Högskolan på Åland serienummer 09/2015. Företagsekonomi. Mariehamn 2015 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland serienummer 09/2015. Företagsekonomi. Mariehamn 2015 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Bidrar Mariehamn i maximal utsträckning till destinationen Ålands attraktionskraft? Micke Larsson Högskolan på Åland serienummer 09/2015 Företagsekonomi Mariehamn 2015 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Företagsekonomi Micke Larsson Bidrar Mariehamn i maximal utsträckning till destinationen Ålands attraktionskraft? Edvard Johansson Abstrakt: Åland är sedan 1950-talet en populär turistdestination för i första hand finländare och svenskar. Knappt två miljoner turister anländer till Åland årligen. Turismen har stor betydelse för det åländska samhället. Mariehamn är Ålands centralort och enda stad. En klar majoritet av turisterna som besöker Åland anländer till Mariehamns hamn. Mariehamn påverkar Ålands attraktionskraft. Sedan 1990-talets början har det globala resandet påverkats av betydande samhällsförändringar. Ett generellt ökat välstånd har givit allt fler möjlighet till fritid och resande. Lågprisflyget har etablerats och sedan 2008 lever en majoritet av planetens befolkning i städer. Sammantaget har detta ökat efterfrågan på resor till städer. Ur destinationen Ålands perspektiv blir frågeställningar kring Mariehamns funktion för destinationen Åland relevanta. Undersökningens syfte var att besvara frågeställningen bidrar Mariehamn i maximal utsträckning till destinationen Ålands attraktionskraft? Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod. Åländska beslutsfattare med skilda bakgrunder, perspektiv och positioner har intervjuats. Detta har kompletterats med observationer och analyser. Resultatet av undersökningen fastslår att Mariehamn idag inte är nära att maximalt bidra till destinationen Ålands attraktionskraft. Den yttersta konsekvensen är att Åland inte till fullo utnyttjar sin potential och därmed inte uppnår maximal efterfrågan till resmålet. Hur är det möjligt att Mariehamn inte bidrar maximalt till destinationen Ålands attraktionskraft? I rapportens analysdel diskuteras om orsaken i grunden är att varken den åländska allmänheten eller det åländska samhällets ledande beslutsfattare inte uppfattar Mariehamn som en destination i sig. Nyckelord (sökord): Mariehamn, Åland, turism, attraktionskraft, destination Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 09/ Svenska 23 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Business Administration Micke Larsson Does Mariehamn Contribute to the Maximum Extent to the Attractiveness of the Tourist Destination Åland? Edvard Johansson Abstract: Since the 1950s, Åland is a popular tourist destination primarily for Finns and Swedes. Almost two million tourists arrive at Åland annually. Tourism is of importance for the Åland society. Mariehamn is Åland's administrative center and only town. A clear majority of tourists visiting Åland arrive in the Mariehamn harbour. Mariehamn has an impact on the attractiveness of visiting Åland. Since the early 1990s global travel has been affected by significant social change. A general prosperity has given more opportunities for leisure and travel. Low cost air travel has been established. Since 2008, a majority of the planet's population lives in cities. Overall, this has increased the demand for travel to cities. From the destination Åland perspective, the issues around Mariehamn s function for the destination Åland becomes relevant. This study was aimed at answering the question does Mariehamn contribute to the maximum extent to the destination Åland attractiveness? The survey was conducted using a qualitative approach. Decision makers of the Ålands society with diverse backgrounds, perspectives and positions were interviewed. This has been supplemented by observations and analyses. The results of the survey states that Mariehamn today is not close to maximally contributing to the destination Åland attractiveness. The ultimate consequence is that Åland does not fully utilize its potential and thus does not achieve maximum demand for the destination. How is it possible that Mariehamn does not contribute to the maximum extent to the destination Åland attractiveness? The report's analysis section discusses if the reason is basically that neither the Åland public nor the Åland community leading decision makers perceive Mariehamn as a destination in itself. Key words: Mariehamn, Åland, tourism, attractiveness, destination Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 09/ Swedish 23 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund och syfte Metod och avgränsning Intervjuade personer samt frågeställningar OMVÄRLDSFAKTORER OCH UTBLICK Urbanisering, lågprisflyg och resande Urval av exempel på städers betydelse för regionen som destination ATTRAKTIONSKRAFT INOM TURISM Attraktionskraften utgörs av helheten Efterfrågans spridningseffekter inom upplevelse- och turismtjänster Offentliga aktörers roll i utvecklandet av attraktionskraften MARIEHAMN OCH DESTINATIONEN ÅLAND Turismens framväxt i Mariehamn och på Åland Mariehamns roll i åländsk turism idag Mariehamn bidrar inte maximalt till Ålands attraktionskraft Tillgänglighet, otillgänglighet och hemmablindhet ANALYS OCH DISKUSSION Mariehamn uppfattas inte som en destination Konsekvenser av att Mariehamn inte uppfattas som en destination Passiva nyckelaktörer IMPLIKATIONER FÖR FORTSÄTTNINGEN Kompletterande undersökning Förutsättningar inför eventuella åtgärder KÄLLFÖRTECKNING... 20

5 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund och syfte Åland är sedan 1950-talet en populär turistdestination för i första hand svenskar och finländare. Knappt två miljoner turister besöker Åland årligen och de allra flesta kommer från finska fastlandet eller Sverige. Turismen har stor betydelse för det åländska samhället. Landturismens andel av Ålands BNP till baspris uppskattas till ca 4,1 %, motsvarande ett förädlingsvärde om cirka 44 meuro. (ÅSUB, 2014, s 11-14, 20-21) Mariehamn är Ålands centralort och enda stad. En klar majoritet av turisterna som besöker Åland anländer till Mariehamns hamn. I och med detta påverkar Mariehamn destinationen Ålands attraktionskraft. I vilken utsträckning? Det globala resandet har påverkats av betydande samhällsförändringar sedan 1990-talets början: ett generellt ökat välstånd har givit allt fler möjlighet till resande och fritid, lågprisflyget har etablerats efter avregleringen av flygmarknaden och detta har ökat tillgängligheten för fler att flyga (Lundberg (Red.), 2013, s 3) och sedan 2008 lever en majoritet av planetens befolkning i städer. I Europa är andelen 73 % (Sida, 2014). Megatrenden urbanisering kommer att fortsätta och det gäller även megatrenderna globalisering, digitalisering och ett ändrat klimat (Boverket, 2012). De förändrade omvärldsfaktorerna har sammantaget påverkat Ålands attraktionskraft som turistdestination. Har destinationen Åland anpassat sig till förändringarna för att uppnå maximal attraktionskraft? Har Mariehamns funktion för destinationen Ålands attraktionskraft analyserats? Mot ovanstående bakgrund syftar undersökningen till att utreda om Mariehamn, utifrån sina förutsättningar, bidrar i maximal utsträckning till destinationen Ålands attraktionskraft. 3

6 1.2. Metod och avgränsning I undersökningens inledningsskede gjordes en avvägning mellan om undersökningen skulle genomföras med en kvalitativ metod, kvantitativ metod eller en kombination av såväl kvalitativ och kvantitativ metod. Mot bakgrund av undersökningens begränsade finansiella och tidsmässiga resurser föll valet på en kvalitativ metod. Undersökningen bör kompletteras av en kvantitativ undersökning, vilket diskuteras i kapitel 6.1. Undersökningen har således genomförts med en kvalitativ metod. Dels genom djupintervjuer med ett urval av personer, som med olika bakgrund och position belyst undersökningens frågeställning, och dels genomgång av befintlig kunskap och litteratur inom området. Aktuella undersökningar, strukturer och strategier för destinationen Åland har observerats. I undersökningsområdet har inte ingått att utreda vilka åtgärder som leder till att en, för destinationen Ålands attraktionskraft, eventuellt outnyttjad potential kan frigöras Intervjuade personer samt frågeställningar Följande personer har ombetts att resonera kring nedanstående huvudfrågeställningar. I syfte att uppnå lika förutsättningar samt oberoende svar fick de intervjuade inte ta del av frågeställningarna på förhand. Anteckningar från intervjuerna finns arkiverade. Vilken funktion har Mariehamn idag för destinationen Åland? Hur påverkar Mariehamn destinationen Ålands attraktionskraft idag? Intervjuerna avslutades med att personerna fick besvara frågan om Mariehamn i maximal utsträckning bidrar till destinationen Ålands attraktionskraft. Ahlqvist, Leif - VD, Mariehamns Hamn Ab (5 feb 2015) Backman, Dan - Näringslivsutvecklare, Landskapsregering, Näringsavd (26 jan 2015) Berner-Sjölund, Lotta VD, Visit Åland (4 feb 2015) Carlsson, Petri ordförande Stadsstyrelsen, Mariehamns Stad (2 feb 2015) Eklund, Gustaf affärsutvecklingschef, Viking Line Abp (16 feb 2015) Ekström, Anders VD, Ålands Näringsliv (30 jan 2015) 4

7 Eriksson, Trygve VD, Eriksson Capital Ab (2 feb 2015) Flöjt, Terese Verksamhetsutvecklare för information och näringslivskontakter, Mariehamns Stad, Stadskansliet (30 jan 2015) Hagmark-Cooper, Hanna Museichef, Ålands Sjöfartsmuseum (28 jan 2015) Hellman-Aarnio, Maria marknads- och försäljningschef Eckerölinjen (13 feb 2015) Jansson, Roger ordförande Mariehamns Hamn Ab och infrastrukturnämnden Mariehamns Stad (10 feb 2015) Karlsson, Micko Ålands Hotels Ab (17 feb 2015) Karlström, Fredrik Näringsminister, Ålands Landskapsregering (12 feb 2015) Kemetter, Sara 1:e vice ordförande, Stadsstyrelsen, Mariehamns Stad (9 feb 2015) Rosenqvist, Fredrik journalist och forskare ekonomisk historia (16 feb 2015) Torstensson, Anette produktchef, Viking Line Abp (20 feb 2015) Wegelius, Sirkka Stadsarkitekt, Mariehamns Stad (12 feb 2015) Wiklöf, Anders kommerseråd (26 feb 2015) 5

8 2. OMVÄRLDSFAKTORER OCH UTBLICK I detta kapitel redogörs för bakgrunden till städers ökande betydelse inom internationell turism samt ett urval av exempel på städers betydelse för regionen som destination Urbanisering, lågprisflyg och resande Turismen i världen har förändrats i grunden sedan 1990-talets början. Ett generellt ökat välstånd har givit allt fler möjlighet till fritid och resande. Lågprisflyget har etablerats efter avregleringen av flygmarknaden och detta har ökat tillgängligheten för fler att flyga (Lundberg (Red.), 2013, s 3). Megatrenden urbanisering har medfört att sedan 2008 lever en majoritet av planetens befolkning i städer. I Europa är andelen 73 % (Sida, 2014). Sedan 1990-talet har urbaniseringen i viss mån ändrat form i Sverige. Andelen som bor i tätort har inte förändrats i någon större utsträckning, istället är det vilken slags tätort vi bor i som förändrats i grunden. Stockholms läns befolkning har ökat med personer på tjugo år. Göteborgs befolkning har vuxit med cirka 30 % sedan 1970-talet trots att stadens näringsliv drabbats av flera kriser. Prognoser visar att trenden kommer att hålla i sig. I dagsläget bedöms Stockholms läns befolkning öka med ytterligare fyrahundra tusen till femhundra tusen personer. Trots den snabba inflyttningen är såväl lönerna som sysselsättningsgraden högre i Stockholm än övriga landet. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten är drygt 10 % högre. (Henrekson, 2011, s 3) Effekten har blivit att människor, särskilt de med förhållandevis god privatekonomi och god tillgänglighet, gör fler och kortare resor. Efterfrågan på weekendresor har ökat. Exempelvis stannar en besökare i Stockholm i genomsnitt 2,4 nätter (Stockholm Business Region, 2013, s 25). I jämförelse stannade besökare på Åland i genomsnitt 2,1 nätter under 2014 (ÅSUB, s 8). Sammantaget har det ovanstående gynnat städer och destinationer med god tillgänglighet. Särskilt städer och destinationer med unika attraktioner och miljö som kombineras med nya attraktioner och reseanledningar. (Stockholm Visitors Board, 2015) 6

9 2.2. Urval av exempel på städers betydelse för regionen som destination I det följande beskrivs inledningsvis Stockholms betydelse för resmålet Sverige och därefter beskrivs Visbys betydelse för resmålet Gotland. Sverige besöks årligen av ca 19 miljoner utländska turister. Av de 18,8 miljoner besökarna under 2013 angav 85 % att de besökt någon av de tre storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg och Malmö). Av flerdagsbesökarna uppgav 45 % att de besökt Stockholm och mer än var fjärde övernattning från utlandet skedde i Stockholms län (28 %). (Tillväxtverket, 2014, s 52 och 67) Stockholm marknadsförs som The Capital of Scandinavia. Stadens internationella utvecklings- och marknadsföringsbolag, Stockholm Visitors Board, var en nyckelaktör i utformandet av den nationella strategin för svensk besöksnäring (Svensk Turism Ab, 2010, s 2). I den nationella strategin beskrivs storstädernas centrala betydelse för en stärkt attraktionskraft för destinationen Sverige (Svensk Turism Ab, 2010, s 51 oh 71). I marknadsföringen av Sverige internationellt, vilket organisationen Visit Sweden ansvarar för, utgör Stockholm det mest framträdande kännetecknet (se figur 1 nedan). Stockholm Visitors Board menar att de senaste tio årens starka turismutveckling i Stockholm beror på en kombination av ökad tillgänglighet, attraktionskraft och marknadsföring (Stockholm Visitors Board, 2015). Figur 1. VisitSwedens sammanfattning av destinationen Sverige (Visit Sweden 2015). 7

10 Sveriges största ö Gotland hade under perioden i genomsnitt gästnätter per år. Nio av tio besökare var svenskar (Region Gotland, 2015, s 24-27). I jämförelse hade Åland gästnätter under Knappt hälften av besökarna var svenskar och knappt fyra av tio var från Finland, inklusive Åland (ÅSUB, 2015, s 7). Sveriges officiella hemsida för turistinformation, visitsweden.com, inleder beskrivningen av Gotland enligt följande: När du anländer till Gotland med färja, möts du av Visby som är Gotlands enda stad, och vilken stad det är! Ordet charmig uppfanns för den här staden (Visit Sweden, 2015). Visby antogs 1995 till världsarvsstad av UNESCO och Region Gotland fastslår att Visby, som en levande och attraktiv besöksplats året runt är viktig i utvecklingen av hela Gotland (Region Gotland, 2015). 8

11 3. ATTRAKTIONSKRAFT INOM TURISM I detta kapitel redogörs för de grundläggande faktorer som påverkar en destinations attraktionskraft samt offentliga aktörers roll i turismutveckling Attraktionskraften utgörs av helheten En plats attraktionskraft består av den helhet platsen karaktäriseras av. Platsens naturoch kulturmiljö, värdskap, fysisk miljö, infrastruktur och evenemang är exempel på sådana karaktäristika. Graden av estetisk utformning av den fysiska miljön påverkar attraktionskraften (Tillväxtverket, 2013, s 7). Utöver platsens faktiska kvaliteter och egenskaper påverkas dess attraktionskraft i hög grad av hur faktiska och potentiella besökare uppfattar destinationen. Dessa båda dimensioner är inte alltid i överensstämmelse med varandra (Tillväxtanalys, 2013, s 30) Efterfrågans spridningseffekter inom upplevelse- och turismtjänster När en pyramid av champagneglas fylls på från det översta glaset uppstår en spridningseffekt. När det översta glaset är fullt rinner champagnen vidare ner till nästa nivå i pyramiden. På liknande sätt uppstår spridningseffekter av efterfrågan på upplevelse- och turismtjänster, då de mest attraktiva tjänsterna säljs slut först och därefter sprider sig efterfrågan neråt och utåt från det mest attraktiva (Piper, 2007). Exempel på de mest attraktiva tjänsterna inom turismen är vissa tidpunkter (sommar, veckodagar och högtider) och boenden med tillgänglig fysisk placering och god standard. Evenemang kan utgöra de mest attraktiva tjänsterna för en destination och därmed bidra till ökad efterfrågan på andra tidpunkter. Utöver de nämnda faktorerna är tjänsternas prisnivå en central faktor. Utmärkande för upplevelse- och turismtjänster är dock att utbudet ofta är begränsat alternativt möjligt att styra för producenten. En attraktiv upplevelse- och turismtjänst uppfattas ofta som unik av konsumenten och målgruppen. Tjänsten har således få eller inga substitut och en monopolliknande situation uppstår. I kapitel 6.2. diskuteras hur detta kan appliceras på destinationen Åland. I figur 2 nedan beskrivs efterfrågans spridningseffekter och dess samband i en pyramid. 9

12 Attraktiva tider 1, tillgänglighet och god kvalitet Oattraktiva tider 1 Otillgänglighet Låg kvalitet 1 Figur 2. Efterfrågans spridningseffekter inom upplevelse- och turismtjänster. Egen figur Offentliga aktörers roll i utvecklandet av attraktionskraften Offentliga aktörer (stater, regioner och kommuner) har för turismen en väsentligt mer avgörande roll än för många andra sektorer inom ekonomin. Med utgångspunkt i att en plats attraktionskraft består av dess helhet, vilket beskrivs ovan i kapitel 3.1., står det klart att en utveckling av attraktionskraften är möjlig endast om en aktör med ansvar för helheten aktivt leder och samordnar utvecklingsinsatserna. (Tillväxtverket, 2013, s 7) Utöver samordningsansvar faller ansvaret för resmålets transportinfrastruktur på det offentliga. Besökaren är beroende av att kunna ta sig mellan attraktioner och tjänster. Naturområden, parker och andra gemensamma uterum är ofta angelägenheter för det offentliga. (Svensk Turism Ab, 2010, s 14) 1 Med attraktiva tider avses till exempel högsäsong, högtider, evenemang samt vissa tidpunkter på dygnet respektive vissa veckodagar. Det motsatta gäller för oattraktiva tider. 10

13 4. MARIEHAMN OCH DESTINATIONEN ÅLAND I detta kapitel redogörs dels för en kort sammanfattning av turismens historia i Mariehamn och på Åland och dels för resultaten av intervjuundersökningen, som visar att Mariehamn inte bidrar maximalt till destinationen Ålands attraktionskraft Turismens framväxt i Mariehamn och på Åland I och med uppförandet och öppnandet av Mariehamns badanstalt 1889, som kan sägas vara Ålands första turistanläggning, inleddes den så kallade Badhusepoken. Anstalten bestod av kurhotell med badhus och besöktes under sommarmånaderna i första hand av Sankt Petersburgs välbärgade invånare. Doktorsvillan (byggd 1896) och Segelpaviljongen (uppförd ) ingick i anstalten. I och med första världskriget upphörde turismen och hotellet brann ner 1916, vilket innebar slutet av Badhusepoken. (Visit Åland, 2015) Under mellankrigstiden växer en pensionatsrörelse fram på den åländska landsbygden och på 1950-talet fanns ca femtio pensionat runt om på Åland. Med start 1959 inleds en ny epok i Mariehamns och Ålands turism. En guldålder med ständigt ökande antal inresande sätts igång när den moderna färjetrafiken, vars lönsamhet uppstod genom försäljning av skattefria varor, inleddes. Mariehamns hamn utgör navet och inledningsvis är rum i privata bostadshus i Mariehamn logi för turister. Under och 70-talen byggs nya hotell (Cikada, Esplanad, Park, Pommern och Savoy) för att möta den ständigt ökande efterfrågan. I och med Projekt 77 byggdes Hotell Arkipelag. Mariehamns attraktionskraft bekräftas när Silja Lines överger uthamnen Långnäs och åter gör Mariehamn till sin huvudhamn på Åland. I samband med guldåldern uppfördes stugor och stugbyar på den åländska landsbygden. Under 1980-talet planar den ständigt ökande inresandekurvan ut. (Jansson, 2015) I samband avskaffandet av skattefri försäljning vid resor mellan länder inom EU i juli 1999 erhöll Åland ett undantag. Passagerarfärjorna på Östersjön kunde fortsätta med skattefri försäljning under förutsättning att de angjorde en åländsk hamn (Aftonbladet, 1999). En effekt blev en ökning av antalet dagliga färjeanlöp. Exempelvis började färjetrafiken mellan Stockholm och Helsingfors respektive Tallinn anlöpa Åland. Parallellt ökade antalet kryssningsresenärer som registreras som besökare till Åland 11

14 markant (ÅSUB, 2014, s 20). Kännetecknande för kryssningsresenärerna är att de på sin höjd besöker Åland genom att passera inne i terminalbyggnaden i Mariehamns Hamn för att byta fartyg. Om det finns ett samband mellan undantaget för fortsatt skattefri försäljning och det ökade antalet kryssningsresenärer är oklart. Enligt den officiella inkvarteringsstatistiken har antalet övernattningar per år på Åland haft en nedåtgående trend från 2000 till 2013 med en total minskning på 23 procent (ÅSUB, 2014, s 22) Mariehamns roll i åländsk turism idag De intervjuade personerna i undersökningen är eniga i sin beskrivning av Mariehamns funktion för den åländska turismen. I svaren sammanfattar de intervjuade följande tre huvudområden; inkörsport, utgångspunkt och servicepunkt (i egenskap av centralort). Det finns en tydlig samsyn som tar sitt uttryck i att de allra flesta använder samma eller snarlika begrepp i sina svar. I det följande beskrivs de tre huvudområdena utgående från de svar som framkommit i undersökningen. I och med den omfattande hamnverksamheten i Mariehamns hamn, kompletterat av Mariehamns flygplats, har Mariehamn en funktion som inkörsport till destinationen Åland. En klar majoritet av alla besökare till Åland anländer till Mariehamn. De intervjuade menar att i och med detta utgör staden för de allra flesta besökarna deras första intryck av Åland. De intervjuades bild av det andra huvudområdet, att Mariehamn har en funktion som utgångspunkt till destinationen Åland, är av central betydelse för den fortsatta analysen. Detta bekräftas av att drygt 72 % av samtliga hotellövernattningar under 2014 gjordes i Mariehamn (ÅSUB, 2015, s 16). De allra flesta av de intervjuade menar att Mariehamn utgör en bas för de turister som inte har tillgång till eget fritidsboende alternativt hyr stuga. Det tas för givet att de turister som väljer att övernatta i Mariehamn gör dagsutflykter till aktiviteter och platser utanför Mariehamn istället för att spendera dagtid i Mariehamn. Mariehamns geografiska placering, i kombination med dess roll som servicepunkt, ger det mest centrala boendealternativet för turister till destinationen Åland. 12

15 Det tredje huvudområdet i beskrivningen av Mariehamns roll i den åländska turismen idag är dess funktion som centralort och servicepunkt för destinationen Åland. I Mariehamn finns detaljhandel, banker, restauranger och sjukvård. Centralorten är även administrativt centrum vilket innebär att Mariehamn är bas för i stort sett all affärs- och tjänsterelaterad turism på Åland. Ingen av de intervjuade menar, alternativt har aldrig övervägt, att Mariehamn är en destination eller reseanledning i sig. Gruppen fritidsbåtsturister utgör ett undantag. Flera av de intervjuade menar att Mariehamn, i och med dess båda gästhamnar, är en destination för fritidsbåtsturister. I svaren framkommer det inte att de intervjuade anser att Mariehamn i dagsläget har en roll som motor för utvecklingen av destinationen Åland i sin helhet Mariehamn bidrar inte maximalt till Ålands attraktionskraft Samtliga intervjuade personer i undersökningen är av åsikten att Mariehamn inte bidrar i maximal utsträckning till destinationen Ålands attraktionskraft. I stort sett alla med tillägget att nuläget istället är att det är långt ifrån ett sådant läge. Flera av de intervjuade menar att Mariehamn på en skala mellan positiv, neutral och negativ påverkan på destinationen Ålands attraktionskraft för närvarande ligger mellan neutral och negativ påverkan. De intervjuade lyfter fram flera olika argument för sitt ställningstagande. Låg kännedom, otydlig identitet, avsaknad av platser med folkliv, avsaknad av aktiviteter anpassade till turister och eftersatt underhåll av gemensamma uterum är ett urval av de argument som återkommer i ett flertal av intervjuerna. Ett exempel på Mariehamns attraktionskraft är kryssningsfartygen Birka Stockholm och Cinderella, vars dagliga morgonanlöp till Mariehamn möjliggör skattefri försäljning ombord. Under sommartid gör fartygen längre specialkryssningar som marknadsförs på den svenska marknaden (två till fyra dygn med landstigning på olika resmål dagtid). Kryssningsfartygen har valt Östersjö-destinationer som Visby, Ösel, Bornholm, Köpenhamn och Warnemünde. Mariehamn och Åland ingår inte i kryssningsfartygens val vid någon av dessa längre specialkryssningar. 13

16 4.4. Tillgänglighet, otillgänglighet och hemmablindhet Flera av de intervjuade personerna i undersökningen lyfter fram att de som bor och verkar på Åland i stor utsträckning har en bild och att personer utan direkt anknytning till Åland har en annan bild av såväl Mariehamn som Åland. En återkommande beskrivning är att en person utan direkt anknytning ser hela Åland, inklusive Mariehamn, som skärgård medan vi som bor här delar upp Åland i tre delar; staden, landsbygden och skärgården.. I det följande betecknas detta fenomen med beteckningen hemmablindhet. Det ovanstående påverkar såväl opinionsbildande som beslutsfattande i turistiska frågeställningar. Här redogörs för ett urval av dessa: Är Mariehamn och Åland tillgängligt eller otillgängligt? Skiljer sig tillgängligheten från respektive primärmarknad? Lever 70- och 80-talens färjeturlistor kvar som en upplevd verklighet trots att de förändrats i grunden? Är Mariehamn minst otillgängligt? Vad är Mariehamn för en turist? Ingår Kobba Klintar, Järsövägen och Maxinge? Är Mariehamn en charmig skärgårds-stad eller en metropol med puls? Anpassas kommunikationen till avsändaren eller mottagaren? 14

17 5. ANALYS OCH DISKUSSION I detta kapitel analyseras och diskuteras resultaten av intervjuundersökningen med fokus på möjliga anledningar till att Mariehamn inte bidrar i maximal utsträckning till destinationen Ålands attraktionskraft. Vidare analyseras och diskuteras konsekvenserna av den nuvarande situationen Mariehamn uppfattas inte som en destination Hur kommer det sig att Mariehamn inte har en roll som motor för såväl attraktionskraft som utveckling av destinationen Åland? Varför bidrar inte Mariehamn maximalt till destinationen Ålands attraktionskraft? En analys av resultaten från intervjuundersökningen samt övriga observationer visar att ledande beslutsfattare från såväl offentlig som privat sektor inte uppfattar Mariehamn som en destination inom destinationen Åland. Istället är det funktioner som inkörsport, utgångspunkt och servicepunkt som är beslutsfattarnas syn på Mariehamns roll. Bilden bekräftas av att Mariehamn och dess roll inte omnämns vid något tillfälle i den långsiktiga strategiska planen för Ålands besöksnäring, Turismstrategi för Åland (Visit Åland, 2015). På internet finns ingen officiell resesajt eller besöksguide för Mariehamn. Är det en övervägd bedömning av att Mariehamn inte skulle vara intressant att besöka som ligger bakom? Det saknas grund för detta i intervjusvaren. Kan orsaken istället vara ett utslag för den hemmablindhet som beskrivs i ovanstående (kapitel 4.4.)? Om destinationen Ålands utveckling och marknadsföring påverkas av hemmablindhet blir det en naturlig implikation att Mariehamn är en utgångspunkt och inte en destination väl värd att besöka i sig. En sökning efter resmålet Mariehamn på tripadvisor.com visar att utomstående turister värderar Mariehamn som ett resmål i sig. Mariehamn har definierats som ett eget resmål inom destinationen Åland (TripAdvisor, 2015). Vilka effekter får skillnaden i den interna synen på Mariehamns funktion gentemot den externa? 15

18 5.2. Konsekvenser av att Mariehamn inte uppfattas som en destination Att Mariehamn inte uppfattas som en destination påverkar såväl den åländska allmänhetens som offentliga och privata aktörers handlingar i allmänhet och inom turistisk produktutveckling samt marknadsföring i synnerhet. I det följande redogörs för ett urval av tänkbara effekter. Ingen upplever ett behov av såväl strategisk som taktisk destinationsutveckling och, för turismen ledande aktörer, blir passiva. Passiviteten hos dessa nyckelaktörer får betydande konsekvenser. En av flera följder av detta blir att ingen turistisk vision för Mariehamn samt strategi för förverkligande av en sådan vision finns framtagen. Nyckelaktörerna som har identifierats beskrivs i följande kapitel. Utan att själv se sig som en destination kan Mariehamn inte agera lokomotiv för destinationen Ålands attraktionskraft och utveckling. Större spridningseffekter, som beskrivs ovan (se kapitel 3.2.), till övriga delar av destinationen Åland uppstår inte. Med rådande nuläge får Mariehamnaren och övriga ålänningar svårt att agera goda ambassadörer och marknadsförare för Mariehamn. Tips på aktiviteter och sevärdheter tenderar att bli otydliga. De gemensamma uterummens samt idrotts- och kulturanläggningarnas turistiska funktion uppmärksammas inte, vilket kan leda till att deras kvalitet och tillgänglighet varken värderas eller anpassas ur ett turistiskt perspektiv. Få, om ens några, turistiska investeringsprojekt realiseras i Mariehamn. I andra delar av destinationen Åland sker detta, exempelvis Eckeröhallen och Smakbyn, trots att de kommersiella förutsättningarna torde vara minst lika goda i Mariehamn. Ett exempel på att det görs turistiska investeringsprojekt i Mariehamn är om- och tillbyggnaden av Hotell Pommern. Den yttersta konsekvensen är att destinationen Åland inte till fullo utnyttjar sin potential och därmed inte skapar maximal efterfrågan till resmålet. 16

19 5.3. Passiva nyckelaktörer Alla destinationer har unika lokala förhållanden och aktörer. Turismen i Mariehamn har ett flertal nyckelaktörer. Dessa är i första hand Ålands Landskapsregering, Mariehamns Stad inklusive dess bolag Mariehamns Hamn Ab, rederierna som trafikerar till och från Åland, de ledande logioperatörerna samt Visit Åland. Utan ett upplevt behov av strategisk och taktisk destinationsutveckling för Mariehamn är och förblir nyckelaktörerna passiva. En följd av detta är att kraftfull samverkan mellan nyckelaktörerna inte uppstår. Flera av de intervjuade upplever att så är fallet. 17

20 6. IMPLIKATIONER FÖR FORTSÄTTNINGEN 6.1. Kompletterande undersökning Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ metod, vilket redogörs för i inledningen (kapitel 1.2.). För att ytterligare komplettera undersökningens resultat rekommenderas att en kvantitativ varumärkesundersökning (kännedom och preferenser) av varumärkena Mariehamn och Åland genomförs på destinationens primärmarknader. I en sådan undersökning bör även jämförbara alternativ, exempelvis Visby och Gotland samt Nådendal och den åboländska skärgården, undersökas. Undersökningens resultat innebär att Mariehamn utgör en inte till fullo utnyttjad resurs i maximerandet av attraktionskraften för destinationen Åland i sin helhet. Mot denna bakgrund rekommenderas att det undersöks genom vilka åtgärder den outnyttjade potentialen kan frigöras och att åtgärderna implementeras Förutsättningar inför eventuella åtgärder I det nedanstående redogörs för ett urval av förutsättningar som framkommit i undersökningen och som kan vara värdefulla att förhålla sig till i ett eventuellt fortsatt undersöknings- och utvecklingsarbete enligt resonemanget ovan (kapitel 6.1). Den följande sammanställningen är på inget sätt komplett utan endast delområden som bör tas hänsyn till i ett eventuellt fortsatt undersöknings- och utvecklingsarbete. De behöver ifrågasättas och kompletteras. Färjetrafiken skapade den moderna turismen på Åland och utgör än idag fundamentet för destinationen Åland. Samtliga rederier som trafikerar till och från Åland bygger sina affärsmodeller på stora volymer av kunder och passagerare. För att uppnå de volymer på efterfrågan som affärsmodellerna förutsätter är förmånliga priser och tillgängliga produkter avgörande. Detta har i sin tur påverkat rederiernas val av målgrupper och produkter. Hur kan Mariehamn anpassa sig och dra nytta av detta? Mariehamn och Åland har stora skillnader i sin varumärkesposition och tillgänglighet på respektive till primärmarknaderna Finland och Sverige. Exempelvis är det inte möjligt att besöka Mariehamn och Åland från finska fastlandet med färja över dagen. 18

21 Det finns endast en avgång med attraktiv ankomsttid, med två alternativa rederier, per dag för att resa med färja till Åland från finska fastlandet (utöver möjligheten att resa med skärgårdsfärjorna). Den enda returresan, med attraktiv avgångstid och ankomsttid samma dygn, avgår samtidigt som turisten anländer till Mariehamn. Ansvaret för verksamheten i Mariehamns hamn har från och med 2015 övertagits av det av Mariehamns Stad helägda aktiebolaget Mariehamns Hamn Ab. Bolaget äger hamnanläggningarna med tillhörande fastigheter och har dispositionsrätt till stadens mark- och vattenområden. I ansvarsområdet ingår även småbåts- och turisthamnar, Kobba Klintars hamn samt förvaltning av kontors- och affärslokaler. Samverkansorganet City Mariehamn etablerades 2012 då femtiofem butiker, restauranger, fastighetsägare, övriga verksamheter och Mariehamns Stad bildade plattformen. Avsikten är att City Mariehamn ska fungera som ett forum för samråd och erfarenhetsutbyte i frågor som rör centrum. (City Mariehamn, 2015) Köpcentrumet Maxinge invigdes under våren 2013 och tillkomsten har förändrat detaljhandelsutbudet i Mariehamn med omnejd. Spridningseffekter kan uppstå såväl geografiskt som mellan säsonger (se kapitel 3.2. ovan). Förädling av högsäsongen i Mariehamn med ökad attraktionskraft och efterfrågan kan leda till positiva spridningseffekter geografiskt under högsäsongen respektive till mellan- och lågsäsong. Ett förändrat klimat utgör en av de megatrender som påverkar det globala samhället för närvarande och under de kommande decennierna (Boverket, 2012). Utöver klimatets faktiska förändring pågår även ett paradigmskifte hos mänskligheten. En allt större medvetenhet om orsakerna till klimatförändringarna påverkar människans val i växande utsträckning. Mariehamn och Åland har goda förutsättningar att kunna erbjuda ett hållbart resmål. 19

22 KÄLLFÖRTECKNING Aftonbladet. (1999). [www]. Här räddas din taxfreesprit. Hämtat ÅSUB. (2014). [www]. Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland Mariehamn: Ålands statistik- och utredningsbyrå. ÅSUB. (2015). [www]. Turiststatistik Mariehamn. Ålands statistik- och utredningsbyrå. Boverket. (2012). [www]. Vision för Sverige Karlskrona: Boverket. City Mariehamn. (2015). [www]. Om oss. Hämtat Region Gotland. (2014). [www]. Gotland i siffor Visby: Region Gotland. Region Gotland. (2015). [www]. Visby ett levande världsarv. Hämtat Henrekson, M. (2011). Servicesamhällets framtid måste underlättas. Stockholm: Institutet för näringslivsforskning. Jansson, Roger. (2015, 10 feb). [personlig kommunikation] Lundberg, G. (Red). (2013). Flygtendenser 01/2013. Norrköping: Transportstyrelsen. Piper, Doug, CEO SRO Strategies. (2007, juni). Ticket Sales Workshop för WTA Tour i Wimbledon. [personlig kommunikation] Sida. (2014). [www]. Visste du detta om urbanisering? Stockholm: Sida. 20

23 Stockholm Business Region. (2013) [www]. Facts about Stockholm s tourism industry 2012, Stockholm: Stockholm Visitors Board. Svensk Turism Ab. [www]. Nationell strategi för Svensk besöksnäring. Stockholm: Svensk Turism Ab Tillväxtanalys. (2013). [www]. Utveckling av hållbara turistdestinationer. Östersund: Tillväxtanalys. Tillväxtverket. (2013). [www]. Fakta om svensk turism Stockholm: Tillväxtverket. Tillväxtverket. (2014). [www]. Fakta om svensk turism Stockholm: Tillväxtverket. TripAdvisor. (2015). [www]. Mariehamn. Hämtat Vacations.html Visit Åland (2015). [www]. En stad byggd kring sjöfart. Hämtat Visit Åland. [www]. Turismstrategi för Åland Mariehamn: Ålands Landskapsregering. Stockholm Visitors Board. [www]. Vanliga frågor. Hämtat Visit Sweden. [www.]. Gotland Island. Hämtat

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:2 20.3.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Februari 2015 Fler övernattade på hotellen i februari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:4 16.5.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2014 Färre hotellgästnätter i april Totala antalet övernattningar på hotellen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:1 13.2.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2015 Gästnätterna på hotellen minskade i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel

Turiststatistik 2012 Rapportens titel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Statistik 2013:2 Turiststatistik 2012 Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Turiststatistik I statistikserien Turism publiceras statistik månatligen över

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Vid dagens sammanträde föreligger förslag till Turismstrategi 2011 för. VTN i uppdrag att koppla in arbetet med Vimmerby kommuns turismstrategi

Vid dagens sammanträde föreligger förslag till Turismstrategi 2011 för. VTN i uppdrag att koppla in arbetet med Vimmerby kommuns turismstrategi Protokolljusterare Destinationsutvecklingsarbete - Turismstrategi 2011 för Vimmerby kommun - antagande Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar föreliggande

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Exportmoget Gotland Not yet!

Exportmoget Gotland Not yet! DestinationsArenan AB Annamari Thorell Mats Jansson 2014-09-09 Exportmoget Gotland Not yet! Rapport på uppdrag av Handel Gotland i samarbete med Svensk Handel och Region Gotland Innehåll 1 Exportmoget

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS

Innehållsförteckning DP01 STATISTIK OCH PROGNOS Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Omfattning... 2 2 Arbetsmetodik och genomförande... 4 3 Statistik och trender... 5 3.1 Befolkningsutveckling... 5 3.2 Resandestatistik... 6

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje

Roslagens Destinationsdag 2012 22 november. Teatern Norrtälje Roslagens Destinationsdag 2012 22 november Teatern Norrtälje Vad är en destination? Ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området mer intressant och konkurrenskraftigt

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Stockholms Hamnar. Färjepassagerarnas betydelse för stockholmsregionen

Stockholms Hamnar. Färjepassagerarnas betydelse för stockholmsregionen Stockholms Hamnar Färjepassagerarnas betydelse för stockholmsregionen Innehåll Sammanfattning 3 Om undersökningen 4 Resenärerna 9 Resan 14 Besöket 19 Konsumtionen 24 Stockholms Hamnars färjeundersökning

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Rapport om turismen på Åland

Rapport om turismen på Åland Rapport om turismen på Åland Den 1 april 2015 1. Inledning... 3 2. Turismutvecklingen... 3 3. Turismens betydelse för Åland... 4 4. Omvärldskunskap 2015... 5 Trender i världen... 6 Trender i Norden...

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Värmdö

Strategi för besöksnäringen i Värmdö Strategi för besöksnäringen i Värmdö Innehåll Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-28, 68 Inledning Varför en lokal strategi? Strategi för vem? Vad är turism och besöksnäring? Vision 2020 Mål, strategiska

Läs mer

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?

Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? 2009 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna? Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärer till stadens hamnar är en viktig

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Välkommen! Visit Ålands Medlemslunch

Välkommen! Visit Ålands Medlemslunch Välkommen! Visit Ålands Medlemslunch Agenda 1. Kort marknadsanalys 2. Visitaland.com 3. Fokus i höst 4. Enkäten Kort marknadsanalys Övernattningsstatistik Låg tillväxt Vissa marknader till och med vikande

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare Åsa Vagland Workshop i Stockholm 20 april 2015 Processen fram till idag 6 september 2013: Regeringsuppdrag till Trafikverket

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Stockholm Selections

Stockholm Selections Stockholm Selections Stockholms Södra Skärgård Presentation av ett projekt inom landsbygdsprogrammet Näringslivsforum Kimitoön 15 februari 2011 Stockholm Selections Stockholm är en fantastisk stad och

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1. Beskrivning av projektet i Destination Glada Hudik. Styrelsen NU ÄR VI IGÅNG! Hudiksvall 2013-06-20

Nyhetsbrev Nr 1. Beskrivning av projektet i Destination Glada Hudik. Styrelsen NU ÄR VI IGÅNG! Hudiksvall 2013-06-20 Nyhetsbrev Nr 1 Hudiksvall 2013-06-20 NU ÄR VI IGÅNG! Vi i föreningen vill med detta nyhetsbrev visa vårt nuläge inför det fortsatta arbetet och att vi kallar till medlemsmöte. Se sista sidan i nyhetsbrevet.

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland en attraktiv och tillgänglig destination nära Stockholm Uppdaterad 2014 Gripsholms slott, Mariefred. Foto: Sörmlands turismutveckling

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Bilaga 2 Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Definitioner: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid

Läs mer

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Inkvarteringsstatistik/Accommodation statistics Källa/Source: Tillväxtverket & SCB/Statistics Sweden Preliminära data för 2012/Provisional data for 2012

Läs mer

SEMESTERPARADIS PÅ ÅLAND

SEMESTERPARADIS PÅ ÅLAND SEMESTERPARADIS PÅ ÅLAND Bostadsaktiebolaget bastö 1 INFORMATIONSBROSCHYR Ditt boende på Åland i genuin skärgårdsmiljö Bastö BLAND KLIPPOR & SKÄR På Bastö, som är beläget ca 30 km norr om Mariehamn, skapas

Läs mer

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015

ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.

Läs mer

Exportmoget Gotland Not yet! 10 september 2014. DestinationsArenan AB på uppdrag av Handel Gotland Annamari Thorell och Mats Jansson

Exportmoget Gotland Not yet! 10 september 2014. DestinationsArenan AB på uppdrag av Handel Gotland Annamari Thorell och Mats Jansson Exportmoget Gotland Not yet! 10 september 2014 DestinationsArenan AB på uppdrag av Handel Gotland Annamari Thorell och Mats Jansson Sammanfattning Gotland som resmål har lägre andel internationella besökare

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer