Hedenstorp, söder om RV 40

Transkript

1 Arkeologisk utredning, etapp 2 Hedenstorp, söder om RV 40 Inför planerad exploatering inom del av Hedenstorp 1:3 Sandseryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2007:51 Moa Lorentzon

2

3 Arkeologisk utredning, etapp 2 Hedenstorp, söder om RV 40 Inför planerad exploatering inom del av Hedenstorp 1:3 Sandseryds socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2007:51

4 Rapport, foto och ritningar: Moa Lorentzon Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Mariana Bäckström Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS2007/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2007

5 Innehåll Inledning... 5 Förutsättningar för steg 2 av den arkeologiska utredningen... 5 Mål och metod... 5 Boplatslägen... 5 Område Område Klumpstenar Järnframställning Kolning Topografi... 7 Fornlämnings- och kulturmiljö Tidigare undersökningar Resultat Boplatslägen... 8 Område Område Klumpstenar Järnframställning Kolning Utvärdering av metod och resultat Stenåldersboplatser Järnåldersboplatser Järnframställning Sammanfattning...11 Åtgärdsförslag, nya frågor Slaggvarp Raä Kolning Administrativa uppgifter Referenser...15 Tryckta källor Arkiv...15 Figurförteckning Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Resultat AU2. Slaggvarp, anläggningsbeskrivningar. Kolbottnar, tabell.

6 figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan. Utredningsområdet är skrafferat. Blå linje visar området för utredningens steg 1. Skala 1:

7 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 5 Inledning Jönköpings kommun planerar att upplåta mark för industri inom fastighet Hedenstorp 1:3, söder om riksväg 40, i Sansderyds socken (figur 1). Med anledning härav genomförde Jönköpings läns museum, under juni månad 2007, en arkeologisk utredning etapp 2 inom det ca m 2 stora område som berörs. Ansvarig för fält- och rapportarbete var Moa Lorentzon, arkeolog och till sin hjälp i fält hade hon Anna Kloo, arkeolog, båda verksamma på Jönköpings läns museum. Beställare av arbetet var Tekniska kontoret, Jönköpings kommun. Förutsättningar för steg 2 av den arkeologiska utredningen Inom planlagt område var sedan tidigare 7 kolningsgropar registrerade (Raä ) samt uppgifter om ett fåtal kolbottnar. I sydväst skär området rakt igenom en tidigare registrerad järnframställningsplats (Raä 190) som enligt FMIS består av 1 slaggvarp och 15 kolningsgropar (figur 1). Vid en utredning 1994, inför breddning av riksväg 40, observerades en koncentration av klumpstenar (eventuellt gravanläggningar), någonstans i områdets nordvästra del, oklart exakt var (Jlm dnr 459/94, Arkeologisk rapport 1994:26). Sommaren 2004 genomförde Jönköpings läns museum etapp 1 av den arkeologiska utredningen i form av noggrann inventering av planlagt område (Jlm dnr 15/02, Lorentzon 2004). Resultatet blev att två tidigare ej kända kolningsgropar samt ett flertal kolbottnar påträffades och registrerades samt att fem områden bedömdes utgöra bra lägen för förhistoriska boplatser, från stenålder respektive järnålder. Mål och metod Den arkeologiska utredningen som helhet har som mål att fastställa förekomst av fasta fornlämningar och kulturlämningar. Redan i steg 1 av utredningen, inventering, har detta mål till viss del uppnåtts varför mål och metod för steg 2 av utredningen har varierat beroende på fornlämningstyp enligt följande: Boplatslägen Steg 1 kunde konstatera att lämpliga lägen för förhistoriska boplatser fanns inom fem områden. Steg 2 hade som målsättning att fastställa om förhistoriska boplatser faktiskt fanns.

8 6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 Område 1 4 Inom område 1, 2, 3 och 4 fanns flera platser som bedömdes lämpliga för boplatser från stenåldern (Bilaga 1). Utifrån antagandet att lämningar i form av stolphål, härdar etc inte har bevarats sedan stenåldern, p.g.a. urlakningen i den lättdränerade sand som utgör marktäcket i området, grävdes i första hand provrutor, 1 x 1 meter, för att fånga upp boplatsspår i form av fynd. Schaktning gjordes i dessa områden till viss del och som komplement till provrutsgrävningen. Område 5 Inom område 5 förväntades boplatslämningar från järnålder, utifrån närheten till en gravgrupp med trolig datering till äldre järnålder (Raä 7), samt platsens läge på en mindre höjd, varför endast sökschaktning genomfördes (Bilaga 1). Klumpstenar Vid steg 1 av utredningen återfanns inte några klumpstenar. Målet med steg 2 har varit att faktiskt återfinna dem och i förekommande fall fastställa om de utgör gravar eller ej. En noggrannare inventering gjordes och eventuella klumpstenar har också beaktats vid sökschaktning efter boplatslämningar. Järnframställning Utifrån förekomsten av flera kolningsgropar kan det antas att en eller flera idag ej kända järnframställningsplatser finns inom området. Kring kolningsgroparna, samt i dess närområden eftersöktes slaggvarp, i första hand med hjälp av noggrann inventering och geologspett. Sökschaktning efter slaggvarp gjordes som komplement och eventuella slaggvarp har också beaktats vid sökschaktning efter boplatslämningar. Kolning Ett flertal kolningsgropar och kolbottnar finns inom området. Kolningsgroparna ligger dels väl samlade kring en idag känd järnframställningsplats (Raä 190) dels utspritt och enskilt och slutligen ligger enstaka kolningsgropar i nära anslutning till en eller flera kolbottnar. Som beskrivits ovan antas kolningsgroparna i första hand indikera järnframställning. Kolbottnarna ligger dels samlade inom begränsade områden, några i nära anslutning till en kolningsgrop, dels utspritt och enskilt, återigen några i nära anslutning till en kolningsgrop. Någon kolarkoja är idag inte känd i området. Kolbottnarna kommer att beskrivas utifrån storlek, karaktär, läge i terrängen samt omgivande lämningar. Utifrån resultaten från sökning efter järnframställningsplatser kommer kolningsgroparna i området, tillsammans med beskriv-

9 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 7 ningen av kolbottnarna, att ge möjligheten att formulera frågor kring själva kolningen i området. Topografi Utredningsområdet är beläget meter över havet och utgörs av ett kuperat dödislandskap där flera små och lågt liggande mossbildningar skarpt avgränsas av höjdpartier av sand och/eller grus. Centralt i området ligger Mogöl, ett större våtmarksområde med vattenspegel mitt i. De sanka partierna förtätas väster och söder om utredningsområdet och bildar Dumme mosse. Större delen av området är beväxt med äldre tallskog men i de sanka partierna växer tät lövsly. Sydväst respektive söder om utredningsområdet ligger Västersjön och Ulvstorpasjön med småhusbebyggelse och sommarstugeområden runt om. I norr och öster begränsas utredningsområdet av riksväg 40 respektive vägen mot Sandseryd och i väster av Jönköpings flygplats. Fornlämnings- och kulturmiljö En närmare beskrivning av fornlämnings- och kulturmiljö gavs i rapporten för arkeologiska utredning, etapp 1 (Arkeologisk rapport 2004:34). Utifrån resultatet av utredningen, steg 2, är det ändå värt att åter belysa de lämningar efter lågteknisk järnframställning som finns registrerade och i flera fall undersökta i området kring Dumme mosse, Axamo flygplats, Västersjön och Axamosjön. Järnframställningsplatserna består oftast av slaggvarp, ugn och kolningsgropar och dateras till sen järnålder tidig medeltid ( e.kr), med en möjlig koncentration i vikingatid ( e.kr). Hedenstorps industriområde ligger i östra kanten av detta område med Raä 190 (järnframställningsplats) delvis inom nu aktuellt område och Raä 186 (en järnframställningsplats vilken undersöktes vintern 2001) precis norr härom (figur 2). Som beskrivits ovan finns även flera kolningsgropar spridda över området vilket indikerar att idag ej kända järnframställningsplatser finns i området. Utifrån resultaten från de undersökningar som tidigare gjorts inom Hedenstorps industriområde, norr om riksväg 40, samt de utredningar som nu avslutats söder om samma väg, är det också befogat att åter nämna den stora mängd spår av kolning som påträffats. Norr om riksväg 40 daterades ett flertal kolningsgropar, varav flertalet låg inom fornlämning 186 och följdaktligen anslöt sig till slaggvarpet, både tidsmässigt (ca e.kr.) och lägesmässigt. Ca 200 meter norr om slaggvarpet låg dock ytterligare ett tiotal kolningsgropar, utspridda över ett större område. Två av dessa daterades och visade sig vara från ca e.kr. Båda kolningsgroparna låg endast meter från varsin kolbotten vilka

10 8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 tyvärr inte undersöktes eller daterades varför det inte går att säga om lämningarna är samtida eller om kolningen i mila representerar ytterligare en yngre kolningsaktivitet. Figur 2. Röda stjärnor markerar lämningar efter lågteknisk järnframställning kring Dumme mosse, Axamo flygplats, Västersjön och Axamosjön. Tidigare undersökningar En närmare beskrivning av tidigare undersökningar gavs i rapporten för den arkeologiska utredningen, etapp 1 (Arkeologisk rapport 2004:34). Resultat Boplatslägen Lämpliga lägen för förhistoriska boplatser fanns inom fem områden.

11 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 Område 1 4 Längs de höjdsträckningar vid våtmarker där framförallt boplatser från stenålder förväntades (Figur 3 ), grävdes och sållades sammanlagt 34 provrutor, 1 x 1 meter. Inom område 3 prioriterades rutgrävningen bort då områdets boplatslägen ligger utanför exploateringsområdet. Inga spår av boplatser påträffades i provrutorna varför sökschaktning genomfördes som komplement. Inte heller detta gav spår av boplatser (Bilaga 1 ). Område 5 En noggrann sökschaktning genomfördes på och kring den höjd där boplatslämningar från järnålder förväntades, men inga spår av sådana påträffades (Bilaga 1 ). Klumpstenar Vid en utredning 1994, inför breddning av riksväg 40, observerades en koncentration av klumpstenar (eventuellt gravanläggningar), någonstans i områdets nordvästra del, oklart exakt var (Jlm dnr 459/94, Arkeologisk rapport 1994:26). Vid steg 1 av utredningen återfanns inte dessa klumpstenar. En noggrannare inventering gjordes nu och två stenar påträffades centralt i områdets norra del, inom område 7 (Bilaga 1 ). Sökschaktning kring stenarna samt i deras närmoråde kunde dock visa att de ej var gravar. Eventuellt har den koncentration av klumpstenar som nämns Figur 3. Längs höjdsträckningarna vid våtmarker förväntades boplatser från stenålder. 9

12 10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 i utredningen 1994 försvunnit i samband med breddningen av riksväg 40. Figur 4. Slaggvarp 1, område 1. Från NNV. Fornlämningsbandet markerar mitten på själva varpet. Precis framför varpet anas en grund grop. Järnframställning Kring kolningsgroparna i område 1, 5, 6 och 7 samt i groparnas närområden eftersöktes slaggvarp, i första hand med hjälp av noggrann inventering och geologspett. Sökschaktning efter slaggvarp gjordes som komplement och eventuella slaggvarp beaktades vid sökschaktning efter boplatslämningar. Tre förut ej kända slaggvarp påträffades, alla tre med hjälp av noggrann inventering, skicklighet och geologspett. Inom område 1, mellan två kända kolningsgropar (fornlämning 226:1 och 2), påträffades varp 1 (figur 4, Bilaga 1 och 2). Inom fornlämning 190 (villken till hälften ligger inom område 6 och till hälften utanför exploateringsområdet) påträffades varp 2 och 3 (Bilaga 1 och 2). Samtliga tre varp som ligger inom fornlämning 190 (Bilaga 1) framstår som stora vid jämförelse med dels varp 1 och dels med det varp inom fornlämning 186 som undersöktes 2001 (strax norr om riksväg 40). Också det faktum att det här ligger flera varp samt en stor mängd kolningsgropar inom ett begränsat område, gör att fornlämning 190 sticker ut något vid en jämförelse med liknande lämningar. Kolning Tre kolningsgropar, fornlämning 225, 228, 229, vilka alla legat längs riksväg 40, återfanns inte, troligen har de försvunnit i samband med breddningen av riksväg 40 (Bilaga 1). Sex tidigare ej kända kolningsgropar påträffades, 1 i område 1, 4 i område 6 och 1 i område 7 (Bilaga 1). Den eftersökning av slaggvarp som beskrivits ovan omfattade även närområdena till dessa nyfunna kolningsgropar varvid kan konstateras att dessa inte ligger i direkt anslutning till något slaggvarp. Sammanlagt har 34 kolbottnar hittats och beskrivits (Bilaga 3). Läge i terrängen samt omgivande lämningar framgår av inmätningen (Bilaga 1). En kolbotten, i sydvästra hörnet av område 1, antas vara efter en liggmila (Bilaga 1, id 124) övriga efter resmilor. Utvärdering av metod och resultat Stenåldersboplatser Antagandet att lämningar i form av stolphål, härdar etc inte har bevarats sedan stenåldern, p.g.a. urlakningen i den lättdränerade sand som utgör marktäcket i området, är troligen korrekt och därmed var det riktigt att koncentrera insatsen till provrutsgrävning för att fånga upp boplatsspår i form av fynd. Däremot borde en mer noggrann geologisk analys av landska-

13 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 11 pets förutsättningar föregå bedömningen av områden som bra lägen för förhistoriska boplatser från t.ex. stenåldern. I detta fall borde antagandet att våtmarkerna kunde varit rester av ett äldre sjösystem, underbyggts bättre med t.ex. analys av borrkärnor från våtmarkerna. Järnåldersboplatser Antagandet att område 5 var ett bra boplatsläge måste anses korrekt både utifrån de geografiska förutsättningarna och utifrån fornlämningsbilden. Även val av metod får anses korrekt. Järnframställning Spåren av järnframställning i form av slaggvarp är svåra att hitta. Att utgå från antagandet att förekomst av kolningsgropar är en indikation på att det i närområdet ocskå kan finnas ej kända järnframställningsplatser, blir ett sätt att koncentrera en inventering till begränsade ytor. Det blir möjligt, tidsmässigt, att hinna med en noggrann inventering vilken har stora chanser att fånga upp de mycket otydliga spåren av järnframställning. Användandet av geologspett är nödvändigt för att kunna hitta slaggvarp. Däremot blir sökschaktning som komplement till inventering överflödigt i sökandet efter den här typen av lämningar. Problemet med metoden ligger i att utgå från kolningsgropar för att hitta järnframställning. För det första ligger det redan i antagandet att kolningsgropar indikerar järnframställning en tolkning av hur verksamheten byggts upp, kolning och järnframställning har följts åt, de har lokaliserats på samma platser. Därmed blir stora ytor som kanske kan vara bra ur endast järnframställningsynpunkt bortprioriterade och aldrig inventerade. För det andra riskerar kolningsgroparna att bli uppmärksammade enbart som indikatorer på järnframställning, inte som lämningar efter kolningsverksamhet. Sammanfattning Jönköpings kommun planerar att upplåta mark för industri inom fastighet Hedenstorp 1:3, söder om riksväg 40, i Sandseryds socken. Med anledning härav genomförde Jönköpings läns museum, under juni månad 2007, en arkeologisk utredning etapp 2 inom det ca m 2 stora område som berörs. Lämpliga lägen för förhistoriska boplatser fanns inom fem områden. Provrutor samt sökschakt grävdes men inga spår av boplatser påträffades. Vid en utredning 1994, inför breddning av riksväg 40, observerades en koncentration av klumpstenar (eventuellt gravanläggningar). Två stenar påträffades nu men schaktning kring dessa kunde visa att de ej utgjort gravar.

14 12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 Kring kolningsgropar samt i dess närområden eftersöktes slaggvarp, i första hand med hjälp av noggrann inventering och geologspett, varvid tre förut ej kända slaggvarp påträffades. Tre kolningsgropar, fornlämning 225, 228, 229, vilka alla legat längs riksväg 40, återfanns inte, troligen har de försvunnit i samband med breddningen av riksväg 40. Sex tidigare ej kända kolningsgropar påträffades, ingen av dessa ligger i direkt anslutning till något slaggvarp. Sammanlagt hittades 34 kolbottnar, vilka beskrivits vad gäller storlek och karaktär samt läge i terräng och förhållande till andra lämningar. Åtgärdsförslag, nya frågor Slaggvarp 1 Den nyfunna järnframställningsplatsen inom område 1, slaggvarp 1, bör enligt länsmuseet bli föremål för vidare undersökning. Fornlämningens utbredning och karaktär måste fastställas innan undersökning och borttagande kan genomföras. Raä 190 De nyfunna järnframställningsplatserna inom område 6, slaggvarp 2 och 3, ligger idag på gränsen respektive precis utanför gränsen på det område som ska exploateras. Varpen ingår i fornlämning 190 vilken vid exploatering kommer att delas mitt i tu. Lämningen består av minst tre slaggvarp samt minst 15 kolningsgropar vilket tillsammans med varpens storlek gör att den sticker ut något vid en jämförelse med liknande lämningar i området. Länsmuseet föreslår därför att en större del av Raä 190 undgår exploatering än vad som är planerat idag. Alternativet bör vara att hela fornlämningen blir föremål för en förundersökning för att fastställa vilka delar av den som kan anses vara sammanhängande och i så fall skall undersökas i sin helhet och tas bort. Kolning Inventeringen av järnframställningsplatser kunde konstatera att alla kolningsgropar i området inte ligger i direkt anslutning till något slaggvarp. Om kolningsgropar inte hör samman med järnframställningen, vad representerar de då? Enstaka kolningsgropar ligger i nära anslutning till kolbottnar, hör dessa lämningar ihop? Sammanlagt har 34 kolbottnar hittats och beskrivits i området. En kolbotten, i sydvästra hörnet av område 1, antas vara efter en liggmila, övriga efter resmilor. Vilket tidsspann, vad gäller kolningen, finns i området? Länsmuseet föreslår vidare undersökning av kolningsgroparna

15 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 13 samt av ett lämpligt urval kolbottnar i området. Länsstyrelsen beslutar om ytterligare åtgärder.

16 14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr:... 79/07 Beställare:... Jönköpings kommun, Tekniska kontoret Fält- och Rapportansvarig.... Moa Lorentzon Fältpersonal:.... Moa Lorentzon, Anna Kloo Teknisk inmätning: Moa Lorentzon Fältarbetstid: Län: Jönköpings län Kommun: Jönköpings kommun Socken: Sandseryd socken Fastighetsbeteckning: Del av Hedenstorp 1:3 Belägenhet:.... Ekonomiska kartans blad 7D 1j Koordinater:.... X Y Undersökningsyta: m 2 Fornlämningsnummer:.... Sandseryd 190, Fornlämningstyp:... Blästbrukslämning, kolningsanläggning Tidsperiod:.... Yngre järnålder historisk tid Tidigare undersökningar:... AU1 Jlm Dnr 15/02 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

17 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 15 Referenser Tryckta källor Lorentzon, M Arkeologisk utredning. etapp 1. Hedenstorp, söder om RV 40. Inför planerad exploatering inom Hedenstorp 1:3. Sandseryds sn i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Arkeologisk rapport 2004:34. Jönköping. Arkiv Jönköpings läns museums antikvarisk-topografiska arkiv.

18 16 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 Figurförteckning Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 4. Utdrag ur digitala fastighetskartan. Utredningsområdet är skrafferat. Blå linje visar området för utredningens steg 1. Skala 1: Röda stjärnor markerar lämningar efter lågteknisk järnframställning kring Dumme mosse, Axamo flygplats, Västersjön och Axamosjön. 8 Längs höjdsträckningarna vid våtmarker förväntades boplatser från stenålder. 9 Slaggvarp 1, område 1. Från NNV. Fornlämningsbandet markerar mitten på själva varpet. Precis framför varpet anas en grund grop. 10

19 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 BILAGA 1

20

21 ARKEOLOGISK RAPPORT 2007:51 BILAGA 2 Slaggvarp, anläggningsbeskrivningar Varp 1 5 x 3 meter (N-S), ca 0,3 0,4 meter hög av slagg, rödjord och minst en sten. I östra kanten av varpet är en grund grop, 2 x 1 meter (N- S), ca 0,2 0,3 meter djup. Varp 2 8 x 5 meter (N-S), ca 0,5 meter hög av slagg. Öster om varpet är möjlig grop, 2 x 0,8 meter (N-S) och mindre än 0,1 meter djup. Varp 3 11 x 5 meter (N-S), ca 0,2 0,4 meter hög av slagg. Väster om varpet är en tydlig grop, 3 x 2 meter (N-S), 0,1 meter djup.

22

23

24 Genom noggrann inventering och skicklighet hittades i juni i år tre nya järnframställningsplatser på Hedenstorp, söder om riksväg 40. Däremot visade sig, efter sållning av provrutor och sökschaktning, boplatslägena i samma område inte gömma några spår av människor, varken från stenålder eller järnålder. Resultatet kommer sig av att ett ca m 2 stort område inom fastighet Hedenstorp 1:3 var föremål för en arkeologisk utredning, etapp 2 inför Jönköpings kommuns planer på att upplåta området för industri. Arkeologisk rapport 2007:51 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM