Medicinsk teknik - förslag om strategisk satsning i Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk teknik - förslag om strategisk satsning i Uppsala"

Transkript

1 MEDFARM 2014/943 Medicinsk teknik - förslag om strategisk satsning i Uppsala Utredningsrapport 1

2 Sammanfattning av utredningens förslag Efter en översiktlig kartläggning av situationen inom medicinsk teknik nationellt och internationellt och efter en inventering av pågående forskning på området vid Uppsala universitet konstaterar utredningen att vi har en betydande mängd internationellt framstående forskning på området, men att denna inte uppmärksammas som medicinsk teknik eftersom universitetet saknar synliga strukturer på området. Eftersom ungefär hälften av forskningen inom medicinsk teknik vare sig redovisar samarbeten med medicinska forskare i Uppsala eller med Akademiska sjukhuset finns det utrymme för förbättrade strukturer för att främja sådant samarbete. Utredningen föreslår därför att det skapas ett Uppsala centrum för medicinsk teknik gemensamt mellan berörda vetenskapsområden och Akademiska sjukhuset med lokaler på sjukhuset. Inom ramen för detta centrum inbjuds alla forskare med verksamhet på området att utveckla och driva samarbetsprojekt. För att ge verksamheten en substantiell start har fyra strategiska områden identifierats. Dessa har valts för att de svarar mot aktuella prioriterade behov inom vården och i samhället i stort, för att de har en tydlig koppling till styrkeområden inom universitetets forskning och för att de har en karaktär som gör att de förutsätter tvärvetenskapligt samarbete och samverkan med vården. Arbetet har bedrivits utifrån ett akademiskt perspektiv men med en tydlig ambition att koppla till den kliniska verkligheten på sjukhuset. Vid den fortsatta beredningen av förslagen är det viktigt med nära samverkan med Akademiska sjukhuset. De föreslagna områdena är: Bildbaserad diagnostik och strålterapi Medicinsk sensorik Teknik för vård Datorstödd kirurgi och planering En beskrivning av områdena och motiv varför de valts ges i rapporten. För vart och ett av områdena utses en planerings/sökgrupp som får i uppgift att komma fram till en strategisk rekryteringsplan för området med resurser motsvarande en senior och en junior position. Dessa rekryteringar bör synkroniseras så att en samlad satsning på området kan annonseras och synliggöra Uppsala. Det finns idag ett antal kurser inom universitetet med relevans för medicinsk teknik men det finns endast ett masterprogram i nukleärmedicinsk teknik. Det finns generellt sett intresse för och behov av utbildningsprogram eller programinriktningar mot medicinsk teknik, men dagens utbildningsekonomiska situation gör det svårt att etablera nya utbildningar och vi har inte något konkret förslag på en samlad utbildningssatsning nu. Den föreslagna forskningssatsningen torde komma att stärka förutsättningarna för att skapa och driva ökade utbildningar på området. Vid kommande planeringar av utbildningssatsningar bör möjligheterna att skapa sådana med utgångspunkt i universitetets omfattande forskning inom medicinsk teknik beaktas. Insatsen föreslås få en initial budget på 12 miljoner kronor per år som täcks gemensamt av universitetet centralt, berörda fakulteter och institutioner samt Akademiska sjukhuset. På sikt finns betydande möjligheter till extern finansiering för växande verksamhet på området bl.a. inom ramen för Innolife och andra EU-satsningar. Ett Uppsala centrum för medicinsk teknik skulle förena idag spridda verksamheter som samlade blir ett stärkt profilområde. 2

3 Innehåll Sammanfattning av utredningens förslag 2 Bakgrund 6 Uppdrag 6 Arbetsgrupp 6 Arbetsformer 7 Medicinsk teknik - definition av området 7 Medicinsk teknik och diagnostik/bildanalys 7 Medicintekniska produkter 8 Medicinsk teknik omvärldsbeskrivning 8 Medicinsk teknik i världen 9 Medicinsk teknik i Europa 9 Medicinsk teknik i övriga universitetssverige 11 Medicinsk teknik i näringslivet 12 Kurser inom medicinsk teknik i Uppsala 14 Identifiering av områden med spetskompetens 16 Fokusområden för särskilda satsningar 17 Motiv för särskilda satsningar 17 Bättre synlighet 17 Akademiska sjukhusets strategi 18 Tvärvetenskapliga samarbeten 18 Utbildningar inom medicinsk teknik 18 Samverkan 18 Kriterier för fokusområden 19 Fokusområden för forskning 19 Bildbaserad diagnostik och strålterapi 20 Beskrivning av området 20 Betydelse 21 Styrkeområden inom UU:s forskning av relevans för området 22 Behov och pågående verksamhet vid Akademiska sjukhuset 23 3

4 Externa samarbetsmöjligheter 24 Medicinsk sensorik 25 Beskrivning av området 25 Betydelse i forskning, sjukvård och samhälle 26 Styrkeområden inom UU:s forskning av relevans för området 26 Behov och pågående verksamhet vid Akademiska sjukhuset 27 Externa samarbetsmöjligheter 28 Teknik för vård 29 Beskrivning av området 29 Områdets betydelse i forskning, sjukvård och samhälle 30 Styrkeområden inom UU:s forskning av relevans för området 30 Behov och pågående verksamhet vid Akademiska sjukhuset 31 Externa samarbetsmöjligheter 32 Datorstödd kirurgi och planering 33 Beskrivning av området 33 Områdets betydelse i forskning, sjukvård och samhälle 34 Styrkeområden inom UU:s forskning av relevans för området. 34 Behov och pågående verksamhet vid Akademiska sjukhuset 35 Externa samarbetsmöjligheter 35 Fortsatt beredning av de särskilda satsningarna 36 Fokusområden för utbildningar inom medicinsk teknik 36 Möjliga satsningar på utbildningar inom medicinsk teknik 36 Fokusområden för samverkan 39 Bildbaserad diagnostik och strålterapi 39 Medicinsk sensorik 39 Teknik för vård 40 Datorstödd kirurgi och planering 40 Förslag till organisation 41 Analys av möjliga organisatoriska former 41 Institution för medicinteknik 41 Institut för medicinsk teknik 41 Centrum för medicinsk teknik 42 Föreslagen organisationsform 42 Uppsala centrum för medicinsk teknik, UCMT 42 Föreståndare 43 Styrelse 43 4

5 Lokaler på sjukhuset 43 Möjliga pusselbitar att foga in i satsningen 44 Organisation av utbildning 45 Strategi för kompetensförsörjning 46 Analys 46 Förslag 47 Budget/kostnadsberäkning 48 Kostnader 48 Finansieringsskiss 48 Bilaga 1 Utredningens direktiv 50 Uppdrag till arbetsgrupp för medicinsk teknik 50 Bilaga 2. Mall för kartläggning av forskningsprojekt 51 Ongoing project within the medical technology area in Uppsala 51 Project description 51 Project staff technical side 51 Project staff medical side 51 Scope of the project 51 Dissemination and other 52 Bilaga 3. Sammanställningar över identifierade forskningsprojekt 53 5

6 Bakgrund Vi har valt att organisera denna utredningsrapport med fem huvudkapitel som direkt ansluter till de fem uppdrag utredningen fått. För att ge en bakgrund till dessa har vi först ett kapitel som efter en presentation av vårt uppdrag ger en definition av vad medicinsk teknik är samt en kortfattad inventering av området nationellt och internationellt samt av utbildningssituationen på området i Uppsala. Sist i rapporten redovisar vi i en bilaga den sammanställning av forskning på området i Uppsala som vi genomfört som en del av vårt arbete. Uppdrag Områdesnämnden för medicin och farmaci och områdesnämnden för naturvetenskap och teknik beslöt den 19 september 2014 att utse en arbetsgrupp med uppdrag att identifiera områden med spetskompetens inom medicinsk teknik vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik respektive Akademiska sjukhuset. identifiera fokusområden för särskilda satsningar på forskning, utbildning och samverkan inom medicinsk teknik vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. utarbeta förslag till organisation för forskning, utbildning och samverkan inom medicinsk teknik vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. utarbeta förslag till kortsiktig och långsiktig strategi för kompetensförsörjning vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci respektive naturvetenskap och teknik samt Akademiska sjukhuset. utarbeta budget/kostnadsberäkningar för satsningen. senast den 5 december redovisa uppdraget i form av en rapport till områdesnämnden för naturvetenskap och teknik och områdesnämnden för medicin och farmaci. Arbetsgrupp Som ledamöter i arbetsgruppen utsågs från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Ewert Bengtsson (institutionen för informationsteknologi), sammankallande, Richard Brenner (institutionen för fysik och astronomi), Fredrik Nikolajeff (institutionen för teknikvetenskaper), Ingela Nyström (institutionen för informationsteknologi), Från medicinska fakulteten Bo Nilsson (institutionen för immunologi, genetik och patologi) Anders Sundin (institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap) Från farmaceutiska fakulteten Anna Orlova (institutionen för läkemedelskemi) Från Akademiska sjukhuset Per Adolfsson (verksamhetschef för medicinsk teknik) Sune Larsson (FoU-direktör) Kanslicheferna Måns Östring och Doris Solander adjungeras till arbetsgruppen. Handläggare är Carolina Rydin. 6

7 Arbetsformer Arbetsgruppen har haft sju sammanträden vartdera omfattande ca 90 minuter den 7 oktober, 28 oktober, 11 november, 18 november, 3 december, 15 december 2014 och 9 januari Mellan dessa har gruppens ledamöter arbetat aktivt med att samla in material och producera delunderlag för utredningen. Vid sammanträdena har enkla minnesanteckningar förts. Anteckningar, delunderlag och olika versioner av utkast till de slutliga utredningsrapporten har varit tillgängliga för gruppens ledamöter genom en gemensam arbetsyta på internet. Under arbetets gång blev det tydligt att det skulle bli mycket svårt att slutföra uppdraget till ursprunglig dead-line 5 december. Vi kontaktade därför uppdragsgivarna och fick klartecken att förlänga tiden fram till mitten av januari Carolina Rydin kom att ersättas av Eva Pålsgård som utredningens handläggare. För att stärka Akademiska sjukhusets deltagande när de ordinarie ledamöterna hade förhinder har Ingalill Karlsson deltagit i arbetet. Måns Östring och Doris Solander har inte aktivt deltagit i utredningsgruppens arbete, men har löpande kunna ta del av allt arbetsmaterial via epost och den gemensamma arbetsytan. Medicinsk teknik - definition av området När man skall utreda möjliga satsningar på ett område är det lämpligt att definiera vad området omfattar. För området medicinsk teknik är detta inte helt enkelt eftersom området är väsentligt tvärvetenskapligt och omfattar en mängd olika vetenskapliga discipliner. Eftersom uppdraget i hög grad handlar om möjliga forskningssatsningar valde vi att titta på hur den främsta statliga forskningsfinansiären Vetenskapsrådet, VR, definierar området. Där pågår för närvarande ett arbete med att ta fram nya ämnesöversikter över de olika ämnesområden som VR stödjer. Vi väljer här att redovisa de förslag till nya skrivningar som har varit ute för kommentarer under hösten 2014 och som kommer att fastställas under våren De tidigare ämnesöversikterna är från Det är inga stora skillnader mellan den nu gällande beskrivningen och den föreslagna, men den nya är tydligare. Definitionen av området är i allt väsentligt samstämmiga för medicin och hälsa respektive för naturvetenskap och teknikvetenskap. Det kan dock vara värt att notera att medicin och hälsa valt att rubricera området Medicinsk teknik och diagnostik/bildanalys. Vi citerar här förslaget för medicin och hälsa: Medicinsk teknik och diagnostik/bildanalys Inom ämnesområdet medicinsk teknik används tekniska, fysikaliska och matematiska metoder för att lösa medicinska problem och för att på ett bättre sätt kunna beskriva den fysiologiska funktionen samt för att ta fram nya metoder för diagnostik, övervakning och terapi. Bildanalys har en central roll inom medicinsk diagnostik, såväl makroskopiskt som mikroskopiskt definieras en lång rad sjukdomar genom visuell tolkning av bilder. Medicinsk teknik är tvärvetenskaplig genom att området spänner över de båda vetenskapsområdena teknik och medicin. Medicinsk teknik har sin huvudtillhörighet inom teknikvetenskap men forskning inom området kräver relevanta kunskaper också inom det medicinska området. Det är detta som ger den speciella dimension som karaktäriserar forskningen inom medicinsk teknik. Den stora bredd inom medicinsk teknik framgår genom en uppräkning av några av de forskningsfält som ingår: artificiella organ, bildgenererande teknik, biomaterial, biomedicinsk modellering, biomedicinsk optik, biomedicinsk sensorteknik, biomekanik, bionanoteknik, biomagnetism, elektrofysiologiska tekniker, fysiologisk mätteknik, medicinsk bildbehandling, medicinsk informatik, medicinsk mikrovågsteknik, medicinsk signalbehandling, medicinsk strålningsfysik, medicinsk ultraljudsteknik, talteknik, teknisk audiologi och tissue engineering. 7

8 Den föreslagna ämnesbeskrivningen från VR:s ämnesråd för medicin och hälsa kan när detta skrivs i sin helhet laddas ner från: +diagnostik+bildanalys.pdf Motsvarande förslag till ämnesbeskrivning från VR:s ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap kan för närvarande laddas ner från: En annan central aktör på området är Läkemedelsverket som har ansvar för reglering och tillsyn av användning av medicintekniska produkter. Deras definition lyder: Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter har fått en allt större betydelse inom vården och har ofta en direkt avgörande betydelse för diagnostik och behandling inom alla former av hälso- och sjukvård. Produkterna används inom slutenvård, öppenvård, omsorg, särskilda boenden, i hemmen och offentliga miljöer. Användare av produkterna kan vara professionell hälso-/sjukvårdpersonal, omsorgspersonal, personliga assistenter, anhöriga, brukare eller patienter själva. En medicinteknisk produkt är avsedd att användas för människor vid: diagnos, profylax, övervakning, behandling eller lindring av sjukdom, diagnos, övervakning, behandling, lindring eller kompensation för en skada eller ett funktionshinder, undersökning, utbyte eller ändring av anatomin eller av en fysiologisk process, befruktningskontroll, Det är dock inte en medicinteknisk produkt om det huvudsakliga syftet/avsedda verkan uppnås genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk effekt. Då kan det vara ett läkemedel. Dessa definitioner beskriver en stor bredd, men ger också tydliga avgränsningar som det är nödvändigt att förhålla sig till vid en diskussion av området. Vi har valt att vid vår inledande inventering av området ha en bred ansats där alla projekt som de ansvariga forskarna själva ansett höra till området tagits med. Vi har vid struktureringen av dessa tagit hänsyn till de mer avgränsande definitionerna av området, så att de förslag vi lämnar tydligt hör till det medicintekniska området. Eftersom vårt uppdrag varit gemensamt för vetenskapsområdena och a Akademiska sjukhuset har vi också vägt in aspekter kring hur nära forskningen är att kunna testas/användas inom sjukvården i vår analys av de olika aktuella forskningsområdena. Medicinsk teknik omvärldsbeskrivning I slutet av 2012 avsatte staten via Vinnova medel med syfte att skapa forsknings- och innovationsagendor för olika samhällsområden. Inom medicinteknikområdet bildades då en nationell samverkan som tog namnet Nationellt forum för medicinsk teknik, NFMT, se Inom denna ram genomfördes sedan ett omfattande arbete för att kartlägga medicinteknikområdet samt att ta fram en agenda MedTech4Health En forsknings- och innovationsagenda. Teknikens roll i dagens och framtidens hälsa, vård och omsorg. Agendan finns på Agendan lades sedan till grund för en ansökan till Vinnova om ett strategiskt innovationsområde, SIO, inom medicinsk teknik. 8

9 Parallellt med detta tog man inom det av VR finansierade forskarnätverket Swedish Bioimaging, fram en agenda och en SIO ansökan Bildbaserad medicinsk diagnostik ett svenskt styrkeområde med stor potential. Ingendera ansökan beviljades medel under års ansökansomgång, men grupperna som står bakom dessa två agendor har slagit sig samman och skriver för närvarande en ny gemensam ansökan i omgången Uppsala representerades i båda dessa arbeten av Ewert Bengtsson. Omvärldsbeskrivningarna i följande avsnitt baseras i hög grad på arbetet med att ta fram dessa agendor. Medicinsk teknik i världen Det finns ett antal stora utmaningar som hälso- och sjukvården i hela den industrialiserade världen står inför: Den ökande andelen äldre leder till ökande vårdbehov samtidigt som en minskande andel förvärvsarbetande försvårar möjligheterna att finansiera vård och omsorg; Sjukvårdskostnaderna växer snabbare än BNP i många länder runt om i världen, däribland Sverige, på ett långsiktigt svårligen hållbart sätt. Teknik som möjliggör säkrare och effektivare processer och bättre såväl utfall för patienten som kostnad för samhället och vården är en av få möjligheter för att lösa problematiken. Ny medicinteknik för diagnos, behandling, behandlingsstyrning och uppföljning, har lett till en utveckling där vi i större utsträckning framgångsrikt kan behandla olika sjukdomar. Denna positiva utveckling ökar även vårdbehovet när fler patienter i alla åldrar överlever, särskilt för äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Medicinteknik spelar således en central roll för dagens och framtidens hälsa, vård och omsorg. Innovativ medicinteknik är verktyget som driver och möjliggör många av de nödvändiga omställningarna som krävs för att möta de utmaningar vi står inför. Innovativ medicinteknik är med andra ord bärare av många av de utvecklingssteg som eftersträvas idag, såsom - förbättrade möjligheter att behandla sjukdomar - ökad patientdelaktighet och förbättrad hälsa (avlastning av hälso- och sjukvård) - utveckling mot en värdebaserad hälso- och sjukvård (högsta hälsoutfall per kostnad) - hållbar och effektivare hälso- och sjukvård (ökad patientsäkerhet, minskad invasivitet, bättre beslutsstöd, effektivare processer, m.m.) - minskad läkemedelsanvändning (minskade biverkningar). Medicinsk teknik i Europa Inom EU:s nya ramprogram 2020 har hälsoområdet en stor betydelse. Man skriver på Promoting good health is an integral part of Europe 2020, the EU's 10-year economic-growth strategy. More specifically, health policy is important to Europe 2020's objectives for smart and inclusive growth because: keeping people healthy and active for longer has a positive impact on productivity and competitiveness innovation can help make the healthcare sector more sustainable and find new cures for health conditions the healthcare sector has an important role to play in improving skills and creating jobs as it employs 1 in 10 of the most qualified workers in the EU 9

10 with a projected 45% increase in the number of people aged 65 and over in the next 20 years, financing rising healthcare costs and access to a dignified and independent life for the aging population will be central to the political debate. Som en konsekvens av detta avsätts stora resurser för olika utlysningar relevanta för medicinteknikområdet. Detta gäller såväl mer grundläggande forskning som satsningar för att stödja införandet av ny teknik inom vården och olika hälsobefrämjande åtgärder i samhället i stort. Det finns för närvarande ett antal utlysningar av forskningsmedel öppna inom medicinsk teknik, exempelvis: Advancing active and healthy ageing with ICT: Early risk detection and intervention, Advanced ICT systems and services for integrated care, Self-management of health and disease and decision support systems based on predictive computer modelling used by the patient him or herself, Digital representation of health data to improve disease diagnosis and treatment. Mer information om aktuella relevanta utlysningar kan man få via portalen och via Uppsala universitets forskningsservice i medarbetarportalen. När det gäller mer tillämpade satsningar är ett av de viktigaste verktygen inom EU Knowledge and Innovation Communities, KIC. Under 2014 fanns två sådana utlysningar: Innovation for healthy living and active ageing samt Raw materials: sustainable exploration, extraction, processing, recycling and substitution. För var och en av dessa formades stora nätverk som utarbetade förslag till hur satsningarna skulle utformas. Uppsala universitet har varit aktivt med i förslag på båda områdena och i december 2014 stod det klart att de förslag vi är med,i Innolife och RawMATTERS, har beviljats. Innolife handlar om att främja ett hälsosamt liv och en frisk ålderdom. Man har tre fokusområden: Promote Healthy Living, Support Active Ageing och Improve Healthcare. Alla dessa tre har tydliga kopplingar till medicinsk teknik. Inom Innolife ryms sedan en lång rad satsningar såväl på utbildning som tillämpad forskning och direkt stöd till införande av ny teknik inom vårdsektorn genom företag aktiva på området. Organisatoriskt bedrivs arbetet främst inom ett halvdussin regionala noder runt om i Europa där en nod är Uppsala-Stockholm. Projekt kan drivas inom noder, men i stor utsträckning också i internationella samarbeten mellan noder och med externa partners. Under 2015 kommer organisationen att byggas upp medan de första projekten kommer att komma igång under Innolife växer sedan under några år för att uppnå en volym på nästan 4 miljarder kronor årligen från 2019 och framåt. Det är uppenbart att Innolife kan förväntas få stor betydelse på medicinteknikområdet. Men även RawMATTERS den andra nya KIC-satsningen som Uppsala kommit med i är relevant eftersom olika typer av forskning kring biomedicinskt användbara material ryms inom satsningen. Den satsningen är av samma storleksordning som Innolife. Sedan tidigare är Uppsala med i KIC InnoEnergy och eftersom energiförsörjning är av stor betydelse också i många medicintekniska produkter är även den satsningen av betydelse. Det är viktigt att notera att KIC är helt fokuserade på att få ut resultaten av forskning i samhället;man stöder inte någon forskning som inte har ett direkt fokus mot att leda till en användbar produkt eller annan typ av lösning av ett behov i samhället. Och stödet är högst 25% av kostnaderna, resten måste komma från andra parter. 10

11 Medicinsk teknik i övriga universitetssverige Alla universitet i Sverige med tekniska fakulteter och universitetssjukhus har forskning och utbildning inom medicinsk teknik men omfattningen och hur verksamheten är organiserad varierar kraftigt. I Lund har man i likhet med Uppsala ett flertal grupperingar med stark forskning på området. Exempel på verksamheter är: Atomfysik: Laserbehandling av tumörer. Datavetenskap: Mätdataöverföring för avancerad hemvård. Designvetenskap: Rehabiliteringsteknik och human factors. Elektrovetenskap: Signalbehandling av EKG och EEG-signaler. Elektrisk Mätteknik: Ultraljud för diagnos (flöde och kärl) samt terapi (separation av blod och celler) samt tolkning och registrering av nervsignaler. Hållfasthetslära: Vävnadsdifferentiering och modellering av rörelse. Kärnfysik: Grundämnesanalys för medicinska tillämpningar. Matematik: Bildbehandling, statistisk analys av medicinska signaler. Reglerteknik: modellering av blodsockersvar. Under 2014 bildades en ny enhet, Institutionen för Biomedicinsk Teknik, genom att tidigare grupper från bl.a. biomekanik, elektrisk mätteknik samt signalbehandling slogs samman, se Inom medicinska fakulteten finns också Lund University Bioimaging Center, LBIC som är en infrastrukturenhet där man håller på installera landets första 7T magnetkamera. Andra betydande nationella/internationella infrastruktursatsningar som har stor potential för medicinteknisk forskning är MAX-IV och ESS. Det pågår arbete för att undersöka intresse och möjligheter att bilda ett centrum för medicinsk teknik med koppling till MediconVillage. I Göteborg finns avdelningen Signalbehandling och medicinsk teknik med forskargrupper inom signalbehandling, bildanalys och biomedicinsk elektromagnetik inom S2-institutionen vid Chalmers. De ingår sedan år 2009 i en stor centrumbildning MedTechWest, se tillsammans med forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Man har lokaler på Sahlgrenska sjukhuset och stöd även från Västra Götalandsregionen och ett tydligt fokus på samarbete med det lokala näringslivet. Man har nyligen avslutat rekrytering av två professorer på området. I Göteborg finns också BIOMATCELL VINN Excellence Center of Biomaterials and Cell Therapy. Man har olika kurser inom medicinteknikområdet, men inget helt utbildningsprogram. Linköping har alltsedan universitetet bildades haft en stor satsning på medicinsk teknik med en institution på området IMT med ett 50-tal anställda se Man ger följande programförklaring på sin hemsida: IMT är ett nationellt centrum för forskning och utbildning inom området medicinsk teknik. Forskningen baseras på behov inom hälso- och sjukvård, och sker i nära samarbete med medicinteknisk industri och medicinska kliniker. Institutionen vill vara en katalysator i framtidens medicintekniska innovationssystem - en tummelplats för internationellt ledande forskare och lärare där ny kunskap skapas och sprids. Genom utveckling och integration av biomedicinsk forskning, hälso- och sjukvård och näringsliv medverkar vi till en globalt ökad livskvalitet. Det pågår för närvarande rekrytering av en professor i medicinsk teknik. I Linköping finns också två centrumbildningar på området NovaMedTech och Center for Medical Image Science and Visualization, CMIV CMIV är beläget på sjukhuset nära radiologi och har en mycket omfattande forskning inom visualisering av medicinska bilder. I Linköping finns en civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik. Vid Örebro läns landsting startades i början av år 2000 en forskningsenhet inriktad mot medicinteknisk forskning. Per Thunberg har varit ansvarig för enheten de senaste åren och har haft följande riktmärken för verksamheten: - Forskningen ska bedrivas i samarbete med kliniker för att bli integrerad i sjukvården - Den bör vara fokuserad mot ett område (eller flera) kring vilken det kan byggas en kritisk massa Utifrån dessa ledstjärnor har forskningen under de senaste 5-6 åren tydligt inriktats mot bildmedicinsk forskning och man har skapat ett bildmedicinskt forskningsnav som sammankopplar 11

12 olika kompetenser från olika kliniker på USÖ och universitetet vilket lett till en utökad samverkan mellan klinikerna kring detta forskningsområde. Man anordnar bland annat workshops och manuskriptseminarier där doktorander får sina manuskript bedömda och genomgångna av andra doktorander och seniora forskare som sorterar till navet. Man framhåller att bildmedicin är ett viktigt område inom dagens sjukvård och forskning och att det är viktigt att det beforskas utifrån olika aspekter. I dagsläget finns olika yrkeskategorier kopplade till navet; läkare (radiologi och fysiologi), civilingenjörer, sjukhusfysiker, BMA och röntgensjuksköterskor. Man har alltså skapat en multidisciplinär gruppering och inte en renodlad grupp inriktad på medicinsk teknik. Mer information finns på: I Stockholm bedrivs huvuddelen av verksamheten inom medicinsk teknik i nära samarbete mellan Karolinska institutet/sjukhuset och KTH. På KI finns Enheten för medicinsk bild, funktion och teknologi inom Institutionen för klinisk vetenskap intervention och teknik med en handfull personer som direkt hör till enheten och ytterligare ett 20 tal seniora personer som hör till andra avdelningar, men är knutna till enheten. Man har ett 20-tal doktorander vid enheten. Mer information på På KTH finns Skolan för Teknik och Hälsa vilken är lokaliserad på tre orter; Flemingsberg, Haninge och Solna, med huvudcampus i Flemingsberg. Man har 130 anställda och ca 1500 studenter sammanlagt inom utbildningar till högskoleingenjör respektive civilingenjör i medicinsk teknik. Verksamheten innebär bland annat utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse, där även teknisk forskning inom hälsa och sjukvård ingår. Tyngdpunkten i forskningen är medicinsk teknik, logistik, design och ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa. Under 2014 tillsattes tre nya professurer, inom teknisk vårdvetenskap tillsammans med Röda Korsets högskola, inom medicinsk bildbehandling och visualisering, samt inom vårdlogistik. Mer information på Man har precis startat bygget av ett stort hus Technology for Health för mer än en miljard kronor alldeles intill Huddinge sjukhus. Man har en centrumbildning i samverkan mellan KTH, KI och Stockholms Läns Landsting som heter Center for Technology in Medicine and Health, CTMH se CTMH är koordinator för NFMT och de nationella ansökningarna på området som nämns inledningsvis i omvärldsbeskrivningen ovan. Vid Mälardalens högskola i Västerås utnämndes våren 2014 en ny professor i hälsoteknik med inriktning mot medicintekniska sensorsystem. Forskningen med ett 40-tal anställda är inriktad mot bärbara sensorsystem för övervakning av fysiologiska data som puls, EKG, andning, rörelse och temperatur för både omvårdnad och hemsjukvård. I norra Sverige finns Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF som är ett samarbete mellan Umeå och Luleå universitet samt Västerbottens och Norrbottens läns landsting liksom det lokala näringslivet. Det leds av Olof Lindahl. Man har funnits sedan år 2000 och genomfört ca 30 projekt som involverat ca 200 forskare. Finansieringen kommer till ca hälften från EU:s regionfonder. Man har kurser i medicinsk teknik, men inget helt utbildningsprogram. Vid Umeå universitet tillsattes nyligen en professur i medicinsk teknik med förenad tjänst som sjukhusingenjör, i Luleå inleddes under 2014 tillsättandet av en ny professur inom medicinsk teknik för hälsovård men avbröts senare. Medicinsk teknik i näringslivet Svensk medicinteknisk industri är sedan länge internationellt sett mycket framstående. Den är världsledande inom flera områden och sysselsätter idag ca personer med en omsättning på ca 60 miljarder kr per år. Världsmarknaden för medicinteknik har en god tillväxt (ca 7% per år). Svenska medicinteknikföretag har en marknadsandel på ca 4%, samtidigt som Sverige endast utgör 12

13 1% av världsmarknaden inom området. De stora framgångarna hos den svenska medicintekniska industrin har varit kopplade till att Sverige har ett välutvecklat sjukvårdssystem där nya medicintekniska innovationer utvecklats och testats genom samarbete och öppen dialog mellan hälso- och sjukvård, företag och forskare inom medicin och medicinteknik. De svenska förutsättningarna för samverkan mellan de olika aktörerna har dock historiskt varit starkare än idag. Idag står vård och omsorg inför stora utmaningar och präglas av ett fokus på kortsiktig vårdproduktion och hantering av vårdköer. Den medicintekniska industrin agerar på en global marknad vad det gäller försäljning, men också vad det gäller forskningssamarbeten. Detta gör att strukturer som främjar samverkan mellan forskning, sjukvård och näringsliv kan få stor strategisk betydelse för den framtida svenska utvecklingen på området. Områden där Sverige har en stark medicinteknisk industri inkluderar: Implantat: Arcam, Artimplant, Dentsply, Cochlear BAS, Nobel Biocare samt ett dussintal mindre företag. Sammanlagt har man över 1200 anställda i Sverige. Bild och visualisering: Sectra Imtec, CellaVision, ContextVision GE Healthcare, Siemens. De två sistnämnda globala jättarna har svenska dotterbolag med runt 100 anställda. Det finns också ett tiotal mindre företag. Sammanlagt har man över 800 anställda i Sverige. Strålterapi: Elekta, Raysearch, Oncolog Medical, Scandidos, C-rad samt en handfull ytterligare företag. Sammanlagt har man över 400 anställda i Sverige. Mobilitetsprodukter: ArjoHuntleigh, Etac, Liko, Permobil. Sammanlagt har man över 500 anställda i Sverige. Smarta textilier: Mölnlycke Healthcare, SCA Hygiene products. Ytterligare några små företag. Sammanlagt har man över 2200 anställda i Sverige. E-hälsa och IT för sjukvården: B3 IT Management, Capgemini Sverige, Carestream Health Sweden, IBM Svenska, Maxwell Scandinavia, Microsoft, RaySearch, Tieto Sweden Healthcare & Welfare, Fujitsu Technology Solutions, Hewlett Packard, Compu Group Medical Sweden. Här blir den sammanlagda personalstyrkan hela 7200 personer i Sverige, det är dock lite oklart hur man avgränsar mot de globala giganternas övriga produktområden. Infektionsprevention: Getinge Sterilization, Bactiguard, Mölnlycke Healthcare. Sammanlagt har man över 750 anställda i Sverige. Diagnostik: Thermo Fisher Scientific, Siemens Healthcare Diagnostics, Cavidi, Fiomi Diagnostics, Olink, Areocrine, Liquid Biopsy, 1928 Diagnostics, Allenex, DanPET, Fujirebio Diagnostics, Grifols Nordic, MAIIA, Redhot Diagnostics, Scilife Clinic, Stiftelsen Alzecure, Synthetic MR, Uman Diagnostics, Mercodia. Flera mindre start-ups. Sammanlagt har man över 700 anställda i Sverige. Övriga medicintekniska produkter: Gambro, Maquet Critical Care, Boule Medical. Sammanlagt har man över 1400 anställda i Sverige. Ovanstående statistik är i huvudsak hämtad från MedTech4Health-agendan som nämndes inledningsvis i detta avsnitt, information har även inhämtats via branschorganisationen SwedenBIO. Den är troligen inte heltäckande, men ger ändå en bild av den omfattande mängden företag på området. Listan omfattar företag med åtminstone något tiotal anställda. Statistiken över anställda avser och är sannolikt högre idag. Ytterligare information om företag aktiva på området kan man erhålla från branschorganisationen Swedish Medtech s medlemsförteckning på deras hemsida: Det är intressant att fråga sig i vilken utsträckning all denna verksamhet direkt bygger på svensk forskning eller kommer från internationella företag som etablerat sig på den svenska marknaden. Vi känner inte till någon aktuell total analys av detta men MedTech4Health-agendan räknar upp 40 företag som vuxit fram ur den svenska universitetsforskningen inom medicinsk teknik de senaste decennierna. 13

14 När det gäller företagens geografiska hemvist är Uppsala starkare inom bioteknik än inom medicinsk teknik. Detta hindrar inte att det också finns ett betydande antal medicintekniska företag. Inom strålterapi och nuklearmedicin finns det i regionen lång tradition och ett flertal företag varav en del är världsledande. Ur ett nationellt perspektiv är anhopningen av företag inom detta delområde stor i Uppsala-Stockholm-regionen. Företagssamarbeten kan givetvis också etableras med företag som har sina verksamheter på andra orter; företag lägger sina samarbeten där det finns relevant kompetens tillgänglig. Kurser inom medicinsk teknik i Uppsala Det finns idag bara en hel utbildning vid Uppsala universitet som riktar sig mot medicinsk teknik och det är ett engelskspråkigt mastersprogram i nuklearmedicinsk materialteknik. Förutom detta finns ett betydande antal kurser som är relevanta för området som ges på olika institutioner och som delar av olika utbildningsprogram. Mastersprogram inom nuklearmedicinsk materialteknik Det finns ett engelskspråkigt mastersprogram inom Medical Nuclide Techniques 120p. Det är möjligt att läsa endast första året och då få en magisterexamen 60p. First year: Radiation Protection and Medical Effects, 6 hp Nuclide Production and Radiochemistry, 9 hp Detection Techniques and Dosimetry, 12 hp Good Manufacturing Practice, GMP, 6 hp Nuclide Diagnostics and Therapy, 12 hp Project Work, 15 hp Second year: Labelling Chemistry and Compound Development, 30 hp Project Work, 30 hp Mer information finns på: Följande kurser vid IT-institutionen har anknytning till medicinsk teknik Allmänt för medicinsk teknik: Medicinsk informatik, 5 hp IT i samhället, 15 hp Design och utvärdering av teknik för ökad delaktighet vid funktionsnedsättningar: Universell design och utvärdering, 15 hp Metoder för bearbetning av bl.a. mikroskopi- och röntgenbilder: Datoriserad bildanalys I, 5 hp Datoriserad bildanalys II, 10 hp Vetenskaplig visualisering, 5 hp Spektral signalbehandling, 5 hp Metoder för analys av krav, behov, arbetsprocesser, risk/säkerhet osv., t.ex. inom sjukvården: Användarcentrerad systemdesign, 5 hp IT-system och människor i samspel, 5 hp 14

15 Följande kurser vid institutionen för teknikvetenskaper har anknytning till medicinsk teknik Material i tekniska system, 10 hp Praktisk prototypframtagning, 5 hp Mekanik, 5 hp Hållfasthetsanalys, 5 hp Signaler och system, 5 hp Signalbehandling, 5 hp Fluidmekanik, 5 hp Halvledarelektronik, 5 hp Ytors fysik och kemi, 5 hp Fasta tillståndets fysik I och II, 10 hp Materialtillverkning I och II, 10 hp Tunnfilmsteknik I och II, 10 hp Materialanalys, 10 hp Mikro- och nanoteknik I och II, 10 hp Funktionella material I och II, 10 hp Polymera material, 5 hp Självständigt arbete i teknisk fysik, 15 hp Projektkurs i mikro/nanoteknik, 10 hp Projektarbete i elektroteknik, 10 hp. Följande kurser vid institutionen för fysik och astronomi har anknytning till medicinsk teknik: Acceleratorfysik och teknik Digital elektronikkonstruktion med VHDL VHDL för inbyggda system Acceleratorer och detektorer Modellering och simulering av partikeltransport Mätteknik Vågor och optik Synkrotronstrålning Medicinskfysik Nukleärvetenskap med moderna tillämpningar Följande kurser vid institutionerna för kemi har anknytning till medicinsk teknik: Biomaterial I och II Analytisk kemi och mätteknik Materialkemi Materialmodellering Molekylära material I och II Polymerkemi Hållbar utveckling Grundläggande materialkemi Självständigt arbete 15 hp slutet av år 3. Industriorienterat projekt (ges nu av teknikvetenskaper men involverar även kemi). Det finns även kurser på läkemedelskemi som kan vara av intresse. 15

16 Inom den medicinska fakulteten finns följande relevanta kurser som ges vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper: Medicinsk teknik, 7,5 hp Akutmedicin och medicinsk teknik inom akutsjukvård 7,5 hp Identifiering av områden med spetskompetens För att skapa en grund för att kunna identifiera områden med spetskompetens inom medicinsk teknik vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci, vetenskapsområdet för naturvetenskap och teknik respektive Akademiska sjukhuset uppdrogs åt arbetsgruppens ledamöter att inom sina institutioner och övriga kontaktytor be om kortfattade beskrivningar av aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik. För att göra dessa beskrivningar så överskådliga och jämförbara som möjligt tog vi fram en mall med några enkla rubriker, se appendix 2. Det är viktigt att notera att då insamlandet skett under relativt kort tid och med förmedling av flera olika personer finns det en risk att de olika rubrikerna i mallen kan ha tolkats olika av olika forskare. Det fanns ingen utförlig beskrivning som angav exakt hur de olika rubrikerna skulle tolkas. En del forskare har valt att skicka beskrivningar i fri text som vi så långt som möjligt försökt föra in i mallstrukturen för att öka jämförbarheten. För ett tiotal projekt förblev fritextbeskrivningen den enda beskrivningen. Inventeringen ledde till att vi kunde identifiera 116 projekt på området. För att försöka skapa överskådlighet bland dessa fördes ett antal sammanfattande uppgifter in i en Excelmall. Vi hade i mallen med rutor under rubriken Scope of the project som var tänkta att ge en grov uppfattning av hur väletablerat och stort projektet var, bl.a. genom extern finansiering och antalet nedlagda personår. Utifrån de uppgifter vi fått där har vi räknat fram en uppskattad total årlig storlek genom att schablonmässigt värdesätta ett personår till en miljon kronor och i sammanställningen sprida ut beloppet över angiven projektperiod i huvudsak jämnt fördelat, om inte annat uppgivits. Siffrorna över publikationer skall främst ses som ytterligare indikationer över om projektet är väletablerat eller relativt nystartat. Den samlade ekonomiska volymen som redovisas för dessa projekt är betydande miljoner kronor per år, med det högsta värdet för Detta betyder alltså att motsvarande ungefär 100 heltidsekvivalenter ägnar sig åt forskning inom medicinsk teknik, dock utspritt på betydligt mer än 100 personer. Antalet redovisade publikationer är totalt ca 800. Trots möjliga brister i datainsamlandet blir slutsatsen att den totala forskningsaktiviteten inom medicinsk teknik är betydande i Uppsala. För varje projekt angavs en ansvarig forskare PI inom TekNat samt främsta samarbetspartnern på medicinsidan. När flera namn angivits utan inbördes ordning har vi i regel valt ett av dessa för att inte komplicera sammanställningen. Vi har för varje projekt markerat till vilken TekNat institution det är knutet liksom vilken medicinsk institution eller sjukhusavdelning. Projektsammanställningen visade att lika många projekt, 45 st vardera, kunde knytas till Institutionen för teknikvetenskaper respektive Institutionen för informationsteknologi. Övriga projekt hade sin tekniska hemvist vid fysik, kemi, radiologi eller någon annanstans inom respektive utanför Uppsala universitet med 4-5 projekt i var och en av dessa fem hemvister. På den medicinska sidan var den vanligaste anknytningen ROS (radiologi), 13, med IGP (patologi), 11 och kirurgi, 8 som andra vanligt förekommande. Men här fanns mycket större spridning på olika enheter 16

17 än på TekNat-sidan och med hela 35 projekt där den medicinska partnern fanns någon annanstans än i Uppsala. För 28 projekt var inte någon medicinsk partner specificerad. Den sammanfattande sammanställningen av projekten gav en bra överblick över helheten, men gav ingen överskådlig uppdelning på vilka tekniska områden det handlade om. Vi flyttade därför över projektsammanställningen till en databas och hjälptes sedan åt med att klassificera dem under ett antal valda tekniska områdesrubriker. Denna samlade inventering och inledande försök till klassificering var sedan en av utgångspunkterna i vår diskussion kring vilka fokusområden vi kunde se som kandidater för lämpliga satsningar. När vi sedan kommit fram till förslag på fokusområden gjorde vi ett försök till klassificering av projekten utifrån vilka som kunde anses ha anknytningar till respektive fokusområde. Kriterierna då var att projektet kunde anses höra till fokusområdet i vid mening, det behövde inte direkt ligga till grund för den föreslagna satsningen. Ett projekt kunde mycket väl kategoriseras under mer än en rubrik. Den stora forskningssatsningen SciLifeLab ligger i långa stycken nära medicinsk teknik och det finns även betydande överlappningar mellan områdena. För att tydliggöra detta har vi med en kategori SciLife i våra tabeller. Den resulterande tabellen över medicintekniska forskningsprojekt och dessas potentiella kopplingar till de föreslagna fokusområdena ges i bilaga 3. Vi är medvetna om att denna inventering och relativt schablonartade klassificering av projekt inte kan göra anspråk på att i en djupare mening identifiera spetskompetens. För detta krävs ingående utvärderingar i klass med de processer som ägde rum inom KOF07 och KOF11 och vi har vare sig haft tid eller resurser för detta. Men man kan ändå hävda att projekt som fått externa mångmiljonanslag och/eller bedrivit omfattande verksamhet med betydande antal internationella publikationer ger uttryck för en spetskompetens på berört område. Och vi anser att vår genomgång och diskussion av aktuella projektområden gett oss en god grund för de förslag till fokusområden vi ger i nästa kapitel. Fokusområden för särskilda satsningar Motiv för särskilda satsningar Vi har vid vår inventering av forskningen inom medicinsk teknik i Uppsala i föregående kapitel kunnat peka på att det idag förekommer en omfattande mycket stark forskning med ungefär 100 heltidinsatser per år. Man kan då fråga sig om det behövs någon särskild satsning på området. Kan området bli starkare? Utifrån vår inventering och analyser av området kan man se ett antal vinster med en strategisk satsning: Bättre synlighet I nationella samarbeten inom medicinsk teknik, exempelvis med en agenda för ett strategiskt innovationsområde inför en Vinnova-ansökan har det varit en klar nackdel att Uppsala saknat en synlig enhet inom medicinsk teknik. Uppsala är inte särskilt synligt i internationella samarbeten och organisationer inom medicinsk teknik trots att vi har omfattande forskning på området. 17

18 I slutet av 2013 togs ett initiativ för att öka samverkan inom medicinsk teknik i Uppsala genom skapandet av det informella nätverket Uppsala forum för medicinsk teknik, UFMT som ordnat några seminarier och nätverksträffar vilka redan har haft betydelse för samarbetet på området. Samarbetet har lett till att vi gemensamt åtagit oss värdskapet för den nationella konferensen på området Medicinteknikdagarna i oktober En mer formellt etablerad struktur skulle ge Uppsala en mer synlig verksamhet och profil inom medicinsk teknik som skulle underlätta när det gäller att komma med i nationella och internationella satsningar. Akademiska sjukhusets strategi Akademiska sjukhuset har nyligen antagit en vision och strategi. Enligt denna är sjukhusets verksamhetsidé: Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Tillsammans med våra samverkanspartners följer vi patienten längs hela vårdkedjan även utanför vårt sjukhus. Vi är det ledande universitetssjukhuset i Sverige med fokus på bästa kliniska utfall för patienten. Sjukvårdens kvalitet, vårt nära samarbete med Uppsala universitet och vårt starka life science kluster är basen för vår internationellt konkurrenskraftiga kliniska forskning och utbildning Man förtydligar sedan ambitionerna vad gäller forskningen med målen Vi är internationellt erkända inom klinisk forskning och innovation. Vi fokuserar vår kliniska forskning på områden som leder till bättre vård för patienterna. Vi samarbetar effektivt med universitet och industri. Sedan århundraden har sjukhuset ett nära samarbete med medicinska fakulteten och med farmaceutiska fakulteten sedan den bildades. Idag konstaterar man att tekniken får en allt större betydelse i sjukvården och att det är angeläget att sjukhuset också utvecklar ett samarbete med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Tvärvetenskapliga samarbeten Vid vår inventering av medicintekniska forskningsprojekt kunde vi konstatera att nästan hälften av projekten saknade en medicinsk samarbetspartner i Uppsala och nästan en fjärdedel av projekten angav ingen medicinsk samarbetspartner alls. Forskningen är internationell och det är inte nödvändigt att alltid ha lokala samarbetspartners, men i regel vinner forskning som avser att leda till medicinska tillämpningar på att drivas i nära kontakt med den medicinska verkligheten. En gemensam struktur för forskning inom medicinsk teknik skulle underlätta etableringen och driften av tvärvetenskapliga samarbeten i Uppsala. Utbildningar inom medicinsk teknik Uppsala har endast ett relativt smalt utbildningsprogram inom medicinsk teknik. Det finns dock en betydande mängd kurser som är relevanta för utbildning på området som ges av olika institutioner. En gemensam plattform för forskningen som ökar kontaktytorna och synligheten för området skulle förbättra förutsättningarna för att skapa sammanhållna utbildningar inom medicinsk teknik och stärka de befintliga kursernas rekrytering. Samverkan Om en extern part idag vill samarbeta med universitetet inom medicinsk teknik måste man ha mycket goda personkontakter och/eller kunskap om vår organisation för att hitta en lämplig samarbetspartner. En synligare verksamhet inom medicinsk teknik skulle underlätta för företag och 18

19 organisationer som är intresserade av detta område att hitta samarbetspartner inom universitetet och sjukhuset. Kriterier för fokusområden Utifrån vår kartläggning av våra styrkeområden och analys av potentiella vinster med en strategisk satsning har vi fört en diskussion om möjliga fokusområden där ett antal kriterier varit mer eller mindre explicit vägledande. Dessa kriterier kan formuleras på följande sätt: En strategisk satsning inom medicinsk teknik bör bygga på de styrkeområden vi identifierat inom vår forskning (bilaga 3). För att en gemensam satsning mellan de två vetenskapsområdena och Akademiska sjukhuset skall göra maximal nytta för att stärka forskningen bör den befinna sig nära tillämpning i den kliniska verkligheten. Eftersom det inte är möjligt att satsa på ett stort antal områden bör de valda fokusområdena i sig ha tvärvetenskaplig bredd, så att de tillsammans kan bygga på ett flertal spetskompetensområden inom universitetet. För att en strategisk satsning inte skall upplevas som alltför smal bör det finns flera fokusområden med olika inriktning inom satsningen. Samtidigt är det önskvärt att områdena inte ligger så långt ifrån varandra att det inte finns något att vinna på att de drivs inom ramen för en samlad satsning, potentiella synergieffekter och samarbetsmöjligheter mellan olika fokusområden är önskvärda. Det är också önskvärt att knyta an till områden som sjukhuset och andra aktörer inom vård och hälsa anser vara angelägna och prioriterade. Det skall alltså finnas en tydlig koppling till den kliniska verkligheten i förslagen. Fokusområden för forskning Efter de diskussioner och analyser som skisserats ovan har utredningsgruppen enats om att föreslå följande fyra områden för särskilda strategiska satsningar: Bildbaserad diagnostik och strålterapi Medicinsk sensorik Teknik för vård Datorstödd kirurgi och planering Vart och ett av dessa områden beskrivs kortfattat i följande avsnitt. 19

20 Bildbaserad diagnostik och strålterapi Bilder på patient med en neuroendokrin tumör i bukspottkörteln. Till vänster PET-bild med spårsubstans som tydliggör tumören (vit pil). Till höger bild från behandling med målsökande strålterapi med injektion i blodbanan av radionukliden lutetium-177. Denna avger gammastrålning som tillåter avbildning av tumören med gammakamera under behandlingen (svart pil). Beskrivning av området Praktiskt taget all cancerdiagnostik är bildbaserad. Sedan mer än hundra år sker en omfattande del av detta inom patologin genom granskning av vävnadsprover i ljusmikroskop. Forskningen för att utveckla metoder för diagnostik och tumörgradering med datorstöd har trots många lovande resultat hittills haft mycket begränsat genomslag inom sjukvården. Detta beror sannolikt på att det varit alltför resurskrävande att digitalisera proverna. I dag sker dock en snabb utveckling mot rutinmässig digital patologi med nya möjligheter till förbättrad cancerdiagnostik. Tumörforskning och utveckling av nya tekniker har resulterat i att prognosen för många cancerformer kraftigt förbättrats. Förbättrad bilddiagnostik inom radiologi och nuklearmedicin ger tidigare upptäckt och säkrare stadieindelning av tumörsjukdomen. Medicinsk avbildning är en grundläggande förutsättning för diagnos hos en mycket stor andel patienter och är viktig för att vägleda vid vävnadsprovtagning och i allt högre omfattning för att styra olika terapier såsom strålbehandling och kateterburna behandlingar och att följa upp resultatet av dessa. Cancerbehandlingarna är i dag fler och effektivare med nya bättre kirurgiska tekniker, cytostatika, signalvägsriktade läkemedel och effektivare strålbehandlingsmetoder. I huvudsak tre olika 20

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Caroline Hagström Medicinsk civilingenjör Kursansvarig MTF MT Säkerhetschef/Sektionschef medicin och analys Universitetssjukhuset Örebro Örebro läns

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) s förvaltning SLL Forskning och innovation Jan Andersson 2017-09-25 s forskningsberedning Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Välkommen att växa med oss!

Välkommen att växa med oss! Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT

Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT Rektor UPPDRAG 2017-12-20 Dnr HSK 2017/28 Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT 1 Inledning Dessa strategiska direktiv baseras på de mål som uttrycks i INFINIT:s verksamhetsplan

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Örebro universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Ansökan från Örebro universitet om rätt att ge röntgensjuksköterskeexamen

Läs mer

Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition. Profilinformation Y Medicinsk teknik 3/27/18. Göran Salerud, IMT

Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition. Profilinformation Y Medicinsk teknik 3/27/18. Göran Salerud, IMT Profilinformation Y Medicinsk teknik Göran Salerud, IMT Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition Medicinsk Teknik är en disciplin som skapar ny kunskap inom teknologi, biologi och medicin och

Läs mer

Medicinsk Informatik VT 2004

Medicinsk Informatik VT 2004 Informatik VT 2004 Introduktion till Informatik Informationsteknologi Information technology Datavetenskap Computer science Informatik Teknikgrad Systemvetenskap System analysis and design Informatics

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur

VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning. VR uppdrag. Finansiering. Policy information utvärdering. Infrastruktur VRs syn på stöd till kvalitetsregisterforskning VR uppdrag Finansiering Infrastruktur Policy information utvärdering 1 Delar i instruktion för Vetenskapsrådet som understödjer klinisk och registerbaserad

Läs mer

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 1 Medical Engineering Medicinsk teknik Programansvarig: Mats Nilsson mats@sth.kth.se 08 790 48 62 Akademiskt ansvarig: Professor Kaj Lindecrantz

Läs mer

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM

Läs mer

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Kompetensnav inom SIP Smartare Elektroniksystem Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Finansieras av det Strategiska Innovationsprogrammet för Smartare Elektroniksystem (Vinnova/Energimyndigheten/Formas), Kompetensnav

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

ÅRSKURS 1, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, lå 2018/2019

ÅRSKURS 1, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, lå 2018/2019 ÅRSKURS 1, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/Djup Huvudområde Anmkod 11 1TE610 O Introduktion till materialvetenskap 5 G1N T Introduction

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Teknisk vårdvetenskap

Teknisk vårdvetenskap Teknisk vårdvetenskap Britt Östlund Professor vid KTH i samarbete med Röda Korsets Högskola RKS intresseförening 13 Januari 2018 Ett nytt samarbete Röda Korsets Högskola (RKH): KTH, Institutionen för Hälsosystem

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Enkäter om Kompetens och utbildning

Enkäter om Kompetens och utbildning Enkäter om Kompetens och utbildning för biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, onkologisjuksköterskor mfl inom nuklearmedicinsk verksamhet Lise-Lott Johansson och Annmarie Svensson 2019-05-22

Läs mer

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté 1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands

Läs mer

Wallenbergstiftelserna

Wallenbergstiftelserna Wallenbergstiftelserna - Är en av Europas största privata forskningsstiftelser - Stiftelserna delar nästa år ut 2 miljarder till: - Större forskningsprogram - Wallenberg Scholars - Wallenberg Academy Fellows

Läs mer

Medicinsk Informatik VT 2005

Medicinsk Informatik VT 2005 Medicinsk Informatik VT 2005 Introduktion till Medicinsk Informatik Informationsteknologi Teknikgrad Information technology Datavetenskap Computer science Systemvetenskap System analysis and design Informatik

Läs mer

Accelerating Life Science business

Accelerating Life Science business Accelerating Life Science business The power of coaction Vårdens utmaningar tacklas i passionerat samarbete och av företag med global lyskraft 2 Lika stor omställning som att bilarna blir självkörande

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

Profil: Medicinsk informatik. Mikael Nyström Institutionen för medicinsk teknik

Profil: Medicinsk informatik. Mikael Nyström Institutionen för medicinsk teknik Profil: Medicinsk informatik Mikael Nyström Institutionen för medicinsk teknik 2 Medicinsk informatik Informationshantering i egen-, hälso- och sjukvården, omsorgen, life science -forskning och -utbildning

Läs mer

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik

Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik Allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå i ämnen vid Institutionen för medicinsk teknik Forskarutbildningsämnen vid Institutionen för medicinsk teknik: Medicinsk informatik /Medical Informatics/

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Tore. Professor, 65 år, svensk-norsk-australier. Gift med Kay (56), 4 barn, 6 barnbarn. Bor i Stockholm och Dordogne. Jobbat som forskare i 40 år

Tore. Professor, 65 år, svensk-norsk-australier. Gift med Kay (56), 4 barn, 6 barnbarn. Bor i Stockholm och Dordogne. Jobbat som forskare i 40 år Tore Professor, 65 år, svensk-norsk-australier Gift med Kay (56), 4 barn, 6 barnbarn Bor i Stockholm och Dordogne Jobbat som forskare i 40 år Funderar mycket på vad han ska göra sina sista 20 år. Kompetensnoder

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University

KoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen

Läs mer

Hälsa för tillväxt

Hälsa för tillväxt www.regionvasterbotten.se Hälsa för tillväxt 2014-2020 North Sweden European Office EU-forum 14 maj 2014 Nils Sandberg Projekthandläggare, Region Västerbotten nils.sandberg@regionvasterbotten.se Region

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Pedagogiskt råd vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Pedagogiskt råd vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci Dnr MEDFARM Pedagogiskt råd vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci Ett områdesövergripande råd för pedagogisk utveckling Fastställd av områdesnämnden för medicin och farmaci 2015-06-11 Innehållsförteckning

Läs mer

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014 Hälsa för Tillväxt Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs EU:s hälsoprogram har funnits sedan 1993 i olika versioner. Nuvarande program är det tredje

Läs mer

Karolinska institutet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Karolinska institutet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Karolinska institutet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Karolinska institutet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa

Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Kompetensnav inom SIP Smartare Elektroniksystem Inbyggda Sensorsystem för Hälsa Finansieras av det Strategiska Innovationsprogrammet för Smartare Elektroniksystem (Vinnova/Energimyndigheten/Formas), Kompetensnav

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Civilingenjör i medicinsk teknik

Civilingenjör i medicinsk teknik DNR FST DEL 16-006 1(14) Civilingenjör i medicinsk teknik 300 hp Biomedical Engineering, M Sc in Engineering 6CMED Gäller från: 2016 VT Fastställd av Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik,

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

REMEO Stockholm. - Klinik för vård- och rehabilitering av patienter i behov av andningsstöd

REMEO Stockholm. - Klinik för vård- och rehabilitering av patienter i behov av andningsstöd REMEO Stockholm - Klinik för vård- och rehabilitering av patienter i behov av andningsstöd Agenda REMEO i ett globalt perspektiv REMEO Stockholm Förutsättningar, hinder och drömmar för framtiden Linde

Läs mer

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius Logistikforskning k i - en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor, Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik 1 Våra styrkeområden Godstransporter!

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE. Landstingsstyrelsens förvaltning LS Landstingsstyrelsen

TJÄNSTEUTLÅTANDE. Landstingsstyrelsens förvaltning LS Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2007-10-22 LS 0602-0316 Landstingsstyrelsen Avrapportering av projekt om uppbyggnad av ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första

Läs mer

Påverkansarbete inom Horisont 2020

Påverkansarbete inom Horisont 2020 Påverkansarbete inom Horisont 2020 Maria Wästfelt ledamot programkommittén inom området för hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande Svensk organisation, hälsoutmaningen programkommittén Horizon

Läs mer

Anteckningar från NHS- möte den 16 april 2015 (Ordförande Bibbi Carlsson; 18 närvarande medlemmar)

Anteckningar från NHS- möte den 16 april 2015 (Ordförande Bibbi Carlsson; 18 närvarande medlemmar) 1 POB Anteckningar från NHS- möte den 16 april 2015 (Ordförande Bibbi Carlsson; 18 närvarande medlemmar) Tema: Förbättringskunskap Inledning Ordföranden och sekreteraren inleder med några sammanfattande

Läs mer

Biobank Sverige. Sonja Eaker. Ordf. Biobank Sveriges beredningsgrupp Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen

Biobank Sverige. Sonja Eaker. Ordf. Biobank Sveriges beredningsgrupp Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen Biobank Sverige Sonja Eaker Ordf. Biobank Sveriges beredningsgrupp Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen Biobankprov - Till nytta för patienten, vården och forskningen Med hjälp av insamlade

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Inrättande av Centrum för primärvårdsforskning i Skåne. att i enlighet med samarbetsavtalet inrätta ett Centrum för primärvårdsforskning

Inrättande av Centrum för primärvårdsforskning i Skåne. att i enlighet med samarbetsavtalet inrätta ett Centrum för primärvårdsforskning PM 1 (3) 2007-03-27 Diarienummer: M:A 4 34/2005 Medicinska fakultetens kansli Projektledare Anne Messeter Inrättande av Centrum för primärvårdsforskning i Skåne Förslag Fakultetsstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Nya Karolinska Solna 2015/2016. Närhet, öppenhet, patientfokus ett språng in i framtidens sjukvård

Nya Karolinska Solna 2015/2016. Närhet, öppenhet, patientfokus ett språng in i framtidens sjukvård Nya Karolinska Solna 2015/2016 Närhet, öppenhet, patientfokus ett språng in i framtidens sjukvård Data om Nya Karolinska Solna 600 vårdplatser, varav ca 125 intensivvårds- och intermediärvårdsplatser och

Läs mer

Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling

Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling 2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning

Läs mer

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål

Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål Regeringskansliet Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Karin Lindforss REGERINGSUPPDRAG 2006-06-13 Reg.nr 30-1455-06 Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål Bakgrund

Läs mer

UU i korthet. Tre vetenskapsområden, nio fakulteter, 60 institutioner

UU i korthet. Tre vetenskapsområden, nio fakulteter, 60 institutioner UU i korthet Tre vetenskapsområden, nio fakulteter, 60 institutioner Humaniora & samhällsvetenskap Teknik & naturvetenskap Medicin & farmaci Omsättning 6,5 miljarder kr (70% forskning) 41 000 studenter

Läs mer

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande

Läs mer

Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering

Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering Delregional arbetsgrupp SVPL (DRAG) 2014-01-20 * arbetsseminarium eller verkstad betonar problemlösning, påtaglig praktisk övning och kräver att deltagarna

Läs mer

Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning

Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning Beslut ALF-kommittén 2015-10-06 Direktiv för hantering av basenheternas ALF-medel för klinisk forskning 1. Bakgrund Den 1 maj 2015 trädde ett nytt regionalt avtal mellan Umeå universitet och Västerbottens

Läs mer

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse

Läs mer

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 1 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca 170 000 sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2 Besöksnäringen inte en bransch utan

Läs mer

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer

Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer VISION En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett

Läs mer

Handlingsplan för

Handlingsplan för TEKNAT 2015/6 Handlingsplan för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2016-2017 Utgående från Mål och strategier för teknisknaturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2015/6) Fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Forsknings-, utbildnings- och innovationspropositionen

Forsknings-, utbildnings- och innovationspropositionen Forsknings-, utbildnings- och innovationspropositionen 2016 Inspel från Swedish Medtech Swedish Medtech representerar medicinteknikföretagen i Sverige. I Sverige finns idag runt 600 medicintekniska bolag

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

FoU-delegation Jonas Bonnedahl Forskningschef

FoU-delegation Jonas Bonnedahl Forskningschef FoU-delegation 20170124 Jonas Bonnedahl Forskningschef Regional Life-science strategi Uppdrag från regionsjukvårdsledningen: Att utforma förslag till en långsiktig strategi för sjukvårdsregionens arbete

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för life science per den 20 november 2013 1

Strategisk innovationsagenda för life science per den 20 november 2013 1 Strategisk innovationsagenda för life science per den 20 november 2013 1 Vad betyder innovationsagendan för dig? Du som företagare kommer att verka i en konkurrenskraftigare miljö och når snabbare ut på

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

CMB:s FORSKNINGSSATSNING CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten

Läs mer

Life Science-stafetten

Life Science-stafetten Life Science-stafetten Stärk industrins konkurrenskraft Uppsala 1 feb 2017 Tänk om vi kunde enas om och koordinera ett par initiativ under 2015-2017, vilka vi tillsammans och från våra respektive organisationer

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Inbjudan till industridialog

Inbjudan till industridialog Inbjudan till industridialog Förstudie inför upphandling av Bild och Funktion till Nya Karolinska Solna Universitetssjukhuset 2011-10-17 Som svar på de krav som ställs på morgondagens sjukvård har Stockholms

Läs mer