Utvecklingsprogram. för den regionala kärnan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsprogram. för den regionala kärnan"

Transkript

1 Utvecklingsprogram för den regionala kärnan FLEMINGBERG Juni 2007

2 Vision Flemingsberg är ett av tockholmsregionens mest betydelsefulla centrum för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande. Flemingsberg är också en eftertraktad boendemiljö med ung och internationell befolkning. Flemingsberg är känt som en plats där kunskap driver näringslivet.

3 FÖRORD Utvecklingsprogrammet för den regionala kärnan Flemingsberg har tagits fram genom en process i flera steg. I ett första skede fördes samtal med aktörer i Flemingsberg vid en serie seminarier. Därefter sammanställdes ett koncept till utvecklingsprogram som blev föremål för en öppen remiss. Innehållet har också diskuterats vid möten med berörda aktörer. Under tiden har pågående arbete med olika frågor i området fortsatt. Detta utvecklingsprogram, som inkluderar aktualiserade beskrivningar av viktiga förhållanden, ska ses som en slutprodukt. yftet är att det tills vidare ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla den regionala kärnan Flemingsberg. Göran tiernstedt ven-inge Nylund Olof Öhman Palle Lundberg Tf Landstingsdirektör Regionplanedirektör Kommundirektör Kommundirektör tockholms läns tockholms läns Huddinge Botkyrka landsting landsting kommun kommun

4 Innehåll FRAMTIDBILD FLEMINGBERG UTMANINGEN...6 PLATEN...6 PROCEEN...7 DRIVKRAFTER...8 EN NABBT VÄXANDE DEL AV TOCKHOLM...8 REGIONEN KA BLI FLERKÄRNIG...9 TOCKHOLM-MÄLARREGIONEN INTEGRERA...10 GLOBALIERING DRIVER PÅ...11 DEN REGIONALA KÄRNAN FLEMINGBERG...12 DEFINITIONER...13 FEM HUVUDUPPGIFTER DRA FÖRDEL AV DEN HÖGRE UTBILDNINGEN OCH FORKNINGEN UNIKA FÖRUTÄTTNINGAR...14 AKADEMIKA MILJÖER...14 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR TIMULERA INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRKAP...19 ETT TRATEGIKT AMORDNANDE INITIATIV...19 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖRBÄTTRA LÄGEFÖRUTÄTTNINGARNA...22 TRANPORTYTEMET...22 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR TÄRK TADDELEN FLEMINGBERG ATTRAKTIVITET...27 TOR UTVECKLINGPOTENTIAL...27 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR UTVECKLA OCH TÄRK BEGREPPET FLEMINGBERG...35 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR...36

5 Framtidsbild Flemingsberg 2030 År 2030 är Flemingsbergsstaden känt som ett av tockholmsregionens mest betydelsefulla centrum för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande och som en eftertraktad boendemiljö. Flemingsberg uppfattas som en av regionens mest innovativa regionkärnor. Flera av världens mest framträdande vetenskapliga, kulturella och affärsdrivande nätverk finns på plats i Flemingsberg. Kombinationen av tvärvetenskap, gränsöverskridande kulturer och innovativt entreprenörskap tillsammans med välrenommerat ledarskap, tillgång till riskkapital och hög rättssäkerhet lockar begåvade människor från hela världen att studera och att investera i olika utvecklingsprojekt just i Flemingsberg. Detta har också resulterat i flera internationellt uppmärksammade forskningsgenombrott och ett mycket stort antal praktiskt tillämpbara och kommersiellt bärkraftiga innovationer. Två forskare i Flemingsberg har nyligen erövrat Nobelpriset för sina banbrytande insatser. En stor mängd framgångsrika företag inom olika branscher har etablerat sig och expanderat i Flemingsberg och närområdet. Alla framhåller lokaliseringen i Flemingsberg i sin marknadsföring. Utvecklingen här har gett skjuts åt näringslivsutvecklingen inom stora delar av ödertörn. Flemingsberg är en naturlig mötesplats för unga kreativa människor som inspireras av den okomplicerade närheten till kvalificerad kompetens inom många olika kunskapsområden och av de självklara dagliga kontakterna med kollegor i olika delar av världen. De unga får tidigt personlig kontakt med ledande forskare, entreprenörer och företagsledare i olika branscher. Flemingsberg är känt för sin toleranta och livsbejakande urbana miljö. Här finns en internationell kultur, gott om bra matställen och rika tillfällen till motion och utomhusaktiviteter inom nära räckhåll i en frisk och upplevelserik natur. Här finns en ovanligt rik blandning av människor med många olika livsstilar från skilda kulturer. Flemingsberg har också blivit ett populärt besöksmål. Här arrangeras ofta vetenskapliga kongresser och andra evenemang med utgångspunkt i regionkärnans kontaktintensiva och kreativa verksamheter. Gator, offentliga platser, parker och skogar utnyttjas ofta för publika verksamheter på liknande sätt som man sedan länge gjort i tockholms innerstad. Här finns också en intressant blandning av arkitektoniskt välrenommerade privata och publika byggnader och miljöer i kombination med ett rikt och varierat utbud av lokaler, många attraktiva bostäder och utvecklingsbara områden i närområdet. De erkänt bra profilskolorna i Flemingsberg rekryterar elever i ett stort omland. Många söker sig hit för att studera den intressanta miljön och inhämta erfarenheter av hur utvecklingsprocessen och det lokala samverkansarbetet gått till i praktiken. kärningspunkten mellan Alfred Nobels allé, Blickagången och Hälsovägen med parken strax intill har blivit något av Flemingsbergs hjärta. Flera populära stråk inom kärnans centrum förbinder platser med olika karaktär. De centrala stråken leder naturligt vidare ut i det omgivande närområdet. Parkområdena bildar sammanhängande grönstråk som sträcker sig ut i närbelägna skogs- och sjöområden. Många pendlar från olika delar av den vidsträckta tockholm-mälarregionen för att arbeta eller studera i Flemingsberg. De flesta som inte bor i närområdet kommer hit med tåg. Det går också snabbt och bekvämt att köra bil hit från hela regionen. Flemingsbergs entréer annonserar sig tydligt mot de förbipasserande på E4:an, Yttre Tvärleden, Huddingevägen, ödra stambanan och pårväg yd. Det är mycket lätt att hitta. Flemingsberg har utmärkta cykelförbindelser. Vid Flemingsbergs station finns täta och bra direktförbindelser med tåg till Arlanda och kavsta, City, Norra tationsområdet, och andra större regionkärnor i tockholm-mälardalen och övriga delar av landet. Det tar ungefär tio minuter att åka med snabbspårvägen till Kungens kurva- kärholmen och med tåget till Älvsjömässan eller ödertälje. nabbspårvägen ger också bekväm kontakt med stadsdelarna längs tunnelbanans röda linje. Den Yttre Tvärleden har placerat Flemingsberg i en helt ny omvärld. Den snabba och täta stombusstrafiken, som på kort tid förbinder Flemingsberg med andra centrum på ödertörn, i Västerort och i Norrort, har många resenärer. Många har valt att bosätta sig i Flemingsberg eller närområdet på grund av det centrala läget i kombination med den goda uppväxtmiljön för barn och unga. Befolkningen har ökat i takt med att bostäder och kommersiella lokaler byggts i centrala Flemingsberg och i närområdet. Den tidigare strikta uppdelningen mellan boende, offentliga institutioner och företag har blandats upp. Den växande dag- och nattbefolkningen i Grantorp, Visättra, Vistaberg, Glömsta, Fullersta, Tullinge, Riksten, Björnkulla och andra delområden i Flemingsbergstaden har bidragit till att utbudet av service, kultur och kollektivtrafik berikats. 5

6 Utmaningen Kommunernas och landstingets gemensamma ambition att samverka långsiktigt och gemensamt för att utveckla den regionala kärnan Flemingsberg representerar ett åtagande med betydande svårighetsgrad. Förändringarna måste ske på ett sätt som beaktar redan gjorda insatser och det engagemang som byggts upp under flera år. Platsen Den regionala kärnan Flemingsberg Den regionala kärnan Flemingsberg ska utvecklas för att inrymma bostäder, service och verksamheter till gagn för hela regionen. I utvecklingsarbetet ingår att stärka den ekonomiska, sociala och ekologiska miljön så att utvecklingen i Flemingsberg bidrar till hållbar tillväxt i hela tockholmsregionen. tadsdelen Flemingsberg Flemingsberg präglas av storskaliga utbyggnader som tillkommit för att tillgodose regionalt betydelsefulla samhällsuppgifter som bostadsförsörjning, sjukvård, högre utbildning och forskning, brottsbekämpning och rättsväsende. Utbyggnaderna har skett under en begränsad tid i relativt kuperad terräng. trävan har varit att separera och utforma anläggningar och bebyggelse för att tillgodose skilda funktioner på ett bra sätt. Idag delas området av fysiska barriärer som höjdskillnader och stora trafikanläggningar. Det har dessutom blivit tydligt geografiskt uppdelat mellan bostadsdelen (Grantorp, Visättra), institutionsdelen (Universitetsområdet) och näringslivsområdet (Flemingsbergsdalen). Närbelägna områden som Tullinge villastad och Björnkulla har endast begränsade samband med Flemingsberg. Flemingsbergs specifika utvecklingspotential Idag representerar Flemingsberg en unik resurs med mycket stor utvecklingspotential. Trots redan mycket stora investeringar finns betydande möjligheter till synergier mellan olika verksamheter och vetenskapsområden. Tätheten, rikedomen av och tillgängligheten till kunskap kan kombineras och vidareutvecklas i helt nya tvärvetenskapliga och kommersiella sammanhang. Flera aktörer framhåller betydelsen av att inte inskränka den innehållsliga profilen i onödan. Näringslivsmiljön i Flemingsberg I den regionala utvecklingsplanen anges att beredskap behöver finnas för att utveckla en mycket stor mängd nya arbetsplatser i Flemingsberg. Hittills har inte så många privata företag varit intresserade av att etablera sig här. Det är en stor utmaning att vända den trenden. Av hittills förda samtal framgår att exempelvis bättre service och tillgänglighet är viktigt för att stärka Flemingsbergs konkurrenskraft för företag som söker en ny lokalisering. Lokalkostnaderna spelar också en stor roll liksom områdets attraktivitet. Förbindelsegången mellan Flemingsbergs station och rulltrapporna som leder upp till universitetsområdet Perspektiv på Flemingsbergs utveckling 1958 Huddinge kommun köper Flemingsbergs gård 1960-talet Visättra byggs 1972 Huddinge sjukhus och KI etablerar sig i Flemingsberg 1973 De första bostadshusen är klara i Grantorp 1987 Flemingsbergs station öppnar 1980-talet Huddinge sjukhus expanderar starkt 1985 ca Novum forskningspark Forskningsvolymen i Flemingsberg flerdubblas, Centrumbildningar etableras i Novum 1987 Bostadsrätter, ombyggnader och komplettering av bostadsbebyggelsen i Grantorp Början av 1990-talet Visättra ängar bebyggs 1996 ödertörns högskola, KTH yd lutet av 1990-talet Polishus och häkte 1990-talet ärskilda insatser i vissa storstadsområden 2002 Moas båge och aulan invigs 2000 Landstingsarkivet och Hälsohögskolan 2001 Karolinska Institutets utbildningar expanderar, KI flyttar in i nya byggnader 2004 Karolinska universitetssjukhuset 2004 ödertörns högskolas bibliotek invigs 2005 Alfred Nobels allé rustas upp 2005 KTH, kolan för teknik och hälsa etableras 2006/07 ödertörns tingsrätt, Åklagarnas Hus 2007 KI cience Park etablerar sig i Flemingsberg 2007 KTH och KI etablerar Centrum för Teknik Medicin och Hälsa i BiPontus Det har hänt mycket i Flemingsberg under den senaste 30- årsperioden. Utvecklingsprogrammet handlar om en nästan lika lång tidsperiod till år

7 Processen Attityden till Flemingsberg För många är bilden av Flemingsberg idag förknippad med hur förhållandena var förr medan den positiva utveckling som präglar området är relativt okänd. Det finns ofta en negativ laddning runt begreppet Flemingsberg i människors allmänna medvetande. Det riktigt stora problemet tycks vara att Flemingsberg har ett dåligt rykte för att bostadsområdet förknippas med miljonprogrammet i dess mest negativa bemärkelse. Det har dock redan skett flera steg på resan bort från de negativa associationer som är förknippade med miljonprogrammet. En framtidsvision togs fram 1999 som ledde till ett beslut om att knyta ihop bostadsområdet och universitetsområdet. Hela stadsdelen skulle kallas för Flemingsberg. Trots detta är inte alla aktörer i Flemingsberg tydliga om sin geografiska hemvist idag. En samlad ledningsorganisation Ett framgångsrikt utvecklingsarbete i Flemingsberg förutsätter att arbetet kan ta sin utgångspunkt såväl i grundläggande lokala värden och resurser som i de ambitioner som präglar långsiktiga utvecklingssatsningar i tockholm-mälarregionen. En avgörande förutsättning för att lyckas är att mål, ansvar och inriktning klarläggs och kommuniceras. En samlad ledningsorganisation behövs. Forum Flemingsberg Forum Flemingsberg är ett nätverk av representanter från alla grupper som är verksamma i området företagare, studenter, fastighetsägare, forskare, boende, kommun- och högskolefolk m.fl. De har en gemensam vision och en handlingsplan som inkluderar tillväxt, hälsa, mötesplatser och kommunikationer. De samlas årligen för en gemensam uppföljning av områdets utveckling. Forum Flemingsberg vill länka samman bostadsområdets utveckling med de stora aktörernas och skapa en arena för en mångfald av verksamheter och människor. Arbetet med att påverka attityden till Flemingsberg har haft och är en viktig del av arbetet. Många aktörer Det har redan skett mycket stora och betydande utvecklingssatsningar i Flemingsberg. Det är viktigt att kunna dra nytta av det engagemang och de resurser som redan mobiliserats i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vid utarbetandet av detta utvecklingsprogram har en stor mängd aktörer delat med sig av sina erfarenheter och samtalat om framtida uppgifter, utmaningar och möjligheter vid workshops, seminarier och intervjuer. De behöver även involveras i det fortsatta arbetet. Den regionala dimensionen Under de kommande åren förutses en utbyggnad av tusentals bostäder och flera tiotusentals arbetsplatser i Flemingsberg. Betydande investeringar som berör en mycket stor befolkning förutses. Detta innebär inte bara att många människor och aktörer kommer att bli involverade. Det kan också leda till åtaganden för regionalt betydelsefulla investeringar som går utöver enskilda huvudmäns och fastighetsägares möjligheter. Det innebär samtidigt att det finns många aktörer som har intresse av att driva på genomförandet av infrastrukturinvesteringar och andra åtgärder av gemensamt intresse. Bostadsområdet Grantorp i norra Flemingsberg Vildmark i Flemingsbergsskogen 7

8 Drivkrafter Globaliseringen av ekonomin skärper kraven på konkurrenskraft och förnyelseförmåga i hela näringslivet. Den berör alla typer av verksamheter inklusive vård, utbildning, forskning och annan kunskapsintensiv tjänsteproduktion. Östersjöområdet och tockholm-mälardalen utgör en globalt intressant tillväxtmiljö för utveckling och förnyelse av kunskapsintensiva verksamheter. Regionala forsknings- och utbildningscentrum får ökad betydelse för samhällsekonomin. Därför representerar Flemingsberg en betydelsefull miljö med stor regional, nationell och internationell utvecklingspotential. ariefred Gnesta Taxinge Mölnbo Vårdinge Nykvarn Ekeby Enhörna Järna Vagnhärad ödertälje Hölö Hölö-Mörkö Trosa Tullgarn Mörkö turehov Näslandet alem Rönninge 0 10 km Lisö Ekerö Tumba+ torvreten t. Vika Fittja+ Alby Ösmo Torö Kista Vårby Tullinge Grödby Öja egeltorp Gudö- Vendelsö Vendelsömalm Brandbergen orunda pångbro- unnerby Huddinge jödalen- Fullersta Älvsjö Flemingsberg Tungelsta Hemfosa Yxlö Nynäshamn tockholm C Farsta Trångsund Muskö En snabbt växande del av tockholm kogås Norrby Vega+ Handen Jordbro Nacka Årsta havsbad Nåttarö Trollbäcken kärholmen- Kungens Kurva Västerhaninge Vårsta- Grödinge Eriksberg+ Hallunda- Norsborg Pershagen- ödra tuvsta- nättring Tyresö Bollmora- Krusboda egersäng Ytterjärna Gålö Utö Brevik Dalarö Ornö Värmdö Minskar Oförändrad Ökar 2-10 % Ökar > 10 % tavsnäs Befolkning * Befolkningsförändring, % * Befolkning per tätort utgående från statistik per planområde i Områdesdata 2000 och 2005 för tockholms län Folkmängd sista december 2004 samt förändringar sedan 1998 i ödertörnskommunerna, exklusive tockholms tad. Mer än människor i tockholms län bor söder om ödermalm. Mer än bor söder om tockholms tad. Kommunala utvecklingsambitioner Flemingsbergsområdet ligger i västra delen av Huddinge kommun alldeles invid kommungränsen mot Botkyrka. Både Huddinge, med mer än invånare, och Botkyrka, med drygt invånare, hör till landets snabbast växande kommuner. Huddinge har avsiktligt inriktat sitt arbete på att stärka Huddinges roll som kunskapskommun. Botkyrka har ambitionen att vara en kommun som stimulerar kreativitet och entreprenörskap. Kommunen framhåller att Botkyrka inte är någon slätstruken kommun där det räcker att vara lagom för att nå framgång. De måste våga, vilja och kunna lite mer än det vanliga. I båda kommunerna betraktas den fortsatta utvecklingen av Flemingsberg som regional kärna som en av de mest strategiska utvecklingsuppgifterna. atsningar på ödertörn atsningar på att utveckla Flemingsbergsområdet är inte bara betydelsefulla för de närmast berörda kommunerna. De har länge spelat en strategisk roll i det gemensamma utvecklingsarbetet som kommunerna i södra tockholmsområdet bedrivit ända sedan 70-talet. ödertörnssamarbetet inkluderar kommunerna Huddinge, Botkyrka, Tyresö, Haninge, alem, Nynäshamn, ödertälje och Nykvarn. ödertörnssamarbetet har ett starkt samband med den regionala planeringen och de regionala satsningarna i Flemingsberg som bland annat syftade till att öka utbildningsnivån och stimulera tillväxten av jobb i södra tockholmsregionen. ödertörnssamarbetet har varit ett viktigt forum för gemensamma insatser till stöd för utvecklingen i Flemingsberg. Etableringarna av såväl fjärrtågsstationen och Novum som ödertörns högskola har aktivt drivits på av ödertörnskommunerna gemensamt. Ett gemensamt delregionalt utvecklingsprogram tas fram för ödertörn. öderortsvisionen Huddinge och tockholms stad driver ett gemensamt arbete inom ramen för öderortsvisionen. I sammanhanget framhålls betydelsen av en framgångsrik utveckling i Flemingsberg. amspelet mellan Älvsjö, Kungens Kurva-kärholmen och Flemingsberg framhålls som viktigt även för öderort. jukvårdens kompetensstruktur För närvarande pågår genomgripande strukturförändringar inom länets sjukvård, som inkluderar både närsjukvård, akutsjukvård, utbildning och forskning. Medicinska profilområden som kan bli aktuella som nationella riksspecialiteter, d.v.s verksamhetsområden med konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter i ett nationellt och internationellt perspektiv, har identifierats. Dessutom har närbesläktade medicinska profilområden som finns på mer än ett sjukhus, och som kan bli aktuella för ytterligare samverkan, identifierats. Möjligheter till samlokalisering av verksamheter för bättre samutnyttjande av infrastrukturella satsningar vid Universitetssjukhusen i olna och Flemingsberg övervägs. Forskningssamarbetet med KI, KTH och andra universitet och högskolor ska stärkas. Flemingsberg ska utvecklas som ett regionalt centrum i södra tockholmsregionen och i Mälardalen. Mer än personer bor söder om ödermalm varav personer söder om tockholms stad. Befolkningen väntas öka med till år

9 Regionen ska bli flerkärnig fler invånare till 2030 Inom tockholms län väntas en betydande tillväxt av befolkning, sysselsättning och ekonomi på några decenniers sikt. Den regionala utvecklingsplanen för tockholms län, som också är en formell regionplan och ett Regionalt Utvecklingsprogram för länet, anvisar utbyggnadsmöjligheter och andra åtgärder som tillsammans ger förutsättningar att kunna inrymma ytterligare invånare och arbetsplatser till år Detta inkluderar betydande investeringar i infrastruktur för lokaler, bostäder och transporter i hela länet. Regionala utvecklingsambitioner Den regionala utvecklingsplanen har inriktats för att svara mot tre överordnade regionala utvecklingsmål: - Internationell konkurrenskraft - Goda och jämlika levnadsvillkor - Långsiktigt hållbar livsmiljö Fem tvärsektoriella strategier som vuxit fram under planerings- och samrådsprocessen har stort stöd hos regionens aktörer. De fem strategierna syftar till att utveckla regionen i följande avseenden: - Öka regionens kapacitet - tärka regionens innovationsmiljö - Vidga och hålla ihop regionen - Utveckla regionens system och strukturer - Internationalisera regionen För att uppnå regionens långsiktiga mål och förverkliga strategierna anges inriktningar inom nio sakområden: - Förnyelse och innovationer - Integration och invandring - Kompetensutveckling och FoU - Bebyggelsestruktur - Grön och blå struktur - Transportsystemet - Mark och lokaler för verksamhet och service - Bostadsmarknad och bostadsbyggande - Teknisk infrastruktur Flemingsberg är en strategisk resurs i flera av dessa avseenden. Här finns plats för omfattande tillskott av bostäder och arbetsplatser, liksom för framtida vård, högre utbildning och forskning. Redan idag sker väsentliga delar av den högre utbildningens, vårdens och forskningens utveckling i Flemingsberg. Arbete har inletts med en ny RUF, som ska kunna antas år Den nya planen bygger på ungefär samma grundantaganden för tillväxt av befolkning, ekonomi och sysselsättning som tidigare. Den nya planen inriktas på ett större geografiskt område och på tre olika tidshorisonter nämligen åren 2020, 2030 och Den regionala utvecklingsplanen för tockholms län innebär att en stor del av de väntade nya bostäderna och arbetsplatserna ska lokaliseras i yttre regionala kärnor. Källa: RUF Flerkärnig fysisk struktur RUF scenario för markanvändningen år 2030 representerar en fysisk struktur som ger förutsättningar för samordnad utveckling av bebyggelse inklusive boende, arbetsplatser, service, utbildning, kultur samt transportsystem och grönområden i en flerkärnig regional bebyggelsestruktur. Utöver den centrala regionkärnan anvisas utbyggnad av sju yttre regionala kärnor. Flemingsberg utgör en av dessa. Utveckling av transportsystemet är en viktig förutsättning för att utveckla den önskade flerkärniga strukturen. Nya kollektivtrafikförbindelser på tvären, utbyggd tågtrafik och nya kringfartsleder ska stärka de regionala kärnornas regionala tillgänglighet, så att förhållandena i många fall blir jämförbara med situationen i tockholms innerstad idag. En stor del av regionens befolkning ska då kunna ta sig till Flemingsberg, och flera av de andra yttre regionala kärnorna, med bil eller kollektivtrafik ungefär lika snabbt och bekvämt som de idag kan nå stora delar av innerstaden. Flemingsbergsområdet representerar en strategisk miljö för regionens tillväxt. Flemingsbergs framtida utveckling kommer att beröra en stor del av regionens framtida befolkning, näringsliv, trafik och service. 9

10 tockholm-mälarregionen integreras Örebro U Motala U U Linköping Borlänge U Falun Köping Katrineholm Norrköping Västerås Eskilstuna U U andviken ala U U Gävle Enköping trängnäs Nyköping Uppsala ödertälje Oxelösund Arlanda U Västerhaninge Nynäshamn Norrtälje tockholm 0 30 km Högskolor och regionalt betydelsefulla trafikanläggningar i tockholm-mälarregionen Nationellt centrum I tockholm-mälarregionen finns en koncentration av globalt konkurrenskraftiga företag, forskningsinstitutioner, universitet och högskolor. Industri, forskning och management håller en erkänt hög internationell nivå. Nu utvecklas flera olika samverkansarenor för kontaktoch kunskapsintensiva verksamheter inom regionen. Rektorerna för regionens högskolor och universitet har etablerat ett gemensamt forum för informationsutbyte och samverkan. tockholms stad, olna och tockholms läns landsting samverkar med berörda högskolor, länsstyrelsen och andra aktörer i olika konstellationer om frågor som rör utvecklingen vid Norra tation och Karolinska Institutet i olna. tockholms stad, landstinget samt övriga berörda kommuner och statliga organ samverkar också om frågor som rör utvecklingen av de vetenskapliga miljöerna i tockholmsregionen och tockholm-mälarregionen. tatliga medel till forskning och innovation riktas till regionala utvecklingsmiljöer. Många företag och offentliga myndigheter anpassar sina egna organisationer till den vidgade funktionella regionen liksom organisationer och föreningar. Ansvarsutredningen har lagt fram ett förslag till ny offentlig samhällsorganisation. Beslut om inriktning ska tas Förändringar ska genomföras senast U U U U Vidgad funktionell region Förbättrade kommunikationer har redan lett till en geografisk utvidgning av den funktionella regionen. Planerade utbyggnader av transportsystemet kommer att underlätta samverkan ytterligare. Inom några decennier väntas stora delar av Mellansverige, inklusive områdena runt Gävle, Falun-Borlänge, Örebro och Norrköping-Linköping kunna dra nytta av den förbättrade tillgängligheten i tockholm-mälarregionen. Flemingsberg kommer att bli en viktig nod i flera av dessa regionala nätverk. En bättre sits Investeringar, företag och människor rör sig i allt vidare kretsar. De lokala arbetsmarknaderna växer, näringslivet blir allt mer internationellt och ekonomin global. Därmed ökar transporterna och trafikens betydelse som medel för att nå målet att vara en attraktiv region på den internationella konkurrensarenan. Denna insikt har väglett politiken i tockholm-mälarregionens fem län att under våren 2005 besluta om en historiskt unik beredningsprocess. Fem län samordnar nu sin kompetens tillsammans med de fyra trafikverken, Mälab och trafikhuvudmännen för att skapa en gemensam målbild för transporter och trafik i tockholm-mälarregionen år Lokala och regionala politiska företrädare träffas återkommande för att samordna sina prioriteringar inför kommande beslut om transportinfrastruktur och andra offentliga investeringar. 47 politiker i regionen har särskilt utsetts att medverka i processen. Diskussionerna förs dels mellan berörda aktörer inom fyra geografiska stråk, dels mellan de politiska företrädarna för tockholms län. Arbetet syftar till gemensamma prioriteringar i tockholm - Mälarregionen. Flera av de större infrastrukturinvesteringar som väntas bli uppmärksammade har mycket stor betydelse för den framtida tillgängligheten till Flemingsberg. Under 2007 arbetar en särskild förhandlingsman med att finna en demokratiskt förankrad lösning för trafiksituationen i tockholm. Trängselskatter ska stå för en del av finansieringen. ABD stråket Regionens aktörer utvecklar också andra gemensamma utvecklingsfrågor inom det geografiska stråk som förbinder tockholm med örmland. Flemingsbergs utveckling är en viktig gemensam fråga för alla aktörer i stråket. Flemingsbergs tillgänglighet och förutsättningar att bli ännu bättre integrerat inom tockholm- Mälarregionens olika nätverk måste stärkas väsentligt under kommande år. 10

11 Globalisering driver på Innovativa miljöer i fokus edan några år har den internationella konkurrensen om kunskap och forskningsresurser blivit betydligt skarpare än tidigare. Globaliseringen av ekonomin har inneburit att produktions- och konsumtionsmarknaderna ökat dramatiskt. amtidigt har helt nya samarbetsmöjligheter öppnats oberoende av geografiska avstånd. Produkter och tjänster kan kombineras på ett helt nytt sätt. Detta ställer ökade krav på kreativitet, kompetens, och samverkansförmågan hos alla inblandade aktörer. Den lokala miljön kan stödja samverkansförutsättningarna. I land efter land växer intresset för att utveckla innovativa städer och regionala innovationssystem. Centrum i ett globalt intressant tillväxtområde tockholm ligger centralt i Östersjöområdet. En aktuell lägesrapport 1 visar att den ekonomiska tillväxten i Östersjöområdet överstiger genomsnittet i EU och att produktiviteten ökar. Denna goda utveckling kan dock inte tas för given. I rapporten konstateras att ekonomin i andra jämförbara regioner, t.ex. i Centraleuropa nu växer ännu snabbare. I Östersjöområdet visar exportmarknadsandelar och förmågan att attrahera forskningsresurser en negativ trend. Näringslivsklimatet stärks också snabbare i jämförbara länder och regioner i världen. Östersjöområdets relativa fördelar, exempelvis med avseende på investeringar i forskning och befolkningens kunskapsnivå, är dessutom jämförelsevis högre än utflödet av innovationer. Den högutbildade befolkningen och den relativt höga andelen forskare och annan högutbildad arbetskraft är en nyckelresurs i globalt perspektiv. I Östersjöområdet finns många regionala kluster och specialiserad exportorienterad produktion även över landsgränser. Entreprenörsförmågan uppfattas dock som jämförelsevis begränsad trots att företagsledare rankar alla skandinaviska länderna 2 bland de tio bästa i världen. torstadsregionernas betydelse ökar Hälften av jordens befolkning bor numera i städer. De riktigt stora städerna växer snabbast. Även i verige bor inemot halva befolkningen i någon av landets storstadsregioner. Dynamiken i dagens näringsliv är till stor del relaterad till utvecklingen inom tjänste- och servicenäringarna. åväl nyföretagande som tillväxt inom dessa näringar tycks vara koncentrerad till storstäder och större universitetsstäder. Moderna forskare 3 1 The tate of the Region Report 2005 Competitiveness and Cooperation in the Baltic ea Region Dr. Christian Ketels and Professor Örjan ölvell Prepared for VINNOVA and the Baltic Development Forum (BDF) With Contributions from Dr. ylvia chwaag-erger and Emily Wise Hanson 2 World Economic Forum Ranking 2005 (2004) 3 exempelvis Krugman (1998) menar att de fördelar av stora marknader som framhålls i moderna rumsliga ekonomiska analyser består av de fördelar som skapas av lokalt kunskapskapital och lokalt kunskapsutbyte snarare än av marknadens storlek. Nordamerika, Kanada Västeuropa Nordeuropa ydeuropa Australien Japan 1985 ingick en miljard människor i världsmarknaden, principiell illustration Nordamerika, Kanada ydamerika Västeuropa Nordeuropa ydeuropa Östeuropa, Ryssland Indien Kina, ydkorea, ydostasien Australien Japan Numera ingår ca 4 miljarder människor, principiell illustration Källa: Mikael R. Lindholm, Huset Mandag Morgen tockholm-uppsalaregionen är ett av Europas tre främsta bioteknikkluster. I regionen finns cirka 400 företag med anställda. Bioteknik- och biomedicinföretagen bedriver forskning, tillverkning och försäljning i såväl stora och små läkemedelsbolag som inom medicintekniska företag. I regionen finns även fem stora universitet som driver forskning inom bioteknik och medicin: Karolinska institutet, tockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala Universitet och veriges Lantbruksuniversitet. Karolinska institutet är ett av Europas största medicinska universitet. tockholm-mälarregionens kvalificerade kunskapsintensiva miljöer och utvecklingsresurser är en nyckelresurs i regionen och nationellt liksom i ett europeiskt och globalt perspektiv. Flemingsberg är en sådan miljö. 11

12 Den regionala kärnan Flemingsberg Flemingsberg består dels av flera olika bostadsområden med lokal service, dels regionala anläggningar för högre utbildning, vård, forskning och rättsväsende. I närområdet finns både Huddinge och Tullinge centrum och vidsträckta naturområden. Här finns många unga människor. Ungefär en fjärdedel av de människor som bor i Flemingsberg arbetar i den egna stadsdelen. Flemingsberg representerar en strategisk resurs för tockholmsregionens framtida utveckling. Mycket stora utbyggnader förutses på tjugo-trettio års sikt av framför allt arbetsplatser men också bostäder och service. 12

13 Västerhaningevägen Definitioner Geografiska definitioner och benämningar Flemingsbergs mest centrala delar utgörs idag av områdena som nås inom ca 5 minuters gångavstånd på båda sidor om Blickagången och stationen. I framtiden kan även områden intill det blivande stråket genom Flemingsbergsdalen komma att uppfattas som del av centrala Flemingsberg. Den regionala kärnan Flemingsberg är det område som nås inom bekvämt gångavstånd från områdets centrala delar. Det inkluderar bland annat Grantorp, Visättra, Flemingsbergsdalen samt institutionsområdet söder om Hälsovägen. Närområdet inkluderar bebyggelseområdena runt Flemingsberg som nås inom bekvämt cykelavstånd och upp till en halvtimmes promenad. Det avgränsas naturligt i flera riktningar av sjöar och naturområden som är eller ska bli naturreservat. Utbyggnadspotential I Flemingsberg finns goda möjligheter att skapa fler attraktiva bostäder och lokaler där närhet till jobb, utbildning, och upplevelser kombineras med tillgång till varierad natur, stillhet och ensamhet inom nära räckhåll. Här, mindre än tjugo minuter från tockholms city, finns rika möjligheter till nyinvestering och utveckling. Under de närmaste decennierna förutses flera tiotusentals arbetsplatser och bostäder komma till. Flemingsberg kan ses som en pendang till Kista, söder om innerstaden. yftet är att främja långsiktigt hållbar utveckling Eftersträvad utveckling i den regionala kärnan Flemingsberg syftar ytterst till att främja långsiktigt hållbar utveckling i hela regionen. Målet är att skapa en attraktiv, tät och diversifierad stadsmiljö, som kan - erbjuda gynnsamma etablerings- och utvecklingsförutsättningar för näringsliv och hushåll, - försörjas på ett energieffektivt och miljöanpassat sätt - stärka utbudet av utbildning, arbetstillfällen, service, kultur och upplevelser i den södra regiondelen - förbättra livsmiljön för människor i ett stort omland - överbrygga barriärer och berika grönstrukturen. trävan är att bidra till hållbar utveckling i såväl den regionala kärnan som i regionen som helhet. Fittja vreten ge Albysjön Masmo Botkyrkaleden Tullinge Parkhem Tullinge C 259 Brantbrink Gömmaren Glömsta Tullinge villastad Banslätt Tullinge skog Riksten Glömstavägen Kästa Katrinebergsvägen Vistaberg FLEMINGBERG Björnkulla Grantorp Rosenhill Visättra Hacksjön Tullingesjön Flemingsbergsskogen Kvarnsjön Fullersta gård Gladö kvarn Balingsholm olgärd Hudd tuvsta Huddinge C jödalen Lännavägen HUDDINGE FLEMINGBERG Balingsta NÄROMRÅDE Rudträsket Kynäs Trehörningen Björksättra undbygård Orlången Den regionala kärnan Flemingsberg och dess närområde Centrala Flemingsberg ingev. 259 I Flemingsberg och närområdet finns goda möjligheter att skapa attraktiva, varierade och sammanhängande bebyggelseområden med väsentliga tillskott av bostäder, centrumfunktioner och arbetsplatser samt förbättrade kommunikationer och stärkt grönstruktur. Områdets folkmängd kan komma att fördubblas på några decenniers sikt. I Flemingsberg och närområdet planeras utbyggnad av nya bostäder och andra funktioner på flera platser. Bilden visar ett aktuellt projekt i Vistaberg. Källa: Arken 13

14 Fem huvuduppgifter 1. Dra fördel av den högre utbildningens och forskningens unika förutsättningar Flemingsbergs unika koncentration av högre utbildning inom flera olika discipliner ger mycket goda förutsättningar att etablera tvärvetenskapliga kontakter och att kombinera utbildningsvägar och forskningskompetenser. ödertörns högskola behöver få status av universitet för att få motsvarande forskningsutbildningsmöjligheter som KTH och KI. Alla tre högskolorna behöver utöka antalet studieplatser i Flemingsberg. Högskolorna föreslås utöka sin inbördes samverkan. Mötesplatser och incitamentsstrukturer behöver utvecklas för att stimulera studenter och forskare till tvärvetenskapliga kontakter, idéutbyte och samverkan. Högskolornas entreprenöriella kultur behöver stärkas samtidigt som kraven på hög vetenskaplig kvalité betonas. Akademiska miljöer ödertörns högskola Moas båge har byggts för att inrymma studenter. Idag är ödertörns högskola (H) en medelstor svensk högskola med inskrivna studenter, motsvarande drygt helårsstuderande, samt 750 anställda. Det tidigare hotellet håller på att byggas om för administrationens behov. ödertörns högskolas styrelse har nyligen beslutat att koncentrera undervisningen till Flemingsberg. Högskolans grundutbildning och forskning i Haninge flyttas till Flemingsberg år Högskolan vill upprätta ett framtida center för uppdragsutbildning i Haninge och önskar förlägga vissa delar av lärarutbildningen till upplevelsecentret Tom Tits i ödertälje. ödertörns högskola har en universitetsliknande profil. Ungefär 55 procent av lärarna har disputerat. Det finns 30 professurer idag. En hög andel av högskolans studenter och personal har utländsk bakgrund. ökandetrycket är högt på de flesta utbildningarna. Grundutbildningen rymmer ca 20 mångvetenskapliga program och ca 300 fristående kurser. Man kan få kandidat- och magisterexamen. Här finns ca 120 doktorander, varav hälften inom humaniora och samhällsvetenskap. Flera är formellt inskrivna någon annanstans men handleds på H. Högskolan har en fakultetsöverskridande profil. Östersjöstiftelsen bidrar till fakultetsöverskridande forskning som inkluderar humaniora, samhällsvetenskap och miljövetenskap. Högskolan, som strävar efter att få bli universitet, lämnade in en ny universitetsansökan Resurstilldelningen till landets universitet och högskolor, inkl. ödertörns högskola utreds. Förslag ska lämnas i oktober Högskolan och KI diskuterar samverkan kring främst etiska frågor, filosofi och medicinsk historia. Högskolan bidrar med kurser i flera av KI:s utbildningar. Det finns också en gemensam utbildning tillsammans med KTH. Högskolan har avstått från vissa språkutbildningar för att i stället koncentrera sig och kraftsamla på utvalda verksamheter i Flemingsberg. Den naturvetenskapliga utbildningen ska byggas ut med 800 studenter till ödertörns högskola Bakgrund: Högskolan öppnade Det regionala uppdraget var tydligt, skolan skulle höja tillgången till utbildning och forskning i södra tockholm och på ödertörn. Redan från början fanns starka samband med Östersjöstiftelsen, en organisation som startades 1994 med pengar från löntagarfonderna. tiftelsens enda uppgift är att försörja högskolan med medel till forskning, vilket bidragit till att H har en stor andel disputerade lärare och relativt stort omfång på forskningen jämfört med andra regionala högskolor. Antal helårsstudenter 2002: ca Grundutbildningsprofil: Utbildningen är kraftigt koncentrerad till samhällsvetenskapliga ämnen. Högskolan utmärker sig genom sina introduktions- och startprogram som syftar till att underlätta breddad rekrytering en del av det uppdrag högskolan fått av staten. Vidareutbildning: Viss uppdragsutbildning har tidigare förekommit. Vetenskapliga profilområden: Runt hälften av högskolans forskning bedrivs inom det humanistiska området. En tredjedel är naturvetenskaplig forskning medan övrig forskning hör hemma inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna. Tidigt betonades forskning kring multikulturella frågor samt forskning som gäller Östersjöregionen och Östeuropa. enare har entreprenörskap, genusforskning och samtidshistoria blivit profilfrågor. Forskningsfinansiering: ödertörns högskola har en helt unik finansieringsbild för sin forskning. År 2002 härrörde endast drygt 8 procent av forskningsresurserna från direkta statliga anslag. Forskningspengarna fördelas huvudsakligen från lokala myndigheter och Östersjöstiftelsen. En femtedel av de totala anslagen kom från kommun och landsting, vilket bekräftar bilden av H som en högskola med stark regional förankring. Huvuddelen av skolans forskning finansierades dock av Östersjöstiftelsen. Källa: Rapport nr 2:2003 Kartläggning av högre utbildning och universitetsforskning i tockholm-mälarregionen 14

15 Universitetsområdet med ödertörns högskola, KI, Karolinska universitetssjukhuset och KTH kolan för teknik och hälsa Karolinska institutet Karolinska Institutet etablerade sig i Flemingsberg i början av 1970-talet när Huddinge sjukhus tillkom. Verksamheten i Flemingsberg bedrivs i Akademiska Hus lokaler samt i sjukhuset och Novumhuset. Karolinska Institutet (KI) är landets fjärde största högskola/universitet mätt i ekonomisk omslutning. Verksamheterna i Flemingsberg representerar ca en tredjedel av KI:s totala forskning och ca två tredjedelar av KI:s undervisningsverksamhet. Om KI:s del i Flemingsberg vore ett eget universitet skulle det storleksmässigt klassas som det tolfte i landet. Ungefär av KI:s studenter är knutna till Flemingsberg. Här finns knappt 1200 helårsarbetskrafter. Ca 670 milj kr investerades i FoU år KI har utbildning i Flemingsberg för läkare, tandläkare, sjuksköterskor, psykoterapeuter, tandtekniker och olika specialister. KI kan kategoriseras som ett medicinskt universitet med forskning och grundutbildning. Forskningen representerar ca 80 procent av verksamheten. KI betonar strävan efter excellens. Målet är att vara Europas ledande medicinska universitet år Ekonomiska resurser tilldelas i relation till aktivitet och prestation i vetenskapliga sammanhang. Forskningen syftar till att nå klinisk tilllämpning i vården. Kopplingen till läkemedelsindustrin är stark; det finns en hel struktur för att stimulera entreprenörskap och nyföretagande, kommersialisering av forskningsresultat och samarbete med industrin. KI förutser en fortsatt expansion av utbildning och forskning i Flemingsberg. Karolinska Institutet KI är veriges enda universitet som är specialiserat på medicinsk forskning och utbildning och står för drygt 40 procent av denna forskning i högskolesammanhang. Under de senaste tio åren har KI sett en omfattande förskjutning från statlig finansiering till en allt större del extern finansiering. Det är en uttalad strategi från KI:s sida att underlätta för läkare att kombinera forskning med kliniskt arbete. Man menar att korsbefruktningen mellan dessa områden är central för framgång. Antal helårsstudenter 2002: knappt År 2006: knappt Grundutbildningsprofil: KI utbildar arbetsterapeuter (4 %), barnmorskor, sjuksköterskor (25 %), läkare (28 %), tandläkare, tandhygienister (9 %) biomedicin och biomedicinska analytiker men har även andra akademiska utbildningar som folkhälsovetenskapsprogrammet och toxikologiprogrammet. Karolinska Institutet Holding AB:s uppgift är att äga, försälja och förvalta aktier och andelar i hel- eller delägda projekt- och tjänstebolag, vars syfte ska vara att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete syftande till kommersiell exploatering av projekt och kunskaper framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid KI, samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. I affärsidén ingår att etablera dotterbolag som behövs i KI:s relationer med omvärlden, erbjuda delägarskap i nya lovande företag som etableras av KI-forskare och studenter, verka för att nyetablerade företag med anknytning/samarbete med KI erbjuds en bra infrastruktur i form av lokaler, IT-nät etc, bistå dotterbolag och intressebolag med tjänster inom bolagsadministration samt att förvalta innehav av aktier och optioner. Källa: RAPPORT NR 2:2003 Kartläggning av högre utbildning och universitetsforskning i tockholm-mälarregionen samt (15/2 2005) och KI:s Årsredovisning

16 Karolinska universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset utgör en central och tongivande del av Flemingsberg. jukhusets personaloch kunskapsintensiva verksamhet är starkt delaktig i den utbildning och forskning som pågår i området. Av KI:s totalt ca 30 institutioner finns sex på sjukhusområdet i olna och sex i Huddinge. Inom Karolinska universitetssjukhuset finns även nio forskningscentra där forskning bedrivs med en tvärvetenskaplig ansats. Fyra av dessa ligger i Flemingsberg. Kombinationen av vård och forskning väntas bli ännu viktigare i framtiden. Totalt arbetar ca människor på Karolinska universitetssjukhuset, varav ca hälften i Flemingsberg. jukhusfasaden har blivit en del av inomhusmiljön i Karolinska Institutets nya byggnad Platsen där Alfred Nobels Allé, Blickagången och stråket till stationen möts. Platsen som omges av Moas båge, det nya högskolebiblioteket, och KI:s huvudbyggnad har blivit en central punkt inom universitetsområdet. Fastighetsägarna gick samman för att bygga om utemiljön. En samfällighet har bildats för Blickatorget vid Moas båge med tillhörande kommunikationsvägar. För närvarande pågår många olika utredningar om den framtida vården inkl. framtidens vårdavdelning, framtidens logistik, framtidens operationsavdelning och förberedelser för utbyggnad av ett helt nytt sjukhus i olna. Beslutet om utbyggnad av sjukhuset i olna väntas vid årsskiftet 2007/2008. Inflyttning beräknas ske Under byggtiden kommer tillfälliga lösningar att beröra Flemingsberg. I Flemingsberg planeras ett oförändrat antal vårdplatser (ca 800), allt mer dagvård, öppenvård och diagnostisk verksamhet samt forskning. Idag är sjukhuset fullt utnyttjat. På kort sikt planeras renoveringar och anpassningar av vårdavdelningar för att möta växande krav på medicinsk-teknisk utrustning, mediaförsörjning och annat som kräver ingrepp i byggnaden. Birkeaulan ska renoveras och moderniseras. Utbyggnad av ett nytt parkeringsgarage förbereds. Centrum för allmänmedicin Landstinget och KI driver landets enda akademiska allmänmedicinska centrum i Flemingsberg. Här finns fyra professorer och flera doktorander, som även ger stöd i form av utbildning, forskning och läkemedelsprogram till 17 akademiska vårdcentraler i länet. Nytt rättspsykiatriskt sjukhus Den rättspsykiatriska verksamheten, som idag ligger mitt emot Flemingsbergs centrum, planeras ersättas av en nybyggd anläggning vid Alfred Nobels allé. Den nya anläggningen väntas stå klar

17 KTH kolan för Teknik och Hälsa KTH kolan för Teknik och Hälsa bedriver grundutbildning med inriktning på medicinsk teknik. KTH kolan för Teknik och Hälsa (TH) består av Campus Haninge, Campus Telge och Campus Flemingsberg. kolan erbjuder högskoleingenjörsutbildningar, magisterutbildningar, uppdragsutbildningar och vidareutbildningskurser. KTH TH har ca studenter och ca 140 anställda fördelade på de tre orterna. Ungefär 130 studenter är knutna till Flemingsberg. På kort tid har ett viktigt centrum, även i ett internationellt perspektiv sett, för medicinteknisk utveckling byggts upp i Flemingsberg. Utveckling sker bl.a. inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i vid bemärkelse, där även teknisk forskning inom hälsa och sjukvård ingår. Det finns också biomedicinsk analytikerutbildning och valbara kurser på läkarprogrammet. Tyngdpunkten på forskningen ligger på medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa. kolan för teknik och hälsa samarbetar med industrin. CTMH - ett nytt medicinsk-tekniskt profilområde KTH avser att expandera i Flemingsberg. Målet är att skapa en medicinsk teknisk fakultet och utveckla rimligt stor verksamhet, med ca professorer om fem år, tillsammans med KI. Ambitionen är att öka närheten till den kliniska forskningen. KI och KTH har beslutat om en gemensam satsning på medicinsk teknik. Man kommer att hyra lokaler i BiPontus. Där ska man bedriva verksamhet inom Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa (CTMH) med professurer från både KTH och KI. KTH kolan för teknik och hälsa KTH är uppdelat på fem campus: Valhallavägen, Kista, ödertälje, Haninge och Flemingsberg. De tre sistnämnda bildar den tidigare enheten KTH yd, idag kolan för Teknik och Hälsa, som har en egen profil såväl geografiskt som ämnesmässigt. Antal helårsstudenter 2002: knappt Grundutbildningsprofil: Här finns tio högskoleingenjörsinriktningar som spänner över hela det ingenjörsvetenskapliga fältet (bygg, elektronik, datalogi, medicinsk teknik, logistik och industriell ekonomi) och tre påbyggnadsprogram som ger magisterexamen (design och byggande, datornätverk och tillämpad logistik). Uppdragsutbildning: vid Campus Telge och Campus Haninge. Vetenskapliga profilområden: Den forskning som bedrivs på KTH yd bygger på tre forskargrupper med hittills 21 forskare. Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa: amarbete mellan KTH, KI och tockholms läns landsting om tvärvetenskaplig forskning, utbildning och tekniska innovationer för kliniska tilllämpningar i hälsovården Källa: RAPPORT NR 2:2003 Kartläggning av högre utbildning och universitetsforskning i tockholm-mälarregionen Möjligheter och utmaningar tor potential I dialogen om förutsättningarna att dra fördel av den högre utbildningens och forskningens unika förutsättningar för att utveckla den regionala kärnan Flemingsberg har bl.a. följande aspekter framhållits. Med tre högskolor och ett universitetssjukhus samlade på en förhållandevis liten yta utgör Campus Flemingsberg en i verige, och kanske i Europa, unik koncentration av högre utbildning och fakultetsöverskridande samarbete inom såväl utbildning som forskning. Det finns en stor potential för utökad samverkan och en rik bas för kunskapsutveckling. Det finns även möjligheter att skapa nya temaöverskridande discipliner, yrken och forskningsfält. Det är angeläget att ta tillvara på synergieffekter mellan de tre lärosätena och den omfattande vårdverksamheten i området. tarka profilområden bör kunna identifieras och vidareutvecklas. åväl utbildning och forskning som vård representerar starka tillväxtområden i samhället som kommer att generera nya verksamheter, arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. I Flemingsberg finns en stor etnisk mångfald bland boende, anställda och studenter. I regionen runt Flemingsberg har en stor andel av befolkningen utländsk bakgrund. Här ligger en enorm och positiv potential som borde utnyttjas för regionens utveckling på ett mer systematiskt och kunskapsbaserat sätt. jukhuset, högskolorna och forskningen representerar tillsammans med de rättsliga myndigheterna mycket stora arbetsplatser och miljöer där många människor rör sig varje dag. De bidrar till utvecklingen av Flemingsberg genom att tillhandahålla ett stort marknadsunderlag för bostäder, affärscentrum, restauranger och lokaler, kollektivtrafik, kulturutbud, sportanläggningar med mera. Högskolorna skulle kunna samverka betydligt mer än idag om lokaler samt besöks- och fastighetsservice. Kritiska framgångsfaktorer Inom den akademiska sjukvårdsmiljön försöker man renodla verksamheter som har nära samband med varandra i olna respektive Flemingsberg för att undvika alltför mycket resande. Välfungerande kommunikationer inom och mellan de båda enheterna är en fundamental förutsättning som underlättar möjligheten att placera hela divisioners eller klinikers verksamhet till Flemingsberg. Framkomligheten och kommunikationerna via Glömstavägen är av största betydelse för sjukhustes utveckling. 17

18 Nu utvecklas gemensamma högskolesatsningar mellan KTH och KI medan ödertörns Högskola än så länge inte har en lika aktiv roll i samarbetet. På sikt kan flera potentiella synergier tänkas, exempelvis efterfrågas kvalificerad kompetens inom entreprenörskap, företagsekonomi och språk. Nya enheter måste dock bli tillräckligt kraftfulla för att överleva på egna meriter. amverkan mellan den akademiska världen och näringslivet är inte lika väl utvecklat som med myndigheter och förvaltningar. venska industriföretag prioriterar arbete med medicinsk-teknisk utveckling utanför verige. En kartläggning ska göras av vad som försvårar samarbetet mellan näringslivet och forskningen och vad som kan göras för att industrin ska tycka att det är intressant att finnas i Flemingsberg. Det borde vara möjligt att skapa en kompetens- och utvecklingsmiljö som är attraktiv och intressant för industrin. Man kanske ska tillsätta några professurer som passar företagens intressen. Målet är att skapa en erkänt välfungerande utvecklingsmiljö. Det återstår fortfarande mycket att förbättra vad det gäller den totala campusmiljön om visionen är fortsatt utveckling och förmåga att attrahera de allra bästa studenterna från hela världen. Området skulle behöva ett ordentligt tillskott av kultur- och idrottsanläggningar, både inomhus och utomhus, för att motsvara de förväntningar som framförallt internationella studenter har på ett campusområde. Det finns också potential till ett ordentligt ansiktslyft av området, bl.a. med hjälp av fler grönområden och fler caféer och restauranger. tudentbostäder i anslutning till campusområdet är en högprioriterad fråga för högskolorna och studenterna. En upprustning av campusområdet och den fysiska miljön kopplat till ökad samordning, profilering och slagkraft i de akademiska miljöerna i Flemingsberg har bedömts viktigt för att kunna rekrytera företag, öka sysselsättningen inom privat näringsliv och för att kunna attrahera fler och nya studentgrupper. Flemingsbergs attraktivitet jämfört med konkurrerande institutionsmiljöer norr om innerstaden måste förbättras. ödertörns tingsrätt invigde nya lokaler i Flemingsberg i april 2007 Konstnärlig utsmyckning vid sjukhuset Vad behöver Flemingsbergs ledning göra? 1.1. tödja de akademiska verksamheterna inför forskningspropositionen år 2008 i att ta fram en sammanhållen vision som vägledning för framtida utvecklingssatsningar i Flemingsberg, möta näringslivets krav på en mer utvecklingsinriktad kompetens- och verksamhetsmiljö i Flemingsberg, få acceptans för slagkraftiga, uthålliga och temaöverskridande högskolesatsningar i Flemingsberg Utveckla nätverk och kontakter för att underlätta för befolkningen i de egna kommunerna att dra fördel av utvecklingen i Flemingsberg genom att samarbeta med skolor, näringsliv och arbetsmarknadsaktörer som stimulerar unga till studier och kunskapsbaserat entreprenörskap, underlätta för lokala företag att dra nytta av resurser och marknadspotentialer i Flemingsberg. 1.3 Förmedla kontakter och främja kunskapsöverföring som underlättar för företag och verksamheter att dra nytta av den unika resurs som vetenskapsmiljöerna vid högskolor, universitet och forskningsorgan i Flemingsberg representerar. 18

19 2. timulera innovationer och entreprenörskap Idén om en forskningspark i Flemingsberg har varit bärande från början. Ändamålsenliga miljöer för innovation och nyföretagande kan bli en vital drivkraft i utvecklingen av den regionala kärnan Flemingsberg. Den tidigare verksamheten i Novum har nu tagits över av Karolinska Institutet cience Park (KIP). Avsikten är att bidra till att knyta företag till Flemingsberg. KIP AB, som drivs av KI, utgår från verksamheten och hyr lämpliga lokaler för att expandera den kommersiella aktiviteten. Ett strategiskt samordnande initiativ Karolinska Institutet cience Park AB, KIP Det finns starka indikationer på att universitetssektorns ekonomi kommer att stärkas de kommande åren. Därmed skapas nya förutsättningar för uppbyggnad av bred kompetens inom området Teknik, Medicin och Hälsa där framförallt KTH och KI samverkar med tockholms läns landsting. Det saknas dock en kunskapsintensiv industri i regionen som naturligt kan dra fördel av de offentliga satsningarna och därmed skapa en stark och dynamisk utveckling. Därför har KI bildat Karolinska Institutet cience Park AB och tagit över ansvaret för Novum forskningspark. KI:s innovationssystem har hittills enbart arbetat med utveckling av produkter och inte tjänster. Under senare tid har det visat sig att det kan finnas många intressanta affärsmöjligheter inom tjänstesektorn, eller kombinationer av produkter och tjänster. töd till medicintekniska projekt och till utveckling av tjänsteproducerande bolag ska stärkas och förläggas till Flemingsberg. ervice ska ges inom hela KI oavsett geografisk belägenhet. Ett motiv till att utvecklingen av tjänsteproducerande företag förläggs till Flemingsberg, är att ge väsentligt stöd för att utveckla affärsmöjligheter också bland studenter. Bolaget Karolinska Institutet cience Park AB ägs formellt av Karolinska Institutet Holding AB. Det svarar för uthyrning och drift av lokaler för inkubatorsverksamhet i både Flemingsberg och olna samt för en kraftfull marknadsföring av forskningsparken. KIP AB har två roller. Den ena rollen är att arbeta för att externa företag ska välja att etablera sig i parken. Den andra är att nya företag, som bildas inom ramen för KI:s innovationssystem, kan växa fram med utgångspunkt i affärsidéer genererade av studenter, forskare och övriga anställda från såväl KI, ödertörns högskola och Karolinska Universitetssjukhuset som andra universitet och högskolor i landet eller Norden. Verksamheten ska hålla högsta internationella klass. År 2010 bedöms lokalbehovet kunna vara betydande. Karolinska Institutet Holding AB KIHAB bildades för tio år sedan med syfte att ge KI möjligheter att arbeta kommersiellt och att därigenom få ett annat flöde av affärsmöjligheter och kunnande tillsammans med näringslivet och omgivande samhälle. En av de första åtgärderna var att bilda Karolinska Institutet Innovations AB, KIAB, för att tillvarata upptäckter i den medicinska forskningen och föra ut dem i samhället. KIAB utreder varje år potentialen hos ca 100 uppfinningar. Dessa utreds av KIABs egen personal och konsulter som har specialkompetens inom olika områden. Detta gäller frågor som exempelvis patenterbarhet, marknadssituation, uppfinningens affärsmässiga potential och vilken grund som upptäckten vilar på. Mindre än 10 procent av de utvärderade projekten går vidare efter avtalsskrivning med dem som äger de immateriella rättigheterna. Därefter måste en plan tas fram för hur projektet ska kunna utvecklas vidare. Av avtalet med forskaren framgår det att KIAB står för utvecklingskostnaderna. Målet med processen är att bilda nya start-up bolag eller att licensiera ut uppfinningen till större företag, som i sin tur har kompetens och ekonomiska resurser att ta uppfinningen till marknaden. I avtalet med forskaren regleras också hur framtida intäkter ska fördelas. Grundprincipen är att forskarna har initialt ett ägande eller rätt till 60 procent. I systemet finns idag ca 100 patent, 60 läkemedelsprojekt, över 300 specialister och ett 40-tal mindre läkemedelsbolag. vårigheten med arbetet är att selektera de projekt som kan förväntas att inom 10 till 15 bli nya produkter. Ett projekt som bolagiseras kan välja att ingå i KIs tarthus, som innebär att forskaren själv är mer aktiv i bolagets löpande drift och utveckling, medan den andra vägen är KI:s Business Incubator. I det senare fallet hyr KIAB in produktutvecklare och affärskonsulter för att driva bolagen. De flesta forskare väljer den senare vägen då de inser att de själva inte alltid är entreprenörer och att det är mycket svårt att driva bolag inom bioteknik då utvecklingsproblematiken är komplicerad. Två såddfinansbolag Karolinska Development I resp II, med kapital från marknaden och delvis ägda och kontrollerade av KIHAB, ingår i KI:s innovationssystem sedan några år. Det totala kapitalet i båda dessa bolag utgör omkring 800 Mkr. Karolinska Institutet cience Park AB KIP AB ska bedriva verksamhet i både Flemingsberg och olna och stödja KI:s innovationssystem genom att hyra ut lämpliga lokaler, verka för en god infrastruktur för de bolag som finns i KI:s innovationssystem samt för att nya bolag ska få förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Principiell illustration av Karolinska Institutets system för stöd till företagsutveckling 19

20 En ny medicinsk-teknisk inkubator i Flemingsberg Den forsknings-, utbildnings- och näringslivsmiljö som utvecklats i och runt omkring Flemingsberg under senare år har skapat gynnsamma förutsättningar för uppkomst av nya produkt- och affärsidéer, inte minst sådana som är grundade på tvärvetenskapliga forskningsoch utvecklingsprojekt. Hittills har dock forskare, studenter och andra idébärare i Flemingsberg med omnejd, saknat en kraftfull inkubatorsmiljö att vända sig till för att få sina idéer värderade och möjlighet att erbjudas goda förutsättningar för att utveckla dem vidare. I de nya lokalerna finns plats för expansion av medicinsk-teknisk verksamhet. TING (tockholm Innovation Growth) som nu håller till i Kista och på KTH:s campus på Valhallavägen planerar att placera personal i Flemingsberg. KI:s utbildningsbolag KIEDU, som vuxit snabbt, planerar också fast etablering i Flemingsberg. Redan etablerade tjänsteföretag, för vilka adressen är viktig, väntas se fördelar i att finnas fysiskt nära KI. Detta kan även gälla utländska företag som vill ha adress i Karolinska cience Park. Forskningen inom medicinsk teknik vid KTH TH, KI och Karolinska universitetssjukhuset, och den utvecklingsverksamhet som sker vid CTMH inom bland annat projektet Värdig Vård, har förutsättningar att, kompletterade med en kraftfull inkubator, göra Flemingsberg till ett viktigt svenskt innovationscentrum på det medicinsk-tekniska området och därigenom bidra till att stärka veriges internationella konkurrenskraft. Inriktning, organisation och dimensionering, samt finansiering av den inkubator som etableras inom ramen för den nya forskningsparken i Flemingsberg håller på att klargöras. Bioinformatik är exempel på ett växande område, med stor utvecklingspotential. Nu byggs stora databaser som industrin kan utnyttja för produktutveckling. Det handlar om globalt samarbete mellan en stor mängd kliniker. Databaserna ska både kunna vara till nytta för den akademiska forskningen och man ska kunna sälja kvalitetssäkrade data till den kommersiella forskningen. Ofta är studenterna och forskarna intresserade av databasen men de är inte entreprenörer. Här kan man koppla ihop kompetenser. Flera intressenter samverkar En rådgivande kommitté ska inrättas bestående av ledande företrädare för Huddinge och Botkyrka, ödertörns Högskola, KTH och andra intressenter, som skall erbjudas representation i kommittén. Kommitténs uppgift är att vara ett diskussionsforum till stöd för KIP:s ledning i utvecklingen av forskningsparken i Flemingsberg. I det innovationssystem som KIP-Flemingsberg ska inspirera och stötta ingår, förutom den omfattande forsknings- och undervisningsverksamhet KI själva bedriver i Flemingsberg, följande verksamheter: ödertörns högskola kolan för teknik och hälsa (KTH TH) Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa Karolinska universitetssjukhuset tockholms läns landsting (LL) Innovationsbron tockholm Huddinge och Botkyrka kommuner ALMI och NyföretagarCentrum Personal vid röntgenavdelningen i Flemingsberg Företagarutbildning Huddinge och Botkyrka kommuner ska starta en företagarutbildning inom Komvux enligt förebild från Mjärdevi cience Park i Linköping. Företagarskolan vid Mjärdevi i Linköping är förebild för företagsskolan i Flemingsberg. Utbildningen är kostnadsfri. 20

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Organisation och genomförande. av utvecklingsprogram för den regionala kärnan FLEMINGSBERG

Organisation och genomförande. av utvecklingsprogram för den regionala kärnan FLEMINGSBERG Organisation och genomförande av utvecklingsprogram för den regionala kärnan FLEMINGSBERG Juni 2007 Etablera en gemensam organisation för genomförandet Det behövs en kraftfull operativ ledning för att

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor

Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor 19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Välkommen att växa med oss!

Välkommen att växa med oss! Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

botkyrkas översiktsplan

botkyrkas översiktsplan botkyrkas översiktsplan Foto: Callius/One eyed Inc Kortversion Samrådsförslag mars Foto: johan nes liljeson Här är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! Det är ett förslag på hur vi kan utveckla

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg 10-01-22 1 Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg Flemingsberg - idag och visionen för 2030 Fördjupad översiktsplan

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Synergier mellan investeringar i Stockholmsregionen Cecilia Lindahl, TMR, Stockholms läns landsting RUFS Synergier mellan investeringar

Läs mer

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering RUFS 2010 - erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering Reglab 3 september 2014 Bette Malmros och Ulrika Palm TMR i Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Dagens presentation

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Närhet. Välkommen till Albyberg mitt i det nya handelsstråket på Södertörn. ETAPP 2 ETAPP 1 ALBYBERG OCH HANINGE

Närhet. Välkommen till Albyberg mitt i det nya handelsstråket på Södertörn. ETAPP 2 ETAPP 1 ALBYBERG OCH HANINGE FÖRETAGSPARK Närhet. Välkommen till Albyberg mitt i det nya handelsstråket på Södertörn. ETAPP 1 Markarbeten pågår och en del av området är redan inflyttningsklar. Etapp 1 har en markyta om 330 000 m 2

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 YTTRANDE 2009-10-07 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) Box 4414 102 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Sammanfattning SSCO ser positivt på de grundläggande ståndpunkterna

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Kista - Sollentuna - Häggvik

Kista - Sollentuna - Häggvik resurs pporten e vs i de yttre Kista - Sollentuna - Häggvik Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kista Sollentuna Häggvik Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Kista Science City VISION OCH STRATEGI 2010-2020

Kista Science City VISION OCH STRATEGI 2010-2020 Bilaga 3 Kista Science City VISION OCH STRATEGI 2010-2020 Handlingsplaner för visionens utvecklingsområden Dynamiskt näringsliv god tillväxt i en expansiv miljö Aktiviteter kopplade till strategierna för

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION

VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR FÖR EN STARK HÖGSKOLA I EN STARK REGION BAKGRUND Just nu pågår åtta olika utredningar inom Högskolan Dalarna för att allsidigt belysa konsekvenser och förutsättningar avseende verksamhetens

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Närvarande Ansvarstagande Utvecklande

Närvarande Ansvarstagande Utvecklande Utveckling av fastigheter för Life Science och sjukvård Hemsö i samverkan med Landsting och kommun Närvarande Ansvarstagande Utvecklande Hemsö är Sveriges ledande privata ägare av samhällsfastigheter Hemsö

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer