Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma riktlinjer inför budget och plan

Transkript

1 Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma riktlinjer inför budget och plan På väg mot Sveriges säkraste sjukvård Vi i den rödgröna politiska majoriteten arbetar för att alla patienter i Landstinget i Kalmar län ska få den mest tillgängliga, trygga och säkra sjukvården som finns i Sverige. Alla ska ha rätt till en köfri vård efter behov och en god hälsa på lika villkor. För att vi ska veta att alla patienter är nöjda ska vården hela tiden jämföras med andras. Sjukvården i Kalmar län ska ligga i framkanten av utvecklingen och hela tiden förbättra kvaliteten och säkerheten. Våra framgångar bestäms utifrån hur nöjda och trygga patienterna och medborgarna är. Patient- och medborgarinflytandet ska vara stort. Landstinget i Kalmar län ska arbeta öppet och vilja ta del av medborgarnas, patienternas och medarbetarnas tankar och idéer om hur sjukvården kan göras bättre. Det är i vardagen som förbättringarna ska genomföras. Vi i den rödgröna majoriteten vill arbeta för en långsiktigt hållbar, jämställd och solidarisk sjukvård. Vi är stolta över att få förtroendet att fortsätta resan mot Sveriges säkraste vård och Sveriges nöjdaste patienter. * * * Tidigare uppdrag i riktlinjer och beslut i Landstingsplan ligger fast. * * * 1. Sveriges säkraste sjukvård utan köer Sjukvården ska hela tiden sträva efter att förbättra kvalitén. Att ta vara på den medicintekniska utvecklingen är viktigt för att skapa en kvalitets- och resurseffektiv organisation och nå målet om Sveriges säkraste sjukvård. Särskild uppmärksamhet och kraft ska riktas mot att förbättra de medicinska resultaten inom cancer, hjärtsjukdomar, stroke, diabetes, mest sjuka äldre och neuropsykiatri. Samverkan mellan länets sjukhus ska utvecklas. Alla som besöker sjukvården ska känna sig trygga. Därför ska vi fortsätta arbetet med att öka patientsäkerheten. Vi har en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att Landstinget i Kalmar län ska ha Sveriges säkraste sjukvård. Alla medarbetare ska involveras i förbättringsarbetet Varje dag lite bättre. Sveriges kortaste köer ska bli ännu kortare. Sjukvården ska ta nya steg för att tillgodose medborgarnas behov. Vårdgarantin ska därför förbättras och utvecklas under de kommande åren. Långsiktigt ska sjukvården vara helt köfri samtidigt som återbesök följer vårdprogram och riktlinjer. Landstinget i Kalmar län ska ha Sveriges säkraste sjukvård 2018 ska vården vara helt köfri Ett system ska arbetas fram för att kvalitetssäkra hela sjukvården 1

2 Den medicinska kvalitén ska förbättras för cancer, hjärt- och kärlsjukvård, strokevård, diabetesvård, mest sjuka äldre samt inom neuropsykiatrin Konkreta förslag för hur patientens möjlighet att själv delta i säkerhetsarbetet ska utvecklas Könsuppdelad statistik ska användas och redovisas i patientsäkerhetsarbetet En landstingsgemensam modell för produktions- och kapacitetsstyrning ska tas fram 2. Ännu nöjdare patienter Landstinget i Kalmar län har Sveriges nöjdaste patienter! Vi ska bli ännu bättre på att tillvarata patienternas och de anhörigas kunskap och se den som en viktig resurs för att kunna erbjuda den bästa vården. Ett gott bemötande ger friskare patienter. Landstinget ska därför involvera patienterna och prioritera bemötandefrågorna. Sjukvården ska ha fokus på hur patienterna upplever sin vårdsituation. Ny teknik ska användas för att öka tryggheten och säkerheten. Genom att praktiskt använda sig av patienternas erfarenheter och synpunkter kan sjukvården förbättras. Användandet av brukarrevisioner ska därför breddas. Sjukvården ska bejaka att medborgarna vill påverka och göra egna val. Patienter och närstående är en viktig resurs för utvecklingen av sjukvården. Det är därför viktigt att göra det så enkelt som möjligt för patienter att inkomma med synpunkter till Patientnämnden och att sedan analysera och tillvarata de synpunkter som inkommit. En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser ska tas fram Patienternas möjlighet att påverka innehållet i vården ska stärkas genom ett förhållningssätt utifrån inga beslut om mig utan mig Satsningen på god och hälsosam mat med fler alternativ ska fortsätta Landstinget ska inspireras av de bästa serviceföretagens systematiska arbete med kundrelationer för att få ännu nöjdare patienter Patientberättelser ska fortsätta användas aktivt i förbättringsarbetet Arbetet med att förebygga undvikbar slutenvård ska fortsätta Nya förslag ska presenteras för att ge fler och nya vägar att kontakta Patientnämnden 3. Jämlik och jämställd vård och hälsa Sambandet mellan klasstillhörighet och hälsa är tydligt. När klyftorna i samhället ökar, så blir också skillnaderna i hälsa och livslängd större. Eftersom klyftorna mellan fattiga och rika, liksom mellan kvinnor och män, ökar i Sverige så faller det tyngre på landstinget att motverka konsekvenserna av den politik som den borgerliga regeringen fört under snart åtta år. Hälso- och sjukvården ska därför särskilt prioritera arbetet för en jämlik och jämställd vård. Klass-, etnicitets- och könsskillnader i ohälsa ska motverkas, liksom de skillnader i ohälsotal som finns mellan länets olika delar. Fokus ska läggas på att säkerställa att inte undanträngningseffekter uppstår. 2

3 Resultatet från Kommissionen för jämlik och jämställd vård och hälsa ska användas som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla invånare i Kalmar län, särskilt för de mest utsatta. Ersättningssystemet inom Hälsovalet ska i största möjliga mån utgå ifrån socioekonomiska faktorer och därmed styra resurserna till dem som behöver dem bäst. HBT (homo, bi och trans) -personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter garanteras genom att medarbetarna utbildas i bemötande. Även kunskapen kring olika funktionsnedsättningar ska bli bättre. Det förebyggande arbetet genom den folkhälsopolitiska planen är en viktig del för att nå en jämlik och jämställd vård och hälsa. Landstinget ska i årsredovisningen särskilt redovisa de insatser som har genomförts för att uppnå en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Statistik för hälso- och sjukvården skall vara könsuppdelad och slutsatserna resultera till aktiviteter/handlingsplaner inom förvaltningarna Landstingsplanen ska granskas och utvärderas utifrån jämlikhet och jämställdhet Jämställdhet ska vara en del av det långsiktiga fortbildningsarbetet Landstinget ska använda sig av SKL:s checklista för jämställdhetsanalys vid all beredning, beslutsfattande och uppföljning Alla landstingets medarbetare ska genomföra SKL:s jämställdhetsutbildning 4. Cancervård som akutsjukvård Cancer är vår tids största folksjukdom. Cancervården ska därför ses som akutsjukvård. Det är även tydligt att det finns en stor ojämlikhet i cancervården. Ju längre teoretisk utbildning du har desto bättre vård får du och du har större chans att överleva din cancer. Att sjukvården behandlar människor ojämlikt beror på strukturer som återspeglas i hela samhället. Det krävs krafttag för att komma tillrätta med denna ojämlikhet i vården. Satsningen på cancervården kommer att fullföljas genom en rad konkreta åtgärder och ska utgå ifrån Regionalt cancercentrum sydösts sex patientlöften: - Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor - Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice - Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan - Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort - Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram - Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Den regionala cancervårdplanen kommer att ligga till grund för detta omfattande arbete och resultatet ska regelbundet redovisas i landstingsstyrelsen. Patienter med diagnostiserad cancer ska garanteras ett kontaktteam på behandlande klinik Införandet av en kirurgrobot ska förberedas för att förbättra vårdkvaliteten med modern teknik Arbetet med att förbättra cancervårdens processer ska fortsätta Användandet av läsplattor som hjälpmedel och ett sätt att utveckla patientinflytande och delaktighet ska vidareutvecklas 3

4 Cancervården ska ses som akutsjukvård 5. Kraftsamling för barn och unga Barn och ungdomars möjligheter att föra fram klagomål, ge synpunkter och delge sina erfarenheter från vården ska stärkas. Barn och unga är en särskilt viktig grupp i samhället och de ska ha bästa möjliga vård. Vi ser hur barnfattigdomen ökar och hur allt fler barn mår psykiskt dåligt. Att satsa på förebyggande insatser är avgörande för att stärka barns och ungas utveckling, liksom att det finns en vardagsnära och tillgänglig psykiatri vid behov. Arbetet med att införa första linjens psykiatri har påbörjats och kommer att fullföljas under planperioden för att ge ännu snabbare stöd och hjälp till barn och unga. För att förbättra barns och ungas hälsa krävs en samverkan kring deras uppväxtvillkor genom familjecentraler och genom ökad samverkan med olika samhällsaktörer samt genom att stödja hälsofrämjande metoder inom skola och barnomsorg. Det krävs att det finns en helhetssyn kring barn och ungas hälsa. Skillnader i hälsa hos barn och ungdomar ska särskilt uppmärksammas och barn och ungdomars inflytande ska stärkas. Genom att ge rätt vård, i rätt tid och på rätt nivå säkerställs att effektiva vård- och stödinsatser möter de behov som finns för att säkerställa barn och ungas psykiska och kroppsliga hälsa. Alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och FN:s Barnkonvention ska självklart genomsyra hela landstingets arbete. Ett initiativ ska tas för att inrätta en barn- och ungdomspanel med syfte att granska vården ur ett barn- och ungdomsperspektiv Familjecentraler ska färdigställas i Torsås, Emmaboda, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Vimmerby och Lindsdal Barnchecklista med nyckeltal och målformulering ska användas i all landstingsverksamhet En barnkonsekvensbedömning ska ske vid beslut på verksamhetsnivå som berör barn och ungas situation som patienter, brukare, besökare eller närstående Bildandet av ett nationellt kompetenscenter för asylsökande barn i Hultsfred ska utredas Fri tandvård för asylsökande mellan ska genomföras Hälsoläget för barn i länet ska analyseras för att användas i det förebyggande folkhälsoarbetet 6. Samverkan kring äldres hälsa Allt fler blir allt äldre och andelen äldre i befolkningen kommer att öka ganska kraftigt under de närmaste årtiondena. Att vi får leva längre är en stor framgång för vårt välfärdssamhälle. Men det ställer ökade krav på sjukvården och på samverkan. Vårdkedjan som inkluderar många av kommunens verksamheter måste vara sammanhängande mellan eget boende, olika former av äldreboende, primärvård, akutvård och slutenvård. En högkvalitativ vård måste erbjudas för alla oavsett ålder och hälsobild. Patienternas önskemål om vård i livets slutskede och palliativ vård vid svåra sjukdomstillstånd ska 4

5 tillvaratas. Det krävs ett fortsatt arbete för att komma till rätta med orsakerna till återinläggningar och undvikbar slutenvård. Ett viktigt fokusområde för framtiden är att stödja forskning kring äldres vård och hälsa, inte minst ur ett genusperspektiv. Som första landsting i Sverige så införde Landstinget i Kalmar Län fri sjukvård för våra äldsta medborgare. Åldersgränsen är idag 85 år. Nu vill vi se över förutsättningarna för att ta ytterligare steg och succesivt sänka den gränsen. Läkemedelsbehandlingar och enhetliga läkemedelsgenomgångar ska säkras Samverkan och samarbete mellan vårdgivare ska utvecklas för att skapa en helhetssyn kring vården för äldre och dess kvalitet Psykisk hälsa hos äldre ska särskilt uppmärksammas och redovisas i aktuella verksamhetsplaner Vårdplaneringen för äldre ska följas upp och kvalitetssäkras i samarbete med kommunerna Förutsättningarna ska ses över för att ta ytterligare steg och succesivt sänka åldersgränsen för fri sjukvård för äldre 7. En psykiatri i framkant Den psykiatriska vården i Landstinget i Kalmar län ska hålla hög klass i allt från det förebyggande arbetet i primärvården till akut- och slutenvård. Vi ser arbetet med barn och unga som en viktig del i det förebyggande arbetet. Samverkan mellan landstinget och kommunerna behöver fortsätta utvecklas för att möta den ökande ohälsan hos barn och unga. Psykiatrin ska ha fortsatt fokus på bemötande och jobba mot sina fyra patientlöften. Obligatoriska utbildningar för medarbetare ska genomföras och varje enhet ska ha en hälsoinspiratör, som arbetar mot såväl personal som patienter. Patientinflytande ska intensifieras och patienternas möjligheter att kunna delta ska underlättas. Alla patienter ska ha en vårdplan. För att kunna erbjuda alla patienter rätt vård ska en än större palett av behandlingsformer tas fram och en översyn av paramedicinsk kompetens ska göras. Nya lokaler för psykiatrin ska uppföras i samråd med patienter En vårdgaranti för beroendevården ska implementeras för att säkerställa jämlik vård över länet Samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ska förtydligas och förbättras Första linjen psykiatri för barn och unga ska implementeras och följas upp Arbetet med kvalitetsregister, kliniknära forskning och vård kring självskadebeteende ska fortsätta Suicidriktlinjerna ska implementeras 8. En starkare nära hälso- och sjukvård Den vård som finns närmast patienterna är primärvården och ska vara det naturliga förstahandsvalet vid besök inom hälso- och sjukvården. Primärvården är den nära sjukvården som finns för invånarna genom hela livet vid hälsoförebyggande sjukvård och vid sjukdom. Vår Hälsovalsmodell, med tyngdpunkt på allmänmedicinsk specialitet, sätter fokus på kvalitet 5

6 och tillgänglighet. Den offentligtdrivna primärvården utvecklar sin konkurrenskraft inom ramen för uppdraget, sitt ägardirektiv och genom en forsknings- och utvecklingsstrategi. För att stödja primärvårdens utvecklingskraft kommer det behövas nya resurser. Många bra förbättringsarbeten görs inom primärvården. I Mönsterås har man utvecklat akutteam som tar hand om patienterna direkt utan väntetider. I Nybro finns en äldresjuksköterska och i Borgholm har man utvecklat samarbetet med kommunen och har mellanvårdsplatser på äldreboendet. Den här typen av utvecklingsarbete vill vi stimulera. Vi vill fortsätta att utveckla Hälsocentralernas livsstilsmottagningar till att även innefatta riskbruk och beroendevård för andra beroenden än alkohol och tobak. Primärvårdens forskningsanknytning ska utvecklas liksom användningen av Kliniskt träningscentrum (KTC) Primärvårdens utvecklingskraft ska stödjas genom utökade resurser Satsningen på psykologer inom primärvården ska följas upp och utvecklas 9. Hälsa för livskvalitet Landstinget i Kalmar län är i ett nationellt perspektiv en föregångare i folkhälsoarbetet. Vi vill nu vidareutveckla det folkhälsopolitiska arbetet genom att ett Folkhälso- och miljöutskott inrättas och ges ett särskilt ansvar för att samordna och utveckla dessa frågor. Fler samverkansformer mellan landstinget och andra aktörer ska utvecklas Under planperioden ska rehabilitering och habilitering utvecklas och förbättras. Kultur liksom grön rehab ska vara naturliga delar i samarbete med vården. Genom mödra- och barnhälsovården ska en satsning göras på hälsofrämjande insatser för gravida kvinnor och nyblivna föräldrar avseende såväl tobaksvanor, kostvanor som fysisk aktivitet. Arbetet med hälsocentralernas livsstilsmottagningar ska följas upp och utvecklas. På samma sätt som motion ska kultur kunna rekommenderas i syfte att förbättra hälsan Förslag av utveckling av riktlinjen för tobaksfritt landsting ska tas fram, inkluderat en policy för e-cigaretter Tobaksfri duo ska utvecklas även mot gymnasieungdomar 10. Engagerade medarbetare Landstinget i Kalmar län har kompetenta, engagerade och stolta medarbetare. Landstinget ska vara ett föredöme som arbetsgivare med goda arbetsmiljöer och ändamålsenliga lokaler. Landstinget behöver också klara rekryteringen av medarbetare inom områden där det idag råder en bristsituation. Detta gäller framförallt vissa läkarspecialiteter men också ett flertal andra yrkesgrupper. Idag används bemanningsföretag i alldeles för stor utsträckning vilket leder till ökade kostnader och sämre kontinuitet. Stora pensionsavgångar kräver åtgärder som ska leda till att flera vill utbilda sig och arbetet inom hälso- och sjukvården. Arbetet med attraktivitetsresan fortsätter med särskilt fokus på att rekrytera och behålla medarbetare utifrån fyra perspektiv: - Landstingets arbetsgivarvarumärke - Rekrytering och personalförsörjning -Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter 6

7 - Delaktighet och påverkansmöjligheter Ett viktigt verktyg i det arbetet är att kunna erbjuda heltid, med möjlighet till önskad sysselsättningsgrad. Vi ska fortsätta att varje år genomföra lönekartläggning. Målet är att fortsätta ha landets friskaste medarbetare. Chefer och ledare har stor betydelse för en arbetsplats attraktivitet, alla ledare ska få förutsättningar att bedriva ett bra chefs- och ledarskap. Det aktiva förbättringsarbetet som startats ska även i fortsättningen stöttas och stimuleras. Alla medarbetare ska utbildas i förbättringskunskap. Även fortsättningsvis ska medarbetare kunna ansöka om medel för att bedriva konkreta förbättringsarbeten. Arbetet med etableringen av en läkarutbildning kommer att fortsätta. Alla medarbetare ska fortsätta att involveras och utbildas i förbättringsarbetet Varje dag lite bättre Landstingets arbetsplatser ska vara jämlika och jämställda i enlighet med CEMRdeklarationen Riktlinjen Önskad sysselsättningsgrad ska följas av samtliga förvaltningar och handlingsplaner för genomförandet ska redovisas för personaldelegationen En tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bolagsläkare ska tas fram Förutsättningarna att skapa en resurspool för allmänläkare ska utredas Landstinget ska bidra i bildandet av ett regionalt vård- och omsorgscollege Projektet Rätt vårdadministration på rätt nivå ska utvärderas och implementeras Ytterligare satsningar på de arbetsgivarfinansierade utbildningarna ska göras Löneutrymmet inför 2015 ska förstärkas mot svårrekryterade personalgrupper 11. En hållbar utveckling I det nya hållbarhetsprogrammet läggs fokus på en hållbar utveckling inom landstingets verksamhet. Vi vill att sjukvården i Kalmar län ska gå före i miljöomställningen. Landstinget ska ha en medveten inriktning på förebyggande miljöarbete och ett konsekvent kretsloppstänkande. En hållbar ekologisk utveckling är även starkt förknippad med en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Som stor aktör ska landstinget göra hållbara upphandlingar och ta ett stort etiskt och socialt ansvar vid upphandling. Detta ska ske med inspiration från Kalmar kommuns upphandlingspolicy och deras krav på exempelvis kollektivavtal. Gällande energi, livsmedel, byggnationer och transporter ska konstruktiva idéer lyftas fram. Satsningar på vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras. Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att kemikalie- och antibiotikaanvändningen minskas. Vi vill att maten som serveras på sjukhusen i största möjliga mån är klimatsmart, närproducerad och ekologiskt producerad. Miljömålen ska integreras i verksamhetsmålen Andelen ekologisk, närproducerad och klimatsmart mat i landstingets verksamhet ska ökas 7

8 Landstinget ska arbeta aktivt med lösningar för att göra hållbara upphandlingar utifrån kvalitet, miljö och sociala/etiska villkor Lek- och hobbymaterial i våra väntrum och lekrum ska väljas utifrån ambitionen att minska barnens utsatthet för miljögifter och kemikalier 12. Hållbart resande En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt transportmedel som möjliggör arbets- och utbildningspendling och turism/kulturbesök. De satsningar på kollektivtrafiken som har påbörjats kommer att fortsätta. Kollektivtrafiken ska planeras på ett sådant sätt att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns och alltid med trygghet och säkerhet i fokus. Den nuvarande resegarantin för sjukresor ska följas och utvärderas. En fortsätt utveckling av trafiksystemen med buss/tåg/cykel är nödvändig för att skapa långsiktighet i tilltron på arbetspendling. Införandet av styv tidtabell (avgår samma klockslag) och halvtimmes- och timmestrafik är ett annat sätt att öka resandet. Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv samt tillgänglighetsperspektiv Kontinuerlig redovisning av kundnöjdhet ska redovisas Vid nästa stora upphandling ska kollektivtrafiken vara fossilbränslefri och krav på biogas ska ställas Närtrafiken ska utvecklas för att hitta anpassade och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter Utvecklingsplanen för kollektivtrafiken i Kalmar län ska fullföljas Satsningar på utbildningar i bemötande ska fortsätta Tillsammans med Linneuniversitetet ska förutsättningarna för att underlätta för studenter att pendla mellan studieorter ses över 13. Folkhögskolorna för det livslånga lärandet Folkhögskolorna är en viktig resurs som ska användas och ses som en utvecklingskraft för landstinget och regionen. Folkbildningens roll, att ge människor en andra chans och vara en viktig del i det livslånga lärandet, ska framhållas. Folkhögskolans unika pedagogik ska värnas, liksom folkhögskolan som skolform. Folkhögskolorna har en viktig roll att spela när det gäller riktade insatser till grupper som står långt från arbetsmarknaden och saknar formell utbildning. Nu har folkhögskolan dessutom fått fler statliga uppdrag som ställer nya krav. Folkhögskolornas kunskaper och kompetens ska aktivt användas för att förstärka landstingets arbete med kultur och hälsa och användas som ytterligare ett spår inom den gröna rehabiliteringen. Samarbetet med landstingets övriga verksamheter ska utvecklas Folkhögskolorna ska användas som resurs i arbetet med kultur och hälsa Folkhögskolorna ska användas inom den gröna rehabiliteringen Samarbetet med psykiatrin ska utvecklas ytterligare 8

9 14. Kulturen som regional motor och utvecklingskraft Kulturens roll som motor i ett allmänt lokalt och regionalt utvecklingsarbete är av stor betydelse. Idag organiserar Regionförbundet kulturen. Vi vill se över om det är bästa lösningen för att optimalt understödja kulturen. I landstinget har också kulturen lyfts fram som en viktig del i vård och rehabilitering. Landstinget är en del av satsningen på Hälsa och Kultur där landstinget och regionförbundet ska hitta en modell för hur kultur kan användas i förebyggande och/eller i rehabiliterande syfte för bättre hälsa. Det kräver ökad kunskap för att kunna vara en aktiv part. Vi ska utveckla landstingets konstarbete med utgångspunkt från regionförbundets konstpolicy. Vid nybyggnation eller större ombyggnationer av förhyrda lokaler gäller att minst 0,5% av byggkostnaden skall reserveras för konstnärlig utsmyckning. Hälsodesign och konstnärlig utsmyckning skall in tidigt i processen. Medel för konstnärlig utsmyckning skall finnas med i beslutsunderlaget. En arbetsgrupp med regionförbundet, Kalmar kommun och landstinget ska ta fram plan för Kulturcentrum, som tas med i kommande budget Organisationstillhörigheten ska utredas Ett uppdrag ges att arbeta med hälsofrämjande miljöer inklusive konsten Hälsodesign och konstnärlig utsmyckning ska vara en självklarhet vid all byggnation 15. Ökad tillgänglighet genom E-hälsa E-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans som inte enbart handlar om en teknisk utveckling utan om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av vårt informationssamhälle. Genom användandet av informations- och kommunikationsteknologi kan man öka tillgängligheten och bättre möta behoven hos patienter och deras närstående. Den nära vården ökar tillgängligheten för patienterna genom att det där är möjligt införa tekniska lösningar, e-hälsolösningar, som bidrar till att patienterna är mer fria i sin vardag även när de behöver vård. Gränsen mellan vad som kan göras i hemmet/på arbetsplatsen eller i sommarstugan istället för på hälsocentralen eller på sjukhusens öppenmottagningar förflyttas hela tiden. Vi vill att patienterna i länet ska kunna ta del av den utvecklingen och därmed öka tillgängligheten ytterligare. Ett första steg är att göra det möjligt för patienter att ta vissa blodprov och mäta sitt blodtryck själva. Handlingsplanen för E-hälsa ska fortsätta vidareutvecklas och implementeras för att öka tillgängligheten och förenkla för patienterna Möjligheten för patienter och anhöriga att söka kunskap och information via nätet ska utökas Landstinget ska följa upp och utveckla hur information används digitalt i sjukvården, exempelvis genom läsplattor En modell för att skapa trygghet i vårdkedjan och förebygga undvikbar primärvård ska utarbetas Landstinget ska förbereda en modell för att ge patienterna möjlighet att läsa sina journaler på nätet 9

10 Patientnära e-hälsolösningar införs succesivt 16. Varje dag lite bättre Landstinget i Kalmar läns förbättringsarbete är numer ett nationellt riktmärke. Vi ska fortsätta vår satsning på Varje dag lite bättre med inriktningen att nå Sveriges säkraste och tillgängligaste vård. Vi kommer att stärka patientinflytandet och förbättra patienternas vårdkedjor samt utveckla ledarskapet inom landstinget. Under planperioden fortsätter satsningen på Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre ska vara en huvudstrategi som genomsyrar hela verksamheten Alla medarbetare ska vara involverade i förbättringsarbetet 17. Forskning och utveckling Med hjälp av Skillcenter får medarbetarna möjlighet att testa nya metoder och får mer rutin på komplicerade situationer. Detta blir till stor nytta för patienterna. Den patientnära vården och omsorgen inom såväl primärvård som psykiatri och sluten vård ska utvecklas och den patientnära forskningen ska stimuleras ytterligare. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet och E-hälsoinstitutet. Samarbetet med näringslivet kring innovationer i vården ska utvecklas Samverkan med universiteten ska fortsätta att utvecklas Digital vårdplanering ska fortsätta utvecklas med patienten i fokus Förutsättningar ska skapas för genomförandet av läkarutbildningen Administrationen i vården ska underlättas genom effektivt IT-stöd FOU-enheten och den kliniknära forskningen ska stärkas 18. Ordning på ekonomin Landstinget i Kalmar län har en välskött ekonomi men står liksom många andra landsting inför stora utmaningar de närmaste åren. Demografi och medicinteknisk utveckling gör att sjukvården hela tiden kostar mer. Detta kombineras med urholkade statsbidrag och osäkra skatteintäkter som ger landstingen sämre förutsättningar och ett minskat ekonomiskt utrymme. För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en fortsatt långsiktigt stabil och stark ekonomi. Det krävs överskott i ekonomin och en god hushållning för att finansiera nödvändiga förbättringar. Att äventyra ekonomin är i grunden att äventyra medborgarnas rätt till en väl fungerande sjukvård. Med ökad kunskapsstyrning ges incitament för att nå uppställda kvalitets- och tillgänglighetsmål. Överskottsmålet ska vara 2 % Kvalitetsersättningssystemet inom hälso- och sjukvården ska fortsätta utvecklas 10