CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN"

Transkript

1 P E DA G O G I S K R A P P O R T F R Å N FA K U LT E T E N F Ö R H Ä L S A O C H S A M H Ä L L E, : 1 isbn (tryck) isbn (pdf) MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ, SWEDEN CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN Om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA)

2

3 KLINISKT LÄRANDE I SJUK- SKÖTERSKEUTBILDNINGEN CHARLOTTE STÖLTEN ANNA-KARIN WAHN Om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA) Malmö högskola, 2015 Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap

4 INNEHÅLL FÖRORD... 3 INTRODUKTION OCH BAKGRUND... 4 Tankar kring en klinisk utbildningsavdelning växer fram...6 KUA EN PRESENTATION... 9 Handledarfunktionen...9 Gemensamt syfte för samtliga professioner...11 Yrkesspecifika syften...12 En dag på KUA...14 Ansvar och kompetens...14 Tid för reflexion...15 Avslutning med träningsmoment på Practicum...15 DEN KLINISKA LÄRARFUNKTIONEN SLUTORD REFERENSER BILAGA... 20

5 FÖRORD Det är med stolthet och glädje vi publicerar denna rapport om ett mycket lyckat pedagogiskt utvecklingsprojekt kallat Klinisk utbildningsavdelning (KUA). KUA är ett samverkansprojekt mellan Institutionen för vårdvetenskap (dåvarande Enheten för omvårdnad), Malmö högskola, arbetsteapeututbildningen, läkarutbildningen och sjukgymnastutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet och SUS/Malmö, Region Skåne som handlar om att vi byggt en klinisk utbildningsmiljö för att sjuksköterskestudenter ska kunna lära och träna tillsammans med andra vårdprofessioner. Uppdraget att beskriva KUA:s historia och de processer som ledde till att projektet kunde realiseras har vi gett till en av initiativtagarna enhetschef emerita, leg. sjuksköterskan och filosofie doktor Charlotte Stölten tillsammans med Anna-Karin Wahn, Institutionen för vårdvetenskap, som är leg. sjuksköterska, magister i omvårdnad och pedagogik, klinisk lärare på KUA. Det är vår förhoppning att vi med denna skrift lägger grunden till fortsatt utveckling för KUA, bland annat för att vi tror att kraven på väl utbildad och samtränad personal inom vård och omsorg kommer att vara fortsatt höga. Malmö i maj 2015 Ania Willman Professor/prefekt Institutionen för vårdvetenskap Fakulteten Hälsa och samhälle Malmö högskola 3

6 INTRODUKTION OCH BAKGRUND I det följande ges en beskrivning av framväxten av en klinisk undervisningsavdelning vid Skånes universitetssjukhus/malmö. Förändringar i samhället och inom hälso- och sjukvården sker kontinuerligt. Idag ses en ökande andel av äldre personer, som har sin grund bland annat i att vi blir äldre. Idag botas sjukdomar eller behandlas på ett sådant sätt att man kan leva också med svåra sjukdomstillstånd med någorlunda bibehållen hälsa, vilket gör att levnadsåldern ökar. Samtidigt sker stora förändringar i hälso- och sjukvården med allt kortare vårdtider (t ex dagkirurgi, utbyggd primärvård). Detta har lett till att antalet vårdplatser kraftigt minskat vid Skånes universitetssjukhus, Malmö, där sjuksköterskestudenterna vid Malmö högskola genomför största delen av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Ständiga diskussioner har därför förts av kollegiet inom sjuksköterskeutbildningen under de senaste 15 åren om hur man på bästa sätt kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för ett växande antal studenter med hög kvalitet när antal vårdplatser reduceras. I dessa diskussioner har även tankar kring en klinisk utbildningsavdelning (KUA) ofta förekommit. År 1996 genomförde dåvarande Högskoleverket för första gången en utvärdering av samtliga sjuksköterskeutbildningar i landet. Resultaten av denna visade särskilt vad gäller VFU att det fanns stora brister. Man menade att det fanns svagheter vad gäller kvalitet och högskolemässighet, särskilt vid utvärderingen 1996, men vid motsvarande utvärdering år 2000 hade sjuksköterskeutbildningen i stort genomgått positiva förändringar. Dock kvarstod kritiken mot VFU (Högskoleverket, 1996 och 2000). Det fanns sålunda skäl att på 4

