Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds. Vänner Nr 1 * april 2015

Transkript

1 Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner Nr 1 * april 2015

2 2015 Så här fortsätter Du att vara eller bli medlem: Genom att betala in medlemsavgiften (150:- för enskilda personer och 500:- för organisationer) på b-g fortsätter Du att vara medlem i Botans Vänförening. Du som vill bli medlem betalar på samma sätt. Glöm inte att skriva Ditt namn och adress på inbetalningskortet eller som meddelande om Du gör en internetbetalning! Ange gärna även e-post-adress. Om vi inte kan identifiera inbetalningen kan Du komma att strykas från medlemslistan. Om det är en organisation som betaler behövs namnet på kontaktpersonen också. VÄLKOMMEN! Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Nr Årgång 5 ISSN Redaktörer: Bertil Ståhl bertil.staahl@ebc.uu.se Ann-Britt Magnusson annmag@telia.com Ansvarig utgivare: Wiveka Schwartz wiveka.schwartz@hotmail.se Omslagsbild: Magnolia accuminata Foto: Ann-Britt Magnusson Baksida: Grön- och blåbarrig ceder Foto: Bertil Ståhl Övriga foton: Ann-Britt Magnusson om inget annat anges. Hemsida: vanner.visbybotan.se Innehåll: Redaktören... Ordföranden har ordet... Referat årsmöte, presentation styrelsen... Cedrus Bertil Ståhl... Brev till medlemmarna... Referat Nydala Klosterträdgård... Referat Inspirationskväll... Loppisfynd... Hemsideportal... Namn på medlemstidningen NYTT ÅR - NYA TAG! Vad händer under 2015? För trädgårdens del kommer 2015 troligtvis att bli lugnare än jubileumsåret Tid för eftertanke och vidareplanering. Tidningen har fått en ny redaktör, Bertil Ståhl, som, tillsammans med undertecknad, kommer att utveckla tidningen och kanske skapa nya infallsvinklar. Du som medlem - hjälp gärna till med idéer och bidrag till tidningen! Vår styrelse ser lite annorlunda ut än föregående år, Bertil har stigit åt sidan och i st har Wiveka Schwartz tagit över ordförandeskapet. Vi har fått en ny ledamot - Carina Johansson, vars presentation Du kan hitta längre in i tidningen. Vi har redan haft besök från fastlandet, Kerstin Hägerström från Nydala deltog och föreläste om Nydala Klosterträdgård. Nydalaklostret är systerkloster till Roma Kloster och har alltså en gammal anknytning till Gotland. Läs referat från föreläsningen på sid 10. En inspirationskväll var inplanerad den 15/4 och den blev en upplevelse! Läs om den på sidan 12, men även om gården i Kube i föregående nummer av Medlemstidningen. Ha en trevlig stund med Medlemstidningen! Ann-Britt Magnusson redaktör Krokus mars 2015 Foto: Mats Lund Har Du bytt -address? Vi får tillbaka många mail eftersom den angivna adressen är felaktig. TACK för att Du skickar Din nya adress till: annmag@telia.com 2

3 Ordföranden har ordet Referat årsmöte Vännerna Alltsedan Botaniska Trädgårdens vänförening bildades i augusti 2011 har Bertil Ståhl varit vår inspirerande ordförande. Tyvärr avsade han sig återval i år på grund av stor arbetsbörda, men lyckligtvis finns han kvar i vår styrelse som adjungerad ledamot. Tack Bertil för de här åren under föreningens uppbyggnad! Det har gått så bra, vid årsskiftet 2014/2015 var vi 201 medlemmar. DBWs Botaniska trädgård är Visbys mest besökta besöksmål och ännu fler blir det då den planerade kryssningkajen står färdig. Men redan nu har vi många utländska besökare. Alla går inte med guide utan vill själva upptäcka Visby. Låt oss följa amerikanen Bob på hans vandring genom världsarvet: Almedalen - Kruttornet - Strandgatan - Fiskargränd och fram till Botaniska trädgårdens pampiga entré. DBV:s trädgård står det på grindstolparna plus en skylt på svenska. Nåväl - någon information på engelska borde finnas. En sparbössa. Här läser han In order to guarantee the quality of these botanical gardens great financial resources are required. Your contribution to the maintenance of these gardens should be greatly appreciated. Thank you for your generous support. The collectionbox will be emptied every day. Yes, man vill ha pengar till sina botaniska trädgårdar, men vad är DBV? Till vänster en minnessten eller gravsten? H P Gustavsson 1855 föddes eller dog han då? Lång text på svenska berättar. Bob passerar stora träskulpturen även här berättar svensk text. Bob som är intresserad av botanik urskiljer namnet Carl von Linne. Skyltarna vid alla träd, buskar och växter är informativa både på svenska och latin. Bob vandrar beundrande genom trädgården, ut genom norra grinden uppför backen, passerar Nikolai ruin, in i Domkyrkan upp för trappan till klinten. På gaveln till ett stort hus ovanför kyrkan ser han återigen DBV. Här var det en skola 1833 klurar han ut trots att det inte finns någon förklaring på hans språk. Trappan ned till Stora torget. Han går förbi ett ståtligt hus som en riddarborg. Över porten återigen DBV. Här var tydligen en bank. På vägen ned till hamnen och båten funderar Bob. Vad är DBV? Botans vänförening har nu tagit kontakt med Trädgårdsstyrelsen för att vi skall kunna sätta upp informativa skyltar i trädgården på både svenska, engelska och tyska, vilket vi hoppas snart skall bli verklighet. Som ordförande i Vänföreningen hoppas jag kunna utöka samarbetet med Trädgårdsstyrelsen och personalen i trädgården. Jag tror nämligen att en Vänförening behövs för att kunna argumentera för större förståelse för Trädgårdens betydelse för Gotland, för turismen och för den enskilda människan. För oss, som vandrar genom trädgården, ser de vackra planteringarna och finner lugn och ro. Efter tre år som ordförande i Botaniska Trädgårdens Vänner önskade Bertil Ståhl stiga åt sidan. Hans efterträdare blev Wiveka Schwartz, en av grundarna till föreningen. Övriga ställde upp för omval och en ny ledamot valdes, etnolog Carina Johansson. Ordförande för mötet var Hans Klintbom, som vant svingade klubban. Efter mötet avtackades Bertil Ståhl med en orkidé. Han försvinner f ö inte från föreningen och styrelsen utan kommer att vara adjungerad och bli redaktör för medlemstidningen. Efter genomfört sammanträde höll Wiveka Schwartz ett spännande föredrag om Den stora festen eller Hurusom jernvegen mellan Wisby och Hemse invigdes. Invigningen skedde 1878 och självaste kungen var på besök. Den som hade illustrerat händelsen var ingen mindre är Carl Larsson och referat och bilder var införda i NY ILLUSTRE- RAD TIDNING årgång Den nya styrelsen: Ordf Wiveka Schwartz Vice ordf Jan Luthman Sekreterare Ann-Britt Magnusson Kassör Hans Klintbom Ledamot Lena Blomqvist Ledamot Monica Rasmussen Ledamot Carina Johansson Ann-Britt Magnusson Presentation av vår nyaste styrelseledamot Vid årsmötet valdes Carina Johansson till ny ledamot i Vännernas styrelse. Hon presenterar sig så här: Etnolog med intresse för kulturarv och trädgårdar som kulturmiljöer. Har arbetat 15 år som florist tidigare, både i butik och handelsträdgård. Besöker trädgårdar så ofta jag hinner och njuter förstås av allt det vackra och av mångfalden i dem. Jag hoppas, att DBW:s trädgård ska fortsätta att ha en fin balans mellan kontinuitet och förändring och kunna ha spännande samarbeten med universitet och andra folkbildare, hantverkare, slöjdare, konstnärer, författare, fotografer, kockar och musiker, (vilket ju redan pågår på olika sätt), samtidigt som trädgården är en hållbar, rofylld och vacker plats. Det hoppas jag föreningen kan hjälpa till med. Carina Vår nya ledamot Carina Johansson Visby Wiveka Schwartz För några år sedan överlämnade Wiveka Schwartz ordförandeklubban till Bertil Ståhl, nu har hon själv fått ta hand om den. 4 5

4 Ceder Text och foto: Bertil Ståhl Ordet ceder associerar lätt till något fint, för att inte säga förfinat; något väldoftande, något ädelt och något gammalt, kanske till och med den västerländska civilisationens vagga. Inget av detta är tagit helt ur luften, men låt oss börja med lite fakta innan vi försvinner ut på några sidospår. Ceder, vars vetenskapliga namn är Cedrus, är nakenfröiga träd i likhet med tall och gran. Den har alltså barr och kottar precis som dessa, och på kottefjällens ovansida vilar de fröämnen som ger upphov till fröna, vilka inte är inneslutna i någon fruktvägg, vilket är anledningen till att dessa växter betecknas som nakenfröiga (eller gymnospermer). Cederkottarna är trubbigt och brett äggformade och står i rader uppe på grenarna, en karaktär de delar med ädelgranarna, Abies; liksom hos dessa faller fröfjällen av på plats, vilket gör att man sällan finner hela kottar på marken utan bara de breda, fjärilsformade fröfjällen. Kvar på grenarna ser man därför ofta rader av uppåtriktade pinnar, som alltså är resterna, den centrala axeln av gamla kottar. Varje fröfjäll bär två vingade frön. Ceder är som de flesta barrträd tvåbyggare och bär således både hanliga och honliga organ på samma individ, fast i olika kottar. Hankottarna är mer långsträckta till formen än honkottarna och utvecklas under sommaren. I likhet med andra barrträd sprids pollenet med vinden. En liten egenhet hos ceder, jämfört med till exempel tall och gran, är att pollen sprids på hösten. De fröämnen som då pollineras mognar sedan under nästkommande höst. Cederkottar Barren sitter dels i täta spiraler på särskild kortskott, men även ett-och-ett på avslutande långskott. Förhållandet påminner alltså mycket om det hos lärk, Larix, som till skillnad från ceder fäller sina barr under vintern. Lärkens barr är därför betydligt mjukare än de hos ceder. Färgen hos barren varierar från ljust grönt till blågrönt, en variation som tagits tillvara hos odlade sorter. Nu är cedersläktet inte så stort som dess renommé kan göra gällande. Antalet arter varierar från två (2) till fyra (4), beroende vilken källa som konsulteras. Alla är överens om att det finns två huvudpopulationer, den ena i Himalaya och den andra runt Medelhavet. Populationen i Himalaya, erkänns av de flesta som en egen art, Cedrus deodara, himalayaceder på svenska, deodar på engelska. Den skiljer sig från de populationer som växer kring medelhavet genom att ha längre barr (mer än 2.5 cm) och större kottar (mer än 6 cm). Dessutom är hankottarna större och de yttre grenarna mer hängande. Himalayacedern har en utbredning som sträcker sig från östra Afghanistan till västra Nepal. Den växer vanligtvist mellan 2000 och 2500 m över havet, men populationer finns så lågt som 1200 m och så högt som 3500 m. Arten är västra Himalayas största träd och kan bli mer än 50 m högt och ha en stam som är mer än 5 m i diameter. Epitetet i det vetenskapliga namnet, deodara, härstammar från trädets namn på sanskrit, devadaru, gudarnas träd. När det gäller populationerna kring Medelhavet blir situationen mer komplicerad. Man talar därför sällan om medelhavsceder utan hellre om libanonceder, atlasceder och cypriotisk ceder, mer kanske för att markera deras ursprung än deras inbördes skillnader, som är så små att många forskare föredrar att klassificera dessa populationer som underarter under arten Cedrus libani. Andra föredrar att ge dem artrang och de heter då Cedrus libani (Libanon, Turkiet), Cedrus atlantica (Nordafrika) respektive Cedrus brevifolia (Cypern). Den mest avvikande av dessa torde vara den cypriotiska cedern som skiljer sig från de övriga genom att ha kortare och färre barr per kortskott (0.5-2 mot cm, respektive mot 20-35). Den växer också på lägre höjd än övriga populationer, något som kräver anpassningar till att klara ett varmare och torrrare klimat (som till exempel kortare och färre barr, vilket minskar vattenavgivning). Vissa vill dessutom taxonomiskt urskilja den ceder som växer i sydvästra Turkiet som en särskild varietet av libanoncedern (var. stenocoma). Cedersläktet placeras systematiskt i familjen Pinaceae, tillsammans med tall, gran, ädelgran, lärk, och flera andra kottebärande barrträd. Deras släktskap med övriga släkten i familjen är dock inte helt klarlagd. I evolutionära rekonstruktioner baserade på analyser av vissa DNA-sekvenser hamnar släktet vid basen av trädet utan att vara närmare släkt med någon av de övriga släktena i familjen. Likheten med lärk i hur barren är placerade ger alltså inget stöd för att påstå att ceder och lärk skulle vara sina närmaste släktingar, inte heller finns en motsvarande koppling mellan ceder och ädelgran, vars kottar liknar varandra och beter sig på ett likartat sätt. Blå- och grönbarrig ceder Cederträ har varit ett populärt byggnadsvirke. Veden har många goda kvalitéer, inte minst som byggnadsvirke eftersom det är motståndskraftigt mot röta och termiter. Den har också använts till mycket annat, från blyertspennor till skoinlägg. Liksom många populära virkesträd har cedern överexploateras, något som startade redan under Asiens och Medelhavets olika högkulturer. Kung Salomos tempel och fenicierna skeppade cederträ till bland annat Egypten i båtar byggda av ceder. De cederskogar som en gång klädde Libanons kullar är sedan länge borta, men i Libanon vårdas minnet av libanoncedern som nationalsymbol, och i landets fana står den kvar som en påminnelse om dess stora betydelse. Idag är cederträd planterade på många håll kring Medelhavet och de delar av Europa som har milda vintrar, men också på andra håll i världen med lämpligt klimat. På Brittiska öarna torde varje gods med lite självaktning ha minst ett cederträd. Titta på vinjetten till Downton Abbey så förstår ni vad jag menar. I Sverige är den knepigare att få dem att trivas, men kan växa till mindre träd i södra delen av landet. På kyrkogårdar i Danmark, som i mycket högre grad än i Sverige pryds av barrträd, är cederträd vanliga. Man kan också ha den inomhus som en bonzai. En mindre angenäm egenhet med cederträd är att deras ofta kraftiga grenar ibland knäcks helt utan förvarning eller samband med kraftig vind. För några år sedan omkom en besökare i Kew Gardens till följd av en fallande cedergren. 6 7

5 Nu är det ju inte allt det som kallas ceder som är äkta Cedrus, något som ofta bidrar till missförstånd och intressanta diskussioner kring middagsbordet. Faktum är att oklarheten om namnets betydelse redan fanns med i det gamla Grekland, där träd med aromatisk ved benämndes kédros, vilket alltså blev det namn som anammades av botanisterna för släktet Cedros. Botanikens fader, Theofrastos (c f. kr.), använde av allt att döma ordet kédros för någon av de enar som växer i Grekland snarare än för ceder i strikt mening. vara Thuja plicata (western redcedar), ett vanligt träd i denna del av kontinenten och speciellt i kustnära delar. Ser man filmen blir man dock mera osäker. Filmskapare tycks ha en kronisk ovilja mot att anlita botanisk expertis. I flera fall används beteckningen ceder även för träd som tillhör olika blomväxtfamiljer. I Sydamerika finns till och med det formella släktet Cedrela, som består av ett flertal trädarter med aromatisk ved. De utgör ett uppskattat virke för en rad ändamål, bland annat cubanska cigarrlådor. I nordvästra hörnet av DBW:s Botaniska Trädgården i Visby finns två exemplar av äkta ceder, ett kraftigt exemplar av libanonceder och ett mindre exemplar av blåbarrig atlasceder. Dessutom finns en himalayaceder i närheten av den södra ingången. Alla dessa träd planterades i mitten av 70-talet. Ytterligare två fina exemplar finns planterade i den nordöstra viken av Paviljongsplan. Bertil Ståhl Brev till alla våra medlemmar Som Du vet kommer vårt medlemsblad ut med 4 nummer om året, med ett dubbelnummer i slutet av året. Av ekonomiska skäl publicerar vi medlemsbladet digitalt på vår hemsida, men i höstas gjordes kopior av häfte 3-4 som sändes ut med posten till alla medlemmar. Vi hoppas att vi kommer att kunna göra detta även i år. Vi är mycket tacksamma för alla bidrag i form av texter och bilder som vi hittills fått in och som gjort medlemsbladet möjligt. Vi noterar samtidigt att en väldigt stor del av bidragen kommer från nuvarande och tidigare styrelsemedlemmar. Så kan det nog komma att förbli, men för medlemsbladets fortsatta utgivning vore det mycket bra om så många som möjligt av Vänföreningens medlemmar kunde bidra med texter och bilder. Om Du har någon text om något som har anknytning till Vänföreningens intresseområden eller några bilder, så är vi mycket tacksamma om Du hör av Dig. Texterna ska vara relativt korta och bör kunna rymmas på 1-3 sidor, eller mycket korta (som en liten notis). Längre texter kan delas upp i ett antal delar och publiceras som en liten följetong i två eller flera häften. Bilder med korta bildtexter är också välkomna. För manuskript och frågor, kontakta Bertil Ståhl (bertil.staahl@ebc.uu.se), Ann-Britt Magnusson (annmag@telia.com) eller någon annan i styrelsen. TACK FÖR DITT BIDRAG! Ann-Britt och Bertil De digitala tidningarna hittar Du på vår hemsida: I Species plantarum (1753), som utgör startpunkten för vetenskapliga namn på växter, beskrev Linné libanoncedern i tallsläktet som Pinus cedrus, trots att många tidigare författare använt namnet Cedrus. Namnet ändrades några år senare till det nuvarande, Cedrus libani, av den franska botanisten Achille Richard. Faktaruta Ceder Cedrus - hör till familjen Pinaceae (kottebärande barrträd) - är tvåbyggare, dvs har hanliga och honliga organ på samma individ - barrens placering påminner om dem hos lärkar - är vintergrön - det finns två populationer, himalayaceder och libanonceder - cedern har aromatisk ved - två exemplar av äkta ceder finns i nordvästra hörnet av Botaniska Trädgården och en himalyaceder vid södra ingången. De planterades på 70-talet. Vintergäck i Botaniska Trädgården mars 2015 Foto: Mats Lund Ordet ceder eller olika språkliga varianter av detta namn dyker även som benämning av många mer eller mindre obesläktade arter, ofta med det gemensamma att de har aromatisk ved. Många av dessa tillhör dock barrträd inom cypressfamiljen, till exempel släktena Juniperus, Chamaecyparis och Cupressus. Och nog mins nog de flesta David Gutherson s succéromanen Snön faller på cederträden, som utspelar sig i nordvästra USA. De cederträd som avses i det här fallet skulle kunna 8 9

6 Besök från Nydala klosterträdgård Mellan Värnamo och Vetlanda ligger Nydala, ett litet småländskt samhälle med cirka 200 invånare. Här lever minnet av ett cistercienserkloster, då med namnet Nova Vallis, grundat 1143 av franska munkar och med stark koppling till Gotland genom systerklostret i Roma. Reformationen medförde även här att det mesta av klostret blev till ruiner, men delar av klosterkyrkan restaurerades och blev sockenkyrka i slutet av 1600-talet och är så än idag. Här finns också det äldsta portkapellet i Norden, med gaveln mot öster helt intakt. Ulla Ragnarsson från Gotland har gjort en vacker altarmatta i ull med symboliskt vågmönster, som nu finns i kapellet. Nydala Klosterträdgård Den 18 mars hade föreningen besök från Nydala utanför Värnamo. Kerstin Hägerström besökte oss och berättade om hur man restaurerat klosterträdgården vid Nydala kloster (som är systerkloster till Roma Kloster). Text: Carina Johansson Foto: Nydala Kloster glada amatörer insnöade på medeltid, enligt Wiveka Schwartz. Tillsammans med Bertil Ståhl kläckte hon idén på färjan mellan Visby och fastlandet om att åter väcka liv i denna trädgård. Engström hade många visningar under 80- och 90-talet. Idag är det inte minst ungdomsverksamhet i huset som numera ägs av Visby domkyrkoförsamling. Av trädgården finns det en del spår kvar, så här års i form av julrosor och snödroppar. Den 19 mars gästades vi av Kerstin Hägerström och många kom för att höra om det mycket gedigna arbetet med trädgården som nu ligger i anslutning till klosterkyrkan och portkapellet i Nydala. Målet där var att skapa en samlad och bred bild av hur en ört- och kryddgård kan ha sett ut. Bland annat togs teologer, kulturgeografer, trädgårdsarkeologer och konstvetare till hjälp för att öka på kunskaperna. Även resor till andra cistercienserkloster gjordes, exempelvis till Tyskland, Frankrike och Schweiz. Ledtrådar söktes också i källor som heliga Birgittas korrespondens, hos Hildegard af Bingen och Henrik Harpesträng, i lagtexter och på kalkmålningar i kyrkor. Museet i närheten bidrog med en arkeologisk utgrävning för att finna spår av vad som funnits på just denna plats i Nydala. Utgrävningen gav inte så mycket, så resultat har blivit en glimt av en medeltida trädgård, som det står i föreningens folder. Hägerström var noga med att poängtera att det inte är en ren rekonstruktion av Nydala klosters trädgård. Förebilden vad gäller själva planen med de olika bäddarna, kommer från benediktinerklostret i S:t Gallen i Schweiz. Växterna är noga utvalda och varje ört- och medicinalväxt har sin berättelse. Förädlade sorter har valts bort och god hjälp har man fått från Tycho Brahes trädgård på Hven och genbanken i Julita. Nästa steg är att leta efter ännu fler oförädlade växter med hjälp av Internet, växter som utvandrare tagit med sig till USA och Australien och vårdat i generationer. Till Nydala kommer många besökare varje år, cirka personer under säsongen, som är mellan april och september. Ett krönikespel och en pilgrimsled lockar också till platsen och den som besöker klosterträdgården kan få se ålandsrot, Gudhemsrosen, Gode Henriks målla, ringblommor och ett trettiotal andra växter. En humlegård finns också. Byggnaderna skapar en skyddad plats tillsammans med en mur och ett stängsel byggt av enstolpar och hasselspön, vilket också håller harar och rådjur på avstånd. Ett 60-tal föreningsmedlemmar hjälps åt med skötseln vilket gör att arbetet blir ett mycket hanterligt nöje, enligt Hägerström, som avslutade med att hälsa vår förening välkommen på ett studiebesök. Läs gärna mer på föreningen Nydala klosterträdgårds webbsida: Carina Johansson Kerstin Hägerström: Jag är en pensionerad gymnasielärare, som undervisat i svenska och engelska vid gymnasiet i Värnamo. Jag och min man är trädgårdsintresserade, vilket också bidragit till att vi lämnat stadsmiljön och flyttat till Nydala by, där vi nu bott i 15 år. Föreningen Nydala klosterträdgård bildades 2007 och jag har sedan dess varit föreningens ordförande. För drygt tio år sedan drog ett projekt igång i Nydala, med bland annat studiecirklar och seminarier, för att återskapa en klosterträdgård. Eldsjälen var en landskapsarkitekt, Hanne Romanus Haas, och 2007 började trädgården anläggas. Kring den finns Föreningen Nydala klosterträdgård. Ordförande är Kerstin Hägerström och hon bjöds in av vår förening för att berätta om arbetet och ge inspiration, för i Visby har en liknande idé kommit upp. En möjlig plats för en örtagård med medeltida tema är vid Klockargården, som ligger bakom en mur mitt emot församlingshuset. När Medeltidsveckan startade 1984 ägde studieförbundet Sensus Klockargården. Med apotekare Stig Ekströms hjälp anlades en trädgård här av 10 11

7 Inspirationskväll med Vännerna Text: Ann-Britt Magnusson Foto: Annika och John Anderstedt, Björn och Ann-Britt Magnusson Onsdagen den 15 april 2015 samlades drygt 30 personer till en inspirationskväll i Högskolans foajé för bildvisning och för att få höra fyra människor berätta om sina idéer om trädgårdsuppbyggnad. Annika och John Anderstedt, som 2014 vann DBW:s trädgårdspris, startade med att berätta om varför de vill ha en trädgård. Varifrån får vi vår inspiration? Vilka färger tycker vi om, vilka växter? Vi fick se bilder från Kina och Japan, länder som de bägge besökt och inspirerats av. Detta kan man tydligt se i deras trädgård, som visserligen är ganska liten, men innehåller en mängd växter och andra föremål, som har delarna i trädgården, som består av flera olika smårum. En skugghörna, ett centrumnav och en större uteplats, inramad av japan-inspirerade väggar (se till vänster). Gångarna i trägården var stensatta på olika sätt eftersom bägge tycker om stenar, formade och sammansatta på olika sätt. Det finns många olika sorters krukor, fyllda med allehanda växter, ofta av exotisk natur. Av betong, rostigt järn, keramik... Attt hitta denna oas i ett villaområde i Visby, där man på avstånd kan se Sibylla-kiosken och Visborgs ICA - det känns fantastiskt! Väl värt att besöka under Öppna Trädgårds -veckan mellan den juni i år! Adress? Ängestigen 3. ~ ~ ~ ~ ~ ~ drag av japanska trädgårdar. De berättade hur de startade med att bygga ett orangeri, som nu hyser många olika exotiska växter, allt från vindruvor till fikon, tillandsior mm. Deras intresse för träd syns tydligt i trädgården, där det finns ganska många träd och så småningom kommer de kanske att börja trängas, men den dagen, den sorgen som John sa. Annika fortsatte med att berätta om de olika 12 13

8 Efter en kaffepaus var det Margaretas och Ingvars tur att berätta om sin trädgård i Kube, Stenkumla. Förra sommaren var Vännerna på besök i deras trädgård och fick då se en mängd fina rabatter och installationer, altan, terass och en underbar grönyta. Nu fick vi höra om hur de flyttat från en liten villaträdgård i Visby till Kube och där fått ta och värt att besöka! Tack alla fyra för att vi fick lyssna på och ta del av era erfarenheter! Vad man kan hitta på en loppis... Text: Carina Johansson Nyligen hittade jag en bunt gamla Gotlands Allehanda på loppis. De var alla från september Några damer som arbetade i butiken blev mycket intresserade och jag kände att jag gjort ett riktigt fynd. Väl hemma började jag gå igenom tidningarna och de ger förstås en intressant bild av läget precis efter kriget. Ganska snart fann jag en dikt, på samma sida som artiklar med rubriker som Kan nästa krig förhindras? och Danska kungaparet besöker Bornholm. Paret ville se förödelsen efter bombningarna. Dikten, som handlar om DBW:s Botaniska Trädgård, är skriven av Ingvar Öhlén. Sommarnatt i Visby Botaniska trädgård Igenom träden silar en midnattsmånes ljus och silverskenet vilar på blommor och på grus. Men trolsk och spöklik ligger Sankt Olofs grå ruin - liksom förskoning tigger i bön med mjuk sordin. Ty helig är var sträcka i klostergårdens rund, dess blommor vill jag väcka och höra dem en stund. Nu kan konvaljens klocka helt plötsligt ljuda klart, dess toner ljuvligt locka och ringa underbart. Säg sjungande violer, som växa på min stig - stäm Edra blå fioler till bröllopshymn av Grieg. Från gul tulpan på stängeln hörs mässingspotpurri, från mullbärsträdets hängen en regndroppssymfoni. Ej hör jag göken gala, ej vita måsars skrik, ej människor som tala - blott blommornas musik. Gotlands Allehanda Torsdag 5 september 1946:6 hand om en trädgård utan innehåll (förutom mängder av kalksten, en gammal fallfärdig bod och en gammal kalkstensugn (ja och så boningshuset förstås!)). Bägge intygade att de tillbringar mesta delen av sin fritid i trädgården 365 dagar om året och det förstår man, när man ser resultatet. Ett växthus var ett måste för att kunna odla vindruvor, persikor och fikon. En damm var också ett måste för att Ingvar skulle kunna härbärgera sina koi-karpar. Allt är genomarbetat och av bästa kvalitet

9 Gemensam hemsideportal för trädgårdsföreningar på Gotland. Text och foto: Ann-Britt Magnusson Medlemstidning DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner I flera år har vi diskuterat om vi inte skulle samla alla trädgårdsföreningar på Gotland under en gemensam hemsideportal. Nu har det äntligen blivit av! Anledningen till förslaget har varit att det finns så många föreningar så besökaren kan bli förvirrad - vem är vem? Visst vore det då lättare om man kunde gå in på en gemensam hemsida och där hitta den förening man vill ha mera information om? Måndagen den 9 mars samlades alltså representanter för ett antal trädgårdsföreningar på ön till en träff, där vi diskuterade hur vi skulle gå tillväga och vad vi ville ha på hemsidan. Alla upplevde förslaget som bra och ville gärna vara med i projektet. Resultatet blev presentationer av varje förening, men även länkar till deras respektive hemsidor och så det viktigaste - en gemensam kalender! Det är ganska ofta vi krockar med våra aktiviteter och det är ju synd eftersom publiken inte är så stor. Du hittar hemsidan under adress Känner Du till någon förening som vi borde kontakta om deltagande - hör gärna av Dig till undertecknad! Ann-Britt annmag@telia.com Namn på medlemstidningen Sedan föreningen bildades har vår tidning varit lite styvmoderligt behandlad avseende sitt namn. Vi har ibland kallat den för Nyhetsbladet (vilket inte har stämt så bra eftersom det ofta innehållit referat från sådant som redan hänt). Sedan tyckte vi att den kunde kallas Medlemstidning, vilket har varit namnet sedan ca ett år tillbaka. Nu skulle vi vilja att föreningens medlemmar fick ett ord med i laget. Vad tycker ni att tidningen ska heta? Något med anknytning till Botaniska Trädgården vore kanske inte så dumt? På vår hemsida finns nu ett formulär, där man kan föreslå namn - hjälp oss att hitta på något kul, bra och samtidigt fyndigt så man genast förstår vad det handlar om! vanner.visbybotan.se/namnforslag TACK till alla som bidragit med kunskap, texter och bilder i detta nummer av Medlemstidningen för Botans Vänner! 16 Texter Bertil Ståhl Carina Johansson Ann-Britt Magnusson Bilder Bertil Ståhl Mats Lund Ann-Britt Magnusson Björn Magnusson Annika Anderstedt John Anderstedt Alla våra arrangemang sker i samarbete med Vuxenskolan. 17

10