Verksamhetsberättelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelsen"

Transkript

1 Verksamhetsberättelsen 2012 Svenska Distriktsläkarföreningen

2 Innehållsförteckning Sida Inledande faktaredovisning 3 Allmänt 11 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR Vårdvalen 13 Det allmänmedicinska uppdraget 14 Strategi allmänmedicin 14 Vården av de mest sjuka äldre 15 Europaläkare 15 Sjukskrivningsfrågan och SFLF-projektet 15 Den goda arbetsplatsen 16 Almedalen 16 FÖRBUNDSFRÅGOR Läkarförbundets fullmäktige 16 CS 17 FÖRHANDLINGSFRÅGOR 18 UTBILDNING OCH FORSKNING Grundutbildning och AT 19 Vidareutbildning 19 Fortbildning 20 Forskning 20 Arbetsmiljöfrågor 21 Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik 21 INTERNATIONELLA KONTAKTER UEMO 21 Nordiskt allmänläkarseminarium 21 FÖRENINGSAKTIVITETER Ordförandekonferensen 22 DLFs fullmäktigemöte 23 Fackligt seminarium 24 DLFs lokalavdelningar/förbundets lokalföreningar 24 KONTAKTER MED ANDRA ORGANISATIONER SFAM 25 Övriga yrkesföreningar 25 Övriga kontakter 25 INFORMATION Distriktsläkaren 25 Ombudsmannabrev 25 Hemsidan 26 Rekrytering 26 Provinsialläkarstiftelsen 26 Stiftelsen Svenska Distriktsläkarföreningens Samfond 27 KASSÖRENS REDOGÖRELSE 27 FÖRTECKNING ÖVER FÖREKOMMANDE FÖRKORTNINGAR 28 DLF ARBETAR FÖR 29 RESULTAT OCH BALANSRÄKNING 30 PROTOKOLL FRÅN FULLMÄKTIGEMÖTET

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen för Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) får i enlighet med föreningens stadgar avge följande berättelse över verksamheten och förvaltningen under tiden 1 januari till 31 december Styrelseledamöter Styrelseledamöter Mandattiden utgår Ove Andersson, ordförande Ove Andersson, ordförande 2014 Agneta Sikvall, vice ordf. Anna Segernäs Kvitting, vice ordf Christer Olofsson, sekreterare Agneta Sikvall, sekreterare 2013 Anders Nilsson, kassör Anders Nilsson, kassör 2014 Britt Bergström Britt Bergström 2014 Christer Olofsson Christer Olofsson 2014 Svante Svenson Svante Svenson 2013 Ulf Wahllöf Marina Tuutma 2013 Revisorer Lennart Spång Carl-Eric Thors Revisorssuppleanter Sten Stenberg Sven-Axel Andersson Auktoriserade revisorer Mats Fridblom Stefan Norell (suppl.) Ledamöter i valnämnden Kerstin Ermebrant Rune Kaalhus Björn Widlund Eva Fägerskjöld (suppl.) Revisorer Lennart Spång Carl-Eric Thors Revisorssuppleanter Sten Stenberg Gunilla Boström Auktoriserade revisorer Mats Fridblom Stefan Norell (suppl.) Ledamöter i valnämnden Eva Fägerskjöld Ulf Wahllöf Björn Widlund Ann-Christine Sjöblom (suppl.) FULLMÄKTIGEREPRESENTANTER I SVERIGES LÄKARFÖRBUND Ordinarie Ersättare Ordinarie Ersättare Britt Bergström Per Nordlund Britt Bergström Per Nordlund Anders Nilsson Moa Vlastós Anders Nilsson Moa Vlastós Christer Olofsson Gunilla Boström Christer Olofsson Gunilla Boström Anna Segernäs Kvitting Lorenz Risk-Plotzki Anna Segernäs Kvitting Lorenz Risk-Plotzki Agneta Sikvall Ann-Christine Sjöholm Agneta Sikvall Ann-Christine Sjöblom Svante Svenson Eva Fägerskjöld Svante Svenson Eva Fägerskjöld Ulf Wahllöf Susanne Sparre Marina Tuutma Susanne Sparre Kerstin Ermebrant Staffan Skobe Kerstin Ermebrant Staffan Skobe 3

4 SAMMANTRÄDEN Styrelsen har under året haft 21 sammanträdesdagar; januari, 6 7 mars, april, 19 april (ordförandekonferens), 20 april (FM och konstituerande möte), 24 maj, augusti, 7 12 oktober, 14 november, 15 november (symposium), 16 november (fackligt seminarium), 11 december. ANTAL MEDLEMMAR 2012 Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets början Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets slut Antalet pensionerade medlemmar vid årets början 625 Antalet pensionerade medlemmar vid årets slut 613 UNDER ÅR 2012 AVLIDNA MEDLEMMAR Namn Född Lars-Erik Adolfsson, Bankeryd 1949 Lorienne Bell, Östersund 1968 Bengt Berg, Göteborg 1926 Andreijs Breikss, Göteborg 1930 Magnus Blom, Helsingborg 1965 Lisbeth Broms, Falsterbo 1948 Ernst Corneliusson,Kil 1925 Stig Eriksson, Blåsmark 1950 Bert Hedlund, Göteborg 1920 Christian Hedman, Tullinge 1922 Börje Karlson, Forshaga 1921 Arnolds Kursis, Stockholm 1919 Bengt Kvarnlind, Ekerö 1948 Siv Lindh, Båstad 1943 Per-Olof Magnusson, Tidaholm 1934 August Schneider, Uppsala 1925 Olaf Schouenborg, Nättraby 1925 Eva Walton, Stockholm 1951 Lars-Erik Öhman, Gammelstad 1947 HEDERSLEDAMÖTER Distriktsläkaren Christina Fabian Pensionerade distriktsläkaren Per G Swartling 4

5 FÖRTECKNING ÖVER ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE I LOKALAVDELNINGARNA Avdelning Ordförande Sekreterare Blekinge Christer Olofsson Valkyriavägen KARLSKRONA Tel: Fax: Dalarna Vakant Björn Ställberg Barkarbacken FALUN Gotland Vilande förening Kontaktperson Per Jörneus Söderhagsv VISBY Tel: Fax: Gävleborg Vilande förening Tina Dahlin (kanslist) Gästrike Hälsinge läkarförening Bud nr 73, Länssjukhuset GÄVLE Tel: Fax: Halland Jämtland Gunnar Claësson Klängrosstigen VARBERG Tel: Fax: Lorenz Risk-Plotzki Köpmangatan 2 B ÖSTERSUND Tel: Mats Wasberg Porsvägen HALMSTAD Tel: Kerstin Ermebrant Jolesvägen TÄNNÄS Tel: Tel:

6 Avdelning Ordförande Sekreterare Jönköping Kalmar Kronoberg Mellersta Skåne Norrbotten Stockholm Malin Andersson Tel: Staffan Skobe Esplanadens VC Box 14, VÄSTERVIK Tel: Fax: Kai-Christian Reck Vårdcentralen, Storgatan TINGSRYD Tel: Olof Lindqvist Vårdcentralen Råbyvägen HÖRBY Tel: Robert Svartholm Kornvägen GAMMELSTAD Tel: Caroline Asplund Gustavsbergs VC Odelbergs väg GUSTAVSBERG Tel: Vakant Erica McCarthy Esplanadens VC Box 14, VÄSTERVIK Tel: Fax: Karin Johansson Vårdcentralen INGELSTAD Tel: Fax: Jan Nalepa VC Västra Fäladen Pjäsgatan LANDSKRONA Tel: Fax: Jan Hennix Mjölkuddens VC Mjörkuddsvägen LULEÅ Tel: Magnus Sterner Stureplans husläkarmottagning Riddargatan STOCKHOLM Sydvästra Skåne Bengt Jönsson Sorgenfrimottagningen Nobelvägen 56B MALMÖ Tel: Fax: Gustav Sundberg VC Bokskogen Biblioteksg BARA Tel: Fax:

7 Avdelning Ordförande Sekreterare Södermanland Vilande förening Kontaktperson Leif Stavåker Uppsala Värmland Johnny Sternesjö Tierps Vårdcentral Tel: Vilande förening Eva Gal Garadnai Svartbäckens HLM Svartbäcksg 52A UPPSALA Tel: Fax: Västerbotten Västernorrland Nino Bracin Ersboda hälsocentral Hälsogränd UMEÅ Tel: Fax: Vilande förening Mante Hedman Vårdcentralen Backvägen STORUMAN Tel: Västmanland Västra Götaland Örebro Rune Kaalhus Läkargruppen Källgatan VÄSTERÅS Tel: Fax: Agneta Sikvall Åby vårdcentral MÖLNDAL Tel: Ann-Marie Terner Brickegårdens VC Österleden KARLSKOGA Tel: Fax: Ann Sofi Räms Sala Norra Box SALA Tel: Fax: Jennifer Rudolph Ålegårdsgatan MÖLNDAL Mogens Schou Storå VC Kopparbergsv STORÅ Tel: Fax:

8 Avdelning Ordförande Sekreterare Östergötland Östra Skåne Carin Larnert Hansson VC Lyckorna Lasarettsgatan MOTALA Tel: E-post: Björn Widlund Sjöbo Vårdcentralen Björkvägen SJÖBO Tel: Fax: Ulrika Stenhammar Vårdcentralen Box FINSPÅNG Tel: Karin Minnhagen Vårdcentralen Sandvaktareg ÅHUS Tel Fax Kansli: Anne-Marie Johansson Sveriges läkarförbund Box 5610, STOCKHOLM Tel: Fax: DLFs hemsidor: och 8

9 REMISSER OCH AVGIVNA SKRIVELSER En moderna akademisk läkarutbildning Organisationsöversynen av förbundet Händelsanalys vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor Specialist i allmänmedicin en yrkeskvalifikation för läkare i allmänpraktik Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring Ersättningskommittén Förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råd om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården Översyn av läkarnas specialitetsindelning Vägledning för läkemedelsgenomgångar för äldre multisjuka personer Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Gör det enklare Inspektionen för vård och omsorg Kompetensbehov vid multimodal rehabilitering Socialstyrelsen förslag till föreskrifter och allmänna råd om Lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård till personer med stora behov av tandvård p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat Bättre behörighetskontroll Uppdrag läkare Läkarrollen och omvärlden att få uppdraget gjort Avtalsrörelsen Estetiska behandlingar förslag till rättslig reglering m.m. Läkarförbundets rapport Medicin med detsamma? Förslag till en rättvisare vårdgaranti ett diskussionsunderlag Uppsägningstvister en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare Enkät och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet Delbetänkande Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden 9

10 STYRELSENS OCH FÖRENINGSMEDLEMMARS REPRESENTATION Centralstyrelsen (CS) Ove Andersson Rune Kaalhus Ove Andersson Rune Kaalhus Läkarförbundets valberedning Caroline Asplund Björn Widlund Förhandlingsdelegationen (FD) Ove Andersson Ove Andersson Delegationen för utbildning och forskning (UFO) Britt Bergström Britt Bergström AT-arbetsgrupp Britt Bergström Britt Bergström Arbetsgrupp för fortbildningsinspektioner Britt Bergström Britt Bergström Arbetslivsgruppen (ALG) Christer Olofsson Christer Olofsson Etik- och ansvarsrådet (EAR) Nino Bracin Nino Bracin Provinsialläkarstiftelsens styrelse Christer Olofsson Britt Bergström Sandra af Winklerfelt, suppl. Ann-Christine Sjöblom, suppl. Christer Olofsson Britt Bergström Sandra af Winklerfelt, suppl. Ann-Christine Sjöblom, suppl Allmänläkares europeiska organisation (UEMO) Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom Agneta Sikvall Nils Hafstens stiftelse Stiftelsen Henning och Greta Anderssons minne Rådet för Läkemedel, IT och Medicin-teknik (RLIM) Anna Källkvist Carl-Eric Thors suppl. Anna Källkvist Carl-Eric Thors suppl. Anders Nilsson Ingmarie Skoglund Anna Källkvist Carl-Eric Thors suppl. Anna Källkvist Carl-Eric Thors suppl. Anders Nilsson Ingmarie Skoglund BraVå (Bra Vård för äldre) Ove Andersson Ove Andersson Projekt Regionalt skyddsombud (RSO) Gunilla Augustsson Per Nordlund Agneta Sikvall Robert Svartholm SPA (Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen) Ove Andersson Ove Andersson VIS-gruppen Ove Andersson 10

11 Svenska Distriktsläkarföreningen Verksamheten 2012 ALLMÄNT Med utgångspunkt från den allmänna beskrivning av sjukvården och föreningens arbete som gjordes i 2011 års verksamhetsberättelse kan vi konstatera att 2012 inte har inneburit några större förändringar i den komplexa värld som föreningen agerar i. En fortsatt tydlig nationell inriktningspolitik har i många frågor styrt huvudmännen i deras agerande. Som vanligt främst kopplat till tydliga ekonomiska incitament kopplat till vårdgaranti, sjukskrivningsfrågor, äldrevård och patientsäkerhetsfrågor. Till detta så har våra sjukvårdshuvudmän använt samma ekonomiska styrinstrument, främst gällande tillgänglighets- och kvalitetsmål, för att styra verksamheterna i önskad riktning. Diskussioner kring vårdens innehåll, ersättningsprinciper och andra organisatoriska förutsättningar har ännu tydligare präglats av sviktande finansieringsmöjligheter parat med ambitioner att upprätthålla maximal tillgänglighet och service. Bristen på specialister i allmänmedicin har uppmärksammats allt mer, dels genom att SKL i sin arbetskraftsanalys definierat specialist i allmänmedicin som en bristkompetens inom den framtida svenska sjukvården och genom att den kartläggningen som genomfördes av DLF och Läkarförbundet i slutet av året visade på en betydande brist på specialister i allmänmedicin. Utifrån det av regeringen fattade målet på 1 specialist i allmänmedicin per invånare, d.v.s. minst specialister i allmänmedicin så visar kartläggningen att det fattas över specialister i allmänmedicin i november 2012 för att uppnå detta mål. Det fortsatta arbetet med vården av det man definierar som de mest sjuka äldre har allt mer tydliggjort att den viktigaste faktorn för att vården i hemmet ska fungera optimalt är tillgången till en fast läkarkontakt i hemmet för patienten. Utan flera specialister i allmänmedicin samt ändrade organisatoriska förutsättningar kommer man inte att kunna utveckla denna vård. Denna situation har gjort att vi, via förbundet och med direkta kontakter med Socialdepartement och SKL kunnat få till stånd en dialog med beslutsfattare och huvudmän kring bristen på specialister i allmänmedicin. Vi fick också vid vårt fullmäktige ett uppdrag att under verksamhetsåret 2012 utveckla en strategi för stärkandet av allmänmedicin, vilket för oss har varit en tydlig signal att prioritera dessa frågor under I strategifrågorna har föreningen under 2012 arbetet fram två foldrar Nyttan med allmänmedicin som tar fram de samhällsekonomiska fördelarna med primärvård och specialister i allmänmedicin och den mera medlemsinriktade Svenska Distriktsläkarföreningen arbetar för, som definierar föreningens viktigaste frågor och ansvarsområden och målen för detta arbete. Som ett fullmäktigeuppdrag så har också arbetet fortsatt med att ta fram skriftliga råd för en god arbetsplats utifrån de undersökningar föreningen gjort de senaste åren rörande vilka faktorer, som medlemmarna ser som viktigast för att skapa en god arbetsplats. Arbetsmiljön är en viktig fråga för föreningen. Det största hotet mot vår arbetsmiljö är precis som tidigare bristen på specialister i allmänmedicin. Arbetet med dessa frågor har till stor del blivit en del av det arbete som beskrivits ovan. Arbetet med att ta fram skriftliga råd för en god arbetsplats plus föreningens engagemang i förbundets arbetsmiljöarbete genom förbundets Arbetslivsgrupp (ALG) och projekt gällande utvecklandet av regionala skyddsombud har varit andra delar av arbetet kring arbetsmiljön. I den interna diskussion kring arbetsmiljöproblem i dagens läkarbristsituation så har det varit viktigt för oss att ha en konstruktiv hållning i samklang med det strategiska varumärkesbyggande arbetet, som vi tror är mycket viktigt för att skapa en varaktig och hållbar förändring av bristsituationen. Bemanningssituationen i primärvården har under hösten kartlagts av Läkarförbundet tillsammans med föreningen. Detta som en del av uppföljning av vårdvalsreformen i primärvården från När detta skrivs så visar preliminära data att det föreligger en uttalad brist och att kontinuiteten inom vårdvalet snarast försämras jämfört med kartläggningar innan vårdvalsreformens start. Föreningen har följt vårdvalsutvecklingen i landet genom deltagande i aktuella vårdvalssymposier och genom att följa den kontinuerliga vårdvalsutvärderingen. Vi kan konstatera att över 50 utvärderingar har gjorts sedan 2010, men ingen som berört de rent medicinska eller andra professionella effekterna av vårdvalsreformen. Behovet av en sådan analys har lyfts och kommer att bli en av de viktigaste delarna i diskussionen kring vårdvalet de närmaste åren. Genom landstingens behov att minska kostnaderna för slutenvård har också frågan om utvecklandet av en ökad övrig specialistvård inom landstingen fått ökad aktualitet. Vårdval för dessa specialiteter har diskuterats och regeringen har skjutit till pengar för att utveckla vårdval generellt, vilket kommer att påverka primärvårdsuppdraget i många delar av vårt land de närmaste åren. Föreningen har och kommer att delta i den förbundsinterna och externa diskussionen i dessa frågor. Den fråga som vi också haft ett mer intensifierat arbete kring är kompetensutvecklingsfrågan. Resultatet om fortbildningssituationen, som kontinuerligt redovisats i Läkarförbundets fortbildningsenkät har visat på en allt sämre fortbildningssituation. 11

12 Andelen som inte har någon tid avsatt för egen förkovran på arbetet eller internutbildning på vårdcentralen har nått oacceptabla nivåer där 4 av 10 kollegor, enligt den senaste mätningen, inte har, får eller utnyttjar någon tid för egen fortbildning på arbetsplatsen. Frågan har av föreningen lyfts i avtalsrörelsen 2012 samt i den kommande avtalsrörelsen Vi har reviderat vår egen Programskrift gällande distriktsläkares fortbildning samt påbörjat ett arbete, tillsammans med SFAM gällande gemensamma dokument och ett gemensamt arbete i frågan. Som en ny del i detta arbete så ser vi indikationer på att EU kan komma att kräva en nationell kontroll av kompetensutvecklingsfrågor för läkare i framtiden. Frågor kring fortbildningsinspektioner och system för revalidering eller recertifiering, har därför fått en ökad aktualitet och blivit en del av den interna diskussionen gällande fortbildningsfrågorna. Internationellt så fortsatte i början av verksamhetsåret processen mellan den svenska regeringen och EU gällande frågan om vilken allmänmedicinsk kompetens, som ska vara basen i svensk primärvård och som ska registreras i europeisk lagstiftning, den så kallade EU-läkarfrågan. Arbetet med denna fråga har allt sedan 2010 skett via en arbetsgrupp inom Läkarförbundet som letts av föreningens ordförande. Under januari beslöt den svenska regeringen att välja den svenska specialistkompetensen i allmänmedicin. Det kom att innebära att den EU-rättsligt definierade och reglerade medicinska kompetens som vi i svensk lagstiftning benämnt EU-läkare fr.o.m försvinner ur svensk sjukvård samt tas bort i svenska lagar och förordningar. Helt enligt den bedömning som föreningen och arbetsgruppen i förbundet haft i frågan. Från och med detta datum så jämställs alltså den svenska specialiteten i allmänmedicin, enligt EU:s yrkeserkännandedirektiv, med andra EU-länders specialistkompetens och i vissa fall andra EU-länders Europaläkare. Arbetet efter förändringen innebär att följa utvecklingen och bevaka hanteringen så att vi inte får en försämring av standarden inom den allmänmedicinska specialiteten i Sverige p.g.a. det nya beslutet. Föreningens ökande internationella arbete inom vårt europeiska allmänmedicinska fackliga organ, UEMO, har intensifierats. Främst i form av att vi nu har två delegater på UEMO-mötena, vilket möjliggör ett mer aktivt arbetssätt. Inom UEMO så har också frågan om vår specialitets hantering inom europeisk lagstiftning (EU-läkarfrågan) varit en av de viktigaste. Målet är att specialiteten i allmänmedicin ska jämställas med andra specialiteter i allmänmedicin. Fortbildning, IT, hälsopolitiska frågor är stående punkter på agendan. Vi kan också notera att vi under 2012 som en del av detta arbete deltog i planeringen av en europeisk undersökning gällande IT i vården. För att öka legitimiteten för föreningen och engagemanget hos våra medlemmar är kommunikations- och informationsfrågor betydelsefulla. De projekt som igångsattes under tidigare år har utvecklats under året. Som en del av vår informationsstrategi och som ett komplement till vår tidning har vi genom vår tidningsproducent, Mediahuset, utvecklat en ny föreningshemsida Ambitionen är att skapa en livaktig hemsida där du möts av ny intressant information. Tankar kring ett utökat deltagande på sociala medier har utvecklats, främst i form av Twitter och Facebook-engagemang. Efter det positiva erfarenheten och medieuppmärksamheten 2011 kring föreningens aktiviteter att utse en Årets Allmänläkarvän samt genomförandet av ett nationellt symposium så korades också en ny allmänläkarvän samt genomfördes ett nytt symposium Patienten som kund nya roller i primärvården. En ytterligare utveckling av vårt kommunikationsarbete var deltagande i politikerveckan i Almedalen, Visby, under sommaren Alla dessa projekt har i den löpande verksamhetsanalysen inom styrelsen bedömts som givande. Styrelsen kommer att fortsätta med dessa aktiviteter framöver och ständigt utveckla föreningens kommunikations- och informationsinsatser utifrån föreningens och styrelsens resurser och förutsättningar. Det ökade allmänna åtagandet och kommunikationsinsatserna har därför fortsatt utvecklingen med en allt mer ökande arbetsinsats av styrelsen och också krävt ökade ekonomiska resurser. Under 2012 har kostnader för symposiet, det nordiska mötet och vårt europeiska engagemang gjort att ekonomin blivit mer ansträngd. Detta förutsåg dock styrelsen inför 2012 års budget. Som en del av det ökande kommunikationsåtagandet har också redaktören, som ansvarig för tidningen och för samordning av kontakterna med Mediahuset för den nya hemsidan, avsatt 10% tid för detta arbete. Styrelsen har diskuterat arbetssätt och arbetsformer för att rationalisera den interna styrelseverksamheten i mesta möjliga mån för att kunna frigöra resurser för utåtriktat arbete både gällande direkta fysiska kontakter utåt samt tid för att utveckla och delta i informations- och kommunikationsarbetet och -utvecklingen. Som tidigare så har vi värnat om vårt arbete inom Läkarförbundet. Dels genom ett aktivt engagemang inom förbundets råd och delegationer där vi som exempel kan konstatera att bevakandet av IT-frågor, i princip, helt och hållet hanterats genom vår representation i Rådet för Läkemedel, IT och Medicinteknik (RLIM). Utredningsarbete inkluderande enkäter, analyser m.m. har skett i nära samarbete med Läkarförbundets avdelningar för Politik och Profession, Arbetsliv och Juridik samt information och medlemsrekrytering. Kontakter gentemot viktiga parter som t.ex. SKL och Försäkringskassan har ofta varit som en del av förbundsarbetet i de frågor som berörts vid dessa kontakter. Vi har också jobbat tätt ihop med förbundets vice VD samt ekonomichef och ekonomiavdelning gällande stadgearbetet och den ekonomiska hanteringen inom föreningen. Internt inom föreningen har vi också moderniserat föreningens stadgar och den mall för lokalavdelningarnas stadgar som finns. I dessa har vi också tydliggjort förutsättningen för den ekonomiska hanteringen inom föreningen då den inte tidigare varit reglerad på ett tillräckligt tydligt sätt gällande förhållandena mellan lokalavdelning och förening och förbundet. Vi har också, efter påpekande från förbundsstyrelsen och efter en egen analys, beslutat om att centralisera den ekonomiska hanteringen inom föreningen. Allt för att efterleva Läkarförbundets och föreningens stadgar och för att vi sett att vi i vissa delar av landet inte haft tillgång till medlemmarnas medel och i vissa fall utdebiterat avgifter för verksamhet som inte existerar. Arbetet kommer att fortsätta under DLF arbetar för att utöka antalet specialister i allmänmedicin till minst (en specialist i allmänmedicin/1 500 invånare) för att möjliggöra för primärvården att med god medicinsk kvalitet och tillgänglighet fullgöra sitt uppdrag. 12

13 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR VÅRDVALEN Vårdval i primärvården är nu sedan ett par år infört i alla landsting. Läkarförbundet har på uppdrag av fullmäktige fortsatt uppföljningen av vilka effekter vårdvalet inneburit. DLF har arbetat tillsammans med förbundet. Andra aktörer har gjort en mängd uppföljningar vad gäller antal nya vårdcentraler, antal besök och framförallt tillgänglighet. Man kan konstatera att det i praktiken rör sig om 21 olika vårdvalssystem, som skiljer sig kraftigt åt vad gäller uppdragets omfattning, kostnadsansvar och ersättningsprinciper. Många vårdcentraler, framför allt privata har tillkommit, en del har varit tvungna att lägga ner, eller slå sig ihop med andra vårdcentraler. Nya vårdcentraler, som öppnats ligger i princip endast i större städer, få nytillskott finns i glesbygden. Läkarförbundet i samarbete med DLF har startat en uppföljning om hur professionerna verksamma inom primärvården påverkats och då främst allmänläkarkåren. Som första steg har en enkät till samtliga vårdcentraler både privata och offentliga skickats ut. Enkäten var planerad till våren 2012, men fick skjutas upp till hösten eftersom SKL via Anders Anell och medarbetare genomförde en enkätstudie då och vi bedömde att en till enkät skulle riskerar att blandas ihop samt ge en otillfredsställande svarsfrekvens. Syftet med Anell et.als studie var att kartlägga och jämföra vårdvalssystemen i alla landsting med avseende på uppdragets omfattning, ersättningsprinciper och kostnadsansvar för vårdenheter, samt studera hur dessa villkor förändrats sedan vårdvalet infördes. Det andra syftet är att jämföra verksamhetschefernas uppfattning om vårdvalssystemen och dess styreffekter. Data samlades in i tre steg våren 2012 och man använde följande metoder: 1. Enkät till kontaktpersoner i samtliga 21 landsting med frågor om uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar inom ramen för vårdval i primärvården. 2. Enkät till samtliga verksamhetschefer i privat och offentlig primärvård om deras syn på styreffekter av vårdvalsystemet inom det landsting man är verksam. 3. Intervjuer med att urval av kontaktspersoner med fokus på förändringar i ersättningsprinciperna under senare år. Kartläggning av likheter/olikheter har man lyckats väl med. Avseende uppdragets omfattning har man delat in landstingen i tre kategorier om vad som ingår i grunduppdraget vad gäller BHV, MHV, rehabilitering samt medicinsk fotvård. 1. Landsting där samtliga verksamheter ingår i grunduppdraget: Här återfinns norrlandslandstingen och Dalarna. 2. Landsting där ingen av verksamheterna ingår fullt ut: Stockholm, Uppsala och Kalmar. 3. Övriga landsting: Här återfinns majoriteten och lösningarna inom denna grupp varierar mycket. Även vad gäller ersättningsprinciper är variationerna stora, men alla har någon form av kombination mellan kapitering och rörlig ersättning kopplat till besök, samt målrelaterad ersättning. Den fasta ersättningen (kapitering) beräknas också väldigt olika, allt utifrån enbart dela in i olika åldersklasser, ibland uppdelat på kön, till att i olika omfattning kombineras med vårdtyngdberäkningar främst i form av Adjusted Clinical Groups (ACG) samt Care Need Index (CNI). Allt fler landsting börjar med att väga in vårdtyngdsberäkningar i sina system, men man vill skynda långsamt då man noterat att det blir stora resursförskjutningar mellan enheter som har t.ex. listat många friska äldre till enheter med t.ex. många socioekonomiskt svaga individer på sin lista. Rapporten anger inte hur mycket pengar landstingen satsar på sin primärvård. En sådan jämförelse skulle givetvis vara intressant, men även svår att tolka då skillnaderna i uppdragens bredd är så stora. Många (15) landsting gör även avdrag utifrån så kallad täckningsgrad. Man gör således avdrag i ersättningen om någon av enhetens listade gör besök hos annan vårdgivare t.ex. privat organspecialist, i vissa landsting privat sjukgymnast, men även på akutmottagningar! Enheterna ansvarar således för något de inte kan styra över. Även gällande kostnadsansvar är skillnaderna mycket stora mellan landstingen, man har jämfört följande: 1. Besök hos annan vårdgivare: I ett fåtal landsting betalar enheten ingenting för dessa, men i de flesta bär man kostnaden för besök hos annan vårdgivare inom vårdvalet. I fem landsting har enheten kostnadsansvar för samtliga besök hos samtliga skattefinansierade vårdgivare. 2. Allmänläkemedel för listade: I elva landsting har enheten kostnadsansvar för läkemedel, i fyra av dessa dock endast för den egna förskrivningen. Två landsting har kostnadsansvar till viss del på enheterna, medan fem landsting har valt att inte lägga kostnadsansvar på enheterna inom vårdvalet. 3. Medicinsk service: Stora skillnader, allt mellan inget kostnadsansvar alls, via delvis, till fullt ansvar. 4. Hjälpmedel och förbrukningsartiklar: Nästan alla landsting har lagt kostnadsansvar, helt eller delvis på enheterna, dock inte i Värmland och Örebro där enheterna inte har kostnadsansvar. Denna första del av rapporten är således en kartläggning hur det ser ut. Någon värdering om vad som är bra eller dåligt är inte gjord. Man kan inte använda sig av denna del för att se effekter i primärvården som resultat av vårdvalet. Rapporten ger en god bild av hur de olika vårdvalen är uppbyggda, men inte om hur de levererar primärvård. I maj 2012 skickades 21 frågor till verksamhetschefer inom vårdvalen. Man frågade hur cheferna uppfattade uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. Såväl offentliga som privata enheter tillfrågades. Trots påminnelser nåddes endast en svarsfrekvens på 53,1% och svaren från privata bedöms vara underrepresenterade. Svarsfrekvensen mellan landstingen varierade kraftigt med Östergötland i botten med endast 23% svarande, Skåne hade högsta svarsfrekvensen med 60%. Detta gör att det är vanskligt att bedöma hur vårdvalet fungerar i de olika systemen. Första steget i vårdvalsuppföljningen via Läkarförbundet och DLF syftade till att kartlägga hur många specialister i allmänmedicin som är verksamma inom primärvården, samt hur många vikarier, stafettläkare och övriga specialister som var verksamma inom primärvården hösten Motsvarande kartläggning har inte 13

14 skett sedan Det har alltså saknats underlag för att mer i detalj kunna planera åtgärder. Att uppgifter inom ett så vitalt samhällsområde som läkarförsörjningen i primärvården saknats trots att problemens omfattning varit så tydliga är under all kritik. Vi fick glädjande nog en exceptionellt hög svarsfrekvens på >98%! Data av resultaten är fortfarande under bearbetning, men vi kan utläsa att bristen på fast anställda allmänläkare fortfarande är stor. Läkarförbundets enkät till verksamhetscheferna vid landets 1166 vårdcentraler visar att 950 stafettläkare arbetar en genomsnittlig tisdag hösten 2012 eller har ett kortare vikariat. Antalet vakanser läkare man saknar, men har ekonomi att anställa - uppgår till 935 heltider. Riksdagen lade år 2001 fast att det behövs en på heltid verksam läkare inom primärvården per invånare för att tillräcklig bra vård ska kunna erbjudas. Ett mål som Läkarförbundet står bakom. Vår kartläggning visar att det saknas fler än på heltid verksamma läkare för att nå detta mål. Sammanställningen av data är förhoppningsvis färdig i slutet av januari Som nästa steg i uppföljningen av effekterna av vårdval i primärvård planeras enkätundersökning till ett stort antal allmänläkare med frågor angående förändringar av arbetsmiljö, löner etc. Mycket viktiga frågor för DLF. Under 2012 har också regeringen och sjukvårdshuvudmännen satsat resurser för att utveckla vårdval i öppenvård för övriga kliniska specialister. Förändringarna har börjat genomföras på olika sätt i Stockholm samt några andra landsting. Den modell som har använts främst i Stockholm har utvecklats från nationella taxan LoL och i de områden där det redan nu finns en påtaglig andel privata utförare verksamma i vården. Diskussionerna lokalt gällande formerna för vårdval, liksom ersättningssystemen, har varit olika och kommit olika långt. Regeringen kommer dock att de närmaste åren fortsätta tillskjuta medel för utvecklandet av vårdval där integreringen gentemot primärvården gällande patienturval, patientflöden och ersättningssystem kommer att vara viktiga delar i denna utveckling. Styrelsen har under året arbetat med dessa frågor genom Läkarförbundets arbetsgrupp för dessa frågor, VIS-gruppen samt också haft en dialog med av regeringen utsedd koordinator för denna utveckling och kommer även i framtiden att fortsätta bevaka och påverka diskussionerna på detta sätt. att bevaka och påverka den nationella vårdvalsutvecklingen, att verka för att specialisten i allmänmedicin och primärvården är basen för vården av den enskilde patienten i de kommande vårdvalssystemen, att verka för att kompetenskravet för fast tjänst i primärvårdsvalen skall vara specialist i allmänmedicin, att fortsatt bevaka anställnings- och arbetsmiljöförhållandena inom vårdvalet. DET ALLMÄNMEDICINSKA UPPDRAGET Huvudinriktningen i arbetet med det allmänmedicinska uppdraget har varit förberedelsearbetet med symposiet Patienten som kund nya roller i primärvården. Detta gick av stapeln den 15 november i direkt anslutning till det fackliga seminariet. Drygt 70 deltagare, mestadels kollegor fick höra mycket intressanta föreläsningar på dagens tema ur olika aspekter. Katarina Hultling modererade symposiet på ett utmärkt sätt. Föreläsare var Anders Anell, IHE, Torbjörn Tännsjö, professor i filosofi och Mats Olsson, Kairos Future samt Christer Olofsson, DLF. Fokus var inställt på frågor om patienten överhuvudtaget kan ses som kund, historisk utveckling, om vårdvalet gör att det blir bättre, om risken med att en alltför kundorienterad vård kan minska viljan till solidarisk finansiering av sjukvården och om e-hälsosamhället, som bara börjat och där patienten blir delaktig på ett helt annat sätt än tidigare. Symposiet avslutades med en paneldebatt under ledning av Katarina Hultling mellan Anders W Jonsson (c), Lena Hallengren (S), Hans Dahlgen, Praktikertjänst och kollegan Robert Svartholm från Norrbotten. Symposiet togs mycket väl emot och gav eko i massmedia. Huvudmålsättningen var att föra fram synen på att patienten alltmer uppfattas som kund och att detta har triggats av vårdvalsutvecklingen. Risker och förtjänster diskuterades och belystes på ett allsidigt och initierat sätt. Årets Allmänläkarvän utsågs för andra året i följd och mycket välförtjänt var det Björn Olsen specialist i infektionssjukdomar som erhöll priset. Detta med följande motivering: Trots att han är en del av den högspecialiserade vården har Björn Olsen på ett modigt, nyanserat och insiktsfullt sätt argumenterat för att omhändertagandet av de många sjuka kräver det breda sjukdomskunnandet i primärvården samt att denna basala sjukvård borde utgöra en större andel av helheten. Detta pris har uppmärksammats och mottagits positivt. att på olika sätt driva debatten om det allmänmedicinska åtagandet, att arbeta vidare med hur vi på bästa sätt påverkar de frågor, som har avgörande inflytande på vårdens utveckling och vår arbetsmiljö, att utse Årets Allmänläkarvän. STRATEGI ALLMÄNMEDICIN DLFs styrelse fick utifrån en motion under FM 2012 ett uppdrag att lägga upp en tydlig strategi för att öka antalet specialister i allmänmedicin i Sverige. Detta för att kunna få en tillräcklig bemanning i primärvården och även nå upp till målet med en läkare per invånare. Ett framtaget strategiförslag skall presenteras under FM Fortsatt råder stor brist på specialister i allmänmedicin och statsmakternas mål från 2001 om heltidsarbetande allmänläkare i Sverige år 2008 har inte infriats. Utifrån samma behov av 1 specialist i allmänmedicin/1500 invånare så har det aktuella behovet ökat till läkare på grund av befolkningsökningen. Bemanningssituationen påverkar direkt många medlemmars arbetsmiljö. Under de närmaste åren väntas stora pensionsavgångar och styrelsen ser det som en av sina viktigaste frågor att verka för att få till en utökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin. Av största vikt är bevaka att tjänsterna inrättas på enheter, som har goda förutsättningar att hålla en hög utbildningskvalitet. Det borgar också för en ökad rekryteringsmöjlighet. Arbetet med att sammanställa en strategi har påbörjats och detta främst genom datainsamling och granskning av de undersökningar som gjorts inom området. Den av Läkarförbundet 14

15 genomförda och nyligen avslutade inventeringen av läkarbemanningen i primärvården kommer att vara till stor hjälp i det fortsatta arbetet. Ett intensivt arbete med bemanningsenkäten har pågått under hösten Granskningen av de vårdsvalsuppföljningar, som gjorts är också en betydelsefull del i arbetet. Dialog med SKL runt både antalet ST-läkare i allmänmedicin och fortbildning är inledd. att under FM 2013 presentera ett förslag till strategi för att öka antalet allmänmedicinska specialister. VÅRDEN AV DE MEST SJUKA ÄLDRE Vården av de mest sjuka äldre har allt sedan 2010 varit en prioriterad fråga för regeringen och våra kommunala huvudmän. Föreningen har också, allt sedan 2010, försökt påverka utvecklingen gällande vården i hemmet för de mest vårdkrävande äldre, oavsett boendeform. Under tidigare år så har det lett till att föreningen har tagit en policy gällande utformandet av vården i hemmet En säker nära vård samt också lyft frågan om bristen på specialister i allmänmedicin i den nära vården/vården i hemmet. Arbetet med dessa frågor har hanterats på olika plan. Föreningen har deltagit i Almedalen och bevaka dess seminarier samt fick kontakt med brukarföreträdare samt också under hösten haft ett direkt möte med PRO:s ombudsman för sjukvårdsfrågor för att diskutera frågorna. Vi har också deltagit i av Socialstyrelsen och andra aktörer arrangerade möten i frågan samt också representerat förbundet vid två tillfällen. Dels i samband med regeringens hearing efter resultaten av 2011 års Commonwealth Fund rapport om hanteringsfrågor kring vården av de mest sjuka äldre samt också i samband med arbete med en kommande OECDrapport gällande kvalitet i vården av de mest sjuka äldre. Genom förbundets politiska arbete i frågorna har vi också kvalitativt kartlagt primärvårdsläkarnas syn på de organisatoriska förutsättningar som råder i dagens vårdvalssystem. Detta arbete kommer att fortsätta under 2013 och förväntas utmynna i en rapport om situationen utifrån den kunskap som finns och de utredningar och förslag som tagits fram de senaste åren. Föreningen noterar i sitt arbete att synen på problemen delas av Läkarförbundet, SFAM samt de brukarorganisationer, som vi varit i kontakt med. Bristen på specialister i allmänmedicin i vården av de mest sjuka äldre har legat till grund för en dialog mellan föreningen och SKL. Föreningen har där, utifrån våra egna interna diskussioner, fått förtroendet att representera Läkarförbundet i denna kontakt. Ambitionen har varit att lyfta fram behovet av att prioritera specialistkompetensen i allmänmedicin och det ansvar som ligger i det ökade ansvaret för en allt större andel sjukvård i framtiden. Föreningen har vid dessa möten lyft frågan om att allmänmedicin måste prioriteras och lyftas tydligare i grundutbildning. Antalet ST-tjänster måste öka och ett nationellt samlat grepp måste tas gällande ST-rekryteringen. Strukturella problem gällande ST måste identifieras och åtgärdas. Allmänmedicinens varumärke måste stärkas. Ett förslag gällande en arbetsgrupp med yngre läkare har analyserats med en positiv inställning till detta arbete från alla parter. Det hela har dock inte kunnat lösas då finansiering saknats. Bemanningssituationen inkl hyrläkarberoendet har debatterats och kommer att följas upp i de fortsatta kontakterna under att fortsätta verka för att specialisten i allmänmedicin är den självklara fasta läkaren i vården av de mest sjuka äldre. EUROPALÄKARE Från är Socialstyrelsen skyldiga att erkänna allmänläkare från EU om de är specialister i allmänmedicin. Detta efter reprimand från Europakommissionen och med höga böter som följd ifall man inte åtlyder föreläggandet. Tanken är att arbetskraft i unionen ska ha möjlighet att fritt förflytta sig mellan länderna och regleras i EU:s Yrkesdirektiv. För de utländska läkare som får svenskt specialistbevis utan att ha motsvarande kompetens som specialister utbildade i Sverige är det arbetsgivarens ansvar att se till att de får fortbildning till motsvarande kompetens. att följa utvecklingen av invandrande läkare från Europa och bevaka att svensk standard för specialistkompetens vidmaktshålls. SJUKSKRIVNINGSFRÅGAN OCH SFLF-PROJEKTET Föreningen har direkt, genom Läkarförbundet och tillsammans med SFLF varit representerade i olika arbetsgrupper gällande hanteringsfrågor inom sjukskrivningsfrågor. Vi har främst utifrån ett arbetsmiljöperspektiv försökt påverka sjukskrivningsprocessen så att den utvecklas till att bli enklare, flexiblare och tydligare. Ett arbete Bättre samverkan mellan Företagshälsovård och Primärvård har också pågått, tillsammans med SFLF, om att utveckla former för förbättrad tidig rehabilitering allt sedan En tidig signal till arbetsgivare och företagshälsovård från specialisten i allmänmedicin skulle kunna höja kvaliteten i sjukskrivningsarbetet. Detta arbete plus frågan om att förenkla, förtydliga och behovsanpassa sjukintygen är de frågor som föreningen liksom tidigare år ansett vara prioriterade och som vi har fortsatt att lyfta i arbetet under Under 2012 har föreningen, antingen som direkt part eller som ombud för Läkarförbundet, deltagit i arbeten med att utveckla sjukskrivningsfrågorna med Försäkringskassan och Inera, SKL organ för arbetet med utvecklande och genomförande av den nationella e-hälsostrategin. Vi har också varit närvarande vid direkta möten med riksdagens socialförsäkringsutskott samt Försäkringskassans ledning. Allt utifrån en samsyn om behovet att utveckla sjukförsäkringen till en tydligare, mer rättssäker försäkring med en mer individuellt anpassad flexiblare hantering av den försäkrade. Vid alla dessa möten så har också de frågor som berörs i Bättre samverkan mellan Företagshälsovård och Primärvård varit en viktig del. Som en del av arbetet så noterar vi att de frågor som lyfts i detta projekt nu finns med som en del av sjukskrivningsmiljardens prioriterade mål inför I Ineras projekt Ett bättre och enklare intygsarbete konstaterar man i december 2012 att behovet av en utveckling mot en tydligare och enklare hantering är prioriterad. Man fastlår att verksamhetsutveckling av sjukskrivningsfrågan är viktigare än en fortsatt digitalisering. Det man lyfter som viktigaste ledord i den fortsatta utvecklingen är ett ökat behov av enkelhet, kvalitet och delaktighet. DLF har också deltagit som referent i regeringsuppdraget med att utveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga, den så 15

16 kallade aktivitetsförmågeutredning (AFU) som skall vara ett standardiserat verktyg för bedömning av aktivitetsförmågor i förhållande till arbetsmarknaden yrken och de krav som dessa ställer på individen. AFU-hanteringen skall implementeras de närmaste åren som en naturlig del av den sjukskrivne i samband med rehabiliteringskedjans dag 180. Bedömningen kommer inte att göras av ordinarie sjukskrivande läkare utan av speciellt utbildade och utvalda läkare. Projektet avslutades under slutet av Sjukskrivningsfrågorna kommer att fortsätta att vara viktiga för våra medlemmar de närmaste åren utifrån ovanstående utvecklingsprocesser inklusive IT-utvecklingen kopplat till den nationella e-hälsostrategin. att noggrant följa och påverka den pågående utvecklingen av sjukskrivningsfrågorna, främst från ett arbetsmiljöperspektiv, att fortsätta samarbetet med Bättre samverkan mellan företagshälsovård och primärvård tillsammans med SFLF. DEN GODA ARBETSPLATSEN Arbetet på temat Den goda arbetsplatsen har fortsatt. Den enkät som skickades ut till ST-läkare i allmänmedicin under hösten 2011 resulterade bl.a. i en debattartikel, som publicerades i Läkartidningen. Denna och även tidigare artikel har väckt stor uppmärksamhet och lett till många förfrågningar från olika håll angående resultaten och möjligheterna till att få använda enkätmallen till egna undersökningar. Som ett led i arbetet har enkätresultat och en rad andra viktiga studier sammanställts i ett dokument med inriktning att fungera som en handbok med praktiska råd för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Detta i enlighet med ett tidigare FM-beslut. Dokumentet kommer att vara helt klart för spridning under början av att fortsätta det viktiga arbetsmiljöarbetet på temat Den goda arbetsplatsen. ALMEDALEN Almedalsveckan arrangeras årligen vecka 27 på Gotland. Veckan har funnits länge, men växer sig allt större i betydelse för aktörer inom politik och näringsliv. Antalet aktiviteter som ordnas under veckan ökar stadigt. Läkarförbundet har genom CS och tjänstemannasidan sedan några år varit representerat vid Almedalsveckan i Visby som åhörare, men också som arrangörer av egna symposier. DLF har tidigare inte haft någon egen representation på plats, utan verkat genom Läkarförbundets gemensamma arrangemang. I år skickade vi för första gången två representanter från DLFs styrelse, Ove Andersson ordförande och Anna Segernäs Kvitting, vice ordförande till Almedalsveckan. Styrelsen bedömde att det inte fanns utrymme att ordna ett separat DLF-seminarium. Målsättningen denna gång var framförallt att i debatter och diskussioner kunna föra fram en allmänmedicinsk synvinkel och driva primärvårdens frågor med DLF-perspektiv. Ur det gedigna programmet framkom att primärvården var aktuellt i en mängd olika arrangemang. För att täcka så många aktiviteter som möjligt valde därför representanterna att delta i skilda seminarier under de tre dagar vardera som man var på plats. Som ett axplock ur de programpunkter som bevakades kan nämnas: Kvalitetsuppföljningar i primärvården. En framgångsfaktor för ett kvalitativt vårdval. Varför lyssnar inte vården på patienten? Hur blir vi bäst i Europa? Varför får medborgaren ingenting veta? Varför nischar sig ingen i vårdvalets Sverige? Vårdval 2:0. Jämlik vård eller en patientfälla? Makt eller slakt? Så styrs vården och omsorgen bäst. Vågar man gå till doktorn? Fortbildning eller söka på nätet? Snabba akuter ett sätt att revolutionera primärvården och apoteksbranschen? Först och sist i vårdkedjan Apotekens roll i samhället. Äldres läkemedelsbehandling kommunernas ansvar? Eftersom årets DLF-representation var en försöksverksamhet har denna sedan utvärderats. Sammanfattningsvis är reflektionerna att det var slående hur aktuell vården och inte minst primärvården är i samhällsdebatten. Det var också slående hur många andra aktörer som är intresserade av att ha inflytande på den diskussionen. Läkarna generellt behöver här ta ett större utrymme. Under veckan tydliggjordes också att det är svårt att som egen arrangör få ett starkt genomslag i medierna precis under Almedalsveckan eftersom trycket massmedialt då är så stort. att fortsättningsvis att ha egen representation på plats i Visby under Almedalsveckan med årlig utvärdering, att genom representationen stärka positionen i samhällsdebatten. FÖRBUNDSFRÅGOR LÄKARFÖRBUNDETS FULLMÄKTIGE Fullmäktige var, liksom 2011 förlagt till Täby park hotell. Eftersom fullmäktige framledes skall hållas på våren, hade endast ca sex månader förflutit sedan föregående fullmäktige. Som en följd av detta var mötet endast en dag. DLF deltog med åtta delegater. Inledningsanförande hölls av förbundets ordförande Marie Wedin, som gav en översikt av aktuella fackliga frågor som avtalsrörelsen, vårdvalens inverkan på personalens arbete, omhändertagande av de svårast sjuka, medicinska prioriteringar i samband med vårdgarantin och effekter av kommande sammanslagning av stora myndigheter. Till mötesordföranden valdes Karin Ehinger och Gunnar Green, som ledde mötesförhandlingarna med den äran. Förtroendemannarevisorerna granskar hur beslut effektuerats, och vilken påverkan motionerna haft samt hur verksamheten totalt fungerat. Bernhard Grewin redovisade revisorernas arbete. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse fanns vara i god harmoni. Det finns dock ett par beslut från 2008 som ännu inte effektuerats, men arbetet fortskrider. Det gäller frågan om jämställt specialitetsval och om medlemsregistret. 16

17 Till årets fullmäktige hade 12 motioner inkommit. Den första som avhandlades var från Värmland, och yrkade att Läkarförbundet ska verka för att medel för fackligt arbete inkluderas i avtal för offentligt finansierad vård som bedrivs i privat regi. CS hade föreslagit avslag men fullmäktige beslöt om bifall. Nästa motion som kom från Mellersta Skåne. Den handlade om problematiken kring flextid och övertid. Felaktigt använd flextid, som ju skall gå ihop med 40 timmars arbetsvecka, innebär en fri nyttighet för arbetsgivaren när plussaldo på flexkontot stryks utan vare sig ekonomisk ersättning eller ersättning i ledighet. Många läkare har skrivit bort sin övertid. Skulle övertiden som hos många andra yrkesgrupper ha ett högt pris, skulle arbetsgivaren sträva efter att begränsa övertidsarbete med positiv effekt på arbetsmiljön. Efter en livlig diskussion, där DLF deltog, beslöt FM om bifall istället för att motionen skulle ha ansetts besvarad. Mellersta Skåne hade ytterligare en motion. I den yrkade man implementering av akutsjukvård som basspecialitet. Efter det att motionen skrevs har Socialstyrelsen kommit med just ett sådant förslag, vilket Läkarförbundet stöder. Andra motioner som bifölls var yrkandet från Kvinnliga läkares förening om uppföljning av 2008 års handlingsplan för jämställt specialitetsval och från SYLF en motion om anställning av STläkare, där man yrkade att Läkarförbundet skall verka för att arbetsgivarna utannonserar sina ST-tjänster. SYLF hade ytterligare en motion som bifölls. Yrkandet i den avsåg åtgärder för att underlätta vägen till legitimation för läkare från tredje land. Några motioner avslogs om att äldre läkares yrkeserfarenhet utnyttjas vid jämförelse för ersättning av vårdepisoder inom olika specialiteter, om omprövning av opererande specialiteters storlek och den ständigt återkommande motionen om upprättelse och återlegitimering för två kollegor. Beträffande sistnämnda kommer kontakt att tas med motionären för att undvika upprepning av motionen vid framtida fullmäktige. En motion som handlade om patientjournaler på Internet fick ett ändrat yrkande att patientjournaler i sin helhet ej läggs ut på nätet. Den information som läggs ut skall ha prövats av ansvarig läkare dessförinnan, vilket FM ställde sig bakom. Proposition 1 handlade om organisationskommitténs fortsatta arbete angående förbundets organisation i framtiden. Johan Ljungberg från CS presenterade utredningens fem förslag. FM antog samtliga efter omfattande diskussion. 1. Chefer kvarstår som medlemmar i lokalföreningarna. 2. En yrkesförening inrättas för industrianställda. De har för närvarande en intresseförening, men är inte med i förbundet. 3. Beslutsmässiga föreningar som matchar arbetsgivarna inrättas. Om det inom samma landstingsområde eller annat huvudmannaområde finns mer än en lokalförening skall dessa bilda en regionförening som lokal part med förhandlings- och överläggningsrätt enligt lagar och avtal. 4. Ombudsmannaorganisationen utökas för stärkt stöd till medlemmarna. 5. Mandatfördelningen i FM fortsätter att utredas och förslag kommer till fullmäktige Diskussionen kring denna punkt var intensiv. Lokalföreningars och yrkesföreningars representanter framhöll sina föreningars värde för det totala förbundsarbetet. MSF uttryckte oro för ett minskat inflytande. Ersättningskommittén presenterade vid fullmäktige 2011 ett förslag där det beslöts att förtydliganden och justeringar behövdes i vissa väsentliga delar bl.a. beträffande lönebortfall och stilleståndsersättning. De bärande motiven ansågs dock vara bra. Ersättningskommitténs fyra förslag antogs nu av fullmäktige efter livlig diskussion. 1. Lönekompensation till ordf., förste vice och andre vice ordf. (presidiet) baseras på fasta procentsatser i tjänstgöringstid. 2. Övriga ledamöter ersätts i förhållande till bortfallet av lön i ordinarie tjänst. 3. Arvodena blir fasta på årsbasis. 4. Protokollfört möte om minst 4 timmar, inklusive restid krävs för ersättning. Det nya ersättningssystemet träder i kraft juli Systemet utvärderas under en prövotid till nästa FM Särskilda fall utvärderas också till FM 2013 doktorander, föräldralediga, hyrläkare med flera. DLF framlade i denna diskussion ett yrkande om att förslaget från Ersättningskommittén angående tjänstgöringsgrad för presidiet bordläggs och frågan vidarebehandlas i CS. Tjänstgöringsgraden för presidiet borde vara CS beslut och inte Ersättningskommitténs, då det är en politisk fråga av stor dignitet och av värde för förbundets synlighet. Den bör diskuteras och beslutas i förbundets högsta politiska organ. Yrkandet bifölls ej. Ersättningskommittén ansåg att frågan om presidiets tjänstgöringsgrad är ett fullmäktigebeslut, som bygger på bl.a. de remissvar som inkommit under arbetets gång. Ytterligare två propositioner fanns på agendan och antogs av FM. Den ena gällde en stadgeändring som förtydligar pensionärers ställning i förbundet. 70-årsgränsen där man tidigare automatiskt blev pensionärsmedlem tas bort. Den som fyllt 61 år får själv anmäla när yrkesverksamheten upphör och vederbörande blir pensionärsmedlem. Den andra propositionen syftade till att få en uppdaterad löpande numrering i stadgarna som de senaste åren fått ett tillskott av ett antal paragrafer. I samband med budgetförslaget fastställdes medlemsavgifterna. Inga förändringar beslöts förutom för medlemmar under kompletteringstjänstgöring. De får en höjning med 350 kr/år, men får då Läkartidningen på köpet som medlemstidning. Marie Wedin omvaldes till ordf. och DLFs Ove Andersson till 2:e vice ordf. i CS. Vidare omvaldes Karin Båtelsson, Thomas Flodin, Rune Kaalhus, Anna Rask-Andersen. Emma Spak, ordförande i SYLF och ST-läkare i allmänmedicin valdes in som nyval. Vid valet till Ersättningskommittén nominerades Per-Erik Mehlberg från golvet. Efter sluten omröstning och sedan lottning invaldes Per-Erik och Svante Hugosson fick lämna sin plats. Valet av valberedning blev en stor framgång för DLF där de båda allmänmedicinarna Björn Widlund och Lena Ekelius valdes in. Avslutningsvis kan man konstatera att fullmäktige som vanlig var intensivt, med bra debatter trots pressat tidsschema. Våren 2013 stundar ett vanligt fullmäktige över två dagar. CS Föreningen har varit representerad av föreningens ordförande i Läkarförbundets centralstyrelse. Utifrån behoven av de allmän- 17

18 medicinska och primärvårdsrelaterade fackliga infallsvinklarna har arbetet också inneburit ett deltagande i förbundets sjukvårdspolitiska arbetsgrupp samt VIS-gruppen (Vårdval i öppen specialistvård). Bägge temporära arbetsgrupper utsedda av CS med ansvar för att operativt arbeta med sjukvårdspolitiska frågor och kansliuppdrag. De sakfrågor som varit de viktigaste för DLF har varit uppföljningen av vårdvalet i primärvården, äldrevården och ITutvecklingen nationellt mycket utgående från den nationella e-hälsostrategin och nationell utveckling av läkemedelshantering, vårddokumentation och registreringsbehov som exempel. Sjukvårdspolitiskt har också arbetet med en utvecklad vårdgaranti utifrån medicinska bedömningar samt ett ökat fokus på privatläkarfrågor noterats genom regeringens arbete med att försöka implementera vårdval som en princip för en allt ökande del av vården utanför sjukhusen. Formerna för detta har diskuterats inom centralstyrelsens arbetsgrupp, VIS-gruppen. En politik för de organisatoriska förutsättningarna för en ökad andel av sjukhusspecialister i den öppna vården har tagits fram och ett ställningstagande kring eventuella framtida förutsättningar för lagen om läkarvårdsersättning (LoL), nationella taxan har tagits fram. Äldrevårdsfrågorna har åter varit aktuella. Arbetet har främst bedrivits inom den sjukvårdspolitiska arbetsgruppen inom CS, SPA. Bristen på specialister i allmänmedicin och vårdens organiserande inom det delade huvudmannaskapet ses som de viktigaste aspekterna till de kvalitetsproblem som trots mångårigt arbete kring vården av de mest sjuka äldre kvarstår inom svensk sjukvård. En kvalitativ analys av förhållandena inom svenska primärvårdsläkare bekräftade denna bild. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 med en koppling till arbetet med bristen på specialister i allmänmedicin. Centralstyrelsen under ledningen av förbundspresidiet har också påbörjat ett arbete med att skapa ett program gällande den framtida läkarrollen, Uppdrag Läkare. Grunden är ett behov av att definiera de egenskaper i vår yrkesroll som vi bör utveckla och värna i den framtida organisatoriska sjukvårdsutvecklingen. DLF har tillsammans med förbundets övriga föreningar bidragit med synpunkter kring yrkesrollen och de egenskaper, som vi anser behöver utvecklas och värnas i den framtida sjukvården. IPULS avvecklades efter sommaren då regeringen såg att man upphandlingsjuridiskt och konkurrensmässigt inte följde gällande lagstiftning gällande främst utbudet av SK-kurser. Man beslöt därför att Socialstyrelsen skulle överta ansvaret för framtida SK-kurser. Ansvaret gällande kurscertifiering, kurskatalog, SPUR-inspektioner och EACCME-certifiering vilka främst legat inom IPULS blev därför över. En arbetsgrupp inom CS utredde dessa frågor som bedömdes vara av betydande strategisk betydelse för Läkarförbundets fortsatta arbete med professionsfrågor. Man beslöt att under första halvåret 2013 starta ett nytt bolag, som fick uppdraget att fortsätta att hantera de övriga frågorna. Bland övriga arbeten inom CS kan också nämnas en förbundspolitik gällande den framtida läkarutbildningen där man lyfter behovet att EU-anpassa den svenska läkarutbildningens längd till sex år och till detta också koppla legitimationen till genomgången läkarutbildning. Den svenska allmäntjänstgöringen bör dock vara kvar i någon form varför förbundet föreslår inrättandet av ett kliniskt basår, utifrån samma grundtankar som AT för alla nylegitimerade inom svensk sjukvård. Man påbörjades också arbetet med ett nytt folkhälsopolitiskt program främst utifrån det ökade intresset för folkhälsoarbete och de ökade resurser, som avsätts inom sjukvården. Internt har det fortsatta arbetet med organisationsutredningen, efter beslut i 2009 års fullmäktige i Läkarförbundet fortsatt. Förutsättningar för nya regionföreningar, yrkesföreningar och ett utökat ombudsmannastöd har fastslagits och ett arbete gällande de demokratiska förutsättningarna inom förbundet har fortsatt som en sista del i organisationsutredningens arbete. Yrkesföreningarnas roll, struktur och betydelse har genomlysts och ett arbete för att se över de demokratiska möjligheterna och strukturerna för alla föreningar pågår när detta skrivs. att under kommande verksamhetsår fortsätta med att aktualisera och bevaka för primärvården viktiga frågor inom CS. FÖRHANDLINGSFRÅGOR DLF har ett fast mandat i Läkarförbundets förhandlingsdelegation. Allt sedan 2007 har föreningens nuvarande ordförande haft mandat att företräda föreningen i detta forum. Årets tre viktiga frågor var slutförandet av avtalsrörelsen 2012, påbörjandet av 2013 års avtalsrörelse samt uppsägningen av pensionsavtalet inom kommunal sektor och förhandlingarna kring ett nytt helt premiebaserat pensionssystem års avtalsrörelse slutfördes under våren med mål om bevarandet av förhandlingsmodell samt ett definierat procentuellt utfall. Till detta blev fortbildningen en prioriterad fråga tillsammans med frågor kopplade till deltid, främst i samband med graviditet, föräldraskap samt för äldre läkare. Könsskillnader i lön måste elimineras. Det slutliga avtalet blev ettårigt med ett löneutfall i paritet med övriga arbetsmarknaden, 2,6%. I övrigt kom man överens om partsgemensamma arbeten kring fortbildning, förhandlingsmodeller och hanteringen av tidsbegränsade anställningar. Direkt efter det nya avtalet påbörjades arbetet med 2013 års avtalsrörelse med att skapa ett nytt yrkande. Hanteringen förenklades på grund av den korta avtalsperioden i 2012 års avtal. Ett nytt yrkande lades fram i december 2012 med kvarstående krav gällande löneavtalets utformande inklusive förhandlingsordning. De sakfrågor som lyftes i yrkandet var ånyo kompetensutvecklingsfrågorna samt frågor rörande utvecklandet av ett hållbart arbetsliv i karriärens alla skeden. SKL sade upp rådande pensionsavtal på den kommunala sektorn och lade fram ett förslag till ett premiebaserat tjänstepensionsavtal. Man hade en positiv grundsyn. Förutsättningarna inför de kommande förhandlingarna definierades och en utredning gällande effekterna påbörjades under hösten. Uppsägningen gällde hela den kommunala sektorn varför de direkta förhandlingarna hanterades av den partsgemensamma förhandlingsorganisationen OFR. SKL forcerade frågan hårt under hösten varefter parterna enades om att parterna under 2013 ska förhandla fram ett nytt premiebaserat tjänstepensionsavtal, som skall gälla alla som är födda 1986 och senare och som skall träda i kraft

19 Till detta diskuterades också pensionsåldersutredningen och förutsättningarna för ett förlängt arbetsliv. Utredningen, liksom förbundet, poängterar att arbetsmiljön och arbetets krav liksom samhällets sociala trygghetssystem måste anpassas för att den enskilde skall kunna arbeta efter 67 års ålder. En handlingsplan för fackligt förtroendevalda togs fram. Detta är ett arbete som pågått inom FD i två år. FD har utvecklat och uppdaterat förbundets skrift Vägledning för fackligt förtroendevalda från Argument för rekryteringen samt en checklista för hantering av missgynnande har tagits fram. Detta material plus den rapport i frågan som arbetats fram skall under 2013 distribueras till lokalföreningarna som stöd i det fortsatta lokala arbetet. Föreningen tog också upp informationen om förslag till forskningstjänster inom sjukvården, så kallade universitetsöverläkare. Det är viktigt att man lokalt verkar för att förbättra och tydliggöra integrationen mellan forskning och kliniskt arbete för forskarutbildade läkare. Informationen grundar sig i motion nr 13 från I diskussionen och CS svar så säger man att dessa anställningar ska kunna finnas både vid universitetssjukhus, i länssjukvård och primärvård. Informationen tydliggjordes så att detta måste gälla i primärvård och ska stimuleras lokalt oavsett den fysiska knytningen till akademi. EU-läkarfrågan hanterades i FD under 2012 ur två perspektiv. Dels i frågan om lönebildningsstrategi och hanteringsfrågorna efter då EU-läkarkompetensen utrangerades ur svensk lagstiftning. Informationen konkretiserades och spreds i ett AJ- Nytt från juni 2012 samt som medlemsinformation i Läkartidningen den 28 juni. Grunden finns också att läsa i förbundets remissvar i EU-läkarfrågan från februari att via representationen i FD fortsätta att bevaka och aktivt arbeta med förhandlingsfrågor för alla medlemmar oavsett driftsform. Det gäller förhandlingsfrågor som rör medlemmens anställning, arbetsmiljö, lön eller andra förutsättningar. UTBILDNING OCH FORSKNING GRUNDUTBILDNING OCH AT Läkarförbundets policyprogram En modern akademisk läkarutbildning var i början på året ute på internremiss och efter smärre korrigeringar togs programmet av CS. I policyprogrammet föreslås en förlängning av grundutbildningen till sex år samt att den leder fram till en legitimation. Efter legitimationen föreslås en obligatorisk ettårig introduktion till specialiseringstjänstgöringen, som man först benämnde AT, men senare ändrade till bastjänstgöring, BasT. Även läkare legitimerade i annat EU/ EES-land måste genomgå BasT för att kunna påbörja en ST. Man föreslår vidare inrättande av ett nationellt råd för grundutbildningen och BasT, mer ändamålsenliga examinationsmetoder, ökade krav på god handledning, krav på extern granskning och ett tydligare ansvar att vårdgivaren har rutiner, som borgar för en god utbildningskvalité. DLF var i huvudsak positiv till programmet. Vad det gäller tidigareläggande av legitimationen kan vi se fördelar som en ökad arbetsrörlighet inom EU och att de nu förkommande dåligt avlönade vikariaten innan AT försvinner. En farhåga som DLF har gäller vårdintygsbedömningar som idag kan utfärdas av alla legitimerade läkare. Om man tar bort AT försvinner också tjänstgöring inom psykiatri och därmed kompetensen att utfärda vårdintyg. Risken finns att man låter enbart vissa specialister utfärda vårdintyg och med nuvarande brist både på allmänmedicinare och psykiatriker är detta inte en framkomlig väg. Inrättande av ett nationellt råd anser vi vara bra, men det är viktigt att lärosätena har kvar sin autonomi. En modernisering av examinationsformerna och att dessa kommer tidigare under utbildningen samt inrättande av en introduktionstjänstgöring ser vi som positivt. Viktigt att BasT är ett fristående sökbart block och inte en del av ST, detta för att gynna löneutvecklingen. Vidare ser vi positivt på att BasT även är tillgänglig för läkare med legitimation från annat EU/EES-land så att alla läkare oavsett var man är utbildad får en bra introduktion till svensk sjukvård. Längden på BasT anser vi kan vara mellan månader. Det är fortsatt betydelsefullt att man har en längre sammanhållande placering i primärvård på minst sex månader. Arbetet i den av regeringen tillsatta utredningen av läkarutbildningen fortsatte. Två representanter från Läkarförbundet sitter med i utredarens expertgrupp och information om utredningen har getts fortlöpande. Man kommer även här att föreslå att grundutbildningen förlängs till sex år och avslutas med examen och legitimation. Universiteten är ansvariga för utbildningen och viktigt att läkaren vid examen har den kompetens som krävs för läkarlegitimation. AT utgår och ersätts till viss del med utökad verksamhetsförlagd praktik. Kunskapsstoffet delas in i tre delar: basvetenskaper, klinisk och praktisk utbildning. Det kommer att ingå valbara kurser och arbeten inom medicinska vetenskaper. Hur man kopplar ihop grundutbildningen med ST ingår dock inte i utredningens uppdrag, sannolikt krävs en separat utredning för att klarlägga det. Utredningen ska vara klar DLF har haft kontakt med samtliga universitetsorter för att kartlägga i vilken omfattning allmänmedicin finns med i grundutbildningen. Resultaten av enkäten ska sammanställas i början av nästa år och planeringen är att de ska presenteras i Läkartidningen. Vi återkommer närmare runt det här arbetet under verka för att primärvårdstjänstgöring ingår som en självklar del i framtidens grundutbildning/at/bast, att specialister i allmänmedicin ingår som resurs i grundutbildningen av läkare och får skälig ersättning för sitt uppdrag. VIDAREUTBILDNING Socialstyrelsens rapport avseende översyn av läkarnas specialitetsindelning har varit ute på remiss. DLF ställer sig i stort positiv till grundintentionen i rapporten. I korthet anser Socialstyrelsens att man ska införa en gemensam kunskapsbas, common trunk, för vissa specialiteter och att det ska vara färre grenspecialiteter. DLF påpekade i sitt remissvar att sidotjänstgöring inom allmänmedicin borde vara självklar och obligatorisk för de internmedicinska specialiteterna och för geriatrik. Risk finns att den ökade subspecialiseringen leder till minskat generalistperspektiv, vilket i viss mån kompenseras av sidotjänstgöring i primärvården. Vi tror att för ett flertal specialiteter skulle allmänmedicin kunna 19

20 vara en sådan gemensam kunskapsplattform. DLF anser att äldrepsykiatri kan vara en tilläggsspecialitet till allmänmedicin. Vi anser också att allmänmedicin kan vara ett alternativ som basspecialitet till allergologi, men lämnar den frågan till övriga remissinstanser. Nya föreskrifter för läkarnas specialiseringstjänstgöring är under framtagande av Socialstyrelsen och ett förslag kommer att presenteras och remitteras våren De nya föreskrifterna ska börja gälla från Sedan 2008, då den nya målbeskrivningen togs, har det varit två externa bedömare som granskat alla specialistansökningar. I allmänmedicin har fyra personer haft det uppdraget. Socialstyrelsen har haft problem med långa handläggningstider av specialistansökningar. För att komma till rätta med det beslöt man att avskaffa de externa bedömarna och istället inrättat tjänster för medicinsk sakkunniga som ska granska alla specialistansökningar. I vårt remissvar var vi kritiska till denna förändring då vi anser att det, för att garantera en högkvalitativ och opartisk bedömning, bör det vara två personer med specialistkompetens i berörd specialitet och som i granskningsarbetet har möjlighet att göra avstämningar med specialistföreningar och studierektorer. IPULS har lagts ner då SK-kurserna fördes över till Socialstyrelsen. Läkarförbundets centralstyrelse beslutade i slutet av året att ta över övriga verksamheter som tidigare sköts av IPULS bl.a. SPUR-inspektionerna, kurs- certifiering och CME poängsättning. Det råder en fortsatt brist på specialister i allmänmedicin och statsmakternas mål heltidsarbetande allmänläkare i Sverige 2008 har inte infriats. Under de närmaste åren väntas stora pensionsavgångar och det är viktigt att det sker en kraftig ökning av ST-tjänster i allmänmedicin. Vårdvalsmodellerna måste utformas så att det är attraktivt att arbeta som allmänmedicinare. Ett sätt kan vara att det ges möjlighet till eget driftsansvar och att det finns fler attraktiva arbetsgivare att välja mellan. att verka för att den allmänmedicinska specialiteten fortsatt håller en hög kvalitet, att rekryteringen in i specialiteten kraftigt ökas genom tillsättning av fler ST-tjänster i allmänmedicin för att uppnå målet - en heltids allmänläkare per invånare, att sidotjänstgöring inom allmänmedicin blir obligatorisk för främst internmedicinska, geriatriska och psykiatriska specialiteter. FORTBILDNING Fortbildningsfrågan har även under detta år varit en prioriterad fråga för DLF. Läkarförbundets årliga fortbildningsenkät visade ånyo sjunkande siffror för allmänläkarkåren. Enligt den senaste enkäten hade allmänläkarna 5,3 dagar per år extern fortbildning jämfört med 7,4 dagar för hela läkargruppen. Troliga orsaker till att vi har så lite tid till fortbildning är bristen på specialister i allmänmedicin och att vårdvalssystemen premierar tillgänglighet och produktion. Vi har reviderat vår programskrift gällande Distriktsläkarens fortbildning och påbörjat ett samarbete med SFAM. Tanken är att vi ska enas om ett gemensamt dokument om fortbildningen som kan användas vid kontakt med olika beslutsfattare. Läkarförbundet har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att få fram en modell för fortbildningsinspektioner med SPUR som förebild. DLF är representerad i arbetsgruppen, som snart har slutfört sitt uppdrag. Modellen kommer att testas i liten skala i början av nästa år. Diskussion om revalidering/recertifiering har också förts, både inom Läkarförbundet, i DLF i samband med vårt fackliga internat och vid kontakt med SFAM. Det norska systemet, som inte bara poängsätter kurser och konferenser utan även andra aktiviteter som deltagande i kollegiala grupper och sit-in hos kollegor, är intressant och kan fungera som inspiration och förebild i det fortsatta arbetet. DLF har deltagit i Läkarförbundets nätverksmöten för fortbildningsfrågor. Man har diskuterat för- och nackdelar med en myndighetsstyrd uppföljning av fortbildningen, konsekvensen av IPULS nedläggning och utformningen av fortbildnings SPUR. Allmänt kan sägas att allt fler kollegor anser att någon form av uppföljning av vår fortbildning är nödvändig. Det finns även förslag inom EU att det kommer att krävas en nationell kontroll av hur man sköter kompetensutvecklingen för läkare. Fortbildningen har även lyfts i avtalsrörelsen och ett inledande möte har skett med SKL där representanter från både FD och UFO har varit med. verka för att den negativa utvecklingen vad det gäller läkares fortbildning måste vändas, att krav avseende tillräcklig fortbildning ska vara tydligt angivet i vårdvalens regelverk och kopplat till mät- och märkbara ekonomiska incitament, att arbetsgivaren tar sitt ansvar för att läkare får tillräckligt med fortbildning, att vikten av en långsiktig kompetensutveckling framhålls på alla nivåer. FORSKNING Regeringen forsknings- och innovationsproposition som presenterades i slutet av året innehöll inte några större överraskningar. Universitet och högskolor får ökat basanslag med 900 miljoner kronor och ökade medel ges bl.a. till vårdforskning och klinisk behandlingsforskning. ALF-avtalet ska förhandlas om inom en snar framtid och utfallet av dessa förhandlingar har stor betydelse för den svenska medicinska forskningen och kunskapsspridningen inom hälso- och sjukvård. Undervisnings-ALF måste ökas eftersom det är ett universitet till (Örebro) som bedriver läkarutbildning. Det är viktigt att man stimulerar yngre kollegor till forskning och att man inrättar Forskar-ST även i primärvården. Det finns farhågor att den kliniska forskningen gått ner p.g.a. ökade produktionskrav såväl i sluten- som primärvården, men detta är ännu inte ordentligt kartlagt. De stora patientgrupperna med kroniska sjukdomar finns i primärvården och det är viktigt att även specialister i allmänmedicin ges möjlighet att forska. En viktig fråga är hur man får in den kliniska forskningen i vårdvalssystemen. Det är av stor betydelse att det anges i regelböckerna vad som ingår i vårdgivarens grund- eller tilläggsuppdrag avseende forskning. I Stockholms landsting har man avsatt medel för att driva ett antal Akademiska vårdcentraler. Syftet är att öka kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen samt att öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen. 20

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSEN VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2011 Svenska Distriktsläkarföreningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledande faktaredovisning 3 Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor Allmänt 11 Vårdvalen 12 Det allmänmedicinska uppdraget

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Verksamhetsberättelsen

Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen 2013 Svenska Distriktsläkarföreningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledande faktaredovisning 3 Allmänt 9 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR Uppföljning av vårdval i primärvården 10 Allmän

Läs mer

Verksamhetsberättelsen

Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen 2014 Svenska Distriktsläkarföreningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledande faktaredovisning... 3 Allmänt om verksamhetsåret... 9 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR Allmän vårdvalsutveckling...10

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Protokoll fört vid Svenska Distriktsläkarföreningens styrelsemöte

Protokoll fört vid Svenska Distriktsläkarföreningens styrelsemöte Protokoll fört vid Svenska Distriktsläkarföreningens styrelsemöte 2013-05-22 Närvarande: Övriga: Ove Andersson (OA) Britt Bergström (BB) Anders Nilsson (AN) Daniel Mella (DM) Christer Olofsson (CO) Anna

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020.

Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020. Remissvar "Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020 (Gem 2016/0068) Mellersta Skånes läkareförening (MSL) inger följande remissvar. MSL anser att Sveriges Läkarförbund (SLF) som fackförening för den

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Stadgar för SYLF Blekinge

Stadgar för SYLF Blekinge Stadgar för SYLF Blekinge Erkänd som lokalavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Senast ändrade vid SYLF Blekinges årsmöte 20:e januari 2016 och ändringen godkänd av SYLF:s styrelse XX månad

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte med Hallands läkarförening 11-06-13

Protokoll fört vid styrelsemöte med Hallands läkarförening 11-06-13 Protokoll fört vid styrelsemöte med Hallands läkarförening 11-06-13 Närvarande Anders Åkvist ordförande Elsa Andersson sekreterare Per Meijer Anna-Karin Johansson Ingrid Stubelius Gunnar Claesson Katarina

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~"'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS lj~"'in ge l 1, B / AtARNA { 't Läkarbemanning i Primärvården LS 130325 I ~. B ujn. slinget I PALARNA l I M} \. Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Läkarförbundets primärvårdsenkät Specialistläkarnas fortbildning

Läkarförbundets primärvårdsenkät Specialistläkarnas fortbildning Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 Specialistläkarnas fortbildning RAPPORT November 2015 Sveriges läkarförbund 2015 Svante Pettersson Karl Engblom Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon:

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar Erika Sigvardsdotter Doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet Erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1 Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1. Förord Alltsedan ST-reformen infördes 1992 har studierektorsfunktionen utformats och vuxit fram. Först genom specialitetsföreningarnas försorg, men sedan åtföljt

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014

Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014 Verksamhetsplan inkl budget för Svensk förening för allmänmedicin 2013/2014 SFAM skall på ett oberoende sätt främja utbildning, forskning och utveckling inom allmänmedicin och stödja nationella, regionala

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand ST Arbetsförmedlingen Protokoll 2013-11-28 Tid: 09:00-15:00 Plats: Videokonferens Lämnat återbud: Mikke Sandberg, Jonas Hed 1) Mötets öppnande 2) Närvarande: Johan Eklund, Ann-Kristin Kallesgården, Marita

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Protokoll årsmöte 13 november 2015

Protokoll årsmöte 13 november 2015 Protokoll årsmöte 13 november 2015 Tid kl 16.30-18.00 Plats Svenska Mässan, Göteborg Närvarande Röstlängd Södra lokalavdelningen Kurt Månsson Peter Danielsson Västra lokalavdelningen Björn Smedberg Anders

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTET I SVENSKA DISTRIKTS- LÄKARFÖRENINGEN DEN 20 APRIL 2007

PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTET I SVENSKA DISTRIKTS- LÄKARFÖRENINGEN DEN 20 APRIL 2007 PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTET I SVENSKA DISTRIKTS- LÄKARFÖRENINGEN DEN 20 APRIL 2007 NÄRVARANDE Styrelsen Benny Ståhlberg, ordförande Maria Dalemar, vice ordförande, 10-15 Runa Liedén-Karlsson, sekreterare

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

SPF MÄLARHÖJDEN-HÄGERSTEN FÖRENING 149 INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND

SPF MÄLARHÖJDEN-HÄGERSTEN FÖRENING 149 INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND SPF MÄLARHÖJDEN-HÄGERSTEN FÖRENING 149 INOM SPF, SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND Protokoll fört vid årsmöte 2012-02-17 i SPF förening 149 Mälarhöjden- Hägersten i Axelsbergs servicehus Närvarande enligt röstlängd

Läs mer

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011

SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 Förbundsstyrelse 1 januari 31 december 2011 Ordförande

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010 1 Göteborgs Klätterklubb Göteborgs Klätterklubb Plusgiro: 72 61 69-6 info@gbgkk.nu Box 11076 Org-nr: 855100-5864 www.gbgkk.nu 404 22 Göteborg Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan,

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Innehållsförteckning. Styrelsens arbete. Valberedningens arbete. Årsmötet. Arbetsordning för Svenska Nätverket Dubbeldiagnoser SNDD.

Innehållsförteckning. Styrelsens arbete. Valberedningens arbete. Årsmötet. Arbetsordning för Svenska Nätverket Dubbeldiagnoser SNDD. Innehållsförteckning Allmänt Styrelsens arbete 1. Styrelsens sammansättning 2. Styrelsens uppgifter 3. Ordförandens och vice ordförandens uppgifter 4. Kassörens uppgifter 5. Sekreterarens uppgifter 6.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar. 1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna

Läs mer

Lönekartläggning behövs!

Lönekartläggning behövs! SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer

Förslag om kravet på hälsoundersökning av personer som skaffar vapen och för att behålla

Förslag om kravet på hälsoundersökning av personer som skaffar vapen och för att behålla Motion 1 Förslag om kravet på hälsoundersökning av personer som skaffar vapen och för att behålla den. Distriktsläkareföreningens lokalavdelning Västerbotten kommer med motion om att införande av krav

Läs mer

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Mötesrubrik Plats Samordningsmöte med projektledningsgrupp/utvecklingsledare/teamsamordnare Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås Tidpunkt 2013-08-27 Närvarande Projektgruppen:

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTE I SVENSKA DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGEN DEN 8 MAJ 2009

PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTE I SVENSKA DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGEN DEN 8 MAJ 2009 PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTE I SVENSKA DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGEN DEN 8 MAJ 2009 NÄRVARANDE Styrelsen Marie Dalemar, ordförande Ove Andersson, vice ordförande Rune Kaalhus Anders Nilsson, kassör Christer

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget

Läs mer

Resultat från 2011 SPLF Enkät. En sammanställning

Resultat från 2011 SPLF Enkät. En sammanställning Resultat från 2011 SPLF Enkät En sammanställning *: Endast yrkesverksamma är inkluderade i svaren. Fråga 1 Svarade: 630 Svarade Ej: 0 Kön Kvinna 35% Man 65% Fråga 2 * Svarade: 586 Svarade Ej: 0 250 Din

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Protokoll STHFs kongress 2014-03-29 Svenska Mässan, Göteborg

Protokoll STHFs kongress 2014-03-29 Svenska Mässan, Göteborg Protokoll STHFs kongress 2014-03-29 Svenska Mässan, Göteborg 1 Öppnande STHFs ordförande Yvonne Nyblom hälsar alla kongressdeltagare välkomna och förklarar STHFs kongress 2014 öppnad. Nyblom håller ett

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer