Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden"

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Tid: Tisdagen den 9 juni 2015, kl. 13:30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad Gruppmöte majoriteten kl i lilla konferensrummet Gruppmöte Socialdemokraterna i samlingssalen Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr 2. Information kvalitetsuppföljning (inga handlingar) 3. Redovisning av verksamhet med personligt VON 2015/11 ombud Riktlinje för medicinsktekniska produkter VON 2015/23 5. Justering av lägenheter i särskilt boende VON 2015/24 utifrån faktiskt och förväntat behov 6. Revidering av sammanträdesplanen 2015 VON 2015/26 7. Information om den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (inga handlingar) 8. Information från vård- och omsorgschefen (inga handlingar) 9. Anmälan om delegeringsbeslut VON 2015/1 10. Övriga anmälningsärenden VON 2015/2 11. Övriga frågor (Inga handlingar) Martina Johansson ordförande Nadja Furuberget Skog sekreterare

2

3 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Vård och omsorgskontoret Per-Uno Nilsson Tel Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2014 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna redovisningen för verksamheten med personligt ombud under verksamhetsår Ärende Personligt Ombud föreslogs som en stödreform för psykiskt funktionsnedsatta i psykiatriutredningens slutbetänkande Välfärd och valfrihet (SOU 1992:73). Regeringen beslutade att bevilja statsbidrag och gav, genom Socialstyrelsen, Länsstyrelserna i uppdrag att bygga upp verksamheter och fördela statsbidrag. Sedan mars 2002 har Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner Personligt Ombudsverksamhet genom ett samverkansavtal. Syftet med Personligt Ombud är att stödja psykiskt funktionsnedsatta, att få till stånd goda och samordnade samhällsinsatser samt tydliggöra myndigheters ansvarsområden. Att verka för att den enskildes behov av vård, service och stöd tillgodoses enligt behov och lagliga rättigheter. Ombuden samarbetar med klienten på dennes uppdrag och företräder klienten vid behov. Ombudens insatser är för klienten kostnadsfria och frivilliga. Efter slutfört uppdrag avslutas kontakten. Ombuden har även till uppgift att ha ett särskilt fokus på system/kvalitetsbrister i samhället som resulterar i negativa konsekvenser för målgruppen. Uppmärksammade brister rapporteras till och bearbetas tillsammans med ledningsgruppen. Bristerna kan handla om samverkan inom och mellan myndigheter, bemötande, handläggning och olika riktlinjer. Kajsa Fisk Produktionschef Per-Uno Nilsson Myndighetschef Bilagor 1. Redovisning av verksamhet med personligt ombud verksamhetsår 2014

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Tjänsteskrivelse Vård- och Omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Tel Riktlinje för medicinsktekniska produkter Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta Riktlinje för medicinsktekniska produkter Ärendet En medicinteknisk produkt (MTP) är en produkt som ska användas för att; påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process MTP omfattar produkter från enkla förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar, hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel som exempelvis inhalatorer och oxygenkoncentratorer. MTP som används i den kommunala vården kan vara hyrda från Hjälpmedelscentralen (HMC), inköpta av verksamheten eller tillhandahållna av primärvården. De kan vara individuellt förskrivna av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (rollatorer, antidecubitusmadrasser, inkontinenshjälpmedel), inköpta till verksamhetens grundutrustning för att kunna användas av flera brukare (sjukhussäng, duschstol) eller övrig MTP (laboratorieprodukter, blodtrycksmanschett och infusionsaggregat). MTP ska enligt lagen tillgodose höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa för patienter, användare och andra. Dokumentation om MTP ska ge all information som krävs för att kunna använda MTP på ett sätt som är säkert för patienter, närstående och personal. Kajsa Fisk Produktionschef Vård- och omsorg Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg Bilaga 1. Riktlinje för medicinsktekniska produkter

14 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Riktlinje för Medicintekniska produkter Antagen XX XX XX, dnr VON 2015/23 1

15 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dokumentation... 3 Allmänt... 4 Säkerhet... 4 Ansvar... 5 Vårdgivarens ansvar... 5 Verksamhetschefen... 5 Enhetschef... 5 Förskrivaren... 6 Förskrivningsprocessens olika faser... 6 Grundutrustning, lokal förteckning över MTP och lokal rutin för hantering... 6 Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter... 7 Anmälningsplikt... 7 Omhändertagande av medicinteknisk produkt vid negativ händelse eller tillbud... 8 Uppföljning

16 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Riktlinje för Medicinsktekniska produkter Riktlinjen är framtagen i samverkan mellan mediciniskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmlands län Bakgrund Med en medicinteknisk produkt (MTP) avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller kontrollera befruktning MTP omfattar därmed en mängd olika produkter, från enkla förbrukningsartiklar som katetrar och sterila förbrukningsartiklar till komplicerade högteknologiska utrustningar. De omfattar också hjälpmedel och medicintekniska behandlingshjälpmedel som exempelvis inhalatorer och syrgaskoncentratorer. MTP som används i den kommunala vården kan vara hyrda från Hjälpmedelscentralen (HMC) inköpta av verksamheten tillhandahållna av primärvården MTP kan delas in i följande grupper; individuellt förskrivna hjälpmedel (rollatorer, antidecubitusmadrasser, inkontinenshjälpmedel) grundutrustning av MTP på en enhet är hjälpmedel inköpta för att kunna användas av flera brukare enheten (sjukhussäng, duschstol) övriga MTP och laboratorieprodukter (blodtrycksmanschett, infusionsaggregat) Dokumentation Dokumentationen av de medicintekniska produkterna ska innehålla all information som behövs för att en produkt ska kunna användas på ett sätt som är säkert för patienter, närstående och personal. I detta ingår att ansvarsfördelning, behörighet att förskriva samt information om installation, ankomstkontroll, märkning, utbildning samt hur förebyggande och avhjälpande underhåll ska utföras. Dessutom ska det finnas dokumenterat hur felanmälan och avvikelser med MTP ska hanteras samt när och hur kassering ska ske. 3

17 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Allmänt En medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning. Produkten är lämplig om den vid normal användning för sitt ändamål uppnår den prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa för patienter, användare och andra. De risker som kan vara förknippade med en teknisk produkt måste alltid bedömas i förhållande till den nytta som produkten eller behandlingen medför för patienten. Säkerhet En MTP ska vara konstruerad och byggd så att den inte orsakar skada vid förutsägbar och oförutsägbar användning. För att förebygga tillbud och olyckor i största möjliga utsträckning är det viktigt att: kravspecifikation upprättas i samband med upphandling ankomstkontroll görs vid leverans av hjulförsedda och mer avancerade MTP, rutin ska finnas för vilka MTP som avses och vem som ska utföra kontrollen produkten godkänns för användning säkerhetskontroll utförs regelbundet av kompetent personal regelbundet underhåll görs i förebyggande syfte, speciellt på livsuppehållande utrustning personalen utbildas i hur man sköter utrustningen. Utrustningen ska användas återkommande så att kompetensen behålls rutiner för användning, funktionskontroll och övriga kontroller av produkten enligt tillverkarens anvisningar utarbetas, följs, revideras och uppdateras kontinuerligt händelser som avviker från rutinen dokumenteras och rapporteras. Minimikrav på MTP som används för diagnostik, behandling eller rehabilitering/omvårdnad; endast för ändamålet lämpliga produkter används konstruktionen ska vara säker för ändamålet installationen ska vara säkert utförd rätt apparat ska användas på rätt sätt informationen ska anpassas till användaren säkra rutiner ska finnas och vara dokumenterade underhåll ska utföras så att säkerheten kan upprätthållas system för avvikelsehantering dokumenteras och rapporteras rutiner för utrangering och omdispositioner utarbetas 4

18 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Ansvar Vårdgivarens ansvar Varje vårdgivare (Patientdatalagen SFS 2008:255) beslutar om vilken nämnd som ansvarar för ledningen av hälso- och sjukvården och för att hälso- och sjukvårdslagens krav på god och säker vård uppfylls. I ansvaret ingår att utse verksamhetschef samt ge direktiv och säkerställa att det i vårdgivarens ledningssystem finns rutiner för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Verksamhetschefen Verksamhetchefen ansvarar för att; endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter (MTP) och till dessa anslutna informationssystem, används på patienter, endast säkra och medicintekniskt ändamålsenliga MTP förskrivs, utlämnas, respektive tillförs till patienter MTP och de till dessa anslutna informationssystem är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter, information/bruksanvisning från tillverkare och myndigheter finns tillgänglig på eller i nära anslutning till MTP rutinerna inom kommunens Kvalitetsledningssystem är tillgängliga för hälsooch sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal MTP som förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras. Verksamhetschef har också att bedöma om hälso- och sjukvårdspersonal och annan berörd personals utbildning är adekvat mot bakgrund av den kompetens som krävs för att; vara utbildningsansvarig förskriva och utlämna MTP ta fram skriftliga anvisningar för MTP Verksamhetschef ska utse den personal som har dessa uppdrag och föra förteckning över vem som fått uppdragen. Enhetschef Enhetschef för sociala insatser ansvarar för att; det finns en lokal förteckning över enhetens inköpta MTP lokal rutin för hantering upprättas och följs upp. 5

19 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Enhetschef för hälso- och sjukvård ansvarar för att; det finns en förteckning vem som ska kontrollera hjulförsedda och andra mer avancerade MTP innan de lämnas till brukaren, leverantören eller leg. hälsooch sjukvårdspersonal i kommunen att MTP kontrolleras enl. tillverkarens instruktion när sådan finns Förskrivaren Förskrivaren ska vara legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och är ansvarig för att; alla faserna i förskrivningsprocessen utförs, det finns en bruksanvisning på eller i direkt anslutning till tekniskt mer avancerade MTP kontrollera förskrivna MTP enligt tillverkarens anvisningar innan de används till patienter. Förskrivningsprocessens olika faser Identifiera den enskildes behov. Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt. Specialanpassa vid behov initiera och utfärda anvisning, t ex anpassa till hemmiljö. Beskriva ansvar för säkerhetsåtgärder. Information. Instruktion och träning. Registrering i system för underhåll och uppföljning och utvärdering. Följa upp och utvärdera funktion och nytta. Personal som använder en MTP ska ha kunskap om produktens funktion, riskerna vid användning av produkten på patient, hanteringen av produkten vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat. Grundutrustning, lokal förteckning över MTP och lokal rutin för hantering Varje enhet kan ha en grundutrustning med inköpta MTP, som och inte är förskrivna till en specifik brukare, utan kan användas av flera olika. Enhetschefen ansvarar för dessa MTP och ska konsultera legitimerad personal innan inköp för att säkerställa att endast lämpliga produkter används. Enhetschefen ansvarar för att det förs en aktuell 6

20 TROSA KOMMUN Överförmyndaren förteckning över dessa MTP och att det finns en skriftlig rutin för kontroll och hantering. Förteckningen ska innehålla: typ av produkt datum för inköp/installation rutin för ankomstkontroll kontaktuppgifter till den som levererat MTP kontaktuppgifter till den som utför besiktning, service och tidsintervall för detta Rutin ska finnas för: att säkerhetskontroll utförs regelbundet av kompetent personal att utbilda omvårdnadspersonalen i hur man sköter utrustningen. Utbildningen ska vara återkommande så att kompetensen bibehålls dokumenterad ansvarfördelning kassering hur felanmälan och avvikelser ska hanteras. Vid rengöring och återlämnande av hjälpmedel till Hjälpmedelscentralen (HMC) ska Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland följas. Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter Avvikelse är en s.k. negativ händelse, vilken orsakat vårdtagare eller annan person skada eller en risk för att en sådan händelse skulle kunna inträffa. Avvikelsen kan bero på funktionsfel, försämring av MTP:s egenskaper, fel eller brist i märkning eller på brister i handhavandet. Vid avvikelse rörande MTP skall en avvikelserapport skrivas enl. lokal avvikelserutin. Enhetschefen ansvarar för att avvikelsen blir känd av berörd legitimerad personal, att den följs upp enligt rutin för avvikelsehanteringen och att Medicinskt ansvarig sjuksköterska snarast informeras vid allvarlig skada eller risk för sådan. Anmälningsplikt När MTP varit inblandad vid en händelse som har orsakat, eller skulle kunnat orsaka, en persons död eller en allvarlig försämring av en persons tillstånd, ska medicinskt ansvarig sjuksköterska informeras snarast. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är anmälningsansvarig och skall så snart som möjligt göra en anmälan till tillverkaren, IVO och Läkemedelsverket. I de fall MTP har beställts genom Hjälpmedelscentralen ska en överenskommelse göras om MAS eller Hjälpmedelscentralen ska anmäla till tillverkaren. 7

21 TROSA KOMMUN Överförmyndaren Omhändertagande av medicinteknisk produkt vid negativ händelse eller tillbud produktens identitet skall säkerställas produkten, eller produkterna, skall tas tillvara tillsammans med bruksanvisningen för att möjliggöra utredning. vårdgivaren skall biträda tillverkaren och Läkemedelsverket med den information de önskar för utredningen. vårdgivaren skall underlätta tillverkarens möjlighet att snarast möjligt undersöka MTP i vårdgivarens lokaler. Uppföljning Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att följa upp resultatet av de utredningar som görs av Inspektionen för vård och omsorg IVO och för att informera vårdtagaren, de närstående om vårdtagaren samtycker och berörd personal om resultatet. Lagar och föreskrifter Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) Lag om medicintekniska produkter (1993:584) Förordning 1993:876 om medicintekniska produkter Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården med ändringsföreskrift SOSFS 2013:6 Övriga styrande dokument Vårdhandboken Hjälpmedelsinstitutet Landstinget Sörmland, Vårdhygien kommunal vård och omsorg 8

22

23 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Tel Fax Justering av lägenheter i särskilt boende utifrån faktiskt och förväntat behov Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att 11 stycken av Trosa kommuns uthyrningsbara lägenheter i särskilt boende ska vara möjliga att justera utifrån faktiskt och förväntat behov att delegera till vård- och omsorgschefen att justera aktuella lägenheter inom särskilt boende utifrån faktiskt och förväntat behov. Sammanfattning Vid vård- och omsorgsnämnden den 7 maj 2013 gav nämnden vård- och omsorgschefen i uppdrag att senast reducera antalet lägenheter för särskilt boende med max 10 st. Vid samma tillfälle fick vård- och omsorgschefen även uppdraget att senast utöka antalet trygghetslägenheter på Trosagården med max 10 stycken lägenheter. Beslutet verkställdes enligt plan. Gruppen år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Ett sätt att möta utvecklingen är att satsa på proaktiva metoder och arbetssätt såsom tryggare hemgång och öka självständighetsgraden hos den enskilde. Den äldre befolkningen, d.v.s. 85 år och äldre, ligger relativt konstant i antal och kommer så att göra under de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet vilket föranleder beredskap för förändringar och omställning av verksamheter. I Trosa Kommun finns det totalt sett 111 lägenheter i särskilt boende fördelat på de tre boendena. Under 2014 har 8 lägenheter i snitt stått tomma och så här långt in på 2015 uppgår den genomsnittliga siffran till 9 st lägenheter. I Trosa Kommun ligger snittåldern på 85 år vid inflytt till särskilt boende. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och de medvetna satsningar som gjorts och görs i syfte att stärka individen i hemmet och möjliggöra kvarboende är det av stor vikt att se över förvaltningens förmåga till flexibilitet och vårdlogistik. Med anledning av det föreslår förvaltningen nämnden att kunna justera antal lägenheter i särskilt boende. 1

24 Förslaget innebär att Trosa kommun totalt sett har 111 uthyrningsbara lägenheter med garanti för 100 st och 11 st som regleras utifrån behov. Träder förslaget i kraft kommer underlag för reglering av justering av lägenheter att tas fram av förvaltningen. En riskanalys har gjorts. En minskning av antalet lägenheter skulle kunna resultera i att plats inte finns omedelbart tillgänglig vid beslut om särskilt boende eller att patienter som är utskrivningsklara inte kan beredas hemgång i tid. Sammantaget kan sägas att förslaget kan resultera i en kostnadsminskning inom särskilt boende men att en förflyttning av resurserna görs till hemtjänsten där behovet fortsätter att öka. Förslaget ger även möjligheten till följsamhet utifrån ett vårdlogistiskt perspektiv vilket i sin tur ökar sannolikheten för att resurserna används klokt och optimalt. Bakgrund Kostnad per Brukare (KPB) är en metod som gör det möjligt att fördjupa analyser av kostnader och dess utveckling inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Ett arbete med KPB påbörjades under hösten 2011 och det slutgiltiga resultatet redovisades våren Nämnden uppdrog åt vård- och omsorgschef att redovisa identifierade områden som enligt KPB skiljer sig i betydlig grad jämfört med övriga kommuner samt att redovisa analys av dessa. Därefter, vid vård- och omsorgsnämndens sammanträde i augusti 2012, gav nämnden förvaltningen i uppdrag att fördjupa analysen av Kostnad Per Brukare (KPB) samt återkomma med eventuella förslag till åtgärder under våren Uppdraget rörde bland annat kostnadsfördelning mellan särskilt boende och ordinärt boende. Enligt analysen la Trosa Kommun mer resurser inom särskilt boende (SÄBO) än inom ordinärt boende (ORB) i jämförelse med det nationella snittet. Utifrån analys och bedömning uppdrog nämnden den 7 maj 2013 till vård- och omsorgschefen att senast reducera antalet platser för särskilt boende med max 10 platser, för att åstadkomma en anpassning till faktiskt och förväntat behov. Vid samma tillfälle fick vård- och omsorgschefen även uppdraget att senast utöka antalet trygghetslägenheter på Trosagården med max 10 stycken lägenheter. Förvaltningen har sedan många år tillbaka arbetat för att stärka individen i det egna hemmet. Redan 2008 påbörjades ett hemrehabiliteringsprojekt som gick ut på att erbjuda hemrehabilitering direkt efter sjukhusvistelse eller vid försämring. Samarbetet mellan personalen inom rehabiliteringen och biståndshandläggare/hemtjänst utvecklades och intensifierades. Satsningen gav goda resultat för den enskilde och behovet av hemtjänst minskade under denna period. Stimulansmedel möjliggjorde en utökning av personalresurser inom rehabiliteringen. Efter projektet, som avslutades 2010, har enheten strävat efter att arbeta utifrån samma koncept men med mindre personalresurser övertog Kommunen hemsjukvården. Det har framförallt resulterat i att personalen har bättre kännedom om de individer som bor hemma och som är i behov av sjuksköterska och rehabiliteringspersonal. Samarbetet mellan personalen inom hemsjukvården och hemtjänsten har successivt förbättras, dels utifrån att de delar lokaler sedan 2010 och dels utifrån en medveten strategi i syfte att förbättra för de individer som bor i ordinärt boende samt möjliggöra kvarboende i högre utsträckning. 2

25 2011 påbörjades dessutom ett intensivt arbete inom den kommunala hemtjänsten i syftat att utveckla och förbättra verksamheten. Detta arbete har resulterat i en ökad kvalitet gentemot brukarna. Det har inte minst visat sig i öppna jämförelser där hemtjänsten visat på mycket goda resultat. Beslut Beslutet om att reducera antalet platser för särskilt boende med max 10 platser, samt utöka antalet trygghetslägenheter på Trosagården med max 10 stycken lägenheter är verkställt. Målsättningen var att omvandla 10 st särskilt boendelägenheter på Trosa gården till trygghetslägenheter. På grund av synpunkter och önskemål ifrån brukare och anhöriga på det särskilda boendet beslutade vård- och omsorgschefen att låta omvandlingen ske successivt med hänsyn till de boende samt med respekt för besittningsrätten. För att komma i mål med uppdraget omvandlades 5 lägenheter på Trosagården till trygghetslägenheter och 5 lägenheter stängdes på Häradsgården. Målet var emellertid fortfarande att ställa om en hel avdelning på Trosagården till trygghetslägenheter för att få en samlad enhet i anslutning till redan befintliga trygghetslägenheter i samma huskropp. Vid årsskiftet 2015 är det bara en lägenhet som fortfarande är särskilt boende och resterande 9 lägenheter är omvandlade till trygghetslägenheter och är uthyrda. På grund av att behovet av särskilt boende inte förändrats utan snarare minskat något har det inte funnits skäl att hyra ut de lägenheter som i ett mellansteg stängdes (på Häradsgården). De lägenheterna är med andra ord inte stängda i formell mening men nyttjas i dagsläget inte som särskilt boende. Utveckling/ omvärldsanalys Gruppen år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt kommer det ställas krav på en mer kvalificerad hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är alltmer avancerade. Det samma gäller för individuella insatser inom funktionshinderområdet. Det kommer därför bli av ännu större vikt att, inom nämnda områden, höja beredskapen genom kompetensutveckling och resursanpassning. Ett sätt att möta utvecklingen är att fortsätta satsa på proaktiva metoder och arbetssätt såsom tryggare hemgång. Syftet med tryggare hemgång är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet erbjuds den enskilde. En vidareutveckling inom denna satsning är ett utvidgat samarbete mellan arbetsterapeut och biståndshandläggare. Målet är att öka självständighetsgraden hos den enskilde. I praktiken innebär det att arbetsterapeuten är med redan vid första mötet för att göra en aktivitetsbedömning och utifrån den rekommendera lämplig träning och eller hjälpmedel. När det gäller den äldre befolkningen, d.v.s. 85 år och äldre, ligger de relativt konstant i antal och kommer så att göra under de kommande åren. Därefter 3

26 förväntas en ökning av antalet vilket föranleder beredskap för förändringar och omställning av verksamheter. Det vill säga anpassning av resurser, boendeformer samt personalplanering. Lägenheter i särskilt boende I Trosa Kommun finns det totalt sett 111 lägenheter i särskilt boende (efter verkställandet av reducerade 10) och det finns 3 särskilda boenden. Efter uppdraget med att reducera antalet lägenheter med 10 st ser fördelningen ut enligt följande: Ängsgården 22 lägenheter, Trosagården 44 lägenheter och Häradsgården 45 lägenheter. Under 2014 har 8 lägenheter i snitt stått tomma och så här långt in på 2015 uppgår den genomsnittliga siffran till 9 st lägenheter. I Trosa Kommun ligger snittåldern på 85 år vid inflytt till särskilt boende. Enligt de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) 2016 med plan 2017 och 2018 kommer åldergruppen år fortsätta att öka i antal medan gruppen 85 år och äldre kommer att ligga på en fortsatt stabil nivå de närmsta åren. Därefter kan en successiv ökning av antalet 85 år och äldre förväntas. Sammanfattande bedömning Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och de medvetna satsningar som gjorts och görs i syfte att stärka individen i hemmet och möjliggöra kvarboende i högre utsträckning (så länge som individen själv önskar) är det av stor vikt att se över förvaltningens förmåga till flexibilitet och vårdlogistik. Med vårdlogistik menas att rätt brukare får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Det är många parametrar att ta hänsyn till och kräver en stor följsamhet avseende utvecklingen i stort och behoven hos invånarna i Trosa Kommun. Ett sätt att möta utvecklingen på är att med enkelhet justera antal lägenheter i särskilt boende. Det handlar såväl om att kunna öppna som stänga lägenheter. Förslaget innebär att förvaltningen själv förfogar över 11 st lägenheter som i praktisk mening är flexibla utifrån behov. Något nämndbeslut ska inte behöva ligga till grund för öppnande eller 4

27 stängandet av dessa lägenheter. Antalet bygger på att det i dagläget finns 5 st lägenheter på Häradsgården som inte nyttjas för särskilt boende. Utifrån att det under 2014 stod i genomsnitt 8 st tomma lägenheter och att det hitintills i år funnits 9 tomma lägenheter i genomsnitt är förslaget att ytterligare 6 st lägenheter ska vara justerbara. Det skulle i så fall innebära att Trosa kommun totalt sett har 111 uthyrningsbara lägenheter med garanti för 100 st och ytterligare 11 st som regleras utifrån behov. För att erhålla kontinuitet och goda planeringsförutsättningar för enheterna är det inte tänkt att lägenheterna ska öppnas/stängas över en dag. Träder förslaget i kraft kommer underlag för reglering av justering av lägenheter att tas fram av förvaltningen. Riskanalys Förslaget läggs mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och för att snabbt kunna anpassa resurser efter faktiskt och förväntat behov. I kombination med detta pågår fortsatt satsning i syfte att förstärka stödet för den enskilde i dennes hem. Det kan emellertid finnas skäl att klargöra eventuella risker. En minskning av antalet lägenheter skulle exempelvis kunna resultera i att plats inte finns omedelbart tillgänglig vid beslut om särskilt boende. Kommunen ska alltid hantera ärendet skyndsamt men har i realiteten tre månader på sig att verkställa beviljad insats, om inte skäl finns för längre verkställelsetid. En annan risk är att patienter som är utskrivningsklara (från lasarettet) inte kan beredas hemgång i tid. Detta kan i sin tur innebära att kommunen behöver köpa plats av slutenvården eller annan aktör, vilket kan medföra ökade kostnader under en begränsad tid. Denna risk måste emellertid ställas mot den kostnad som ett ökat antal tomplatser medför samt de resurser som krävs tillföljd av utökning av insatser inom hemsjukvård och hemtjänst. I sammanhanget bör betänkandet avseende trygg och säker utskrivning från sluten vård också nämnas. I betänkandet föreslås att lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen, ersätts av en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Målsättningen med översynen är att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens 5 arbetsdagar. Trosa kommun tar idag hem sina patienter efter tre dagar. En skillnad är emellertid att även helgdagar kommer att räknas in vilket betyder att beredskap inför vårdplanering även kommer att behövas dessa dagar, en beredskap som idag saknas i trosa kommun. Det kan i sig innebära ökade kostnader. För att inte riskera patientsäkerheten ökar kravet på god samverkan mellan sjukhus, vårdcentral och kommunen vilket samtidigt ska ses som en möjlighet till förbättrad vård. För kommunens del kan kravet på ett snabbare förfarande avseende vårdplanering och erbjudande om insatser komma att öka. Det blir med andra ord än viktigare att vårdcentralens läkare är med vid vårdplanering och att patienten får en ansvarig läkare som övertar patientansvaret efter utskrivning. 5

28 Trots att lagförslaget kan vara förenat med vissa risker görs bedömningen att förändringarna inte kommer att påverka verksamheterna och eller brukarna/patienterna i Trosa kommun i någon större omfattning. Det kommer däremot vara viktigt att bevaka vårdtiderna på sjukhus, följa utvecklingen av den nya lagens (om den träder i kraft) intuition och stärka samarbetet med landstinget. Ekonomisk effekt Ekonomiska effekter av förslaget är svåra att bedöma i dagsläget och eftersom syftet i första hand är att fördela resurser efter behov har ingen djupgående ekonomisk analys gjorts. Däremot ser vi att kostnaderna inom hemtjänst ökat markant senaste året varför en översyn av resursfördelning är en av flera åtgärder i syfte att uppnå en ekonomi i balans utifrån de ekonomiska förutsättningarna för året. För att resultatenheterna ska ges bästa förutsättningar för att hålla sin ekonomi i balans bör de ges så goda förutsättningar som möjligt. Det finns en risk med att allt för många tomplatser resulterar i underskott till följd av svårigheter att planera och använda resurserna effektivt. Om förslaget godkänns blir det aktuellt att fundera över alternativ användning för de för lägenheter som eventuellt inte kommer att nyttjas. Sammantaget kan sägas att förslaget kan resultera i en kostnadsminskning inom särskilt boende men att en förflyttning av resurserna görs till hemtjänsten där behovet fortsätter att öka. Förslaget ger även möjligheten till följsamhet utifrån ett vårdlogistiskt perspektiv vilket i sin tur ökar sannolikheten för att resurserna används klokt och optimalt. Kajsa Fisk Produktionschef 6

29

30 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2014/ Kanslienheten Nadja Furuberget Skog Tel Fax Revidering av sammanträdesplan 2015 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att flytta vård- och omsorgsnämndens möte i september till 1 oktober klockan Ärendet Vård- och omsorgsnämnden beslutade , om sammanträdesplan för Nämndens sammanträde den 29 september föreslås flytta till den 1 oktober kl Förslag på sammanträdestider som är kvar oktober (Delårsrapport) 3 november 8 december Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare

31

32 Anmälan av delegationsbeslut Kontor: Vård- och omsorgskontoret Period: April 2015 Löpnr./ Diarienr. Punkt i delegeringsordningen Ärende och beslut Datum för beslut Delegat VON 2015/ Svar till inspektionen för vård och omsorg gällande klagomål på bl a rekrytering och introduktion Kajsa Fisk Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post:

33

34 Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden Dnr VON 2015/ Kanslienheten Nadja Furuberget Skog Tel Fax Övriga anmälningsärenden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna Anmälningsärenden Kommunfullmäktige - Avsägelser och val , 18. Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER MEDICINTEKNISK HANDBOK I REGLER OCH RUTINER INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING... 4 Socialstyrelsens författningssamling... 4 Lagar... 4 Förordningar... 4 Föreskrifter... 5 SYFTE... 6 MÅL... 6 ANSVAR..6

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Plats och tid: Häradsgården i Vagnhärad kl. 08.45-10.45

Plats och tid: Häradsgården i Vagnhärad kl. 08.45-10.45 Plats och tid: Häradsgården i Vagnhärad kl. 08.45-10.45 Beslutande ledamöter Martina Johansson (C), ordf. Yvonne Rundqvist (C) Christer Påhlson (S), 2.e v ordf. Birgitta Pettersson (M) Ann Larson (M) Lise-Lotte

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Verksamhetschefer och MAS/MAR i Södertörn Stockholms län och Gotland Riktlinjer och rutiner om MTP gemensamma

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11)

Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Omsorgsnämnden 2014-06-18 1 (11) Plats och tid Beslutande Hörsalen 13:15-15:30 Gunnel Johansson (S) ordförande Dorothea Nilsson (M) Ingemar Steneteg (C) Alexander Engman (FP) Karl-Gustav Lindbäck (KV)

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden 2013-01-30 Tid: Tisdag den 5 februari 2013, kl. 13:30 Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad Gruppmöte majoriteten kl. 12.30 i lilla konferensrummet

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer