Kvarkentrafiken SAMMANFATTNING. Kvarken Shortcut Project. Socio- och företagsekonomisk analys av. och en fast förbindelse över Kvarken
|
|
- Roger Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANFATTNING Socio- och företagsekonomisk analys av Kvarken Shortcut Project Kvarkentrafiken och en fast förbindelse över Kvarken MARKNADSANALYS MARKKINA-ANALYYSI Kvarkenförbindelsen är en förutsättning för samarbetet över Kvarken och en förutsättning för att ha ett fungerande stråk Kvarken - short cut system från Norska kusten till Europa och Ryssland. Som en konsekvens av EU-inträdet förlorade linjen 1999 möjligheten till skattebefriad ombordförsäljning. Passagerarantalet på förbindelsen har därefter minskat till en tiondel och det tidigare väl uppbyggda gränsöverskridande samarbetet har starkt försvagats. Samtidigt har andra färjeförbindelser genom undantagsregler kunnat behålla förmånerna och öka passagerartalen. Kvarkenrådet har låtit ÅF och Liidea genomföra en bred analys av Kvarkentrafiken på kort och lång sikt. Denna ska ligga till grund för en förnyad kommunikationsvision och en strategi för stegvis utveckling av förbindelsen. Detta dokument är en sammanfattning av studien, som kan läsas i sin helhet på Jämförelsealternativet Utvecklad färjetrafik Frekvens - järnväg 4,5 h 3 h 1 h 7 h 3 h 3,5 h h Antaget 80 km/h på vägnätet (snabbtåg ej beaktade på land) EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea
2 Stark förbindelse som förlorat mycket Färjelinjen Umeå-Vasa var grundstommen för det tidigare omfattande samspelet över Kvarken. Från nära en miljon resor 1998 har passagerarna efter upphörandet av taxfree minskat till färre än resor Trafiken via Åland, som fortfarande har skattefri ombordförsäljning, har fortsatt att öka, liksom vägtrafiken via Haparanda. För att klara trafikens ekonomi har biljettpriserna höjts avsevärt, vilket medverkat till de låga passagerartalen. I jämförelsen nedan mellan olika linjer i Östersjön ser vi de mycket stora skillnaderna avseende biljettpris, men även övriga standardfaktorer, mellan Kvarkentrafiken och andra linjer Passagerarvolym över Kvarken Äldre data saknas Godstrafiken över Kvarken fortsatte att utvecklats starkt under 2000-talet. Antalet godsenheter ökade med cirka 53 procent mellan 1998 och 2008, vilket är mer än för både färjetrafiken över Ålands hav och vägförbindelsen Haparanda-Torneå Passagerarvolym över Ålands hav Godstransporter över Kvarken (lastbilar). Restider, reguljära priser och utbud på Kvarkenförbindelsen och på jämförbara färjelinjer. Sträcka (nm) (1 nm 1,85 km) Umeå - Vasa Mariehamn - Kapellskär Mariehamn - Stockholm Visby - Oskarshamn Visby - Nynäshamn Trelleborg - Sassnitz 52 nm 36 nm 50 nm 54 nm 80 nm 60 nm Restid 4,5 h 2-2,5 h 2-3 h 3,5 h 4 h Enkelbiljett Bil m. passagerare 100 Personbil Buss m. 24 pass 220 Shopping Nej Ja Ja Ja Ja Ja Restaurang Ja, café Ja Ja Ja Ja Ja Övriga nöjen Nej Ja Ja Ja Ja Ja Tax-free Nej Ja Ja Nej Nej Nej
3 ulk Stark samhällsutveckling på båda sidor Det sker nu stora satsningar på transportinfrastruktur på båda sidor om Kvarken. Dessa satsningar kommer att leda till ökad tillgänglighet för gods och människor till Kvarkenförbindelsens brohuvuden och medverkar till ökad bärkraft för Kvarkenförbindelsen. Befolkningarna ökar på båda sidor om Kvarken och bedöms fortsätta att öka. I norra Sverige och Finland finns stora Narvik potentiella malmförekomster. När dessa utvinns, kommer de att få stora effekter på infrastruktur och godsflöden i vissa stråk. Även energisektorn växer snabbt, med biobränsle och vindkraft som starka näringar. Både den finska och svenska sidan har betydelsefull tillverkningsindustri och skogsbaserad industri. Finska sidan har även betydande jordbruksproduktion, särskilt Södra Österbotten. Båda sidorna har omfattande offentlig service, varvid särskilt framträder Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus. I Norge finns, utöver omfattande industri och offentlig sektor, betydande fiske och fiskodling. Handelsutvecklingen är mycket stark i östvästliga relationer. Handeln med Ryssland har vuxit snabbast från en tidigare mycket låg nivå. Med nuvarande standard på förbindelsen bedöms godstrafiken över Kvarken fortsätta att öka på både kort och lång sikt, medan persontrafiken bedöms ligga relativt konstant på dagens låga nivå. Lättkombiterminal Stensele, vid BioStor, 7 mn Tvärstråket Upprustning Storuman - Umeå, 5 mn Botniabanan Ny järnväg mn Rundvik Industrispår, 25 mn Nyland - Sundsvall Uppgradering Ådalsbanan, 685 mn Resecentrum Sundsvall, mn Sundsvall Stambanan Ökad kapacitet 31 mn Umeå Vasa Luleå Skellefteå Piteå Resecentrum, 5-10 mn Skellefteå Väg 363 Ombyggnader, 4 mn Umeå Hamn Rätning av kurva på E12, ev. ny järnvägsanslutning, uppgradering av färjekajen och ny omlastningsterminal, 12 mn Umeå Ö Resecentrum, 30 mn Umeå Umeå Godsbangård och Umeå C, 100 mn Förbifart E4/E12, 70 mn Uleåborg Vasa-Seinäjoki Elektrifiering, 20 Mn Seinäjoki - Uleåborg Upprustning, inkl. tilläggspår mellan Karleby och Ylivieska Fas 1: 190 Mn (klart 2010) Fas 2: 360 Mn Jakobstad Sjöfartsleden till Jakobstad 3 Mn Vasa Nysträckning Riksväg Mn Vasa Airport Logistics Center Vasa hamn Generalplan Riksväg 19 Förbifart Seinäjoki 63 Mn Oslo Havn Beslutade infrastrukturåtgärder till Åbo Helsingfors tbulk Kapellskär 3
4 Utvecklingsscenarier för färja och flyg I tabellen nedan redovisas de studerade scenarier som avser den medellånga sikten med ett tidsperspektiv på 5-10 år framåt. I. Nytta-Nöje har en färja anpassad både för godstrafik och ett större utbud för passagerare ombord. II. Frekvens har mindre kapacitet, men högre hastighet och en betydligt frekventare tidtabell. III. Utvecklad flygtrafik, har reguljär flygförbindelse Umeå-Vasa. IV. Kombinationsalternativ kombinerar scenario II och III. I analyserna har dessa alternativ jämförts mot ett jämförelsealternativ, som beskriver ett Status Quo-läge. Visionen är en fast förbindelse I uppdraget har också ingått att analysera Kvarkenregionens vision om en fast förbindelse över Kvarken. Samma sträckningar har studerats som i studien Skillnaderna är främst förändrade omvärldsfaktorer avseende näringsliv, politiska prioriteringar, lokala miljöförutsättningar, och skärpta miljö-, klimat- och säkerhetskrav. Vidare har beaktats att beräkningsmetoderna för stora infrastrukturinvesteringar har förändrats. I analyserna har antagits att en fast förbindelse med väg eller järnväg kan realiseras tidigast 2035, vilket bl a kräver ambitiös marknadsuppbyggnad med allt mer förbättrad färjeförbindelse. Studerade trafikeringsscenarier i tidsperspektivet Jämförelsealternativ Färja Nytta- Nöje Färja Frekvens Utvecklad flygtrafik Kombinationsalt. Färjeturer per vecka Flygturer per vecka Restid till havs färja Restid Umeå C - Vasa C - med färja+personbil med färja/flyg+kollektivtrafik Passagerarkapacitet färja Passagerarkapacitet flyg Passagerarkapacitet per år Lastkapacitet bilar: färja (dygn) 260 (260) 500 (715) 250 (640) 260 (260) 250 (500) Lastkapacitet längdmeter: färja (dygn) 850 (850) (2285) 800 (2060) 850 (850) 800 (1600) Biljettpriser (2009 års nivå) - Vuxen / Rabatt / 80 - Personbil med passagerare Lastbil med släp/trailer Café/Rest/Shop/Nöjen ja/ - / - / - ja/ja/ja/ja ja/ja/ja/- ja/ - / - / - ja/ja/ja/ja
5 Många vill kunna nyttja förbindelsen mer Kvarkenrådet har låtit genomföra stora ambitiösa resvaneundersökningar på färjelinjen åren 1997, 2000 och Intervjuundersökningarna innefattade frågor om hur resandet skulle förändras i frekvens om olika förhållanden ändrades. På motsvarande sätt har flera intervjuundersökningar genomförts med transportföretag och stora godstransportkunder för att klargöra potentialerna för godstrafiken i de olika scenarierna. I samband med denna studie har ytterligare 27 organisationer intervjuats under januari - april Antal personresor per år Med hjälp av dessa data har prognoser tagits fram för passagerar- och godstrafiken, se nedan. Både passagerartrafiken och godstrafiken bedöms öka i de olika scenarierna. Godsvolymerna bedöms få en betydande tillväxt de närmaste 5-7 åren efter att förbindelsen utvecklats. Därefter bedöms utvecklingen bli mer måttlig. Persontrafiken bedöms öka mest i successivt Frekvens till en nivå ca 3 ggr så stor som idag, men ändå bara till ca 1/3 av passagervolymerna med tax-free. Med fast förbindelse skulle flödena öka drastiskt mycket mer, särskilt för personresor. Väg, Hög Utveckling Prognos Järnväg, Hög Väg, Måttlig Järnväg, Måttlig Färja Frekvens Färja Nytta-nöje Färja + Flyg Färja Jämförelsealternativ Antal enheter motsvarande lastbilar Väg, Hög Väg, Trolig Prognos Väg, Låg Utveckling Färja Frekvens Färja Nytta-nöje Färja Jämförelsealternativ Lastbilar
6 Förutsättningar finns för lönsam färjetrafik Fartygstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Passagerarfärjorna i Östersjön är nu betydligt snabbare och bekvämare än tidigare. Motortekniken har också utvecklats med bränsleeffektivare motorer som kan köras på förnybara bränslen. Med nuvarande godsutveckling bedöms en ny färja behövas senast 2015 för att kunna möta behoven. En ny färja över Kvarken skulle behöva ha stort lastbilsdäck och stuverimöjligheter samtidigt som passagerarutrymmena behöver vara av tillräckligt god standard. Analyserna av intervjuundersökningarna 2000 och 2004 visar en överprissättning på biljetter. En prissänkning skulle ge fler resenärer och därmed något högre totala biljettintäkter. Den företagsekonomiska analysen tyder på att de ökande godsvolymerna och ökade biljettintäkter skulle ge förbättrade förutsättningar för lönsam färjetrafik utan samhällsstöd. RG Line har också visat en positiv MEUR 2020 Nytta-Nöje Frekvens Flyg* Kombination Intäkter Operationella kostnader Fasta & finansiella kostnader Resultat *) exkl färja resultatutveckling och gick med vinst Färjescenarierna Nytta-Nöje och Frekvens visar på god lönsamhet för 2020 men är förknippade med stora färjeinvesteringar och väntas inledningsvis gå med förlust i några år. Att Kvarkenförbindelsen är kort ökar lönsamhetsförutsättningarna med strängare miljökrav och dyrare energipriser då alternativen kan vara långa omvägar. Analysen visar att samhällsvinsterna blir betydligt större om förbindelsens standard kan höjas. En rimlig nivå vore ett samhällsstöd per resa som motsvarar skattebortfallet för trafiken på Ålands hav (ca 40 euro per resa), eller åtminstone den nivå som Sverige betalar till Gotlandstrafiken (ca 25 euro per resa). Skattefinansiering MEUR/ÅR 0,5 Kvarken Skattefinansiering EUR/RESA 7 Kvarken 40 Gotland 25 Gotland ca Ålands hav ca Ålands hav Skattebortfall Sverige Skattebortfall Finland Kvarkentrafiken behöver en färja med högsta isklass, god standard på passagerarutrymmena, hög godskapacitet och helst möjligheter till stuverigods. (Montage baserat på m/s Visby) 6
7 Visionen intressant för fördjupade studier En fast förbindelse med väg eller järnväg över Kvarken skulle innebära en stor systemförändring av transportsystemet i norra Europa, och innebär stora nyttor för integrationen inom EU och samspelet inom Kvarkenregionen. De beräknade kostnaderna och nyttorna med en fast förbindelse har ökat sedan Kvarkenrådets studie Anslutning till det allmänna vägnätet och särskilt en järnvägsanslutning till Vasa har också blivit mer komplicerad genom att Kvarkens skärgård sedan 2006 är med på UNESCO:s lista över naturområden med världsarvsstatus. I denna studie, som bygger på i huvudsak gränsregionala potentialer, beräknas nyttorna i det bästa utfallet ge en nyttotäckning av ca 30% av investeringen. Detta är ett bättre utfall än vid den förra studien, men indikerar att förbindelsen, trots stora samhällsnyttor, fortsatt är samhällsekonomiskt svårmotiverad. De stora nyttorna tillsammans med de stora osäkerheterna gör att en fast förbindelse behöver bli en fråga för fördjupade analyser. Analyserna bör fokusera på ett vidgat transnationellt perspektiv, genomförbarhet avseende miljöintrånget och en fördjupad finansieringsdiskussion. Dessa analyser har inte varit möjliga inom ramen för detta arbete. UMEÅ N1 S2 N2 S1 Havsdjup 0-10 m m Vägförbindelse bro / tunnel Järnvägstunnel Färjeförbindelse Konstgjord ö Ventilationsö UNESCO Världsarv VASA Naturskyddsprogram & Natura km
8 Strategi för förbindelsen Baserat på scenarioanalyserna, prognoserna och den samhällsekonomiska analysen bedömer vi att en strategi för Kvarkenförbindelsen bör innefatta följande element, listade i ungefärlig kronologisk ordning: Begäran om likvärdiga marknadsmässiga villkor som för andra färjeförbindelser i Östersjön, exempelvis Ålands- och Gotlandstrafiken. Samverkan mellan regionerna, trafikoperatören, turismnäringen och godstransportaktörer för utveckling och marknadsföring av resepaket och logistiklösningar där färjan är en länk. Tydliggörande av Kvarkenförbindelsens funktion i en vision för ett vidare geografiskt sammanhang. Förberedelser för beställning av ett anpassat RoPax fartyg för att klara korta transport- och terminaltider, bekväma persontransporter och större godsvolymer. Målåret för detta bör vara när nuvarande upphandlingsperiod går ut, dvs Fartyget bör ha kapacitet för passagerare vid en dubbeltur per dag och ett lastdäck på filmeter för lastbilar. Vid två dubbelturer per dag räcker det med kapacitet för passagerare och filmeter för lastbilar. Nyttjande av möjligheter till ombordförsäljning och annat utbud ombord för att stärka passagerarunderlaget på fartyget och förbindelsens totalekonomi. Utveckling av anslutande infrastruktur, kollektivtrafik och transporttjänster för att öka tillgängligheten till färjeförbindelsen. I tidsperspektivet efter 2020 förstärkning under högsäsong med höghastighetsfärjor när passagerarkapaciteten blir otillräcklig. Fortsatt planeringsberedskap för en fast förbindelse, inklusive ytterligare utredningsinsatser avseende ett bredare transnationellt perspektiv, miljöstudier och finansieringslösningar. Det finns också ytterligare åtgärder som kan stärka Kvarkenförbindelsen på kort och lång sikt. Förbered en ansökan om Motorways of the Sea-status för Kvarkenförbindelsen. Klarlägg möjligheterna till försörjning av lokalt producerad biogas till färjetrafiken. Innevarande upphandlingsperiod Marknadsuppbyggnad Snabb tillväxt Mognadsfas Trafiktillväxt i takt med övrigt utbyte Sv/Fi Ev bygge av fast förb. Marknadsuppbyggnad Snabb tillväxt Nytt fartyg 2014/2015? Byggbeslut fast förbindelse? 8
Susanna Ehrs. 1 februari 2012
Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,
Läs merSammanfattning och slutsatser från analysen av Kvarkentrafiken
Kvarkenrådet Umeå 16-17 november 2000 Utredningen har gjorts med stöd av Europeiska Regionala utvecklingsfonden Sammanfattning och slutsatser från analysen av Kvarkentrafiken Färjesjöfarten över Kvarken
Läs merKvarken Shortcut Project MARKNADSANALYS MARKKINA-ANALYYSI
Kvarken Shortcut Project MARKNADSANALYS MARKKINA-ANALYYSI Kvarken Shortcut Färjetrafikens betydelse för näringslivet och medborgarna i regionerna 24 APRIL 2012 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merFLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin
FLISIK För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen Långsiktig förvaltning av små vattendrag Miniseminarium 2014-01-22, Umeå Lotta Haldin Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 10.3.2014
Läs merPassagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF
Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna
Läs merInfrastrukturplaner i Sverige
Infrastrukturplaner i Sverige Mårten Edberg Infrastrukturstrateg Stråkrådet E12 3-4 juni i Vasa Två planstrukturer under upprättande Nationell plan (gemensam för fyra trafikverk) - Hanterar investeringar
Läs merFärjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF
Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
Läs merDen bredare korridoren
Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig
Läs merLogistik som utvecklingsstrategi
Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:870 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (båda S) Nordiskt samarbete för de öst-västliga kommunikationerna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merFolkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea
Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merKvarkenrådet - Utveckling i Kvarkenregionen
Kvarkenrådet - Utveckling i Kvarkenregionen SeaGIS slutkonferens 26.8.2014 Susanna Ehrs 1 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken Avstånd från kust till kust: ca 80 km Mellan
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merMÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN
MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN Aktivitet 2 inom SeaGIS 2.0 Presentation i Vasa 13 mars 2018 Örjan Pettersson, Umeå universitet Kenneth Nordberg, Åbo Akademi VARFÖR BLÅ TILLVÄXT? Utgångspunkter
Läs merBILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE Deltagarna fick gruppvis ta fram de funktioner de ansåg viktiga inom regionen på ett 00, 040 och 050 års perspektiv. Efter varje
Läs merSYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn
Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med
Läs mervisit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands
visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs merBeredningen av en strategi för att trygga fartygstrafiken i Kvarken. Arbetsgruppens slutrapport
Beredningen av en strategi för att trygga fartygstrafiken i Kvarken Arbetsgruppens slutrapport 11.10.2012 Publikationer 17/2012 Kommunikationsministeriet Vision Välfärd och konkurrenskraft genom goda kommunikationer
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merS15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merGotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter.
Gotländska ståndpunkter. En ö. Ett hav. Möjligheter. Havet är vår landsväg! Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna med fastlandet är avgörande för Gotlands
Läs merVärldsarv i samverkan 63 N. Människan och havet
Människan och havet Märarygghålet, Björkö, Kvarkens skärgård, 1949. Världsarv i samverkan 63 N Ständig anpassning Märarygghålet, Björkö, Kvarkens skärgård, 2008. Världsarv i samverkan 63 N Bronsåldersröse
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merBÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET
SVE BÄSTA POSITION MITT I ENERGIKLUSTRET NLC Vaasa är ett modernt logistik- och företagsområde som planerats för att gynna särskilt Vasaregionens exportoch energiindustri. Tack vare läget nära riksvägarna
Läs merBorgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret
2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs merRikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg
Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet
Läs merPassagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF
Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och
Läs merSammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merBeredningen av en strategi för att trygga fartygstrafiken i Kvarken
Beredningen av en strategi för att trygga fartygstrafiken i Kvarken Arbetsgruppens mellanrapport 10.5.2012 Beredningen av en strategi för att trygga fartygstrafiken i Kvarken Arbetsgruppens mellanrapport
Läs merPassagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF
Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna
Läs merYttrande över utredning om Karlsborgsbanan
D ATU M 2012-10-19 Regionutvecklingsnämnden Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan Skaraborgs Kommunalförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning. Förbundet vill framföra
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merThe Kvarken Link projektansökning till TEN-T
The Kvarken Link projektansökning till TEN-T 1. Kort beskrivning av projektet/studien Projektet, The Kvarken Multimodal Link, avser göra en uppgradering av en transportlänk mellan Sverige och Finland.
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merRTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND
Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merinfrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för kraftfulla investeringar i väg och järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion S1836 Motion till riksdagen 2018/19:1788 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merE12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport 2014-09-30
E12 Atlantica Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar Slutrapport 2014-09-30 NORWAY Luleå FINLAND Karleby St Petersburg Skellefteå Jakobstad Seinäjoki Lycksele Umeå Vasa
Läs merKort historia. Norrtågstrafiken
Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter
Läs merETT TRANSPORTSTRÅK FÖR FRAMTIDEN
ETT TRANSPORTSTRÅK FÖR FRAMTIDEN 1 »Umeå och Vasa hamn har redan gjort stora investeringar som kan ge lägre kostnader i en förlängning.«det gäller att utveckla nya, och inte nog så viktigt, miljövänliga
Läs merTurlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y. Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11
Turlista 2015 N Y N Ä S H A M N O S K A R S H A M N V I S B Y Gäller för perioden 2015.02.02 2016.01.11 Kvalitets- och miljöledningscertifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 sedan 2003. 2 februari 29
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merHandlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019
Handlingsprogram för infrastruktur Helena Nilsson, regional utvecklingsdirektör Regionstyrelsen 18 juni 2019 Hållbar samhällsplanering Korta restider med hög punktlighet för personer och gods Minska klimatpåverkan
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merVad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning
Läs merFakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen
Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands
Läs merETT TRANSPORTSTRÅK FÖR FRAMTIDEN
ETT TRANSPORTSTRÅK FÖR FRAMTIDEN 1 »Umeå och Vasa hamn har redan gjort stora investeringar som kan ge lägre kostnader i en förlängning.«det gäller att utveckla nya, och inte nog så viktigt, miljövänliga
Läs merFakta om transporter 2012
Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon
Läs merPassagerarrederierna i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening
Passagerarrederierna i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna har en betydande roll i den svenska rese- och
Läs merHamnstrategi. Bakgrund
Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.
Läs merFlerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009
Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merInfrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman
Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merväg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015
Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat
Läs merUtblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik
Utblick från nationell nivå Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik Attityder till kollektivtrafik 96% av befolkningen instämmer: Satsning på kollektivtrafiken är bra för samhället 75% av befolkningen
Läs merBilaga 1: Utvärderingsöversikt/check-lista Monica Lundin
Bilaga 1: Utvärderingsöversikt/check-lista Monica Lundin 2010-09-29 Utvärderingsparameter Långsiktiga mål Metod Löpande dokumentation av aktiviteter/ utredningar /information i projektet Målen följs upp
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merResor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011
Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet
Läs merUTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag
UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska
Läs merRegional gemenskap, ledarskap och samarbete
Regional gemenskap, ledarskap och samarbete Regionalt samarbete i Kvarken Maria Backman Utvecklingschef, Vasa stad www.vasa.fi Innehåll den följande halvtimmen Några ord om Vasa och Kvarken regionen Samarbete
Läs merÅrsrapport - Linjesjöfart till och från Gotland 2016
Årsrapport - Linjesjöfart till och från Gotland 2016 1(11) Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Avtalets konstruktion... 3 Sammanfattning... 3 Produktion... 4 Trafikutbud... 4 Antal resenärer... 4 Fordon
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merNya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv. Jan Kyrk Affärschef SJ AB
Nya Ostkustbanan ur ett passagerarperspektiv Jan Kyrk Affärschef SJ AB Befolkningen växer 6 miljoner 8 9 11 10 12 13 miljoner 1923 1969 2004 2017 2040 2060 Källa: Befolkningsprognos 2017 (SCB) Tågresande
Läs merBygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se
Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur
norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merInfrastruktur för effektiv och hållbar logistik
Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik Rein Jüriado Strateg TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Logistikdag Norr 8 november 2018 Vår vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2
Läs merTURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012
TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med
Läs merStorstadspaket för infrastruktur i Skåne
Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket
Läs merRemissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)
Ert dnr: Vårt dnr: Li146/2016 Handläggare: Lars Sandberg Anna Johansson, Infrastrukturminister Ola Nordlander, Näringsdepartementet Anna T Johansson, Näringsdepartementet Sten Hammarlund, Trafikverket
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merSJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens
Läs merMarknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Läs merPraxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND
Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Lotta Haldin / Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Lotta Haldin /
Läs merStockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG
Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen
Läs merNYA SAMARBETSFORMER. Det gränsregionala samarbetet och framtiden. MidtSkandia 30 år Mo i Rana 26/
NYA SAMARBETSFORMER Det gränsregionala samarbetet och framtiden MidtSkandia 30 år Mo i Rana 26/10 2018 Olav Jern olav.jern@gmail.com Tel. +358 44 320 6567 Livet efter nya färjan bereda oss för framtiden
Läs merKommunförbundet Skåne TC-konferens
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kommunförbundet Skåne TC-konferens 2015-11-06 Peter Bernström PLsys Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029)
Läs merKundundersökning mars 2014
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista
Läs merKundundersökning juli 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby
Kundundersökning juli 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Nynäshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer
Läs merNTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010
NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.
Läs merKundundersökning mars 2013. Trafikslag:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning
Läs merEn Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merTertialbokslut 2 jämte prognos 2 för Kapellskärs Hamn AB
6. KAPHAB 2016-09-26 Tertialbokslut 2 jämte prognos 2 för 2016- Kapellskärs Hamn AB Marknaden Som en följd av en ökad osäkerhet i världsekonomin skrev IMF i början av 2016 ner sin prognos för den globala
Läs merDetta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-11-16 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Överenskommelse om utbyggnad
Läs merTuristnäringens Resindex och prognos Q2 2011
Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande
Läs merKundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby
Kundundersökning mars 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer
Läs merREDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.
REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merGröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft
Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och
Läs mer