7 allvar fundera över genomgripande förändringar av VFU. Liknande diskussioner fördes också inom Region Skåne. Deras intresse för VFU hängde också samman med att regeringen ungefär samtidigt beslutade om utökat antalet utbildningsplatser för sjuksköterskeutbildningens del. Detta ställer särskilt stora krav på VFU. Ett tvåårigt projekt startades, där medel avsattes för att inrätta kliniska lärartjänster (Region Skåne, ). Målet med projektet var skapa möjligheter för en effektiv klinisk undervisning för fler studenter och av högre kvalitet än som var fallet vid starten. Detta innebar också att prova nya undervisningsformer och former av lärande i verksamhetsförlagd utbildning med knytning till aktuell omvårdnadsforskning och beprövad erfarenhet för att patienterna ska ges en sakkunnig och säker vård. Det innebar också att ansvara för att antalet praktikplatser utnyttjas optimalt så att sjukhuset i sin helhet klarar sitt studentåtagande med hög kvalitet. Ett nära samarbete med chefsjuksköterskan vid Skånes universitetssjukhus Malmö inleddes vad gällde verksamhetsförlagd utbildning och efter studier och diskussioner fastställdes att VFU för sjuksköterskestudenter vid Malmö högskola ska genomföras enligt den så kallade Malmömodellen. Denna innebär i korthet att en adjunkt från lärosätet (50% tjänstgöring) tillsammans med en handledande sjuksköterska (50% tjänstgöring) utgör ett klinisk lärarpar under den verksamhetsförlagda utbildningen vid en klinik eller motsvarande. Tanken bakom modellen med kliniska lärarpar är att två personer tillsammans, där den ena har sin utgångspunkt i undervisningen/lärosätet och den andra har sin utgångspunkt i den kliniska verksamheten/det patientnära omvårdnadsarbetet, har större förutsättningar att lyckas med att leda lärandet i VFU och lärandet i verksamheten på respektive avdelning. Förhoppningen med denna modell är att den ska öka förutsättningarna för att utbildningens teoretiska studier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den kliniska utbildningen förankras i teori och forskning. Härmed skapas en växelverkan där båda verksamheterna kan öka sin professionella utveckling. Den s k Malmömodellen har använts och vidareutvecklas successivt sedan höstterminen 2001 (Hamilton & Stölten, 2005, Islamoska, 2014). 5

8 Tankar kring en klinisk utbildningsavdelning växer fram Det kliniska lärarparprojektet enligt Malmömodellen som beskrivits ovan startade höstterminen 2001 och två år senare framkom önskemål från såväl sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola som inom läkarutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet om att skapa en klinisk utbildningsavdelning, där det övergripande syftet skulle vara att lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans. Studentkategorierna skulle ges tillfälle till ökat yrkesspecifikt kunnande och samarbete mellan professionerna och uppnå ökad förståelse för varandras kompetensområden. Samverkan, samarbete och tvärprofessionellt tänkande skulle vara nyckelord. Initialt startade en informell arbetsgrupp med chefsjuksköterskan, verksamhetschefen och vårdchefen för Akutkliniken och chefen för rekryteringsservice, SUS/Malmö, prodekanus, Medicinska fakulteten och en lektor vid Malmö högskola. Gruppen hade tidigt bjudit in en representant från en undervisningsavdelning på Södersjukhuset som hade funnits i ett par år och deras erfarenheter var mycket positiva. Diskussionerna i denna arbetsgrupp bestod inledningsvis i att ta ställning till vilken typ av vårdavdelning som skulle kunna vara lämplig och man enades ganska snabbt om att knyta utbildningsavdelningen till den redan befintliga akutklinikens korttidsvårdsavdelning (AKVA). Motiveringen till detta val var att det finns en relativt hög omsättning av patienter och därmed korta vårdtider. Man diskuterade bemanning och tog ställning för att i startskedet enbart ta med läkar- och sjuksköterskestudenter. I ett senare skede skulle även arbetsterapistudenter och sjukgymnaststudenter ingå. Man enades också om att utbildningsavsnittet skulle omfatta 2 veckor och komma förhållandevis sent i respektive utbildningar. Vidare diskuterades utbildningsmål och strategier för lärande. Efter någon tids arbete formulerades en skrivelse till Region Skåne undertecknat av dåvarande sjukhuschefen Karin Christensson där uppdraget beskrevs enligt nedan: Uppdrag: Att starta upp en undervisningsavdelning för läkare och sjuksköterskor i klinisk utbildning förlagd på Akutklinikens korttidsvårdsavdelning (AKVA). Arbetet ska genomföras i samverkan med Lunds universitet/medicinska fakulteten, Malmö högskola/hälsa och samhälle och Akutkliniken. 6

9 Mål: Att utifrån verksamhetens, högskolans och fakultetens gemensamma vilja ha en undervisningsavdelning klar för drift vid projekttidens slut. Syfte: Finna nya former för handledning, tvärprofessionellt samarbete och lärande. Finna former för de studerande att tvärprofessionellt omsätta teori till realistiskt kliniskt lärande. Skapa en avdelning på Universitetssjukhuset MAS, som blir centrum för nyheter inom området, vilket kan påverka rekrytering av personal positivt samt skapa utvecklingsmöjligheter för personal med pedagogiskt intresse. Delmål: 1. Att kartlägga och sammanfoga Medicinska fakultetens, Malmö högskolas och verksamhetens vision om undervisnings avdelningen. 2. Konkretisera visionen till tydliga mål avseende antal studenter, när under utbildningen placering på utbildningsavdelningen skall ske, tjänstgöringstider osv. 3. Genom samverkan med berörda parter klarlägga pedagogiska mål och vårdfilosofi. 4. Genom samverkan med berörda parter klarlägga ansvar och kompetens för studenter och handledare. 5. Klarlägga hur lokalmässiga förutsättningar matchar målen. 6. Utreda personal-/handlednings behov. Kvalitets- och prestationsmått. 7. Klarlägga behov av insatser för befintlig personal i samband med uppstart och ur perspektivet ständig kunskapsutveckling. 8. Marknadsföring. 9. Information. 10. Introduktion. 11. Rekrytering. 12. Utvärdering. Projektperiod: hösten (Universitetssjukhuset MAS (2003) Skrivelse till Hälso och sjukvårdsledningen, Region Skåne (Dnr: MAS/030052). Efter bifall från Region Skåne påbörjades ett omfattande arbete med att planera för att kunna starta AKVA-U, som avdelningen kom att kallas. Utöver styrgruppen bildades en referensgrupp och en arbetsgrupp med representanter från den aktuella vårdavdelningen och läkar- och sjuksköterskeutbildningarna som skulle arbeta som student handledare. I april 2003 togs en första kontakt med representanter för arbetsterapiutbildningen och sjukgymnastutbildningen. Från och med 2004 ingår även representanter för dessa båda utbildningar i arbetsgruppen. Det visade sig att det fanns problem som måste 7

10 lösas som hänger samman med terminsplaneringar i utbildningarna. Dessutom saknades ännu formella beslut från medicinska fakulteten, där alla beslut av detta slag för arbetsterapi-, läkar- och sjukgymnastutbildningarna måste fattas. Man beslutade att starta med samtliga involverade studentgrupper vecka 3, Den 19 januari 2005 invigdes undervisningsavdelningen. Något år senare beslutades att avdelningen AKVA skulle ändra inriktning. Avdelningen skulle bli en internmedicinsk kortvårdsavdelning som får patienterna direkt från akutintaget eller akutvårdsavdelningen. Det beslutades också att man, i enlighet med liknande undervisningsavdelningar i landet, skulle ändra namn till klinisk undervisningsavdelning (KUA). 8

11 KUA EN PRESENTATION Utbildningsmomentet på KUA omfattar 2 veckor och är förlagt till sjuksköterskestudenternas avslutande termin 6. På KUA är studenterna indelade i 3 team. Medlemmarna i teamen utgörs av 1 2 läkarstudenter, 3 4 sjuksköterskestudenter, 1 arbetsterapistudent och 1 sjukgymnaststudent. Studenterna ansvarar för 8 patienter och arbetar tvärprofessionellt. Teamen arbetar morgon- alternativt kvällspass samtliga veckodagar under en tvåveckorsperiod. Varje period startar med en introduktion, som ligger på fredagen innan den helg som inleder utbildningsavsnittet och avslutas torsdagen i andra veckan. Referensbibliotek, undersökningsrum och samtalsrum finns för studenterna på KUA. Studenterna har också en gemensam expedition. Syftet med detta är att skapa en arena för tvärprofessionella diskussioner och att få en inblick i varandras arbetsuppgifter. Handledarfunktionen Bärande grundstruktur i KUA:s arbete är studenthandledarfunktionen. Dessa handledare ska utmana studenternas egna tankar och reflexioner. De ska ge återkoppling och vara förebilder. Arbets terapeut, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska har handledaransvar för respektive studentgrupp. Sjuksköterskor med handledaransvar tjänstgör vid varje arbetspass och förutom att handleda sjuksköterske studenter i deras specifika yrkesfunktion ansvarar de också för det gemensamma arbetet på KUA. Genomgången handledarutbildning och intresse för att arbeta tillsammans med studenter är nödvändiga förutsättningar för arbetet som studenthandledare på utbildningsavdelningen. 9

12 Läkarstudenterna handleds av olika ST-läkare som ett led i deras ledarskapsutbildning. De erfarna sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnasthandledarna är anställda på KUA och utgörs inte sällan av f d studenter med KUA - erfarenhet. Undervisningsmomentet på KUA visar sig vara en bra och viktig rekryteringsbas. För sjuksköterskeutbildningens del används samma modell som på övriga vårdavdelningar på SUS nämligen den kliniska lärarparmodellen. Sålunda finns en lärarhandledare, klinisk adjunkt (50% tjänstgöring) och en sjuksköterskehandledare (50% tjänstgöring). Det kliniska lärarparet med adjunkt/lärare från sjuksköterskeutbildningen och den kliniska läraren, sjuksköterska från kliniken. Detta par har till uppgift att vara pedagogiska resurspersoner för samtliga studenthandledare. Därigenom bibehålles den pedagogiska och kunskapsmässiga kompetensen hos studenthandledarna och den utvecklas genom regelbundet återkommande handlednings- och reflexionstillfällen. Studenthandledargruppen ska vara tvärprofessionell där handledarna ansvarar för den yrkesspecifika handledningen och utgör en gemensam pedagogisk resurs vid seminarier, reflexions- och utvärderingsmöten med studenterna. Det är viktigt att samtliga utbildningar/ yrken är representerade av studenthandledare alternativt kliniska lärare för att kunna ge både gemensam och yrkesspecifik feedback till studenterna. Den pedagogiska ansatsen är en reflektiv handledning. Handledarna ska växla mellan olika pedagogiska metoder, men det reflektiva förhållningssättet är utgångspunkten. Handledarna ska förmå studenterna att plocka fram sina egna kunskaper. Dessutom ska de stödja kommunikationen med de andra yrkesgrupperna för ett ökat kunskapsutbyte. Sjuksköterskestudenter och läkarstudenter betygsätts inte. Obligatorisk närvaro är ett krav, vilket även innefattar introduktion och teamavslutning på Practicum (se nedan). 10

13 Gemensamt syfte för samtliga professioner Det gemensamma syftet för de fyra studentgrupperna; arbetsterapistudenter, läkarstudenter, sjugymnaststudenter och sjuksköterskestudenter är att självständigt tillgodose patientens behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering, samarbeta i interprofessionellt team med respekt och ökad förståelse för de olika professionernas ansvars- och kompetensområde, utveckla förmågan att ge handledning till övriga i teamet utifrån det egna professionsområdet, fördjupa sin yrkesspecifika kompetens i teamarbetet träna kritiskt förhållningssätt och fördjupa sin förmåga att dokumentera, utvärdera och såväl muntligt som skriftligt rapportera bedömningar samt åtgärder inom medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering, träna sin förmåga att kommunicera och informera såväl patient som närstående öka sin medvetenhet om sitt förhållningssätt ur såväl ett genus-, som ur ett kulturellt och etiskt perspektiv, aktivt medverka i etiska diskussioner med respekt och lyhördhet gentemot teamet, träna att tillsammans i teamet planera, leda och fördela arbetsuppgifter. 11

14 Yrkesspecifika syften Arbetsterapistudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska arbetsterapistudenten skaffa sig insikt i de ställningstaganden som arbetsterapeuten ställs inför i det dagliga arbetet på en vårdavdelning, träna sin förmåga till att självständigt kunna identifiera, analysera och bedöma patientens aktivitetsproblem och aktivitetsförmåga, i samverkan med patient, närstående och teamet formulera adekvata mål och delmål utifrån ett aktivitetsperspektiv för patientens rehabilitering, träna sin förmåga att självständigt genomföra arbetsterapeutisk behandling och åtgärder, självständigt kunna medverka i samordnad vårdplanering och överrapportera till arbetsterapeut på mottagande vårdinstanser om patientens behov av fortsatta åtgärder, skaffa sig kunskap och insikt i de teoretiska referensramar, praxismodeller och evidens som är tillämplig för den arbetsterapeutiska interventionen på KUA. Läkarstudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska läkarstudenten med hög grad av självständighet ta upp anamnes, utföra status, ställa diagnos, föreslå utredning och behandling. Praktiskt träna moment som: in- och utskrivning, ge ordinationer, skriva slutanteckningar, daganteckningar och remisser, genomgång av provsvar etc., leda ronden, genom samtal med patienten och närstående diskutera den medicinska behandling dvs utveckla patient läkarrelationen, leda den medicinska behandlingen av patienten i samråd med vårdteamet. 12

15 Sjukgymnaststudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska sjukgymnaststudenten bedöma behovet av sjukgymnastisk behandling och sätta upp behandlingsmål, prova ut gånghjälpmedel och föreslå tekniska hjälpmedel, utföra sjukgymnastisk behandling såsom mobilisering, funktionsträning, rörelseträning. Smärtlindring, information mm, göra funktionsbedömning inför utskrivning, aktivt delta i ronder och vid planering av patientens fortsatta behov inför utskrivning, överrapportera till sjukgymnast i stadsdelen eller primärvården för hjälpmedelsutskrivning och fortsatt rehabilitering och uppföljning, instruera patient och övrig personal avseende förflyttningsteknik och ergonomi, reflektera och granska sin professionella kompetens. Sjuksköterskestudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska sjuksköterskestudenten självständigt träna följande läraktiviteter genom samtal med patient och/eller anhöriga identifiera och bedöma patientens omvårdnadsbehov samt såväl planera, prioritera som korrekt utföra omvårdnadsåtgärder, utvärdera, dokumentera och rapportera omvårdnadshandlingar på ett fullgott sätt planera, prioritera och korrekt utföra de ordinerade medicinska ordinationerna inklusive läkemedelshantering och medicintekniska arbetsuppgifter i enlighet med gällande författningar och riktlinjer, självständigt kunna medverka i samordnad vårdplanering och överrapportera till sjuksköterska på mottagande vårdinstanser om patientens behov av fortsatta omvårdnadshandlingar. 13

16 En dag på KUA De uppgifter som studenterna ska genomföra under placeringen på KUA består av förmiddagspass och kvällspass: Rapport och team/vårdlagsplanering 9.30 Rond och efterföljande yrkesspecifikt patientarbete Lunch Yrkesspecifikt patientarbete Reflektion över dagen Kvällspasset börjar med yrkesspecifik överrapportering Hälsa på patienterna Team/vårdlagsplanering Yrkesspecifikt patientarbete Middag Överrapportering till nattpersonal Ansvar och kompetens Alla studenter på KUA har dels gemensamma omvårdnadsuppgifter och dels yrkesspecifika uppgifter. Det innebär tillfälle till träning i teamarbete i en realistisk vårdmiljö. I detta arbete involveras alla studenter på KUA. Verksamheten på utbildningsavdelningen och all hälso- och sjukvårdspersonal ska följa Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982: 763, Reg. Prop, 2013/14:106). Samtlig tjänstgörande hälso- och sjukvårdspersonal inklusive studenter på avdelningen omfattas av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Offentlighetsoch sekretesslagen (SFS 2009:400). Generellt för all legitimerad personal gäller kravet på dokumentation enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355) och SOSFS 2008:14, Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården. Andra föreskrifter som bör framhållas är SOSFS 2011:9 (Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) och SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter. Därutöver tillkommer de specifika lagar som reglerar den specifika yrkesfunktionen. 14

17 Tid för reflexion Vid två tillfällen under studenternas 2-veckorsperiod på KUA finns tid avsatt för reflexion. Det är studenthandledarna som är ansvariga för genomförandet. Minst två studenthandledare ska ansvara för genomförandet av reflexionstillfällen. Den ena leder samtalet och den andra för anteckningar. Syftet är att teamet ska reflektera över sitt samarbete i teamet och/eller en händelse som behöver reflekteras. Genom att ställa frågor till studenten om den aktuella situationen stimuleras dennes förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning (Carlsson, 2003). Avslutning med träningsmoment på Practicum Practicum Clinical Skill Center vid SUS-Malmö erbjuder högkvalitativ praktisk teamutbildning och träning i simulerad miljö kring en datoriserade patient /docka. Sedan vårterminen 2012 är de 3 avslutande timmarna för KUA-utbildningens studenter förlagd till Practicum, där studenterna i sina respektive team arbetar tillsammans. Under dessa tre timmar ges en introduktion, träning i två olika medicinska scenarier med efterföljande samtal samt summering. Målet är att utveckla studenternas medvetenhet om vikten av interprofessionellt teamarbete i akuta situationer för att öka patientsäkerheten. 15

18 DEN KLINISKA LÄRARFUNKTIONEN Det kliniska lärarparet representerande sjuksköterskeutbildningen har ett särskilt pedagogiskt ansvar för övriga studenthandledare. Detta innebär bland annat att de organiserar och genomför en uppstart -dag per termin. Innehållet kan vara rent pedagogiskt med t ex nya rön inom handledningsforskningen eller inbjuds någon aktuell forskare. Vidare ingår diskussion kring aktuella frågor om studenter, attityder samt direkt uppläggning och genomförande. Två halvdagar per termin används också till studenthandledarnas fortbildning. Här tar man ofta upp problemställningar kring de reflexionstillfällen som förekommer varje vecka och som studenthandledarna leder. Här sker också viss fortbildning och fördjupning kring t ex former för feed-back. Man läser ofta någon aktuell artikel inom området. En resurs vid dessa tillfällen är en av lektorerna vid Institutionen för vårdvetenskap, Elisabeth Carlsson, som har publicerat sin doktorsavhandling inom området handledning. Hon har medverkat i gruppen och även bistått med aktuell vetenskaplig litteratur inom området. Det kliniska lärarparet inom sjuksköterskeutbildningen ansvarar för att i samband med studentbyte varannan vecka reflektera tillsammans med studenthandledarna där man dels kan utvärdera de gångna två veckorna och ofta kan lösa mindre problem under arbetets gång. För sjuksköterskeutbildningens del har det kliniska lärarparet också ansvar för att administrera sjuksköterskestudenternas utvärderingar. Dessa administreras i elektronisk form till studenterna efter avslutad VFU på KUA. Inför varje termin kan aktuella utvärderingar presenteras för handledarna och eventuella åtgärder vidtagas. Arbetsterapistudenter, läkarstudenter och sjukgymnaststudenter gör sina utvärderingar genom Medicinska fakulteten, Lunds universitet. 16

19 SLUTORD Den verksamhetsförlagda utbildningen på KUA har nu 10 år på nacken och många erfarenheter har inhämtats. Tack var den organisation som råder med ständiga möten mellan de olika yrkeskategoriernas lärare och studenthandledare kan mycket tillrättaläggas snabbt och smidigt när problem uppstår. Det råder en stor benägenhet och vilja till utveckling på KUA. T ex har det under vårterminen 2015 ett mindre försök genomförts med att även innefatta socionomstudenter till studentgrupperna på KUA. Det är i nuläget väl tidigt att uttala sig om resultatet av detta försök. Systemet med utvärderingar för studenterna fungerar mycket bra, med snabb återkoppling till berörda handledare. Det har under dessa tio år gjorts en del smärre förändringar, åtgärder som höjt kvaliteten i utbildningsavsnittet. Det kan sammanfattningsvis konstateras att organisation, uppläggning och genomförande av KUA-verksamheten fungerar mycket bra och förefaller vara både gedigen och väl genomtänkt. Både studenter och handledare uttrycker sig oftast i positiva ordalag. Kanske är det dags att systematiskt studera om effekterna av utbildningsmålen kan identifieras hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. När Universitetskanslerämbetet (tidigare HSV) genomförde sin senaste utvärdering som presenterades år 2013 visade det sig att sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola var landets bästa och att den verksamhetsförlagda utbildningen ansågs vara mycket bra med högsta betyg. Detta är då första gången som KUAutbildningsavsnittet ingår i utvärderingen. Det finns skäl att anta att detta betytt en hel del för det positiva utslaget. 17

20 Läkarstudenter gav läsåret 2008 pris till den verksamhetsförlagda utbildningen på KUA som bästa avdelningen för VFU. Genom dessa båda utmärkelser stimuleras självklart lärare och handledare i sitt arbete. Det arbetssätt som utvecklats under de tio åren på KUA beror sannolikt på goda rutiner och ett gott och stimulerande samarbete som möjligen präglas av gemensam nybyggaranda, något som förhoppningsvis fortsätter lång tid framöver för fortsatt positiv utveckling. 18

21 REFERENSER Carlsson, E. (2003) Pedagogik inom vård och handledning. Lund, Studentlitteratur. Hamilton, I & Stölten, C (2005) Kliniska lärare i par enligt Malmömodellen för lärande i verksamhet och klinisk utbildning i sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola Utbildningsområde omvårdnad. Högskoleverket (1996) Vårdutbildningar i högskolan. En utvärdering. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R. Högskoleverket (2000) Utbildningar inom vård och omsorg - en uppföljande utvärdering. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 2000:5 R. Islamoska, J (2014) Kliniska lärarpar. Malmömodellen för pedagogisk handledning i verksamhetsförlagd (VFU) för sjuksköterskestudenter. Malmö högskola, Pedagogisk rapport från Fakulteten för hälsa och samhälle 2014:2. Region Skåne (2000) Handledningsrutiner för medel till kliniska lärartjänster Kristianstad: Region Skåne, Regionkontoret. Reg. Prop, 2013/2014:6 Patientlagen. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslagen. SFS 2008:355. Patientdatalagen. SOSFS 2011:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter. Universitetskanslerämbetet (UKÄ) (2014) Kvalitetsutvärdering av sjuksköterskeexamen. Reg.nr Universitetssjukhuset MAS: Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsledningen, Region Skåne Dnr: MAS/

22 BILAGA Malmö högskola, Lunds Universitet, Medicinska fakulteten, Region Skåne (2012 rev 2014). KUA Malmö, Klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukvård/Malmö. 20

23 21

24 22

25 23

26 24

27

28 P E DA G O G I S K R A P P O R T F R Å N FA K U LT E T E N F Ö R H Ä L S A O C H S A M H Ä L L E, : 1 isbn (tryck) isbn (pdf) MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ, SWEDEN CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN Om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA)

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

TiLL ORTOPEDEN AVD 9

TiLL ORTOPEDEN AVD 9 Ortopedkliniken Vrinnevisjukhuset VÄLKOMMEN TiLL ORTOPEDEN AVD 9 CKOC - Ortopedkliniken i Norrköping Verksamhetsidé Erbjuda en god ortopedisk hälso- och sjukvård Bedriva forskning och undervisning Alla

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

MANUAL. till bedömningsformulär i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

MANUAL. till bedömningsformulär i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Sektionen för Hälsa Samhälle Sjuksköterskeprogrammet MANUAL till bedömningsformulär i verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet 080901/rev.090818 Lisbeth Blom Ann-Christin Olsson Birgitta

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer