Motion 1. Ang. ökat antal specialister i allmänmedicin i framtiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion 1. Ang. ökat antal specialister i allmänmedicin i framtiden"

Transkript

1 Motion 1. Ang. ökat antal specialister i allmänmedicin i framtiden En fullt utbyggd primärvård med allmänmedicin som bas ger den bästa sjukvårdsekonomin. Det finns tillräckligt med evidens bakom detta. En nödvändighet är att det finns specialister i allmänmedicin att tillgå motsvarande resursbehovet. Så är det inte idag och med den tillväxttakt som råder för närvarande finns inte det antalet förrän omkring år Det finns tillräckligt med analyser bakom detta. Samtidigt finns flera tusen svenska läkarstuderande inom EU, studenter som trots höga studiemeriter lottats bort, men ändå inte gett upp sin önskan om att bli läkare. Läkarstudenter vid svenska studieorter har haft möjlighet att vikariera som underläkare efter nio fullgjorda och godkända terminer och godkänd kurs inom den specialitet man önskat vikariera inom. Utlandsstudenterna har inte haft denna möjlighet då Socialstyrelsen haft som policy att ej godkänna deras ansökningar. Från och med våren 2012 har dock även de som studerar till läkare inom hela EU fått möjlighet att vikariera som underläkare. Socialstyrelsen gör inför vikariatet en individuell prövning av utbildningen. Det är arbetsgivaren som ansöker hos Socialstyrelsen om det särskilda förordnandet som krävs för vikariatet. Som medicine studerande kan man dock aldrig vikariera inom primärvården. Socialstyrelsen motiverar detta med att arbetet inom primärvården är alldeles för självständigt. Samtidigt meddelar man att man eventuellt kan komma att se över den föreskrift detta grundar sig på men att det kommer att dröja. MSF Utland som är en delförening inom Läkarförbundet hade 2012 sin första kongress i Krakow. Bland frågor som diskuterades var rättighet och tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som de som studerar i Sverige. Norge omnämndes som ett positivt exempel. Det fanns en stark önskan om en förbättrad situation och en underlättad hemkomst till Sverige och till arbete inom den svenska sjukvården. Man måste förutsätta att läkarstudenter på vikariat har handledning oavsett specialitet. Inom primärvården finns gröna öar med omvittnat god handledning baserad på god bemanning och god kontinuitet. Att anta att man där kan erbjuda arbete med högkvalitativ handledning och en positiv arbetsmiljö är mer än rimligt. Man bör betänka att dessa studenter ofta inte är bundna vid någon speciell plats i Sverige utan skulle kunna få en positiv bindning till det område där de får sina första tjänstgöringar. DLF Jämtland yrkar: att DLF knyter en snar kontakt med MSF Utland med syfte att på lämpliga sätt marknadsföra den allmänmedicinska specialiteten och arbete inom primärvården, att DLF verkar för att Socialstyrelsen snabbt ser över den föreskrift som omöjliggör vikariat inom primärvården för utlandsstudenter från EU och öppnar upp för arbete där god bemanning, god handledning och tillfredsställande arbetsmiljö finns. DLF:s lokalavdelning i Jämtland

2 Svar motion 1. Motionen berör en av primärvårdens och specialister i allmänmedicins ödesfrågor. Tillgängliga aktuella data och analyser från SKL, Läkarförbundet och Socialstyrelsen visar tydligt att bristen på specialister i allmänmedicin är en realitet. Det saknas idag nationellt mer än specialister för att nå det av riksdagen fattade beslutet om 1 specialist i allmänmedicin/1 500 invånare. Enligt Socialstyrelsens Nationella Planeringsstöd (NPS 2013) förutspår man att antalet läkare med specialistkompetens i allmänmedicin kommer att minska med 32 % fram till 2025 utifrån dagens förhållanden. Motionärens problembeskrivning och yrkanden känns därför prioriterade och mycket relevanta för det pågående strategiska arbetet inom styrelsen. Styrelsen har under de senaste åren arbetat med att tydliggöra allmänmedicinens viktiga roll inom den svenska hälso- och sjukvården. Styrelsen fick under förra årets fullmäktige ett uppdrag att presentera en strategi för att öka antalet allmänmedicinska specialistläkare. Arbetet kommer att redovisas under årets fullmäktige. I det dokumentet har föreningen definierat tre steg, som är viktiga för en positiv utveckling gällande en framtida ökning av specialister i allmänmedicin. Att rekrytera - behålla utveckla. I texten gällande rekrytering poängterar vi att: En särskild satsning behöver göras för att rekrytera det ökande antalet medicinstuderande utanför Sverige. Här skulle arbetsgivarna kunna erbjuda intressanta praktikplatser i svensk primärvård redan under pågående utbildning. Möjligheterna att erbjuda underläkarvikariat regleras i Socialstyrelsens föreskrift SoSFS 2000:6 - om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare. En student som genomgår medicinsk grundutbildning vid en svensk fakultet och har fullbordat studier till och med den nionde terminen med godkända kurser och prov, får anställas med ett vikariatsförordnande under handledning. Om vikariatet avser ett ämne, som den studerande genomgår efter den nionde terminen, krävs godkänd kurs och godkänt prov även i detta ämne. Anställning av medicine studerande i primärvården får inte förekomma. Vad som avses med primärvård framgår av 5 första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Utländsk medicinstudents möjligheter att vikariera har under 2012 prövats juridiskt varvid en student med utbildning i annat EU-land fick rätt till vikariatsanställning under förutsättning att vederbörande genomgått nio terminers utbildning och prövats individuellt av Socialstyrelsen gällande kunskap och färdigheter inom specialiteten där praktiken skulle utföras. Styrelsen konstaterar att Läkarförbundet för närvarande inte aktivt driver frågor gällande förändringar av Socialstyrelsens föreskrift. Den rättsliga processen, som beskrivits ovan har tydliggjort möjligheterna för de utlandsutbildade studenterna. Medicine studerandes förbund har, enligt ordförande Isabella Kongstad, stött den student som under 2012 prövade frågan juridiskt, men har för närvarande inga pågående kontakter med förbundet eller Socialstyrelsen gällande möjligheter att få anställning inom vården som student med utbildning utanför Sverige. Som en del i styrelsens arbete så kommer DLF att delta på SKL speciella hemvändardagar för medicinstudenter i utlandet i augusti Vi kommer då att få möjlighet att medverka vid informationen till de blivande kollegorna. Det kommer också med största sannolikhet att anordnas en allmänmedicinsk endags sommarskola i allmänmedicin under ledning av SFAM vid detta tillfälle. Gällande yrkandena i motionen så ser styrelsen att det första yrkandet ligger helt i linje med styrelsens pågående strategiska arbete. Gällande den andra motionens att-sats så konstaterar styrelsen att förordningen SoSFS 2000:6 omöjliggör alla kandidaters, inte bara de utlandsutbildades, möjligheter till att vikariera inom primärvården. Enligt föreskriften så får man inte

3 ta anställning i primärvård som student eftersom kompetensnivån bedöms för låg i relation till det individuella arbetet på en vårdcentral. Regleringen finner styrelsen bör gälla generellt, även på väl bemannade arbetsplatser. Vi finner däremot inga som helst hinder för att studenter med både svensk eller utländsk utbildning får ta anställning inom befattningen läkarassistent där det finns ett väl beskrivet handledningskrav. Som läkarassistent gör man inte heller självständiga medicinska handläggningar av patienter eller utfärdar recept. DLF:s styrelse föreslår mot bakgrund av ovanstående fullmäktige besluta: - att bifalla motionens första yrkande, - att avslå motionens andra yrkande. Motion 2. Dataprogram på vårdcentralerna Det sägs tydligt i AML att: Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Vidare: Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2a. Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område. I föreskrifter om bildskärmsarbete: Programvara och system 10 Programvara och system skall vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov. Programvara skall vara lätt att använda och vid behov kunna anpassas till användarens kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Systemen skall så långt möjligt ge användarna återkoppling ifråga om det utförda arbetet. De skall visa information i ett format och i en takt som är anpassad till användarna. Vid utformning och val av programvara skall särskild hänsyn tas till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information. På senare tid har ett flertal nya program tillkommit på våra datorer som har sitt ursprung på nationell nivå. Dessa program har hamnat på våra datorer utan att risk- och konsekvensbeskrivningar har gjorts. Detta strider mot föreskrifterna i Arbetsmiljölagen. Exempel på sådana program är den elektroniska sjukskrivningen, Pascal, Mina vårdkontakter och SVPL. Programmen är som regel inte integrerade med journalsystemen och kräver separata inloggningar. Patientdata kan inte överföras mellan programmen. Gränssnitten för programmen är inte likartade. Många upplever dem som obegripliga och svåranvända. Utvecklingen inom IT-området borde syfta till att underlätta arbetet för användarna. Syftet med de nya programmen förefaller istället vara att genomföra rationaliseringar inom annan verksamhet. Arbetsuppgifter läggs därmed över på användarna. Ett exempel på det är pro-

4 grammet Pascal som är ett led i centraliseringen av Apodosverksamheten. Detta program har inneburit och innebär stor frustration och ett stort merarbete för oss distriktsläkare. Programmet är dessutom undermåligt och felkonstruerat, men vi tvingas ändå att använda det. Vi har gjort en enkät till våra klinik-/skyddsombud och de anser att arbetsmiljön på IT-området avsevärt försämrats och att de aldrig tillfrågas inför förändringar eller tillkomsten av nya program. Utbildningen är också eftersatt. Vi har tagit upp de här problemen med vår Primärvårdsförvaltning, men svaret har varit att det inte går att påverka eftersom programmen har tillkommit nationellt och därför ligger utanför lokal kontroll. DLF Sydvästra Skåne yrkar: att DLF bevakar IT-frågorna på nationell nivå, att DLF verkar för att brukarinflytandet ökar på utformningen av vår IT-arbetsmiljö, att DLF verkar för att Arbetsmiljölagen följs på IT-området. DLF:s lokalavdelning Sydvästra Skåne Svar motion 2. DLF delar motionärens syn på problematiken med IT-arbetsmiljön. De frågor som motionären lyfter är av stor betydelse för medlemmarna och för styrelsen. Att kunna påverka de nationella processer som pågår nationellt är viktigt för arbetsmiljön och vår framtida yrkesutövning. DLF arbetar med att bevaka IT-frågorna och att öka brukarinflytandet på nationell nivå genom deltagande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) samt genom de nationella nätverk för IT-frågor som finns kopplade till RLIM och DLF. Arbetsmiljöaspekten följs framför allt via arbetslivsgruppen (ALG) inom Läkarförbundet där DLF också är representerat. Styrelsen föreslår därför fullmäktige besluta att motionens samtliga tre att-satser därmed anses besvarade. Motion 3. Ett gemensamt journalsystem för hela Sverige För närvarande finns ett flertal olika journalsystem i Sverige. Även mellan län/landsting som har likadana system så samarbetas det inte i utvecklings- och förändringsarbete. Vi vet alla att det är svårt att lokalisera IT-tekniska problem och framförallt att det är tidskrävande och därmed kostnadskrävande med fel som tar lång tid att åtgärda. Vi upplever också att intresset är

5 svalt att förändra och åtgärda redan installerade program med felaktigheter som gör det trögt och svåranvänt för distriktsläkare runt om i landet. Allt detta bromsar vår effektivitet och försämrar vår arbetsmiljö. Fördelen med ett gemensamt system är att läkare kan jobba på olika arbetsplatser i landet och känna igen sig direkt i stället för inskolningsproblem för nya användare. Ekonomiskt så är det dyrt att alla landsting jobbar var och för sig med liknande problem och lösningar i stället för att det löses gemensamt. En större del av skattepengarna skulle kunna gå till vården istället för till IT lösningar. Förutom att det på sikt minskar kostnader ser vi följande fördelar: Ökad patientsäkerhet eftersom alla läkare i Sverige kommer att använda ett system som hen är bekant med. Underlättande av jämförande mätningar av kvalitet mellan vårdenheter och landsting i Sverige. Undvika att skapa parallella register som ska fyllas i och medför dubbelarbete för vårdpersonal. Underlättar och strukturerar utveckling av datorprogram/ journalsystem. Sparar på resurser och personal i vården. Nu finns det grupper av utbildad vårdpersonal som jobbar lokalt i landstingen med utveckling av IT. Antal personer som jobbar med det kan minskas. Vår yrkesgrupp kommer att ha ett gemensamt språk då vi diskuterar IT frågor/problem. DLF Västerbotten yrkar att DLF centralt verkar för att starta ett arbete med mål att påverka införande av ett gemensamt journalsystem för hela Sverige. DLF:s lokalavdelning Västerbotten Svar motion 3. Styrelsen instämmer i den problembeskrivning som motionären målar upp. Vi instämmer också i de fördelar som motionären beskriver om sjukvården och specifikt primärvården hade datorsystem som helhjärtat stödde patientarbetet. Redan idag finns det krav på att de olika journalsystemen ska vara så kompatibla att de ska gå att använda utifrån patientsäkerhet, vårdkvalitet och möjlighet till uppföljning osv. Enligt Patientdatalagen så ska man också ha möjlighet att digitalt komma åt varandras journaler även mellan landstingen. Allt detta enligt PDL, HSL och Socialstyrelsens föreskrifter. Det kommunala självstyret sätter dock upp hinder. Ingen vill ändra på sitt. Dagens journalsystem upplevs som oflexibla och kan inte tillgodose alla olika användarsituationer (olika medicinska verksamheter, olika situationer inom varje verksamhet). Detta ger en tydlig färdriktning och trend mot byggande av olika funktioner som har en lösare arkitektur och som blir alltmer nationella. Exempel på sådana funktioner är NOD, Pascal. Kvalitetsre-

6 gisterinrapportering och infektionsverktyget. De lokala systemen blir mer en slags dataförvaring om ens det. Vi ser alltså att vi är på väg mot byggande av funktioner som blir olika moduler som sköter olika anpassade situationer. Dessa moduler kan ha olika tillverkare och som knyts samman i ett nätverk där användaren kan ta till dessa vid behov. Exempel på sådana funktioner kan vara läkemedelsordination för barn, ordination av fysisk aktivitet osv. Dessa funktioner kommer att förhålla sig till datalager, som antingen finns lokalt eller nationellt för att kunna hämtas därifrån igen när man har patienten framför sig t.ex. NOD. Styrelsen anser således att vi inte kommer att röra oss mot ett journalsystem i den bemärkelsen att det kommer att vara en leverantör (t.ex. Epic) som står för hela lösningen. Vi ser istället ett system där några levererar lösningar för lagring lokalt, andra sköter logik och funktioner så att dessa presenteras på ett aptitligt sätt för användaren, ytterligare andra fokuserar på nationella kunskapsstöd, uppföljningsfunktioner med mera. Styrelsen ser att det allra viktigaste blir kravställandet på alla dessa olika moduler och funktioner. I vilka situationer behöver vi vad? Hur vill vi att stödet ska vara utformat? Det är bara läkare som kan ställa dessa krav. Vilken information behövs om patienten? Hur vill vi att IT stödet ska pussla ihop den individuella informationen om patienten med den generella informationen i kunskapsstödet? Hur ska det presenteras? Vi som läkare måste ställa krav på funktioner och försöka lyfta fram separata funktioner till en nationell nivå. Det kräver mycket insatser och arbete, men om en enad läkarkår ställer krav gärna på detaljerad nivå kommer beslutsfattarna att ha svårt att stå emot. DLF har ett eget nätverk av IT-intresserade kollegor. Läkarförbundets Råd för Läkemedel, IT och Medicinteknik RLIM har också ett nätverk där man kan delta och göra sin stämma hörd in i Läkarförbundet. RLIM är remissinstans för många intressenter och deltar ofta i referensgrupper gällande övergripande IT-frågor. RLIM har också en mycket aktiv bevakning av utvecklingen på IT-området. Problemet är att få tiden att räcka till för rådets medlemmar. DLF:s styrelse är representerad i RLIM och kan driva våra frågor där. Styrelsen är således helt enig med motionären om problembeskrivningen, men vi ser en framtid där vi inte kommer att ha ett journalsystem utan en lösare arkitektur där funktioner och moduler är ihopkopplade efter de lokala behoven. Styrelsen föreslår därför fullmäktige besluta att motionen anses besvarad.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

MSF Utlands Verksamhetsplan 2014 2015

MSF Utlands Verksamhetsplan 2014 2015 MSF Utlands Verksamhetsplan 2014 2015 2 Innehållsförteckning Introduktion s.3 Verksamhetsplansstruktur s.4 Organisation s.5 Landsting + Praktik s.6 CSN, nya bidragsreglerna s.7 Utskrivningar s.8 Rekrytering

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Halvårsrapport MSF Utland 2014/2015

Halvårsrapport MSF Utland 2014/2015 Halvårsrapport MSF Utland 2014/2015 MSF Utlands halvårsrapport för styrelse året 2014/2015 sammanfattar kort vad vi arbetat med samt uppnått under varje del ur vår verksamhetsplan. Den innehåller: Organisation

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES LÄKARFÖRBUND TRYCK: TRYCKINDUSTRI INFORMATION, 2003 MITT MEDLEMSKAP Läkarförbundet är både läkarnas fackförbund och professionens organisation.

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

MSF Utlands Verksamhetsplan 2015

MSF Utlands Verksamhetsplan 2015 MSF Utlands Verksamhetsplan 2015 2 Innehållsförteckning Introduktion s.3 Verksamhetsplansstruktur s.4 Organisation s.5 Landsting + Praktik s.6 CSN, nya bidragsreglerna s.7 Utskrivningar s.8 Rekrytering

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Vägen till svensk legitimation för dig som är läkarutbildad utanför EU/EES

Vägen till svensk legitimation för dig som är läkarutbildad utanför EU/EES Vägen till svensk legitimation för dig som är läkarutbildad utanför EU/EES Din kompetens som läkare behövs på den svenska arbetsmarknaden Här är en beskrivning av hur processen ser ut för att få svensk

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Chef? Konsult Starta eget Arbeta utomlands Glesbygd Industi Forska Klinik Skola Förtagsläkare vårdcentral Storstad En större mångfald

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Tjänstgöringsbok för AT-läkare

Tjänstgöringsbok för AT-läkare Tjänstgöringsbok för AT-läkare 1 Artikelnr: 2006-119-1 Sättning: Per-Erik Engström 2 1. Allmänt Denna bok innehåller dels tjänstgöringsintyg för allmäntjänstgöringen (AT), dels Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Kompetens och ansvar (SOU 2010:65)

Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Remissvar SOU 2010:65 Andreas Bokerud 2011-02-21 Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Saco Studentråd har givits möjlighet att inkomma med synpunkter på utredningen Kompetens och ansvar som behandlar behörighetsregleringen

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser NetID drivrutiner kortläsare operativ browser webinar Checklista dokument wiki avreglering Apotek e-dos PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef HSA SITHS attribut autentisering

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar STRÖMSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16 Kf Ks 23 Au 45 KS/2011-0298 Policy för hälsa och arbetsmiljö i Strömstads kommun Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Vårdcentralerna Bra Liv Landstinget i Jönköping Dorte Kjeldmand, studierektor, specialist i allmän medicin samt pedagogiskt ansvarig Nässjö Utbildningscentrum

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Sveriges läkarförbund 2013. Svante Pettersson, utredare Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2013. Svante Pettersson, utredare Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund RAPPORT Mars 2013 Sveriges läkarförbund 2013 Svante Pettersson, utredare Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon:

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Medlemsbrev april 2015

Medlemsbrev april 2015 Medlemsbrev april 2015 Hej alla glada Utlandsstudenter! Först och främst vill jag hälsa er alla välkomna till ett nytt Utlandsår som fått en ny styrelse med mycket energi och nya kreativa idéer. Vill börja

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Allmänläkare som verksamhetschef

Allmänläkare som verksamhetschef llmänläkare som verksamhetschef Är det något som vi allmänläkare skall ägna oss åt eller skall vi överlåta det till andra? Ledarskapets betydelse för verksamheten har varit föremål för mycket diskussion

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2013-02-20 IMS 2012/36270 1 (5) Distriktet i Stockholm Åke Johansson, 010-730 9042 Stockholms kommun Stadsledningskontoret 105 35 Stockholm Delgivning Föreläggande efter framställning om ingripande enligt

Läs mer