Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning kommunala verksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning 2011 - kommunala verksamheter"

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning kommunala verksamheter 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Förutsättningar Beskrivning av verksamheterna Ekonomi Antagning Elevers syn på arbetet Utbildningsresultat Utbildningsresultat för gymnasieskolan Utbildningsresultat för vuxenutbildningen Kvalitetsområden fokusområden Kunskap och kompetens Lärandemiljö Valfrihet och demokrati Öppenhet Hållbar utveckling Styrning och uppföljning Nämndens kvalitetsområden Plan mot diskriminering och kränkande behandling Åtgärder till följd av resultatet från 2010/

3 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Den svenska utbildningssektorn befinner sig mitt i en stor förändringsprocess och under juli 2011 har en rad nya reformer börjat gälla, bland annat en ny gymnasieskola. Det är först läsåret 2011/2012 som den nya gymnasieskolan påbörjas men läsåret 2010/2011 har innehållit mycket förberedelsetid för skolorna. Lundaeleverna fortsätter inom många program att prestera på nivåer som ligger klart över riksgenomsnittet och söktrycket till utbildningarna är fortsatt högt. Kommunens fyra gymnasieskolor, den internationella grundskolan och den kommunala vuxenutbildningen har under läsåret bedrivit ett kvalitetsarbete inom bland annat områden som berör frågor om hur elevernas frånvaro kan minska, hur elevinflytandet kan öka och hur likvärdigheten i bedömningen kan öka. Under läsåret 2010/2011 kan också följande specifika händelser eller projekt nämnas: en fortsatt stark utveckling inom IKT-området med mycket fokus på kompetensutveckling av personalen inom IT. Gymnasieskolorna har även arbetat intensivt med att förbereda sig inför den nya gymnasiereformen GY11. Lärarna har förberett sig inför nya kurser ett nytt betygssystem. 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning omfattar de fyra kommunala gymnasieskolorna, den internationella grundskolan International School of Lund - Katedralskolan (ISLK) samt den kommunala vuxenutbildningen Komvux. Utbildningskansliet har i anvisningar för kvalitetsredovisning (KR) 2011 tagit fram en gemensam mall för samtliga gymnasieskolor och Komvux. Den internationella grundskolan International School of Lund- Katedralskolan (ISLK) har fått särskilt anpassade anvisningar. Inför sammanställningarna av skolornas kvalitetsredovisningar har utbildningskansliet använt beslutsstödsverktyget Lunds skolstatistik, Hypergene. Detta verktyg har också skolorna utnyttjat för resultatindikatorer på skolnivå/programnivå/ämnesnivå. Samtliga skolor har skrivit utförliga kvalitetsredovisningar och i dessa finns ytterligare statistik och analys att läsa för den intresserade. 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Under läsåret 2010/2011 har förvaltningens verksamheter fortsatt utveckla satsningen på IKTanvändning i undervisningen. Det har lagts ner ett stort arbete på att kompetensutveckla personalen inom IT. Polhemskolan, Spyken och Vipan har deltagit i Innovativa skolprogrammet, ISP. Genom ISP har skolorna bl.a. utbildat lärare till kollega-coacher som haft till uppgift att sprida goda exempel på skolan på hur man kan arbeta med digitala hjälpmedel i undervisningen. Katedralskolan har utsett egna IT-inspiratörer som haft i stort sett samma uppgift som kollega-coacherna. Lärplattformen It s Learning har använts mycket av både lärare och elever något som även svaren i enkätundersökningen Lunk vittnar om. I Lunk 2011 har 87 % av eleverna svarat att det stämmer mycket bra eller ganska bra att mina lärare använder It s Learning i undervisningen. En majoritet av eleverna och lärarna har fått 3

4 tillgång till en bärbar dator och utökning planeras och pågår. Frånvaro har varit ett annat prioriterat område som skolorna arbetet med. Flera skolor har arbetat med att analysera frånvaron och sätta in åtgärder för att minska den. En åtgärd har varit att arbeta för att öka motivationen hos eleverna för att få dem att vilja gå till skolan. Mentorerna har haft i uppgift att följa upp frånvaron. Flera skolor vittnar om att insatserna ännu inte gett någon önskad effekt utan arbetet fortgår. I samband med införandet av den nya skollagen skärptes reglerna för rapportering av frånvaron till vårdnadshavare. I enlighet med den nya skollagen rapporteras frånvaron till föräldrarna samma dag som eleven varit frånvarande. Detta system kan på sikt också bidra till minskad frånvaro. Ett annat mycket viktigt utvecklingsområde för skolorna har under läsåret varit förberedelser inför gymnasiereformen och då särskilt det arbete pedagogerna varit engagerade i avseende de nya programmens mål och struktur, de nya ämnenas och kursernas innehåll samt bedömning av elevernas kunskap i relation till dessa. En likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har upprättats eller tagits fram på alla skolor i enlighet med de nya styrdokumenten. Många skolor har i implementeringsarbetet av likabehandlingsarbetet även arbetat med generella värdegrundsfrågor. Ett ämne som varit särskilt i fokus är kränkningar. Komvux har bl.a. fokuserat på att utveckla den flexibla undervisningen på sina kurser och erbjuder numera både dag- och kvällsundervisning. Dessutom erbjuds flexibelt lärande med lärarhandledning och distansundervisning. Komvux har även under året börjat använda sig av Skolverkets kvalitetssäkringsverktyg BRUK på sina kurser. Förutom dessa områden har enskilda verksamheter fokuserat på olika egna områden. Vipan har bl.a. arbetat med att bygga upp en ny struktur inom programmen för att ge eleverna stor möjlighet till olika val av kurser, anpassat utifrån Gy11. Detta för att eleverna ska kunna välja kurser som antingen ger grundläggande högskolebehörighet eller stärker yrkesrollen. Katedralskolan har fokuserat på stödundervisning i matematik samt arbetat för att stärka studie- och yrkesvägledningen. Spyken har bl.a. genomfört betyg och bedömningsdiskussioner i vissa ämneslag samt arbetat med att öka elevernas möjlighet till inflytande. Polhemskolan har bl.a. arbetat med att öka elevinflytandet samt elevernas studieteknik. I arbetet med att förbättra studietekniken har eleverna själva fått reflektera över sina resultat och sitt lärande. Detta för att eleverna ska bli mer medvetna och ta ett större ansvar. ISLK har bl.a. fokuserat på elevdemokratiarbetet inom Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP), utvärdering av skolbarnsomsorgen samt genomfört en föräldraenkät i syfte att mäta hur nöjda brukarna är med verksamheten. 3 Förutsättningar 3.1 Beskrivning av verksamheterna International School of Lund- Katedralskolan ISLK är en auktoriserad internationell grundskola som följer International Baccalaureate Organisation s (IBO) Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP). Detta läsår var det första som ILSK var auktoriserad som IB World School. 4

5 Både PYP och MYP baseras på koncept- och frågebaserat lärande. Eleverna lär sig grundläggande koncept inom olika områden. Dessa erfarenheter och kunskaper kan appliceras i nya sammanhang. Som en ram för gemensam värdegrund finns IBOs Mission statement och Learner profile. Skolan hade vid läsårets slut 235 elever och under läsåret har 260 elever varit inskrivna. I förskoleklassen har 29 barn varit inskrivna någon gång under året. ISLK erbjuder också skolbarnsomsorg för barn upp till 12 år. Vid läsårets slut fanns det 78 barn inskrivna. Verksamheten präglas av skolans pedagogiska inriktning och personalen har grundläggande utbildning för att kunna anpassa aktiviteter och mål till IBs filosofi. ISLK har sedan hösten 2009 hela Parkskolan till sitt förfogande, vilket varit nödvändigt på grund av det växande antalet elever. Skolbarnomsorgen har flyttat in i anexet och dagtid används första våningsplanet till matsal för eleverna. De äldre fritidsklubbsbarnen flyttade våren 2011 över till Trädgårdsmästarvillan i Stadsparken, något som fungerat mycket väl. Skolan är trots detta i behov av större lokaler. ISLK har inte delat ut en bärbar dator till varje elev i årskurserna som motsvarar 7-9. Istället har 200 bärbara datorer köpts in till skolan och placerats i låsta skåp i klassrummen. Eleverna i år 5-9 har tillgång till en klassuppsättning datorer i alla klassrum. Bärbara datorer finns även för utlåning i biblioteket. Elever i behov av särskilt stöd har haft möjlighet att låna hem en dator. ISLK har som mål att det ska finnas lika många datorer på skolan som det finns elever och personal men att datorerna ska finnas på plats i skolan i laddningsskåp. Omsättningen av elever är naturligt hög på skolan och på grund av detta vill skolan ha hög datortäthet och stor datortillgänglighet inom själva skolbyggnaden. ISLK har börjat använda ett webbaserat system för rapportering av elevers resultat inom MYP och planen är att all personal på sikt ska börja använda systemet, så att skolans övergripande planering ska finnas på samma ställe. Skolan hoppas kunna starta en försöksverksamhet under läsåret 2011/2012 med en modersmålslärare med IBO-kompetens. Katedralskolan Katedralskolan är Skandinaviens äldsta skola och har ca 1200 elever fördelade på fem program: International Baccalaureate Diploma programme Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Historieprogrammet spetsutbildning Linguaprogrammet spetsutbildning På Katedralskolan arbetar knappt 100 lärare som samtliga är behöriga. Förra läsårets snitt om 6,23 lärare per 100 elever har under läsåret stigit något till 6,32. Genomsnittsvärdet för lärartäthet på skolor i större städer i Sverige är 8,0 lärare per 100 elever. Avvikelsen mot detta rikssnitt för Katedralskolan kan förklaras med att skolan numera endast erbjuder studieförberedande program. Katedralskolan består av gamla byggnader med breda korridorer och stora trapphallar vilket 5

6 bidrar till skolans anda men som inte kan användas i ett pedagogiskt sammanhang. Skolan saknar pedagogiska ytor för grupparbeten och möjlighet att arbeta med individuella samtal och stöd. Skolans höga söktryck i kombination med bristen på lokaler gör att skolan har ett behov av en utbyggnad. Skolan har under läsåret kunnat disponera sju rum på Svaneskolan. Under läsåret utrustades alla elever i årskurs ett med en egen bärbar dator. Detta innebär att ca 50 % av skolans elever nu har en bärbar dator. Samtliga elever i årskurs 1 erbjöds hälsosamtal hos skolsköterska. På skolan finns också ett väl fungerande elevvårdsteam med jämförelsevis god tillgång till kurator och sjuksköterska. Polhemskolan Över elever går på Lunds största gymnasieskola Polhemskolan. Skolan erbjuder följande utbildningar: Energiprogrammet med inriktningen VVS- och kylteknik (flyttade till Gymnasieskolan Vipan under sommaren 2011) Estetiska programmet med inriktningarna Bild- och formgivning samt Teater Fysikprogrammet - spetsutbildning Hantverksprogrammet med inriktningen frisör Idrottsprogrammet med inriktningen Naturvetenskap Idrottsprogrammet med inriktningen Samhällsvetenskap Individuella programmet som Introduktionskurs för invandrarungdom samt för de elever som avbrutit sina gymnasiestudier Naturvetenskapsprogrammet med inriktningar och profiler Europa, Naturvetenskap, matematik och datavetenskap samt Språk Teknikprogrammet med profileringar Alfa Laval, Arkitektur, Data och elektronik, Ekonomi samt Naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningar och profiler Ekonomi, Europa, Kultur, Samhällsvetenskap samt Språk På Polhemskolan arbetar 198 lärare. Skolan har fram till läsåret 2008/2009 haft en elevökning. Under de senaste fem åren har eleverna ökat med drygt sexhundra elever, något som har satt sin prägel på arbetet. Sedan tre år tillbaka är det generellt minskande elevkullar men på grund av det fortsatt höga söktrycket till skolan har detta inte fått något större genomslag. Detta har också inneburit ett fortsatt stort tryck på att hitta ett optimalt nyttjande av skolans lokaler. Teaterinriktningen på det estetiska programmet kom tillbaka till Polhemskolan till läsårsstarten. Polhemskolans inre arbete har under läsåret haft fokus på organisationsförändringar och förberedelser inför gymnasiereformen 2011 som träder i kraft till läsåret 2011/2012. IT-standarden är mycket hög på skolan. Under läsåret 2010/2011 har alla lärare haft en egen bärbar dator och 70% av eleverna. Under kommande läsår kommer alla elever att vara utrustade med en bärbar dator. Gymnasieskolan Spyken Skolan har ca 1214 elever fördelade på fyra olika nationella program: Byggprogrammet (BP) Estetiska programmet (ES) Naturvetenskapsprogrammet (NV) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 6

7 På skolan arbetar knappt 117 lärare. Under läsåret var lärartätheten på 7,8 lärare per 100 elever. Lärartätheten har sjunkit något jämfört med föregående år. Till viss del kan detta förklaras med att skolans programsammansättning förändrats. Andelen elever med musikinriktning inom ES har ökat, vilket förklarar den ökade lärartätheten eftersom musikundervisningen har hög lärartäthet. Den något minskade lärartätheten på NV och SP kan till viss del förklaras med en ökad gruppfyllnad i språkgrupperna, vilket kunnat uppnås bl.a. genom samarbete skolorna emellan. Ökningen i lärartätheten på byggprogrammet är mera svårförklarad. Skillnaden kan bero på svårigheter att beräkna lärartätheten i samband med APU 1 -undervisningen. Spyken är angelägen om att vara en skola som ständigt utvecklas och strävar efter att anpassa verksamheten efter de förändrade krav som elever, föräldrar och det omgivande samhället ställer. Skolan vill ligga i framkant när det gäller pedagogisk utveckling och användning av ny teknik. Under läsåret har alla elever och alla lärare haft tillgång till en personlig bärbar dator och skolan är utrustad med trådlöst nätverk i alla lokaler. Gymnasieskolan Vipan Skolan är Lunds yngsta kommunala gymnasieskola och har ca 1150 elever fördelade på följande program. Nationella program: Bageri och konditori/livsmedelsprogrammet (LP) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Byggprogrammet (BP) Elprogrammet (EC) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Medieprogrammet (MP) endast årskurs 3 Omvårdnadsprogrammet (OP) Teknikprogram (TE) profil: Medicinteknik och Automation Specialutformade program: Hippologigymnasiet (HG) - med riksrekrytering Turism- och hotellprogrammet (TH) Fyraåriga programmen (FÅ) - Gymnasiesärskola: Nationella programmet - med 3 specialutformade program, Handels/serviceinriktning, Restaurang/serviceinriktning, Estetisk/Medieinriktning Individuella programmet med 3 inriktningar, Yrkesträning, Verksamhetsträning, Verksamhetsträning för elever med autism och utvecklingsstörning Individuella program (IV): IV-bas - endast detta program är sökbart IV-preparand IV-sluss Individuellt alternativt program (IA) sökbart endast i årskurs 1 och 2 1 APU=Arbetsplatsförlagd utbildning. 7

8 Övriga utbildningar på Vipan Sökbara programinriktade individuella program (PRIV) inom BF, HP, HR och OP Lärlingsutbildning inom HR och OP Vuxenutbildning inom livsmedelsprogrammet - bageri På Vipan arbetar ca 160 lärare (exklusive lärare på GyS). Under läsåret var lärartätheten på skolan 8,8 lärare per 100 elever. Gymnasiesärskolan hade under läsåret 99 elever inskrivna samt 15 lärare och 6 specialpedagoger. Skolans lokaler omfattar ca m2 fördelade på ca 20 byggnader. Inför läsåret 2011/2012 infördes en helt ny organisation på skolan med en ny ledningsgrupp. Skolan planerar att ge alla elever i årskurs 1 samt alla lärare en bärbar dator under läsåret 2011/2012. Under läsåret 2010/2011 har undervisning med dator endast skett i datasalar och trots detta instämmer 80 % av Vipans elever i att det stämmer mycket bra eller ganska bra att mina lärare använder It s Learning i undervisningen. Vuxenutbildningen i Lund Vuxenutbildningen i Lund har organiserats i tre oberoende enheter, samordningsenheten, Lunds vägledningscentrum (LVC) och Komvux. Lunds vägledningscentrum erbjuder vägledning till kommunens invånare. I LVCs uppdrag ingår att ansvara för information och vägledning om utbildningsvägar, studiefinansiering, yrken och arbetsmarknad samt att definiera behov av validering samt att ansvara för uppsökande verksamhet. Samordningsenheten är en fristående och oberoende enhet som har till uppgift att beställa platser inom gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare nivå tre samt ansvara för antagningen till utbildningar såväl på Komvux som hos andra externa och interna anordnare. Samordningsenheten ansvarar även för uppföljning, tillsyn och kvalitetsgranskning av utbildningsanordnarna samt upphandlar prioriterade utbildningsplatser. Komvux är kommunens egen och därtill största vuxenutbildningsanordnare. Komvux erbjuder flexibla undervisningsformer, från lärarledda lektioner med fast schema till distansundervisning med kommunikation enbart över internet. Komvux har dessutom kontinuerlig antagning och undervisning på både dag- och kvällstid. Läraren fungerar växelvis som lärare, handledare och coach i grupp eller individuellt. En viktig utgångspunkt i det flexibla arbetet är en öppen och tät dialog mellan pedagogen och den enskilde individen. Idag har Komvux lokaler som är mer ändamålsenliga och som ligger i anslutning till varandra och som är bättre utrustade med datorer än tidigare. Komvux erbjuder ett stort urval av kurser. Sfi (1, 2 och 3) är en av de stora verksamheterna. Komvux ger grundläggande utbildning i svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap och datorkunskap. Förutom detta har Komvux en gymnasial utbildning i samtliga kärnämnen och de flesta karaktärsämnena inom naturvetenskapsrespektive samhällsvetenskapsprogrammet. 8

9 Inom gymnasial yrkesutbildning erbjuds omvårdnadsprogrammet med inriktning - sjukvård, psykiatri och personlig assistent och barn- och fritidsprogrammet med inriktning - barnskötare. Vidare erbjuds särskild utbildning för vuxna med funktionshinder, särvux. I det arbetet har Komvux fortlöpande samarbete med andra utbildningsanordnare som vänder sig till särvuxelever. Dit hör bland annat Hvilans folkhögskola, Kulturcentrum Skåne, Unikum och särvuxutbildningar i andra kommuner. Följande uppdrag omfattas också av verksamheten: uppdragsutbildningar för framförallt offentlig sektor utbildning för APU-handledare inom vård och förskola validering av studerandes erfarenheter och kunskaper prövning för att erhålla eller höja betyg på kurs inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt svenska för invandrare sommarskola för gymnasieelever med icke godkända betyg i svenska A, engelska A och matematik A + B svenska för mastersstudenter yrkeshögskoleutbildning till medicinsk sekreterare Komvux har förutom huvuduppgiften att erbjuda undervisning även satsat på att skapa nya möten mellan människor. Möten som syftar till att ge elever och personal en djupare förståelse för olikheter mellan olika kulturer på skolan. Skolan lägger även stor vikt vid att utveckla det flexibla lärandet. 3.2 Ekonomi Mål: De ekonomiska resurserna ska ge förutsättningar för att bedriva verksamhet enligt de nationella styrdokumenten Undervisningskostnader är den största kostnadsposten. Denna kan skilja sig åt mellan programmen beroende på storleken på undervisningsgrupperna. De yrkesförberedande programmen har generellt mindre undervisningsgrupper. Då skolverket sedan 2010 inte längre begär in siffror på genomsnittlig kostnad finns inga rättvisande nationella jämförelsesiffror. 9

10 Genomsnittlig kostnad, per gymnasieprogram och elev i Lund, 2010 Program Antal elever Kostnad per elev (tkr) Varav undervisning (tkr) Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Estetiska, inriktning musik Handels- och administration Hotell- och restaurang Hantverk International Baccalaureate (IB) Livsmedel Medie Naturvetenskap Omvårdnad Fysik Historia Lingua Hotell- och turism Hippologi* Idrottsprogrammen Samhällsvetenskap Teknik Källa: Utbildningskansliet *Avser Lundadelen 3.3 Antagning I tabellerna visas antagningsläget på kommunala gymnasieskolor respektive fristående skolor. Antagning till kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun, läsåret 2011/

11 Program Antagna Reserv Lediga platser Meritvärde 200 p eller mindre På Totalt val 1 Flickor Pojkar 1:a hand Barn- och fritid % Bygg och anläggning % El och energi % Ekonomi, Katedralskolan % Ekonomi, Polhem % Estetiska, bild o formgivning, % Polhem Estetiska, estetik och media, % Polhem Estetiska, musik, Spyken % Musik, spetsutbildning, Spyken % *) Estetiska, teater, Polhem % Handel o administration % Hotell- o turism % Humanistiska, Katedralskolan % Humanistiska, Spyken % Lingua, spetsutbildning i moderna %*) språk, Katedralskolan Hantverk frisör % International Baccalaureate % Naturvetenskap, Katedralskolan % Naturvetenskap, Polhem % Naturvetenskap, Spyken % Fysik, spetsutbildning, Polhem % *) Naturvetenskap, hippologi, särskild % variant, Polhem Naturvetenskap, musik, särskild % *) variant, Spyken Restaurang och livsmedel % Samhällsvetenskap, Katedral % Samhällsvetenskap, Polhem % Samhällsvetenskap, Spyken % Historia, spetsutbildning, % *) Katedralskolan Teknik % VVS och fastighet % Vård och omsorg % *) Meritvärde= betygsvärde + färdighetspoäng Källa: Utbildningskansliet 11

12 Antagning till fristående gymnasieskolor i Lunds kommun, läsåret 2011/2012 Program Skola Antagna totalt Antagna Reserv Lediga Meritvärde från 1:a platser 200p eller På Lund hand mindre val Tot 1 Flickor Pojkar Ekonomi Drottning Blankas Gymnasieskola % Humanus Gymnasium % Jensen Gymnasium % El och energi Lunds Tekniska gymnasium % NTI-gymnasiet i Lund % Estetiska Drottning Blankas Gymnasieskola % John Bauergymnasiet % Ljud och Bildskolan % Lunds dans o musikalgymnasium % *) Fordon Lunds Fordonstekniska gymnasium % Handel och administration Jensen Gymnasium % Hantverk Drottning Blankas Gymnasieskola % Hvilan Utbildning % John Bauergymnasiet % Hotell och turism John Bauergymnasiet % Humanistiska Humanus Gymnasium Industri Lunds Tekniska gymnasium % Naturbruk Hvilan Utbildning % Realgymnasiet % Naturvenskap Consensum Vård och Hälsogymnasium % Humanus Gymnasium % Jensen Gymnasium % Lars-Erik Larsson gymnasiet % *) 12

13 Mikael Elias teoretiska gymnasium % Samhällsvetenskap Carl Adolph Agardhgymnasiet % Drottning Blankas Gymnasieskola % Humanus Gymnasium % Jensen Gymnasium % John Bauergymnasiet % Mikael Elias Teoretiska gymnasium % Teknik John Bauergymnasiet % Ljud och Bildskolan % Lunds Tekniska gymnasium % Mikael Elias Teoretiska gymnasium % NTI-gymnasiet i Lund % VVS och fastighet Lunds Tekniska gymnasium % Consensum Vård och Vård och omsorg Hälsogymnasium % *) Meritvärde = betygsvärde + färdighetspoäng Källa: Utbildningskansliet 3.4 Elevers syn på arbetet Frågegrupp: Vad tycker du om din skola? Gymnasiet, årskurs 2, vt 2011 (i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Jag har fått information om vad jag som elev kan påverka i skolan Elevrådet/elevkåren tas på allvar av de vuxna i skolan Lärarna bryr sig om vad jag säger Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene) från enkäten Lunken 13

14 En majoritet av eleverna på respektive skola instämmer mycket väl eller väl i påståendet att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. Också när det gäller elevrådets ställning på skolan instämmer en klar majoritet av eleverna i att påståendet att elevrådet tas på allvar i skolan stämmer mycket bra eller ganska bra. Flera skolor arbetar också aktivt med att öka elevernas formella och informella inflytande i skolan. En stor majoritet av eleverna på alla skolor anser att påståendet att lärarna bryr sig om vad eleverna säger stämmer mycket bra eller ganska bra. Frågegrupp: Lärande, gymnasiet, årskurs 2, vt 2011 (i procent) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Mina lärare ger mig utmaningar så att jag hela tiden utvecklas Mina lärare informerar mig om vad som krävs för att nå målen ide olika ämnena Mina lärare tror på min förmåga att lära mig Mina lärare ger mig möjlighet att lära på det sätt som passar mig bäst Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene) från enkäten Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Vipan Polhem Spyken Katedral Eleverna är generellt mycket positiva till lärarnas roll och förmåga att stimulera eleverna så att de utvecklas. Positivt är också att en majoritet av eleverna anser att det stämmer bra eller ganska bra att lärarna ger dem möjlighet att lära på det sätt som passar bäst. 4 Utbildningsresultat 4.1 Utbildningsresultat för gymnasieskolan Högskolebehörighet Resultaten längst till höger gäller de elever som avslutade sin utbildning våren Som en jämförelse redovisas också föregående års resultat. 14

15 Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, alla program (yrkes- och studieförberedande) lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Båda Båda Båda Flickor Pojkar Flickor Pojkar könen könen könen Flickor Pojkar Riket alla program 14,1 14,7 13,4 14,0 14,7 13,3 14,1 14,8 13,3 Kommunala gy. alla program 14,9 15,5 14,4 14,9 15,4 14,4 14,8 15,4 14,3 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA. Lunds kommunala gymnasieskolor har de senaste tre åren befunnit sig väl över rikssnittet avseende genomsnittlig betygspoäng för alla program. Flickornas genomsnittliga betyg ligger 2011 på 15,4 vilket är på samma nivå som föregående år. Pojkarnas genomsnittliga betyg ligger på 14,4 vilket är en marginell minskning från föregående år. Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, yrkesförberedande program lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Båda Båda Båda Flickor Pojkar Flickor Pojkar könen könen könen Flickor Pojkar Riket yrkesförber. pr. 12,8 13,6 12,1 12,9 13,7 13,7 13,0 13,8 12,3 Vipan Katedral Polhem Spyken 12,3 14,0 13,8 13,1 12,7 14,7 16,0 13,6 11,9 12,8 12,5 13,1 12,0 13,4 13,8 12,9 12,3 14,4 16,3 12,4 11,7 11,1 12,3 12,9 11,9-13,7 13,4 12,2-15,7 13,8 11,6-12,7 13,3 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA. Många av de yrkesförberedande programmen i Lund ligger under den genomsnittliga betygspoängen för riket. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat marginellt i riket de senaste tre åren men sjunkit marginellt i Lund på alla skolor utom en. Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, studieförberedande program lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Båda Båda Båda Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar könen könen könen Riket 15,0 15,5 14,4 14,9 15,5 14,3 15,0 15,5 14,4 studieförber. pr. Katedral 16,9 Polhem 14,6 Spyken 17,1 Vipan 13,7 17,0 15,1 17,2 14,7 16,7 14,1 16,8 11,9 17,0 14,5 16,4 15,0 17,2 14,8 16,5 15,3 16,9 14,2 16,1 11,8 16,4 14,8 16,7 12,8 16,8 15,4 16,9 13,6 16,1 14,2 16,4 11,1 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Genomsnittlig betygspoäng för de studieförberedande programmen i Lund har på två av skolorna, de senaste tre åren, legat högt över rikssnittet. 15

16 Andel elever, båda könen, med grundläggande behörighet till universitet och högskola i slutbetyget, yrkesförberedande program (i procent) lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Riket yrkesförber. pr. 86,5 87,7 81,8 Kommunala gy. yrkesförber. pr. 84,5 84,0 82,2 Vipan 78,4 75,7 75,3 Katedral 93,0 91,3 - Polhem 93,5 95,1 97,6 Spyken 94,4 97,4 95,9 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Andelen elever, på yrkesförberedande program, med grundläggande behörighet till universitet och högskola har minskat både i Lund och riket sedan föregående år. Andel elever, båda könen, med grundläggande behörighet till universitet och högskola i slutbetyget, studieförberedande program (i procent) lå 08/09 lå 09/10 lå 10/11 Riket studieförber. pr. 92,9 93,4 93,1 Kommunala gy. studieförber. pr. 93,8 94,6 93,2 Katedral 99,1 98,7 96,6 Polhem 90,4 90,9 92,1 Spyken 97,4 97,0 97,7 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Av de elever från studieförberedande program som har slutbetyg är andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola mycket hög i Lund. Totalt är det 93,2% från studieförberedande program som har ett slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Motsvarande siffra för hela landet är 93,1 %. Dock varierar andelen mellan Lunds skolor. Antalet elever från alla program som har ett slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola är i Lund 90,6 % och i riket 86,6 %. Totalt sett har andelen med grundläggande behörighet till universitet och högskola ökat något under det föregående året men sett till enskilda skolor finns det siffror som är såväl högre som lägre jämfört med föregående års resultat. Nationella prov och kursbetyg Gymnasieskolorna har under de senaste åren jobbat med att analysera relationen mellan betyg på nationellt prov och kursbetyg. Flera skolor har nya rutiner som gör det möjligt att analysera avvikelserna mer systematiskt jämfört med tidigare. Ett exempel på avvikelserna handlar om fall där lärarna menar att elever presterat mycket nära de nationella provens betygsgränser och där extra resurser därefter satts in för att elever med ett icke godkänt betyg ändå ska klara målen för kursen. De högre kursbetygen kan i vissa fall också förklaras av att det i kursbetyget vägs in mer än ett enskilt nationellt prov så som andra provbetyg, muntliga redovisningar etc. 16

17 Flera gymnasieskolor har i sin analys av resultaten noterat att det finns flera kurser där flickorna i betydligt högre grad än pojkarna höjer sitt kursbetyg i relation till resultaten på de nationella proven. I några av de aktuella fallen har lärarna diskuterat detta och huruvida det kan bero på att lärarna väger in andra faktorer som flit och närvaro i betygsunderlaget eller om pedagogiska metoder påverkat utfallet. Analysen visade inga klara samband men ökade lärarnas medvetenhet och motsvarande analys ska göras nästa år i fler ämnen. Resultaten för de nationella proven går än så länge inte att plocka fram ur Lunds skolstatistik (Hypergene) men kan läsas i respektive skolas egen kvalitetsredovisning. Där finns tabeller och kommentarer för förhållandet mellan nationella prov och kursbetyg i alla ämnen där nationella prov genomförs samt tabeller med genomsnittliga kursbetyg för alla kärnämnen. Genomgående visar tabellerna över lundaelevernas resultat i kärnämnena att eleverna presterar bra i förhållande till riket och flera skolor ligger genomgående över rikssnittet. Det finns även god överensstämmelse mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg. På ISLK görs de nationella proven i engelska och matematik i år 8 och 9. Anledningen är att eleverna åldersmässigt är samma som de svenska grundskoleleverna, men kunskapsmässigt ska de ha kommit längre för att kunna gå över till gymnasiets Diploma Program, DPs första år efter MYP5. De nationella proven i svenska görs i MYP5. Eftersom ISLK inte fullt ut kan mäta sig via de svenska nationella proven, genomför skolan standardiserade test (GL Assessment Progress Test) från Storbritannien i matematik och engelska upp till 12 år. Eftersom normalpopulationen refererar till barn i samma ålder i Storbritannien ska resultaten tolkas med viss försiktighet. På ISLK har långt ifrån alla elever engelska som modersmål. Generellt klarar sig ISLKs elever bra i testen. Resultaten i engelska ligger generellt något lägre, jämfört med matematiken. Detta kan förklaras av att en del av eleverna varit kort tid i engelskspråkig skola och som nämnts ovan inte alltid har engelska som modersmål. 4.2 Utbildningsresultat för vuxenutbildningen Komvux, kursdeltagare i kurser som påbörjades under våren 2009, 2010 och 2011 (ej prövningar) Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Avslutad % % % Avbrott % % % Pågående % % % Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) Antalet avbrott har i Lund minskat från 30 % 2009 till 24 % Avbrotten i riket är 19 % år En förklaring till antalet avbrott på Komvux kan vara att sedan våren 2009 fördelas de sökande upp mellan Komvux och externa anordnare beroende på tidigare skolgång. Till Komvux hänvisas studerande som ännu inte har grundläggande behörighet medan studerande med grundläggande behörighet hänvisas till externa anordnare. Fördelningen sker av ekonomiska skäl. 17

18 Betyg för kursdeltagare på Komvux som avslutat kurser, våren 2009, 2010 och 2011 (ej prövningar) Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Minst G % % % MVG % % % VG % % % G % % % Ej godkänd % % % Källa: Lunds skolstatistik (Hypergene) Andelen ej godkända kursdeltagare på Komvux har under 2011ökat marginellt med en procentenhet till 19 %. 5 Kvalitetsområden fokusområden Fullmäktige beslutade i juni 2009 om kommunens senaste skolplan som anger skolornas fokus och inriktning för att uppfylla de nationella målen. De sex utvecklingsområdena som anges i skolplanen är: 1. Kunskap och kompetens (Katedralskolan, Polhem, Spyken och Komvux) 2. Valfrihet och demokrati 3. Lärandemiljö (Spyken) 4. Öppenhet (ISLK, Spyken och Vipan) 5. Hållbar utveckling 6. Styrning och uppföljning För varje utvecklingsområde anger fullmäktige mål och åtgärder. Skolorna väljer varje år ut minst ett av fullmäktigemålen som skolan ska fokusera på. Vilka val skolorna gjort anges ovan inom parentes. Nedan finns en redogörelse för respektive skolas arbete inom valt utvecklingsområde. 5.1 Kunskap och kompetens Fullmäktiges mål Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Åtgärder Spetsutbildning, profilskolor och lärlingsutbildning ska finnas inom olika ämnesområden. Alla skolor ska ha tidig uppföljning av läsutveckling och matematikkunskaper. Alla elever ska ges möjlighet till både praktiskt och teoretiskt lärande. Alla elever ska få vattenvana och tidigt lära sig att simma. Alla skolor ska ha behörig personal med hög kompetens. Skolan ska arbeta med pedagogisk utveckling, kunskapssyn och likvärdighet i betyg och bedömning. Det ska finnas gemensamma fora för pedagogisk diskussion för alla 18

19 skolor, skolformer och ämnen. Skolan ska bedriva strategiskt arbete kring kompetensutveckling och personalförsörjning och utveckla ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Under läsåret 2010/2011 har Katedralskolan, Polhemskolan, gymnasieskolan Spyken och Komvux valt att fokusera på kunskaper och kunskapssyn. Katedralskolan Det viktigaste utvecklingsområdet för skolan under läsåret har varit förberedelser inför gymnasiereformen och då särskilt det arbete pedagogerna varit engagerade i avseende de nya programmens mål och struktur, de nya ämnenas och kursernas innehåll samt bedömning av elevernas kunskap i relation till dessa. Skolan har vikt det mesta av gemensam kompetensutvecklingstid till detta arbete. Skolverkets stödmaterial, konferenser och kommungemensamma ämnesgrupper har ingått i upplägget. Förutom att säkra en så likvärdig bedömning som möjligt har de olika ämnesgrupperna fått i uppdrag att diskutera hur man kan öka tydligheten för eleverna kring kursernas mål, vad som krävs för olika betyg och hur de bedöms. Lunken-indikatorer visar att skolans elever i stor utsträckning tycker att de vet hur det går för dem i skolan (92,8%) men att de inte i lika stor utsträckning tycker att deras lärare förklarar för dem hur de bedömer deras kunskaper (68%). Avvikelselsen mellan dessa indikatorer är dessutom något större än för jämförbara skolor och den kan framstå som underlig. Systemet på skolan med samtal med alla undervisande lärare inför utvecklingssamtalen kan vara förklaringen till att eleverna känner till hur de ligger till i de olika kurserna men detta behöver inte innebära att läraren förklarar hur elevernas kunskaper har bedömts. För att hjälpa ämneslagen i detta arbete kommer flera pedagoger under nästa läsår att särskilt kompetensutvecklas inom området formativ bedömning utöver den kompetensutveckling som hela lärargruppen kommer att få ta del av. Betygs och bedömningsproblematiken kommer att följas upp på medarbetarsamtal, på kursutvärderingar och i ämnesgruppernas kvalitetsarbete med målsättningen att en betydligt högre andel av eleverna ska förstå hur deras kunskaper bedöms i förhållande till målen. Elever anser i högre utsträckning än jämförbara skolor att arbetet på skolan gör dem nyfikna och ger dem lust att lära mer (84%) och att de på skolan får kunskaper som de kommer att ha nytta av i framtiden (87%) vilket bedöms vara en effekt av skolans kompetenta lärarkår. Samtidigt hade det varit bättre om andelen var ännu högre eftersom det skulle leda till bättre närvarosiffror och bättre måluppfyllelse. I samband med att de nya programmen planerats har de till större del byggts kring tematiska studier och elevaktiva arbetsformer för att både öka meningsfullheten och tydliggöra hur olika kunskaper interagerar. Det arbete som initierades i slutet av läsåret 2009/2010 i avsikt att stärka studie- och yrkesvägledningen har gett goda resultat. Eleverna i år 3 visar i sin årskursutvärdering och i årskursråden att de är betydligt mer nöjda med den vägledning de fått. Förändringarna från föregående läsår har bestått av en arbetsmarknadsdag med ca 40 föreläsningstillfällen samt att informationen till klasserna har kompletterats med ett webbaserat vägledningsinstrument som eleverna har använt i casebaserad undervisning. 19

20 Polhemskolan På alla program har skolan arbetat med området kunskaper/kunskapssyn samt trygghet och trivsel. På energiprogrammet har arbetslaget fokuserat på att vara tydliga med kursmålen. Detta arbete har gett resultat och i Lunken 2011 svarade 96 % av eleverna att de tycker att deras lärare informerat dem om vad som krävs för att nå de olika målen för respektive kurs. Lärarna har även arbetat för att stärka IKT-kompetensen inom arbetslaget. Under året har lärarna tillsammans med eleverna arbetat med värdegrundsfrågor och även med skolans likabehandlingsplan. Arbetet med värdegrundsfrågor kommer att fortsätta under kommande läsår i syfte att komma närmare målet om att alla elever ska känna sig trygga på skolan, nöjda med sin utbildning och sin möjlighet till delaktighet. Lärarna på estetiska programmet har arbetat med att förstärka elevernas identitet och har arbetat aktivt med klassövergripande övningar och ämnesövergripande projekt. Lärarna har även arbetat med elevinflytande och har bl.a. haft elever med på arbetslagsmöten. Både på klassråden och i dialog med eleverna har lärarna arbetat aktivt med att stärka elevernas inflytande över sin studiesituation. Hantverksprogrammet har under året arbetat med att stärka elevernas identitet som frisörer. Eleverna har regelbundet reflekterat över sitt lärande genom att de arbetat med en matris där de gjort självskattningar och lärarna har använt sig av formativ bedömning. Lärarna har en aktiv dialog med eleverna bl.a. om hur kunskapsmålen ska uppnås och hur färdigheter ska bedömas. Ämnesövergripande projekt är även vanligt förekommande på programmet. På idrottsprogrammet har eleverna arbetat med olika projekt för att få en god omvärldskunskap. Den internationella profilen har dessutom stärkts genom ett Comeniusprojekt som inbegriper utbyte mellan sju olika europeiska länder. Fokus för dessa projektmöten har varit europeiska hälsoutmaningar och genom dessa möten har både elevernas intresse för hälsokunskap och internationella frågor kombinerats. På Naturvetenskapsprogrammet har studieteknik varit i fokus. Detta har inneburit att lärare systematiskt har gett återkoppling till eleverna efter kunskapsredovisningar. Detta har fört med sig att eleverna känt sig mer sedda samt satt ett tydligt fokus på elevernas lärande. Arbetslagen har även arbetat med att förbättra elevinflytandet men trots gemensam planering och diskussion om arbetssätt har inte alla elever varit delaktiga eller känt sig nöjda med sin möjlighet att vara delaktiga enligt Lunken. På samhällsvetenskapsprogrammet har fokus varit på kunskap, trivsel och lärandeprocessen. Arbetslagen har fokuserat på att arbeta mycket med studieteknik och att förbereda eleverna för de högre årskurserna. Elevenkäten Lunken visade att 88% av eleverna ansåg att lärarna tydligare uppmuntrade eleverna i lärprocessen jämfört med föregående läsår när endast 66 % upplevde samma sak. En annan förbättring enligt Lunken är att eleverna uppfattar att lärarnas IT-kunskaper ökat från 35 % 2010 till 55 % Teknikprogrammet har under året bl.a. fokuserat på att öka den digitala kompetensen bland lärare och elever. Lärmiljön har varit i fokus och varje klassrum har fått pulpeter och dockningsstationer. Inom området trygghet och trivsel har teknikprogrammet arbetat för att öka tryggheten och den positiva stämningen på skolan. Under läsåret har andelen elever som tycker att det är positiv stämning på skolan ökat till 97 % jämfört med föregående års siffror 20

21 på 96 %. Likaså har andelen elever som känner sig trygga på rasterna ökat från föregående läsårs resultat i Lunken på 96 % till nuvarande läsårs resultat på 99 %. Gymnasieskolan Spyken Spyken har under läsåret bl.a. fokuserat på att utvärdera värdegrundsarbetet i årskurs tre för byggprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Påståenden som har besvarats på de båda programmen är bl.a. jag har blivit bemött med respekt av elever på skolan. Jag har blivit bemött med respekt av personal på skolan. Jag har själv bemött andra elever och personal med respekt. Jag har tagit ansvar för mina studier genom att delta aktivt på lektionerna. Jag har fått möjlighet att utöva inflytande över min utbildning. Naturvetenskapsprogrammet har under läsåret 2010/2011 fått bättre resultat på ovan beskrivna påståenden förutom följande två. Jag har blivit bemött med respekt av elever på skolan där resultatet 2011 sjunkit till 3,61 från 2010 års resultat på 3,67 och jag har blivit bemött med respekt av personal på skolan, där resultatet 2011 sjunkit till 3,44 från 2010 års resultat på 3,54. Övriga påståenden har ökat marginellt under Arbetet med att motivera eleverna att utöva sitt inflytande på utbildningen kommer att fortsätta. Byggprogrammet har haft värdegrundsfrågor i fokus under de senaste åren och kan konstatera att 2011 har eleverna på en fyrgradig skala som lägst svarat 3,04 på påståendet, jag har fått möjlighet att utöva inflytande över min utbildning och som högst 3,34 på påståendet jag har själv bemött andra elever och personal med respekt. Programmet kan konstatera att arbetet med värdegrundsfrågor lönat sig eftersom siffrorna förbättrats de senaste åren. Komvux Under läsåret har Komvux arbetat med fullmäktigemålen kopplade till kunskaper och kompetens. Skolan har systematiskt arbetat med skolverkets kvalitetssäkringsverktyg BRUK för hela verksamheten och i alla ämnesgrupper. Genom att använda indikatorerna i BRUK fås en tydlig uppfattning om verksamheten, vad som är bra och vad som behöver förbättras. Under läsåret ha Komvux framförallt arbetat med BRUK-indikatorn Individualisering i undervisningen. Komvux elever uppnår de nationella kunskapsmålen i stor utsträckning, och i några fall ligger skolan över rikssnittet. Komvux genomför ämnesprov, och nationella prov både på Sfi, grundläggande nivå och gymnasial nivå. Resultaten från provet i grundläggande engelska är svagt och det kommer att undersökas vad det beror på. En förklaring kan vara att många elever ursprungligen kommer från länder där engelska inte studeras i skolan och där språkstrukturen i engelskan avviker stort från det egna språkets struktur. 5.2 Lärandemiljö Fullmäktiges mål Lugn, trygghet, hälsa och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Åtgärder Undervisningen ska vara situationsanpassad med eleven i centrum. Läraren bör behärska olika pedagogiker och lärstilar. Det ska bedrivas ett aktivt och systematiskt arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Gruppstorlekar, lokaler och utemiljöer ska utformas så att de ger en god lärandemiljö. 21

22 Lärarna ska ges möjlighet att i största möjliga utsträckning ägna sig åt pedagogiskt arbete med eleven i fokus. Rektorernas främsta uppgift är att vara pedagogisk ledare. Lärare och rektorers administrativa arbete ska begränsas. Det ska finnas en gemensam funktion för forskningsbaserad utveckling med praktisk tillämpning, till exempel i form av så kallad laboratorieskola. Under läsåret 2010/2011 har Komvux och Gymnasieskolan Spyken valt att fokusera på området lärandemiljö. Komvux Komvux har under läsåret arbetat med individualisering i undervisningen och kulturmöten. Komvux har systematiskt använt BRUK för att undersöka hur det går att individualisera undervisningen på olika sätt. Flera ämnesgrupper har i större utsträckning än tidigare använt diagnostiska test och andra kontroller i början av kursen, för att bättre ta reda på var den enskilde eleven befinner sig kunskapsmässigt. Komvux har även satsat på att skapa tillfällen för möten mellan de olika studiegrupper som ryms i verksamheten. Kommunens Integrations- och mångfaldsrunda arrangerades i april. Komvux deltog aktivt i planering och genomförande av arrangemanget. På Komvux arrangerades aktiviteter som allsång för elever och lärare, föreläsningar och dans. Det fanns även ett rockband som spelade där två av medlemmarna går på särvux. Cafeteriaverksamhet har också bidragit till att skapa förståelse för elever med funktionshinder/begåvningshandikapp, eftersom den drivs av daglig verksamhets SESAM, och funktionshindrade elever arbetar i cafeterian. Gemensamma fora som kursombudsmöten har också varit viktiga tillfällen att träffas och diskutera bl.a. kulturella aspekter av verksamheten med de studerande. Spyken Spyken har under läsåret 2010/2011 fokuserat på lärandemiljö. I Spykens pedagogiska idé framhålls att syftet med arbetet på Spyken är att de elever som gått ut från skolan ska ha blivit självständiga och ansvarstagande, väl förberedda för fortsatta studier och redo att tänka nytt och att leva trygga, rika liv. För att uppnå detta arbetar skolan för att undervisningen både ska utveckla elevernas kunskaper och deras förmågor såsom kreativitet, förmåga att kommunicera, ansvarstagande och självkänsla. Vardagen i skolan ska påminna om den på en arbetsplats, där det råder stor och ständig variation av arbetsformer och där det ställs krav på elevernas självständighet och ansvarstagande. Det mänskliga mötet mellan lärare och elever och elever emellan är viktigt. Arbetssättet ska vara kreativt och varierat och så ofta som möjligt styrt av hur eleverna vill arbeta. En annan kompetens som elever i dagens skola måste ha med sig är den digitala kompetensen. För att kunna utveckla en digital kompetens är det viktigt att eleverna får möjlighet att arbeta med digitala verktyg för informationssökning, kommunikation, dokumentation och presentation. Eleverna måste också ha en god informationskompetens. Spyken har som ambition att ligga i framkant när det gäller möjligheter att använda tekniska hjälpmedel i undervisningen. På hela skolan finns tillgång till trådlös internetuppkoppling. Klassrummen är utrustade med projektorer och alla lärare har personliga bärbara datorer. Under läsåret 2010/11 fick alla elever på skolan tillgång till en egen bärbar dator. Skolledningen har uppmuntrat användning 22

23 av IKT i undervisning och lärarna har också erbjudits kompetensutveckling kring detta. Som ett led i dessa strävanden deltar Spyken i Innovativa Skolprojektet. Inom ramen för detta utbildades bl.a. sex lärare till kollega-coacher med uppgift att kunna handleda sina kollegor bl.a. i hur IT används i undervisningen. För att kunna utvärdera vilka effekter satsningen i IKT har på undervisningen gjorde skolan en egen enkätundersökning om vad eleverna ansåg om IKT-användningen på Spyken. Utvärderingen genomfördes som en enkätundersökning som besvarades av 53 elever på ES, 122 elever på NV och 96 elever på SP. På frågan, använder du datorn till skolarbete svarade ca 60 % av eleverna år 2010 att de ofta använde datorn till skolarbete. Året därpå, 2011, svarade ca 80 % av eleverna att de ofta använde datorn i skolarbetet. Eleverna fick även svara på om lärarnas användning av IKT i undervisningen ökat var det 82 % som instämde i påståendet att lärarna ofta använder IKT i undervisningen hade siffran stigit till 94 %, vilket är ett högt resultat. En annan fråga handlade om antalet lärare som använder It s learning i undervisning har ökat. Andelen elever som instämmer helt i påståendet har ökat från 43 % 2010 till 53 % Detta tyder på en mycket hög användning av It slearning. 5.3 Valfrihet och demokrati Fullmäktiges mål Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Åtgärder Det ska finnas valfrihet mellan olika skolor och olika pedagogiska inriktningar. Eleverna ska involveras i planering, genomförande och uppföljning a v den dagliga verksamheten. Alla elever ska få stöd och uppmuntran till kreativitet och att utveckla och genomföra idéer. Skolkonferenser och andra former för närdemokrati ska utvecklas. Under läsåret 2010/2011 har gymnasieskolan Vipan valt att fokusera på valfrihet och demokrati. Gymnasieskolan Vipan Skolan har under läsåret arbetat för att bygga upp en struktur inom programmen som ger eleverna stor möjlighet till olika val av kurser, anpassat utifrån GY11. Eleverna ska ha möjlighet till att kunna välja kurser som antingen ger grundläggande högskolebehörighet eller stärker yrkesrollen. 5.4 Öppenhet Fullmäktiges mål Skolan ska vara öppen mot det omgivande samhället. Åtgärder Alla skolor ska utveckla samverkan och kontakt med näringsliv, samhälle och föreningsliv. Samarbete ska utvecklas mellan skolor och skolformer samt med regionens universitet och högskolor. 23

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Lund 2011

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Lund 2011 Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, Gymnasieskolan Vipan Lund 135 181 Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, Gymnasieskolan Vipan Lund 80 172 El- och energiprogrammet

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Gymnasieskolan Spyken Lund

Gymnasieskolan Spyken Lund Gymnasieskolan Spyken Lund Spyken idag Estetiska programmet musik Spetsutbildning i musik Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant NA-musik Samhällsvetenskapsprogrammet ca 1000

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69

Läs mer

Åva gymnasium. Skolan erbjuder

Åva gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är skolan där eleven står i centrum. Här får du möjlighet att växa och vara dig själv. Ett stegvis ökat ansvar gör studierna både roliga och intressanta. Här är skolan där möten mellan

Läs mer

Tidplan för gymnasievalet

Tidplan för gymnasievalet Tidplan för gymnasievalet Oktober/November Gymnasieinformation Samtal Öppethus på gymnasieskolorna Gymnasiemässa i Lund och Malmö December Samtal Januari Lösenord delas ut Webben öppnar 16 januari Gymnasieansökan

Läs mer

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en lärorik och utvecklande arbetsplats där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. Professionella, engagerade lärare hjälper dig i ditt lärande och personliga utveckling. Vi har

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium

Täby Enskilda Gymnasium Gymnasium Skolan erbjuder Vi erbjuder: SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET tre inriktningar: -Samhällsvetenskap -Medier, information och kommunikation -Beteendevetenskap EKONOMIPROGRAMMET två inriktningar: -Juridik

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en lärorik och utvecklande arbetsplats där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. Professionella, engagerade lärare hjälper dig i ditt lärande och personliga utveckling. Vi har

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsanalys 2012 - kommunala verksamheter

Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsanalys 2012 - kommunala verksamheter Utbildningsförvaltningen Kvalitetsanalys 2012 - kommunala verksamheter 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsanalysen... 3 2 er enligt föregående

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

S:t Botvids Gymnasium

S:t Botvids Gymnasium Skolan erbjuder Ekonomiprogrammet - Ekonomi Estetiska programmet - Spetsutbildning, Nycirkus (riksrekryterande), Hantverksprogrammet - Frisör IMPRO - Frisör Hotell- o Turismprogrammet - Turism o Resor

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011 Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Bakgrund Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder Solna Gymnasium Skolan erbjuder Vi tillhandahåller två yrkesförberedande program, el och energiprogrammet med inriktningarna dator och kommunikationsteknik och elteknik, samt barn och fritidsprogrammet

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2014/2015 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 13-423/6780 Sida 1 (10) 2013-10-11 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2013-10-24 Studievägsutbudet

Läs mer

Bokslut och verksamhetsberät- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhetsberät- telse Gymnasieskola och vuxenutbildning 2014-02-03 Sidan 1 av 34 Bokslut och verksamhetsberät- telse 2013 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Controller Januari 2014 Dnr Ubn 2014/17 2014-02-03 Sidan 2 av 34 2014-02-03

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Rapport antagning till gymnasieskolan 2012/13

Rapport antagning till gymnasieskolan 2012/13 Rapport antagning till gymnasieskolan 2012/13 Bergagymnasiet i Eslöv Utbildningsförvaltningen RAPPORT ANTAGNING Utbildningskansliet 2012-10-18 LUND Ingela Arheden Tel: 046-3570 31 E-post: ingela.arheden@lund.se

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Regelbunden tillsyn i Lunds kommun International School of Lund Katedralskolan Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010 Gymnasial Vuxenutbildning Samordningsenheten

Kvalitetsredovisning 2010 Gymnasial Vuxenutbildning Samordningsenheten Utbildningsförvaltningen Samordningsenheten Kvalitetsredovisning 2010 Gymnasial Vuxenutbildning Samordningsenheten Läsåret 2009-2010 1 Innehåll 0 SAMMANFATTNING OCH 1.1. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Läs mer

Elever i gymnasieskolan 2007/08

Elever i gymnasieskolan 2007/08 Enheten för utbildningsstatistik 2008-02-27 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Elever i gymnasieskolan 2007/08 1 Antal elever och skolor Antalet elever i gymnasieskolan är större än någonsin och uppgår detta läsår

Läs mer

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2016:6149 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet i Skövde belägen i Skövde kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet i Skövde

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram " Beslut Dnr 44-2015:9675 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Drottning Blankas

Läs mer

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder

Danderyds gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Välkommen till Öppet hus på Danderyds Gymnasium måndagen den 28/11 är skolan för dig som vill gå en teoretisk utbildning och kombinera det med studier inom ett särskilt intresseområde.

Läs mer

Täby Enskilda Gymnasium. Skolan erbjuder

Täby Enskilda Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är den äldsta fristående gymnasieskolan i Täby. Vi har funnits sedan 1999. Vi är en liten och intim skola där trivsel och trygghet sätts i främsta rummet. Vår skola präglas av en kreativ

Läs mer

Valet till gymnasieskolan 2010

Valet till gymnasieskolan 2010 Valet till gymnasieskolan 2010 2009-10-06 HG rvidsson Det har nog aldrig varit svårare än nu! 17 nationella program 13 lokala specialutformade program 100-tals specialutformade program med riksintag Flera

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi, Juridik samt spetsutbildning inom finansekonomi, FINEK Estetiska programmet - inriktning Musik samt spetsutbildningar

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Hos får du en verklighetsnära utbildning. Du får kunskaper som efterfrågas i arbetslivet och dina möjligheter att få jobb är stora. Alla program hos oss innehåller antingen praktik eller

Läs mer

Fridegårdsgymnasiet. Skolan erbjuder

Fridegårdsgymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder 6 Nationella program: Ekonomiprogrammet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Skolans målsättning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Mjölby gymnasium i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Mjölby gymnasium i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Mjölby gymnasium i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Mjölby gymnasium Mjölby kommun Datum 2009-11-06 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2015/2016

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2015/2016 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-10-09 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2014-10-23 Studievägsutbudet i gymnasieskolan

Läs mer

Tullinge Gymnasium. Skolan erbjuder. På Tullinge gymnasium kan du välja mellan följande program, inriktningar och profiler:

Tullinge Gymnasium. Skolan erbjuder. På Tullinge gymnasium kan du välja mellan följande program, inriktningar och profiler: Skolan erbjuder På Tullinge gymnasium kan du välja mellan följande program, inriktningar och profiler: Naturvetenskapsprogrammet, inriktning naturvetenskap med tre profiler: - naturvetenskap - datavetenskap

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Nynäshamns gymnasium. Skolan erbjuder

Nynäshamns gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en skola med ca 612 elever (statistik per -02-15). Våra elever anser, enligt skolans årliga undersökningar, att vi har en trygg studiemiljö och bra lärare som lyssnar på elevernas åsikter

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

NT-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

NT-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder NT-gymnasiet, Järfälla Skolan erbjuder Järfälla NT-Gymnasium erbjuder undervisning i ljusa nyrenoverade lokaler med erfarna lärare i klassrummen. Hos oss går du i samma klass under tre år och det finns

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum: 2014-09-25 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson Datum: 2014-09-25 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College arbetar i ett årshjul som styr vilka

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut 2010-12-06 Dnr 43-2010:1367 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn i Bergska skolan i Finspångs kommun Skolbeslut Tillsyn i Bergska skolan 2010-12-06 2 (16) Dnr 43-2010:1367 Rektorerna vid Bergska

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Beslut 2013-06-05 Stiftelsen Livets Ord robert.ekh@loks.se Rektorn vid Livets Ords Kristna Gymnasium mats.hansen@lokg.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående Livets

Läs mer

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen.

Skolan erbjuder. Vår ambition är också att ligga i framkant när det gäller IT-användning i undervisningen. Hersby gymnasium Skolan erbjuder Vi satsar på en kvalificerad och framtidsinriktad utbildning inom två av de nationella programmen - Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolans

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder

Solna Gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Vi tillhandahåller två yrkesförberedande program, el- och energiprogrammet med inriktningarna dator- och kommunikationsteknik och elteknik, samt barn och fritidsprogrammet med inriktning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Barn- och Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Högsby kommuns skolor År 2008 2009-03-31 Fakta om kommun respektive skola Högsby kommun hade vid utgången av 2008, 5 921 invånare. Under den senaste

Läs mer

Hersby gymnasium. Skolan erbjuder

Hersby gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Vi satsar på en kvalificerad och framtidsinriktad utbildning inom två av de nationella programmen - Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Skolans lokaler är anpassade

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9723 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Örebro belägen i Örebro kommun 2 (7) Tillsyn i IT gymnasiet Örebro har

Läs mer

NT-gymnasiet, Järfälla

NT-gymnasiet, Järfälla Skolan erbjuder Järfälla NT-Gymnasium erbjuder undervisning i ljusa nyrenoverade lokaler med erfarna lärare i klassrummen. Hos oss går du i samma klass under tre år och det finns bra utrymmen att kunna

Läs mer

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm gymn. Stockholm Skolan erbjuder EK - EKONOMIPROGRAMMET, inriktning ekonomi och juridik (*) NA - NATURVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, inriktning naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle SA - SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Emmaboda kommun kommunen@emmaboda.se Rektorerna vid Vilhelm Mobergsgymnasiet bo.oscarsson@emmaboda.se thomas.claesson@emmaboda.se för gymnasieskola efter tillsyn i Vilhelm Mobergsgymnasiet i Emmaboda Skolinspektionen,

Läs mer

Design och Construction College, Hermods

Design och Construction College, Hermods College, Hermods Skolan erbjuder Vad vill du bli? Oavsett om du vet svaret eller inte så har vi på Design & Construction College i Stockholm en möjlighet för dig. På DCC finns program för dig som är intresserad

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola 2 Viktor Rydberg gymnasium Djursholm Rektorn vid Viktor Rydberg gymnasium Djursholm för gymnasieskola efter tillsyn av Viktor Rydberg gymnasium Djursholm i Danderyds kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2016:11243 Fria Läroverken i Sverige AB Organ'. 556917-2041 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Fria Läroverken Linköping belägen i Linköpings kommun 2 (9)

Läs mer

Fryshusets gymnasium. Skolan erbjuder. På skolan går ca 690 elever och den har funnits i 11 år.

Fryshusets gymnasium. Skolan erbjuder. På skolan går ca 690 elever och den har funnits i 11 år. Skolan erbjuder På skolan går ca 690 elever och den har funnits i 11 år. ESTETISKA PROGRAMMET Bild och form, Dans, Musik (rap, rock, soul, musikproduktion), Skrivare eller Teater NATURVETENSKAPSPROGRAMMET

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Beslut Dnr :5076. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun

Beslut Dnr :5076. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun 1 (4) Huvudmannen för Drottning Blankas Gymnasieskola AB i Varberg david.axklev@dbgy.se Rektorn

Läs mer

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll VÄLKOMMEN till Gymnasieinformationen 24 november Frejaskolan Julia Kjäll Viktigt att veta 18 nationella program (totalt 60 inriktningar) + Introduktionsprogram (5 program) + Särskilda varianter Ämnen och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Dnr 44-2015:9619 Hakan.stenstrom@academedia.se Ljud & bildskolan LBS AB Org.nr. 556485-1649 Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Jönköping belägen i Jönköpings

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer