du RIKSANTIKVARIEÄMBETET

Transkript

1 a. p du RIKSANTIKVARIEÄMBETET Sweco Environment AB Att: Lova Andre Nilsson Box stockhalm Yttrande Datum Dnr Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Synpunkter på förslag till landsbygdsprogram för Sverige samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivning Landsbygdsdepartementet har genom Sweco hemställt om Riksantikvarieämbetets yttrande över förslag till nytt landsbygdsprogram för Sverige med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Sammanfattning Riksantikvarieämbetet Storgatan 41 Box Stockholm Tel E-post registrator@raa.se Hemsida Org.nr Plusgiro Bankgiro Det saknas åtgärder för skötsel av landskapselement (kult-stödet) och restaurering av överloppsbyggnader. Detta kommer motverka landsbygdsprogrammets prioritering 4 samt påverka prioritering 2, 5 och 6. Miljöersättning för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer (kult-stödet) och restaurering av överloppsbyggnader i tidigare program har använts som styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Då detta saknas försvåras möjligheterna att nå miljökvalitets målet. Det saknas för miljökonsekvensbeskrivningen relevanta aspekter och mål i relation till landskapet. Det är av stor vikt att kulturhistorisk kompetens ar en av de kompetenser som ar med och utformar de olika utbildningsinsatserna och deltar vid utbildningstillfällena. Miljökonsekvensbeskrivningen bör utvecklas med konsekvenser för ekosystem och landskap som en följd av att åtgärder för skötsel av landskapselement och överloppsbyggnader saknas. Riksantikvarieämbetet delar inte miljökonsekvensbeskrivningens slutsatser att förslaget inte kommer att medföra negativ miljöpåverkan. 1 (9)

2 a. p du RIKSANTIKVARIEÄMBETET Synpunkter på utformningen av landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är det största ekonomiska och informativa styrmedlet för att uppnå samhällets vision om utvecklingen på landsbygden. Tidigare landsbygdsprogram har genomsyrats av en helhetssyn på landskapet och innehållit avgörande åtgärder för att uppnå miljöpolitikens generationsmål och visionen att "kulturmiljön ska bevaras, nyttjas och hållbart brukas". Jamfört med tidigare program saknar nuvarande förslag till program för de viktiga åtgärderna skötsel av landskapselement (kultstödet) och restaurering av överloppsbyggnader. En avsaknad av dessa åtgarder kommer ha en motverkande effekt på genomförandet av prioritering 4 - återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruket - då såväl den biologiska mångfalden, vattenförvaltningen och markskötseln samspelar med kulturmiljöaspekten. Därtill kommer att en avsaknad av dessa åtgärder även negativt påverkar möjligheten att uppnå flera av programmets övriga prioriteringar. Exempelvis har landskapet och kulturmiljön stor påverkan på möjligheten att förbättra lönsamheten och konkurrenskraft (prioritering 2) samt skapa ekonomisk utveckling på landsbygden (prioritering 6). Aven arbetet med att framja resurseffektivitet och klimattålig ekonomi (prioritering 5) baseras på kunskap och förutsättningar som kulturmiljön kan bidra med. l preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap anges att "biologiska värden och kulturmiljövarden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbattrade". Detta har gjorts operativt av miljömålsmyndigheterna genom att målnivån anger att samtliga landskapselement i och i anslutning till åkermark ska bevaras och att minst halften av dessa ska vara synliggjorda. Som styrmedel för att uppnå detta har använts miljöersattning för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer (kultstödet). Då detta saknas försvåras möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Ersattningen har tidigare fått viss kritik för att ha varit 2 (9)

3 a. p du RIKSANTIKVARIEÄMBETET dyr att administrera. Bilden har dock inte varit entydig utan tenderarar att vara beroende hur väl kulturmiljöfrågan i övrigt inkluderats i det regionala arbetet med landsbygdsprogrammen. Miljömålen anger vidare att" kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarande och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena". För att göra preciseringen uppföljningsbar har målnivån angetts till att överloppsbyggnader på aktiva jordbruksföretag ska förvaltas på ett sätt som bevarar deras värden och visar på det historiska sammanhanget. Som styrmedel för att uppnå detta har i tidigare program miljöinvestering Restaureringen av överloppsbyggnader använts. Då detta saknas försvåras möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Kommentarer på landsbygdsprogrammets respektive artiklar Artike/14 Under punkten påpekas vikten av en omfattande utbildning av berörda handläggare inför starten av landsbygdsprogrammet Riksantikvarieämbetet vill särskilt poängtera vikten av att olika kompetenser är med och både utformar utbildningarna och är med vid utbildningstillfällena. Särskilt vill Riksantikvarieämbetet trycka på den kulturhistoriska kompetensen i enlighet med vad som framkommer i SWOT -analysen av programmet. Artike/15 Åtgärderna i artikel 15 ska leda till utbildning av rådgivare. För att målen med rådgivningen ska uppnås, som bland annat innebär ökad kompetens om kulturarv och kulturmiljö, är det viktigt att denna typ av kompetens finns hos de utbildningsanordnare som erhåller stöd i enlighet med denna artikel. Artike/17 Denna artikel innehåller stöd till investeringar som i stora drag överensstämmer med de investeringsstöd som varit möjliga att erhålla 3 (9)

4 p under föregående period. Under delåtgärden 4.4 Stöd till icke-produktiva investeringar kopplade till målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk beskrivs att delåtgärden syftar till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet saknar här delåtgärden om restaurering av överloppsbyggnader. Denna åtgärd har haft stor framgång och varit mycket kostnadseffektiv. l beskrivningen av delåtgärd 4.4 Aterskapa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet anges som syfte att återställa och synliggöra kulturtillgångar (och kulturmiljöer). Riksantikvarieämbetet föreslår att endast begreppet kulturmiljöer används då begreppet kulturtillgångar saknar vedertagen betydelse. Riksantikvarieämbetet antar vidare att byggnader inkluderas i definitionen av boplats och att dessa kan komma ifråga för artikelns åtgärder. Artikel 19 Det har under den senaste programperioden visat sig att kulturmiljö och kulturarv i form av byggnader och miljöer har haft stor potential för utveckling av kompletterande verksamheter på landsbygden, inte minst som besöksmål inom turism- och besöksnäring men även som betydelse för företag inom andra branscher som vill utveckla och använda sig att sin relation till landskap och historia. Även om artikeln inte utesluter åtgärder för kulturmiljö kan detta behövas förtydligas så att inte utvecklingsmöjligheten förbises. Artike/20 Åtgärderna i artikel 20 innebär bland annat vårdade och bevarade naturoch kulturmiljöer som grund för utveckling av landsbygden. Här finns stora möjligheter att investera i projekt för turism och för attraktiva livsmiljöer. l dessa åtgärder bör restaurering av byggnader ha en självklar plats, liksom restaurering av stenmurar, alleer med flera andra landskapselement som har stor betydelse för ett områdes attraktivitet. Som exempel nämns museer, vilket kan innebära att övergivna industrimiljöer, t. ex. kvarnar, sågar, smedjor, rustas för att visa på äldre tiders bruk men även kan 4 (9)

5 p utnyttjas för ny verksamhet och/eller turism. Hela artikel 20 har ett starkt kulturmiljöfokus och det är viktigt att den utbildning som ska föregå programstarten, liksom den information som går ut till sökanden och intressenter, genomförs med kulturmiljökompetens. Artikel 21 l artikel21 finns samma möjligheter som i tidigare programperiod att investera i skogsekosystemens miljövården. Här nämns några exempel, men det saknas restaurering av skogliga överloppsbyggnader som gamla skogsarbetarkojor. Dessa byggnader har liksom ökad mängd ädellövskog, frihuggning av kulturmiljöer och restaurering av stigar stor betydelse för skogen som rekreationsmiljö, men även för den biologiska mångfalden som oftast är knuten till de störningar på miljön som är ett resultat av mänsklig påverkan. Artike/ 28 För att uppnå en hållbar utveckling framåt är det i många fall klokt att se bakåt - se vad det var som skapade den hållbarhet som gjorde att ängsoch betesmarker kunde nyttjas århundrade efter århundrade med den biologiska mångfald, som vi idag är rädda att mista, som resultat. l artikel 28 finns möjlighet att erhålla stöd för åtgärder som kan ge större biologisk mångfald samtidigt som de också skapar ett attraktivt landskap. Samtidigt som det rättighetsbaserade stödet för vård av landskapselement i åkermark försvunnit i förslaget till kommande program finns här möjlighet att med skötsel av landskapselementen som grund erhålla en högre ersättning för slåtter- och betesmarker. Artike/35 Samarbeten har stor betydelse för hänsyn till bland annat landskapsperspektiv och kulturmiljöer, effektiviserad energianvändning och innovation. Här kan vikten av en bred definition av innovationsbegreppet inte nog understrykas (The OECD Innovation Strategy: Getting a Head Start on Tomorrow, OECD 2010, Den nationella innovationsstrategin Näringsdepartementet N ) så att till exempel 5 (9)

6 landskapsperspektiv och kulturmiljöer inkluderas i utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker (delåtgärd 16.2) samt arbetsprocesser och utveckling av turismtjänster (delåtgärd 16.3). Det är något som bör uppm~rksammas i den omfattande utbildning av berörda handläggare som planeras men ~ven i principer för urvalskriterier, vilka bör kompletteras med kulturmiljö. Övergripande synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen Riksantikvareämbetet saknar en beskrivning av hur miljökonsekvensbeskrivningen har och kommer att påverka den fortsatta utformningen av landsbygdsprogrammet Riksantikvarie~mbetet anser att processen och samrådet för programmets framtagande bör beskrivas närmare för att det ska vara möjligt att göra en relevant bedömning av hur detta har fungerat. Riksantikvarieämbetet vill påpeka att valet av aspekter och mål som beaktas i konsekvensbedömningen inte ~r fullständig. Detta g~ller s~rskilt miljöaspekterna resurser och landskap. Exempelvis bör beskrivningen av landskap avgr~nsas och definieras avseende ingående värden för kulturmiljön. Det ~r ~ven relevant att utveckla kopplingen mellan biologiska värden och mänsklig aktivitet. l valet av mål saknas landsbygdsprogrammets betydelse för genomförande av miljöpolitikens generationsmål Detta medför att flera miljökonsekvenser inte redovisats, något miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med. Programmets miljökonsekvenser bör till exempel rimligen omfatta miljöaspekten kulturmiljö, vilken inkluderar byggnader och landskapselement i form av t. ex. stenmurar, alleer etc. Riksantikvarie~mbetet delar inte bedömningen att programmet medverkar till att behålla och utveckla biologisk mångfald. Såv~l förekomst av överloppsbyggnader och skötsel av landskapselement skulle gynna den 6 (9)

7 biologiska mångfalden genom att ge en ökad variationsrikedom i livsmiljöer för arter knutna till odlingslandskapet Miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras och utvecklas För en relevant bedömning av landsbygdsprogrammets miljöpåverkan måste även frånvaron av flera åtgärder av betydelse för förvaltningen av kulturmiljön analyseras och bedömas avseende miljöpåverkan såväl som samhällsekonomiska effekter. Miljökonsekvensbeskrivningen tar i andra sammanhang, tex. vid nollalternativ, upp frågan om vad som händer när en stödform försvinner. Jämfört med tidigare program saknas åtgärderna skötsel av landskapselement och restaurering av överloppsbyggnader. Konsekvenserna av dessa förändringar bör redovisas och bedömas. Landskapselementen i form av t.ex. stenmurar, alleer, odlingsrösen mm bidrar till upplevelsen av landskapet samt gynnar den biologiska mångfalden genom att ge en ökad variationsrikedom i livsmiljöer för arter knutna till odlingslandskapet Ett borttagande av möjligheten bör därför konsekvensanalyseras både i relation till miljömålsarbetet men även den ekonomiska betydelsen (t.ex. Landskapselement med miljöersättning/sjv 2007:5, stenmuren i landskapeuslu 2008). Overloppbyggnadernas värde för att bevara och förstärka natur- och kulturmiljön kan inte nog understrykas. För en relativt sett blygsam ersättning har dessa för miljön så viktiga inslag - särskilt i norra Sverige - kommit att bevaras och därmed skapa både ett attraktivt landskap och bevarad kulturmiljö. Byggnader har också visat sig ha betydelse för bevarandet av vissa lavar och mossor, som lever på de äldre träbyggnaderna. Byggnaderna på landsbygden bidrar i hög utsträckning till bygden/regionens karaktär. Detta är särskilt viktigt i byggande av varumärken och destinationsutveckling. Utformningen av åtgärder för restaurering av överloppsbyggnader har förutom de direkta miljöeffekterna även bidragit till betydande ideella insatser. När samhalfet har ersatt ca 25 % av kostnaderna för 7 (9)

8 o. p du RIKSANTIKVARIEÄMBETET restaurering har ideella byggnadsvårdande insatser omfattat ca 75 % av kostnaderna vilket beskrivs i en rapport från Riksantikvarieämbetet (Uppmuntransbidrag tilllandsbygdens ekonomibyggnader/raä 2007:1 ). Specifika synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen Nedan lämnas specifika synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling har angetts som en av strukturfonderna (s 9). Detta bör justeras till en av struktur- och investeringsfonderna. l beskrivningen av materiella tillgångar i form av kollektiva nyttigheter och ekosystemtjänster saknas kulturmiljöaspekten och den kulturella dimensionen (sid 27). Bedömningen av konsolidering bör utvecklas i relation till en hållbar tillväxt. Har kan antas att nollalternativet leder till en svagare utveckling (sid 44). Riksantikvarieämbetet anser att alternativ A visst har relevant påverkan på en hållbar förvaltning av naturresurser. Bedömningen bör därför ses över (sid 50). Det ar otydligt vilka åtgärder som analyserats för att ge bedömningen att programmet bidrar till att återställa och synliggöra kulturmiljöer i renskötselområdet (sid 66). Miljöbedömningen av CLLD är mycket översiktligt beskrivet och skulle tjäna på att utvecklas (sid 69). 8 (9)

9 a. p dv RIKSANTIKVARIEÄMBETET Beslut Detta beslut har fattats av tillförordnade enhetschefen Sven Göthe efter föredragning av utredaren Erika Nilsson. Sven Göthe Erika Nilsson Kopia: Kulturdepartementet Landsbygdsdepartementet Lansstyrelserna statens jordbruksverk Naturvårdsverket 9 (9)

10