Metoder för generationsväxling och kunskapsöverföring -

Transkript

1 Metoder för generationsväxling och kunskapsöverföring - ett traineeprojekt inom medicinteknisk verksamhet i Norra Halland Sven-Olof Nyman Norra Länssjukvården Halland Sjukhuset i Varberg Textbearbetning: Thomas Attnäs, Region Skåne Report 1/2000 ISSN ISRN LUMEDW/MEMT 00/7010 SE 1

2 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING OMVÄRLDSANALYS Rekrytering, upprätthållande av kompetens Långsiktig strategi för personalförsörjning till MTA Konkurrenssituation Organisationsplan MTA Varberg Angelägna områden Revisionsrapport medicinteknisk säkerhet i Halland Åldersstruktur 1998, kompetensväxlingen TRAINEEPROJEKT Förundersökningar Högskolesamverkan Studentens syn Successionsplan Certifieringsmål Den enskildes förutsättningar Förmåner Rekryteringsförutsättningar Slutmål, utbildningsplan, idé upplägg traineeprojekt Mentorns roll INDIVIDUELLA UTBILDNINGSPROGRAM Utbildningsfas 1 Intensivvård/Akut/BB/Ambulans Kommentarer till utbildningsfas Utbildningsfas Kommentarer till utbildningsfas TIDSDIAGRAM ROTATIONSTJÄNSTGÖRING, TRAINEES Den tysta kunskapens betydelse Rotationsutbildning inom MTA; Norra länssjukvården TRADITIONELL REKRYTERING ELLER TRAINEE? Rekrytering av erfaren ingenjör Kompetenssvackan vid en ingenjörsvakans Kontinuiteten i funktionen Traineesynsättet Besvär som kan förutses; prevention Andra tänkbara konsekvenser Slutframställan Annonsering

4 6. URVALSKRITERIER, METODIK Sökanden till traineetjänster Redovisning av vår urvalsmetodik Urvalssorteringar ANSTÄLLNINGSINTERVJUN Presentation, grundläggande metodik Momenten Arrangemanget VÄRDEFULLA EGENSKAPER FÖR MEDICINSKA INGENJÖRER Arbetsuppgifter Krav på utbildningen Våra krav för medicinska ingenjörer, kortfattade exempel Diskussion kring kraven PROGRAM FÖR INTERVJU Den traditionella anställningsintervjun Oförberedda frågor Laborationen Utfall av laborationen Drivningsmötet; beslut Ett års perspektiv; diskussion Avslutning REFERENSER

5 SAMMANFATTNING Den medicintekniska verksamheten i Sverige etablerades på 1960-talet och har sedan dess successivt utvecklats. De ingenjörer som var pionjärer inom sjukvården är i dag år. Många av dagens verksamma ingenjörer närmar sig 60-årsåldern. Det var dessa som på 1970-talet utvecklade tanken att samordna den medicintekniska verksamheten i medicintekniska avdelningar (MTA). Under denna period etablerades MTA-avdelningar på landets samtliga sjukhus. Medelåldern bland 228 aktiva medicintekniker i södra Sverige är ca 44 år (Mauritzon 1999) [ref. 1]. Spridningen ligger mellan 20 och 65 år. Stora grupper beräknas komma i pensionsålder inom tio år. Kompetensförsörjningen är därför en viktig strategisk fråga för sjukvårdshuvudmännen. Det här arbetet är ett diskussionsunderlag och ett förslag till en metod att överföra kompetensen till en ny generation vid MTA genom ett systematiskt traineeprogram. Programmet har introducerats och utvecklats inom Norra länssjukvården i Halland och baseras på en långsiktig plan för personalförsörjning. I detta arbete diskuteras skillnader mellan traditionell rekrytering och successiv systematisk utbildning. Traineeutbildningar har funnits länge inom industrin. Inom sjukvården är metoden inte lika vanlig, även om allmäntjänstgöring för läkare är en väl beprövad utbildning som påminner om trainee. I en traineemodell är utbildningsplanen av yttersta vikt. Traineemodellen är även helt beroende av mentorns förmedling av sina kunskaper och erfarenheter. Där är inte minst den tysta kunskapen en viktig del. När sjukvården rekryterar ingenjörer utan yrkeserfarenheter, finns det naturligtvis inga arbetsreferenser. Därför måste det finnas kriterier för bedömning av den medicinska ingenjörens personliga egenskaper. Rapporten diskuterar även risker och fördelar med traineesynsättet. Urvalsmetodiken som använts samt program för anställningsintervjuer beskrivs, liksom användningen av oförberedda frågor och moment. Ett av dessa oförberedda moment var en laboration i syfte att se individens förmåga att fokusera på en oförberedd praktisk uppgift. Det kom fram positiva och delvis oväntade erfarenheter av detta moment. Rapporten beskriver ett pilotprojekt och kan vara en plattform för vidareutveckling, stimulans eller diskussion. Det råder inget tvivel om att en ingenjör bör kunna se helheten innan en fördjupning och specialisering sker. Introduktionsprogram är minst lika viktiga, även då erfarna ingenjörer rekryterats. Målet med den treåriga traineeutbildningen är att leda till en certifiering hos MTF, Medicintekniska föreningen, inom Svenska Läkaresällskapet [ref. 2]. Traineemodellen inom MTA har utvecklats och delfinansierats av Norra länssjukvården, Sjukhuset i Varberg. Traineeprojektet är huvudfinansierat av Landstinget i Halland, genom satsningen KOMPETENS 2000 [ref. 3]. Syftet med KOMPETENS 2000 är att finna former för rekrytering 5

6 och personal-försörjning in på 2000-talet, då stora grupper av dagens aktiva medarbetare inom sjukvården går i pension. Pilotprojektet pågår under ett år. Kapitel 1 till 5 beskriver argumentationen kring trainee iden. Kapitel 6 till 9 beskriver genomförandet utav projektet. Rapporten har bekostats av Jubileumsinstitutionen - avdelningen för medicinsk teknik vid Lunds universitet. Nyckelord: medicinteknisk, kompetensförsörjning, utbildningsplan, tyst kunskap, mentor, personliga förutsättningar, krav, urvalsmetodik, arbetsprov. 6

7 1. OMVÄRLDSANALYS Kraven på sjukhusens medicintekniska verksamhet har ökat kraftigt under 1990-talet. Orsaken är den snabba teknikutvecklingen, till exempel inom bilddiagnostik och integrering av olika utrustningar. Helt nya diagnostik- och behandlingsmetoder har införts. För de medicintekniska avdelningarna (MTA) har det inneburit en både kvantitativt och kvalitativt ökad efterfrågan. Förutom sjukvårdens egna krav har även samhället instiftat en lag om medicintekniska produkter 1993:584, samt tydligt reglerat verksamhetschefernas ansvar i SOSFS 1994:21. Medical Device Direktivet; MDD (93/42/EEC) har antagits internationellt. Utrustningsleverantörerna får sedan 14 juni 1998 bara leverera utrustning som följer speciella regler för kvalitetssäkring. I Norra Halland behövs inom kort ytterligare fyra medicinska ingenjörer. Dessutom behövs viss beredskap för återbesättning av vakanta tjänster. Tillgången på kvalificerade medicinska ingenjörer på arbetsmarknaden är dock mycket knapp. Det är dyrt med rekrytering, urval och annonsering. Annonskostnaderna i fackpress och dagspress hamnar ofta på nivån kronor för en enda tjänst. Till detta kommer kostnader för introduktion, utbildning med mera. 1.1 Rekrytering, upprätthållande av kompetens Det här arbetet är en grund till en alternativ väg för rekrytering av till exempel både nyutbildade högskoleingenjörer och ingenjörer med en kortare yrkeserfarenhet. Genom ett traineeprojekt kan personalförsörjningen lösas på ett långsiktigt sätt. Denna kompetenssatsning vid MTA i Varberg är av strategisk betydelse och bör ge positiva effekter långt in på 2000-talet. Förhoppningen är att arbetet även ökar konkurrenskraften och därmed förmågan att behålla personalen. Detta har Spri Organisationsgranskning [ref. 4] uppmärksammat. Deras granskare konstaterar att MTA, Norra länssjukvården är nationellt kända för banbrytande insatser inom medicinteknisk säkerhet. Det är mycket viktigt att bibehålla denna nivå. Granskarna rekommenderar därför sjukhusledningen att arbeta vidare med frågan hur kompetensen hos MTA skall säkras. 7

8 1.2 Långsiktig strategi för personalförsörjning till MTA Av vår bedömning och förvaltningschefens långsiktiga personalförsörjningsplan [ref. 5], framgår att det finns för få medicintekniska ingenjörer. Då ingenjörer slutar finns risken att kliniker med mycket avancerad teknisk utrustning plötsligt står utan nödvändig ingenjörskompetens. Då riskerar historik, beprövade erfarenheter samt god tradition försvinna. Det tar ett antal år och innebär en stor kostnad att bygga upp kompetensen igen. Den snabba tekniska utvecklingen samt volymökningen gör vården allt känsligare för tekniska störningar. Personalförsörjningen vid MTA, är därför viktig för att upprätthålla kvalitet och tillgänglighet i den medicinska verksamhet som baseras på medicintekniska apparater och system. I Norra Halland har sjukhusledningen instiftat en övergripande inriktning för medicinteknisk säkerhet [ref. 6]. MTA utgör i samtliga moment där, en oundgänglig resurs för att ge verksamhetscheferna det tekniska stöd de behöver. 1.3 Konkurrenssituation Erfarna ingenjörer lämnar ibland MTA och får anställning inom näringslivet. Våra leverantörer identifierar intressanta ingenjörer med rätt utbildningsprofil som utbildats av landstinget till höga kostnader. När de sedan är etablerade i vården sker headhunting. Då blir det kompetenssvackor i och med att det både tar tid att rekrytera och utbilda nya medarbetare. Det kan även vara svårt att överhuvudtaget rekrytera nya medarbetare. 1.4 Organisationsplan MTA Varberg MTA tillhör sjukhusets stab och är direkt underställd förvaltningschefen. Av MTA:s organisationsplan, framgår att ett antal områden sköts av en ensam ingenjör. Dessa områden är således ytterst känsliga för personalstörningar och behöver därför förstärkas. Kvalitetssäkring och utrustningsplanering är nya angelägna kompetensbehov. Medicin teknisk chef Stöd Röntgen Operation- Iva-Akut- Fysiologi Kemlab Primär- Resurs Kansli Anestesi BB- Ambul. vård Mek. Register Kvalitet Media 2 Ingenjörer 2 Ingenjörer 1 ingenjör 1 ingenjör 1 ingenjör 1 ingenjör 1 Resurs- 1 trainee 1 trainee 1 trainee ingenjör Planerad organisation 8

9 1.5 Angelägna områden Varje område leds av en erfaren certifierad ingenjör. MTA har en god bemanningsplan, med en första och andra kompetens. Numerärt är antalet ingenjörer dock för få. Det finns ett antal områden enligt nuvarande organisationsplan, som behöver förstärkas (se markering). Även inom oförutsedda områden samt på grund av snabb medicinsk/ teknisk utveckling, kan ingenjörsbehov uppstå med kort varsel. Planering för åldersavgång är ett annat behov. För närvarande finns fyra till fem angelägna kompetensområden. 1.6 Revisionsrapport medicinteknisk säkerhet i Halland På uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland, har KOMREV [ref. 7] granskat medicinteknisk säkerhet En allmän slutsats inom det medicintekniska området var att sårbarheten ökar genom att få personer har kompetens för handhavande och service 1.7 Åldersstruktur 1998, kompetensväxlingen Åtta anställda (av 13) är över 40 år. Medelålder cirka 43 år. Tre ingenjörer fyller 60 inom sex år. Av personalstrategiska skäl är det viktigt att börja planera för åldersavgång. Det är av yttersta vikt att dessa ingenjörer i god tid får möjlighet att lära upp sina efterträdare. Kvaliteten och servicen till sjukvården är helt beroende av kännedom om bland annat lokala förutsättningar. 9

10 2. TRAINEEPROJEKT Vi planerar därför att etablera ett traineeprojekt, där vi rekryterar välutbildade yngre ingenjörer i intervallet poäng. Dessa är medicintekniskt nyutbildade och är oerfarna inom området. Vi vill av olika skäl dessutom att den hittills mansdominerade bemanningen, framgent förstärks med kvinnliga ingenjörer. En ung trainee förväntas etablera sig socialt i staden och även mera långsiktigt se Varberg eller norra Halland som sin fasta punkt. Utbildningstiden till certifiering beräknas bli 36 månader. Till detta mycket långsiktiga projekt behövs ekonomiskt stöd. Användbarheten av nyutbildade ingenjörer är självklart låg i början. Efter cirka två år bör de ha en kapacitet på 90 procent, för att under de påföljande åren nå upp till erfaren nivå. Traineeprojektet beräknas kräva tre tjänster med utbildning i ett år. Betydande kraft förväntas tas ur organisationen för utbildningsinsatserna. Traineen skall även som del i utbildningen, sköta löpande arbetsuppgifter, medan mera erfaren personal arbetar med angelägna projekt typ upphandlingar, kvalitetssäkring med mera. Den erfarna personalen skall finnas i bakgrunden som ett stöd. Särskilt program för traineeprojektet upprättas. 2.1 Förundersökningar Vi har tidigare inom egna ramar anställt en nyutbildad ingenjör direkt från Mitthögskolan i Östersund. Denna ingenjör arbetar parallellt med en erfaren ingenjör. Dock arbetar båda inom ett för dem nytt medicintekniskt område. Kombinationen erfaren - oerfaren visar sig vara mycket bra och kreativt för gemensamma lösningar i den dagliga gärningen. Med ett års perspektiv, har vi goda erfarenheter att gå vidare i större skala. Försvaret bedriver utbildning till systemingenjör/sjukvårdsmaterial. Målet för denna utbildning är att krigsplaceras på fältsjukhus. Utbildningsprogrammet är mycket omfattande och användbart. Vi undersökte möjligheterna att fånga upp dessa efter avslutad värnplikt. Dock stämde inte examenstid med vår tidsplan. 2.3 Högskolesamverkan Traineeprojektets slutliga utformning måste bland annat synkroniseras med högskolornas utbildningsplaner. Det gäller även att identifiera studenter som passar för en traineetjänst. Ett sätt att knyta kontakter kan vara att MTC erbjuder högskolan en kostnadsfri gästföreläsning. Ett exempel är Mitthögskolan i Östersund som bedriver högskoleutbildning för medicintekniska ingenjörer utexaminerades två ingenjörer i detta unika program. År 2000 blir det sex ingenjörer. Två terminer före kursslut kan vara lämplig tidpunkt att knyta kontakter. 10

11 2.4 Studentens syn Det är tre områden som den nye ingenjören värderar högt på sin första arbetsplats: - Utveckling - Utbildningsplan - Friskvård och drägliga arbetsförhållanden 2.5 Successionsplan En trainee utan arbetslivserfarenhet skall anställas med en ingångslön som är gängse för ingenjörsgruppen. Under utbildningstiden skall individuell löneuppräkning ske i två etapper med ett delmål till standardlön för inte fullt erfarna ingenjörer. 2.6 Certifieringsmål Inom MTA norra länssjukvården, finns ett mål som innebär certifiering enligt kriterier från Medicintekniska föreningen, inom Svenska Läkaresällskapet. Inom tre år bör en trainee ha kvalificerat sig för att få ett certifikat. 2.7 Den enskildes förutsättningar Basutbildningen skall vara avpassad för MTA:s behov, men även för den enskildes förutsättningar, fallenhet eller önskemål. Detta planeras i samråd med medicintekniska chefen och funktionsansvarig. Utbildningen genomförs av medarbetare från MTA. Om tre till fyra ingenjörer skall ingå i projektet kan det vara lämpligt att två anställningar påbörjas med ett års förskjutning. 2.8 Förmåner En förutsättning för att locka trainees är givetvis att MTA är känd för att arbeta på en hög professionell nivå. Men det är även viktigt att förmedla den harmoni som finns på arbetsplatsen och att det är ett väl sammanfogat arbetslag som arbetar åt samma håll. Det är även viktigt med förmåner som friskvårdslokaler på sjukhuset. En timme betald friskvård per vecka skall ingå. Trainees inom olika sjukvårdsektorer bör ha ett gemensamt forum för att träffas. Gemensamma utbildningar eller resor, studiebesök med mera kan samordnas. Traineen skall förfoga över en egen PC. En viktig faktor är att traineen etablerar sig på ett positivt sätt på orten, så att utbildningsinvesteringen även resulterar i en stabil social etablering. 11

12 2.9 Rekryteringsförutsättningar Förutom att väcka intresset hos en blivande trainee, är det även viktigt att tillgodose en eventuell äkta hälfts behov. Vi har kontakter med Varbergs kommuns näringslivssekretariat, som kan förmedla kontakter med ortens företagare, organisationer och andra intressenter. Kontakter med idrottsföreningar med mera sker via sjukhusets stora kontaktnät. Att arbetsgivaren hjälper till med att förmedla bostäder med bra lägen, kan vara viktigt. Eftersom Varberg är intressant ur semestersynpunkt kan detta positivt påverka rekryteringen. Vi planerar att skaffa informationsmaterial från kommunens turistbyrå. Det blir ett besök i staden med en övernattning och möjlighet för kandidaten att se omgivningarna. Dessa intryck blir en del av slutdiskussionen före anställning. Det förutsätts att arbetsgivaren erbjuder en tillsvidareanställning efter traineeåret. Inte minst för att skapa motivation hos mentorn som får investera ett betydande intresse åt utbildningen av den nya medarbetaren. Även traineen skall se utbildningens mål att fortsätta sitt arbete på orten Slutmål, utbildningsplan, idé upplägg traineeprojekt Ingenjör 1 Ingenjör 2 Ingenjör 3 Ingenjör 4 Ny kompetens 5 Ny kompetens 6 Akutmott Vårdavd. Vård- Resurs Kvalitetssäkring utav Utrustningsmanagement. IVA Mottagn. centraler MTA Ambulans Sjukgymn. Distriktsjuk- Vikarie Livscykels kalkyler, LCC. Norra Länsvård i gymnastik. Förlossning Fbg, Kba Distrikt sköt Täckning Underhållsberäkningar BB Kirurgi mottagning. vid topp KK, MVC belastningar Återanskaffningsplaner Medicin BVC i nära samarbete med Ortopedi Avtals-service sjukhusets stab, ekonomi- Ögon, Öron, avdelning och kliniker Utbildas inom Övervak- Övervak- EKG EKG Grundutbildning i Driftekonomi ningssystem ningssystem Endoskopi Sugar kvalitetssystem ISO Defibrillator Tempmät Sugar O 2 -utrustning el motsv. Värmare Ergometri Ventilatorer Stimulatorer Kvalitetsrevisors utbildad Respiratorer Endoskopi O 2 -utrustning Inhalatorer Tryck- Datorise- O 2 -koncent Defibrillator Ansvarig för kvalitetsmätning rade system Stimulatorer Tempmät säkrings projekt Pacemakers Synfunktion Inhalatorer Värmare Kuvöser Hörsel Defibrillator Röntgen Ventilatorer EKG Infusion Dialys mm CPAP Infusion Diagnostik- Infusion Ultraljud hjälpmedel Analgesi Kardiologi mm EKG GI-medicin O 2 -utrustning O 2 -utrustning Sugar 12

13 2.11 Mentorns roll Den viktigaste yttre förutsättningen för en trainees framgång är utan tvekan mentorn.det är den person som skall vara en förebild och ge av sin tysta kunskap. Varje trainee skall därför ha en utsedd mentor. Förutom att lära sig yrkesrollen är det även av vikt att skapa en samhörighetskänsla inom avdelningen. Överföringen av kompetens sker bäst genom ett kombinerat pararbete som har tidiga inslag av självständiga uppgifter. Mentorn får ingen speciell ersättning för mentorskapet. Traineen måste få en förebild i själva koden hur man agerar i olika situationer. Inte bara gentemot apparaturen men även inför kunden (vårdpersonalen). I utbildningen kan det regelbundet ingå informella frågesittningar där mentorn förmedlar sin tysta kunskap. Det innebär att traineen får möjlighet att kolla och analysera vad som inträffade i en speciell situation och varför handledaren agerade på ett speciellt sätt. 13

14 3. INDIVIDUELLA UTBILDNINGSPROGRAM 3.1 Utbildningsfas 1 Intensivvård/Akut/BB/Ambulans Upprättat av Sven-Olof Nyman Punkt 1-7 skall vara genomfört senast oktober MTA Moment Innehåll Ansvarig Genomfört Genomgång av lokala Sjukhusets organisation Sven-Olof N. rutiner MTA. Arbetsmiljö, säkerhet Sven-Olof N. sköljrum/ blod, stänk mm. Sven-Olof N. Tidrapportering Lars G. MAXIMO Sören A. Mekanik, miljö Morgan L. Facklig kontakt Eiler D. 2. Funktionsområden Moment Innehåll Ansvarig Genomfört Verksamhet och rutiner samt Operation-Anestesi Krister N. kort studiebesök Kemiskt laboratorium Carl-Anders J Dialys Eiler D. Primärvård Ingemar H. IVA Dan K. Fysiologi Sören A. Röntgen Manne J. 3. Hygien Moment Innehåll Ansvarig Genomfört Hygienrutiner. Smitta, säkerhet Hygien sköterska 4. Kundområden Genomgång av organisationen, ledningsstrukturer, förutsättningar, lokaler, rutiner, arbetsuppläggning samt sekretess. Moment Innehåll Ansvarig Genomfört a IVA-Postop-UVA Avd chef bförlossning Avd chef c BB Avd chef d Ambulans station 940 Avd chef e Ambulans stn 930 Avd chef f Ambulans stn 950 Avd chef g Akutmottagning-OBS avdelning Avd chef 5. Översiktlig genomgång apparatur Moment Innehåll Ansvarig Genomfört IVA-POSTOP-UVA Dan K. FÖRLOSSNING Dan K. AKUTMOTTAGNING Dan K. AMBULANS Dan K. 6. Driftorganisation Moment Innehåll Ansvarig Genomfört Organisation Sven-Olof N. Inköp Sven-Olof N. 7. Rutiner och praxis Moment Innehåll Ansvarig Genomfört Felanmälan, återrapportering etc Dan K. 14

15 3.2 Kommentarer till utbildningsfas 1 Syftet är att ge kunskaper i basala samband och organisationer på arbetsplatsen. Att lära känna blivande arbetskollegor samt uppdragsgivarna vid klinikerna. Utbildningsprogrammen inom de olika trainee inriktningarna skiljer sig åt något. Allmän säkerhet och tystnadsplikt är tidiga moment. Arbetsmiljöfrågor behandlas. Hygien poängteras särskilt och ingår som ett speciellt utbildningsmoment från hygienavdelningen. Detta ingår därför att medicinska ingenjörer ofta ställs inför defekt utrustning som inte är rengjord. Orsaken är oftast att den inte går att demontera för rengöring på grund av felet. Utan kunskaper i smittskydd kan ingenjören exponeras för smitta eller föra den vidare. Det ingår även en kortfattad inledande genomgång av de apparatparker som traineen kommer att möta framgent. I de inledande utvecklingssamtalen framgår även vikten av att inta den lärande rollen och att våga fråga. 15

16 3.3 Utbildningsfas 2 Upprättat av Sven-Olof Nyman Mentor Dan Källgård 1. Genomgång av utrustning på vårdenheter Av-checkning mot inventarielista. Översiktlig berättelse eller viktiga saker överrapporteras. Vårdenhet Ansvarig Genomfört a IVA-Postop-UVA Dan K. b Förlossning Dan K. c BB Dan K. d Ambulans station 940 Dan K. e Ambulans stn 930 Dan K. f Ambulans stn 950 Dan K. g Akutmottagning-OBS avdelning Dan K. 2. Genomgång av listor för förebyggande underhåll Serviceavtal MTA: egna åtaganden, gränsdragningar 3. Interna kurser Kurs/information Handledare Anm. 1. Landstingets och sjukvårdens organisation. Personalpolicy, arbetsmiljö och säkerhet. L-G Ek höstterminen 3. Sjukvårdens- ekonomi uppföljning, budget, strukturer EK-avd vårterminen 4. CD-rom. Interaktiv kurs Ce Dric, medicinteknisk grundutbildning samtliga avsnitt i del 1 Självstudier höst terminen 5. CeDric samtliga avsnitt i del 2 Självstudier vår terminen 6. Ankomstkontroll S-O Nyman höst terminen 7. Riskanalys S-O Nyman vår terminen 8. Biblioteket, databaser Inga-Lill Jern höst terminen 9. HLR HLR utb. team. vårterminen 10. MR-säkerhet Röntgenkliniken vårterminen 11. KANIN Krister N. vårterminen 12. Brandutbildning Räddningskåren vårterminen 13. Friskvårdsanläggningar Tommy J. höst terminen 14. Lödövningar, apparat bygge Morgan L. vår terminen 16

17 4. Extern utbildning Kurs Övervakning Defibrillator Medicin för tekniker Kuvöser Respiratorer Infusion Anestesi för tekniker EKG MT-säkerhet Medicinska gaser, anläggningar, AGA EMC-laboration CTG Spriometri Pulsoximetri MDD-tolkning Ansvar, delegering sjukvårdsjuridik Tidpunkt efterhand som kurserna arrangeras Dansjö Zoll MTF KANALEN KANALEN Ingenjörsförbundet EKG-tjänst Linköpings universitet fristående kurs Leif Moberg EMC-Väst HP Göteborgs universitet fristående kurs SEMKO Bengt Sjölenius 5.Kvalificerad internutbildning Utrustningstyp Handledare Anm. Värmare Dan K. Tryckmätning Dan K. Pacemakers Dan K. Temperatur mätning Dan K. Ambulans ventilatorer Dan K. Medicinska gaser S-O Nyman Sugar olika typer S-O Nyman O2-utrustning, syrgasterapi Dan K. Elektriska stimulatorer Dan K. Inhalatorer Dan K. Riskanalys uppgift S-O Nyman Tolkning och redogörelse av en valfri Europa standard S-O Nyman Medverkan i anskaffningsprojekt Dan K. Säkerhetsseminarium S-O Nyman 6. Egna önskemål 17

18 7. Rotationsutbildning inom MTA; Norra länssjukvården Område Tid Handledare Anm. A Intensivvård Sept- Oktober Dan K. B Fysiologi Nov- December Sören A. C Primärvård Jan- Februari Ingemar H. D Verkstad Mars Eiler D. Morgan L. Ingvar A. E Operation Anestesi April Krister N. F Intensivvård Maj Dan K. G Självständig vikarie inom Juni-juli Tjänstgörande Elektromedicin- primärvård (frånsett egen erfaren ingenjör semester) H Röntgen 1v Augusti Manne J. I Laboratorium 1v Augusti Carl-Anders J. J Neonatal, Ögon, 1v Augusti Lars R. Halmstad Mikrobiologi, Gamma K Reserv 1v Augusti 8. Klinikmedverkan under trainee perioden Område Tid Handledare Anm. a IVA 1-2 dagar. Sjuksköterska b Förlossning 1-2 dagar. Barnmorska c Akut 1-2 dagar. Sjuksköterska d Ambulans 1-2 dagar. Ambulans sjukvårdare e Operation-Anestesi 1-2 dagar. Operations sjuksköterska Anestesi sjuksköterska f Primärvård 1 dag. Sjuksköterska g Endoskopi central 1 dag. Sjuksköterska Syfte/ instruktion: Med klinikmedverkan menas att gå bredvid där det är etiskt möjligt eller lämpligt. För att se hur vårdpersonalen arbetar i den direkta vården. Hur apparaturen används men även att följa verksamheten i stort inom avdelningen. För att vinna erfarenheter om vårdens villkor och att lära känna personal. 9. Regions sjukhus I projektet ingår besök på medicinsk teknik, Universitetssjukhuset i Lund. 10.Projektarbete Med relevans för medicinteknisk säkerhet, upphandling, provning mm. 11.Leverantörsbesök Besök hos en leverantör. Datex-Ohmeda. 12.Genomgång av uppgjord befattningsbeskrivning med medicinteknisk chef Avsett slutm l f r trainee Specialistingenjör inom: Akutmottagning/Observations avd IVA Ambulans Norra Förlossning BB Trainee perioden avslutas 1 september

19 3.4 Kommentarer till utbildningsfas 2 I utbildningsfas 2 påbörjas en detaljerad genomgång av apparatbeståndet. Detta sker först systematiskt via genomgång av inventarieregistret. Parallellt går man igenom utrustningarna praktiskt. Detta görs framförallt i det dagliga arbetet på de utrustningar som blir aktuella för service eller förebyggande underhåll. Ett antal interna kurser arrangeras med syfte att lära känna förvaltningens övergripande ledningsoch uppföljningssystem för till exempel ekonomi och arbetsmiljö. Besök hos sjukhusbibliotekarien ingår för att lära känna olika sökverktyg. Traineen introduceras i multimediaproduktionerna CEDRIC 1 och CEDRIC 2 [ref. 8], som är plattformen för den teoretiska medicintekniska vidareutbildningen. Traineen får den kurslitteratur som finns tillgänglig i ämnet medicinsk teknik. Databasen KANIN:s [ref. 9]möjligheter visas. Enligt gassäkerhetsdokument [ref. 10] vid sjukhuset i Varberg, har MTA viktiga uppgifter. Interna medicintekniska utbildningar arrangeras gällande medicinsk gasutrustning. Detta kompletteras av två utbildningstillfällen utförda av AGA gas. Ett av dem innebär ett studiebesök vid en gasfyllningsstation i Göteborg. Utbildning i ankomstkontroll enligt lokal rutin är ett särskilt utbildningsmoment. I momentet ingår en teoretisk del och en praktisk genomgång av förfarandet vid ankomstkontroll [ref. 11]. Under traineeåret fick båda två uppleva leverans behäftad med allvarlig anmärkning och senare reklamation. Det ingår även att utföra en skarp riskanalys enligt normer samt genomgång av väsentliga krav för en modifiering eller egentillverkning. Vilken produkt det blir beror på behoven under året. Den ena traineens uppgift, gällde en egentillverkning av fingersträckare till handoperationer. Den andras uppgift gällde total systemsäkerhetsanalys av anestesiapparat. Ett speciellt framtaget säkerhetsseminarium [ref. 12] ingår. Seminariet behandlar 20 stycken fiktiva kliniska situationer där medicintekniska produkter är inblandade. Händelserna har karaktären avvikelserapporter. Traineen får i uppgift att identifiera olika felförhållanden både av organisatoriska och medicintekniska arter. Syftet är att vara tränad att gripa in i akut avvikelsehantering eller utredning. För att öka förståelsen för standarder, får traineen även uppgiften att tolka en valfri Europanorm eller standard. Detta redovisas inför övriga arbetslaget. Hjärt-lungräddning, och brandutbildning ingår enligt förvaltningens policy. Traineen får kännedom om sin kunskap i lödning genom att bygga en elektronikkonstruktion under erfaren handledning. I momentet ingår arbeten på den mekaniska verkstaden, såsom till exempel svarvning och fräsning. 19

20 Ett antal externa kurser ingår i form av dels apparatanknutna servicekurser och dels fristående kurs i Medicinteknisk säkerhet vid Linköpings tekniska högskola. Ett antal kurser ingår som anses vara elementa. Exempelvis Medicin för tekniker från MTF, MDD från SEMKO. Kursen Anestesi för tekniker ingår. Likaså ingår EKG kursen från EKG-teknik samt de kurser från KA- NALEN som behandlar infusionsapparater samt respiratorer. En EMC-laboration arrangerad av EMC-Väst ingår. EMC frågor är mycket viktiga att tillgodose. Ett exempel är IT-apparatur som allt mer riskerar bli fel placerad nära patienter. Rotationsprogrammet kan ses som en slags allmäntjänstgöring för ingenjören. Syftet är att möta de olika medicintekniska inriktningarna och få en helhetssyn. Detta ska ge en överblick före fördjupningen. Men också skapa förståelse för MTA:s totala arbetsfält och de olika arbetsområdena inom MTA. Rotationsprogrammet ska även ge traineen möjlighet att skaffa andra typer av kunskaper som är användbara i den framtida professionen. De ingenjörer som anställdes för tio till femton år sedan fick automatiskt en överblick av MTA:s arbetsområden genom att de fick arbeta över hela fältet på grund av en generell underbemanning. De ingenjörer som anställts under 1990-talet har uteslutande koncentrerat sig på sitt specialområde. En mediciningenjörs arbete präglas till stor del av leverantörskontakterna. Ett studiebesök hos Datex-Ohmeda ingår, för att få förståelse för de villkor som branschen arbetar under t.ex. kvalitetssäkring, organisation, filosofier. Leverantörens syn på sjukvården (kunden) är även ett viktigt moment som skall beröras. I programmet ingår att deltaga i större upphandlingar och val av utrustning. I utbildningens slutfas, ingår ett projektarbete med syfte att traineen skall sammanställa en rapport. Olika typer av rapporter förekommer vid t.ex. provuppställningar, reklamationer, riskrapporter mm. Klinikmedverkan, det vill säga att gå bredvid i sjukvården, anser vi som mycket viktigt. Därför ingår sju till tio dagars klinikmedverkan i utbildningsplanen. Det är nu ingenjören ser hur apparaturen användas, se hur vårdpersonalen arbetar i den direkta vården och att skapa förståelse för vårdens villkor och vårdpersonalens krav. Lika viktigt är att lära känna personer. I utbildningsplanen kommer det att klarläggas var klinikmedverkan är etiskt lämpligt. I en ingenjörsutbildning ingår inte att se obehagliga saker. Därför ses momentet faktiskt även som en förberedelse att klara av att fokusera på ett akut tekniskt uppdrag trots en obehaglig eller kanske tragisk klinisk situation. Om ingenjören inte lär sig att verka i sjukvårdens vardag, kommer arbetsdugligheten att hämmas. Då kan vi befara att ingenjören försöker undvika situationer med patienter. Om det blir så är yrkesvalet tyvärr fel. Före detta momentet sker därför ett noggrant samtal med traineen om vad denne kan möta i vården. Hur man skall bete sig. Tystnadsplikten och etik poängteras. Traineen följer hela tiden en sjuksköterska från aktuell klinik. 20

21 4. TIDSDIAGRAM ROTATIONSTJÄNSTGÖRING, TRAINEES Handledarnas namn och ansvar är tydligt definierade. 4.1 Den tysta kunskapens betydelse Momentet innebär att börja inhämta mentorns direkta kunskaper men även den tysta kunskapen. Det betyder att lära sig språket och metodiken vid utförandet av MTA:s tjänster. Hur mentorn samlar in uppgifter och felbeskrivningar. Hur en strategisk felsökning inleds, vilka mätningar som behöver göras på olika apparatgrupper eller modeller. Mediciningenjörens arbete präglas till stor del av kund- och leverantörskontakterna. Förutom de tekniska uppgifterna ingår därför för en utomstående betraktare förvånansvärt mycket hantering av olika relationer. Även förståelse för annat än teknik, till exempel hur människor är eller agerar ges därför en stor plats. En kvalificerad mediciningenjör måste ha ett humant synsätt för att kunna identifiera kringfaktorer till ett tekniskt problem. Traineen erfar hur felet i vissa fall kan identifieras bara genom ett noggrant informationsinhämtande. Ibland är felrapporten förvanskad av att informationen gått muntligt mellan flera olika personer i vården, innan felanmälan nått ingenjören. Ordval i felrapporten eller språkbruk i felanmälan, kan försvåra för ingenjören och ta flera timmars undersökningstid i onödan. Traineen lär sig hur en undermålig beskrivning av felet kan hindra ingenjören från att fånga upp verkligt farliga tekniska symptom. Vilka värdeladdade ord som brukar användas av felanmälaren. Exempel är Det small till Den är kass Den är slut eller Det sa pang. För ingenjörer är dessa beskrivningar mycket allvarliga symptom som redan här för felsökningen in på vissa strategier. Och detta ibland helt i onödan. Det samma gäller felanmälarens definitioner av ordet akut, omgående eller brådskande. Vilka apparatgrupper kan inte anses som akuta och när måste man trots allt göra avsteg från principer och låta kundens definitioner råda? Det är något av det som traineen måste lära sig att ta ställning till. Ibland är handhavandefel enda orsak till felet. Hur går man tillväga när man misstänker detta? Hur gör man när ingen är i tjänst på vårdenheten som har sett felet? Skall man agera på bristande underlag eller skall man faktiskt identifiera den person, till exempel nattpersonal som var med och kan berätta? Utan att här raljera om kunderna, så är det mycket vanligt att mediciningenjören får agera spanare, när det gäller att undersöka olika bakgrunder eller fenomen som beskrivs. Exempelvis när ett fel uppträder vissa dagar eller plötsligt men aldrig förr. Står felet att finna i defekta förbrukningsmaterial eller är det kopplat till vissa personer? Även när saknade tillbehör rapporteras, är det väsentligt att identifiera och känna vårdenhetens rutiner. 21

22 Med rätt analys, kan man på en kort stund lösa problemet, återfinna tillbehöret och därmed spara pengar. Mediciningenjören ställs ofta inför misstolkningar eller möter olika rutiner på olika vårdenheter för rengöring av en speciell produkt. Skulle detaljen rengöras med tvålvatten och absolut inte sprit eller var det tvål och sprit men inte bensin? Det gäller även att lära känna olika personligheter och hur de kan uttrycka sig. Hur man ibland faktiskt får väga in vardaglig beteendevetenskap i till synes banala tekniska ärenden. Ett exempel är om vården är missnöjd med en apparatgrupp och det visar sig i form av tekniska problem. Vid upphandlingar kan det bildas olika åsiktsläger om vilket apparatval som skall göras. Devisen att kunden har rätt blir nu tydlig och prövas för den oerfarne traineen. Traineen skall präglas till en ingenjör som utgör en naturlig del i kundernas verksamhet, men har sin hemvist i MTA. Den kliniska ingenjörens vanligaste organisatoriska placering har svängt under historien (30-40 år), ifrån inledningsvis klinikanställd till nuvarande MTA-anställd. Inget talar för att en återgång är lämplig. Värt att beakta är dock den utomordentligt höga vikten av god kommunikation i kombination med att få saker gjorda och att inte fastna i teknikaliteter som inte är sjukvården till godo. Erfarenheterna kring utfästelser poängteras. Ett exempel är att någon lovar att skicka till exempel utbytesapparatur eller reservdel tills i morgon. Kan kunden alltid lita på en sådan utfästelse och obetingat tro att det kommer att fungera? Skall patienterna bokas av? Vad menas med i morgon, är det klockan sju på morgonen eller är det sent på eftermiddagen? Erfarenheter med postgång, internpost är exempel som påverkar slutservicen och stilleståndstider. Traineen får ihärdigt lära sig att motkolla eller stöta på, när sjukvården är ytterst beroende av att en utfästelse hålles. Riskerna med att börja demontera för tidigt utan föregående analys men även problemet med att analysera för länge utan att göra konkreta tekniska åtgärder i systemet. Senare givetvis hur själva reparationen går till. Betydelsen av att identifiera felet tidigt i kretsarna (inorganen) eller sent i kretsarna (utorganen). Schemaläsning och kretsuppbyggnad är viktigt vid strategier för felsökning. Vad som är att tänka på före, om mycket stora demonteringar måste göras i felsökning eller reparation. Nu kan mentorns logik vid avgöranden ses. Hur tidsaspekter, tillgänglighetskrav vägs ihop med ekonomiska aspekter och säkerhetskrav. I dessa avgöranden ligger mycket tyst kunskap och erfarenhet. Ett exempel är en situation i felsökningen som ger indikationer att en reservdel för kanske kronor behöver beställas. Hur skall detta vägas mot att utrustningen behövs redan nästa morgon? Eller hur agerar man om det visar sig att utrustningen inte behöver vara klar förrän om en vecka? Vilka ytterligare mått och steg kan då göras för att spara kostnader? Vid vilken tidpunkt är det rationellt att koppla in leverantören och vilka begränsningar eller tillgänglighet har denne? Vilket pris har säkerheten i sammanhanget? 22

23 I vilket skede skall man förbereda vårdpersonalen på att utrustningen inte går att få tillgänglig? Om man är för tidig, bokar sjukvården av patienterna, kanske i onödan om det visar sig att felet hittas senare. Säger man till för sent har sjukvården ingen möjlighet att avboka. Exempelvis om ingenjören arbetar med utrustningen en kväll då mottagningspersonalen har gått hem. Ett exempel på sund misstänksamhet är när ett fel försvinner plötsligt av sig själv. Självklart får inte felsökningen vara avslutad i och med detta. Inte sällan ställs man inför avgöranden om kunden säger att det var nog bara någonting som försvann av sig själv. Här måste alltid säkerhetstänkandet komma före kundens önskemål att få utrustningen i drift så fort som möjligt. Ibland kan till synes banala reservdelar kosta väldigt mycket pengar. Hur avväga CEmärkningens betydelse mot att montera en alternativ reservdel eller att tillverka en komponent själv? Riskanalyser förekommer ständigt i vardagen, då ekonomin ställs mot tillgänglighet och legala aspekter [ref. 13]. Slutkontroll efter en reparation kan ibland ta avsevärd tid och i vissa fall mycket längre tid än själva reparationen. I vilket fall skall en komplett säkerhetskontroll göras? Vid vilka tillfällen räcker det med att begränsa kontrollerna till systemet man arbetat i? I vissa fall måste ett fullskaleprov göras med en livsuppehållande utrustning, som behöver gå länge för att ett intermittent fel skall komma tillbaka. Vid vilka tillfällen kan det vara lämpligt att närvara personligen vid de första körningarna? Vilken metodik används för återrapportering till sjukvården? Hur kan man förklara i ett utbildande syfte, så att felet inte återkommer i onödan? Traineen ser hur man ibland utan förberedelser, får genomföra en snabb handhavande-utbildning för ett helt arbetslag som har haft ett generellt problem med en utrustning. Korta uppföljningssamtal i utbildningssyfte sker ständigt med medicinteknisk chef (MTC). MTC håller sig informerad och lyssnar på diskussionerna, då traineen varit med om en karakteristisk händelse. Eftersom traineen bygger upp en egen erfarenhet, är alltså samtalen mycket viktiga för att bekräfta traineens egna aningar eller slutsatser. Under perioden får traineen successivt allt mer självständiga uppgifter under handledarens uppföljningsansvar. De erfarenheter av beprövade tysta kunskaper, som traineen gjort börjar nu tillämpas i den egna yrkesrollen. 23

24 4.2 Rotationsutbildning inom MTA; Norra länssjukvården Trainee intensivvård Område Tid Handledare Anm. A Intensivvård Sept Oktober Dan K. B Fysiologi Nov December Sören A. C Primärvård Jan Februari Ingemar H. D Verkstad Mars Eiler D Diagnostik, våg, bltr, Morgan L. HB, Glucometer Alcometer, Ingvar A. Dialys mm E Operation Anestesi April Krister N. F Intensivvård Maj Dan K. G Självständig vikarie inom Juni-juli Tjänstgörande Elektromedicin-primärvård (frånsett egen erfaren ingenjör semester) H Röntgen 1v Augusti Manne J. I Laboratorium 1v Augusti Carl-Anders J. J Neonatal, Ögon, Öron, 1v Augusti Lars R. Halmstad Mikrobiologi, Gamma. K Reserv 1v Augusti Trainee prim rv rd Område Tid Handledare Anm. A Primärvård Okt- November Ingemar H. B Operation Anestesi December Krister N. C Intensivvård Jan- Februari Dan K. D Fysiologi Mars- April Sören A. E Verkstad Maj Eiler D Diagnostik, våg, bltr, HB, Morgan L. Glucometer Alcometer, Dialys mm Ingvar A. F Självständig vikarie inom Juni, juli 2000 Tjänstgörande Elektromedicin- primärvård (frånsett egen semester) erfaren ingenjör G Primärvård Augusti Ingemar H. H Röntgen 1v September. Manne J. I Laboratorium 1v September. Carl-Anders J. J Neonatal, Ögon, Öron, 1v September Lars R. Halmstad Mikrobiologi, Gamma K Reserv 1v September 24

25 5. TRADITIONELL REKRYTERING ELLER TRAINEE? De ingenjörer vi rekryterar traditionellt är grundutbildade för tiotalet år sedan. De har en bred erfarenhet från tidigare anställningar. De har ofta haft en eller två arbetsgivare och har genomgått ett stort antal vidareutbildningar till en mycket hög kostnad. De är operativa relativt snabbt. Åldern ligger ofta i intervallet år. I denna ålder har de ofta familj och har därmed svårt att flytta. Det är alltså en svår grupp att rekrytera. Priset är högt för sådan, kvalificerad personal. 5.1 Rekrytering av erfaren ingenjör Om vi anställer, fortsätter vi att investera i dyrbara vidareutbildningar. Det gör ingenjören ytterligare attraktiv på arbetsmarknaden. Headhunting sker från våra leverantörer till högre lönenivåer som kan vara svåra att stå emot. Det ger en uppåtgående lönespiral och gör det svårt att hålla verksamheten intakt när kvalificerad personal slutar. Det blir även mycket svårt att överföra kunskaper och information från tidigare befattningshavare, då dessa hinner sluta innan ersättaren kommer. 5.2 Kompetenssvackan vid en ingenjörsvakans Om vi betraktar en etablerad ingenjör (företrädaren) som säger upp sig vid månad noll. Enligt nedanstående tidsdiagram händer följande. Under uppsägningstiden tre månader fram tills avsked hinner tjänstebeskrivning och annonsering att ske. Urval och intervjuer fram tills beslut kan tidigast ske vid månad tre. Löneförhandlingar och praktiska detaljer är knappast avklarade innan dess. Efter månad tre slutar företrädaren. Om allt går väl i rekryteringen, säger efterträdaren upp sin tidigare tjänst ungefär samtidigt. Fördröjningar sker om tidigare arbetsgivare kommer med motbud. Efterträdaren kan tidigast börja vid månad åtta. Inskolning och etablering sker och även om man är erfaren är man inte operativ förrän månad elva. Lokala förhållanden och organisation skall förstås. Från månad fyra till månad elva finns således en tydlig kompetenssvacka inom det aktuella medicintekniska området. Visserligen får man förutsätta att den nyrekryterade kompetente medarbetaren tar med sig nya kunskaper till sjukhuset. Men hur går det med sjukhusets, det aktuella klinikområdets, beprövade erfarenheter och historik? Hur går det med direkta kunskaper samt den tysta kunskapen som byggts upp? En historieförlust sker och dessa erfarenheter kan i princip inte byggas upp igen. 25

26 5.3 Kontinuiteten i funktionen 5.4 Traineesynsättet Om personen endast har genomgått grundutbildning, är denne oftast i åldern år. Familjebildning med barn har kanske ännu inte skett, vilket underlättar flyttning till ny ort. Om traineen kommer till den nya orten och etablerar sig med familj är chansen större att denne blir kvar även efter traineeperiodens slut. Traineen är inte präglad av tidigare verksamheter, vilket ger större möjligheter till inlärning av normer och kultur. Om vi breddar grundutbildningskraven kan MTA få nya moderna kompetenser. Vi ombesörjer utbildningsåren och har samtidigt fått ett visst arbetskraftstillskott under denna tid. Individen å sin sida behöver sjukhuset för sin utveckling och stannar därför längre. Då kan vi lättare överföra tyst kunskap på MTA, vilket underlättar generationsväxlingen. Traineesynsättet får aldrig bli allenarådande men alla enheter kan dra fördelar av att ständigt ha kollegor under utbildning. Kollegialitet och individuella mål kan stärkas. 5.5 Besvär som kan förutses; prevention Främsta motargumentet kan vara att traineen har obefintliga tidigare erfarenheter, vilket ökar risken för misstag som är farliga eller dyrbara. Preventionen innebär ett aktivt mentorskap med uppföljning och inpräntande av säkerhetsfilosofi. En annan nackdel kan vara att traineen inte kan vårdens språk, krav eller självklarheter samt outtalade förväntningar. De besvären som kan identifieras är missnöje eller missförstånd från vårdens sida och att traineen får svårt att etablera sig. Preventionen är återigen ett aktivt mentorskap med klinikmedverkan som en viktig del i utbildningsplanen. 26

27 5.6 Andra tänkbara konsekvenser Ett argument mot traineen är att denne utbildas hos oss för att sedan headhuntas med påföljande nyrekryteringskostnader och kompetenssvacka. Preventionen är ett sätt att sörja för trivsel och friskvård så att traineen ser fördelarna med att stanna kvar. Många ambitiösa utbildningsplaner rinner ut i sanden. Preventionen skall förhindra detta genom noggrann avcheckning. Att bryta könsmönstret med endast en ensam kvinna på avdelningen är möjligen inte lika optimalt ur jämställdhetssynpunkt som att föra in två. De besvär som är kopplade till att föra in flera oerfarna samtidigt på avdelningen motverkas med att anställningarna påbörjas med förskjutning. Därmed kan den mer erfarna medverka i inskolning av den nykomna. Argumentet att MTA bemanningen inte räcker till att handleda oerfarna och att vi rekryterar personer vi inte har operativ användning för, motverkas av en noggrann urvalsmetodik. På det viset erhåller vi optimal möjlighet att endast anställa individer som har förutsättningar att ta till sig utbildningen och snabbt bli operativa. Personliga egenskaper poängteras varför dessa krav noggrant skall identifieras. 5.7 Slutframställan Mot ovanstående bakgrund sökte MTA i Varberg finansiering våren 1999 för att under ett år bedriva ett traineeprojekt. Projektet beviljades medel av personalnämnden vid Landstinget Halland som stod för 75 % av kostnaden. Det blev klartecknet för rekrytering av trainees. 27

28 5.8 Annonsering Annonsen utformades enligt nedan [ref. 14]. Ett informationsblad togs fram [ref. 15]. SJUKHUSET I VARBERG SÖKER Trainees- Medicintekniska ingenjörer Med början i september söker vi tre trainees som inom tre år kommer att uppnå en certifieringsgrad som medicinsk ingenjör. Anställningarna kommer framför allt att hamna inom teknikområdena: - Fysiologi och diagnostik inom slutenvård - Intensiv- akut- ambulans- och förlossningsvård - Fysiologi och diagnostik inom primärvården I första hand är detta en projektanställning med placering på Sjukhuset i Varberg, men det kommer även att ingå medicinteknisk service till hela norra Halland. Vi har förberett ett speciellt utbildningsprogram för din traineeutbildning inom samtliga medicintekniska områden, där det även ingår handledning och mentorskap. Nu söker vi dig som efter traineeperioden vill fortsätta att arbeta hos oss. Du får ett självständigt arbete samtidigt som du kommer att ingå i ett team av erfarna medarbetare. Din nuvarande utbildning ligger på högskolenivå inom elektro- eller medicinsk teknik, eller jämförbar utbildning. Körkort är önskvärt, men inget krav. 28

29 6. URVALSKRITERIER, METODIK 6.1 Sökanden till traineetjänster Vi fick 20 inskrivna som sökande inom utsatt tid vilket var urvalet. Ytterligare ett tiotal hade hört av sig tidigare per telefon, fått information och beslutat sig för att inte söka. Oftast brukar vi kunna avgöra på sökandens uppgifter om de är lämpliga för tjänsten. Vi ser det genom tidigare arbetsgivare, resultat och arbetsuppgifter. Branschen är mycket liten och vet vi inte vem den sökande är, så har vi lätt att hitta referenser. De senaste åren har flera av våra rekryteringar skett genom direktplockning, headhunting. Vi har då via informationsinhämtning vetat vad vi fått och sluppit annonsera till mycket höga kostnader. 6.2 Redovisning av vår urvalsmetodik I detta fallet har vi inte kunnat göra bedömningarna på traditionellt sätt. Det var därför extra viktigt att bedöma personliga egenskaper och förutsättningar. En första sortering av sökanden gjorde MTC efter en genomläsning och vissa telefonsamtal. Urvalet motkollades av en annan ingenjör. Dessa oberoende urval gav full överensstämmelse. 6.3 Urvalssorteringar Första urvalet Tänkbara meriter. Sökanden att arbeta vidare med Lagda åt sidan av följande skäl. - Underkvalificerade - Ålder - För omfattande tidigare verksamhet för att passa som trainee - Fel utbildningsprofil Tredje urvalet Åtta stycken ansökningshandlingar lades ut till fyra ingenjörer som fick granska, med målet att få fram fyra stycken till intervju. Detta tredje urval som de fyra ingenjörerna gjorde oberoende, gav full överensstämmelse Intervjun Enligt fastställt program och instruktioner kallas alla fyra samtidigt Beslut, drivningsmöte På eftermiddagen direkt efter intervjuerna redovisade varje ingenjör i bedömningsgruppen sina intryck. Personaltjänsten redovisade sina intryck. Beslutsunderlagen sammanföll mycket väl. Alla var överens och beslut fattades omgående. 29

30 7. ANSTÄLLNINGSINTERVJUN 7.1 Presentation, grundläggande metodik Vi valde att intervjuerna skulle pågå parallellt och under en och samma dag. Följaktligen skulle kandidaterna träffa varandra. Vi samlades i en neutral miljö. Kandidaterna fick därmed möjlighet att slappna av, under det att vi gav en presentation av MTA-verksamheten i stort. Sedan berättade vi om MTA:s arbetsuppgifter och de olika ingenjörerna. Till sist redogjorde vi för traineeprojektet, dess syfte, finansiering och genomförande. Även slutmålet för utbildningen berördes. Presentationen fortsatte med en genomgång av vilka personliga egenskaper vi skulle identifiera och värdera. De sökanden fick information om detaljerat program för dagen. De fick även veta att en laboration skulle ingå. Anställningsintervjuerna satte sedan igång enligt ett stationssystem. Varje sökanden mötte sin första stationsansvarige och vi begav oss ut på sjukhuset till de platser som förberetts tidigare. 7.2 Momenten Varje moment hade en ansvarig och syftet med varje station hade klargjorts. Moment Syfte, identifiera s kandens Laboration teknik känsla analyssätt Arbetsprov praktiskt handlag elektronik kunskap förmåga att fokusera på ett helt oförberett uppdrag. fungera i MTA Norra MTC och personaltjänsten personliga egenskaper familjeförhållanden uppväxt. Traditionell anställnings intervju kortsiktiga mål långsiktiga mål etik mognad struktur sannolikhet att stanna kvar oförutsett moment fungera i MTA Norra Ingenjörsarbete i Primärvården förutsättningar att passa som självständig ingenjör inom destinationen primärvård Identifiera sökanden i Norra Halland. Rundvisning Sjukhuset/MTA ta ner tempot, plats för reflektion identifiera samtidigt sökandens spontana reflektioner Ta ned tempot och återhämtningspass i mötet med olika sjukvårdslokaler samt MTA. Spontana frågor fungera i MTA Norra. 30