Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i kommunens hälso- och sjukvård och omsorg SOSFS 2005:12

Transkript

1 Uppdaterat februari 2012 Flik 2.4. Antaget av ON Bjurholm sept 2007 Antaget ändringar ON sept 2009 BJURHOLMKOMMUN ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i kommunens hälso- och sjukvård och omsorg SOSFS 2005:12 Inledning I egenskap av vårdgivare är Omsorgsnämnden Bjurholmskommun skyldig att erbjuda en god hälso- och sjukvård på lika villkor till alla som bor i kommunens särskilda boendeenheter. Ansvaret omfattar den sjukvård som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och den hälso- och sjukvård som delegerats till personal med reell kompetens. Hälso- och sjukvård ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Bjurholmkommunen ska inom hälso- och sjukvården även erbjuda rehabilitering, habilitering samt tillgodose behovet av hjälpmedel. För de läkarinsatser som behövs i kommunens särskilda boendeenheter ansvarar Primärvården i Bjurholm, Västerbottens läns landsting. Kommunens medborgare och den enskilde förväntar sig att få en god vård och att denna vård är lättillgänglig. Därför måste ledningssystemet för vården tillhandahålla och utveckla vården i enlighet med detta regelverk. Tillämpningsområde I verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12. I ledningssystemet ska grundprinciperna för ledning framgå samt verksamhetens mål samt hur dessa mål ska uppnås. SOSFS 2008:1. Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet för MTP SOSFS 2008:20. Gemensamma insatser för habilitering/rehabilitering. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För att kontinuerligt och långsiktigt

2 utveckla och säkra vårdens kvalitet inrättas ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Det systematiska ledningsarbetet ska: Syfta till att förebygga vårdskador. Utgå från syftet med verksamheten, identifierade och prioriterade vårdbehov samt vårdprocesserna. Vara anpassat till verksamhetens inriktning, storlek och omfattning. Utgå ifrån mätbara mål, som dokumenteras och kontinuerligt följs upp. Vara väl förankrat bland alla medarbetare i organisationen. Ledningen för hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet samt kostnadseffektivitet. I Bjurholmskommuns äldre- och handikappomsorg har ansvaret fördelats: Verksamhetschef (äldre- och handikappomsorgschef) som har ett samlat ledningsansvar samt ansvar för att verksamheterna bedriver hälso- och sjukvård med god kvalitet och att patientsäkerheten är hög. Verksamhetschefen ansvarar även för att det finns ett ledningssystem som är diariefört och att det är väl känt i verksamheterna. Verksamhetschefens uppdrag begränsas av de uppgifter som faller under den medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppdrag inom den kommunala hälso- och sjukvården enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för att hälso- och sjukvården inom Äldreomsorgen håller en god kvalitet och är säker för vårdtagare/brukare. Anmälningsplikt enligt Lex Maria vilar på MAS. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen - sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast är underställda äldre- och handikappomsorgschefen. Vad innebär ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete? Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan. Vid arbetet med förbättringar av verksamheten är det viktigt att problem angrips systematiskt och noggrant. Förbättringsarbetet baseras lämpligen på den dagliga verksamheten som är välkänd för medarbetarna. En modell som är välkänd är IVRP (individuell vård och rehabiliteringsplanering) Genomförande plan, som utgör regelbunden planering, uppföljning, utvärdering och revidering av vård och rehabilitering av den enskilde. Det förebyggande säkerhetsarbetet inom olika områden, fall, läkemedel, tillbud, våld och hot, o s v, omfattar strukturerade analyser och åtgärder mot risker och tillbud samt återkoppling av erfarenheter. Att undersöka och dra slutsatser av negativa händelser och tillbud anses viktigare än att skuldbelägga och straffa enskilda individer. Analyser av lokala negativa händelser och tillbud är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet men även fallbeskrivningar i Riskronden via Socialstyrelsens hemsida /riskronden. 2

3 Ansvar Vårdgivarens mål för den kommunala hälso- och sjukvården år Övergripande kvalitetsmål mål Bjurholmskommun Varje enskild person i Bjurholmskommun - Ska kunna känna jämlikhet i levnadsvillkor. Det innebär att ha inflytande i samhället och över sin vardag. - Ska inte behöva känna sig maklös och utelämnad, utan uppleva att man har makt över sitt liv genom delaktighet och självbestämmande. - Vård och omsorg ska utformas så att den enskildes oberoende stärks, - Ska bemötas med respekt och aktning, - Ska kunna känna trygghet - Ska ha tillgång till vård och omsorg av god kvalité - Ska få vård och omsorg av kompetent personal med relevant kunskap. Ledningssystemets syfte är att skapa en grundläggande ordning i verksamheten för att, så långt det är möjligt förebygga risker och misstag som kan leda till vårdskador. Det ska tydliggöra ansvarsstruktur, identifiera kvalitetsprocesser, dokumentera rutiner och rutiner för uppföljning och återkoppling av resultat samt synliggöra kvalitetsnivå. Övergripande mål som avser kvalité på hälsosjukvårds och omsorgs område Genom samverkan med landstingets primärvård säkerställs att en patientansvarig läkare, PAL, utses för alla boende. Genom samverkansöverenskommelse med primärvård ska gemensamma rutiner utarbetas: palliativ vård, egen vård, avvikelsehantering, habilitering/rehabilitering, informationsöverföring, dokumentation, läkemedel, läkarinsatser mm Varje boende skall få en patientansvarig sjuksköterska, PAS. Varje boende skall ha tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast. Varje boendes läkemedel skall få en årlig genomgång av läkemedel med PAL och PAS och helst tillsammans med omvårdnadspersonal, apotekare och anhörig. Individuell vårdplan Genomförande plan, skall upprättas inom sex veckor vid inflyttning till boendet och planen skall följas upp justeras minst 1 gång/år eller oftare efter behov. Samordnare för LSS ska finnas. Biståndsbedömare, enhetschefer för äldre och handikappomsorg, samordnare och boendeplaceringsgruppen ska känna till och kontrollera att rutiner för SVPL efterlevs. All vårdpersonal skall ha god kännedom om de riktlinjer och rutiner som finns samlade i Kvalitetshandboken Vård och omsorg. Alla boendeenheter ska bedriva avvikelse- och fallförebyggande arbete. Alla avvikelser skall riskanalyseras och återkopplas till platsen för riskhändelsen. Övergripande analys skall redovisas till Omsorgsnämnden två gånger/år. 3

4 Kvalitetsmätning, kvalitetsindikatorer skall göras en gång/år och redovisas till Omsorgsnämnden. Resultatet återkopplas till boendeenheten. Hälsosjukvård och omsorg ska vara av god hygienisk standard. Boendeenkäten skall göras och redovisas till Omsorgsnämnden en gång/år. Kvalitetshandboken för medicinsktekniska produkter ska beskriva kvalitetssystem inom förskrivning, anskaffning, användning, avvikelsehantering av MTP. Personer med förskrivningsrätt och ansvar över MTP ska namnges. Hälso- och sjukvårdspersonal ska handleda omvårdnadspersonal i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vägledande för detta är: Riktlinjer i Handbok för hälso- och sjukvård Lokala riktlinjer för hälso- och sjukvård Kvalitetskrav från BraVå för vård, rehabilitering och omsorg om äldre Nationella riktlinjer för vård och omsorg på olika område Föreningen BraVå består av några av följande medlemsorganisationer; SKTF, Kommunal, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, förbundet Sveriges arbetsterapeuter, leg sjukgymnasters riksförbund som alla ställt sig bakom gemensamma kvalitetskrav för en god och bra vård. Rehabilitering/Habilitering I hälso- och sjukvårdsansvaret ingår rehabilitering. Rehabiliteringsinsatserna ska startas så snabbt som möjligt efter inflyttning och ett rehabiliterande arbetssätt ska genomsyra hela verksamheten. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna upprätthålla en god och säker hälso- och sjukvård och omsorg krävs att personalen har adekvat utbildning och kompetens som svarar mot den enskildes behov. För personer i behov av habilitering/rehabilitering inom hemtjänst och LSS skall kommunen och landsting ta fram rutiner för samordning av insatser (planeras vara klara maj 2010). Läkemedelshantering Rutiner för läkemedelshantering ska vara kända och efterlevas av all hälsosjukvårds personal som hanterar läkemedel. För delegerings beslut och uppföljning ansvarar PAS. För transport, förvaring, distribution och iordningställande av ordinationer ansvarar SSK-teamet. Patientansvarig läkare har ansvaret att besluta om en hälsosjukvårdsinsats är egen vård. Sjuksköterska har det övergripande ansvaret för läkemedelshanteringen och kan delegera vissa moment i läkemedelshanteringen till personal med reell kompetens om det är förenligt med en säker vård. Medverkan i läkemedelsgenomgångar med apotekare genomföras i samverkan med apoteket. Palliativ vård Den palliativa vården ska utgå från det syn- och förhållningssätt som finns presenterat i nationellt kvalitetsregister för palliativ vård Två namngivna sjuksköterskor 4

5 ansvarar för Palliativa register samt handledning av personalen. Palliativa rutiner ska samordnas med primärvården. Demensvård Demensvården ska utvecklas med hjälp av; Vårdprogram En god demensvård från Sveriges kommuner och landsting Riktlinjer från regionalt demensnätverk i Västerbotten Nationella riktlinjer för demensvård 2009 Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län. Verksamhetschef för hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska Verksamhetschef (äldreomsorgschef) ansvar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande kunna styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att enhetscheferna inom Äldreomsorgen och deras personal tar fram lokala rutiner efter MAS riktlinjer. Verksamhetschefen ansvar även för att det finns framtagna mål för verksamheten och att dessa följs upp regelbundet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att den vård och behandling som bedrivs är säker, ändamålsenlig och håller en god kvalitet och att verksamheten följer de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation och anmälan av skador inom hälso- och sjukvård. Ansvaret omfattar även att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som ska finnas i verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Redovisningar görs till Omsorgsnämnden. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal är skyldiga att inom sitt yrkesutövande arbeta efter de mål, riktlinjer och rutiner som finns inom verksamheten. De är även skyldiga att dokumentera och rapportera alla negativa händelser och tillbud d v s avvikelser, och att bedöma konsekvensen för den enskilde samt att följa upp avvikelsen. 4. Områden som omfattas av Ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet Jämlikhet, bemötande, delaktighet, självbestämmande er för diagnostik, vård och behandling/omhändertagande, egen vård Kompetens Samverkan Riskhantering Avvikelsehantering/anmälningar enligt Lex Maria, Lex Sarah, 5

6 Klagomålshantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Dokumentation - Spårbarhet Läkemedelshantering Egenkontroll Medicinsktekniska produkter (MTP-kvalitetshandbok) Samordning av enskildas rehabilitering Jämlikhet, bemötande, delaktighet - Den enskilde och närstående ska vara delaktiga i vård- och rehabiliteringsplanering. - Den enskildes värdighet och integritet ska respekteras. - Den enskildes ska visas omtanke och respekt, oavsett ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. - Den enskilde och deras närstående informeras och görs delaktiga, om inte hinder finns enligt sekretesslagen eller lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. - Välkomstsamtal vid inflyttning utifrån vårdtagarens upplevelse av hälsa. IVRP. Genomförande plan. Närstående görs delaktiga. - Informationsfolder med telefonnummer av patientansvarig sjuksköterska/ /patientansvarig läkare/arbetsterapeut/sjukgymnast/kontaktperson med beskrivning av uppdrag. - Informationsfolder på andra språk än svenska för vårdtagare/brukare/närstående med annat modersmål än svenska. - Information om hur klagomål kan framföras samt hur anmälan till Patientnämnden görs. Information om patientskadeförsäkring. - Dokumentation i journal om hur kontakt och information ska ges till den enskilde eller närstående samt vem som kontaktas i första hand och till vem vi ringer på natten vid hastigt insjuknande eller dödsfall. - av hur nöjd den enskilde är med service, vård, omsorg och behandling. - Att välkomstsamtal genomförs och dokumenteras i journal. - Att boende/närstående har fått information om särskilt boende, patientskadeförsäkringen, genomförandeplan och om hur de framför klagomål. - Att närståendes medverkan finns dokumenterad i journal. - Granskas av MAS, 5 journaler/år. - Mätning av hur nöjd den enskilde/närstående är via årlig enkät. - Klagomål analyseras, följs upp, sammanställs och redovisas till verksamhetschef (äldreomsorgschef) av enhetschefer 1gång/år. - Boendeenkäten 1 gång/år redovisas till Omsorgsnämnden och verksamheterna. 6

7 Diagnostik, vård och behandling - Alla vårdtagare/brukare med omvårdnads och/eller rehabiliteringsbehov ska ha en individuellt utformad vård/rehabiliteringsplan, IVRP eller Genomförande plan. - Aktuell status och individuell plan uppdateras minst två gånger per år samt vid förändrat tillstånd t ex efter ett fall. - Individuell vård- eller habilitering/rehabiliteringsplan ska utformas utifrån individens diagnos, vård, behandlingsordination samt behov av habilitering/rehabilitering. - Inom hemtjänsten och vård av funktionshindrade enligt den gemensamma rutinen för samordning av insatser för habilitering/rehabilitering VLL och Bjurholmskommun. - Använda aktuell forskning inom omvårdnad och rehabilitering t ex nationella riktlinjer för aktuella områden, SBU-rapporter, nationella kvalitetsregister. - Bedömningar om hälso- och sjukvårdsåtgärd som kan utföras som egen vård görs av legitimerad personal och i samverkan mellan hälsocentral och kommunen. Kvalitetshandbok för vård och omsorg, Handbok för kvalitet inom medicintekniska produkter (MTP), Checklistor ska användas för bedömning av MNA (risk för undernäring), Norton (risk för trycksår) och andra mätinstrument enligt Senior alert, läckagemätning (bedömning av kontinens/inkontinens) samt vid förskrivning av hjälpmedel. - Aktuell individuell vård- och rehabiliteringsplan ska finnas för alla boende. - Granskas årligen av MAS. - Enhetschef gör egenkontroll som redovisas till MAS 1 ggr/år. - ar av samverkansrutiner och interna rutiner för egen vård 1g/år. - av Kvalitetsrutiner för MTP och insatser inom LSS 1g/år. Kompetens Alla medarbetare ska ha reell kompetens för sitt uppdrag. - Nya medarbetare tillfrågas om inställning till delegering och följsamhet till basala hygienrutiner. - Introduktion efter checklista för alla medarbetare och som undertecknas. - Introduktionsutbildning för semestervikarier. - Individuella kompetens- och utbildningsplaner. - Medarbetare ska ges möjlighet att ta del av aktuell forskning inom sin verksamhet. - Medarbetarsamtal. Samverkan och samarbete 7

8 - Rutinen för informationsöverföring och samordnad vårdplanering (SVPL) ska vara känd och tillämpas i alla verksamheter. - Samverkansavtal mellan Bjurholmskommun och VLL och Bjurholms primärvård ska vara kända och följas upp. - All personal kring den enskilde ska känna till och arbeta efter individens vård- och rehabiliteringsplan. - Kommunen samverkar med VLL för enskildas habilitering och rehabilitering. - Hälso- och sjukvårdsavtal, läkarsamverkansavtal, remissrutiner, rondblad. - Aktuellt Viktigt meddelande/rapport till NUS ska finnas i vårdtagarens/brukarens omvårdnadspärm för att tas med till sjukhuset. - Avvikelser i SVPL ska rapporteras till MAS. - Avvikelser i egenvård rapporteras till MAS. - Avvikelser i samverkan kring habilitering och rehabilitering rapporteras till MAS. - Rapport av avvikelser för negativa händelser och tillbud i vårdkedjan samt i vård och behandling som skickas till MAS återkopplas till verksamhetsenheter. - Avvikelser följs upp av MAS kontinuerligt och rapporteras till verksamhetschef, enhetschefer och Omsorgsnämnden 1-2 ggr/år. - Primärvårdens chef och äldreomsorgschef samt MAS träffas en gång/termin för planering och uppföljning av gemensamma rutiner och verksamheten. - SVPL följs upp av arbetsgrupp VLL och kommuner 2 g/år. Riskhantering - Alla medarbetare ska känna till och förstå nödvändigheten av att göra riskanalyser. - Riskanalys ska göras vid alla organisationsförändringar, för riskavfallshantering, vid smitta och hantering av medicintekniska produkter. - Statistik för vårdrelaterade infektioner förs av patientansvarig sjuksköterska (PAS) på sina enheter och rapporteras till enhetschef och MAS. - Avvikelserapportering av negativa händelser och tillbud för alla verksamheter. - Statistik av vårdrelaterade infektioner följs upp av MAS 1 g/år. - Avvikelser följs upp av MAS och redovisas till enhetschefer, verksamhetschef och Omsorgsnämnden 1-2 ggr/per år. Avvikelsehantering, LexMaria, LexSarah - Riktlinjen för avvikelser och klagomålshantering ska vara väl känd av alla medarbetare. - Alla negativa händelser och tillbud, avvikelser, ska rapporteras till MAS. 8

9 - Bakomliggande orsaker till negativa händelser och tillbud ska identifieras för att undvika vårdskador. - Enhetschef och medarbetare ska diskutera negativa händelser och tillbud, avvikelser, på arbetsplatsträffar (APT) och ge förslag på förbättringsåtgärder. - MAS genomför händelseanalys vid vissa avvikelser på HSL området, tillsammans med personal och enhetschef vid APT. - MAS rapporterar halvårsstatistik för avvikelser till enhetschefer, äldreomsorgschef och Omsorgsnämnd. - Äldre- och handikappomsorgschef genomför händelseanalys vid vissa avvikelser på SoL området, tillsammans med personal och enhetschef på APT. - Äldre- och handikappomsorgschef rapporterar halvårsstatistik för SoL avvikelser till enhetschefer, MAS och Omsorgsnämnden. - Avvikelsestatistik - Enhetschef och personal utvärderar effekten av insatta förbättringsåtgärder på APT. - Enhetschef rapporterar halvårsrapport av avvikelser till personal på APT. Klagomålshantering Broschyr Klagomålshantering delas ut till samtliga boende och ska dessutom finnas tillgänglig på samtliga boendeformer och hos respektive arbetsledare. Information om patientskadeförsäkringen ges till varje boende vid inflyttning. - Broschyren Klagomålshantering och muntlig information - Enhetschef följer upp hur rutinen efterlevs i praktiken och informerar äldreomsorgsledningen Försörjning av tjänster, produkter och teknik - Upphandlade produkter ska användas i första hand. - All personal ska känna till bruksanvisning för aktuella medicintekniska produkter (MTP). - Alla produkter ska hanteras på ett säkert sätt. - Personal med förskrivningsrätt och ansvar ska namnges. Utgå ifrån Umeå upphandlingsbyrå vid nyanskaffning eller beställning av produkter och tjänster. Handbok för medicintekniska produkter ska hållas uppdaterad. Ansvaret för uppdatering har verksamhetschef. 9

10 Personal som är anmälningsansvariga för avvikelser där medicinsktekniska produkter var inblandade enligt Lex Maria ska vara namngivna. Personal som har förskrivningsrätt är namngivna (MTP-rutinpärm). - Ankomstkontroll, registrering och besiktning av grundutrustning registreras. - Att besiktningar är utförda kontrolleras av ansvarig enhetschef. Besiktningsprotokoll sparas. Dokumentation - Spårbarhet - Omvårdnads- och HSL-journal ska finnas från första dygnet hos alla patienter där det finns ett hälso- och sjukvårdsansvar. - Specifik omvårdnad, rehabilitering och förskrivning ska kunna följas i dokumentationen. - Omsorgs och hälso- och sjukvårdspersonal dokumenterar enligt vedertagna sökord enligt VIPS-modell. - Alla ordinationer ska vara skriftliga och verkställande ska signeras på signeringslistor. - Aktuella signerade omvårdnads/sjukgymnast/arbetsterapeut journaler. - Signeringslistor med signaturförtydligande är kompletta. - Granskas årligen av MAS, ca 5 journaler/år. - Varje verksamhet som utför hälso- och sjukvård ska systematiskt bedriva egenkontroll som redovisas till MAS 1 ggr/år. Egenkontroll - Alla granskningar planeras och utförs årsvis och ska spegla verksamhetens kvalitet/patientsäkerhet och utgå ifrån lokala riktlinjer/socialstyrelsens föreskrifter och rapporter. - MAS följer upp riktlinjer och rutiner en gång per år utifrån gällande lagar och styrdokument. - Kvalitetsledningssystem ska finnas i varje verksamhet och målen ska följas upp årligen. - Kvalitetsmätning görs av MAS och omvårdnad/hälso- och sjukvård/rehabiliterings indikatorer följs 1 ggr/år. - Avvikelserapporter sammanställs 2 ggr/år och avvikelserapportrutiner följs upp årligen. - Verksamhetschef för hälso- och sjukvård (äldreomsorgschef) utvärderar mål och följer upp kvalitetsledningssystem i samråd med MAS 1 ggr/år. 10

11 - Hur målen har uppfyllts utifrån MAS sammanfattning av kvalitetsmätning och avvikelseanalyser. - Vårdgivaren granskar kvalitetsledningssystemet, målen, hur målen uppfyllts samt MAS verksamhet 1 ggr/år samt vid behov. - Socialstyrelsen granskar MAS rutiner vid anmälningar enligt Lex Maria och vid tillsyn. Medicinsktekniska produkter : - Medicinsktekniska produkter är i gott skick, används på rätt sätt och är individuellt förskrivna av kompetenta förskrivare. : - Kvalitet på MTP, förskrivning, användning, beställning och återställning ansvarar för Rehab på SÄB och äldre- och handikappomsorgschef. - Hur målen har uppfyllts utifrån avvikelserapportering och analyser. - Verksamhetschef granskar och informerar vårdgivaren om MTP kvalitet, utifrån avvikelserapportering och analyser. Samordning av enskildas rehabilitering/habilitering : - Samordnade insatser mellan VLL och kommunen, som skall bidra till att en brukare med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet - Ansvarig samordnare från Bjurholmskommun deltar i planering och uppföljning av samordnade insatser - Hur målen har uppfyllts utifrån verksamhetsplan och genomförande - Äldre- och handikappomsorgschef analyserar och informerar Omsorsnämnden 1g/år 5. Ansvarsfördelning Detta ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i kommunens hälso- och sjukvård innebär följande ansvarsfördelning: 11

12 Vårdgivare/Omsorgsnämnden har ansvar för att: Fastställa verksamhetens övergripande mål Fastställa övergripande mål för kvalitets- och säkerhetsarbetet Följa upp och utvärdera målen Ge direktiv och säkerställa att varje verksamhet fortlöpande bedriver ändamålsenligt kvalitets- och säkerhetsarbete samt ange resurser, rutiner och metoder för dessa. Verksamhetschef/Äldreomsorgschef har ansvar för att: Nå målen, göra dem mätbara Att det finns den personal, de lokaler och den utrustning som krävs Medarbetare har den kompetens som krävs. Remissrutiner. Att ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den tillgodoser hög vårdtagarsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. Avtal med VLL, apotek och andra vårdgivare, leverantörer och kunder på vård och omsorgs område, samverkansavtal och överenskommelse med andra aktörer, Riktlinjer, rutiner för anskaffning, användning, och hantering av medicinsktekniska produkter. Att inom befintliga resurser ta fram och fastställa rutiner för hur kvalitetsoch säkerhetsarbetet fortlöpande skall bedrivas för att kunna styra, vägleda, följa upp, utvecklaoch dokumentera kvaliteten i verksamheten. Att vårdkedjan inom och mellan enheter och funktioner fungerar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för: Riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvård, Avvikelsehantering, analys Kvalitetsgranskning Riskanalys Informera verksamhetschef Rapportera till vårdgivare Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerhet för vårdtagare Gör anmälan enligt Lex Maria. Enhetschef har ansvar för: Göra kvalitetsmålen kända i verksamheten Fastställa checklistor för introduktion och informationsöverföring Informationsfoldrar för enheten Diskutera avvikelser på APT samt förbättringsåtgärder Rekrytera personal med rätt kompetens (bemanningen) Individuella utbildningsplaner för personal Introduktionsutbildning Sammankallande till vårdplaneringar Kontinuerlig uppföljning av hur föreskrivna rutiner efterlevs 12

13 Hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för att: Utgå ifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Ge sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård Boende/brukare och närstående ska visas omtanke och respekt Boenden/brukaren ska få information om sitt hälsotillstånd Avlidna ska omhändertas på ett respektfullt sätt Legitimerad personal kan överlåta, delegera arbetsuppgift till annan endast när det är förenligt med en god och säker vård Avvikelser ska rapporteras och konsekvenser för boende/brukare analyseras Vården ska utformas i samråd med boenden/brukaren VERKSAMHETSCHEF ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGSCHEF Britt-Inger Astergren MAS Fausta Marianovic Bjurholm, jan 09 Uppdat okt 09 13