Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling"

Transkript

1 Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling Essäer från doktorandkursen Energisystem - baskurs Arbetsnotat Nr 27 Red. Per Gyberg, Tema T, LiU Magnus Karlsson, Energisystem, IKP, LiU Jenny Palm, Tema T, LiU

2 Per Gyberg, Magnus Karlsson, Jenny Palm, red., 2004 Linköpings universitet Unitryck, Linköping ISSN

3 Förord Program Energisystem är ett forskningsprogram och en forskarskola som startades 1996 och består av fem olika avdelningar vid fyra universitet i Sverige. De deltagande forskarna tillhör inte bara olika ämnen utan också helt olika fakulteter. Inom ramarna för Program Energisystem arbetar tekniker och samhällsvetare tillsammans för att studera energifrågorna ur olika infallsvinklar. Det är inte bara tekniken i sig, utan även hur den påverkas av bland annat samhällets regelsystem, politiska beslutsprocesser och olika aktörers intressen som studeras. Följande avdelningar deltar i Program Energisystem: Energiprocesser, KTH Energisystem, Linköpings universitet Materialvetenskap, Uppsala universitet Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Värmeteknik och maskinlära, Chalmers Nya doktorander har antagits vartannat år, med början 1997, där varje årskull läser ett gemensamt kurspaket om tjugo poäng. Kurspaketet har förändrats något under årens lopp, men huvudlinjerna är kvar. För doktoranderna som antogs 2003 ingick följande kurser i detta kurspaket: Vetenskapsteori, 4p Energisystem baskurs, 10p Systemanalys med metodexempel från energiområdet, 6p Kurserna är öppna för andra doktorander i mån av plats och denna bok är ett resultat av de essäer som doktoranderna skrev under Energisystem baskurs och utgör en del i examinationen. Linköping 11 januari, 2005 Per Gyberg Magnus Karlsson Jenny Palm 3

4 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING...7 FÖRESTÄLLNINGAR OCH DERAS DRIVKRAFTER I SYSTEMFÖRÄNDRING EN KRITISK REFLEKTION ÖVER DEN EUROPEISKA ELMARKNADEN ATT MÄTA PÄRON I TID EN VETENSKAPSTEORETISK EXPOSÉ MED FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR OCH VÄXTHUSEFFEKTEN SOM EXEMPEL ROSLAGSBANANS UTVECKLING UR ETT SYSTEMPERSPEKTIV TANKAR KRING FÖRÄNDRINGSMÖJLIGHETER OCH FÖRÄNDRINGSPROCESSER INOM ENERGISYSTEMET HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR OLIKA TEKNIKER I ENERGISYSTEM. 83 VINDKRAFT TILL HAVS HINDER OCH DRIVKRAFTER VÄTGASSAMHÄLLET ETT STEG MOT ETT HÅLLBART ENERGISYSTEM? UTBYGGNADEN AV KÄRNKRAFT I FINLAND - EN KRITISK STUDIE AV MOTIVERINGARNA VÄRMEPUMPEN ETT SJÄLVKLART VAL FÖR HUSHÅLLENS FRAMTIDA VÄRMESYSTEM?149 ATT LAGRA KOLDIOXID ETT SKAPANDE AV ETT FRAMTIDA KOLSYRAT JORDKLOT? TRYCKLUFTSSYSTEMETS UPPGÅNG OCH FALL? EN STUDIE AV SVENSK TEKNIKUTVECKLING MÖJLIGHETER TILL ENERGIEFFEKTIVISERING INOMHUSKLIMAT OCH ENERGIEFFEKTIVITET HUSHÅLLET ETT SOCIOTEKNISKT SYSTEM MED SOCIOGEOGRAFISK GENOMSLÄPPLIGHET UTVECKLINGSPOTENTIAL FÖR BÅDE SPILLVÄRME OCH KRAFTVÄRME KRAFTVÄRMENS POTENTIAL VID OMSTÄLLNINGEN AV DET SVENSKA ENERGISYSTEMET255 MASSABRUKET SOM ENERGISYSTEM NYTTAN AV SPILLET

6 6

7 Drivkrafter till förändring- essäer om energisystem i utveckling Inledning Inledning Med en allt mer global energimarknad aktualiseras en mängd frågor kring de energival vi gör såväl lokalt som globalt. De internationella överenskommelserna om hållbar utveckling väcker förhoppningar om ett bättre och klokare utnyttjande av resurserna liksom om en rättvisare fördelning i världen. Men för att få till stånd en förändring krävs ofta ett ökat medvetande och en vilja att ändra givna mönster hos den enskilda människan. Energi är en komplex fråga i ständig förändring. De val vi gör får ofta omfattande konsekvenser för miljö och människors vardagliga villkor. De frågor som väcks i samband med energi är ofta mångbottnade och har därför inga enkla svar. Det kan handla om allt från hur olika länder bevakar sina oljeintressen till en enskild persons val av uppvärmning i sin villa. Det går att ana att dessa frågor hänger ihop på något sätt men dessa samband är inte alltid så självklara. År 1996 startades den nationella Forskarskolan Program Energisystem med sikte att bättre förstå energins problematik. Forskarskolan är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan fem olika institutioner. I programmet ingår både tekniker och samhällsvetare. Forskarskolan har sedan starten antagit doktorander vartannat år. Varje årskull läser ett gemensamt kurspaket om tjugo poäng: Vetenskapsteori, 4p, Energisystem baskurs, 10p och Systemanalys med metodexempel från energiområdet, 6p. Denna bok är ett resultat av de essäer som doktoranderna som antogs 2003 skrev på Baskursen. Essäerna är en del i examinationen. Baskursen syftar till att ge doktoranderna en samlad bild av energisystem på olika nivåer: global, nationell och lokal nivå men också energisystem ur ett användarperspektiv. Ett viktigt fokus i kursen är just systembegreppet. Begreppet system används av både samhällsvetare och tekniker som teoretiskt redskap för att förstå och avgränsa det område eller fenomen som ska studeras. Begreppet är alltså något vi har gemensamt och som sträcker sig över fakultetsgränser och disciplinära gränser även om det oftast används på olika sätt. För att hitta en gemensam bas att diskutera olika energisystem utifrån användes en modell för åskådliggöra relevanta skärningspunkter : 1 ANVÄNDARE: Kunskap, normer och beteenden FORMELLA OCH INFORMELLA REGLER TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR POLITIK/EKONOMI: Aktörer, drivkrafter 1 Kursplanen för Energisystem - baskurs, 2004, s. 2. 7

8 Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling Inledning Denna modell användes i flera av kursens olika moment för att problematisera energisystemets olika komponenter liksom dessas relationer till varandra. Även i de essäer som skrevs av doktoranderna användes modellen delvis som utgångspunkt. I samband med modellen ställdes ett antal frågor: Vilka tecken på samspel/skärningspunkter kan man identifiera mellan användare, teknik, regler och politik/ekonomi i energisystemet? Vilka tekniker utvecklas och används? Vilka är drivkrafterna inom energisystemet? Hur förankras systemet i samhället? Vem använder systemet? Hur stor betydelse tillmäts tekniken i samtiden? Vilka behov och villkor föreligger? 2 Kursen resulterade i en mängd intressanta essäer kring en uppsjö av områden. Doktoranderna fick välja området för sin essä fritt. I denna essäsamling har det gjorts ett försök att organisera dessa i ett antal områden. I stort sett alla essäer har kommit att handla om utveckling och förändring av något energisystem i en eller annan mening men i övrigt skiljer de sig en hel del. Nedan följer den indelning som gjorts innehållandes korta sammanfattningar av de olika essäerna. Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring Energi är, som bekant, en komplex fråga där många intressen och idéer är i omlopp i försök att göra just sitt perspektiv gällande. Ofta är det svårt att bedöma alla de argument som används och inte allt för sällan tillåts en viss retorik få stor plats både i medier och som grund för beslutsfattarnas val. Vissa begrepp återkommer gång på gång och laddas med betydelser som, vid en närmare granskning, har en föga övertygande grund att stå på eller, rent av, ingen grund alls. Olika föreställningar kring systemen drivs på av olika aktörer med starka intressen i att påverka hur framtidens system ska se ut. Någonstans ska ändå dessa olika strävanden förenas så att det specifika systemet fyller sina mest primära syften. För energimarknadens del kan det till exempel innebära att idéer och mål om en gemensam och omreglerad elmarknad, hållbar utveckling, konsumentens intressen och energibolagens vinstintressen ska förenas. Aktörerna ger alltså knappast någon homogen bild av de behov och krav som ställs och vilka beslut som kan bli nödvändiga. Vad är det då som driver ett systems utveckling och vad har vi egentligen för grunder för de beslut vi fattar? Anders Hansson gör i En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden en genomgång av möjliga problem vid skapandet av en europeisk elmarknad. Problem som Hansson identifierar vid en gemensam elmarknad är bland annat att överföringskapaciteten mellan länderna är väldigt låg, att det ges stora subventioner till kolkraftsindustrin, att medlemsländerna har varierande elskattenivåer och elpriser, de stora 2 Kursplan Baskurs energisystem, 2004, s. 2. 8

9 Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling Inledning svårigheter som elanvändarna får när de ska samla in och hantera information från aktörer i olika länder. Martin Hultman diskuterar i sin essä Att mäta päron i tid en vetenskapsteoretisk exposé med förnyelsebara energikällor och växthuseffekten som exempel problematiken med BNP-måttet. BNP används som ett mått på flöden av varor och tjänster och länder inom välståndsligan tävlar om att ha ett så högt mått som möjligt. Hultman visar hur detta sätt att mäta används för att legitimera ett vinst- och nyttoperspektiv och därmed en viss typ av politik trots att måttet har avsevärda brister. Högt BNP som politisk norm skapar enkelspåriga lösningar på komplexa problem som till exempel västhuseffekten. Erik Lindfeldts essä heter Roslagsbanans utveckling ur ett systemperspektiv och behandlar olika aspekter som påverkat Roslagsbanans framväxt och utveckling, dess förändring i olika tider, hur det ser ut i våra dagar och dess potentiella framtid. Författaren använder sig av Hughes teori kring stora tekniska system, en teori som av författaren anses fungera väl för att beskriva systemets uppbyggnad men som kommer till korta när det gäller att förstå förändringar i ett redan uppbyggt men föränderligt system. Roslagsbanan är Sveriges första elektrifierade järnväg. Dess främsta förespråkare var brukspatroner och storgodsägare och banans syfte var att transportera gods som malm, järn och skogsprodukter. Lindfeldt visar hur Roslagsbanan, trots många nedläggningshot, har lyckats anpassa sig och överlevt i en värld av förändrade förutsättningar till att ha blivit en modern persontransportör. Karin Westerberg skriver en essä om Tankar kring förändringsmöjligheter och förändringsprocesser inom energisystemet. Essän handlar om möjligheterna att på olika nivåer förändra energisystemet. Westerberg ger först en personlig betraktelse över sitt eget försök att byta elleverantör för att sedan visa hur en liten kommun i södra Sverige ställer om sitt lokala system till följd av missnöje med en kraftig algblomsökning och fiskdöd. Detta svårgripbara och komplexa miljöproblem görs av kommunen om till ett fullt hanterbart energiproblem vilket resulterar i en omdaning av energisystemet. Utifrån dessa exempel diskuterar författaren hur vi bör se tekniska system och förändringen av dessa i ljuset av kulturella processer. Hinder och drivkrafter för olika tekniker i energisystem I samhällsvetenskapliga teknikstudier talas det ofta om flaskhalsar. Att tala om flaskhals visar på en syn där tekniken, eller systemet, utvecklas på olika sätt, om än oftast i en viss speciell riktning till det bättre. Flaskhalsen är det som bromsar denna utveckling. Oftast innebär detta att någon del i systemet inte hänger med övriga delars utveckling. Problemet med denna syn är dock att det är först utifrån en viss speciell möjlighet som en flaskhals identifieras och andra potentiella möjligheter tas inte med i övervägandena. På olika sätt kan de val som görs aktivt påverkas av till exempel myndigheters direktiv. Denna typ av styrning kan i sin tur skapa låsningar som i en viss tid kan kännas angelägna och riktiga men som i en annan känns omodern och hämmande för en viss utveckling. Det är lätt att tro att ett visst systems nyttor består tills ett annat tekniskt system levererar nyttan billigare och effektivare. Oftast är dock ekvationen avsevärt mycket mer komplicerad. Ett fungerande system omfattar ofta en ansenlig 9

10 Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling Inledning investeringsmängd, både ekonomiskt och i fråga om kunskaper och rutiner. Det krävs därför en omfattande investering och starka incitament för att ersätta ett befintligt fungerande system. Sällan är skälen till valet av ett visst system de energieffektivaste, de miljövänligaste eller de mest ekonomiska utan ofta är det helt andra faktorer som styr. Jörgen Persson skriver en essä om Vindkraft till havs hinder och drivkrafter. I denna essä behandlas förutsättningar för vindkraft till havs i Sverige. Det gäller så väl mer tekniska som vilka statliga direktiv och politiska drivkrafter som finns. Ett viktigt motiv för vindkraft är förstås kravet och viljan att reducera utsläpp av växthusgaser men vindkraft har andra effekter på miljön. Författaren menar att kunskaperna kring havsbaserad vindkraft brister på flera punkter. En annan viktig aspekt som försvårar byggandet av vindkraft till havs är intressekonflikter med till exempel fiske och försvarsintressen men också vilka incitament det egentligen finns att bygga vindkraft på en avreglerad elmarknad där de politiska styrmedlen är få. Maria Saxe diskuterar i sin essä Vätgassamhället ett steg mot ett hållbart energisystem? hur vätgas skulle kunna introduceras som energibärare i energisystemet. Saxe visar att förutsättningarna för att en lyckad introduktion av vätgas ska ske är att systemet kan konkurrera ut andra lösningar. Det måste byggas upp en fungerande infrastruktur tillsammans med att lönsam teknik för vätgasproduktion fortsätter att utvecklas. Saxe betonar också i sin essä vikten av att allmänheten upplever risken som så låg att tekniken accepteras. För detta krävs bland annat ett politiskt ramverk som stödjer och uppmuntrar användandet, en strategisk forskningsagenda och ett ökat europeiskt samarbete mellan företag som arbetar med vätgas och bränsleceller. Beslutet att bygga ut kärnkraften i Finland har motiverats på ett flertal sätt. Rurik Holmberg diskuterar detta i essän Utbyggnaden av kärnkraft i Finland en kritisk studie av motiveringarna. Enligt Holmberg har de instanser som förespråkat en utbyggnad målat upp en positiv bild av kärnkraften där argumentationen har kommit att genomsyras av nationalistiska undertoner, otydliga fakta och utelämnande av relevant information. Som helhet betraktad ter sig argumentationen för en utbyggnad som påfallande emotionell, vilket ofta varit ett epitet som man uttryckligen försett motståndarna med. I Värmepumpen ett självklart val för hushållens framtida värmesystem? konstaterar Magdalena Lundh att det finns ett antal anledningar till varför vissa hushåll investerar i en värmepump för att tillhandahålla komfortvärme och tappvarmvatten. Valet är dock inte alltid enkelt då det finns ett flertal olika sorters värmepumpar, med olika förtjänster och svagheter. Dimensioneringen av en värmepump är också vital vilket även påverkar det kompletterande värmesystemet. Hon menar vidare att om man utökar systemgränsen och anlägger ett samhällsekonomiskt perspektiv kommer ytterligare faktorer fram som är av intresse vid en värmepumpinstallation. Olika lösningar ter sig mer eller mindre fördelaktiga beroende på vilka förutsättningar man ansatt. Mårten Bryngelsson diskuterar i sin essä Att lagra koldioxid ett skapande av ett framtida kolsyrat jordklot? frågor som rör koldioxidlagring. Via en beskrivning av tekniker för avskiljning och lagring redogör han för möjliga industrier, såsom cement- och massa- och pappersindustrin, som skulle passa bra som applikation för avskiljning av koldioxid. Den tekniska delen ser han som mindre problematisk jämfört med andra 10

11 Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling Inledning aspekter på lagring av koldioxid. Han påpekar att de ekonomiska styrmedel som finns idag inte är utformade med tanke på koldioxidlagring vilket inte heller lagstiftningen på området är. Han problematiserar också lagringen av koldioxid med att det kan ge inlåsningseffekter som kan motverka utvecklingen av förnybar energi. Dessutom påpekar han med ett exempel betydelsen av acceptans för en fortsatt satsning på koldioxidlagring. I Tryckluftssystemets uppgång och fall? en studie av svensk teknikutveckling behandlar Patrik Thollander tryckluften som ledningsbundet energisystem. Thollander visar hur tryckluftsutvecklingen i Sverige drivits av en enda aktör, Atlas Copco, och ställer sig frågan hur tryckluftstekniken kan vara så etablerad trots att det ur energisynpunkt finns avsevärt mycket bättre alternativ. Detta förklaras bland annat av att el har betraktats som en fri resurs i Sverige och att det därför inte funnits incitament att byta system. Möjligheter till energieffektivisering Dagens energisystem står inför en mängd stora förändringar. De allvarligaste handlar om hur resurser används och fördelas och hur detta påverkar miljö och de människor som är beroende av dem. Miljöproblem uppträder på många nivåer och en viktig del i arbetet mot en rimligare användning av resurserna är att effektivisera de tekniker vi redan använder liksom de sätt vi använder teknikerna på. En stor del av de förändringar som kan göras mot ett mer hållbart samhälle handlar om att förändra rutiner. Ofta handlar det om att en helhetssyn och en systemsyn saknas som grund för de val som görs. Patrik Rohdin konstaterar i Inomhusklimat och energieffektivitet att i ett livscykelperspektiv utgör energikostnaden en stor och påverkbar del i en byggnad. Han visar att planerings- och projekteringsskedet har stor betydelse för hur stor energianvändningen i en fastighet kommer att bli, eftersom det är i denna fas som de installationstekniska komponenterna väljs. Rohdin visar att det genom att redan i planeringsstadiet välja energieffektiva komponenter, såsom fläktar, pumpar, belysning, tryckluft, går att minska byggnadens driftkostnader avsevärt. Erica Löfström diskuterar i sin essä Hushållet ett sociotekniskt system med sociogeografisk genomsläpplighet hur hushållets energianvändning och beteende kan studeras och analyseras med hjälp av tidsgeografi och tidsdagböcker. Löfström menar att genom att låta hushållets medlemmar skriva dagböcker får forskaren en unik möjlighet att analysera situationer och beteendemönster som annars är svåra att få syn på. När dessutom dagböckerna följs upp med intervjuer och diskussioner med informanterna skapar det en insikt i vilka möjligheter och begränsningar som finns till förändringar av beteende som påverkar hushållens energianvändning. Utvecklingspotential för både spillvärme och kraftvärme Det svenska stationära energisystemet genomgår kontinuerligt förändringar där beroendet av olja historiskt sett har minskat samtidigt som utnyttjandet av biobränslen och andra förnybara resurser ökat. Samtidigt har kärnkraften tillsammans med vattenkraften stått för den övervägande andelen av elproduktionen i Sverige. Omregleringen av elmarknaden inom EU, tillsammans med beslutet att avveckla kärnkraften, har möjliggjort utvecklingen 11

12 Drivkrafter till förändring - essäer om energisystem i utveckling Inledning av andra alternativa produktionsanläggningar, då incitamenten för dessa förstärkts. Utvecklingspotentialen för dessa alternativ beror dock till stor del på styrmedelsutformning. Kraftvärme har legat i bakvattnet av kärnkraften och vattenkraften i Sverige under en längre tid och vid omställningen av det svenska energisystemet har dess möjlighet att utnyttjas som en av flera ersättare för kärnkraften betonats. Även vissa typer av industrier ses som potentiella energileverantörer på olika sätt, bland annat genom produktion av el, men även via leveranser av biobränsle och spillvärme till olika avnämare. Maria Danestig tar i sin essä Kraftvärmens potential vid omställningen av det svenska energisystemet upp aspekter som gynnar och hämmar en utökad kraftvärmeproduktion. I samband med detta tas den historiska aspekten upp där intressekonflikter mellan kraftvärme och kärnkraften diskuteras. Även det nya skattesystemet och svårigheterna att sätta systemgränser vid analyser av dessa typer av system, där både värme- och elproduktion ingår, problematiseras. Hon menar att i framtiden skulle 80-90% av den el som producerades av den svenska kärnkraften år 2002 kunna ersättas av el och fjärrvärme från kraftvärme. Erik Hektor beskriver i Massabruket som energisystem ett kemiskt massabruk sett som ett energisystem. Här diskuteras vilka möjligheter ett massabruk har att exportera och sälja eventuellt överskott av energi som kan användas till exempelvis fordonsbränsle, förädlade vedbränsle eller fjärrvärmenät. Då massaindustrins råvara är biobränsle ger energiöverskottet inget nettobidrag till växthuseffekten. Hektor konstaterar bland annat att utformningen av statliga styrmedel bidragit till att massabruken satsat på att generera el av sitt energiöverskott och att det finns en stor potential för massabruken att öka exporten av detta överskott. Sofia Klugman gör i sin essä Nyttan av spillet en analys av industriell spillvärme till fjärrvärmeförsörjning utifrån olika systemnivåer: Gävle kommun, Skutskärs pappersmassabruk samt ett miljöperspektiv. Klugman visar att resultaten från systemoptimeringarna varierar beroende på systemnivå. Ur ett miljöperspektiv är det till exempel optimalt att använda kraftvärme så länge detta inte sker på bekostnad av spillvärme medan det för företaget Skutskär är de ekonomiska argumenten som väger tyngst, vilket innebär eleffektivisering och att sälja spillvärmen till högstbjudande. 12

13 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson, Tema Teknik och social förändring, LiU Att mäta päron i tid en vetenskapsteoretisk exposé med förnyelsebara energikällor och växthuseffekten som exempel Martin Hultman, Tema Teknik och social förändring, LiU Roslagsbanans utveckling ur ett systemperspektiv Erik Lindfeldt, Energiprocesser, KTH Tankar kring förändringsmöjligheter och förändringsprocesser inom energisystemet Karin Westerberg, Tema Teknik och social förändring, LiU 13

14 14

15 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Sammanfattning I denna text görs en översiktlig genomgång av möjliga problem vid skapandet av den europeiska elmarknad som ska börja gälla från och med sommaren De officiella målsättningarna med integreringen av elmarknaden är att skapa ekonomisk effektivitet, få bättre miljö samt större försörjningstrygghet. Genomgången görs med den allmänna ekonomiska teorin om den perfekta marknaden som ramverk, eftersom den kan anses vara den idémässiga grunden för elmarknadens tillkomst. Texten är i huvudsak strukturerad efter fyra olika teman tekniska förutsättningar, politik och ekonomi, formella/informella regler och användare. Under varje tema tas några stora problem med den tilltänkta marknaden upp. Bland problemen hör bland annat kraftiga subventioner, begränsat tillträde till nationella marknader på grund av politik eller bristande teknik och låg transpararens. Bland de största problemen hör vidare att de tre övergripande målen med skapandet av marknaden inbördes står i direkt konflikt med varandra. Utifrån genomgången av problemen dras slutsatsen att mycket talar för att de problem som lyfts fram är så stora att de uppsatta målen inte kommer kunna uppnås. Inledning I dagsläget ligger EU i startgroparna att skapa en gemensam inre marknad för el. Av de två EU-direktiven 96/92/EG och 2003/54/EG att döma är avsikten att skapa en fullständigt fungerande marknad för el där rättvis konkurrens ska råda. Något mer specifikt är avsikten att skapa ekonomisk effektivitet, reducera emissionerna samt se till att försörjningstryggheten ska bli större. Av den erfarenhet som finns från nu existerande samt tidigare marknader kan det tyckas att ambitionsnivån är högt satt, speciellt när målen omfattar värden som miljö och kvantitet vilka inte uppnås per automatik på en helt avreglerad och perfekt marknad. Syftet med denna essä är att översiktligt beskriva och diskutera de problem som den kommande EU-marknaden står inför. För att ge struktur åt innehållet görs beskrivningen och diskussionen mot bakgrund av den allmänna ekonomiska teorin om marknaden samt en modell kring de olika faktorer som kan anses ha betydelse för hur marknaden kan tänkas utformas. För att ge mer substans åt innehållet konkretiseras med exempel från en av de största elkraftbranscherna, nämligen den tyska kolkraftindustrin. Bakgrund I maj 1950 formulerades, för första gången i efterkrigstiden, officiellt tanken på att förena Europa. Året därpå skrev Frankrike, Väst-Tyskland, Holland, Belgien, Italien och Luxemburg kontrakt om att bilda den Europeiska stål- och kolunionen (EGKS) som skulle bestå till år Det främsta motivet till unionen var att ställa kol- och stålindustrin under överstatlig kontroll och omöjliggöra vapenrustningar och därmed krig mellan de 15

16 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson ingående länderna. (Skatteverket, 1999). Samarbetet och integrationen av Europa har som bekant kommit att utökas med tiden. En drivande tanke bakom samarbetet är att skapa en gemensam marknad mellan de deltagande länderna. Den 19 februari 1999 togs ytterligare ett stort steg i strävan att skapa en gemensam marknad och denna gång förlades fokus på elmarknaden. Elproduktionen inom EUområdet har under decennier varit baserad på monopolproduktion och har i princip varit indelad i nationsbundna marknader och energisystem. Den teknologiska utvecklingen och de idémässiga strömningarna väckte tanken om att det kunde vara möjligt att på ett europeiskt plan även konkurrensutsätta de dåvarande i huvudsak separata elmarknaderna genom skapandet av en gemensam europeisk elmarknad, och på så vis uppnå större effektivitet El skulle betraktas som om det vore vilken vara som helst. (Eur-OP, 1999). I juli 2004 träder den nya marknaden i kraft för kommersiella konsumenter och i juli 2007 för privata konsumenter. Det har skapats ett EU-direktiv, elmarknadsdirektiv 96/92/EG, för att fastlägga de grundläggande reglerna gällande den marknadsstruktur de deltagande länderna måste anpassa sig till. Likriktningen av marknaderna ansågs i detta direktiv inte behöva vara fullständig och det tilläts viss variation, så länge det ekonomiska utfallet kunde antas bli detsamma. (SOU2003:113) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG följdes det tidigare direktivet upp. Mer specifikt framgår att numera är det huvudsakliga officiella målet att skapa en fullständigt fungerande marknad för el där rättvis konkurrens råder. (Eur-OP, 1999) De officiella motiven bakom skapandet av en europisk elmarknad är att, genom de därpå följande sänkningar av elpriserna, skapa större konkurrenskraft för europeisk industri och ett EU mindre beroende av energitillförsel från icke EU-länder. Vidare antas att tillförlitligheten i tillförseln kommer öka i takt med att distributionen av elen blir mer sammankopplad. Tanken är att kunderna ska kunna välja elleverantör och att konkurrenstrycket därmed kommer hårdna, vilket framtvingar producenterna att vara mer resurseffektiva och serviceinriktade. Genom effektivare användning av resurser och en konkurrens där externa kostnader vävs in antas även miljöeffekterna avta. (Eur-OP, 1999) De nationella elmarknaderna har emellertid sinsemellan stora olikheter, exempelvis varierar priserna i privatkonsumentledet med upp till drygt 100 procent och för industriella konsumenter med upp till 50 procent. Vidare finns det stora skillnader i energins produktionsmix, el-importbehov, lagar och skatter, grad av avreglering, naturtillgångar kopplade till energiproduktion etcetera mellan de europeiska länderna. (Eur-OP, 1999) Teoretisk bakgrund till den förändrade marknaden Som nämndes i föregående avsnitt är tanken om att uppnå ekonomisk effektivitet en drivande faktor i integreringen av elmarknaden. På en perfekt (och därmed även integrerad) marknad är alla företag pristagare där priset går mot marginalkostnaden. De konkurrenskraftiga företagen får täckning för sina verksamheter och konsumenterna kan köpa varorna/tjänsterna till de priser som är de lägsta möjliga, givet de produktionsmässiga och tekniska förutsättningar som råder för stunden. En sådan marknad benämns vara effektiv, den totala nyttan, företagens sammantaget med konsumenternas 16

17 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson nytta (producent- och konsumentöverskott) är optimerade. Teorin kring den perfekta marknaden bör främst ses som en idealtyp. Verklighetens marknader kan antas befinna sig på en skala från renodlade monopolsituationer till att vara nästintill perfekta. Orsakerna till spridningen längs med skalan är givetvis många och varierande från fall till fall. En stark indikator för att avgöra åt vilken av de båda ändpunkterna en marknad är närmast kan vara att avgöra om dess företag är pristagare eller prisgivare (monopolist). (Lipsey, 1999) De grundantaganden som måste gälla för att en perfekt marknad överhuvudtaget ska vara teoretisk möjlig är, till att börja med, att alla aktörer agerar rationellt i ekonomisk bemärkelse. Vidare måste följande gälla: 1) Marknaden får ej generera negativa externa effekter 2) Det får ej förekomma kollektiva varor 3) Det får ej förekomma naturliga monopol 4) Alla ska ha fullständig tillgång till information 5) Det ska finnas många aktörer på marknaden 6) Låga barriärer för nyetablering/utträde 7) Låga transaktionskostnader vid byte av leverantör 8) Det får ej förekomma korssubventionering Bergman (2000) menar att elmarknaden i huvudsak liknar vilken annan marknad för varor eller tjänster som helst. Förhållandet mellan utbud och efterfrågan är den prisbildande mekanismen. Däremot poängterar Bergman en viktig skillnad: I likhet med andra marknader har elmarknaden vissa särdrag som har betydelse för prisbildningen och utformningen av de spelregler och institutioner som krävs för att marknaden skall fungera effektivt. Det som är speciellt för elmarknaden är att dessa särdrag beror på fysikens lagar snarare än institutionella och strukturella förhållanden och att producenter och konsumenter av el är sammanbundna i ett nätverk. (Bergman, 2000 s 10) De särdrag som åsyftas är att el inte kan lagras, den konsumeras och produceras vid samma tidpunkt. Vidare har överföringsnäten begränsad kapacitet, ofta med lokala flaskhalsar, med följd att en produktionsanläggnings geografiska placering får betydelse för tillgängligheten till marknaden. Den sista av de mer betydande särdragen är att en elmarknad förutsätter en omfattande systemkoordination och stödtjänster bundna till transmission, distribution och försäljning. (Bergman, 2000). Jag menar däremot att det är ett allt för grovt antagande att förringa institutionella och strukturella faktorers betydelse för en elmarknads funktion på det sätt Bergman gör, något jag återkommer till senare i texten. Vid beräkningar av förmodade elpriser på en marknad som uppfyller tidigare nämnda kriterier är det brukligt att anta att prissättningen baseras på principen om marginalkostnad. Marginalkostnaden är på kort sikt densamma som den rörliga kostnaden för produktionen av det dyraste kraftslaget sammantaget med en så kallad bristkostnadskomponent som avspeglar leveransförmågan i systemet vid en viss tidpunkt. På en perfekt marknad, med bland annat en optimal infrastruktur, sammanfaller den kortsiktiga marginalkostnaden med den långsiktiga marginalkostnaden. Den långsiktiga marginalkostnaden omfattar, utöver de kortsiktiga rörliga kostnaderna, även de kortsiktiga 17

18 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson fasta kostnaderna samt åter- och nyinvesteringar. Kontentan blir att på en perfekt marknad balanseras utbud och efterfrågan i ett jämviktsläge som möjliggör lönsam utbyggnad av produktionskapacitet. Märk att på en perfekt marknad förekommer enligt teorin inga negativa externa effekter. Alternativt ersätts de monetärt enligt marknadsprincipen av det förorenande företaget, vilket betyder att det bara sker utbyggnad av produktionskapacitet som har en av samhället accepterad utsläppsnivå. I enlighet med ovanstående resonemang har Trygg och Karlsson (2004) applicerat teorin på den stundande europeiska elmarknaden. De beskriver att på en avreglerad marknad styrs priserna genom mekanismerna utbud och efterfrågan mot marginalkostnaden. Det vill säga, med det resonemanget uppstår ett och samma elpris över hela EU och det priset baseras på den marginella kostnad som den till marknaden senaste tillförda kilowattimmen hade. Det uppstår ett jämviktsläge som utjämnar priserna. Med det antagandet får Sverige med stor sannolikhet högre elpris medan de länder med elpriser över dagens EUgenomsnitt antagligen får något lägre priser. Svenska konsumenter ställs inför högre elpriser och i enlighet med ett strikt priselasticitetsresonemang menar Trygg och Karlsson (2004) att den svenska konsumtionen av el avtar. I och med denna process kan svenskproducerad el som tidigare försörjde den inhemska marknaden exporteras till övriga EU. Med ovanstående förenklade resonemang, om en integrerad och väl fungerande marknad för el i Europa, medför även en reducering av elkonsumtionen att de senaste tillförda kilowattimmarna inte produceras, med andra ord att den el som produceras minst kostnadseffektivt inte längre blir såld och därmed inte ens producerad. Trygg och Karlsson (2004) menar att det är kolkraften som för tillfället har den högsta rörliga tillverkningskostnaden i Sveriges energisystem och därmed står för de marginella flödena (på lång sikt). Även enligt Sjödin (2003) är det kolkraften som står för den marginella eltillförseln i övriga Europa. Med tanke på att kolkraft relativt sett belastar miljön med stora mängder koldioxid medför en reducering av elkonsumtionen i Sverige med detta resonemang till direkta positiva effekter på miljön, eller snarare en reducering av negativa effekter. Svensk el, som i genomsnitt är producerad på ett mer miljövänligt sätt (mätt i koldioxidutsläpp) och med lägre marginalkostnader, ersätter med detta resonemang därmed kolkraft givet att marknaden i stort fungerar i enlighet med den tidigare beskrivningen. Om man betraktar de villkor som bör gälla för en perfekt marknad framstår skapandet av en gemensam EU-marknad problematisk ur flera perspektiv. För det första bygger teorin om den perfekta marknaden på ett stort antal antaganden och det är orimligt att anta att alla kommer att uppfyllas på den stundande elmarknaden. Att marknaden skulle bli perfekt i dess renodlade bemärkelse anses nog av de flesta som ett allt för naivt antagande. Jag tycker dessutom att det går att skönja en inbyggd konflikt i de officiella mål som finns enligt EU-direktiven. De tre målen är, som tidigare poängterats, försörjningstrygghet, hållbarhet ur ett miljöperspektiv och ekonomisk effektivitet. Försörjningstrygghet förutsätter potential till stor elproduktion medan miljöperspektivet förutsätter att användning av fossila bränslen, som i dagsläget står för en betydande del av 18

19 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson elproduktionen fasas ut och ekonomisk effektivitet skapar ett tryck 3 mot att den minst lönsamma produktionen avvecklas oavsett krav om försörjningstrygghet och miljö. Detta eftersom försörjningstrygghet förutsätter större produktion/produktionskapacitet än vad jämviktsläget tillåter samt att hållbar miljöutveckling med rådande teknik ofta inte går hand i hand med den billigaste tänkbara elproduktionen. Det är främst med anledning av de motsättningar som verkar finnas som jag ser det som intressant att göra en översiktlig undersökning av de hinder som finns för att en tillräckligt perfekt marknad för att de avsedda målen ska bli en realitet. Institutionell ekonomi Som jag har antytt tidigare finns det kritik att rikta mot den traditionella teorin om marknaden (neoklassisk ekonomisk teori). I detta avsnitt tar jag kort upp den inomdisciplinära kritik som finns. Ursprungligen behandlades i den moderna ekonomin, bland andra av Adam Smith, tre huvudsakliga frågor. Den första var hur ekonomisk aktivitet koordineras utan inblandning från centrala myndigheter. Den andra rör hur man förklarar priser på produktionsfaktorerna. Den sista frågan fokuserar på ekonomisk utveckling, hur produktiviteten höjs och dynamiken i det ekonomiska systemet. Med de två förra frågorna sammantagna och den senare undantagen går en ekonomi mot ett jämviktsläge. Efter andra världskriget fick frågan rörande ekonomiers dynamik en kraftigt reducerad roll. Nelson och Winter (2002) förklarar förändringen med att det vid tiden kom att läggas allt större vikt vid vinstmaximering. Förskjutning av jämviktslägen betraktades uppstå av exogena faktorer i förhållande till modellen. Med detta perspektiv ges faktorer som ger förklaring till förändringar i systemet liten betydelse. I detta avseende skiljer sig institutionell ekonomisk teori genom ståndpunkten att det inte existerar ett jämviktsläge, utan att det förekommer ständig ojämvikt på grund av ständigt förändrade förhållanden och dynamik. (Nelson och Winter, 2002) På senare år har den evolutionära ekonomin, vilken är en del av den institutionella ekonomin med fokus på ekonomins dynamik, fått förnyat intresse. Delvis beror denna förändring på uppfattningen att den neoklassiska teorin inte, på ett adekvat sätt, kan hantera situationer utan jämvikt som uppkommit mer specifikt främst inom datorindustrin och läkemedelsindustrin. Det vill säga frågor som handlar om hur teknologisk utveckling och institutionell förändring påverkar ekonomiskt tillväxt och dynamik. (Nelson och Winter, 2002) McKelvey (1994) menar att evolutionära ekonomer antar att ekonomiska aktiviteter involverar en dynamisk historisk förändringsprocess där utgången inte kan förutsägas. Ekonomisk förändring ses alltså inte som resultatet av rationella aktörer som allokerar knappa resurser. Istället görs följande grundantaganden, vilka många gånger är dikotoma med de tidigare presenterade punkterna: 1) Aktörerna är aldrig fullständigt informerade. 2) Beslutsfattande är begränsat till regler, normer och institutioner. 3) Aktörer kan i viss utsträckning imitera andra aktörers regler. 4) Imitationsprocessen och innovationsprocessen är i stor utsträckning kumulativ och path-dependent men kan ibland brytas av diskontinuiteter. 5) Interaktionen mellan aktörerna sker vanligtvis i situationer utan jämvikt. 3 Den ekonomiska effektiviteten beror även på vilka metoder som används för att omfatta externa kostnader. 19

20 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson 6) Förändringsprocesserna orsakade av de ovanstående punkterna sker i en kontext som är icke-deterministisk, open-ended och irreversibel. Nelson och Winter (2002) menar att det inte är svårt att bygga upp en modell baserad på neoklassisk teori, däremot är det tveksamt vilka slutsatser om den ekonomiska verkligheten som det går att utvinna ur den. Om studieobjektet är en bransch som verkar på en stabil, mogen marknad där obetydlig teknologisk utveckling och konstanta spelregler förekommer kan visserligen en statisk modell användas. Nelson och Winter (2002) menar att om marknaden däremot är mer föränderlig behövs en mer djupgående analys av organisationsbeteende, begränsad rationalitet och vari dynamiken består. Om jag skulle försöka att klassificera den europeiska elmarknaden skulle jag definitivt inte betrakta den som mogen eftersom att den för det första inte ännu har skapats och för det andra karaktäriseras av stora osäkerheter och pågående förhandlingar om regelverk och omregleringar samt dessutom genomgår ständig teknisk förändring, något jag återkommer till längre fram. Modellen som struktur Som diskuterades i föregående avsnitt finns det rikligt med kritik riktad mot den grundläggande (neoklassiska) ekonomiska teorin. I fortsättningen av essän är avsikten att göra en översiktlig genomgång av några av de större problem som finns med den aktuella elmarknaden. Målsättningen är att vidga systemsynen från ett ekonomiskt/tekniskt perspektiv till att även ta med faktorer av mer institutionell karaktär. Texten i återstoden av essän kommer struktureras upp i enlighet med nedanstående modell. Inom varje rubrik kommer fokus ligga på att diskutera olika marknadsimperfektioner och andra faktorer som kan vara intressanta ur ett institutionellt perspektiv. För att ge mer substans åt genomgången kommer även kolkraftsindustrin diskuteras. Detta eftersom kolkraftsindustrin står för relativt sett omfattande miljöpåverkan, av många anses som ekonomiskt ineffektiv och är utsatt för kraftig politisk intervention. Vidare genomgår industrin betydande teknisk förändring, men framförallt står den för den största andelen av Europas elproduktion och är dominerande i EU: s största land - Tyskland. Valet är även särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv med tanke på att det statligt ägda Vattenfalls stora ägande i tysk kolkraftsindustri samt att Sveriges nuvarande energisystemgräns ofta omfattar även Tyskland. ANVÄNDARE: Kunskap, normer och beteenden FORMELLA OCH INFORMELLA REGLER TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR POLITIK/EKONOMI: Aktörer, drivkrafter Figur 1. Faktorer i energisystemet 20

21 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson Som repetition och förtydligande kan nämnas att syftet med denna essä är att översiktligt beskriva och diskutera de problem som den kommande EU-marknaden står inför. Ambitionen är inte att göra en heltäckande eller djuplodande beskrivning, utan snarare att lyfta fram några av de större problemen. Vad som anses som problem kan givetvis tolkas på oändligt många sätt beroende på vilket perspektiv som antas. I denna essä läggs fokus på att identifiera några problem som direkt går att koppla till teorin om den perfekta marknaden, vilken kan anses utgöra en stor del av den idémässiga grunden bakom skapandet av den europeiska marknaden för el. Tekniska förutsättningar En fungerande elmarknad förutsätter att det finns en väl utbyggd infrastruktur för elöverföring. I en rapport från EU-kommissionen framgår att om överföringskapaciteten mellan de deltagande länderna förblir på nuvarande låga nivå (december 2003) kommer den interna marknadens effektivitet bli begränsad. I dagsläget finns problem med elköer, bristande sammankoppling av nät och utbyggnadsproblem. Utbyggnationer av näten är inte enbart beroende av tekniska möjligheter/hinder utan även av juridiska, ekonomiska faktorer och motstånd från allmänheten. I en rapport från EU-kommissionen bedöms att det troligtvis kommer att dröja ungefär 10 år innan systemet är färdigställt, men att det inte är orimligt att det även kan ta längre tid än så. År 2002 sattes ett mål upp om att sammanlänkningen mellan länderna ska vara på minst 10 procent. Detta mål har inte ännu nåtts av alla länder. (EC, 2003) Erfarenheter från den nordiska elmarknaden visar att flaskhalsar förekommer i varierande utsträckning under bortåt hälften av all tid, vilket får till följd att systempriset och spotpriset inte blir detsamma. Det uppstår med andra ord olika prisområden i de deltagande länderna. Trots att Nordpol, som Sverige tillhör, betraktas som en väl fungerande marknad har områdespris förekommit ungefär häften av all tid från 1998 till första halvåret Den genomsnittliga differensen har varit +/-0,045 öre/kwh, även om avvikelsen stundvis har varit 20 till 100 procent. (SOU 2002:7) Det är inte enbart infrastrukturen mellan olika länder som behöver vara funktionsduglig. Det är även av vikt att de nationella marknaderna fungerar i sig. Det faktum att de nationella marknaderna överlag domineras av ett fåtal stora aktörer, i 12 av medlemsländerna står de tre största aktörerna för över halva den nationella marknaden, gör att det är av särskilt stor vikt att skapa stor överföringskapacitet för att kunna motverka monopolliknande situationer. I enlighet med subsidiaritetsprincipen ligger huvudansvaret för att komma till rätta med problem med överföringskapacitet på respektive medlemsland. (Eur-OP, 1999). Bergman (2000) menar att subsidiaritetsprincipen innebär att de enskilda länderna får göra den nationella anpassningen på ett sätt som överensstämmer med preferenser och traditioner i det egna landet. Vad som sedan menas med preferenser och traditioner verkar vara en tolkningsfråga, eller snarare en förhandlingsfråga. På flera håll i EU finns det betydande lokalt motstånd mot utbyggnad av elöverföringskapacitet. Flera projekt har till och med avbrutits. Vid några projekt har det ena landet byggt en linje fram till gränsen, utan att mötas av en linje från det andra landet. 21

22 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson Dessa problem har främst drabbat utbyggnaderna mellan Belgien och Frankrike, Italien och Schweiz samt Italien och Grekland. Utbyggnaderna bekostas till 90 procent av respektive land (80 procent är föreslaget att gälla framöver) vilket sammantaget med ett oklart regelverk antagligen delvis kan förklara de stora problemen med utbyggnationerna. (IAEW, 2001) I december 2001 publicerades en rapport om överföringskapaciteten över nationsgränserna. I rapporten konstateras att det finns kritiska problem (mindre kritiska problem exkluderade) med överföringskapaciteten i följande förbindelser: (IAEW, 2001) 1) Frankrike till Spanien 2) Frankrike till Belgien 3) Belgien/Tyskland till Holland 4) Frankrike/Schweiz/Österrike/Slovenien till Italien 5) Danmark till Tyskland och vice versa 6) Norge till Sverige och vice versa För att exemplifiera problemen kan nämnas att sammankopplingen mellan Italien och Frankrike anses ha ett mycket positivt cost-benefit-värde. Det finns med andra ord starka ekonomiska incitament att bygga ut, men sammankopplingen bedöms enligt rapporten även fortsättningsvis ha relativt dålig överföringskapacitet. Problemen är inte alltid tekniska eller ekonomiska utan härrör ofta framförallt från problem med tillstånd. (IAEW, 2001) Vad gäller länken mellan Tyskland och Holland framgår att den försvåras eftersom det enbart finns ett behov av elutbyte på kort sikt, det vill säga att det inte finns incitament att åstadkomma något på lång sikt. Belgien och Tyskland har ingen överföring sinsemellan överhuvudtaget. I rapporten påpekas även att det anses finnas ett stort behov att bygga ut länken mellan Tyskland och Frankrike, men att det är väldigt dyrt och problematiskt med tillstånd. (IAEW, 2001) En möjlig bidragande faktor till den långsamma utbyggnaden kan enligt Bergman (2000) vara att det fortfarande finns oklarheter kring transmissionsavgifter, exempelvis om geografiskt avstånd ska avspeglas i avgiften och hur mellanliggande länder ska ersättas. Som nämndes nyss är det även viktigt att de nationella marknaderna är effektiva i sig. Det är snarare regel än undantag att några få stora aktörer är dominerande, men det finns även problem vad gäller ägandet av transmissionsnäten, stamnäten, för högspänning. I en utredning från EU-kommisionen påpekas att det är väldigt viktigt att ägandet och driften av transmissionsnäten separeras från de elproducerande företagen. I samma utredning nämns att det inte kan garanteras att det räcker med att fastställa ett fast pris för nyttjandet av näten, utan att det för konkurrensens skull, på grund av risk för diskriminering, krävs ett ägande av tredje part. I nuläget har fem länder i varierande utsträckning brister i denna koppling, däribland Storbritannien, Tyskland och Frankrike. (Eur-OP, 1999) Det kan även vara vanskligt att göra en analys av elmarknaden enbart utifrån nu rådande tekniska förutsättningar. Det sker omfattande teknisk utveckling på elproduktionsområdet. Produktionsmixen är under ständig förändring eftersom relativkostnaderna och emissionsnivåerna ständigt ändras. I en rapport skriven åt EU-kommissionen, där det för 22

23 Föreställningar och deras drivkrafter i systemförändring En kritisk reflektion över den europeiska elmarknaden Anders Hansson övrigt antas att kolets betydelse i EU:s energiproduktion åter kommer öka efter år 2010, hävdas att en hårdnande konkurrens och beskattning av koldioxidutsläpp utövar en press på kolkraftsindustrin att bli effektivare. Verkningsgraden för det genomsnittliga kolkraftverket i världen är strax över 30 procent. För EU15 är motsvarande värde 39,4 procent. Även utan ett radikalt teknikskifte förväntas nivåer på 48 procent vara möjliga. EU-kommissionen delfinansierar i dagsläget ett kolkraftverk i Cottbus, Tyskland, med en verkningsgrad på strax över 50 procent. (OOPE, 2001). Det bedrivs även omfattande utvecklingsarbete av mer radikala teknikskiften inom kolkraftsindustrin, nämligen koldioxidavskiljning, vilket stora delar av kolkraftsindustrin ser som en realitet inom 10 år. Till följd av den snabba tekniska utvecklingen är det problematiskt att i dagsläget göra uppskattningar om vilken elproduktion som kommer vara den marginella eller den mest skadliga för miljön i framtiden och likaledes kan det medföra svårigheter att genom politisk intervention styra utvecklingen i önskvärd riktning. Politik och ekonomi Som tidigare belysts är de tre huvudsakliga målen med en gemensam europeisk elmarknad att tillförseln av el ska bli säkrare, att marknaden ska bli ekonomiskt effektiv samt att energiproduktionen ska belasta miljön i mindre utsträckning. Målsättningarna är till viss del paradoxala. Energi omvandlad på fossilt bränsle är mest miljöskadlig samt har i flera fall relativt höga rörliga kostnader, men står samtidigt för en betydande del av den totala elproduktionen. Kolkraften är, som tidigare nämnts, enligt flera bedömningar idag den marginella elen i Norden och Sverige på lång sikt, det vill säga att den överlag inte är kostnadseffektiv ur ett nordiskt perspektiv. Samtidigt bidrar den med cirka 27 procent av den totala elförsörjningen i EU15 och i och med EU-utvidgningen kommer kolkraften stå för 34 procent. I det nyblivna medlemslandet Polen står kolkraften för 97 procent av landets elförsörjning. På global nivå står kolkraften för 40 procent. Vidare är tillgången på kol i Europa riklig och på världsmarknaden handlas kol till relativt stabila priser. (Vicente, 2001). Att låta konkurrensen slå ut kolkraften orsakar därmed en direkt konflikt med försörjningstrygghetsmålet, men att låta kolen vara kvar orsakar å andra sidan en konflikt med miljömålet och i viss mån även effektivitetsmålet. Kanske beror ambivalensen i EU:s energipolitiken till viss del på just dessa målkonflikter. Efterfrågan på el kommer enligt EU-kommissionens bedömningar öka med omkring 1,6 procent per år. I samma rapport bedöms unionens leveranser av kol vara säkra under överskådlig tid. I dagsläget finns fyra betydande kolkraftsproducerande länder: Frankrike, Storbritannien, Spanien och Tyskland. Tyskland är i särklass det största kollandet. Sammantaget går trenden i Europa mot avtagande kolkraftsproduktion och investeringar. Även om investeringarna och produktionen går upp för vissa länder under vissa år. Flera av de minst lönsamma gruvorna har lagts ner vilket ger upphov till regionala problem av socialt och ekonomiskt slag. Kolindustrin får betydande statliga bidrag. Exempelvis ersätts den tyska kolindustrin för kostnader för brytning av kol med mellanskillnaden för det tyska höga kolproduktionspriset och det kraftigt lägre världsmarknadspriset. (Europeiska kommissionen, 2002) 23

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer