förutsättningar för Tillväxt och välfärd i Halland 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "förutsättningar för Tillväxt och välfärd i Halland 2014"

Transkript

1 förutsättningar för Tillväxt och välfärd i Halland 2014

2 Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen tfn eller beställ via

3 Innehåll Inledning: Tillväxt och välfärd Utmaningar...6 Ekonomi...6 Region Hallands ekonomi...7 Demografisk utveckling Hälsa och social hållbarhet Kompetensförsörjningen i arbetslivet Näringslivets internationella konkurrenskraft Ny nationell och europeisk styrning...20 Ökad insyn för att stärka patientmakten EU-program som verktyg i regional tillväxtpolitik Behov och utmaningar för det regionala ledarskapet Hälso- och sjukvård Framtiden kräver handling Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Regional tillväxtpolitik en halländsk strategi för innovation och tillväxt Summering...34 Referenslista...36 innehåll 3

4

5 Inledning: Tillväxt och välfärd Vad som gör regional politik i Halland så spännande är möjligheten att ta ett brett grepp om samhällsutvecklingen. Med ett ansvar för hälso- och sjukvård, regional tillväxt och kultur har Region Halland den formella makten att ta ett regionalt ledarskap och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbeta för att utveckla Halland till Bästa livsplatsen. Ett särdrag för Region Hallands politikområden är att resultat behöver uppstå utanför den egna organisationen. För att bidra till en god hälsa hos invånarna, vård på lika villkor och en hållbar tillväxt, behöver politiken förändra beteenden i olika avseenden hos individer, företag eller organisationer. Att förändra beteenden kräver fokuserade och långsiktiga satsningar på rätt saker. Därför behöver Region Halland förhålla sig till och agera utifrån relevanta förutsättningar. Årets upplaga av Tillväxt och välfärd har fokus på behov av förändring inom hälso- och sjukvård och de delar av regional tillväxtpolitik som utgörs av näringslivs-, innovations- och kompetensfrågor. Denna avgränsning motiveras utifrån särskilda behov av politiska beslut under 2014 för dessa områden. Kulturpolitik, infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga områden, men de berörs inte i dokumentet. Dokumentet är ett underlag som beskriver omvärldens förväntningar och krav, vilka behov som finns på kort och på lång sikt och Region Hallands förutsättningar. Tillväxt och välfärd ska ge stöd i långsiktiga politiska beslut och vägledning i prioriteringar, vilket är av central vikt för ett starkt regionalt ledarskap. Tillväxt och välfärd disponeras i fyra kapitel. I det första kapitlet presenteras Region Hallands ekonomiska förutsättningar och vilka utmaningar som driver fram behov av förändring. Kapitel två tar upp hur pågående utredningar om en förändrad kommunallag och om att stärka patientens ställning påverkar hälso- och sjukvården. I kapitlet lyfts också behovet av att använda EU-program som verktyg för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. Det tredje kapitlet specificerar behov av förändring för hälso- och sjukvård och regional tillväxt. Avslutningsvis summeras de bärande slutsatserna i dokumentet i kapitel fyra. inledning: tillväxt och välfärd

6 Foto: Andreas Adde Andersson 1. Utmaningar Region Halland ansvarar för komplexa politikområden, som ska bidra till en god hälsa hos befolkningen, vård på lika villkor och en hållbar tillväxt och utveckling. En anledning till komplexiteteten är mångfalden av aktörer, intressen och delområden. För ett stärkt regionalt ledarskap behöver Region Halland agera utifrån utmaningar med relevans för uppdragen, och inte fastna i att tillgodose olika aktörers intressen, vare sig de är geografiska eller organisatoriska. Detta kapitel specificerar fem övergripande utmaningar för Region Halland och beskriver varför de är viktiga: Ekonomi Demografisk utveckling Hälsa och social hållbarhet Kompetensförsörjning i arbetslivet Näringslivets konkurrenskraft Ekonomi I detta avsnitt beskrivs översiktligt den ekonomiska utvecklingen i omvärlden och Region Hallands ekonomiska förutsättningar. Svagt positiv ekonomisk utveckling i omvärlden Sverige är en exportberoende ekonomi. Exporten uppgår till nära hälften av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) om miljarder kronor, och har därför en avgörande roll för hur den svenska ekonomin utvecklas. Eftersom två tredjedelar av Sveriges export går till Europa är de svenska tillväxtförutsättningarna beroende av hur efterfrågan utvecklas i Europa. Efter några magra år är det mycket som tyder på att konjunkturen i euroområdet vänder försiktigt uppåt. Visserligen brottas många länder fortfarande med svag eller ingen tillväxt och det råder fortsatt oro för den statsfinansiella situationen i flera länder. Risken för en ny finansiell kris är emellertid reducerad sedan Europeiska centralbanken (ECB) under sommaren 2012 lovade att vidta nödvändiga åtgärder för att undvika en kris. En fortsatt positiv utveckling i euroområdet förutsätter att nödvändiga reformer genomförs, som stärker de offentliga finanserna räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med att BNP i euroområdet minskar med 0,4 procent och för 2014 förutses en uppgång på 1,1 procent. Det innebär att BNP i euroområdet under 2014 når samma nivå som utmaningar

7 Den försiktiga ekonomiska utvecklingen gör att exporten inte på egen hand klarar av att driva ekonomisk tillväxt i Sverige. Istället kommer återhämtningen i högre utsträckning behöva drivas av inhemsk efterfrågan 1. Här behöver man ha i åtanke att hushållen i Sverige är kraftigt skuldsatta i förhållande till sin disponibla inkomst. Det är rimligt att anta att i en alltjämt svag ekonomi kommer sparande och amorteringar att vara prioriterat framför konsumtion. Det råder alltså en viss osäkerhet, vilket gör att försiktighet bör iakttas vid bedömning av tillväxten i skatteunderlaget. Landsting och regioner År 2014 förväntas skatteunderlaget utvecklas svagare än Staten tillför knappt några nya medel alls, och med hänsyn tagen till stigande löner och priser samt en snabb befolkningstillväxt, urholkas värdet av statsbidragen. Regeringens förslag på reviderat utjämningssystem införs nästa år och innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för landsting och regioner. Sammantaget är det ekonomska läget ansträngt för många landsting och regioner. Nästan samtliga landsting räknar med att det blir nödvändigt med någon form av besparing nästa år. Utifrån ett nationellt perspektiv bedömer SKL att tillväxten i skatteunderlaget inte räcker till för att finansiera en hälso- och sjukvård till allt fler och allt äldre invånare, som dessutom ställer allt större krav på vården. Detta trots omfattande effektiviseringar och omprioriteringar. På grund av bland annat en ökande och äldre befolkning bedöms kostnaderna öka med 2,3 procent fram till år ,, Utifrån ett nationellt perspektiv bedömer SKL att tillväxten i skatteunderlaget inte räcker till för att finansiera en hälso- och sjukvård till allt fler och allt äldre invånare, som dessutom ställer allt större krav på vården. Vårdkonsumtionen i Halland, både vad gäller närsjukvård och slutenvård, har under de senaste åren ökat med i genomsnitt cirka 2 procent per år. Antalet sökande till akutmottagningarna har ökat med cirka 10 procent varje år. Bakgrunden till det är en växande och allt äldre befolkning, samt en ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Region Hallands ekonomi Region Hallands budget och plan för pekar på ett underskott, både för 2015 och för 2016, på 130 respektive 175 miljoner kronor. I dessa underskott är förändringen av avgiften i kostnadsutjämningen medräknad. Denna förändring påverkar Region Hallands resultat negativt med cirka 75 miljoner kronor 2014 och ytterligare 60 miljoner För en långsiktigt hållbar ekonomi bör regionens resultat uppgå till miljoner kronor, vilket motsvarar 1-2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Ett sådant resultat gör det möjligt att sätta undan pengar, exempelvis för olika investeringar. Det finns alltså behov av kraftiga åtgärder för att få Region Hallands ekonomi i balans. Effektiviseringar behöver fortsättningsvis genomföras på flera olika områden och det är angeläget att åtgärderna kommer igång omgående. 1 Ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2013, SKL 2 Ibid. utmaningar 7

8 För att uppnå långsiktig balans i ekonomin kommer det också att krävas beslut om strukturella förändringar av hur hälso- och sjukvården organiseras. För att upprätthålla och vidareutveckla kvalitén kan även ett ökat skatteuttag vara motiverat. På lång sikt är ökade skatteintänkter, genom fler sysselsatta och ökade löner, väsentligt för att hantera hälso- och sjukvårdens utmaning avseende finansiering. Resultatutveckling Nedan ges en mer långsiktig bild av den ekonomiska utvecklingen, grundad på SKL:s senaste planeringsförutsättningar och Region Hallands bedömning av framtida resursbehov. Det bedömda framtida resursbehovet i Halland är dock betydligt lägre beräknat än det genomsnittliga årliga behov som SKL räknat med i sin ekonomirapport. Resursbehovet i Halland är uppskattat till cirka 1,2-1,5 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten, att jämföra med cirka 2,3 procent i SKL:s kalkyl. Verksamhetens nettokostnad enligt befintlig verksamhet 2014 Skatt, utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter./. finansiella kostnader RESULTAT befintlig verksamhet Bedömt ytterligare resursbehov HSS Bedömt ytterligare resursbehov RS RESULTAT inklusive nya resursbehov Behov av resultatförbättring; +/-0 resultat Resultatutveckling (mnkr) , , , , , , , , , , , ,5-13,6-38,2-48,2-48,0-48,7-50,0-16,7 56,3 136,8 213,8 304,8 403,1-146,9-233,2-333,5-437,6-546,2-660,6-25,0-50,8-78,3-107,6-138,8-171,8-188,6-227,7-275,0-331,4-380,2-429,3 188,6 227,7 275,0 331,4 380,2 429,3 8 utmaningar

9 Hälso- och sjukvårdens årliga resursbehov är sammanfattat i nedanstående tabell. Hälso- och sjukvårdens årliga resursbehov Fasta priser 2014 års nivå (mnkr) Ambitionsökningar/förändringar Kömiljard/Statliga satsningar Volymer och befolkning Läkemedel Summa behov HSS HSS tillkommande nettobehov ackumulerat Foto: Stina Olsson Resursbehoven handlar bland annat om investeringar i lokaler och medicinsk teknik, men också om de kostnader som befolkningsutvecklingen för med sig då vårdbehovet ökar. Utvecklingen på läkemedelsområdet är i viss mån oförutsägbar. När nya dyra läkemedel lanseras genererar det stora kostnader. Avseende den så kallade Kömiljarden sjunker Region Hallands relativa andel från en mycket hög nivå. De engångsbidrag som används i budget 2014 behöver ersättas med andra medel. Verksamheter och fastigheter i den halländska hälso- och sjukvården står inför stora behov av investeringar. Flera av dessa är akuta och kan inte sättas i vänteläge. Resursbehov inom övriga områden Inom regionstyrelsens ansvarsområde har det tagits med resursbehov på 25 miljoner kronor per år för att finansiera ambitionsökningar inom till exempel kollektivtrafik, teknisk utveckling inom e-hälsoområdet och fortsatt ökning av det långtidsplanerade fastighetsunderhållet. Skatteunderlag och löneökningar Under förutsättning att invånarna i Halland ökar sina löner enligt avtal med 2,5 procent, ökar skatteunderlaget med miljoner kronor. Region Halland beskattar denna ökning med 10,42 procent, vilket innebär 155 miljoner kronor mer i skatteintäkter. Om anställda i Region Halland ska ha samma löneutveckling som andra innebär det att 100 miljoner kronor går åt för att täcka dessa ökade lönekostnader. Resterande 55 miljoner kronor går i princip åt för att kompensera övriga prisökningar. mnkr Regionens lönekostnader Skatteunderlag Skattesats 10,42% För att skapa utrymme för ambitionsökningar i hälso- och sjukvården räcker det alltså inte med att endast lönerna ökar. Antal arbetade timmar i ekonomin behöver också öka, så att fler bidrar. utmaningar 9

10 ,, Folkmängden i Halland har ökat under lång tid. Däremot växer inte hela Halland i samma takt, och ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna mellan kommunerna stora. Demografisk utveckling Den demografiska utvecklingen, med fler och äldre invånare, ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för offentlig sektor. I synnerhet när förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras också ökar. Mellan beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna 3. Befolkningen över 65 år beräknas öka med personer eller 36,3 procent. Av dessa ökar antalet invånare som är 75 år eller äldre med 63 procent fram till 2030 och åldersgruppen år ökar med 15 procent. Befolkningen i åldern 0-19 år ökar med 10 procent och befolkningen i den viktiga åldersgruppen år, dvs. befolkningen i vanligtvis förvärvsarbetande åldrar, ökar endast med 4 procent. Folkmängdsförändring i olika åldersgrupper Folkökning Folkökning i åldersgrupper Totalt Procent 0-19 Procent Procent 65+ Procent Hylte 278 2,8 17 0, , ,3 Halmstad , , , ,0 Laholm ,8 18 0, , ,0 Falkenberg , , , ,2 Varberg , , , ,5 Kungsbacka , , , ,1 Halland , , , ,3 Källa: WSP Analys & Strategi 2013, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland Folkmängden i Halland har ökat under lång tid. Däremot växer inte hela Halland i samma takt, och ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna mellan kommunerna stora. Kommunernas olika befolkningsutveckling beror på skillnader i dagens åldersstruktur och flyttningsmönster. Åldersgruppen år är särskilt viktig för den framtida ekonomiska utvecklingen och för skatteunderlaget. I Halmstads kommun beräknas antalet personer i denna åldersgrupp bli ungefär oförändrat fram till En förklaring till detta är att inflyttningen till Halmstad, mer än i de andra kommunerna, domineras av ungdomar som studerar vid högskolan och som efter avslutade studier flyttar från kommunen. Å andra sidan har Halmstad redan i utgångsläget 2012 den största andelen åringar, vilket innebär att andelen invånare i den åldersgruppen förblir relativt stor hela perioden fram till Varberg och Kungsbacka har däremot en stor inflyttning av personer i åldrarna år, vilket leder till att åldersgruppen år ökar mer i dessa kommuner än i övriga Halland. I Hylte och Laholm beräknas åldersgruppen år minska. Det som förenar kommunerna är att åldersgruppen över 65 år ökar i samtliga kommuner. Särskilt mycket ökar de äldre åldersgrupperna i Kungsbacka kommun. Detta uppvägs dock i viss mån av att åldersgruppen år ökar mer där än i de andra kommunerna. 10 utmaningar 3 WSP Analys & Strategi, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland.

11 Ökande försörjningsbörda Ett vanligt sätt att beskriva demografins regionalekonomiska betydelse är den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten på kommunal och regional nivå är ett nyckeltal av speciell betydelse, inte minst för att den handlar om relationen mellan utgifter för skola, vård och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Starkt förenklat kan man säga att om försörjningskvoten är mindre än ett är det fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten är större än ett. Generellt definieras försörjningskvoten som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Befolkningens åldersfördelning och försörjningskvot år år 65+ år Försörjningskvot Stockholms län 24,0 Stockholms län 60,6 Kalmar län 23,5 Kalmar län 0,80 Hallands län 23,7 Uppsala län 59,6 Blekinge län 22,8 Södermanlands län 0,80 Jönköpings län 23,6 Västra Götalands län 58,6 Västernorrlands län 22,8 Västernorrlands län 0,80 Södermanlands län 23,0 Skåne län 58,3 Dalarnas län 22,7 Blekinge län 0,80 Uppsala län 23,0 Västerbottens län 58,2 Gotlands län 22,7 Dalarnas län 0,80 Skåne län 22,8 Riket 58,1 Värmlands län 22,6 Hallands län 0,79 Riket 22,8 Östergötlands län 57,7 Gävleborgs län 22,6 Gävleborgs län 0,78 Kronobergs län 22,8 Norrbottens län 57,0 Jämtlands län 22,1 Jämtlands län 0,78 Västra Götalands län 22,7 Örebro län 56,8 Norrbottens län 22,1 Värmlands län 0,78 Örebro län 22,7 Västmanlands län 56,7 Södermanlands län 21,4 Jönköpings län 0,77 Östergötlands län 22,7 Kronobergs län 56,6 Västmanlands län 21,0 Gotlands län 0,77 Västmanlands län 22,4 Gotlands län 56,5 Kronobergs län 20,6 Kronobergs län 0,77 Västerbottens län 22,0 Jönköpings län 56,4 Örebro län 20,6 Västmanlands län 0,76 Västernorrlands län 21,7 Värmlands län 56,3 Hallands län 20,5 Örebro län 0,76 Jämtlands län 21,6 Jämtlands län 56,2 Jönköpings län 20,1 Norrbottens län 0,75 Dalarnas län 21,6 Gävleborgs län 56,0 Västerbottens län 19,8 Östergötlands län 0,73 Blekinge län 21,6 Hallands län 55,9 Östergötlands län 19,7 Riket 0,72 Gävleborgs län 21,4 Dalarnas län 55,7 Riket 19,1 Västerbottens län 0,72 Värmlands län 21,1 Blekinge län 55,6 Skåne län 18,9 Skåne län 0,72 Kalmar län 21,0 Västernorrlands län 55,6 Västra Götalands län 18,6 Västra Götalands län 0,71 Norrbottens län 20,9 Södermanlands län 55,5 Uppsala län 17,4 Uppsala län 0,68 Gotlands län 20,8 Kalmar län 55,5 Stockholms län 15,4 Stockholms län 0,65 Hylte 23,5 Hylte 54,8 Hylte 21,8 Hylte 0,83 Halmstad 22,1 Halmstad 57,9 Halmstad 20,0 Halmstad 0,73 Laholm 21,7 Laholm 55,1 Laholm 23,2 Laholm 0,81 Falkenberg 22,8 Falkenberg 54,7 Falkenberg 22,6 Falkenberg 0,83 Varberg 22,8 Varberg 55,9 Varberg 21,3 Varberg 0,79 Kungsbacka 27,3 Kungsbacka 54,4 Kungsbacka 18,3 Kungsbacka 0,84 Källa: SCB, raps-ris och egna beräkningar utmaningar 11

12 Foto: Andreas Adde Andersson Försörjningskvot 2012 och Hylte 0,83 1,01 Halmstad 0,73 0,88 Laholm 0,81 0,98 Falkenberg 0,83 0,97 Varberg 0,79 0,93 Kungsbacka 0,84 0,94 Halland 0,79 0,93 Källa: SCB och egna beräkningar Ekonomisk försörjningskvot 2011 Skåne län 1,30 Blekinge län 1,28 Värmlands län 1,27 Södermanlands län 1,26 Östergötlands län 1,24 Gävleborgs län 1,23 Västmanlands län 1,23 Västernorrlands län 1,22 Örebro län 1,22 Dalarnas län 1,20 Kalmar län 1,19 Riket 1,16 Norrbottens län 1,15 Västra Götalands län 1,14 Gotlands län 1,13 Jämtlands län 1,13 Västerbottens län 1,13 Kronobergs län 1,13 Uppsala län 1,12 Hallands län 1,10 Jönköpings län 1,10 Stockholms län 1,05 Hylte 1,14 Halmstad 1,16 Laholm 1,13 Falkenberg 1,12 Varberg 1,05 Kungsbacka 1,06 Källa: SCB och egna beräkningar Hallands försörjningskvot beräknas till 2030 öka från dagens 0,79 till 0,93. Två kommuner avviker tydligt från det halländska genomsnittet. Det är Halmstad, som förväntas få den lägsta försörjningskvoten år 2030 (0,88), och Hylte kommun där försörjningskvoten beräknas till 1,01. Ekonomisk försörjningskvot Föregående sidas sätt att beräkna försörjningskvoten, utifrån enbart demografiska förhållanden, blir inte helt rättvisande eftersom alla i åldersgruppen år inte förvärvsarbetar. Ett alternativ är att dividera summan av unga, äldre och ej förvärvsarbetande med antalet sysselsatta. Detta innebär att stora grupper som står utanför arbetsmarknaden, som heltidsstuderande, arbetslösa och sjukskrivna, tas med i beräkningen. Det här sättet att räkna kallas ekonomisk försörjningskvot och ger en annan bild av försörjningskvoten i Halland. Beräknat enbart på befolkningens ålderstruktur tillhör Halland de län som har högst försörjningskvot. Beräknas kvoten däremot som andelen ej förvärvsarbetande i förhållande till de som förvärvsarbetar visar det sig att försörjningskvoten i Halland är lägre än i flertalet andra län. Räknat på det här sättet ligger samtliga kommuner i Halland på eller lägre än riksgenomsnittet. Det som förklarar den bättre ekonomiska försörjningskvoten är att Halland har haft och har en bättre sysselsättningsutveckling. Att öka sysselsättningen, och helst också att höja sysselsättningsgraden, är viktigt för en långsiktig hållbar välfärd och kanske den mest brännande frågan i svensk politik. Det handlar om att skapa tillväxt i ekonomin så att sysselsättningen ökar och att den grupp som står utanför arbetsmarknaden minskar. 12 utmaningar

13 Hälsa och social hållbarhet En god hälsa i befolkningen är en avgörande resurs för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa kan hänföras till de flesta områden i våra liv. Därför är det viktigt att integrera folkhälsoperspektivet i alla områden, såsom hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbetsmarknad, utbildning och kultur. Region Halland behöver påverka så att insatser genomförs på alla dessa områden, genom samverkan med andra samhällsaktörer. Den positiva genomsnittliga hälsoutvecklingen visar att de satsningar som gjorts inom välfärdssektorn i kommuner, landsting och regioner har gett resultat. Samtidigt har inte skillnader i hälsa minskat. Hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen har tvärtom ökat. Arbetet med att minska skillnader i hälsa är nära kopplat till arbetet för social hållbarhet. Utjämning av hälsoklyftorna är grundläggande på alla styrnivåer; i hälso- och sjukvårdens lagstiftning, i de nationella och regionala folkhälsomålen och i Europa 2020-strategin. Att utjämna skillnader i hälsa handlar inte om att göra lika till alla, utan om att faktiskt göra skillnad och att insatserna anpassas utifrån de grupper som har störst behov. I den nationella satsningen Samling för social hållbarhet fastslogs fem rekommendationer till landsting och regioner för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnader i hälsa: 4,, Att öka sysselsättningen, och helst också att höja sysselsättningsgraden, är viktigt för en långsiktig hållbar välfärd och kanske den mest brännande frågan i svensk politik. Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i styrning och ledning Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen 4 Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. SKL, utmaningar 13

14 Ohälsosamma levnadsvanor fördelar sig ojämlikt Ohälsosamma levnadsvanor fördelar sig ojämlikt och påverkas också av exempelvis utbildnings- och inkomstnivå. Tidigare regionala rapporter har visat att rökning i Halland är vanligast bland personer med låg utbildning och låg inkomst. Det är en bild som stämmer med övriga Sverige 5. En kartläggning som FoUU Region Halland har gjort visar dessutom att sambanden utvecklas tidigt 6. Kartbilden nedan illustrerar hur andelen familjer med låg köpkraft varierar mellan olika församlingar. Andel familjer med låg köpkraft (%) < utmaningar 5 Se exempelvis Hur mår hallänningen 2010 och Behovskartläggningen Region Halland. 6 Holmén, A. Strömberg, U. Magnusson, K. Twetman, S; Tobacco use and caries risk among adolescents a longitudinal study in Sweden. BMC Oral health, 2013;13

15 Köpkraften har sedan kopplats samman med hur stor andel unga som börjar röka redan vid 16 års ålder, och hur det utvecklas fram till 19 års ålder. Det är, som bilden nedan visar, inte bara fler ungdomar som röker i områden med låg köpkraft de börjar också i större utsträckning tidigt 7. Andel som röker/snusar 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% <10% 10-20% Vid 16 års ålder Börjar senare t.o.m. 19 år 20-30% 30-40% Andel familjer med låg köpkraft (%),, En beräkning från Statens Folkhälsoinstitut uppskattade år 2009 de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder per år. En stor del av kostnaderna berodde på ohälsosamma levnadsvanor. Samhällsekonomiska kostnader för ohälsa, och skillnader i hälsa En beräkning från Statens Folkhälsoinstitut uppskattade år 2009 de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder per år. En stor del av kostnaderna berodde på ohälsosamma levnadsvanor. Kostnader för samhället, som följd av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa, har beräknats i bland annat Västra Götaland (2011), i termer av produktionsbortfall och förlorad nytta. Ojämlikhet i hälsa gav enligt beräkningen upphov till cirka 1600 dödsfall, omkring förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor och en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. En liknande beräkning ska tas fram för Region Halland i samband med framtagandet av en ny strategi för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Jämlik hälso- och sjukvård? Det finns också skillnader i den hälso- och sjukvård som ges i Sverige 8. Detta konstateras av bland annat Patientmaktsutredningen 9. På samma sätt som hälsan är ojämnt fördelad mellan olika grupper, finns skillnader i den hälso- och sjukvård som ges. Det finns exempelvis skillnader mellan olika regioner i Sverige vad gäller överlevnad i vissa cancersjukdomar. Skillnader hittas också mellan olika grupper i samhället när 5-årsöverlevnaden för all cancer undersöks: det finns en mycket tydlig skillnad i överlevnad mellan den högsta socioekonomiska gruppen och den lägsta ibid. 8 Vård på (o)lika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Ansvarsfull hälso- och sjukvård. SOU 2013: Cancerfondsrapporten utmaningar 15

16 Foto: Andreas Adde Andersson Det finns enligt flera studier också olikheter på individnivå. Resultatet av det personliga mötet mellan patienten och den professionelle kan variera utifrån medicinskt omotiverade faktorer som utbildningsnivå, kön och födelseland 11. Kravet på jämlik hälsa och vård ställs tydligt redan i andra paragrafen i hälso- och sjukvårdslagen 12. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Prioriteringar ska ske utifrån vem som har det största behovet av hälso- och sjukvård. Kompetensförsörjningen i arbetslivet Ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling höjer arbetslivets krav på kompetens. Detta får långtgående konskevenser för enskilda individer, organisationer och företag. Att kunskap och kompetens blir allt mer centrala för en fungerande arbetsmarknad och en tillväxtkraftig region är en stor utmaning för samhället att hantera. Frågan är mångbottnad ur flera perspektiv: Ur ett individperspektiv är skola och utbildning en avgörande faktor för att få jobb och för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ur ett näringslivsperspektiv är tillgången till kunskap och kompetens avgörande för innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Ur ett Region Halland-perspektiv är hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning en stor utmaning. Utbildningsnivå Skolresultat är av stor betydelse för individers förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Halland har som helhet en något högre andel med endast förgymnasial utbildning än riket i genomsnitt, och en något lägre andel med eftergymnasial utbildning. Betydande skillnader återfinns mellan kommunerna. Andel av befolkningen med högst grundskola Utbildningsnivå 2011 Andel av befolkningen med högskoleutbildning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Hallands län 43,8 35,4 39,6 Hallands län 29,8 39,3 34,5 Västra Götalands län Stockholms län 41,8 34,6 38,2 Västra Götalands län 35,4 30,1 32,7 Stockholms län 33,0 41,8 37,3 42,2 48,8 45,5 Skåne län 41,4 34,5 38,0 Skåne län 34,6 42,9 38,7 Riket 42,0 34,9 38,5 Riket 33,1 42,0 37,5 Hylte 60,4 49,7 55,3 Kungsbacka 37,7 44,7 41,3 Laholm 54,8 42,6 48,8 Halmstad 33,9 42,1 38,0 Falkenberg 51,3 42,3 46,9 Varberg 26,2 39,2 32,7 Varberg 45,7 36,3 41,0 Falkenberg 20,4 30,8 25,5 Halmstad 40,6 33,7 37,2 Laholm 20,1 30,7 25,3 Kungsbacka 36,3 29,2 32,7 Hylte 14,8 25,6 20,0 16 utmaningar 11 Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen 2011, och Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 2

17 De flesta kommunerna ligger kring genomsnittet i riket vad gäller betygspoäng och andel behöriga till högskolestudier, förutom Hylte som ligger en bra bit under. Ingen av kommunerna har riktigt höga betygspoäng. Sammanfattningsvis har Halland en i jämförelse med riket genomsnittlig position när det gäller befolkningens utbildningsnivå och skolresultat. Individer som inte blir behöriga till gymnasiet är dåligt rustade för att möta arbetsmarknadens krav, vilket är en grogrund för sociala problem. Halland skulle gynnas av en generellt högre utbildningsnivå i länet. I sammanhanget är också en konkurrenskraftig högre utbildning och yrkesutbildning viktig. För att stärka näringslivets konkurrenskraft är Högskolan i Halmstad och Campus Varberg viktiga tillgångar för regionen. Utmaningen är att arbeta med matchningen mellan efterfrågan på arbetskraft och utbudet av utbildning. Kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv och kunskapskrävande organisation. För att möjliggöra en verksamhet som motsvarar målen i hälso- och sjukvårdslagen krävs en gedigen yrkeskompetens hos all personal. Medarbetarnas kompetens är således av avgörande betydelse för att verksamheterna inom hälso- och sjukvården ska klara sina uppdrag. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste bedömning råder nationell brist på grund- och specialistutbildad personal och erfarna läkare 13. Under den kommande tioårsperioden kommer 28 procent av sjuksköterskorna i Region Halland att gå i pension. Detta ligger i linje med riket i övrigt. Socialstyrelsen har konstaterat att återväxten fram till 2025 vad gäller sjuksköterskor är runt åtta procent 14. Det finns därför uppenbara utmaningar vad gäller personalrekrytering de kommande åren. Inte minst gäller det specialiserade sjuksköterskor, framförallt inom psykiatri-, anestesi- och intensivvård 15.,, Det finns därför uppenbara utmaningar vad gäller personalrekrytering de kommande åren. Inte minst gäller det specialiserade sjuksköterskor. Efterfrågan på specialistläkare inom vissa specialiteter förväntas också överstiga tillgången 16. Inom allmänmedicin och psykiatri finns den största andelen läkare som är 55 år och äldre. Bland specialisterna i allmänmedicin är hälften 56 år och äldre 17. Det innebär att vi kan vänta oss stora pensionsavgångar inom några års framtid. Det är redan idag svårt för primärvården att upprätthålla en kontinuitet i läkarkontakten. Dessa svårigheter riskerar att öka. Hallands sjukhus har redan idag svårt att rekrytera sjuksköterskor, vilket skapar stora svårigheter i den dagliga verksamheten. Under innevarande år har personalomsättningen vad gäller sjuksköterskor ökat. Det finns flera förklaringar till det, exempelvis att yrkesgruppen söker sig till andra arbetsgivare som kan erbjuda en högre lön än vad Region Halland gör. Dessutom är pensionsavgångarna i de kommunala verksamheterna betydande under de kommande åren, vilket gör dessa verksamheter till en av de största konkurrenterna när det gäller rekrytering av sjuksköterskor och undersköterskor. 13 Arbetskraftsbarometern 12. Utsikterna på arbetsmarknaden för 52 utbildningar. Report No.:2012:2. Statistiska centralbyrån; Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare. Socialstyrelsen ibid. 16 ibid. 17 Nationella planeringsstödet Socialstyrelsen utmaningar 17

18 ,, Denna utveckling ökar behovet av att näringslivet, genom kunskap och innovation, utvecklar sin konkurrenskraft. Näringslivet kan inte göra detta på egen hand, utan samhället behöver hjälpa till och stödja de faktorer som driver konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Det mest kritiska området är nattbemanning för sjuksköterskor. På Hallands sjukhus finns idag (oktober 2013) 36 vakanta nattjänster. Det är få eller inga sökanden till dessa vakanser. Flera enheter lyckas inte lösa bemanningen med hjälp av befintlig personal, utan tvingas anlita bemanningsföretag för att klara verksamhetskraven. Att anlita personal från bemanningsföretag är ungefär dubbelt så dyrt som egen anställd personal. För Psykiatri Halland är situationen likartad, med svårigheter att rekrytera främst till de södra delarna av länet och till mindre orter. Inom psykiatrin är det också svårt att rekrytera läkare. För att klara läkarbemanningen tvingas verksamheten att anlita bemanningsföretag. Det anses som nödvändigt för att klara verksamhetskraven men också för att inte öka belastningen ytterligare på befintliga läkare. Näringslivets internationella konkurrenskraft Om det ska finnas resurser att utveckla välfärden i Halland behöver det finnas fler företag i det halländska och sydvästsvenska näringslivet som är internationellt konkurrenskraftiga. Detta är en växande utmaning eftersom den globala konkurrensen skärps i takt med att stora tillväxtekonomier ställer om från att vara produktionscentra till att bli ledande innovationscentra 18. Denna utveckling ökar behovet av att näringslivet, genom kunskap och innovation, utvecklar sin konkurrenskraft. Näringslivet kan inte göra detta på egen hand, utan samhället behöver hjälpa till och stödja de faktorer som driver konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Vad driver då konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt? Den ekonomiskpolitiska debatten kretsar i hög utsträckning kring variationer i arbetslöshet och räntor, eller kring jämförelser mellan länder när det gäller skatter och regleringar. Debatten skymmer delvis sikten för de faktorer som långsiktigt utvecklar konkurrensfördelar, som gör att företag kan dra fördel av en globaliserad ekonomi. Dessa faktorer finner vi inte i första hand i skattepolitik eller regleringar, utan snarare i hur väl regionala och lokala miljöer stödjer samarbete, entreprenörskap, innovation och kompetensförsörjning 19. Hur behöver då regionala och lokala miljöer stödja företag? Tre saker är särskilt viktiga: En god tillgång till kompetens. Arbetsmarknadens storlek, befolkningens kreativitet och utbildning, samt tillgången till spetskompetens är betydelsefulla faktorer. Ett välfungerande stödsystem. Nya och befintliga företags tillgång till rådgivning, kapital och andra tjänster och stöd i sitt entreprenörskap. En god kunskapsspridning. Idéer uppstår inte i ett vakuum, utan genom att kunskap sprids mellan människor, företag och organisationer. Kunskap sprids där det finns ett öppet samhälle med en kultur för samarbete och stödjande strukturer för gemensam kunskapsutveckling. 18 utmaningar 18 Kunskapsplattform för Halland, Karios Future, Brulin, Göran; Faktor X, 2010

19 En allt tuffare internationell konkurrens ökar kraven på specialisering. Det gör att gynnsamma förutsättningar för konkurrenskraft endast uppstår för ett fåtal sektorer i en region. Ofta är sådana sektorer inte särskilt sysselsättningsintensiva, men de driver ekonomisk tillväxt då deras produktivitet utvecklas, vilket skapar utrymme för löneökningar. Det ökar i sin tur efterfrågan på tjänster som produceras och konsumeras lokalt, exempelvis handel, restaurang- och byggverksamhet. Resultatet av att det finns ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är alltså att det också skapas en expanderande tjänstesektor som tjänar en lokal marknad. Detta möjliggör en sysselsättningsutveckling inom olika delar av arbetsmarknaden 20. De politiska konsekvenserna av detta är att tillväxtarbetet i hög utsträckning bör fokuseras till kunskaps- och innovationsutveckling i företag med en internationell marknad. Foto: Andreas Adde Andersson Då skillnaden mellan regionala och lokala miljöer är stor blir utvecklingen geografiskt ojämn. Vi ser detta både i ett nationellt och ett regionalt perspektiv. Nationellt koncentreras Sveriges befolkning allt mer till områdena Uppsala-Stockholm-Mälardalen och till sydvästsverige. I ett regionalt perspektiv växer Hallands befolkning starkast nära Göteborg. Hallands förutsättningar som regional miljö Platser med svagt utvecklade regionala och lokala miljöer, eller som är svagt integrerade med mer utvecklade platser, har problem. Om inte tillräckligt många företag med internationell konkurrenskraft utvecklas i Halland och Sydvästsverige kommer inte välfärdens utmaningar avseende finansiering att kunna hanteras på lång sikt. Hallands förutsättningar att utveckla internationell konkurrenskraft är beroende av att interaktionen med närliggande växande regioner fortsätter att utvecklas. Det är av central vikt för hela Hallands utveckling att arbetsmarknaderna i Skåne och Västra Götaland integreras med Hallands. Lika viktigt är att det halländska näringslivets innovationsförmåga stärks. Det är en utmaning att utbildningsnivån i det halländska näringslivet är låg, liksom att det halländska näringslivet investerar relativt lite i forskning och utveckling. Relaterat till näringslivets innovationsförmåga behöver särskilt Halmstad stärkas som innovationscentrum. Det är en viktig regional fråga eftersom Halmstad, liksom Sydhalland generellt, inte i samma utsträckning som norra Halland kan dra nytta av Göteborgs utveckling. Halmstad behöver i högre grad stå på egna ben när det gäller att skapa konkurrenskraft. Högskolan i Halmstad är en viktig förutsättning för detta arbete. 20 Moretti, Enrico; The New Geography of Jobs, 2013 utmaningar 19

20 Foto: Stina Olsson 2. Ny nationell och europeisk styrning Detta kapitel beskriver pågående utredningar om förändrad kommunallag och patientens ställning i hälso- och sjukvård. Det lyfter också behovet av att använda EU-program som effektiva verktyg i den regionala tillväxtpolitiken. Ökad insyn för att stärka patientmakten För närvarande pågår flera utredningar som påverkar hälso- och sjukvårdsområdet. Dels handlar det en förändrad kommunallag 21, dels om att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården 22. I de betänkanden som utredningen om framtidens kommunallag lämnat, betonas det kommunala huvudmannaskapet för privata utförare. Det innebär att regionen, landstinget eller kommunen alltid har det yttersta ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna. I utredningen efterfrågas ett mer strategiskt förhållningssätt, som omfattar vilka mål och riktlinjer som ska gälla för den upphandlade verksamheten, liksom hur uppföljningen ska genomföras. Dessutom ska regleringen omfatta hur allmänhetens insyn beaktas. Ett utvecklingsarbete, som handlar om att tillförsäkra sig möjligheten att följa upp verksamheten på ett mer systematiskt sätt, är avgörande för att stärka patientmakten. Medborgar- och skattebetalarperspektiv Ur ett förtroende- och demokratiperspektiv är det mycket viktigt att medborgarna kan få kunskap om hur skatteintäkterna används. Utredningen om framtidens kommunallag konstaterar att allmänhetens möjlighet till insyn i utförarverksamheterna är viktig att beakta, och att möjligheterna idag varierar mellan landstingen/regionerna. Att tillförsäkra invånarna information om hur verksamheten utförs ska inte bara vara en målsättning, utan snarast ett krav som ställs i upphandlingen. Patientens delaktighet i fokus I Region Halland införs vårdval inom specialiserad vård från och med Tanken med att kunna välja utförare är att öka patienternas delaktighet i vården, och att kvaliteten, i och med konkurrensutsättningen, ska utvecklas i än mer positiv riktning. Patientmaktsutredningen 23 har haft i uppdrag att föreslå hur patientens ställning i, och inflytande över, hälso- och sjukvården ska stärkas. I ett delbetänkande 24 föreslås att informationspliktens omfattning och innehåll förtydligas i lagstiftningen. Det handlar bl.a. om att informera om olika alternativa behandlingsmetoder och olika vårdgivare och utförare. Dessutom föreslår utredningen att patienter ska ha möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård över hela landet. 20 ny nationell och europeisk styrning 21 Delbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden. SOU 2013: Ansvarsfull hälso- och sjukvård. SOU 2013:44 23 Ibid. 24 Patientlag. Delbetänkande av Patientmaktsutredningen. SOU 2013:2.

21 För att öka patienternas delaktighet i vården, och möjlighet att själv påverka och engagera sig i sin egen hälsa, krävs satsningar på e-hälsoområdet. CeHIS (Center för ehälsa i samverkan) har formulerat en målbild för utvecklingen av ehälsotjänster 25. Målbilden riktar sig mot individer, medarbetare och beslutsfattare. Målen kan sammanfattas enligt nedan 26 : Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg. Som beslutsfattare på olika nivåer har man tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut. Om dessa mål uppnås kan det också få positiva konskevenser för patientsäkerhetsarbetet och för en jämlik hälso- och sjukvård. Fortsatt utveckling inom ehälsoområdet är en förutsättning för gränsöverskridande och sammanhållna vårdprocesser. Detta är viktigt när vården utvecklas i riktning mot ökad mångfald, där patienten kan få hälso- och sjukvård av flera olika aktörer. EU-program, verktyg i regional tillväxtpolitik För att kunna hantera utmaningarna från föregående kapitel behöver den regionala tillväxtpolitiken använda EU-program som verktyg. För att uppnå goda resultat är det väsentligt att använda EU-programmen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Denna fråga är särskilt aktuell eftersom EU:s nya programperiod startar under 2014.,, Fortsatt utveckling inom ehälsoområdet är en förutsättning för gränsöverskridande och sammanhållna vårdprocesser. Detta är viktigt när vården utvecklas i riktning mot ökad mångfald, där patienten kan få hälso- och sjukvård av flera olika aktörer. I detta avsnitt lyfts fyra delar, som alla är relevanta för Region Halland att agera utifrån. Flernivåstyrning i regional tillväxtpolitik Sedan ett decennium tillbaka har det pågått en regionalisering inom EU. I de allra flesta medlemsstater har den regionala självbestämmanderätten ökat, särskilt inom tillväxtområdet 27. Att Region Halland fick det regionala utvecklingsansvaret 2011 är ett led i denna process 28. Trots detta är den regionala tillväxtpolitiken underställd både en europeisk och nationell styrning, som sätter ramarna för Region Halland när politiken formuleras och genomförs. Detta har lett fram till en situation av flernivåstyre, som kännetecknas av en maktförskjutning från central till regional nivå. Flernivåstyrning innebär inte endast att regional nivå tittar uppåt och rättar in sig i ledet. Utmärkande för flernivåstyret är även att regional nivå getts mandat att påverka hur EU:s politik utformas och genomförs. Påverkan kan ske genom att delta i utformandet av EU-program, i samverkan med andra regioner och myndigheter, och genom att medverka i EU-programs beslutsgrupper Handlingsplan Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. CeHIS ibid. s Flernivåstyrning framgångsfaktorer för kommuner, regioner och staten 28 Se Regeringens proposition 2009/10:156 Regionalt utvecklingsansvar i vissa län 29 Flernivåstyrning framgångsfaktorer för kommuner, regioner och staten ny nationell och europeisk styrning 21

22 ,, Det finns stora möjligheter att få extern finansiering, inte bara från de regionala strukturfondsprogrammen utan även från sektorsprogram, givet att den regionala tillväxtpolitiken aktivt förhåller sig till Europa 2020-strategins inriktning. Flernivåstyrningen inom regional tillväxtpolitik, där politiskt deltagande i EU-programmens beslutsorgan är en bärande del, formar en ganska komplex struktur. Flernivåstyret innebär att det regionala ledarskapet delvis behöver utövas på andra politiska arenor än den egna för att ge politiken genomförandekraft. Region Hallands politiska deltagande i EU-programmens beslutsprocesser Att använda EU-program som verktyg för den regionala tillväxtpolitiken innebär att arbeta i partnerskap med aktörer från andra delar av Sverige eller Europa. Deltagandet i EU-programarbetet innebär att inflytande kan utövas över programmens prioriteringar, och öppnar upp möjligheter att initiera strategiska och operativa samarbeten över läns- och nationsgränser i frågor som är centrala för Hallands utveckling. Framgångsfaktorer i ett flernivåstyre är: Tydliga regionala prioriteringar Beredskap för medfinansiering Starka projektägare Välutvecklade partnerskap - regionalt, nationellt och internationellt. Nya EU-program, nya strategiska förutsättningar för tillväxtpolitiken Från 2014 gäller ny europeisk och nationell styrning. Den innebär möjligheter för alla Region Hallands politikområden, men har störst direkt påverkan på den regionala tillväxtpolitiken. För att ge en bakgrund har det under 2013 bedrivits förhandlingar mellan medlemstater och EU-institutioner avseende EU:s långtidsbudget för perioden Parallellt har ett arbete pågått med att ta fram nya EU-program runt om i Europa, där Region Halland har medverkat i utformningen av flera 30. Programmen utgör en betydande del av långtidsbudgeten och är verktyg för att genomföra stora delar av EU:s politik, i synnerhet Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning. Vad innebär då de nya förutsättningarna? Jämfört med föregående programperiod kommer de nya programmen att ta sin utgångspunkt i Europa 2020-strategin. Ambitionen är ett mer fokuserat genomförande, med färre och mer spetsiga prioriteringar i programmen. Hur stort genomslag det får i det faktiska genomförandet beror i stor utsträckning på vilka strategiska vägval den regionala nivån väljer. Klart är att det finns stora möjligheter att få extern finansiering, inte bara från de regionala strukturfondsprogrammen utan även från sektorsprogram, givet att den regionala tillväxtpolitiken aktivt förhåller sig till Europa 2020-strategins inriktning. Att aktivt förhålla sig till Europa 2020-strategins inriktning innebär att i regionala strategier arbeta med smart specialisering och att använda samhällsutmaningar som drivkraft för innovation. Smart specialisering är en metod som EU tagit fram för att regionala strategier ska koncentrera 22 ny nationell och europeisk styrning 30 Region Halland har i varierande utsträckning deltagit i framtagandet av: Det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige för investeringar i tillväxt och sysselsättning, den regionala socialfondsplanen för Västsverige, Öresund-Kattegatt-Skagerack-programmet, Nordsjöprogrammet samt Östersjöprogrammet.

23 resurser till färre och mer spetsiga prioriteringar. Prioriteringarna kan med fördel ha en avgränsad koppling till samhällsutmaningar, exempelvis en åldrande befolkning, klimatförändringen och en ökad global konkurrens om resurser. Mobilisera för genomförandekraft För att EU-program ska utgöra effektiva verktyg för den regionala tillväxtpolitiken och bidra till genomförandekraft behöver Region Halland förbereda sig inför den nya programperioden En pusselbit är frågan om gemensam medfinansiering. Då EU-projekt ofta kräver medfinansiering om upptill 60 procent, underlättar en överenskommelse om gemensam medfinansiering att Halland får ta del av den finansiering som programmen erbjuder. Ytterligare en pusselbit är att Region Halland behöver tydliggöra sina strategiska prioriteringar och hur EU-programmen bäst kan användas som verktyg för genomförandet. För att säkra kopplingen mellan EU-program och regionala strategier behövs även tydliga bedömningskriterier för vilka projekt som ska beviljas medfinansiering. Det är också viktigt att kommunicera utåt varför EU-program är så viktiga verktyg för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken, och aktivt arbeta för att formera starka partnerskap med aktörer i Halland, nationellt och internationellt. ny nationell och europeisk styrning 23

24 ,, Inte sällan präglas regional politik av intresse- och målkonflikter mellan kommunal och regional nivå. För att uppnå goda resultat behöver styrdokument ta hänsyn till detta och tydliggöra det regionala i förhållande till det kommunala. 3. Behov och utmaningar för det regionala ledarskapet Region Halland har ansvar för områden där resultat behöver uppstå utanför den egna organisationen. Det gäller till exempel en god hälsa hos invånarna och en hållbar tillväxt. Grundläggande för regionalt ledarskap är tydlighet i vad som är regionalt och vad den regionala politiken ska resultera i. Denna tydlighet behöver återspeglas i kommunicerbara och budgetsatta styrdokument och strategier. Inte sällan präglas regional politik av intresse- och målkonflikter mellan kommunal och regional nivå. För att uppnå goda resultat behöver styrdokument ta hänsyn till detta och tydliggöra det regionala i förhållande till det kommunala. Styrdokument behöver kommunicera den regionala politikens innehåll och dess förväntade resultat. För att veta att rätt saker görs, både utifrån resultat och kostnadseffektivitet, behöver insatser följas upp och utvärderas. Det krävs att styrdokumenten är verktyg för uppföljning, utvärdering och lärande. Detta kapitel belyser behov och utmaningar för Region Halland när det gäller att åstadkomma goda resultat och är uppdelat i två delar. Den första delen beskriver utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvård, den andra inom regional tillväxt. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården delas vanligtvis in i primärvård (närsjukvård), specialiserad vård och högspecialiserad vård. Med primärvård avses den hälso- och sjukvårdsverksamhet som svarar för befolkningens grundläggande hälso- och sjukvård, utan avgränsning för olika sjukdomar. Till specialiserad vård räknas hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. Hit hör alltså sådan behandling som ges av läkare som är specialistläkare inom andra områden än allmänmedicin. Den högspecialiserade vården är sådan som krävs för sjukdomstillstånd som uppträder så sällan att man på länsnivå inte har erfarenhet av den vård och behandling som krävs. Åtgärderna kräver samverkan mellan högt utbildade specialister och särskild utrustning. Den högspecialiserade vården är i stor utsträckning samlad till ett fåtal sjukhus i Sverige (s.k. rikssjukvård och regionvård) 31. Idag talas ofta om subspecialisering inom hälso- och sjukvården. Subspecialisering innebär att det sker ytterligare specialiseringar inom specialiteterna, exempelvis neuropsykiatri inom den psykiatriska verksamheten, eller en- 24 behov och utmaningar för det regionala ledarskapet 31 Definitionerna av de olika vårdnivåerna är hämtade från Socialstyrelsens termbank.

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2013:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer