Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning kommunala verksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning 2011 - kommunala verksamheter"

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning kommunala verksamheter 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Förutsättningar Beskrivning av verksamheterna Ekonomi Antagning Elevers syn på arbetet Utbildningsresultat Utbildningsresultat för gymnasieskolan Utbildningsresultat för vuxenutbildningen Kvalitetsområden fokusområden Kunskap och kompetens Lärandemiljö Valfrihet och demokrati Öppenhet Hållbar utveckling Styrning och uppföljning Nämndens kvalitetsområden Plan mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärder till följd av resultatet från 2010/

3 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Den svenska utbildningssektorn befinner sig mitt i en stor förändringsprocess och under juli 2011 har en rad nya reformer börjat gälla, bland annat en ny gymnasieskola. Det är först läsåret 2011/2012 som den nya gymnasieskolan påbörjas men läsåret 2010/2011 har innehållit mycket förberedelsetid för skolorna. Lundaeleverna fortsätter inom många program att prestera på nivåer som ligger klart över riksgenomsnittet och söktrycket till utbildningarna är fortsatt högt. Kommunens fyra gymnasieskolor, den internationella grundskolan och den kommunala vuxenutbildningen har under läsåret bedrivit ett kvalitetsarbete inom bland annat områden som berör frågor om hur elevernas frånvaro kan minska, hur elevinflytandet kan öka och hur likvärdigheten i bedömningen kan öka. Under läsåret 2010/2011 kan också följande specifika händelser eller projekt nämnas: en fortsatt stark utveckling inom IKT-området med mycket fokus på kompetensutveckling av personalen inom IT. Gymnasieskolorna har även arbetat intensivt med att förbereda sig inför den nya gymnasiereformen GY11. Lärarna har förberett sig inför nya kurser ett nytt betygssystem. 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning omfattar de fyra kommunala gymnasieskolorna, den internationella grundskolan International School of Lund - Katedralskolan (ISLK) samt den kommunala vuxenutbildningen Komvux. Utbildningskansliet har i anvisningar för kvalitetsredovisning (KR) 2011 tagit fram en gemensam mall för samtliga gymnasieskolor och Komvux. Den internationella grundskolan International School of Lund- Katedralskolan (ISLK) har fått särskilt anpassade anvisningar. Inför sammanställningarna av skolornas kvalitetsredovisningar har utbildningskansliet använt beslutsstödsverktyget Lunds skolstatistik, Hypergene. Detta verktyg har också skolorna utnyttjat för resultatindikatorer på skolnivå/programnivå/ämnesnivå. Samtliga skolor har skrivit utförliga kvalitetsredovisningar och i dessa finns ytterligare statistik och analys att läsa för den intresserade. 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Under läsåret 2010/2011 har förvaltningens verksamheter fortsatt utveckla satsningen på IKTanvändning i undervisningen. Det har lagts ner ett stort arbete på att kompetensutveckla personalen inom IT. Polhemskolan, Spyken och Vipan har deltagit i Innovativa skolprogrammet, ISP. Genom ISP har skolorna bl.a. utbildat lärare till kollega-coacher som haft till uppgift att sprida goda exempel på skolan på hur man kan arbeta med digitala hjälpmedel i undervisningen. Katedralskolan har utsett egna IT-inspiratörer som haft i stort sett samma uppgift som kollega-coacherna. Lärplattformen It s Learning har använts mycket av både lärare och elever något som även svaren i enkätundersökningen Lunk vittnar om. I Lunk 2011 har 87 % av eleverna svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra att mina lärare använder It s Learning i undervisningen. En majoritet av eleverna och lärarna har fått 3

4 tillgång till en bärbar dator och utökning planeras och pågår. Frånvaro har varit ett annat prioriterat område som skolorna arbetet med. Flera skolor har arbetat med att analysera frånvaron och sätta in åtgärder för att minska den. En åtgärd har varit att arbeta för att öka motivationen hos eleverna för att få dem att vilja gå till skolan. Mentorerna har haft i uppgift att följa upp frånvaron. Flera skolor vittnar om att insatserna ännu inte gett någon önskad effekt utan arbetet fortgår. I samband med införandet av den nya skollagen skärptes reglerna för rapportering av frånvaron till vårdnadshavare. I enlighet med den nya skollagen rapporteras frånvaron till föräldrarna samma dag som eleven varit frånvarande. Detta system kan på sikt också bidra till minskad frånvaro. Ett annat mycket viktigt utvecklingsområde för skolorna har under läsåret varit förberedelser inför gymnasiereformen och då särskilt det arbete pedagogerna varit engagerade i avseende de nya programmens mål och struktur, de nya ämnenas och kursernas innehåll samt bedömning av elevernas kunskap i relation till dessa. En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har upprättats eller tagits fram på alla skolor i enlighet med de nya styrdokumenten. Många skolor har i implementeringsarbetet av likabehandlingsarbetet även arbetat med generella värdegrundsfrågor. Ett ämne som varit särskilt i fokus är kränkningar. Komvux har bl.a. fokuserat på att utveckla den flexibla undervisningen på sina kurser och erbjuder numera både dag- och kvällsundervisning. Dessutom erbjuds flexibelt lärande med lärarhandledning och distansundervisning. Komvux har även under året börjat använda sig av Skolverkets kvalitetssäkringsverktyg BRUK på sina kurser. Förutom dessa områden har enskilda verksamheter fokuserat på olika egna områden. Vipan har bl.a. arbetat med att bygga upp en ny struktur inom programmen för att ge eleverna stor möjlighet till olika val av kurser, anpassat utifrån Gy11. Detta för att eleverna ska kunna välja kurser som antingen ger grundläggande högskolebehörighet eller stärker yrkesrollen. Katedralskolan har fokuserat på stödundervisning i matematik samt arbetat för att stärka studie- och yrkesvägledningen. Spyken har bl.a. genomfört betyg och bedömningsdiskussioner i vissa ämneslag samt arbetat med att öka elevernas möjlighet till inflytande. Polhemskolan har bl.a. arbetat med att öka elevinflytandet samt elevernas studieteknik. I arbetet med att förbättra studietekniken har eleverna själva fått reflektera över sina resultat och sitt lärande. Detta för att eleverna ska bli mer medvetna och ta ett större ansvar. ISLK har bl.a. fokuserat på elevdemokratiarbetet inom Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP), utvärdering av skolbarnsomsorgen samt genomfört en föräldraenkät i syfte att mäta hur nöjda brukarna är med verksamheten. 3 Förutsättningar 3.1 Beskrivning av verksamheterna International School of Lund- Katedralskolan ISLK är en auktoriserad internationell grundskola som följer International Baccalaureate Organisation s (IBO) Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP). Detta läsår var det första som ILSK var auktoriserad som IB World School. 4

5 Både PYP och MYP baseras på koncept- och frågebaserat lärande. Eleverna lär sig grundläggande koncept inom olika områden. Dessa erfarenheter och kunskaper kan appliceras i nya sammanhang. Som en ram för gemensam värdegrund finns IBOs Mission statement och Learner profile. Skolan hade vid läsårets slut 235 elever och under läsåret har 260 elever varit inskrivna. I förskoleklassen har 29 barn varit inskrivna någon gång under året. ISLK erbjuder också skolbarnsomsorg för barn upp till 12 år. Vid läsårets slut fanns det 78 barn inskrivna. Verksamheten präglas av skolans pedagogiska inriktning och personalen har grundläggande utbildning för att kunna anpassa aktiviteter och mål till IBs filosofi. ISLK har sedan hösten 2009 hela Parkskolan till sitt förfogande, vilket varit nödvändigt på grund av det växande antalet elever. Skolbarnomsorgen har flyttat in i anexet och dagtid används första våningsplanet till matsal för eleverna. De äldre fritidsklubbsbarnen flyttade våren 2011 över till Trädgårdsmästarvillan i Stadsparken, något som fungerat mycket väl. Skolan är trots detta i behov av större lokaler. ISLK har inte delat ut en bärbar dator till varje elev i årskurserna som motsvarar 7-9. Istället har 200 bärbara datorer köpts in till skolan och placerats i låsta skåp i klassrummen. Eleverna i år 5-9 har tillgång till en klassuppsättning datorer i alla klassrum. Bärbara datorer finns även för utlåning i biblioteket. Elever i behov av särskilt stöd har haft möjlighet att låna hem en dator. ISLK har som mål att det ska finnas lika många datorer på skolan som det finns elever och personal men att datorerna ska finnas på plats i skolan i laddningsskåp. Omsättningen av elever är naturligt hög på skolan och på grund av detta vill skolan ha hög datortäthet och stor datortillgänglighet inom själva skolbyggnaden. ISLK har börjat använda ett webbaserat system för rapportering av elevers resultat inom MYP och planen är att all personal på sikt ska börja använda systemet, så att skolans övergripande planering ska finnas på samma ställe. Skolan hoppas kunna starta en försöksverksamhet under läsåret 2011/2012 med en modersmålslärare med IBO-kompetens. Katedralskolan Katedralskolan är Skandinaviens äldsta skola och har ca 1200 elever fördelade på fem program: International Baccalaureate Diploma programme Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Historieprogrammet spetsutbildning Linguaprogrammet spetsutbildning På Katedralskolan arbetar knappt 100 lärare som samtliga är behöriga. Förra läsårets snitt om 6,23 lärare per 100 elever har under läsåret stigit något till 6,32. Genomsnittsvärdet för lärartäthet på skolor i större städer i Sverige är 8,0 lärare per 100 elever. Avvikelsen mot detta rikssnitt för Katedralskolan kan förklaras med att skolan numera endast erbjuder studieförberedande program. Katedralskolan består av gamla byggnader med breda korridorer och stora trapphallar vilket 5

6 bidrar till skolans anda men som inte kan användas i ett pedagogiskt sammanhang. Skolan saknar pedagogiska ytor för grupparbeten och möjlighet att arbeta med individuella samtal och stöd. Skolans höga söktryck i kombination med bristen på lokaler gör att skolan har ett behov av en utbyggnad. Skolan har under läsåret kunnat disponera sju rum på Svaneskolan. Under läsåret utrustades alla elever i årskurs ett med en egen bärbar dator. Detta innebär att ca 50 % av skolans elever nu har en bärbar dator. Samtliga elever i årskurs 1 erbjöds hälsosamtal hos skolsköterska. På skolan finns också ett väl fungerande elevvårdsteam med jämförelsevis god tillgång till kurator och sjuksköterska. Polhemskolan Över elever går på Lunds största gymnasieskola Polhemskolan. Skolan erbjuder följande utbildningar: Energiprogrammet med inriktningen VVS- och kylteknik (flyttade till Gymnasieskolan Vipan under sommaren 2011) Estetiska programmet med inriktningarna Bild- och formgivning samt Teater Fysikprogrammet - spetsutbildning Hantverksprogrammet med inriktningen frisör Idrottsprogrammet med inriktningen Naturvetenskap Idrottsprogrammet med inriktningen Samhällsvetenskap Individuella programmet som Introduktionskurs för invandrarungdom samt för de elever som avbrutit sina gymnasiestudier Naturvetenskapsprogrammet med inriktningar och profiler Europa, Naturvetenskap, matematik och datavetenskap samt Språk Teknikprogrammet med profileringar Alfa Laval, Arkitektur, Data och elektronik, Ekonomi samt Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningar och profiler Ekonomi, Europa, Kultur, Samhällsvetenskap samt Språk På Polhemskolan arbetar 198 lärare. Skolan har fram till läsåret 2008/2009 haft en elevökning. Under de senaste fem åren har eleverna ökat med drygt sexhundra elever, något som har satt sin prägel på arbetet. Sedan tre år tillbaka är det generellt minskande elevkullar men på grund av det fortsatt höga söktrycket till skolan har detta inte fått något större genomslag. Detta har också inneburit ett fortsatt stort tryck på att hitta ett optimalt nyttjande av skolans lokaler. Teaterinriktningen på det estetiska programmet kom tillbaka till Polhemskolan till läsårsstarten. Polhemskolans inre arbete har under läsåret haft fokus på organisationsförändringar och förberedelser inför gymnasiereformen 2011 som träder i kraft till läsåret 2011/2012. IT-standarden är mycket hög på skolan. Under läsåret 2010/2011 har alla lärare haft en egen bärbar dator och 70% av eleverna. Under kommande läsår kommer alla elever att vara utrustade med en bärbar dator. Gymnasieskolan Spyken Skolan har ca 1214 elever fördelade på fyra olika nationella program: Byggprogrammet (BP) Estetiska programmet (ES) Naturvetenskapsprogrammet (NV) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 6

7 På skolan arbetar knappt 117 lärare. Under läsåret var lärartätheten på 7,8 lärare per 100 elever. Lärartätheten har sjunkit något jämfört med föregående år. Till viss del kan detta förklaras med att skolans programsammansättning förändrats. Andelen elever med musikinriktning inom ES har ökat, vilket förklarar den ökade lärartätheten eftersom musikundervisningen har hög lärartäthet. Den något minskade lärartätheten på NV och SP kan till viss del förklaras med en ökad gruppfyllnad i språkgrupperna, vilket kunnat uppnås bl.a. genom samarbete skolorna emellan. Ökningen i lärartätheten på byggprogrammet är mera svårförklarad. Skillnaden kan bero på svårigheter att beräkna lärartätheten i samband med APU 1 -undervisningen. Spyken är angelägen om att vara en skola som ständigt utvecklas och strävar efter att anpassa verksamheten efter de förändrade krav som elever, föräldrar och det omgivande samhället ställer. Skolan vill ligga i framkant när det gäller pedagogisk utveckling och användning av ny teknik. Under läsåret har alla elever och alla lärare haft tillgång till en personlig bärbar dator och skolan är utrustad med trådlöst nätverk i alla lokaler. Gymnasieskolan Vipan Skolan är Lunds yngsta kommunala gymnasieskola och har ca 1150 elever fördelade på följande program. Nationella program: Bageri och konditori/livsmedelsprogrammet (LP) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Byggprogrammet (BP) Elprogrammet (EC) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Medieprogrammet (MP) endast årskurs 3 Omvårdnadsprogrammet (OP) Teknikprogram (TE) profil: Medicinteknik och Automation Specialutformade program: Hippologigymnasiet (HG) - med riksrekrytering Turism- och hotellprogrammet (TH) Fyraåriga programmen (FÅ) - Gymnasiesärskola: Nationella programmet - med 3 specialutformade program, Handels/serviceinriktning, Restaurang/serviceinriktning, Estetisk/Medieinriktning Individuella programmet med 3 inriktningar, Yrkesträning, Verksamhetsträning, Verksamhetsträning för elever med autism och utvecklingsstörning Individuella program (IV): IV-bas - endast detta program är sökbart IV-preparand IV-sluss Individuellt alternativt program (IA) sökbart endast i årskurs 1 och 2 1 APU=Arbetsplatsförlagd utbildning. 7

8 Övriga utbildningar på Vipan Sökbara programinriktade individuella program (PRIV) inom BF, HP, HR och OP Lärlingsutbildning inom HR och OP Vuxenutbildning inom livsmedelsprogrammet - bageri På Vipan arbetar ca 160 lärare (exklusive lärare på GyS). Under läsåret var lärartätheten på skolan 8,8 lärare per 100 elever. Gymnasiesärskolan hade under läsåret 99 elever inskrivna samt 15 lärare och 6 specialpedagoger. Skolans lokaler omfattar ca m2 fördelade på ca 20 byggnader. Inför läsåret 2011/2012 infördes en helt ny organisation på skolan med en ny ledningsgrupp. Skolan planerar att ge alla elever i årskurs 1 samt alla lärare en bärbar dator under läsåret 2011/2012. Under läsåret 2010/2011 har undervisning med dator endast skett i datasalar och trots detta instämmer 80 % av Vipans elever i att det stämmer mycket bra eller ganska bra att mina lärare använder It s Learning i undervisningen. Vuxenutbildningen i Lund Vuxenutbildningen i Lund har organiserats i tre oberoende enheter, samordningsenheten, Lunds vägledningscentrum (LVC) och Komvux. Lunds vägledningscentrum erbjuder vägledning till kommunens invånare. I LVCs uppdrag ingår att ansvara för information och vägledning om utbildningsvägar, studiefinansiering, yrken och arbetsmarknad samt att definiera behov av validering samt att ansvara för uppsökande verksamhet. Samordningsenheten är en fristående och oberoende enhet som har till uppgift att beställa platser inom gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare nivå tre samt ansvara för antagningen till utbildningar såväl på Komvux som hos andra externa och interna anordnare. Samordningsenheten ansvarar även för uppföljning, tillsyn och kvalitetsgranskning av utbildningsanordnarna samt upphandlar prioriterade utbildningsplatser. Komvux är kommunens egen och därtill största vuxenutbildningsanordnare. Komvux erbjuder flexibla undervisningsformer, från lärarledda lektioner med fast schema till distansundervisning med kommunikation enbart över internet. Komvux har dessutom kontinuerlig antagning och undervisning på både dag- och kvällstid. Läraren fungerar växelvis som lärare, handledare och coach i grupp eller individuellt. En viktig utgångspunkt i det flexibla arbetet är en öppen och tät dialog mellan pedagogen och den enskilde individen. Idag har Komvux lokaler som är mer ändamålsenliga och som ligger i anslutning till varandra och som är bättre utrustade med datorer än tidigare. Komvux erbjuder ett stort urval av kurser. Sfi (1, 2 och 3) är en av de stora verksamheterna. Komvux ger grundläggande utbildning i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap och datorkunskap. Förutom detta har Komvux en gymnasial utbildning i samtliga kärnämnen och de flesta karaktärsämnena inom naturvetenskapsrespektive samhällsvetenskapsprogrammet. 8

9 Inom gymnasial yrkesutbildning erbjuds omvårdnadsprogrammet med inriktning - sjukvård, psykiatri och personlig assistent och barn- och fritidsprogrammet med inriktning - barnskötare. Vidare erbjuds särskild utbildning för vuxna med funktionshinder, särvux. I det arbetet har Komvux fortlöpande samarbete med andra utbildningsanordnare som vänder sig till särvuxelever. Dit hör bland annat Hvilans folkhögskola, Kulturcentrum Skåne, Unikum och särvuxutbildningar i andra kommuner. Följande uppdrag omfattas också av verksamheten: uppdragsutbildningar för framförallt offentlig sektor utbildning för APU-handledare inom vård och förskola validering av studerandes erfarenheter och kunskaper prövning för att erhålla eller höja betyg på kurs inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt svenska för invandrare sommarskola för gymnasieelever med icke godkända betyg i svenska A, engelska A och matematik A + B svenska för mastersstudenter yrkeshögskoleutbildning till medicinsk sekreterare Komvux har förutom huvuduppgiften att erbjuda undervisning även satsat på att skapa nya möten mellan människor. Möten som syftar till att ge elever och personal en djupare förståelse för olikheter mellan olika kulturer på skolan. Skolan lägger även stor vikt vid att utveckla det flexibla lärandet. 3.2 Ekonomi Mål: De ekonomiska resurserna ska ge förutsättningar för att bedriva verksamhet enligt de nationella styrdokumenten Undervisningskostnader är den största kostnadsposten. Denna kan skilja sig åt mellan programmen beroende på storleken på undervisningsgrupperna. De yrkesförberedande programmen har generellt mindre undervisningsgrupper. Då skolverket sedan 2010 inte längre begär in siffror på genomsnittlig kostnad finns inga rättvisande nationella jämförelsesiffror. 9

10 Genomsnittlig kostnad, per gymnasieprogram och elev i Lund, 2010 Program Antal elever Kostnad per elev (tkr) Varav undervisning (tkr) Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Estetiska, inriktning musik Handels- och administration Hotell- och restaurang Hantverk International Baccalaureate (IB) Livsmedel Medie Naturvetenskap Omvårdnad Fysik Historia Lingua Hotell- och turism Hippologi* Idrottsprogrammen Samhällsvetenskap Teknik Källa: Utbildningskansliet *Avser Lundadelen 3.3 Antagning I tabellerna visas antagningsläget på kommunala gymnasieskolor respektive fristående skolor. Antagning till kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun, läsåret 2011/

11 Program Antagna Reserv Lediga platser Meritvärde 200 p eller mindre På Totalt val 1 Flickor Pojkar 1:a hand Barn- och fritid % Bygg och anläggning % El och energi % Ekonomi, Katedralskolan % Ekonomi, Polhem % Estetiska, bild o formgivning, % Polhem Estetiska, estetik och media, % Polhem Estetiska, musik, Spyken % Musik, spetsutbildning, Spyken % *) Estetiska, teater, Polhem % Handel o administration % Hotell- o turism % Humanistiska, Katedralskolan % Humanistiska, Spyken % Lingua, spetsutbildning i moderna %*) språk, Katedralskolan Hantverk frisör % International Baccalaureate % Naturvetenskap, Katedralskolan % Naturvetenskap, Polhem % Naturvetenskap, Spyken % Fysik, spetsutbildning, Polhem % *) Naturvetenskap, hippologi, särskild % variant, Polhem Naturvetenskap, musik, särskild % *) variant, Spyken Restaurang och livsmedel % Samhällsvetenskap, Katedral % Samhällsvetenskap, Polhem % Samhällsvetenskap, Spyken % Historia, spetsutbildning, % *) Katedralskolan Teknik % VVS och fastighet % Vård och omsorg % *) Meritvärde= betygsvärde + färdighetspoäng Källa: Utbildningskansliet 11

12 Antagning till fristående gymnasieskolor i Lunds kommun, läsåret 2011/2012 Program Skola Antagna totalt Antagna Reserv Lediga Meritvärde från 1:a platser 200p eller På Lund hand mindre val Tot 1 Flickor Pojkar Ekonomi Drottning Blankas Gymnasieskola % Humanus Gymnasium % Jensen Gymnasium % El och energi Lunds Tekniska gymnasium % NTI-gymnasiet i Lund % Estetiska Drottning Blankas Gymnasieskola % John Bauergymnasiet % Ljud och Bildskolan % Lunds dans o musikalgymnasium % *) Fordon Lunds Fordonstekniska gymnasium % Handel och administration Jensen Gymnasium % Hantverk Drottning Blankas Gymnasieskola % Hvilan Utbildning % John Bauergymnasiet % Hotell och turism John Bauergymnasiet % Humanistiska Humanus Gymnasium Industri Lunds Tekniska gymnasium % Naturbruk Hvilan Utbildning % Realgymnasiet % Naturvenskap Consensum Vård och Hälsogymnasium % Humanus Gymnasium % Jensen Gymnasium % Lars-Erik Larsson gymnasiet % *) 12

13 Mikael Elias teoretiska gymnasium % Samhällsvetenskap Carl Adolph Agardhgymnasiet % Drottning Blankas Gymnasieskola % Humanus Gymnasium % Jensen Gymnasium % John Bauergymnasiet % Mikael Elias Teoretiska gymnasium % Teknik John Bauergymnasiet % Ljud och Bildskolan % Lunds Tekniska gymnasium % Mikael Elias Teoretiska gymnasium % NTI-gymnasiet i Lund % VVS och fastighet Lunds Tekniska gymnasium % Consensum Vård och Vård och omsorg Hälsogymnasium % *) Meritvärde = betygsvärde + färdighetspoäng Källa: Utbildningskansliet 3.4 Elevers syn på arbetet Frågegrupp: Vad tycker du om din skola? Gymnasiet, årskurs 2, vt 2011 (i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Jag har fått information om vad jag som elev kan påverka i skolan Elevrådet/elevkåren tas på allvar av de vuxna i skolan Lärarna bryr sig om vad jag säger Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene) från enkäten Lunken 13

14 En majoritet av eleverna på respektive skola instämmer mycket väl eller väl i påståendet att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Också när det gäller elevrådets ställning på skolan instämmer en klar majoritet av eleverna i att påståendet att elevrådet tas på allvar i skolan stämmer mycket bra eller ganska bra. Flera skolor arbetar också aktivt med att öka elevernas formella och informella inflytande i skolan. En stor majoritet av eleverna på alla skolor anser att påståendet att lärarna bryr sig om vad eleverna säger stämmer mycket bra eller ganska bra. Frågegrupp: Lärande, gymnasiet, årskurs 2, vt 2011 (i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Mina lärare ger mig utmaningar så att jag hela tiden utvecklas Mina lärare informerar mig om vad som krävs för att nå målen ide olika ämnena Mina lärare tror på min förmåga att lära mig Mina lärare ger mig möjlighet att lära på det sätt som passar mig bäst Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene) från enkäten Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Eleverna är generellt mycket positiva till lärarnas roll och förmåga att stimulera eleverna så att de utvecklas. Positivt är också att en majoritet av eleverna anser att det stämmer bra eller ganska bra att lärarna ger dem möjlighet att lära på det sätt som passar bäst. 4 Utbildningsresultat 4.1 Utbildningsresultat för gymnasieskolan Högskolebehörighet Resultaten längst till höger gäller de elever som avslutade sin utbildning våren Som en jämförelse redovisas också föregående års resultat. 14

15 Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, alla program (yrkes- och studieförberedande) lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Båda Båda Båda Flickor Pojkar Flickor Pojkar könen könen könen Flickor Pojkar Riket alla program 14,1 14,7 13,4 14,0 14,7 13,3 14,1 14,8 13,3 Kommunala gy. alla program 14,9 15,5 14,4 14,9 15,4 14,4 14,8 15,4 14,3 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA. Lunds kommunala gymnasieskolor har de senaste tre åren befunnit sig väl över rikssnittet avseende genomsnittlig betygspoäng för alla program. Flickornas genomsnittliga betyg ligger 2011 på 15,4 vilket är på samma nivå som föregående år. Pojkarnas genomsnittliga betyg ligger på 14,4 vilket är en marginell minskning från föregående år. Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, yrkesförberedande program lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Båda Båda Båda Flickor Pojkar Flickor Pojkar könen könen könen Flickor Pojkar Riket yrkesförber. pr. 12,8 13,6 12,1 12,9 13,7 13,7 13,0 13,8 12,3 Vipan Katedral Polhem Spyken 12,3 14,0 13,8 13,1 12,7 14,7 16,0 13,6 11,9 12,8 12,5 13,1 12,0 13,4 13,8 12,9 12,3 14,4 16,3 12,4 11,7 11,1 12,3 12,9 11,9-13,7 13,4 12,2-15,7 13,8 11,6-12,7 13,3 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA. Många av de yrkesförberedande programmen i Lund ligger under den genomsnittliga betygspoängen för riket. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat marginellt i riket de senaste tre åren men sjunkit marginellt i Lund på alla skolor utom en. Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, studieförberedande program lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Båda Båda Båda Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar könen könen könen Riket 15,0 15,5 14,4 14,9 15,5 14,3 15,0 15,5 14,4 studieförber. pr. Katedral 16,9 Polhem 14,6 Spyken 17,1 Vipan 13,7 17,0 15,1 17,2 14,7 16,7 14,1 16,8 11,9 17,0 14,5 16,4 15,0 17,2 14,8 16,5 15,3 16,9 14,2 16,1 11,8 16,4 14,8 16,7 12,8 16,8 15,4 16,9 13,6 16,1 14,2 16,4 11,1 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Genomsnittlig betygspoäng för de studieförberedande programmen i Lund har på två av skolorna, de senaste tre åren, legat högt över rikssnittet. 15

16 Andel elever, båda könen, med grundläggande behörighet till universitet och högskola i slutbetyget, yrkesförberedande program (i procent) lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Riket yrkesförber. pr. 86,5 87,7 81,8 Kommunala gy. yrkesförber. pr. 84,5 84,0 82,2 Vipan 78,4 75,7 75,3 Katedral 93,0 91,3 - Polhem 93,5 95,1 97,6 Spyken 94,4 97,4 95,9 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Andelen elever, på yrkesförberedande program, med grundläggande behörighet till universitet och högskola har minskat både i Lund och riket sedan föregående år. Andel elever, båda könen, med grundläggande behörighet till universitet och högskola i slutbetyget, studieförberedande program (i procent) lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Riket studieförber. pr. 92,9 93,4 93,1 Kommunala gy. studieförber. pr. 93,8 94,6 93,2 Katedral 99,1 98,7 96,6 Polhem 90,4 90,9 92,1 Spyken 97,4 97,0 97,7 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Av de elever från studieförberedande program som har slutbetyg är andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola mycket hög i Lund. Totalt är det 93,2% från studieförberedande program som har ett slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Motsvarande siffra för hela landet är 93,1 %. Dock varierar andelen mellan Lunds skolor. Antalet elever från alla program som har ett slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola är i Lund 90,6 % och i riket 86,6 %. Totalt sett har andelen med grundläggande behörighet till universitet och högskola ökat något under det föregående året men sett till enskilda skolor finns det siffror som är såväl högre som lägre jämfört med föregående års resultat. Nationella prov och kursbetyg Gymnasieskolorna har under de senaste åren jobbat med att analysera relationen mellan betyg på nationellt prov och kursbetyg. Flera skolor har nya rutiner som gör det möjligt att analysera avvikelserna mer systematiskt jämfört med tidigare. Ett exempel på avvikelserna handlar om fall där lärarna menar att elever presterat mycket nära de nationella provens betygsgränser och där extra resurser därefter satts in för att elever med ett icke godkänt betyg ändå ska klara målen för kursen. De högre kursbetygen kan i vissa fall också förklaras av att det i kursbetyget vägs in mer än ett enskilt nationellt prov så som andra provbetyg, muntliga redovisningar etc. 16

17 Flera gymnasieskolor har i sin analys av resultaten noterat att det finns flera kurser där flickorna i betydligt högre grad än pojkarna höjer sitt kursbetyg i relation till resultaten på de nationella proven. I några av de aktuella fallen har lärarna diskuterat detta och huruvida det kan bero på att lärarna väger in andra faktorer som flit och närvaro i betygsunderlaget eller om pedagogiska metoder påverkat utfallet. Analysen visade inga klara samband men ökade lärarnas medvetenhet och motsvarande analys ska göras nästa år i fler ämnen. Resultaten för de nationella proven går än så länge inte att plocka fram ur Lunds skolstatistik (Hypergene) men kan läsas i respektive skolas egen kvalitetsredovisning. Där finns tabeller och kommentarer för förhållandet mellan nationella prov och kursbetyg i alla ämnen där nationella prov genomförs samt tabeller med genomsnittliga kursbetyg för alla kärnämnen. Genomgående visar tabellerna över lundaelevernas resultat i kärnämnena att eleverna presterar bra i förhållande till riket och flera skolor ligger genomgående över rikssnittet. Det finns även god överensstämmelse mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg. På ISLK görs de nationella proven i engelska och matematik i år 8 och 9. Anledningen är att eleverna åldersmässigt är samma som de svenska grundskoleleverna, men kunskapsmässigt ska de ha kommit längre för att kunna gå över till gymnasiets Diploma Program, DPs första år efter MYP5. De nationella proven i svenska görs i MYP5. Eftersom ISLK inte fullt ut kan mäta sig via de svenska nationella proven, genomför skolan standardiserade test (GL Assessment Progress Test) från Storbritannien i matematik och engelska upp till 12 år. Eftersom normalpopulationen refererar till barn i samma ålder i Storbritannien ska resultaten tolkas med viss försiktighet. På ISLK har långt ifrån alla elever engelska som modersmål. Generellt klarar sig ISLKs elever bra i testen. Resultaten i engelska ligger generellt något lägre, jämfört med matematiken. Detta kan förklaras av att en del av eleverna varit kort tid i engelskspråkig skola och som nämnts ovan inte alltid har engelska som modersmål. 4.2 Utbildningsresultat för vuxenutbildningen Komvux, kursdeltagare i kurser som påbörjades under våren 2009, 2010 och 2011 (ej prövningar) Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Avslutad % % % Avbrott % % % Pågående % % % Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) Antalet avbrott har i Lund minskat från 30 % 2009 till 24 % Avbrotten i riket är 19 % år En förklaring till antalet avbrott på Komvux kan vara att sedan våren 2009 fördelas de sökande upp mellan Komvux och externa anordnare beroende på tidigare skolgång. Till Komvux hänvisas studerande som ännu inte har grundläggande behörighet medan studerande med grundläggande behörighet hänvisas till externa anordnare. Fördelningen sker av ekonomiska skäl. 17

18 Betyg för kursdeltagare på Komvux som avslutat kurser, våren 2009, 2010 och 2011 (ej prövningar) Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Minst G % % % MVG % % % VG % % % G % % % Ej godkänd % % % Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene) Andelen ej godkända kursdeltagare på Komvux har under 2011ökat marginellt med en procentenhet till 19 %. 5 Kvalitetsområden fokusområden Fullmäktige beslutade i juni 2009 om kommunens senaste skolplan som anger skolornas fokus och inriktning för att uppfylla de nationella målen. De sex utvecklingsområdena som anges i skolplanen är: 1. Kunskap och kompetens (Katedralskolan, Polhem, Spyken och Komvux) 2. Valfrihet och demokrati 3. Lärandemiljö (Spyken) 4. Öppenhet (ISLK, Spyken och Vipan) 5. Hållbar utveckling 6. Styrning och uppföljning För varje utvecklingsområde anger fullmäktige mål och åtgärder. Skolorna väljer varje år ut minst ett av fullmäktigemålen som skolan ska fokusera på. Vilka val skolorna gjort anges ovan inom parentes. Nedan finns en redogörelse för respektive skolas arbete inom valt utvecklingsområde. 5.1 Kunskap och kompetens Fullmäktiges mål Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Åtgärder Spetsutbildning, profilskolor och lärlingsutbildning ska finnas inom olika ämnesområden. Alla skolor ska ha tidig uppföljning av läsutveckling och matematikkunskaper. Alla elever ska ges möjlighet till både praktiskt och teoretiskt lärande. Alla elever ska få vattenvana och tidigt lära sig att simma. Alla skolor ska ha behörig personal med hög kompetens. Skolan ska arbeta med pedagogisk utveckling, kunskapssyn och likvärdighet i betyg och bedömning. Det ska finnas gemensamma fora för pedagogisk diskussion för alla 18

19 skolor, skolformer och ämnen. Skolan ska bedriva strategiskt arbete kring kompetensutveckling och personalförsörjning och utveckla ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Under läsåret 2010/2011 har Katedralskolan, Polhemskolan, gymnasieskolan Spyken och Komvux valt att fokusera på kunskaper och kunskapssyn. Katedralskolan Det viktigaste utvecklingsområdet för skolan under läsåret har varit förberedelser inför gymnasiereformen och då särskilt det arbete pedagogerna varit engagerade i avseende de nya programmens mål och struktur, de nya ämnenas och kursernas innehåll samt bedömning av elevernas kunskap i relation till dessa. Skolan har vikt det mesta av gemensam kompetensutvecklingstid till detta arbete. Skolverkets stödmaterial, konferenser och kommungemensamma ämnesgrupper har ingått i upplägget. Förutom att säkra en så likvärdig bedömning som möjligt har de olika ämnesgrupperna fått i uppdrag att diskutera hur man kan öka tydligheten för eleverna kring kursernas mål, vad som krävs för olika betyg och hur de bedöms. Lunken-indikatorer visar att skolans elever i stor utsträckning tycker att de vet hur det går för dem i skolan (92,8%) men att de inte i lika stor utsträckning tycker att deras lärare förklarar för dem hur de bedömer deras kunskaper (68%). Avvikelselsen mellan dessa indikatorer är dessutom något större än för jämförbara skolor och den kan framstå som underlig. Systemet på skolan med samtal med alla undervisande lärare inför utvecklingssamtalen kan vara förklaringen till att eleverna känner till hur de ligger till i de olika kurserna men detta behöver inte innebära att läraren förklarar hur elevernas kunskaper har bedömts. För att hjälpa ämneslagen i detta arbete kommer flera pedagoger under nästa läsår att särskilt kompetensutvecklas inom området formativ bedömning utöver den kompetensutveckling som hela lärargruppen kommer att få ta del av. Betygs och bedömningsproblematiken kommer att följas upp på medarbetarsamtal, på kursutvärderingar och i ämnesgruppernas kvalitetsarbete med målsättningen att en betydligt högre andel av eleverna ska förstå hur deras kunskaper bedöms i förhållande till målen. Elever anser i högre utsträckning än jämförbara skolor att arbetet på skolan gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer (84%) och att de på skolan får kunskaper som de kommer att ha nytta av i framtiden (87%) vilket bedöms vara en effekt av skolans kompetenta lärarkår. Samtidigt hade det varit bättre om andelen var ännu högre eftersom det skulle leda till bättre närvarosiffror och bättre måluppfyllelse. I samband med att de nya programmen planerats har de till större del byggts kring tematiska studier och elevaktiva arbetsformer för att både öka meningsfullheten och tydliggöra hur olika kunskaper interagerar. Det arbete som initierades i slutet av läsåret 2009/2010 i avsikt att stärka studie- och yrkesvägledningen har gett goda resultat. Eleverna i år 3 visar i sin årskursutvärdering och i årskursråden att de är betydligt mer nöjda med den vägledning de fått. Förändringarna från föregående läsår har bestått av en arbetsmarknadsdag med ca 40 föreläsningstillfällen samt att informationen till klasserna har kompletterats med ett webbaserat vägledningsinstrument som eleverna har använt i casebaserad undervisning. 19

20 Polhemskolan På alla program har skolan arbetat med området kunskaper/kunskapssyn samt trygghet och trivsel. På energiprogrammet har arbetslaget fokuserat på att vara tydliga med kursmålen. Detta arbete har gett resultat och i Lunken 2011 svarade 96 % av eleverna att de tycker att deras lärare informerat dem om vad som krävs för att nå de olika målen för respektive kurs. Lärarna har även arbetat för att stärka IKT-kompetensen inom arbetslaget. Under året har lärarna tillsammans med eleverna arbetat med värdegrundsfrågor och även med skolans likabehandlingsplan. Arbetet med värdegrundsfrågor kommer att fortsätta under kommande läsår i syfte att komma närmare målet om att alla elever ska känna sig trygga på skolan, nöjda med sin utbildning och sin möjlighet till delaktighet. Lärarna på estetiska programmet har arbetat med att förstärka elevernas identitet och har arbetat aktivt med klassövergripande övningar och ämnesövergripande projekt. Lärarna har även arbetat med elevinflytande och har bl.a. haft elever med på arbetslagsmöten. Både på klassråden och i dialog med eleverna har lärarna arbetat aktivt med att stärka elevernas inflytande över sin studiesituation. Hantverksprogrammet har under året arbetat med att stärka elevernas identitet som frisörer. Eleverna har regelbundet reflekterat över sitt lärande genom att de arbetat med en matris där de gjort självskattningar och lärarna har använt sig av formativ bedömning. Lärarna har en aktiv dialog med eleverna bl.a. om hur kunskapsmålen ska uppnås och hur färdigheter ska bedömas. Ämnesövergripande projekt är även vanligt förekommande på programmet. På idrottsprogrammet har eleverna arbetat med olika projekt för att få en god omvärldskunskap. Den internationella profilen har dessutom stärkts genom ett Comeniusprojekt som inbegriper utbyte mellan sju olika europeiska länder. Fokus för dessa projektmöten har varit europeiska hälsoutmaningar och genom dessa möten har både elevernas intresse för hälsokunskap och internationella frågor kombinerats. På Naturvetenskapsprogrammet har studieteknik varit i fokus. Detta har inneburit att lärare systematiskt har gett återkoppling till eleverna efter kunskapsredovisningar. Detta har fört med sig att eleverna känt sig mer sedda samt satt ett tydligt fokus på elevernas lärande. Arbetslagen har även arbetat med att förbättra elevinflytandet men trots gemensam planering och diskussion om arbetssätt har inte alla elever varit delaktiga eller känt sig nöjda med sin möjlighet att vara delaktiga enligt Lunken. På samhällsvetenskapsprogrammet har fokus varit på kunskap, trivsel och lärandeprocessen. Arbetslagen har fokuserat på att arbeta mycket med studieteknik och att förbereda eleverna för de högre årskurserna. Elevenkäten Lunken visade att 88% av eleverna ansåg att lärarna tydligare uppmuntrade eleverna i lärprocessen jämfört med föregående läsår när endast 66 % upplevde samma sak. En annan förbättring enligt Lunken är att eleverna uppfattar att lärarnas IT-kunskaper ökat från 35 % 2010 till 55 % Teknikprogrammet har under året bl.a. fokuserat på att öka den digitala kompetensen bland lärare och elever. Lärmiljön har varit i fokus och varje klassrum har fått pulpeter och dockningsstationer. Inom området trygghet och trivsel har teknikprogrammet arbetat för att öka tryggheten och den positiva stämningen på skolan. Under läsåret har andelen elever som tycker att det är positiv stämning på skolan ökat till 97 % jämfört med föregående års siffror 20

21 på 96 %. Likaså har andelen elever som känner sig trygga på rasterna ökat från föregående läsårs resultat i Lunken på 96 % till nuvarande läsårs resultat på 99 %. Gymnasieskolan Spyken Spyken har under läsåret bl.a. fokuserat på att utvärdera värdegrundsarbetet i årskurs tre för byggprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Påståenden som har besvarats på de båda programmen är bl.a. jag har blivit bemött med respekt av elever på skolan. Jag har blivit bemött med respekt av personal på skolan. Jag har själv bemött andra elever och personal med respekt. Jag har tagit ansvar för mina studier genom att delta aktivt på lektionerna. Jag har fått möjlighet att utöva inflytande över min utbildning. Naturvetenskapsprogrammet har under läsåret 2010/2011 fått bättre resultat på ovan beskrivna påståenden förutom följande två. Jag har blivit bemött med respekt av elever på skolan där resultatet 2011 sjunkit till 3,61 från 2010 års resultat på 3,67 och jag har blivit bemött med respekt av personal på skolan, där resultatet 2011 sjunkit till 3,44 från 2010 års resultat på 3,54. Övriga påståenden har ökat marginellt under Arbetet med att motivera eleverna att utöva sitt inflytande på utbildningen kommer att fortsätta. Byggprogrammet har haft värdegrundsfrågor i fokus under de senaste åren och kan konstatera att 2011 har eleverna på en fyrgradig skala som lägst svarat 3,04 på påståendet, jag har fått möjlighet att utöva inflytande över min utbildning och som högst 3,34 på påståendet jag har själv bemött andra elever och personal med respekt. Programmet kan konstatera att arbetet med värdegrundsfrågor lönat sig eftersom siffrorna förbättrats de senaste åren. Komvux Under läsåret har Komvux arbetat med fullmäktigemålen kopplade till kunskaper och kompetens. Skolan har systematiskt arbetat med skolverkets kvalitetssäkringsverktyg BRUK för hela verksamheten och i alla ämnesgrupper. Genom att använda indikatorerna i BRUK fås en tydlig uppfattning om verksamheten, vad som är bra och vad som behöver förbättras. Under läsåret ha Komvux framförallt arbetat med BRUK-indikatorn Individualisering i undervisningen. Komvux elever uppnår de nationella kunskapsmålen i stor utsträckning, och i några fall ligger skolan över rikssnittet. Komvux genomför ämnesprov, och nationella prov både på Sfi, grundläggande nivå och gymnasial nivå. Resultaten från provet i grundläggande engelska är svagt och det kommer att undersökas vad det beror på. En förklaring kan vara att många elever ursprungligen kommer från länder där engelska inte studeras i skolan och där språkstrukturen i engelskan avviker stort från det egna språkets struktur. 5.2 Lärandemiljö Fullmäktiges mål Lugn, trygghet, hälsa och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Åtgärder Undervisningen ska vara situationsanpassad med eleven i centrum. Läraren bör behärska olika pedagogiker och lärstilar. Det ska bedrivas ett aktivt och systematiskt arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer ska utformas så att de ger en god lärandemiljö. 21

22 Lärarna ska ges möjlighet att i största möjliga utsträckning ägna sig åt pedagogiskt arbete med eleven i fokus. Rektorernas främsta uppgift är att vara pedagogisk ledare. Lärare och rektorers administrativa arbete ska begränsas. Det ska finnas en gemensam funktion för forskningsbaserad utveckling med praktisk tillämpning, till exempel i form av så kallad laboratorieskola. Under läsåret 2010/2011 har Komvux och Gymnasieskolan Spyken valt att fokusera på området lärandemiljö. Komvux Komvux har under läsåret arbetat med individualisering i undervisningen och kulturmöten. Komvux har systematiskt använt BRUK för att undersöka hur det går att individualisera undervisningen på olika sätt. Flera ämnesgrupper har i större utsträckning än tidigare använt diagnostiska test och andra kontroller i början av kursen, för att bättre ta reda på var den enskilde eleven befinner sig kunskapsmässigt. Komvux har även satsat på att skapa tillfällen för möten mellan de olika studiegrupper som ryms i verksamheten. Kommunens Integrations- och mångfaldsrunda arrangerades i april. Komvux deltog aktivt i planering och genomförande av arrangemanget. På Komvux arrangerades aktiviteter som allsång för elever och lärare, föreläsningar och dans. Det fanns även ett rockband som spelade där två av medlemmarna går på särvux. Cafeteriaverksamhet har också bidragit till att skapa förståelse för elever med funktionshinder/begåvningshandikapp, eftersom den drivs av daglig verksamhets SESAM, och funktionshindrade elever arbetar i cafeterian. Gemensamma fora som kursombudsmöten har också varit viktiga tillfällen att träffas och diskutera bl.a. kulturella aspekter av verksamheten med de studerande. Spyken Spyken har under läsåret 2010/2011 fokuserat på lärandemiljö. I Spykens pedagogiska idé framhålls att syftet med arbetet på Spyken är att de elever som gått ut från skolan ska ha blivit självständiga och ansvarstagande, väl förberedda för fortsatta studier och redo att tänka nytt och att leva trygga, rika liv. För att uppnå detta arbetar skolan för att undervisningen både ska utveckla elevernas kunskaper och deras förmågor såsom kreativitet, förmåga att kommunicera, ansvarstagande och självkänsla. Vardagen i skolan ska påminna om den på en arbetsplats, där det råder stor och ständig variation av arbetsformer och där det ställs krav på elevernas självständighet och ansvarstagande. Det mänskliga mötet mellan lärare och elever och elever emellan är viktigt. Arbetssättet ska vara kreativt och varierat och så ofta som möjligt styrt av hur eleverna vill arbeta. En annan kompetens som elever i dagens skola måste ha med sig är den digitala kompetensen. För att kunna utveckla en digital kompetens är det viktigt att eleverna får möjlighet att arbeta med digitala verktyg för informationssökning, kommunikation, dokumentation och presentation. Eleverna måste också ha en god informationskompetens. Spyken har som ambition att ligga i framkant när det gäller möjligheter att använda tekniska hjälpmedel i undervisningen. På hela skolan finns tillgång till trådlös internetuppkoppling. Klassrummen är utrustade med projektorer och alla lärare har personliga bärbara datorer. Under läsåret 2010/11 fick alla elever på skolan tillgång till en egen bärbar dator. Skolledningen har uppmuntrat användning 22

23 av IKT i undervisning och lärarna har också erbjudits kompetensutveckling kring detta. Som ett led i dessa strävanden deltar Spyken i Innovativa Skolprojektet. Inom ramen för detta utbildades bl.a. sex lärare till kollega-coacher med uppgift att kunna handleda sina kollegor bl.a. i hur IT används i undervisningen. För att kunna utvärdera vilka effekter satsningen i IKT har på undervisningen gjorde skolan en egen enkätundersökning om vad eleverna ansåg om IKT-användningen på Spyken. Utvärderingen genomfördes som en enkätundersökning som besvarades av 53 elever på ES, 122 elever på NV och 96 elever på SP. På frågan, använder du datorn till skolarbete svarade ca 60 % av eleverna år 2010 att de ofta använde datorn till skolarbete. Året därpå, 2011, svarade ca 80 % av eleverna att de ofta använde datorn i skolarbetet. Eleverna fick även svara på om lärarnas användning av IKT i undervisningen ökat var det 82 % som instämde i påståendet att lärarna ofta använder IKT i undervisningen hade siffran stigit till 94 %, vilket är ett högt resultat. En annan fråga handlade om antalet lärare som använder It s learning i undervisning har ökat. Andelen elever som instämmer helt i påståendet har ökat från 43 % 2010 till 53 % Detta tyder på en mycket hög användning av It slearning. 5.3 Valfrihet och demokrati Fullmäktiges mål Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Åtgärder Det ska finnas valfrihet mellan olika skolor och olika pedagogiska inriktningar. Eleverna ska involveras i planering, genomförande och uppföljning a v den dagliga verksamheten. Alla elever ska få stöd och uppmuntran till kreativitet och att utveckla och genomföra idéer. Skolkonferenser och andra former för närdemokrati ska utvecklas. Under läsåret 2010/2011 har gymnasieskolan Vipan valt att fokusera på valfrihet och demokrati. Gymnasieskolan Vipan Skolan har under läsåret arbetat för att bygga upp en struktur inom programmen som ger eleverna stor möjlighet till olika val av kurser, anpassat utifrån GY11. Eleverna ska ha möjlighet till att kunna välja kurser som antingen ger grundläggande högskolebehörighet eller stärker yrkesrollen. 5.4 Öppenhet Fullmäktiges mål Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. Åtgärder Alla skolor ska utveckla samverkan och kontakt med näringsliv, samhälle och föreningsliv. Samarbete ska utvecklas mellan skolor och skolformer samt med regionens universitet och högskolor. 23

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inr fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Alla intagna 195 25 3 0 22 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutb (fritid samt pedagogisk o social verksamhet,

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande Meritvärden vid Slutlig antagning till nationella program i Helsingborg 3 juli 2012 Endast behöriga elever är antagna. Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande Bygg- och anläggningsprogrammet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande Bygg- och anläggningsprogrammet Lägsta Medel Bygg- och anläggningsprogrammet, Rönnowska skolan 59 57 48 A 170,5 Bygg- och anläggningsprogrammet, Design & Construction College 25 20 20 110 170,3 Bygg- och

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/

Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ Meritvärden vid Preliminär antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Alla beh/ BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 213,8 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan A 183,9 BA Bygg-

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013

Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Meritvärden vid Slutlig antagning, Gymnasieskola Malmö 2013 Program Namn BA Bygg- och anläggningsprogrammet Norra Sorgenfri gymnasium A 175,5 BA Bygg- och anläggningsprogrammet Peabskolan 165 193 BA Bygg-

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 183.8 30 16 0 14 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 17 0 13 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö ygg- och anläggningsprogrammet ygg- och anläggningsprogrammet, PEA-skolan Malmö A 179.0 ygg- och anläggningsprogrammet, yggymnasiet Malmö A 155.0 ygg- och anläggningsprogrammet, Yrkesgymnasiet Malmö A

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2014 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Ingen antagen 188.8 30 29 0 1 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Slutlig antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 24 0 6 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013 Danielle Marklund Åström Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola Läsåret 2012/2013 Förskolan Inskrivna barn i förskolan < 3år >3 år Totalt Samtliga enheter inkl intraprenad

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Vad kommer att hända under årskurs 9 Läsåret 2014/ 2015? Reservation för ändringar under läsåret. Kontakt med SYV Behörig Studie- och yrkesvägledare Jonas Vilhelmsson Är på

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län

Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län PROMEMORIA 2010-12-01 Dnr: 2010/0092 Kansliet Björn Larsson Styrelsen Sammanträdesdatum: 2010-12-09 Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan Gy 11 i Stockholms län Bakgrund KSL

Läs mer

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2015

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2015 Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, PEAB-skolan Malmö 29 90.00 180.0 Bygg- och anläggningsprogrammet, Byggymnasiet Malmö 13 A 178.0 Bygg- och anläggningsprogrammet - lärling,

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning 2014-09-15 Hylte, Hylte Trainee Gymnasium Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon, lärling 10 2 85 105 Bygg- och anläggningsprogrammet, Mark och anläggning lärling 10 1 85 85 Fordons- och transportprogrammet,

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Intagningsstatistik 2009

Intagningsstatistik 2009 Antal platser vid slutintagning Intagna elever 26/6 31/8 Intagningsstatistik 2009 Jenningsskolan, Robertsfors ES-MK 0 Estetiska programmet, Musik Starade inte HR-LRE 12 6 6 Hotell och restaurangprogammet,

Läs mer

Antal grundskoleelever ht 2004 och ht 2005

Antal grundskoleelever ht 2004 och ht 2005 2005-11-17 Uppdrag UC beslutade den 14 oktober att uppdra åt Gymnasieintagningen att genomföra en simuleringskörning som bygger på tidigare års erfarenheter av elevernas val för att ge möjlighet att se

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011 Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors GÄSTRIKLAND GÄVLE Borgarskolan Fordonsprogrammet

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 20121 Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Orust kommun (1421) period 2121 12-1-13 13:42:24 Hantverksprogrammet Finsnickeri 12 Impro Mot Hantverksprogrammet, Finsnickeri 2 2 STATGTDEXTER IST Sverige AB 1

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer