CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN

Transkript

1 P E DA G O G I S K R A P P O R T F R Å N FA K U LT E T E N F Ö R H Ä L S A O C H S A M H Ä L L E, : 1 isbn (tryck) isbn (pdf) MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ, SWEDEN CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN Om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA)

2

3 KLINISKT LÄRANDE I SJUK- SKÖTERSKEUTBILDNINGEN CHARLOTTE STÖLTEN ANNA-KARIN WAHN Om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA) Malmö högskola, 2015 Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap

4 INNEHÅLL FÖRORD... 3 INTRODUKTION OCH BAKGRUND... 4 Tankar kring en klinisk utbildningsavdelning växer fram...6 KUA EN PRESENTATION... 9 Handledarfunktionen...9 Gemensamt syfte för samtliga professioner...11 Yrkesspecifika syften...12 En dag på KUA...14 Ansvar och kompetens...14 Tid för reflexion...15 Avslutning med träningsmoment på Practicum...15 DEN KLINISKA LÄRARFUNKTIONEN SLUTORD REFERENSER BILAGA... 20

5 FÖRORD Det är med stolthet och glädje vi publicerar denna rapport om ett mycket lyckat pedagogiskt utvecklingsprojekt kallat Klinisk utbildningsavdelning (KUA). KUA är ett samverkansprojekt mellan Institutionen för vårdvetenskap (dåvarande Enheten för omvårdnad), Malmö högskola, arbetsteapeututbildningen, läkarutbildningen och sjukgymnastutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet och SUS/Malmö, Region Skåne som handlar om att vi byggt en klinisk utbildningsmiljö för att sjuksköterskestudenter ska kunna lära och träna tillsammans med andra vårdprofessioner. Uppdraget att beskriva KUA:s historia och de processer som ledde till att projektet kunde realiseras har vi gett till en av initiativtagarna enhetschef emerita, leg. sjuksköterskan och filosofie doktor Charlotte Stölten tillsammans med Anna-Karin Wahn, Institutionen för vårdvetenskap, som är leg. sjuksköterska, magister i omvårdnad och pedagogik, klinisk lärare på KUA. Det är vår förhoppning att vi med denna skrift lägger grunden till fortsatt utveckling för KUA, bland annat för att vi tror att kraven på väl utbildad och samtränad personal inom vård och omsorg kommer att vara fortsatt höga. Malmö i maj 2015 Ania Willman Professor/prefekt Institutionen för vårdvetenskap Fakulteten Hälsa och samhälle Malmö högskola 3

6 INTRODUKTION OCH BAKGRUND I det följande ges en beskrivning av framväxten av en klinisk undervisningsavdelning vid Skånes universitetssjukhus/malmö. Förändringar i samhället och inom hälso- och sjukvården sker kontinuerligt. Idag ses en ökande andel av äldre personer, som har sin grund bland annat i att vi blir äldre. Idag botas sjukdomar eller behandlas på ett sådant sätt att man kan leva också med svåra sjukdomstillstånd med någorlunda bibehållen hälsa, vilket gör att levnadsåldern ökar. Samtidigt sker stora förändringar i hälso- och sjukvården med allt kortare vårdtider (t ex dagkirurgi, utbyggd primärvård). Detta har lett till att antalet vårdplatser kraftigt minskat vid Skånes universitetssjukhus, Malmö, där sjuksköterskestudenterna vid Malmö högskola genomför största delen av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Ständiga diskussioner har därför förts av kollegiet inom sjuksköterskeutbildningen under de senaste 15 åren om hur man på bästa sätt kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för ett växande antal studenter med hög kvalitet när antal vårdplatser reduceras. I dessa diskussioner har även tankar kring en klinisk utbildningsavdelning (KUA) ofta förekommit. År 1996 genomförde dåvarande Högskoleverket för första gången en utvärdering av samtliga sjuksköterskeutbildningar i landet. Resultaten av denna visade särskilt vad gäller VFU att det fanns stora brister. Man menade att det fanns svagheter vad gäller kvalitet och högskolemässighet, särskilt vid utvärderingen 1996, men vid motsvarande utvärdering år 2000 hade sjuksköterskeutbildningen i stort genomgått positiva förändringar. Dock kvarstod kritiken mot VFU (Högskoleverket, 1996 och 2000). Det fanns sålunda skäl att på 4

7 allvar fundera över genomgripande förändringar av VFU. Liknande diskussioner fördes också inom Region Skåne. Deras intresse för VFU hängde också samman med att regeringen ungefär samtidigt beslutade om utökat antalet utbildningsplatser för sjuksköterskeutbildningens del. Detta ställer särskilt stora krav på VFU. Ett tvåårigt projekt startades, där medel avsattes för att inrätta kliniska lärartjänster (Region Skåne, ). Målet med projektet var skapa möjligheter för en effektiv klinisk undervisning för fler studenter och av högre kvalitet än som var fallet vid starten. Detta innebar också att prova nya undervisningsformer och former av lärande i verksamhetsförlagd utbildning med knytning till aktuell omvårdnadsforskning och beprövad erfarenhet för att patienterna ska ges en sakkunnig och säker vård. Det innebar också att ansvara för att antalet praktikplatser utnyttjas optimalt så att sjukhuset i sin helhet klarar sitt studentåtagande med hög kvalitet. Ett nära samarbete med chefsjuksköterskan vid Skånes universitetssjukhus Malmö inleddes vad gällde verksamhetsförlagd utbildning och efter studier och diskussioner fastställdes att VFU för sjuksköterskestudenter vid Malmö högskola ska genomföras enligt den så kallade Malmömodellen. Denna innebär i korthet att en adjunkt från lärosätet (50% tjänstgöring) tillsammans med en handledande sjuksköterska (50% tjänstgöring) utgör ett klinisk lärarpar under den verksamhetsförlagda utbildningen vid en klinik eller motsvarande. Tanken bakom modellen med kliniska lärarpar är att två personer tillsammans, där den ena har sin utgångspunkt i undervisningen/lärosätet och den andra har sin utgångspunkt i den kliniska verksamheten/det patientnära omvårdnadsarbetet, har större förutsättningar att lyckas med att leda lärandet i VFU och lärandet i verksamheten på respektive avdelning. Förhoppningen med denna modell är att den ska öka förutsättningarna för att utbildningens teoretiska studier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den kliniska utbildningen förankras i teori och forskning. Härmed skapas en växelverkan där båda verksamheterna kan öka sin professionella utveckling. Den s k Malmömodellen har använts och vidareutvecklas successivt sedan höstterminen 2001 (Hamilton & Stölten, 2005, Islamoska, 2014). 5

8 Tankar kring en klinisk utbildningsavdelning växer fram Det kliniska lärarparprojektet enligt Malmömodellen som beskrivits ovan startade höstterminen 2001 och två år senare framkom önskemål från såväl sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola som inom läkarutbildningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet om att skapa en klinisk utbildningsavdelning, där det övergripande syftet skulle vara att lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans. Studentkategorierna skulle ges tillfälle till ökat yrkesspecifikt kunnande och samarbete mellan professionerna och uppnå ökad förståelse för varandras kompetensområden. Samverkan, samarbete och tvärprofessionellt tänkande skulle vara nyckelord. Initialt startade en informell arbetsgrupp med chefsjuksköterskan, verksamhetschefen och vårdchefen för Akutkliniken och chefen för rekryteringsservice, SUS/Malmö, prodekanus, Medicinska fakulteten och en lektor vid Malmö högskola. Gruppen hade tidigt bjudit in en representant från en undervisningsavdelning på Södersjukhuset som hade funnits i ett par år och deras erfarenheter var mycket positiva. Diskussionerna i denna arbetsgrupp bestod inledningsvis i att ta ställning till vilken typ av vårdavdelning som skulle kunna vara lämplig och man enades ganska snabbt om att knyta utbildningsavdelningen till den redan befintliga akutklinikens korttidsvårdsavdelning (AKVA). Motiveringen till detta val var att det finns en relativt hög omsättning av patienter och därmed korta vårdtider. Man diskuterade bemanning och tog ställning för att i startskedet enbart ta med läkar- och sjuksköterskestudenter. I ett senare skede skulle även arbetsterapistudenter och sjukgymnaststudenter ingå. Man enades också om att utbildningsavsnittet skulle omfatta 2 veckor och komma förhållandevis sent i respektive utbildningar. Vidare diskuterades utbildningsmål och strategier för lärande. Efter någon tids arbete formulerades en skrivelse till Region Skåne undertecknat av dåvarande sjukhuschefen Karin Christensson där uppdraget beskrevs enligt nedan: Uppdrag: Att starta upp en undervisningsavdelning för läkare och sjuksköterskor i klinisk utbildning förlagd på Akutklinikens korttidsvårdsavdelning (AKVA). Arbetet ska genomföras i samverkan med Lunds universitet/medicinska fakulteten, Malmö högskola/hälsa och samhälle och Akutkliniken. 6

9 Mål: Att utifrån verksamhetens, högskolans och fakultetens gemensamma vilja ha en undervisningsavdelning klar för drift vid projekttidens slut. Syfte: Finna nya former för handledning, tvärprofessionellt samarbete och lärande. Finna former för de studerande att tvärprofessionellt omsätta teori till realistiskt kliniskt lärande. Skapa en avdelning på Universitetssjukhuset MAS, som blir centrum för nyheter inom området, vilket kan påverka rekrytering av personal positivt samt skapa utvecklingsmöjligheter för personal med pedagogiskt intresse. Delmål: 1. Att kartlägga och sammanfoga Medicinska fakultetens, Malmö högskolas och verksamhetens vision om undervisnings avdelningen. 2. Konkretisera visionen till tydliga mål avseende antal studenter, när under utbildningen placering på utbildningsavdelningen skall ske, tjänstgöringstider osv. 3. Genom samverkan med berörda parter klarlägga pedagogiska mål och vårdfilosofi. 4. Genom samverkan med berörda parter klarlägga ansvar och kompetens för studenter och handledare. 5. Klarlägga hur lokalmässiga förutsättningar matchar målen. 6. Utreda personal-/handlednings behov. Kvalitets- och prestationsmått. 7. Klarlägga behov av insatser för befintlig personal i samband med uppstart och ur perspektivet ständig kunskapsutveckling. 8. Marknadsföring. 9. Information. 10. Introduktion. 11. Rekrytering. 12. Utvärdering. Projektperiod: hösten (Universitetssjukhuset MAS (2003) Skrivelse till Hälso och sjukvårdsledningen, Region Skåne (Dnr: MAS/030052). Efter bifall från Region Skåne påbörjades ett omfattande arbete med att planera för att kunna starta AKVA-U, som avdelningen kom att kallas. Utöver styrgruppen bildades en referensgrupp och en arbetsgrupp med representanter från den aktuella vårdavdelningen och läkar- och sjuksköterskeutbildningarna som skulle arbeta som student handledare. I april 2003 togs en första kontakt med representanter för arbetsterapiutbildningen och sjukgymnastutbildningen. Från och med 2004 ingår även representanter för dessa båda utbildningar i arbetsgruppen. Det visade sig att det fanns problem som måste 7

10 lösas som hänger samman med terminsplaneringar i utbildningarna. Dessutom saknades ännu formella beslut från medicinska fakulteten, där alla beslut av detta slag för arbetsterapi-, läkar- och sjukgymnastutbildningarna måste fattas. Man beslutade att starta med samtliga involverade studentgrupper vecka 3, Den 19 januari 2005 invigdes undervisningsavdelningen. Något år senare beslutades att avdelningen AKVA skulle ändra inriktning. Avdelningen skulle bli en internmedicinsk kortvårdsavdelning som får patienterna direkt från akutintaget eller akutvårdsavdelningen. Det beslutades också att man, i enlighet med liknande undervisningsavdelningar i landet, skulle ändra namn till klinisk undervisningsavdelning (KUA). 8

11 KUA EN PRESENTATION Utbildningsmomentet på KUA omfattar 2 veckor och är förlagt till sjuksköterskestudenternas avslutande termin 6. På KUA är studenterna indelade i 3 team. Medlemmarna i teamen utgörs av 1 2 läkarstudenter, 3 4 sjuksköterskestudenter, 1 arbetsterapistudent och 1 sjukgymnaststudent. Studenterna ansvarar för 8 patienter och arbetar tvärprofessionellt. Teamen arbetar morgon- alternativt kvällspass samtliga veckodagar under en tvåveckorsperiod. Varje period startar med en introduktion, som ligger på fredagen innan den helg som inleder utbildningsavsnittet och avslutas torsdagen i andra veckan. Referensbibliotek, undersökningsrum och samtalsrum finns för studenterna på KUA. Studenterna har också en gemensam expedition. Syftet med detta är att skapa en arena för tvärprofessionella diskussioner och att få en inblick i varandras arbetsuppgifter. Handledarfunktionen Bärande grundstruktur i KUA:s arbete är studenthandledarfunktionen. Dessa handledare ska utmana studenternas egna tankar och reflexioner. De ska ge återkoppling och vara förebilder. Arbets terapeut, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska har handledaransvar för respektive studentgrupp. Sjuksköterskor med handledaransvar tjänstgör vid varje arbetspass och förutom att handleda sjuksköterske studenter i deras specifika yrkesfunktion ansvarar de också för det gemensamma arbetet på KUA. Genomgången handledarutbildning och intresse för att arbeta tillsammans med studenter är nödvändiga förutsättningar för arbetet som studenthandledare på utbildningsavdelningen. 9

12 Läkarstudenterna handleds av olika ST-läkare som ett led i deras ledarskapsutbildning. De erfarna sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnasthandledarna är anställda på KUA och utgörs inte sällan av f d studenter med KUA - erfarenhet. Undervisningsmomentet på KUA visar sig vara en bra och viktig rekryteringsbas. För sjuksköterskeutbildningens del används samma modell som på övriga vårdavdelningar på SUS nämligen den kliniska lärarparmodellen. Sålunda finns en lärarhandledare, klinisk adjunkt (50% tjänstgöring) och en sjuksköterskehandledare (50% tjänstgöring). Det kliniska lärarparet med adjunkt/lärare från sjuksköterskeutbildningen och den kliniska läraren, sjuksköterska från kliniken. Detta par har till uppgift att vara pedagogiska resurspersoner för samtliga studenthandledare. Därigenom bibehålles den pedagogiska och kunskapsmässiga kompetensen hos studenthandledarna och den utvecklas genom regelbundet återkommande handlednings- och reflexionstillfällen. Studenthandledargruppen ska vara tvärprofessionell där handledarna ansvarar för den yrkesspecifika handledningen och utgör en gemensam pedagogisk resurs vid seminarier, reflexions- och utvärderingsmöten med studenterna. Det är viktigt att samtliga utbildningar/ yrken är representerade av studenthandledare alternativt kliniska lärare för att kunna ge både gemensam och yrkesspecifik feedback till studenterna. Den pedagogiska ansatsen är en reflektiv handledning. Handledarna ska växla mellan olika pedagogiska metoder, men det reflektiva förhållningssättet är utgångspunkten. Handledarna ska förmå studenterna att plocka fram sina egna kunskaper. Dessutom ska de stödja kommunikationen med de andra yrkesgrupperna för ett ökat kunskapsutbyte. Sjuksköterskestudenter och läkarstudenter betygsätts inte. Obligatorisk närvaro är ett krav, vilket även innefattar introduktion och teamavslutning på Practicum (se nedan). 10

13 Gemensamt syfte för samtliga professioner Det gemensamma syftet för de fyra studentgrupperna; arbetsterapistudenter, läkarstudenter, sjugymnaststudenter och sjuksköterskestudenter är att självständigt tillgodose patientens behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering, samarbeta i interprofessionellt team med respekt och ökad förståelse för de olika professionernas ansvars- och kompetensområde, utveckla förmågan att ge handledning till övriga i teamet utifrån det egna professionsområdet, fördjupa sin yrkesspecifika kompetens i teamarbetet träna kritiskt förhållningssätt och fördjupa sin förmåga att dokumentera, utvärdera och såväl muntligt som skriftligt rapportera bedömningar samt åtgärder inom medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering, träna sin förmåga att kommunicera och informera såväl patient som närstående öka sin medvetenhet om sitt förhållningssätt ur såväl ett genus-, som ur ett kulturellt och etiskt perspektiv, aktivt medverka i etiska diskussioner med respekt och lyhördhet gentemot teamet, träna att tillsammans i teamet planera, leda och fördela arbetsuppgifter. 11

14 Yrkesspecifika syften Arbetsterapistudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska arbetsterapistudenten skaffa sig insikt i de ställningstaganden som arbetsterapeuten ställs inför i det dagliga arbetet på en vårdavdelning, träna sin förmåga till att självständigt kunna identifiera, analysera och bedöma patientens aktivitetsproblem och aktivitetsförmåga, i samverkan med patient, närstående och teamet formulera adekvata mål och delmål utifrån ett aktivitetsperspektiv för patientens rehabilitering, träna sin förmåga att självständigt genomföra arbetsterapeutisk behandling och åtgärder, självständigt kunna medverka i samordnad vårdplanering och överrapportera till arbetsterapeut på mottagande vårdinstanser om patientens behov av fortsatta åtgärder, skaffa sig kunskap och insikt i de teoretiska referensramar, praxismodeller och evidens som är tillämplig för den arbetsterapeutiska interventionen på KUA. Läkarstudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska läkarstudenten med hög grad av självständighet ta upp anamnes, utföra status, ställa diagnos, föreslå utredning och behandling. Praktiskt träna moment som: in- och utskrivning, ge ordinationer, skriva slutanteckningar, daganteckningar och remisser, genomgång av provsvar etc., leda ronden, genom samtal med patienten och närstående diskutera den medicinska behandling dvs utveckla patient läkarrelationen, leda den medicinska behandlingen av patienten i samråd med vårdteamet. 12

15 Sjukgymnaststudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska sjukgymnaststudenten bedöma behovet av sjukgymnastisk behandling och sätta upp behandlingsmål, prova ut gånghjälpmedel och föreslå tekniska hjälpmedel, utföra sjukgymnastisk behandling såsom mobilisering, funktionsträning, rörelseträning. Smärtlindring, information mm, göra funktionsbedömning inför utskrivning, aktivt delta i ronder och vid planering av patientens fortsatta behov inför utskrivning, överrapportera till sjukgymnast i stadsdelen eller primärvården för hjälpmedelsutskrivning och fortsatt rehabilitering och uppföljning, instruera patient och övrig personal avseende förflyttningsteknik och ergonomi, reflektera och granska sin professionella kompetens. Sjuksköterskestudenter Under utbildningsveckorna på KUA ska sjuksköterskestudenten självständigt träna följande läraktiviteter genom samtal med patient och/eller anhöriga identifiera och bedöma patientens omvårdnadsbehov samt såväl planera, prioritera som korrekt utföra omvårdnadsåtgärder, utvärdera, dokumentera och rapportera omvårdnadshandlingar på ett fullgott sätt planera, prioritera och korrekt utföra de ordinerade medicinska ordinationerna inklusive läkemedelshantering och medicintekniska arbetsuppgifter i enlighet med gällande författningar och riktlinjer, självständigt kunna medverka i samordnad vårdplanering och överrapportera till sjuksköterska på mottagande vårdinstanser om patientens behov av fortsatta omvårdnadshandlingar. 13

16 En dag på KUA De uppgifter som studenterna ska genomföra under placeringen på KUA består av förmiddagspass och kvällspass: Rapport och team/vårdlagsplanering 9.30 Rond och efterföljande yrkesspecifikt patientarbete Lunch Yrkesspecifikt patientarbete Reflektion över dagen Kvällspasset börjar med yrkesspecifik överrapportering Hälsa på patienterna Team/vårdlagsplanering Yrkesspecifikt patientarbete Middag Överrapportering till nattpersonal Ansvar och kompetens Alla studenter på KUA har dels gemensamma omvårdnadsuppgifter och dels yrkesspecifika uppgifter. Det innebär tillfälle till träning i teamarbete i en realistisk vårdmiljö. I detta arbete involveras alla studenter på KUA. Verksamheten på utbildningsavdelningen och all hälso- och sjukvårdspersonal ska följa Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982: 763, Reg. Prop, 2013/14:106). Samtlig tjänstgörande hälso- och sjukvårdspersonal inklusive studenter på avdelningen omfattas av Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Offentlighetsoch sekretesslagen (SFS 2009:400). Generellt för all legitimerad personal gäller kravet på dokumentation enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355) och SOSFS 2008:14, Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården. Andra föreskrifter som bör framhållas är SOSFS 2011:9 (Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) och SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter. Därutöver tillkommer de specifika lagar som reglerar den specifika yrkesfunktionen. 14

17 Tid för reflexion Vid två tillfällen under studenternas 2-veckorsperiod på KUA finns tid avsatt för reflexion. Det är studenthandledarna som är ansvariga för genomförandet. Minst två studenthandledare ska ansvara för genomförandet av reflexionstillfällen. Den ena leder samtalet och den andra för anteckningar. Syftet är att teamet ska reflektera över sitt samarbete i teamet och/eller en händelse som behöver reflekteras. Genom att ställa frågor till studenten om den aktuella situationen stimuleras dennes förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning (Carlsson, 2003). Avslutning med träningsmoment på Practicum Practicum Clinical Skill Center vid SUS-Malmö erbjuder högkvalitativ praktisk teamutbildning och träning i simulerad miljö kring en datoriserade patient /docka. Sedan vårterminen 2012 är de 3 avslutande timmarna för KUA-utbildningens studenter förlagd till Practicum, där studenterna i sina respektive team arbetar tillsammans. Under dessa tre timmar ges en introduktion, träning i två olika medicinska scenarier med efterföljande samtal samt summering. Målet är att utveckla studenternas medvetenhet om vikten av interprofessionellt teamarbete i akuta situationer för att öka patientsäkerheten. 15

18 DEN KLINISKA LÄRARFUNKTIONEN Det kliniska lärarparet representerande sjuksköterskeutbildningen har ett särskilt pedagogiskt ansvar för övriga studenthandledare. Detta innebär bland annat att de organiserar och genomför en uppstart -dag per termin. Innehållet kan vara rent pedagogiskt med t ex nya rön inom handledningsforskningen eller inbjuds någon aktuell forskare. Vidare ingår diskussion kring aktuella frågor om studenter, attityder samt direkt uppläggning och genomförande. Två halvdagar per termin används också till studenthandledarnas fortbildning. Här tar man ofta upp problemställningar kring de reflexionstillfällen som förekommer varje vecka och som studenthandledarna leder. Här sker också viss fortbildning och fördjupning kring t ex former för feed-back. Man läser ofta någon aktuell artikel inom området. En resurs vid dessa tillfällen är en av lektorerna vid Institutionen för vårdvetenskap, Elisabeth Carlsson, som har publicerat sin doktorsavhandling inom området handledning. Hon har medverkat i gruppen och även bistått med aktuell vetenskaplig litteratur inom området. Det kliniska lärarparet inom sjuksköterskeutbildningen ansvarar för att i samband med studentbyte varannan vecka reflektera tillsammans med studenthandledarna där man dels kan utvärdera de gångna två veckorna och ofta kan lösa mindre problem under arbetets gång. För sjuksköterskeutbildningens del har det kliniska lärarparet också ansvar för att administrera sjuksköterskestudenternas utvärderingar. Dessa administreras i elektronisk form till studenterna efter avslutad VFU på KUA. Inför varje termin kan aktuella utvärderingar presenteras för handledarna och eventuella åtgärder vidtagas. Arbetsterapistudenter, läkarstudenter och sjukgymnaststudenter gör sina utvärderingar genom Medicinska fakulteten, Lunds universitet. 16

19 SLUTORD Den verksamhetsförlagda utbildningen på KUA har nu 10 år på nacken och många erfarenheter har inhämtats. Tack var den organisation som råder med ständiga möten mellan de olika yrkeskategoriernas lärare och studenthandledare kan mycket tillrättaläggas snabbt och smidigt när problem uppstår. Det råder en stor benägenhet och vilja till utveckling på KUA. T ex har det under vårterminen 2015 ett mindre försök genomförts med att även innefatta socionomstudenter till studentgrupperna på KUA. Det är i nuläget väl tidigt att uttala sig om resultatet av detta försök. Systemet med utvärderingar för studenterna fungerar mycket bra, med snabb återkoppling till berörda handledare. Det har under dessa tio år gjorts en del smärre förändringar, åtgärder som höjt kvaliteten i utbildningsavsnittet. Det kan sammanfattningsvis konstateras att organisation, uppläggning och genomförande av KUA-verksamheten fungerar mycket bra och förefaller vara både gedigen och väl genomtänkt. Både studenter och handledare uttrycker sig oftast i positiva ordalag. Kanske är det dags att systematiskt studera om effekterna av utbildningsmålen kan identifieras hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. När Universitetskanslerämbetet (tidigare HSV) genomförde sin senaste utvärdering som presenterades år 2013 visade det sig att sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola var landets bästa och att den verksamhetsförlagda utbildningen ansågs vara mycket bra med högsta betyg. Detta är då första gången som KUAutbildningsavsnittet ingår i utvärderingen. Det finns skäl att anta att detta betytt en hel del för det positiva utslaget. 17

20 Läkarstudenter gav läsåret 2008 pris till den verksamhetsförlagda utbildningen på KUA som bästa avdelningen för VFU. Genom dessa båda utmärkelser stimuleras självklart lärare och handledare i sitt arbete. Det arbetssätt som utvecklats under de tio åren på KUA beror sannolikt på goda rutiner och ett gott och stimulerande samarbete som möjligen präglas av gemensam nybyggaranda, något som förhoppningsvis fortsätter lång tid framöver för fortsatt positiv utveckling. 18

21 REFERENSER Carlsson, E. (2003) Pedagogik inom vård och handledning. Lund, Studentlitteratur. Hamilton, I & Stölten, C (2005) Kliniska lärare i par enligt Malmömodellen för lärande i verksamhet och klinisk utbildning i sjuksköterskeprogrammet. Malmö högskola Utbildningsområde omvårdnad. Högskoleverket (1996) Vårdutbildningar i högskolan. En utvärdering. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 1996:7 R. Högskoleverket (2000) Utbildningar inom vård och omsorg - en uppföljande utvärdering. Stockholm: Högskoleverkets rapportserie 2000:5 R. Islamoska, J (2014) Kliniska lärarpar. Malmömodellen för pedagogisk handledning i verksamhetsförlagd (VFU) för sjuksköterskestudenter. Malmö högskola, Pedagogisk rapport från Fakulteten för hälsa och samhälle 2014:2. Region Skåne (2000) Handledningsrutiner för medel till kliniska lärartjänster Kristianstad: Region Skåne, Regionkontoret. Reg. Prop, 2013/2014:6 Patientlagen. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslagen. SFS 2008:355. Patientdatalagen. SOSFS 2011:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter. Universitetskanslerämbetet (UKÄ) (2014) Kvalitetsutvärdering av sjuksköterskeexamen. Reg.nr Universitetssjukhuset MAS: Skrivelse till Hälso- och sjukvårdsledningen, Region Skåne Dnr: MAS/

22 BILAGA Malmö högskola, Lunds Universitet, Medicinska fakulteten, Region Skåne (2012 rev 2014). KUA Malmö, Klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukvård/Malmö. 20

23 21

24 22

25 23

26 24

27

28 P E DA G O G I S K R A P P O R T F R Å N FA K U LT E T E N F Ö R H Ä L S A O C H S A M H Ä L L E, : 1 isbn (tryck) isbn (pdf) MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ, SWEDEN CHARLOTTE STÖLTEN ANNA -KARIN WAHN KLINISKT L ÄR ANDE I SJUK SKÖTERSKEUTBILDNINGEN Om framväxten av en klinisk utbildningsavdelning (KUA)