Passivhus - En analys av dess lönsamhet och utbredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Passivhus - En analys av dess lönsamhet och utbredning"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 491 Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Passivhus - En analys av dess lönsamhet och utbredning Författare: Ebba Nordling Louise Carlsson Stockholm 2009 Handledare: Hans Lind

2 Master of Science thesis Title: Passive houses - An analysis of its profitability and expansion Authors Ebba Nordling and Louise Carlsson Department Department of Real Estate and Construction Management Division of Building and Real Estate Economics Master of Science thesis number 491 Supervisor Hans Lind Keywords Passive houses, Lifecycle Cost Analysis, Standards, PHPP Abstract The aim of the thesis is to make a survey of the development of passive houses in some European countries. A comparison is made between the number of units, standards and incentive measures. In addition a life cycle cost analysis is executed which shows the economical differences between conventional buildings and passive houses. A comparison is also made with a passive house in Germany. The concept of constructing passive houses is well known in many parts of Europe, though there are very few countries that completely follow and strictly obey the requirements of the international definition. Many national standards have been developed that among other things takes the climate into consideration. The certification institute for buildings that fulfill the requirements is in Germany, which is also where the international standard was developed. The number of built and approved passive house units varies much. The majority is in Germany, Austria and Switzerland. Regarding the number of passive houses, the amount is very uncertain due to that many countries make no distinction between passive houses in accordance to the international standard and the national one. Even if the international standard exists in a country it does not necessarily mean that it is being commonly used. Most countries in Europe have introduced some sort of incentives for optimization of the energy efficiency in buildings though there are few that have certain incentives just for passive houses. As clarified above there is a large opacity in Europe concerning passive houses. The difference among the standards and requirements makes the comparison difficult to carry out. Since there is no certified passive house in Sweden, the object chosen for the life cycle cost analysis was a passive house kindergarten, in Åkersberga. The school is under construction but will receive a certification by the Passivhaus Institut when finished. The analysis illuminated the discrepancy that the technique of passive houses brings. The study showed a very small difference compared to a conventional erected school according to upcoming building regulations. In order to get a passive house projects feasible the additional costs must not exceed 2 percent. Today in Germany it is possible to build passive houses without any additional costs at all. The comparison with the German school illustrated that the annuity, or in this case the yearly cost, per square meter is half of the value for the Swedish passive house school, despite the fact that energy prices and interest rate is higher in Germany. In conclusion the calculations show that passive houses are not feasible in Sweden today, but stand a good chance to be in the future. A prerequisite for the spread of certification of passive houses in Sweden is a successful launching of the Excel based calculation software, Passive House Planning Package (PHPP). The evaluation of the software shows some weaknesses though such as easy to manipulate results and poor layout.

3 Examensarbete Titel: Passivhus En analys av dess lönsamhet och utbredning Författare Ebba Nordling och Louise Carlsson Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och Fastighetsekonomi Examensarbete nummer 491 Handledare Hans Lind Nyckelord Passivhus, Livscykelanalys, Standarder, PHPP Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att kartlägga utvecklingen av passivhus i några utvalda europeiska länder där antalet uppförda byggnader, använda standarder och landspecifika åtgärder jämförs. Vidare utförs livscykelkostnadsanalyser som belyser de ekonomiska skillnader som finns mellan att uppföra passivhus jämfört med konventionella hus i Sverige. En jämförelse görs även med ett passivhus i Tyskland. Konceptet att uppföra passivhus är väl beprövat i stora delar av Europa. Det är dock få länder som helt accepterat och strikt följer den internationella definitionen. Flertalet nationella standarder har utvecklats där hänsyn tas till bland annat klimat. Den internationella standarden utvecklades i Tyskland och där finns även det institut som certifierar byggnader som uppfyller kraven. Antalet uppförda och godkända passivhusenheter varierar stort. Merparten finns i Tyskland, Österrike och Schweiz. Vad gäller antalet passivhus bör tilläggas att siffran är ytterst osäker beroende på att vissa länder inte skiljer på om passivhuset är uppfört i enlighet med den internationella kontra den nationella standarden. Även om den internationella standarden finns tillgänglig i ett land innebär detta nödvändigtvis inte att den används i så stor utsträckning. De flesta länder i Europa har infört någon form av incitament för energieffektivisering av byggnader. Det är dock få som har särskilda subventioner specifikt riktade till byggnader uppförda som passivhus. Som framgår av texten ovan råder stora oklarheter i Europa avseende passivhus. De olika kraven och standarder gör jämförelser länder emellan svårgenomförbara. Då det inte finns ett enda internationellt godkänt passivhus i Sverige valdes en passivhusförskola i Åkersberga, vilken i dagsläget är under konstruktion, som objekt i livscykelanalysen. Skolan kommer vid färdigställande erhålla en internationell certifiering. I analysen belystes de skillnader som passivhustekniken medför. Jämförelsen visade på en ytterst liten skillnad jämfört med en traditionellt uppförd skola enligt kommande BBR-kraven, vilka är betydligt hårdare än de förra och kan anses vara krav på lågenergihus. För att få lönsamhet i passivhus projekt krävs dock att de tillkommande kostnaderna för passivhuset är på maximalt 2 procent. I Tyskland kan man idag bygga passivhus utan någon som helst merkostnad. I en jämförelse med en tysk skola visar sig det att annuiteten, eller årskostnaden i detta fall, per kvadratmeter är hälften så hög som för den svenska passivhusförskolan. Detta trots att både energikostnader och kalkylräntan är högre där. Sammantaget visar resultaten från kalkylen att passivhus inte är lönsamt i dagsläget, men har stora möjligheter att bli det i framtiden. En förutsättning för att det ska byggas fler passivhus i Sverige som kan certifieras är en lyckad lansering av det Excel-baserade beräkningsprogrammet Passive House Planning Package (PHPP). I en utvärdering av programmet kan dock vissa svagheter utläsas såsom lätt att manipulera resultat samt bristfällig layout.

4 Förord Denna rapport är ett examensarbete om 30 poäng inom civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan. Eftersom vår inriktning är Bygg- och fastighetsekonomi valde vi därför att fördjupa oss i den ekonomiska aspekten av att bygga i enlighet med passivhustekniken. Vi har bland annat utfört livscykelkostnadsanalyser och gjort jämförelser gällandes standarder och utvecklingen i Europa. Examensarbetet har utförts på Tyréns under perioden september-december Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare, Simone Kreutzer på Tyréns och Hans Lind på Kungliga Tekniska Högskolan för deras engagemang och stöd. Simone har varit till stor hjälp med kontakter och material om objekten. Hans har under regelbundna möten kommit med konstruktiv kritik och sett till att vi hållit oss inom ämnet. Vi vill även tacka Andreas Behm-Fredin och Kristin Åberg Nilsson på Tyréns. Andreas har fungerat som bollplank och Kristin har bistått med information om passivhusförskolan Skogslunden. Stockholm, december 2009 Ebba Nordling och Louise Carlsson

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Inledning Syfte Avgränsningar Metodbeskrivning Bakgrund Kort historik Vad är ett passivhus? Boverkets byggregler Kravspecifikation Svenska kravet Det internationella kravet Standardjämförelse Passivhus utanför Norden Inledning Tyskland Österrike Schweiz Frankrike Italien Belgien Nederländerna Storbritannien Polen Passivhus i Norden Norge Finland Danmark Sverige Jämförelseobjekt Passivhusförskolan BBR-förskolan Passivhusskola, Aufkirchen Tyskland Kalkylmetoder... 42

6 7.1 Livscykelkostnad Annuitet Direktavkastningskrav Internränta Återbetalningstid Prisprognoser Den långa räntan Prognos för energiutvecklingen Naturgas Analys Förutsättningar Resultat Känslighetsanalys Analys av det tyska passivhuset Passive House Planning Package Analys och utvärdering Kommentarer Slutsatser Källförteckning Litteratur Internet Muntliga Figurer BILAGA 1 Uppvärmningssystem BILAGA 2 Kalkyl över passivhus- och BBR-förskolan BILAGA 3 Kalkyl över tyska passivhusskolan

7 Figurförteckning Figur 1: Första passivhuset, Darmstadt Figur 2: Principskiss över ett passivhus Figur 3: Godkänt certifikat från Passivhaus Institut, Darmstadt Figur 4: Länder i Europa där passivhusutvecklingen kartlagts Figur 5: Antalet passivhuslägenheter i Sverige Figur 6: Passivhusförskolan Skogslunden, Åkersberga Figur 7: Passivhusförskolan Skogslunden under konstruktion Figur 8: Passivhusskola Bavaria, Tyskland Figur 9: Naturgaspris utveckling Figur 10: Den procentuella skillnaden i naturgaspriser jämfört med Figur 11: Diagram över skillnaden i investeringskostnad Figur 12: Diagram över kostnadsutvecklingen Figur 13: Diagram över skillnaden i drift och underhåll Figur 14: Diagram över skillnaden i energikostnad Figur 15: Diagram över skillnaden i totala kostnaden Figur 16: Diagram över skillnaden i årskostnad Figur 17: Diagram över skillnaden i uppvärmningsbehov Figur 18: Diagram över skillnaden i energikostnad Figur 19: Diagram över skillnaden i LCC-total vid olika merkostnadsnivåer Figur 20: Diagram över skillnaden i årskostnad mellan Sverige och Tyskland Figur 21: Diagram över skillnaden i energikostnad mellan Sverige och Tyskland Figur 22: Utdrag ur PHPP Figur 23: Enfamiljshus, Bayern, Tyskland Tabellförteckning Tabell 1: Klimatzoner enligt BBR Tabell 2: Energianvändning för eluppvärmda bostäder och lokaler enligt BBR Tabell 3: Energianvändning - annat uppvärmningssätt enligt BBR Tabell 4: Effektkrav för bostäder och lokaler Tabell 5: Effektkrav för bostäder < 200 m² Tabell 6: Oviktad köpt energi Tabell 7: Viktad köpt energi Tabell 8: Standardjämförelse Tabell 9: Fortsättning standardjämförelse Tabell 10: Sammanfattning över passivhusutvecklingen Tabell 11: Värmekrav enligt Casa Clima Tabell 12: Lågenergi klassificering, Danmark Tabell 13: Energiförbrukning passivhusförskolan Tabell 14: Jämförelse förskolor Tabell 15: Energianvändningen för BBR-förskolan Tabell 16: Energiförbrukning för skola, Tyskland Tabell 17: Nominell ränteprognos för Sverige Tabell 18: Prognos över oljeprisutvecklingen på världsmarknaden Tabell 19: Antagna räntesatser samt kalkylperiod Tabell 20: Antagna energipris samt ökningar Tabell 21: Drift-, underhåll samt reinvesteringskostnader, FTX-system Tabell 22: Drift-, underhåll samt reinvesteringskostnader, resterande Tabell 23: Värdeförändring på grund av klimatbyte... 61

8 1. Introduktion 1.1 Inledning Ett hållbart samhälle är ett av de viktigaste målen i framtiden. Framförallt bör fokus ligga på att minska växthusgasutsläppen genom energieffektiviseringar och genom byte till förnyelsebara bränslen. Alla medlemsländer i EU arbetar med just detta i enlighet med Kyotoavtalet. Även på regerings- och riksdagsnivå finns uppsatta mål från branschorganisationer. I regeringens bostadspolitik är nyckelorden hälsosam, stimulerande och energieffektiv bebyggelse. I dagsläget är den totala energianvändningen för byggnader på cirka 160 TWh per år. 1 Passivhus, med sin låga energiförbrukning, har på grund av detta stor potential att ta marknadsandelar. Det råder dock delade meningar huruvida tekniken, i dagsläget, är lönsam i Sverige. För att främja energieffektivitet, i enlighet med Kyotoavtalet, beslutade Europakommissionen att införa krav på energideklarationer (EPBD). Det finns även planer på att dessa deklarationer ska utvidgas till att även innehålla krav på att byggnaderna uppfyller lågenergi - alternativt passivhusstandard. 2 I Sverige infördes krav på energideklarationer Passivhustekniken kommer ursprungligen från Tyskland där tekniken utvecklades i början av 1990-talet. 4 Det är också där som utvecklingen kommit längst, tätt följt av Österrike. Hur långt de övriga länderna kommit i Europa skiljer sig markant. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är dels att kartlägga statusen för passivhus i några utvalda europiska länder, det vill säga att jämföra antalet, använda standarder, och göra en fördjupning i vilka incitamentsåtgärder som införts. Vidare är syftet att genom livscykelkostnadsanalyser belysa de skillnader som finns mellan passivhus och konventionella hus i Sverige och i Tyskland samt att utröna om det är lönsamt att bygga i enlighet med passivhustekniken. Dessutom utvärderas användarvänligheten av Passive house Planning Package (PHPP), ett beräkningsprogram som utgör en grund för passivhuscertifiering. 1.3 Avgränsningar I detta examensarbete jämförs inte alla länder i Europa, inte heller görs livscykelanalyser för samtliga då studien hade blivit alltför omfattande. Då mycket litteratur redan är skrivet om ämnet utelämnas helt byggnadernas konstruktion i denna rapport. 1.4 Metodbeskrivning Examensarbetet utförs som dels en litteraturstudie och dels en fallstudie. I litteraturstudien görs en kartläggning över utbredningen av passivhus i Europa och i fallstudien utvärderas och jämförs två passivhusskolor, i Sverige respektive Tyskland, med en traditionellt uppförd byggnad. De passivhus som studeras var de första certifierade objekten i respektive land. Utvärderingen av PHPP görs genom testkörningar av programmet. 1 Boverket, 2002, s.28 2 Mlecnik, Kaan, Hodgson, 2008, s De Boer, Kaan, 2006, s.2 8

9 Arbetet genomförs med hjälp av Tyréns som är inblandade i uppförandet av den första svenska passivhusförskolan och som därför kan tillhandahålla information gällande objektet. Litteraturstudien består av information som erhållits ifrån och efter kontakt med verksamma aktörer inom passivhusbranschen i Europa. Materialet har i huvudsak bestått av rapporter, artiklar, böcker samt hemsidor. De använda inputvärdena i livscykelanalyserna kommer delvis från omvärldsanalyser men även från branschaktiva. Energianvändningen för passivhusen som jämförs kommer från PHPP samt delvis från förfrågningsunderlag som tillhandahållits av Tyréns tillsammans med kvalificerade uppskattningar. 9

10 2. Bakgrund 2.1 Kort historik Byggnader står för 40 procent av den totala energianvändningen i världen. 5 För att kunna nå regeringens mål om en minskning av energiförbrukningen med 20 procent till 2020 och en halverad förbrukning till 2050, måste något drastiskt ske. 6 Möjligheten till utvidgningen av EPBD har medfört att många länder infört olika incitament för energireducering i byggnader. Ett varierat utbud av finansiella stimulanspaket som förmånliga lån, bidrag och skattereduktioner finns representerade. 7 Passivhustekniken utvecklades av Wolfgang Feist och Bo Adamson och år 1991 uppfördes det första passivhuset i Darmstadt, Tyskland. Detta skulle statuera ett gott exempel på energieffektivt byggande till ett lågt pris i tyskt klimat, se figur 1. 8 Figur 1: Första passivhuset, Darmstadt Källa: Tekniken visades vara lyckad sett till både kostnad och komfort. Några år senare, 1995, byggdes det andra huset. Efter de lyckade pilotprojekten bildades Passivhaus Institut vilka utarbetades en passivhusstandard utifrån Feists idéer. Standarden består i stora drag av följande komponenter: 1. ett energikrav 2. ett kvalitetskrav 3. ett standardpaket av passiva system som möjliggör att energikravet och kvalitetskravet kan följas på ett kostnadseffektivt sätt. 9 Denna standard har kommit att bli den internationellt gällande men användningen sker i varierad omfattning runtom i Europa. 10 De europeiska länderna har, som tidigare nämnts, kommit olika långt i processen med införandet av passivhus. Vissa har fortfarande inte ens en definition klar medan andra har beslutat att införa det som standard. Längst har Tyskland och Österrike kommit. 11 Mellan 1998 och 2001 genomfördes ett lyckat storskaligt försök, kallat CEPHEUS, att införa passivhustekniken. Totalt 5 Passivhuscentrum, 2009, s.4 6 Regeringskansliet, Miljö- och Samhällsdepartementet, 2006, s.1 7 Mlecnik, Kaan, Hodgson, 2008, s.1 8 Passive-On project, 2007, s.1 9 ibid 10 De Boer, Kaan, 2006, s.1 11 Mlecnik, Kaan, Hodgson, 2008, s.1 10

11 byggdes 250 enheter i 5 olika länder. 12 Några år senare, 2005, startades ett annat EU-stött projekt kallat PEP (Promotion of European Passive houses), som bestod av nio länder som arbetade för att främja passivhus. Det är främst skillnaden i klimat som har medfört problem med att följa en och samma standard, men även skillnader i byggtradition och arkitektur spelar in. Även om många länder har utgått från den internationella standarden är det fortfarande få som använder den helt. 13 En av framgångsfaktorerna med passivhus är just att det är en väldefinierad produkt. Det är därför ytterst viktigt att skapa en klar definition för alla så att inte termen används felaktigt, det vill säga att den används för lågenergihus i allmänhet. 14 I Europa finns ytterligare två standarder förutom Passivhaus standarden; Minergie och CasaClima, som tillsammans kan anses vara dominerade då det handlar om energieffektivt byggande. I alla de tre nämnda standarderna finns möjlighet för byggnaden att erhålla certifikat. Både Passivhaus och Minergie var från början privata initiativ som sedan fått stöd av staten. CasaClima infördes av kommunen i Bolzano-regionen i Italien. Gemensamt för dem är att de har väldefinierade krav, ett omfattande kontrollsystem, och starkt varumärke som gett dem en hög grad av trovärdighet. 15 Hus som uppnår den internationella standarden kan självcertifieras eller genom en tredje part. Minergie-standarden fås genom att energiberäkningar, planer för utförandet samt att tekniska lösningar skickas till certifieringskontoret. Efter kontroll av handlingarna och besök på plats kan certifikatet utfärdas. CasaClima-certifikatet var från början frivilligt men ändrades sen till att alla bli obligatorisk för alla nybyggen i Italien. 16 Även om passivhus visat sig vara genomförbart och till och med lönsamt i vissa fall, är det lång väg kvar till en allmän övertygelse bland folket. I Tyskland tog det 15 år innan byggnationen tog fart. För att främja utvecklingen måste ett antal åtgärder vidtas; - träning och utveckling: kunskap måste förmedlas mellan arkitekter och byggare - lagar och föreskrifter: byggnadskrav måste anpassas så att nuvarande barriärer för lågenergihus tas bort - finansiering: den privata och publika sektorn måste börja samarbeta för att finansiera de extrakostnader som passivhus innebär - certifiering: oberoende certifieringsenheter måste skapas för att utgöra grunden för olika incitament Intelligent Energy, 2007, s De Boer, Kaan, 2006, s.3 14 Passive-On project, s Intelligent Energy, 2007, s ibid 17 Passive-On project, s.13, 23, 32, 41, 45 11

12 2.2 Vad är ett passivhus? Ett passivhus är enligt definition en byggnad för vilken termisk komfort kan uppnås endast genom förvärmning eller förkylning av det friskluftstillskott som krävs för tillräckligt god inomhusluftkvalité, utan behov av återcirkulerad luft, se figur 2. Detta betyder att huset till stor del använder den energi som redan finns, på grund av människor och apparater, till uppvärmning. Även värme från solen och inomhusluften utnyttjas. Passivhus är ingen standard som beskriver energiprestanda, utan ett koncept för att uppnå högsta möjliga termiska komfort till låg totalkostnad. 18 Figur 2: Principskiss över ett passivhus Källa: De merkostnader som ett passivhus innebär, för till exempel mer isolering, ska löna sig efter en kort tid genom minskade energikostnader. 19 Ett passivhus kräver endast procent av energibehovet för ett standardhus. 20 Investeringskostnaden beräknas vara 2-5 procent högre för ett passivhus i Sverige jämfört med ett vanligt hus. Utöver ökade materialkostnader innebär passivhusbyggnation även merkostnader för själva byggandet och projektering eftersom det tar längre tid främst på grund av orutin. Detta kommer dock att med tiden att minska, ju mer erfarenhet som erhålles Boverkets byggregler Boverket är en myndighet som arbetar med frågor gällandes byggd miljö, fysisk planering, hushållning med mark- samt vattenområden, boendefrågor och därtill även byggande samt förvaltning av bebyggelse. Boverket ger ut Boverkets byggregler (BBR) vilket är en författningssamling innehållandes bindande föreskrifter samt generella rekommendationer/ krav gällande byggnation i Sverige. 22 I februari utkom en revidering av BBR 2008 med syfte att förbättra och ytterligare tydliggöra de funktionskrav som fanns gällandes byggnaders energihushållning. Reglerna trädde i kraft omgående, dock får äldre regler tillämpas på byggnadsarbeten där bygganmälan gjorts före den 1:a januari 2010 samt på sådana arbeten som inte kräver någon bygganmälan men som påbörjas före den 1:a januari Supplementet strävar efter att mer välisolerade hus ska uppföras och täthetskravet som tidigare fanns har nu återinförts Intervju Kreutzer, Tyréns, Passivhuscentrum, 2009, s.3 20 Passive-On project, s Boverket, 2009, s.3 12

13 De byggnader som påverkas mest av förändringarna är de byggnader som använder el för uppvärmning och kylning. Exempel på sådana system är värmepumpar, vattenburen elvärme, elektrisk golvvärme samt direktverkande el. Byggnader som använder elvärme får i supplementet ett eget krav på specifik energianvändning. Utöver de hårdare energikraven har även ett krav på installerad effekt införts vilket medför att byggnader som använder el behöver ha ett synnerligt lågt effektbehov. 24 I den tidigare versionen av BBR var Sverige indelat i två klimatzoner. Detta har nu förändrats då den tidigare nordligaste zonen delats upp i två enligt tabell 1. Kravnivåerna har anpassats utefter zonerna och de klimatförutsättningar som gäller där. 25 Klimatzonsindelningen används både på eluppvärmda byggnader samt de som tillämpar annat uppvärmningssätt vilket följer av tabell 2 och Tabell 1: Klimatzoner enligt BBR 2008 Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III Landskap Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län Tabell 2: Energianvändning för eluppvärmda bostäder och lokaler enligt BBR 2008 Klimatzon I Bostäder Max 95 kwh/m² och år (+ev. tillägg) samt installerad eleffekt på max 5,5 kw Lokaler 95 kwh/m² och år (+ev. tillägg) samt installerad eleffekt på max 5,5 kw Klimatzon II Klimatzon III: Max 75 kwh/m² och år(+ev. tillägg) samt installerad eleffekt på max 5,0 kw Max 55 kwh/m² och år (+ev. tillägg) samt installerad eleffekt på max 4,5 kw 75 kwh/m² och år (+ev. tillägg) samt installerad eleffekt på max 5,0 kw 55 kwh/m² och år (+ev. tillägg) samt installerad eleffekt på max 4,5 kw Tabell 3: Energianvändning - annat uppvärmningssätt enligt BBR 2008 Bostäder Lokaler Klimatzon I Max 150 kwh/m² area samt år Max 140 kwh/m² area samt år (+ev. tillägg) Klimatzon II Max 130 kwh/m² area samt år Max 120 kwh/m² area samt år (+ev. tillägg) Klimatzon III Max 110 kwh/m² area samt år Max 100 kwh/m² area samt år (+ev. tillägg) 24 ibid 25 Boverket, 2009, s Boverket, 2008, s

14 3. Kravspecifikation 3.1 Svenska kravet Forum för Energieffektiva byggnader (FEBY) tog på initiativ från Energimyndigheten fram ett förslag till en svensk kravspecifikation där begreppet passivhus för första gången definierades. I förslaget har den tyska standarden varit bas men anpassning har skett utifrån svenska förhållanden och intryck har även tagits från svenska genomförda passivhusprojekt, allt för att göra passivhusbyggande möjligt i nordiskt klimat. Det var främst på grund av oklarheter inom branschen om vilka krav och nivåer som var gällande och möjliga som detta förslag utarbetades. Förslaget innehåller både krav samt rekommendationer. Kravspecifikationen omfattar både bostäder samt enklare lokaler, vilket innefattar skolar samt förskolor. Byggnader kan enligt den svenska modellen verifieras enligt följande två klasser: - Projekterad för Passivhus enligt FEBY - Verifierat Passivhus enligt FEBY Den sistnämnda kräver att byggnaden även uppfyller kraven efter driftskörning. Utöver specifikt angivna krav som följer nedan gäller även minimikrav enligt nu gällande Boverkets byggregler, BBR 16 (BFS 2008:20) Effektkrav Kraven gäller för en inomhustemperatur på 20 C med ett frivärmetillskott på max 4 W/m² samt en dimensionerad utomhustemperatur enligt svensk standard. Den svenska kravspecifikationen använder sig av samma klimatzonsindelning som BBR. Effektkraven visas i tabell 4 och 5. Tabell 4: Effektkrav för bostäder och lokaler Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III P max 12 W/m² 11 W/m² 10 W/m² Tabell 5: Effektkrav för bostäder < 200 m² Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III P max 14 W/m² 13 W/m² 12 W/m² Utöver dessa krav följer kompletterande rekommendationer angående varmvatten och fastighetsel. Fastighetselen för ett småhus bör vara <5 kwh/m² och för flerbostadshus samt skolor, förskolor <10 kwh/m². Med Atemp+garage menas golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C begränsade av klimatskärmens insida (m²) samt golvarean för garage innanför klimatskärmen Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.1 28 Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.3 14

15 3.1.2 Energi Vad gäller köpt energi behöver endast kraven enligt BBR uppfyllas. Förenklade rekommendationer angående köpt energi finns dock vilka följer i tabell 6 och 7. Med köpt energi räknas den energi som är levererad till byggnaden för varmvatten, värme, driftsel (pumpar och fläktar med mera) samt övrig fastighetsel. Hushållsel eller verksamhetsel är alltså inte inräknad. Det är således samma systemgränser som tillämpas i BBR. 29 Med Atemp+garage menas golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att värmas till mer än 10 C begränsade av klimatskärmens insida (m²) samt golvarean för garage innanför klimatskärmen. 30 Den viktade energin är summan av den köpta energin med hänsyn tagen till ett antal energiformsfaktorer. Sådana faktorer kan tas fram för olika klimatzoner, bostadstyper och lokala fjärrvärmenät till exempel. 31 Eftersom det dock saknas lokalt förankrade energiformsfaktorer och nationell koncensus om hur energin ska viktas bör energiformsfaktorerna överensstämma med viktning för södra regionen, vilka visas i tabellen. De oviktade värdena kan istället användas om energiförsörjningsmässigt renodlade systemlösningar för bostäder, skolor och förskolor. 32 För att energianvändningen ska införas som krav krävs mer erfarenheter från uppförda byggnader. 33 Tabell 6: Oviktad köpt energi Oviktad köpt energi Klimatzon I 58 kwhköpt/ m²atemp+garage för icke eluppvärmda byggnader 34 kwhköpt/ m²atemp+garag eluppvärmda byggnader Klimatzon II 54 kwhköpt/ m²atemp+garage för icke eluppvärmda byggnader 32 kwhköpt/ m²atemp+garage eluppvärmda byggnader Klimatzon III 50 kwh köpt/ m² Atemp+garage för icke eluppvärmda byggnader 30 kwh köpt/ m² Atemp+garage för eluppvärmda byggnader Tabell 7: Viktad köpt energi Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III Viktad köpt energi 68 kwhköpt/ m²atemp+garage 64 kwhköpt/ m²atemp+garage 60 kwh köpt/ m² Atemp+garage 29 Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.4 30 Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.3 31 Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.4 32 ibid 33 ibid 15

16 3.1.3 Innemiljökrav Inomhustemperatur: enligt förslaget får temperaturen 26 C ej överstigas i mer än 10 procent av tiden, under perioden april till och med september. 34 Ljud: i sovrummen gäller ljudklass B som lägsta nivå med hänsyn till eventuellt buller från ventilationssystemet. 35 Termisk komfort: varmluften som blåses ut via tilluftsdonen får högst vara 52 C då tilluftssystemet nyttjas som värmebärare Byggnadskrav Luftläckning genom klimatskalet: max 0,3 l/s m² vid +/- 50 Pa Fönster: verifierat U-värde på högst 0,9 W/(m²K) För att kunna verifiera att kraven uppfyllts krävs också att både förbrukad hushållsel samt värmeenergi bör kunna avläsas var för sig Det internationella kravet Det internationella certifieringssystemet utvecklades av det tyska Passivhaus Institut och omfattar ett antal certifieringskriterium som måste vara uppfyllda. Dessa krav gäller för såväl bostäder som lokaler: - det årliga värmebehovet får uppgå till max 15 kwh/m²a 38 eller ett effektbehov på 10 W/m 2 - lufttätheten vid en provtryckning vid +/- 50 Pa (n 50 ) får uppgå till högst 0,60 h -1 - det totala årliga primärenergibehovet, vilket inkluderar uppvärmning, varmvatten, ventilation, ljus samt övrig hushållsel, får uppgå till max 120 kwh/(m²a) 39 Förutom detta ska ingen separat klimatanläggning för kyla behövas under sommarmånaderna för att upprätthålla ett godtagbart inomhusklimat, det vill säga; en inomhustemperatur kring 22ºC och en tilluftstemperatur som inte understiger 17ºC. Om det dock behövs står det samlade primära energibehovet opåverkat och den ökningen i energibehov som det medför måste kompenseras på annat håll i byggnaden. Värmebehovet får fortfarande inte överstiga 15 kwh/m²a. För både bostäder samt lokaler utgår beräkningarna ifrån nettoarean. 40 För att erhålla ett certifikat måste ovannämnda krav verifieras med hjälp av projekteringsprogrammet Passive House Planning Package 2007 (PHPP 2007) vilket är ett program som används för bland annat uträkningar av u-värden, energibalanser, värmebelastning samt design av ventilationsflöden med hänsyn till komfort, se figur 3. Beräkningarna utförda i PHPP baseras på klimatdata för den region där byggnaden är placerad samt vissa grundläggande förutsättningar och beräkningsmetoder som anses vara lika för alla byggnader Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.5 35 ibid 36 ibid 37 Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s.6 38 m²a står för kvadratmeter och år 39 Passivhaus Institut, 2009, s ibid 41 ibid 16

17 Utöver beräkningarna utförda i PHPP krävs, för godkänd certifiering, att följande dokument bifogas till handlingarna: - konstruktionsritningar - tekniska specifikationer - dokumentation från genomförda, och godkända trycktester - dokumentation från utförd injustering av ventilationssystemet - intyg från kontrollansvarig som verifierar att byggnaden uppförts i enlighet med passivhustekniken - fotografier som dokumenterar byggnadens konstruktion 42 PHPP beskrivs utförligare i kapitel 10. I praktiken innebär den internationella kravspecifikationen att en byggnad, för att bli godkänd, måste ha en värmeisolering på omkring cirka cm vilket ger ett klimatskal med U-värden på cirka 0,08-0,12 W/m 2 K. Köldbryggornas ψ-värden får heller inte överstiga 0,01 W/mK. Utöver detta måste ett FTX-system användas med en hög värmeåtervinning om minst 75 procent samt att energieffektiva fönster används med U-värden kring 0,8 W/m 2 K. 43 Den uppvärmning som passivhuset ändå behöver tillgodoses oftast av en förvärmare, som går på el, ansluten till tilluften som kan kopplas på vid behov. Att använda sig av ett kompaktaggregat, vilket är en kombinerad värmeväxlare och luftvärmepump i en enhet, är också vanligt förekommande. Kompaktaggregatet ser till att bostadens behov av värme till tappvarmvattnet och tilluft är tillgodosett. Att använda sig av en jordvärmeväxlare som förvärmer tilluften är heller inte ovanligt. 44 Figur 3: Godkänt certifikat från Passivhaus Institut, Darmstadt Källa: Intervju Kreutzer, Tyréns, Passivhaus Institut, 2009, s Boverket, 2006, s ibid 17

18 3.3 Standardjämförelse Som tabell 8 och 9 åskådliggör är den internationella och den svenska FEBY-standarden relativt olika, då det i många fall inte ens går att jämföra samma slags värden. Bland annat visar en studie av skillnaden i täthetskravet att enheterna inte förhåller sig konstant till varandra. För en kompakt byggnad är det svenska kravet svårare att nå och för en mindre kompakt byggnad är det tvärtom. Tabell 8: Standardjämförelse Energi 45 Primärenergi 46 Passivhus internationellt Värmebehovskrav: 15 kwh/m 2 år Oberoende klimat! 120 kwh/m 2 år Passivhus enligt FEBY - Sverige Energianvändning exkl. hushållsel/ verksamhetsel Råd: Viktat! Zon III: 60 kwh/m 2 år Zon II: 64 kwh/m 2 år Zon I: 68 kwh/m 2 år Alternativt Oviktat! Zon III: 50 kwh/m 2 år Zon II: 54 kwh/m 2 år Zon I: 58 kwh/m 2 år Eluppvärmda hus: Zon III: 30 kwh/m 2 år Zon II: 32 kwh/m 2 år Zon I: 34 kwh/m 2 år Primärenergin nämns inte specifikt i standarden Effekt Effektbehovskrav: Effektbehovskrav: 10 W/m 2 Småhus Zon III: 12 W/m 2 Zon II: 13 W/m 2 Zon I: 14 W/m 2 Flerbostadshus/Lokaler: Zon III: 10 W/m 2 Zon II: 11 W/m 2 Zon I: 12 W/m 2 Beräknat med dimensionerad utomhustemperatur (DUT), för dimensionering av värmesystem 45 Energi för uppvärmning 46 Total energianvändning, inklusive hushålls- fastighets- och verksamhetsel 18

19 Tabell 9: Fortsättning standardjämförelse Passivhus internationellt Lufttäthetskrav n50 < 0.6 h -1 (motsvarar ca 0,3 l/sm 2 ) Lufttätningsmätning skall genomföras Passivhus enligt FEBY - Sverige n50 < 0,3 l/sm 2 rekommenderas att genomföra lufttätningsmätningen Energiberäkningar - Värmevinster Energiberäkningar - Area Energiberäkningar - Köldbryggor Interna vinster 47 : För värmebehov: 2,1 W/m 2 För effektbehov: 1,6 W/m 2 Golvarea exklusive innerväggar Yttermått gäller Interna vinster: max 3,5 W/m 2 A Temp Innerväggar ingår i ytan och ev. garage Innermått gäller Energiberäkningar - Klimatmetoder - Klimatdata Klimatdata kommer från internationella klimatmätningsställen. DUT U- Värden Fönster Behaglighetskriterium: U W < 0,85 W/m 2 K Rekommendation: U W < 0,90 W/m 2 K 47 Interna vinster är den värme som personer och apparater avger 19

20 4. Passivhus utanför Norden 4.1 Inledning Konceptet att uppföra passivhus är välbeprövat i stora delar av Europa. Det används ett flertal olika definitioner men skillnaderna jämfört med passivhusstandarden är oftast små. Dessa skillnader medför dock att de resultat som länderna presenterar inte helt igenom är jämförbara. Nedan följer en redogörelse över hur lågenergi samt passivhuskonceptet definieras i Europa samt hur arbetet med krav och certifiering fortskrider i de olika länderna. Vidare behandlas hur politikerna använt subventioner och liknande för att uppmuntra till byggande enligt passivhuskonceptet samt hur många uppförda byggnader respektive land har. Dessa siffror baseras till stor del på information från kontakt med respektive passivhuscentrum samt på antalet registrerade projekt i Passivhaus Institut, Darmstadts databas men då denna registrering inte är fullgod kommer antalet uppförda byggnader i realiteten vara väsentligt högre i varje enskilt land. För exempelvis Tyskland anses databasen enbart visa 10 procent av det verkliga antalet uppförda byggnader enligt standarden. 48 Studier då antalet extrapolerats har granskats för att få en mer rättvisande bild av framtiden. De länder i Europa som behandlas i rapporten visas i figur 4. Figur 4: Länder i Europa där passivhusutvecklingen kartlagts 48 Intervju Stillfried, Passivhaus Institut,

21 Vad gäller kostnadsökningen som tillkommer kan den anses uppgå till 10 procent sett över Europa som helhet. Flertalet länder är fortfarande nybörjare vilket medför en ökad kostnad på grund av rutinbrist samt avsaknad av leverantörer av exempelvis passivhus-specifika fönster. I Tyskland däremot kan det i dagsläget byggas passivhus utan någon tillkommande merkostnad. Generellt sett ligger återbetalningstiden för ett passivhus omkring 19 år. 49 I resterande delen av kapitlet samt i kapitel 5 beskrivs passivhusutvecklingen för de utvalda länderna mer ingående. I tabell 10 som följer nedan sammanfattas kartläggningen över utvecklingen i Europa. Tabell 10: Sammanfattning över passivhusutvecklingen Land Använda standarder Antal passivhus Tyskland Internationell Österrike Internationell/Klima:Aktiv Haus Schweiz Internationell/Minergie Frankrike Internationell/Minergie 130 Italien Internationell/Casa Clima/ 350 Minergie Belgien Internationell 550 Nederländerna Nationell/Internationell 200 Storbritannien Internationell 89 Polen Internationell 15 Norge Nationell 1 Finland Nationell/Internationell 1 Danmark Internationell 220 Sverige Nationell Tyskland I Tyskland uppfördes, som tidigare nämnts, det första passivhuset i början av 1990-talet. Tekniken att bygga passivhus har sedan dess slagit igenom stort i vissa delar av landet. I till exempel Frankfurt, Leipzig, Kreis och Lippe är det obligatoriskt för kommunen att bygga enligt standarden Krav och certifiering Passivhus i Tyskland klassificeras enligt standarden utvecklad av Passivhaus Institut i Darmstadt. Denna standard har spridits över hela Europa och benämns hädan efter som den internationella standarden. Utöver kategorin som behandlar passivhus finns även en standard som måste uppfyllas för lågenergihus (<20 kwh/m²a i värmebehov) samt för hus som renoverats med passivhuskomponenter (<30 kwh/m²a). Sedan 1997 utfärdar också institutet certifikat för byggnader som uppfyller kraven. Projekteringsprogrammet PHPP används för att beräkna om husen håller de uppställda kraven inom totalt energibehov, total primärenergi samt lufttäthet Passive-On project, 2007, s Mlecnik, Kaan, Hodgson, 2008, s ibid 21

22 4.2.2 Införande Den tyska statsbanken KfW beviljar fördelaktiga lån för byggnation av lågenergihus och passivhus. 52 Förmånliga lån beviljas även privatpersoner för köp av passivhus. 53 Regeringen har beslutat att införa strängare byggnadskrav vad gäller energieffektivitet. Målet är att minska gapet mellan de konventionella byggnadskraven och kraven för passivhus skulle energiåtgången minska med 30 procent och 2012 ytterligare 30 procent. Vidare har evenemang skapats, som öppet hus-dagar, utställningar och föreläsningar för att öka intresset och medvetenheten om passivhus Antal Antalet passivhus i Tyskland är cirka enheter, vilket är flest i Europa. 55 Genom extrapolation antas antalet ligga omkring vid utgången av Marknadsandelen av nyproduktion förväntas öka växa till 25 procent redan I relation till befolkningen är nivån näst högst i Europa med 207 enheter per en miljon invånare Österrike I över 13 år har det funnits passivhus i Österrike, vilket medfört att landet har kommit långt vad gäller nybyggnation i enlighet med passivhuskraven. 57 I den österrikiska regeringens planeringsprogram för åren användes för första gången termen passivhus vilket kan anses som ovanligt tidigt sett över Europa. I programmet framgår att hälften av alla nybyggda hus ska vara lågenergihus enligt den så kallade Klima:Aktiv Haus-standarden. 58 Vidare ska från och med 2015 alla stora husprojekt vara enligt standarden Klima:Aktive Passive Haus vilket är en ytterligare förbättring av lågenergistandarden. Denna kan sägas motsvara passivhus enligt den internationella definitionen Krav och certifiering För att få klassas som passivhus används, som ovan nämnts, standarden från Passivhaus Institut i Darmstadt. Användningen av denna säkerställer att en hög kvalitet på dokumentationen används och medför samtidigt en ökad medvetenhet om den höga kvaliteten i standarden. 60 Klima:Aktiv Haus-standarden är mer omfattande än den internationella standarden. Den tar till exempel även med i beräkningen passande byggmetod, parkeringsplatser för cyklar, vattenförbrukningssparåtgärder samt avskaffandet av PVC-standarden ibid Mlecnik, Kaan, 2008, s Intervju Stillfried, PassiveHaus Institut, Lang, 2009, s.32, Mlecnik, Kaan, Hodgson, 2008, s ibid 61 Mlecnik, Kaan, Hodgson, 2008, s.5 22

23 Fast än Österrike anser sig använda standarden för passivhus konsekvent så skiljer sig arean som används vid beräkning av energiförbrukning mellan de olika regionerna i landet. Till exempel användes bruksarean i vissa delar medan andra använder uppvärmd area. Enligt standarden ska nettoarean användas Införande Nedan presenteras ett antal faktorer som påverkat införandet av passivhus i Österrike och som gjort det så framgångsrikt: - lanseringen av Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) har medfört att byggnader med hög energianvändning blir mindre värda på marknaden - subventioner för hållbar renovering och nybyggnation - bidrag och förmånliga lån till en låg ränta - skatteincitament - inkomstskatteavdrag för småhus - forskningsprogrammen Building Tomorrow och Building of Tomorrow plus - evenemang som workshops och test-boende i passivhus I Building of Tomorrow, som startades 1999, belönades 250 projekt med 25 miljoner dollar. Projektet gick ut på att stötta lågenergi-solcellshus, passivhus och användningen av ekologiskabyggmaterial och system. Building of Tomorrow Plus startades i oktober 2008 och ska pågå fram till och med Målet är att med en budget på 35 miljoner euro gå från zero-energy-to plus-energy-buildings. 63 Utvecklingen av passivhus sker ojämnt i landet på grund av lokala sponsorer. Österrike är uppdelad i nio olika distrikt där alla har ett eget bidragssystem. Den första delen i landet som införde passivhus som obligatorisk vid nybyggnation av kommunala bostäder var Vorarlberg. 64 Från och med 2015 kommer enbart subventioner för kommunalbostäder att beviljas till byggnation av passivhus Antal Det dokumenterade antalet passivhusenheter i Österrike 2009 är cirka och det uppskattade extrapolerade värdet vid årets slut är Österrike är ledande i antal passivhus per invånare; det finns 460 dokumenterade enheter per en miljon invånare. Andelen nybyggen som är uppförda i enlighet med passivhustekniken är för tillfället cirka 7 procent men förväntas stiga till 25 procent till år Genom extrapolation förväntas antalet passivhus stiga till fram till år EuroACE, 2008, s Mlecnik, Kaan, 2008, s EuroACE, 2008, s Lang, 2009, s.36 23

24 4.4 Schweiz Någon officiell definition av lågenergihus finns för närvarande inte i Schweiz men däremot finns det långtgångna planer på att införa en sådan. 67 I Schweiz används främst den egenutvecklade standarden, Minergie, vilken är ett i Schweiz skyddat varumärke samt en kvalitetsmärkning för energieffektiv ny-, till- och ombyggnad. Även den internationella standarden förekommer, dock inte i lika stor utrsäckning. Minergiestandarden har fått en stor utbredning i landet vilket visar sig i att alla nya byggnader ska byggas enligt denna, och i möjligaste mån även renoveringar Krav och certifiering Standarden delas upp i fyra kategorier; Minergie, Minergie-P, Minergie-Eco, och Minergie-P-Eco. Minergie är standarden för lågenergihus som har ett tjugoprocentigt lägre uppvärmningsbehov jämfört med den schweiziska byggnormen. Minergie-P samt Minergie-P-Eco motsvarar de internationella kraven för passivhus. Minergie-Eco lägger även till en ekologisk aspekt som återvinningsmöjligheter, inomhusklimat, oljudsskydd med mera. Minergie-P har 80 procent lägre energiförbrukning jämfört med föreskriven norm. 69 Enligt skaparna av Minergie är standarden mer skräddarsydd för konsumenterna och deras särskilda behov. Jämfört med passivhus, som är ett samlingsnamn för en viss konstruktion, skiljer sig bland annat värdering av varmvattenbehovet samt hustekniken. Gränsvärdena hos Minergie-P varierar beroende på den aktuella byggnadstekniken Införande Credit Suisse erbjuder lån för finansiering av byggnation enligt Minergie-standard. Lånet innebär följande skillnader gentemot ett konventionellt lån: - möjlighet till större lån - längre amorteringsperiod - kostnadskalkyler är speciellt anpassade efter Minergie-byggnader - bidrag till en del av certifieringskostnaden 71 Dessa fördelar motiverar bankerna med hänvisning till en studie som påvisar att ett Minergie-hus efter trettio år har ett värde som är nio procent högre jämfört med en byggnad uppfört enligt konventionella krav Energy Foresight Network, 2008, s.2 68 Credit Suisse, s.1 69 Minergie, 2008, s.2 70 Intervju Milell, Minergie, Credit Suisse, s.1 72 Boverket, 2006, s.16 24

25 4.4.3 Antal Antalet passivhusenheter i Schweiz är omkring 2 500, vilket är det tredje mesta i Europa. 73 Totala antalet Minergie-hus i Europa uppskattas till cirka Extrakostnaden som medföljer ett Minergie-hus får aldrig överstiga 10 procent av byggkostnaderna. Oftast ligger investeringskostnaden cirka 6 procent över nivån för ett konventionellt hus, och återförsäljningspriset beräknas ligga 2 procent över vanliga hus Frankrike Från och med 2007 infördes energiförbrukningskrav i Frankrike och det finns planer på att år 2020 införa krav på att all nybyggnation ska vara passivhus. När det talas om passivhus i Frankrike är det den internationella kravstandarden som åsyftas Krav Enligt lagstiftningen ska det årliga energikravet vara mindre än 50 kwh/m² för primärenergi för nya byggnader. För renoveringar av gamla byggnader ligger motsvarande siffra på 80 kwh/m². Det finns ett antal olika certifieringar förutom passivhus i Frankrike, bland annat EFFINERGIE som genom en statlig överenskommelse har rätt att certifiera lågenergihus. EFFINERGIE har energikravet <50 kwh/m² vilket ska inkludera uppvärmning, kylning, ventilation samt varmvatten. 77 Minergie-standarden används även i Frankrike. Som tidigare nämnts är det klassificeringen Minergie-P samt Minergie-P-Eco som ska motsvara passivhus enligt den internationella standarden. 78 I Frankrikes norra delar medför det milda klimatet inget problem med att använda den internationella passivhusstandarden, i södra Frankrike däremot kan problem med värme och luftfuktighet innebära att vissa ändringar måste göras för att komfort ska uppnås Införande Många incitament är planerade för att främja energieffektiviseringsåtgärder i såväl bostäder som kommersiella byggnader. Incitamenten ska bestå av förmånliga lån eller skatteavdrag Dessa förmånliga lån utan ränta ska kunna nyttjas från och med 2009 i vilken bank som helst. Lånet kan uppgå till euro, sett över en tio-års period. Det finns även ett redan infört förmånligt lån, FOGIME, som ges till små- och medelstora investeringsföretag som väljer att satsa på energieffektivitet i allmänhet Antal Antalet passivhus i Frankrike är lägre jämfört med omkringliggande länder. För 2009 uppskattas antalet vara omkring Lang, 2009, s.1, Minergie 75 Effinergi, 2008, s EuroACE, 2008, s ibid 78 Minergie, 2008, s.2 79 Passive-On project, 2007, s Association for the Conservation of Energy, 2009, s Lang, 2009, s.22 25

26 4.6 Italien Den italienska byggbranschen har börjat intressera sig för att bygga energisnålt. Trots detta har Italien ingen officiell definition för lågenergihus men byggnader kan klassas enligt standarderna Casa Clima och Minergie eller den internationella passivhusstandarden. 82 Vilken som följs är beroende på lokaliseringen i Italien. Sedan möjligheten att bli certifierad enligt dessa standarder uppstod har antalet lågenergi- och passivhus ökat betydligt Krav och certifiering På grund av det gynnsamma klimatet har Italien inga större problem med att följa de internationella kraven för passivhus. I regionen södra Tyrol är passivhusstandard nära att bli rådande för nybyggnation. 84 Under sommaren kan det dock bli risk för överhettning, varför Italien valt att även införa ett kylningskrav. 85 Certifieringssystemet Casa Clima introducerades i södra Tyrol Systemet delar in byggnader efter det årliga värmekravet i tre grupper enligt tabell 11. Tabell 11: Värmekrav enligt Casa Clima SHR gold SHR A SHR B Värmekrav < 10 kwh/m²a < 30 kwh/ m²a < 50 kwh/ m²a Av dessa är det SHR gold som klassificeras som passivhus. 86 Minergie-standarden, som beskrivits mer ovan, används också i Italien. Följaktligen är det även här Minergie-P samt Minergie-P-Eco som motsvarar den internationella passivhusstandarden Införande Från 2007 infördes skatteincitament i Italien för energieffektivisering i byggnader. Upp till 55 procents avdrag för renoveringar kan beviljas. Bidrag och skatteavdrag kan ges till småföretag. Andra exempel är förmånliga lån som kan beviljas i provinserna Sardinien och Val d hosta. Många provinser i Italien har beslutat att införa strängare krav för byggande i allmänhet men inget specifikt för passivhus är planerat Antal Antalet passivhus som skall finnas uppförda i slutet av 2009 är uppskattat till 350 enheter Energy Foresight Network, 2008, s.2 83 Troi, Sparber, s.2 84 Troi, Sparber, s.1 85 Passive-On project, 2007, s Troi, Sparber, s.1 87 Association for the Conservation of Energy, 2009, s Lang, 2009, s.32 26

27 4.7 Belgien Belgien hade förr ingen tradition av att bygga energisnålt över huvud taget, först år 2002 etablerades Belgian Passive house Platform vilket kan anses vara startskottet för passivhus i Belgien. 89 Utvecklingen skedde därefter ojämnt i de olika delarna, i Flandern realiserades redan 2004 ett antal passivhus medan det i området kring Bryssel och i de vallonska delarna tog ända fram till Krav och certifiering Den internationella passivhusstandarden har blivit vedertagen i Belgien. Utöver denna finns ett antal lågenergiklassningar, dock finns ännu inget lagstiftad på området. Klassningarna benämns E40, E55, E60 samt E70 där siffran beskriver den procent av de belgiska byggreglernas minikrav gällandes energiförbrukning som ska uppfyllas. Utöver detta utförs även lufttäthets prov på byggnaden Införande Införandet av passivhus går framåt, arkitekter ska få tillgång till teknisk information och kurser för olika grupper ska erbjudas. Men mer forskning och information behövs för att övertyga byggsektorn och allmänheten. Något som saknas i Belgien är ett kvalitetsdokument som möjliggör jämförelser av kvaliteten för passivhus jämfört med vanliga hus. 92 Den flamländska delen har satt upp målet att år 2015 ha passivhus som standard för nybyggnation. Den finansiella strukturen med subventioner och bidrag skiljer sig mellan de olika delarna; I Vallonien finns: - bidrag för den privata sektorn för investeringar i energieffektiv utrustning - bidrag för energieffektiviseringsinventeringar och energianalyser I Vallonien och Bryssel: - bidrag för att förbättra energieffektiviteten i byggnader I flamländska delen: - subventioner för takisolering - support för genererad energi genom solpanel - subventioner för lågenergirenovering - skattereduktion på lågenergirenovering 93 - skatteåterbäring för passivhus 94 För hela landet: - skattelättnad för investeringar i energieffektiviseringar och förnybara lösningar för hemmet. Max euros per hushåll eller 40 procent av utgifterna Mlecnik, 2004, s.2 90 Mlecnik, Kaan, 2008, s EuroACE, 2008, s.9 92 Mlecnik, 2004, s.3 93 Association for the Conservation of Energy, 2009, s Energy Foresight Network, 2008, s Association for the Conservation of Energy, 2009, s.11 27

28 4.7.3 Antal Det dokumenterade antalet passivhus är 31 stycken men antalet uppskattas öka till omkring 550 vid utgången av Nederländerna Det finns ingen nuvarande lagstiftning gällandes passiv- och lågenergihus. Regering har dock för avsikt att ytterligare skärpa de nuvarande energianvändningskrav som finns gällandes husbyggnation. Regeringen har även planer och mål om att kunna bygga energineutralt 2020, dock finns ingen definition om vad energineutralt innebär i praktiken Krav och certifiering I Nederländerna används en energiprestandakoefficient EPC energy performance certificate. EPC är en indikator som används för att påvisa hur pass energieffektivt ett hus är samt om byggnaden uppfyller den så kallade Energy Performance Norm (EPN). I EPC-beräkningen tas hänsyn till byggnadens specifika egenskaper, dess installationer samt de boendes beteenden. Att byggnaden uppfyller normen är en del av de nationella byggreglerna och EPC-faktorn har sedan 2006 blivit allt mer strikt och har successivt sänkts av den holländska regeringen till den nivå som är gällande idag. 98 Idag skall, enligt de nederländska minimikraven, en bostadsbyggnad ha en koefficient på max 0,8. År 2010 kommer kravet att skärpas till 0,6 och 2015 till 0,4. I princip kan en koefficient på 0,4 sägas motsvara ett passivhus men den här metoden är dock inte helt användbar då energianvändningen för ett passivhus skall beräknas. 99 I Nederländerna är, som tidigare nämnts, den internationella passivhusstandarden accepterad och det finns även tankar om att utöka definitionen med krav på solfångare för uppvärmning av vatten Införande Regeringen har inte infört några speciella subventioner gällandes passivhus men planer för ett framtida bidrag är under utveckling. Dessa bidrag är dock fortfarande kopplade till äldre graderingssystem för energieffektivisering. Nedan följer de subventioner som i dagsläget finns och behandlar energieffektivt byggande samt renovering. 101 Genom ett program benämnt More With Less från 2008, som syftar till förbättrad energieffektivitet för redan existerade byggnader, kan husägare hyresgäster och bostadsbolag erhålla finansiering för energibesparingsåtgärder. Programmet som skall pågå till och med 2020 verkar för att 2,4 miljoner byggnader, vid programmets slut, ska vara mer än 30 procent energieffektiva jämfört med dagens holländska standard. 102 För kommersiella investeringar i innovativa energieffektiva lösningar kan skattelättnader erhållas sedan Lang, 2009, s EuroACE, 2008, s EuroACE, 2008, s Mlecnik, Kaan, 2008, s Association for the Conservation of Energy, 2009, s ibid 103 ibid 28

29 Det är främst frivilliga organisationer och stiftelser, inte subventioner, som används för att skapa en positiv bild av passivhus som därigenom ska driva på utvecklingen. Det arrangeras till exempel event där deltagarna får besöka ett passivhus, för att de ska få en bild av hur det är att leva i en sådan miljö. Det anordnas också föreläsningar för både privata samt offentliga aktörer där de får information samt tips och råd. 104 The Dutch Foundation of Passive House Holland är en frivillig organisation, bestående av åtta företag från den holländska byggsektorn, vilka marknadsför passivhus och främjar en ökning av byggande i enlighet med den internationella passivhusstandarden. Organisation har ansökt om att få utfärda certifikat som skall baseras på PHPP-beräkningar Antal Efter 2009 kommer det uppskattningsvis att finnas 200 byggda passivhusenheter i Nederländerna. En mängd projekt är i dagsläget under planering varav en stor del är renoveringsobjekt. 106 Det första huset byggd enligt passivhusteknik uppfördes år 2000 i Dalem som ett pilothusprojekt av The Dutch Foundation of Passive House Holland. Det första större projektet som genomfördes för en öppen marknad var ett område i Sliedrecht som innehöll både lägenheter och friliggande villor Storbritannien Krav och certifiering Storbritannien har liksom Sverige sina egna byggregler innehållandes minimikrav som måste uppfyllas. Definitioner för energieffektivt byggande och vilka byggnader som får klassas som lågenergibyggnader återfinns i Code for Sustainable Homes och det finns sex olika kategorier beroende på hur stor förbättring i energieffektivitet som åstadkommes jämfört med de konventionella byggnadskraven. 108 Förutom dessa kategorier finns definitionen för passivhus som följer den tyska standarden som är officiellt accepterad. Standarden för passivhus utgår från absolut energianvändning för uppvärmning till skillnad från byggnadskraven och Code for Sustainable Homes som utgår ifrån minskning i koldioxid. Detta medför att de olika standarderna inte är helt jämförbara. Code for Sustainable Homes är uppdelade i olika nivåer efter förbättring och nivå 4 är i princip jämförbar med passivhusstandarden. 109 Allt sedan 2009 är det Building Research Establishment Ltd.(BRE) som, efter ett godkännande från Passivhaus Institut, har rätt att utfärda passivhuscertifikat för alla olika typer av byggnader som uppfyller kraven vilket inkluderar bostadshus, kontor, skolor och industribyggnader. Att kraven uppfylls fastställs med hjälp av PHPP Lang, 2009, s ibid 106 ibid 107 Solar Heating and Cooling Programme, 2001, s EuroACE, 2008, s.10, 15, ibid 110 ibid 29

30 Den främsta svårigheten för byggnader i Storbritannien att erhålla passivhuscertifikat är kravet på lufttäthet som enligt standarden är 10 gånger mer krävande än nu gällande regler Införande Dagens lagstiftning med Code for Sustainable Homes är inte tvingande men diskussioner förs angående möjligheten att göra den obligatorisk. Vägledande tabeller ska istället innehålla styrda krav och mål ska byggnader nå nivå 3, 2013 nivå 4 och år 2016 slutligen nivå 6 vilket innebär en nollnivå avseende koldioxidutsläppen. 112 Subventionerna som finns i dagsläget är riktade mot aktiviteter som främjar låg samt noll koldioxidutsläpp. Det finns inga specifika lån eller bidrag för passivhus. Systemet med byggande i enlighet med tankesättet för låg-koldioxidutsläpp är däremot väl utbyggt med skattelättnader samt bidrag. Exempel på detta är en stämpelskattslättnad som omfattar nybyggda Zero Carbon Homes Antal I maj 2009 fanns det 89 dokumenterat färdigställda enheter uppförda enligt godkänd passivhusteknik och det finns även många passivhusprojekt som befinner sig i planeringsstadiet. Vid årets slut uppskattas antalet ha nått cirka Polen Krav och certifiering I Polen används den internationella standarden och ett polskt passivhus institut finns som certifierar uppförda byggnader. Det finns ingenting lagstiftat på området passivhus och inte heller några planer för framtiden som specifikt behandlar ämnet Införande Det finns ett antal fonder som till exempel Thermomodernisation Fund vilken ger stöd åt energieffektiva moderniseringsprojekt. Denna fond kan bistå investerare med en 20 procentig reducering av det lånebelopp som krävs för att genomföra moderniseringen. Fonderna är dock inte till för nybyggnation eller småhusprojekt utan kan endast nyttjas då investering sker i redan uppförda flerfamiljshus vilket således inte gynnar passivhustekniken i någon större utsträckning Antal Det finns i dagsläget ett femtontal uppförda projekt i Polen, men i och med att Polen fått ett eget passivhuscentrum förväntas antalet stiga BRE, s EuroACE, 2008, s Association for the Conservation of Energy, 2009, s Lang, 2009, s EuroACE, 2008, s.10, 15, ibid 117 Lang, 2009, s.22 30

31 5. Passivhus i Norden Bortsett från Danmark har alla de övriga länderna, inklusive Sverige, modifierat internationella standarden från Passivhaus Institut i Darmstadt på grund av det kallare klimat som råder i norra Europa. Viktiga aktörer i både Norge och Finland har uttryckt tankar om att de uppställda kraven på 15 kwh/m² är orealistiska samt att definitionen bör göras mer flexibel. Detta har medfört att de passivhus som blivit certifierade i enlighet med den internationella standarden är väldigt få, mycket på grund av avsaknaden av incitament för sådant byggande. Danmark har i dagsläget flest byggnader som erhållit ett certifikat Norge Den norska regeringen har beslutat att lågenergihus ska vara standard för nybyggnation. Var femte år ska kraven uppdateras för att år 2017 kunna nå passsivhusstandard. För att kunna nå detta mål behöver både myndigheter och industri samarbeta Krav och certifiering I Norge följs den internationella standarden i vissa fall. Några skillnader förekommer dock; den interna värmebelastningen har anpassats efter norskt standard och primärenergikravet har inte använts över huvudtaget. 120 Det finns för tillfället ingen certifieringsmyndighet i Norge men energimyndigheten har till uppgift att införa en märkning eller certifikat som ska gälla för alla nya byggnader. Passivhus uppfyller i Norge energiklassen A De största problemen med att införa den internationella standarden i Norge är de för tillfället relativt låga elpriserna som inte uppmuntrar till att bygga hus med låg elförbrukning tillsammans med de stora skillnaderna i klimatet i inlandet och vid kusten vilket gör de uppsatta kraven något svårare att nå. 122 I dagsläget, september 2009, pågår en utredning om hur den norska passivhusstandarden ska utformas. Förslaget har sin utgångspunkt i den internationella standarden, med ett uppvärmningsbehov på 15 kwh/m² år, men med vissa ändringar för kallare klimat samt tilläggskrav för koldioxidutsläpp Mlecnik, Kaan, 2008, s EuroACE, 2008, s Mlecnik, Kaan, 2008, s Intervju Klinski, SINTEF Byggforsk,

32 5.1.2 Införande Norge har infört ett ekonomiskt incitamentssystem för lågenergiåtgärder. 124 Det finns i dagsläget dock inga specifika subventioner för passivhus men både Husbanken och Enova, vilket är den norska energimyndigheten, jobbar aktivt för att främja passivhus. 125 Subventioner kan dock fås för energieffektiviseringsåtgärder i allmänhet. 126 Husbanken kan bevilja förmånliga lån till dem som vill bygga lågenergihus eller ge bidrag till speciella utredningar och kompetenshöjande åtgärder i planläggningsfasen, kvalitetssäkring eller liknande. Bidraget går dock inte direkt till investeringen. Från Enova däremot ges investeringsbidrag på mellan 0,2 och 0,5 kr/kwh reducerad energiförbrukning och/eller producerad förnybar värme årligen Antal Antalet passivhusenheter uppförda enligt den norska definitionen ligger på omkring 40 stycken. 128 Ytterligare 100 stycken är under projektering. 129 Norge har än så länge bara 1 hus, NorONE i Sörumsand, som har fått certifikat från Passivhaus Institut Finland I Finland finns sedan 2007 en officiell definition för lågenergibyggnader i de nationella byggreglerna. Definitionen innebär att den beräknade värmeförlusten för ett lågenergihus inte får överstiga 60 procent av värmeförluster ett nybyggt hus har som uppförts i enlighet med reglerna Krav och certifiering Trenden att bygga passivhus i Finland enligt den internationella standarden är på uppgång enligt passivhus.fi vilka är en av de aktörer som marknadsför konceptet. I Finland har man dock, likt Sverige även utarbetat en nationell version av passivhusstandard vilken är något modifierad. De båda standarden verkar parallellt i landet. 132 Det som skiljer den finska standarden jämfört med den internationella är ett förhöjt värde gällandes primärenergi samt att landet indelats i tre zoner där värmebehovet kan variera från 20 kwh/m 2 i södra Finland till 30 kwh/m 2 i norra Finland. 133 VTT, som är en opartisk expertorganisation och fungerar som nationell certifieringsinstans, har utvecklat ett certifikat som kan erhållas om de finska kraven uppfylls. Då den internationella standarden inte följs i så stor utsträckning finns inget krav på att använda projekteringsverktyget PHPP Energy Foresight Network, 2008, s Mlecnik, Kaan, 2008, s Association for the Conservation of Energy, 2009, s Intervju Klinski, SINTEF Byggforsk, Lang, 2009, s Intervju Klinski, SINTEF Byggforsk, EuroACE, 2008, s ibid 133 ibid 134 Intervju Holopainen, VVT,

33 5.2.2 Införande Inga incitament för att bygga lågenergi eller passivhus har införts, varken direkt eller indirekt. Däremot finns bidrag och skattesubventioner som gäller energiförbättringsåtgärder för redan existerande byggnader. 135 Energipolitiken i Finland släpar efter något jämfört med övriga Europa. För 20 år sedan betraktades de finska byggreglerna som en av Europas striktaste då det talades om att bygga energisnåla byggnader, dock har inte kraven uppdaterats märkvärt sedan dess. Den finska regeringen arbetar för att förnya kraven samt att utarbeta en ny approach 2010 då dagens byggregler ska förnyas. Målet med den nya standarden är att nå en procentig nedgång, jämfört med 2008 års byggregler, i hur mycket energi byggnaden ska behöva. 136 Det finns ingen specifik lagstiftning som behandlar lågenergi eller passivhus utöver de regler som nämns i byggreglerna. Det finns heller inga planer under utveckling Antal Det finns 1 passivhus i Finland som uppfyller de internationella kraven däremot är antalet som uppfyller den finska definitionen desto fler Danmark Krav och certifiering Begreppet passivhus har varit känt sedan 2000 inom den danska byggindustrin men först år 2008 uppfördes den första byggnaden som erhöll ett godkänt certifikat. 139 De danska byggreglerna innehåller sedan tidigare definitioner för vad som kan klassas som ett lågenergihus, se tabell 12. Tabell 12: Lågenergi klassificering, Danmark Årligt värmebehov Lågenergi klass 1 <28kWh/m 2 Lågenergi klass 2 <40kWh/m 2 Dessa två kategorier uppskattas ge 75 respektive 50 procent bättre resultat jämfört med ett nybyggt hus sett till energiförbrukningen. Energiberäkningen baseras på kvadratmeter uppvärmd golvarea och inkluderar uppvärmning, ventilation, kylning och kommunalt vatten. 140 Det har beslutats att de passivhus som byggs ska följa den internationella standarden som tidigare beskrivits. Att kraven är uppfyllda ska visas med PHPP. 141 Utöver passivhus- och lågenergiklassningen finns också klassificeringen Nordiska Svanen vilket kan erhållas om byggnaden uppfyller klass 1 eller klass Mlecnik, Kaan, 2008, s Mlecnik, Kaan, 2008, s EuroACE, 2008, s Intervju Holopainen, VVT, EuroACE, 2008, s EuroACE, 2008, s.9 33

34 5.3.2 Införande Regler för lågenergi klass 1 och 2 är redan implementerade, med det är fortfarande frivilligt att bygga enligt dessa standarder är det planerat att lågenergi klass 2 ska vara den nya lägsta nivån och därmed införas som tvingande i de danska byggreglerna ska lågenergi klass 1 införas på liknande sätt. Vidare är det regeringens målsättning att all nyproduktion från och med 2020 ska förbruka 75 procent mindre energi jämfört med en byggnad som uppförts enligt dagens byggregler, detta kan sägas motsvara passivhusstandard. 143 Följande fördelar finns i nuläget med att bygga lågenergihus; enfamiljsbostäder som uppfyller lågenergi -kraven behöver inte vara anslutna till det statliga nätet och genom detta kan bygg- samt driftkostnaden minskas med kostnaden för installation och kostnader kopplade till driften. Utöver de direkta incitamenten finns även indirekta stimulansåtgärder vilka innefattar exempelvis bidrag vid installation av solceller eller värmepumpar. Det finns dock inga specifika subventioner för uppfyllda passivhuskrav. 144 Det finns sedan 2009 även ett bidrag som riktas mot renovering av fastigheter förutsatt att renoveringen är av sådan karaktär att den involverar energibesparingsåtgärder. Bidraget täcker 20 procent av materialkostnaden samt 40 procent av arbetskostnaden upp till ett maximum av DKK Från hösten 2009 är det möjligt för ingenjörer och arkitekter i Danmark att, genom ett EUfinansierat projekt, utbilda sig till en certifierad passivhus-designer vilket är ett viktigt steg för ökat passivhusbyggande i Danmark Antal Uppskattningsvis kommer det vid årets slut finnas cirka 220 färdiga, alternativt nära färdigställda, enheter som uppfyller passivhuskraven. 147 Det danska konsultbolaget passivhus.dk blev 2008 godkända som certifieringsinstitution och sedan dess, då det uppskattningsvis enbart fanns en handfull passivhusprojekt på gång och endast ett certifierat, har antalet passivhus ökat i rask takt Sverige Införande I Sverige är Passivhuscentrum en stor aktör som arbetar för att främja konceptet. I deras arbete ingår bland annat informationsspridning, utbildning, rådgivning, samt studiebesök. 149 Alla byggnader måste följa Boverkets Byggregler som fungerar som minimikrav. För att få kallas passivhus måste byggnaden dessutom följa ännu hårdare krav enligt antingen den internationella standarden eller den svenska FEBY-standarden, som är anpassad efter svenska klimatförhållanden. Det är därför viktigt att klargöra vilken standard som följs EuroACE, 2008, s ibid 145 Association for the Conservation of Energy, 2009, s Lang, 2009, s Mlecnik, Kaan, 2008, s ibid 34

35 Antalet passivhus enligt svensk standard har ökat dramatiskt de senaste åren, se figur 5. Figur 5: Antalet passivhuslägenheter i Sverige Källa: Enligt Anders Linde på passivhuscentrum visar beräkningar av de två standarderna att skillnaden är mycket liten. Den svenska är dock mer anpassad till det svenska regelverket och BBR:s sätt att räkna. Vissa hävdar att BBR räknar på ett dumt sätt, med en blandning av beräknade och approximerade värden. De båda metoderna har sina för och nackdelar och huvudsaken är att de båda strävar mot mycket bra och energisnåla byggnader. Det finns inget som hindrar att man använder den tyska metodiken i Sverige. FEBY är noga med att påpeka att man bör specificera hur man räknat för att definitionerna inte skall förväxlas. Båda kommer nog att finnas parallellt. 151 I Sverige finns ett antal olika stödåtgärder för byggnation av passivhus. Några konkreta lån eller bidrag som i andra länder finns dock fortfarande inte. Energimyndigheten har däremot dels ett program (Programmet för Passivhus och Lågenergihus) som stödjer demonstrationsprojekt, och dels ett annat program som kallas Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning (CERBOF). 152 Det förstnämnda har en total budget på 9 miljoner kr som tilldelas passivhusbyggprojekt. 153 Det senare drivs i samarbete med aktörer i byggsektorn. Programmet kan ge projektstöd till forskning, utveckling och demonstration som bidrar till att nationella energi- och miljömål nås. Förutom det ovannämnda verkar Boverkets Bygga-Bo-dialog för att främja samarbetet mellan företag, kommuner och regeringen som ska leda till en hållbar byggoch fastighetssektor. Svenska Byggbranschens har också en utvecklingsfond (SBUF) som verkar för att utveckla byggprocessen. 154 I Västra Götaland finns det mest konkreta finansiella stödet för energieffektivt byggande; 24 miljoner anslogs för åren för både nybyggnation av passivhus och renoveringar i det befintliga beståndet. 155 Utöver dessa finns även ett antal EU-finansierade projekt däribland Intelligent Energy-Europe som bland annat arbetar för en energieffektiv bygg- och fastighetssektor. Alingsås stad medverkar i ett sådant delvis EU-finansierat projekt, kallat Rebecee och Malmö är med i ett kallat SECURE Intervju Linde, Passivhuscentrum Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s Forum för energieffektiva byggnader, 2009, s ibid 156 ibid 35

Passivhus - En jämförelse av resultat och krav i Europa

Passivhus - En jämförelse av resultat och krav i Europa Institutionen för Fastigheter och Byggande Avd för Bygg- och fastighetsekonomi Examensarbete nr. xxx Passivhus - En jämförelse av resultat och krav i Europa Författare: Ebba Nordling Louise Carlsson Stockholm

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner. Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Dagens Presentation

Läs mer

Energieffektivisering Energideklarationer

Energieffektivisering Energideklarationer Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller

Läs mer

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus?

Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Lågenergihus? Nära-noll-hus? Nollenergihus? Plusenergihus? Passivhus? Int. Passivhusnätverk sedan 2011 sedan 2010 15 länder med 2330 medlemsföretag (april 2015) 62 svenska medlemsföretag i IG Passivhus

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

VAD ÄR LÅGENERGIHUS?

VAD ÄR LÅGENERGIHUS? VAD ÄR LÅGENERGIHUS? Tryggad försörjning, ekonomi Börje Göransson, Vd Finnvedsbostäder - väljer passivhus för framtida byggande Erfarenheter kv Oxtorget Värme Beräknat: Utfall: 13 kwh/m2 9 kwh/m2 Varmvatten

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 42167 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 468925 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Näset 125:2 Husnummer 1 Adress Södra Breviksvägen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 Energiprestanda: 87 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 Energiprestanda: 31 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Översiktsplan Gäddeholm Herrgårdsängen detaljplan Herrgårdsängen Styckebyggartomter Medelpris: 647.000:- (exkl. VA och el: 170.000:-) Medeltomt: 1227 kvm.

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 572627 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Piteå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Flädern 1 Husnummer 1 Adress Skomakargatan 7 Prefix byggnadsid

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17 Byggnadens adress: 2015-08-11 Utetemperatur: NYGÅRDSVÄGEN 3C 29135 KRISTIANSTAD 20 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FORSHÄLLA-RÖD 2:30 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-21 Byggnadens adress: AMMENÄSVÄGEN 10 45191 UDDEVALLA Utetemperatur: 15 C

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vad händer på Passivhusfronten?

Vad händer på Passivhusfronten? Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Ugglum 182:11. Adress: Blankavägen 16, Sävedalen. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 305 m 2, byggår: 1942. Värmesystem: Vattenburet system med bergvärmepump

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Kärr 3:56 Adress: Ensmärkesvägen 1B, 423 39 Torslanda Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 202 m 2, byggår 2010 Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Hälltorp 3, 461 99 Upphärad Trollhättans stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1935 Energideklarations-ID: 687775

ENERGIDEKLARATION. Hälltorp 3, 461 99 Upphärad Trollhättans stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1935 Energideklarations-ID: 687775 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Hälltorp 3, 461 99 Upphärad Trollhättans stad Nybyggnadsår: 1935 Energideklarations-ID: 687775 Energiprestanda: 128 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Mer än 30 arkitekter, konsulter, entreprenörer och beställare från Stockholm, Helsingborg, Växjö, Göteborg och Malmö var intresserade.

Mer än 30 arkitekter, konsulter, entreprenörer och beställare från Stockholm, Helsingborg, Växjö, Göteborg och Malmö var intresserade. Passivhusresa till Hannover 6 9 november 2008 2 (6) Resan inspirerar till att få genomföra ett passivhusprojekt säger Mats Höjman från Møller Arkitektbyrå AB, en av deltagarna på passivhusresan till Tyskland.

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 Energiprestanda: 186 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 538037 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bö 36:20 Husnummer 1 Adress Jakobsdalsgatan 44

Läs mer

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Jan-Erik Eskilsby Marcus Rydbo Maria Mattsson AB Svenskt Klimatneutralt Boende, Övre Skräddaregårdsvägen 10, 517 37 Bollebygd,

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Hvitfeldtsgatan 34

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Hvitfeldtsgatan 34 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 528234 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Halmstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Duvslaget 1 Husnummer 1 Adress Hvitfeldtsgatan 34 Prefix

Läs mer