Miljöbokslut. Miljöskuld och Miljökapital. för. Landskrona kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbokslut. Miljöskuld och Miljökapital. för. Landskrona kommun"

Transkript

1 Miljöbokslut Miljöskuld och Miljökapital för Landskrona kommun december 1999

2 FÖRORD Framför er ligger Landskronas miljöbokslut för Miljöbokslutet innehåller dels en beskrivning av den kommunala verksamhetens och de tillståndspliktiga företagens miljöarbete, dels en inventering och monetär värdering av miljösituationen och naturtillgångarna i kommunen. Inventeringen har gjorts för kommunens geografiska yta och har involverat många olika sektorer och förvaltningar. Det är därför vår förhoppning att resultatet ska fungera som en gemensam bas i det fortsatta miljöarbetet. Miljöbokslutet kan fungera som information och utbildning till allmänheten och andra intressenter och även användas som ett planerings- och uppföljningsverktyg av kommunpolitiker och tjänstemän inom olika förvaltningar. Detta miljöbokslut med miljöskulds- och miljökapitalberäkningar är det första i sitt slag i Landskrona och därmed en första inventering av situationen. De summor som presenterats bygger till stor del på officiell statistik och antaganden som, även om de är väl grundade, ska tas som en storleksuppskattning snarare än en exakt summa. För att få fram den exakta återställandekostnaden krävs inventeringar och undersökningar på plats som inte ryms inom de ekonomiska ramarna för detta arbete. Detta arbete är som sagt en första inventering av läget samt en struktur för redovisning av miljötillståndet. Detta ger en helhetsbild av läget och inte mindre viktigt, en uppfattning om på vilka områden kunskapen är god respektive var den skulle kunna förbättras. Om kommunen beslutar använda denna redovisningsmodell i framtiden kan en analys av hur de olika posterna utvecklas ge en mängd information. Man får en ökad förståelse för var det är effektivast att göra insatser i förhållande till tillgängliga ekonomiska medel, hur miljöarbetet och de investeringar som görs påverkar miljörisksituationen och inte minst ifall kommunen närmar sig en hållbar utveckling. (Om miljöskulden fortlöpande ökar så är inte utvecklingen hållbar.) Man får också en bild över hur de miljötillgångar kommunen har förvaltas och hur nyttjandet av dem påverkar kommunens långsiktiga ekonomi. Ekonomi och ekologi härstammar från samma ord. De handlar om att se om sitt hus och vårda sina resurser. På det sätt våra traditionella redovisningar är utformade kan man ibland glömma att även naturen är en resurs som måste vårdas. Med detta bokslut som grund kan det bli enklare att se hur vårdandet av naturen hänger ihop med vårdandet av ekonomin. Landskrona i November Lars Wallstén Kommunstyrelsens ordförande 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 MILJÖEKONOMI I KOMMUNER... 7 ETT KOMPLETTERANDE BESLUTSUNDERLAG TILL DEN FYSISKA PLANERINGEN... 7 SKALL HELA MILJÖSKULDEN BETALAS, OCH I SÅ FALL NÄR? KOMMUNALA VERKSAMHETERS MILJÖBERÄTTELSE ARBETS- OCH SOCIALNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN FRITIDS- OCH TURISTNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN LANDSKRONA HAMN AB AB LANDSKRONAHEM LANDSKRONA SVALÖVS RENHÅLLNINGS AB MILJÖNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN RÄDDNINGSNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN UTVECKLINGSSTIFTELSEN VEN-TRAFIKEN AB VÅRD-, ÄLDRE- OCH OMSORGSNÄMNDEN UTSLÄPP INOM KOMMUNENS GRÄNSER LANDSKRONA KOMMUNS KORTFRISTIGA MILJÖSKULD BULLER DRICKSVATTEN LUFTKVALITET I TÄTORT RADON VENTILATION OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN SMÅSKALIG VEDELDNING SMÅSKALIG OLJEELDNING ENSKILDA AVLOPP NÄRSALTLÄCKAGE FRÅN JORDBRUKET LANDSKRONA KOMMUNS TEKNISKA MILJÖKAPITAL RENINGSVERKET FJÄRRVÄRMEVERKET ELVERKET FASTIGHETSAVDELNINGEN ARBETS- OCH PARKAVDELNINGEN PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR FÖRETAGENS MILJÖBERÄTTELSER FÖR VERKSAMHETSÅRET ALFAHILLS GÅRD BOLIDEN BERGSÖE AB BRUCES SHIPYARD AB DSM REINS SCANDINAVIA AB (DSM) HALDEX BRAKE PRODUCTS AB & TRAKTION AB HYDRO AGRI AB KREMATORIET, KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

4 LANDSKRONA LASARETT NOVARTIS PARAJETT ROHM AND HAAS NORDISKA AB SCANDUST AB SVENSKA LIMFABRIKEN AB TAU ENERGY PRODUCTS AB THORN LIGHTING AB TRIOPLAST LANDSKRONA AB / TRIOPLANEX INTERNATIONAL AB SAMMANSTÄLLNING MILJÖTILLSTÅNDET I KOMMUNEN LANDSKRONA KOMMUNS LÅNGFRISTIGA MILJÖSKULD KLIMAT KOLDIOXIDUTSLÄPPEN I LANDSKRONA KOMMUN UTTUNNING AV OZONSKIKTET FÖRSURNING JORDBRUKENS KADMIUM- OCH HUMUSHALT ÖVERGÖDNING AVFALL FÖRORENADE MARKOMRÅDEN BIOLOGISK MÅNGFALD LANDSKRONA KOMMUNS NATURLIGA MILJÖKAPITAL MARKVÄRDE NATURRESURSER REKREATION BIOLOGISK MÅNGFALD SAMMANSTÄLLNING BILAGA 1. SNABBT SJUNKANDE BLYHALTER I LANDSKRONA-BARN BILAGA 2. DEFINITIONER..91 4

5 SAMMANFATTNING EAL har under hösten 1999 genomfört ett miljöbokslut verksamhetsåret 1998 för Landskrona kommun. I miljöbokslutet har dels miljöberättelserna för kommunens nämnder, bolag och styrelser presenterats, dels har miljöarbetet hos de tillståndspliktiga företagen i kommunen beskrivits. Dessutom har en miljöskuldsberäkning genomförts. En miljöskuldsberäkning är en form av miljöbokslut som omfattar dels en skuldsida med posterna långfristigt och kortfristigt miljöskuld, dels en tillgångssida med posterna naturligt, tekniskt och humant miljökapital. I miljöskuldsberäkningen har vi tittat på de skulder och tillgångar som finns inom kommunen, ur ett geografiskt perspektiv. De poster som framför allt sticker ut är på skuldsidan den långfristiga skulden för förorenade markområden i kommunen och den klimatpåverkan de olika verksamheterna i Landskrona ger upphov till. Markområden som är allvarligt kontaminerade är framför allt industriområdet med Gråen och Gipsön, nedlagda deponier, bensinstationstomter och skjutbanorna. Den bedömning som gjorts här är att det skulle kosta uppåt 8,8 miljarder kronor att sanera dessa objekt från föroreningar av olika slag. Klimatpåverkan utgörs av en ökning av atmosfärens halt av framför allt koldioxid som ett resultat av förbränningen av fossila bränslen. Kommunens ackumulerade miljöskuld för klimatpåverkan uppgår till 441 miljoner kronor och den årliga ökningen motsvarar 8 miljoner kronor. De positiva delarna på skuldsidan står framför allt försurningsposten för. Landskrona har tack vare berggrunden och det faktum att kommunen karaktäriseras av jordbruk än så länge inga problem med försurning vare sig i mark eller vatten. Den kortfristiga miljöskulden motsvarar kostnaden för att anpassa en verksamhet till gällande regler. Om den som bedriver en verksamhet inte klarar av att hålla sig inom de regler och gränsvärden som gäller uppstår en miljöskuld, d v s kostnaden att rätta sig efter kraven. I Landskrona finns en kortfristig miljöskuld p g a brister i ventilation, bristfällig rening i enskilda avlopp mm. Det faktum att Landskrona är en utpräglad jordbrukskommun sätter sina spår på miljön, och därmed på kommunens miljöskuld. Kortfristig miljöskuld har beräknats för problem med dricksvattnet, där spår av bekämpningsmedel är ett relativt nyupptäckt problem, samt för närsaltläckage från jordbruket. Jordbruket ger även upphov till två poster på den långfristiga miljöskulden, ökade kadmiumhalter och humusförluster i jordbruksmarken. De tillgångar som finns i kommunen har värderats som tekniskt, humant och naturligt miljökapital. Det tekniska miljökapitalet är ett mått på hur långt före regler eller mål en verksamhet befinner sig på miljöområdet. Ett tekniskt miljökapital visar att en verksamhet har en beredskap för hårdare miljökrav i framtiden. I Landskrona har det tekniska miljökapitalet beräknats för de tillståndspliktiga företagen och kommunala verksamheterna. I de kommunala bolagen har tekniskt miljökapital identifierats och beräknats för reningsverket, fjärrvärmeverket och elverket. Flertalet av de tillståndspliktiga företagen som ingår i miljöbokslutet har redovisat investeringar som ger dem ett tekniskt miljökapital. Detsamma gäller för det humant miljökapital hos företagen. Det humana miljökapitalet visar vilken miljörelaterad utbildning de anställda fått samt vilken FoU som bedrivs som en förberedelse inför framtida strängare lagkrav. Genom att människors kunskap ökar kan många miljöproblem förebyggas. Humant miljökapital har även identifierats inom den kommunala förvaltningen. Under 1996/97 genomfördes bland annat en stor satsning på Agenda 21 där samtliga anställda erhöll en miljöutbildning om cirka 12 timmar. Då miljöbokslutet avser verksamhetsåret 1998 har det humana miljökapitalet för året beräknats och därmed den miljöutbildning som genomförts under året identifierats. Både de tillståndspliktiga företagen och den kommunala verksamheten beskriver det miljöarbete som genomförts inom företaget och den kommunala nämnden, bolaget eller styrelsen under Miljöberättelserna omfattar därmed mer än bara identifieringen av ett eventuellt tekniskt och humant miljökapital. 5

6 Det naturliga miljökapitalet är ett mått på värdet av naturen i sig och vad den på olika sätt ger i avkastning. Summan talar om hur mycket en naturresurs vore värd i pengar om den köptes eller såldes för det lägsta pris samhället kan tänka sig att acceptera. Så länge den inte är såld representerar den samma värde såsom ett kapital för samhället. De värden som har räknats in här för Landskrona är markvärdet, naturresurser i form av naturgrustäkter, biologisk mångfald och rekreation. 6

7 INLEDNING MILJÖEKONOMI I KOMMUNER En kommun har begränsade resurser att satsa på miljöarbete. Det är därför viktigt att prioriteringar kan göras så att så stora miljöförbättringar som möjligt kan åstadkommas med dessa resurser. Ur ett miljöekonomiskt perspektiv innebär skador på miljön en kostnad för samhället. Vem som drabbas av kostnaden är olika från fall till fall och beror på typ av skada och vem som anses som ersättningsskyldig. Idag är det en allmän politisk uppfattning att förorenaren ska betala för skadan och ekonomiska styrmedel för att uppnå detta blir ett allt viktigare miljöpolitiskt instrument. Av olika skäl används dock sällan de miljöpolitiska instrumenten så att förorenaren betalar hela skadan. Detta kan bero på att det är svårt att bedöma framtida miljöeffekter. Det kan också bero på att samhället räknar med att verksamheten bidrar mycket till den samhällsekonomiska utvecklingen i övrigt och att konkurrenssituationen skulle bli för svår om verksamheten skulle stå för hela skadekostnaden. Oavsett anledning medför många verksamheter skador på miljön, vilka i sin tur medför kostnader för samhället. De kostnader som kan uppkomma är förebyggande kostnader, återställandekostnader och skadekostnader. De första två typerna av kostnader ingår i miljöskuldsberäkningar, d v s kostnader för miljöåtgärder. Förebyggandekostnader är de kostnader som finns för att förhindra att skador uppstår, exempelvis kostnader för katalytisk avgasrening eller rökgasfilter. Skadekostnader är till exempel hälsokostnader (sjukvårdskostnader, inkomstbortfall etc), minskad avkastning (jord-, skogsbruk, fiske), och minskade markvärden. Återställandekostnader är kostnader för att återställa skador på miljön, till exempel genom sanering. Då en kommun i planerings- och budgetsammanhang ska prioritera mellan olika insatser bör såväl förebyggande- som skade- och återställandekostnader beaktas för att kostnadseffektiva insatser ska kunna väljas. Givetvis måste även andra aspekter såsom moraliska och sociala tas med i prioriteringarna. Den kommunala översiktsplanen är ett viktigt dokument, där många sådana prioriteringar ingår i förarbetet. ETT KOMPLETTERANDE BESLUTSUNDERLAG TILL DEN FYSISKA PLANERINGEN Riksdagen har slagit fast att all planering ska vila på en ekologisk grundsyn, vilket innebär att brukandet av naturresurser ska hållas inom gränserna för vad naturen varaktigt tål. Målsättningar uttryckta på detta vis är ofta svåra att bryta ner till enstaka konkreta åtgärder. På kommunal nivå planeras användandet av tillgängliga fysiska resurser i översiktsplanen, och i olika detaljplaner. En fördel med en ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen och integreringen i översiktsplanen är möjligheterna att planera på lite längre sikt. En viktig del i översiktsplaneringen blir, som följer av denna utveckling, i vilken mån miljösituationen idag kan beskrivas och hur den fysiska planeringen kan miljökonsekvensbeskrivas. Även om vi får en ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen som en följd av denna hårdare lagstiftning, så kommer den viktigaste uppgiften i den fysiska planeringen fortfarande vara att göra avvägningar mellan olika intressen. I de flesta samhällsfrågor görs sådana avvägningar utifrån en mängd olika aspekter, där ekonomiska argument ofta till syvende og sidst blir avgörande. Monetära värderingar av miljöskador och naturvärden tjänar i detta sammanhang ett uppenbart syfte som ett komplement till verbala miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöskulden definieras som återställandekostnaden för konstaterade skador samt storleken på det belopp som behövs för att betala återkommande insatser i form av uppehållande försvar samt av kostnader för investeringar som krävs för att leva upp till lagar och kommande krav (se bilaga för 7

8 en fördjupning av definitionen). Miljökapitalet utgör en värdering av de naturtillgångar som finns inom kommunen. En miljöskulds- och miljökapitalberäkning kan därför ses som ett komplement till den traditionella balansräkningen i det kommunala bokslutet. Det vore intressant att i framtiden komplettera beräkningarna med kalkyler av varje enskilt miljöproblems skadekostnad, för att jämföra med kostnaden för att åtgärda problemet (återställa eller förebygga). Om skadekostnaden är mindre än åtgärdskostnaden är det mer lönsamt att kompensera dem som drabbas än att åtgärda skadan. Det bör påpekas att skadekostnad i det här fallet avser alla tänkbara förluster, även estetiska etc. Svårigheterna med att beräkna heltäckande skadekostnader är uppenbara. Något försök till kvantitativ analys av skadekostnader har inte gjorts i denna rapport. Denna miljöskulds- och miljökapitalberäkning fyller sitt syfte genom kombinationen av verbal genomgång och monetär värdering av kommunens miljöproblem och miljötillgångar. I några fall saknas underlag för en noggrann beräkning. Detta beror på att kommunen inte haft tillräckliga kunskaper om det specifika miljöproblemet. Informationsbrist har också medfört att den årliga förändringstakten av miljöskulden inte varit möjlig att beräkna för alla poster. Detta är ett problem i inledningen och kommer sannolikt att ha lösts då nästa redovisning sammanställs. Denna rapport bör alltså ses som ett stort första steg mot en monetär värdering av miljön i Landskrona kommun. SKALL HELA MILJÖSKULDEN BETALAS, OCH I SÅ FALL NÄR? Eftersom miljöskulden uttrycker återställandekostnad tillbaka till en långsiktigt uthållig nivå, ingår det i definitionen att den måste betalas någon gång om samhället ska vara långsiktigt uthålligt. Det finns dock undantag som är nog så viktig i Landskronas fall: man kan tänka sig ett förorenat markområde. Om det kan konstateras att de föroreningar som finns i marken ligger stilla, och alltså inte påverkar omgivningen överhuvudtaget, kan man säga att just det markområdet inte långsiktigt går att leva på, men att samhället accepterar det. Vi kan alltså avdela enstaka platser där vi inte har ambitionen att miljön ska vara i ett för levande organismer långsiktigt uthålligt skick, förutsatt att det inte påverkar planetens förmåga att överleva. Avvägningar av denna typ måste då göras. Ett resonemang i den riktningen finns inbyggt i värderingsprincipen för avfallsdeponier, som framgår av det avsnittet. Viktigare i dagsläget än att miljöskulden är noll, är att den inte ökar okontrollerat. Man kan jämföra med statsskulden, som ju är ett problem först då den skenar. För att kunna följa utvecklingen av miljöskulden är det således intressant att upprepa beräkningen om några år. Första steget i utvecklingen mot en sund miljöekonomisk situation är rimligtvis därför att ta reda på hur läget är idag, något som gjorts genom att denna miljöskulds- och miljökapitalberäkning genomförts. 8

9 2. KOMMUNALA VERKSAMHETERS MILJÖBERÄTTELSE 1998 För att undersöka vilken miljöpåverkan de olika verksamheterna i kommunen har samt vad de gör för att reducera sin påverkan skickades en enkät till samtliga nämnder, bolag och styrelser i Landskrona kommun. De frågor som ställdes i enkäten presenteras nedan. ENKÄT TILL KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER 1. Beskriv er verksamhet kortfattat (antal anställda, den verksamhet som bedrivs mm). 2. Arbetar ni aktivt med något miljöledningssystem (ISO 14001, EMAS eller eget)? Om inte, hur hanterar ni miljöfrågor (vid t ex upphandling, produktion, utbildning av personal mm)? 3. Vilka bestämmelser / rekommendationer finns när det gäller tjänsteresor till andra orter och resor samt transporter inom kommunen? 4. Vilken påverkan på den yttre miljön har verksamheten? Ge några exempel på positiv och negativ påverkan, t ex transporter av gods och människor, utsläpp av föroreningar, nyskapande av grön mark, förbrukning av papper och andra kontorsmaterial. 5. Vilken del av er verksamhet vet / antar ni har störst påverkan på miljön? 6. Sattes det upp några miljömål för er verksamhet för året 1998? Om ja, vilka åtgärder vidtogs för att uppnå målen? Hur väl har målen uppfyllts? 7. Ange allmänna miljöförbättringar som utförts under året, t ex förbättrad hantering av sopor, användning av återanvändnings / vinningsbara produkter, kompostering, miljöanpassning av kontoret, mindre resursförbrukning genom att exempelvis spara på el eller vatten, inköp av miljömärkta produkter, miljöanpassat byggande. 8. Har några utbildningsinsatser i syfte att öka personalens miljömedvetenhet genomförts under de senaste tre åren? Om ja, specificera hur stora investeringar (arbetstid och övriga kostnader) som lagts ned på miljörelaterade utbildningsinsatser för respektive år: 9. Hur mycket har det satsats på miljörelaterad forskning och utveckling (FoU) de senaste tre åren (specificerat på respektive år)? 10. Beskriv kortfattat hur Agenda 21 arbetet bedrivs hos er: 11. Vilka miljödiskussioner förs med externa användare / avnämare? 12. Redovisa hur produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen (enligt miljöbalken) tillämpas i verksamheten. Beskrivningen av de olika nämndernas miljöpåverkan och vad som görs för att minska denna varierar då kvaliteten på enkätsvaren varierar väldigt mycket mellan de olika nämnderna. Detta kan ses som ett tecken på att de olika nämnderna har hunnit olika långt i medvetenheten kring miljöfrågornas betydelse. Det går dock att urskilja några generella drag för miljöarbetet i de olika nämnderna. Ett tydligt sådant är frågan om produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen (fråga 12. i enkäten) där så gott som samtliga hänvisar till att miljön tas hänsyn till vid inköp och att man följer kommunens upphandlingsprinciper och avtal. Även på frågan om tjänsteresor, fråga 3., är svaren samstämmiga mellan de olika nämnderna. Generellt gäller att välja lokaltrafiken eller cykel (flera av nämnderna har införskaffat ett antal tjänstecyklar) och vid längre resor välja tåg eller flyg om det kan motiveras tidsmässigt. Ett flertal hänvisar på frågan om miljörelaterad utbildning till den kommunövergripande Agenda 21-utbildning som genomfördes under 1996/97. Utbildningen genomfördes med extern hjälp som utbildade cirka 80 interna utbildare som i sin tur utbildade sina arbetskamrater inom den egna förvaltningen. Genom Agenda 21-utbildningen erhöll all personal en miljörelaterad utbildning om minst 12 timmar 1996/97. Utbildningen resulterade i en 9

10 agendaplan för respektive nämnd. Agenda 21 utbildningen generar ett humant miljökapitalet som finns i de kommunala förvaltningarna, men inte värderas i monetära termer i årets miljöbokslut då den skedde ett par år tidigare. Det humana miljökapitalet som har beräknats avser de specifika miljörelaterade utbildningsinsatser som respektive nämnd, bolag och styrelse har valt att genomföra under 1998, se under respektive miljöberättelse nedan. I den lokala Agenda 21 som antogs av kommunfullmäktige 1994 ingår en rad principer som den kommunala verksamheten ska ta hänsyn till för att kommunen successivt ska närma sig målet, kretsloppssamhället. Dessa är: utvecklingsmålen för kommunen ska utformas så att de leder till en hållbar utveckling vid införande och utbyte av teknik skall lösningar sökas som leder till en hållbar utveckling. Sämre teknik byts efterhand systematiskt mot bättre teknik enligt utbytesprincipen. genom ett ändrat förhållningssätt och förändrade attityder i kommunens verksamhet skall ohållbar utveckling motverkas och på sikt undvikas. principen att förorenaren skall betala (PPP) tillämpas där så är möjligt i kommunens verksamhet. Avgifter bör användas för att styra mot ett sundare kretslopp där t ex mänskligt arbete utnyttjas eller ändliga resurser används i mindre omfattning. försiktighetsprincipen tillämpas vid kommunens aktiviteter i möjligaste mån. vid utvärdering av alternativ skall åtgärder som är utvecklingsbara i riktning mot kretsloppssamhälle ges företräde. Miljöstörningar skall i första hand förebyggas. Nedan följer en redogörelse för de olika nämndernas, bolagens och styrelsernas miljöarbete under Varje berättelse inleds med en kort beskrivning av verksamheten. Därefter följer en redogörelse för den miljöpåverkan verksamheten ger upphov till och vad som görs för att minska den negativa påverkan. Dessutom beskrivs den utbildning som genomfört i syfte att höja personalens kompetens i miljöfrågor. Då en av posterna i miljöskuldsberäkningen är humant miljökapital vilket är ett mått på att människor har fått utbildning i miljöfrågor eller har fått lära sig att utföra något på ett mindre miljöfarligt sätt, räknas den miljörelaterade utbildning som genomförts till posten. Även eventuell forskning och utveckling (FoU) räknas in här. ARBETS- OCH SOCIALNÄMNDEN Arbets- och socialnämnden ansvarar för kommunala arbetsmarknadsåtgärder och har cirka 500 åtgärdsplatser. Dessutom ansvarar nämnden för den del av socialtjänsten som avser ekonomisk försörjning, barn och ungdomar, missbrukare och andra vuxna i behov av bistånd, familjerätt, brottsförebyggande, alkoholtillstånd, flykting- och invandrarfrågor och konsumentrådgivning. Antalet anställda inom förvaltningen uppgår till ungefär 150 personer. MILJÖPÅVERKAN Förvaltningens främsta miljöpåverkan uppkommer genom resor med bil till och från familjehem samt genom den höga pappersförbrukningen som uppkommer på grund av den myndighetsutövning som sker. MILJÖMÅL & KOMMENTARER Har ännu inte Reducera el, värme och vattenkonsumtion med 10 procent Genomföra sopsortering och på de ställen det är möjligt kompostera Biltransporterna skall minska inom de centrala delarna av Landskrona och ersättas med cykel eller buss. Ett antal cyklar skall köpas in. Papperskonsumtionen internt skall minskas och ersättas med att information läggs ut på data. Viss mängd av kopior kan ytterligare minskas genom dubbelsidig kopiering men också genom eftertanke om materialet är nörvändigt eller ej. Inom Arbets- och socialnämnden ska handboken från Naturskyddsföreningen, Nutek och TCO " Miljöanpassa kontoret" efterföljas. Arbetsmarknadspolitiska projekt bör inriktas mot ett ekologiskt hållbart samhälle. lyckats mäta förbrukningen Genomfört 10

11 MILJÖARBETE Förvaltningen arbetar med ett antal miljömål som har satts upp för åren 1997 till 2000, se rutan intill. Syftet med miljömålen är att bidra till en hållbar utveckling. MILJÖUTBILDNING Ingen miljörelaterad utbildning har genomförts utöver den kommunövergripande utbildningen i Agenda 21 för ett par år sedan som samtlig personal genomgick. Det humana miljökapitalet för 1998 summerar därmed till 0 kronor. ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Gällande produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen säger sig förvaltningen följa inköpskontorets policy. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och Utbildningsförvaltningens (BUN) verksamhet omfattar att bedriva förskola, förskoleklasser, grundskola och kunskapscentrum innefattande Komvux, kunskapslyftet och uppdragsutbildningar, med tillhörande administration och ledning. Verksamheten är organiserad i geografiska områden med förskole- och skolenheter med egen ekonomi, en central ledning och kunskapscentrum. Förvaltningen har 7500 barn i sin verksamhet och antalet anställda uppgår till cirka 1200 personer. MILJÖPÅVERKAN Kommunens skolor med administration ger upphov både till positiv och negativ miljöpåverkan, direkt såväl som indirekt. Den positiva miljöpåverkan består framför allt i att förskolor och skolor genom att bedriva ett aktivt miljöarbete med kompostering, källsortering mm gör att miljöanpassning blir en naturlig del i vardagen för barnen. Den negativa miljöpåverkan kommer från transporter, materialförbrukning, energikonsumtion mm. 11

12 Då den störst miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till ska identifieras anger de olika förskolorna och skolorna olika delar av verksamheten. Ett flertal anger dock sophantering och transporter som negativ påverkan och barnens kunnande i miljöfrågor som positiv. MILJÖARBETE De flesta enheterna arbetade under 1998 med olika miljömål och en majoritet ansåg att målen också uppfylldes på ett tillfredsställande sätt. Inte någon av enheterna arbetade med något standardiserat miljöledningssystem, d v s ISO eller EMAS, men däremot uppger knappt hälften att de arbetar med något eget miljöledningssystem. Det miljöarbete som bedrivs handlar i stora drag om att göra miljöanpassade inköp, lära barnen / eleverna det naturliga kretsloppet genom t ex kompostering, källsortering, använda miljöanpassade lösningar som t ex snålspolande kranar, successivt installera lågenergilampor mm. I Landskrona har sju skolor och förskolor fått Grön Flagg, som är en miljöcertifiering av skolor och förskolor, från Håll Sverige Rent. Arbetsgången följer samma principer som ett miljöledningssystem och tanken är att det ska uppmuntra en pedagogisk process. Grundtanken är att alla ska vara aktiva, något som skapar engagemang och delaktighet. MILJÖUTBILDNING Av de enheter som har besvarat enkäten hade 88 procent genomfört någon typ av utbildning de senaste åren i syfte att höja personalens kompetens inom miljöområdet. Det har främst handlat om Agenda 21 utbildning, men det finns också arbetsplatser där man satsat på specialutbildningar för vissa utvalda miljöombud, lokalvårdare, vaktmästare, skyddsombud mm. De enheter som har miljöombud uppger att dessa har fått ta upp speciella ämnen på arbetsplatsmöten, att speciell miljöinformation ges varannan vecka och dylikt. Under 1998 genomfördes en miljöutbildning för personalen inom BUN. Utöver detta bedrivs ett fortlöpande miljöarbete. En mycket försiktig bedömning säger att de 1200 anställda förmodligen använder en timme per månad för att studera, arbeta med och informera om miljö vilket ger en årlig kostnad om cirka en och en halv miljon kronor. Tillsammans med den under året genomförda utbildningen ger det BUN ett humant miljökapital för på drygt 1,7 miljoner kronor. ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Vad gäller produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen hänvisas det till kommunens upphandlingsprinciper och avtal. FRITIDS- OCH TURISTNÄMNDEN 75 personer är idag anställda inom fritids- och turistförvaltningen. Förvaltningens verksamhet omfattar främst idrottsanläggningar såväl inomhus som utomhus, tempererade inom- och utomhusbad samt offentliga badstränder, semesterbyar, campingplatser och lägergård, föreningsverksamhet, läger och arrangemang, motionsspår, turism och marknadsföring. MILJÖPÅVERKAN Den verksamhet som fritids- och turistförvaltningen bedriver ger upphov till negativ såväl som positiv miljöpåverkan. Den positiva påverkan handlar i mångt och mycket om att bidra till att ge invånare, föreningar, turister med flera en bra livskvalitet i Landskrona. Även det interna Agenda 21-arbetet ger en positiv påverkan. Den negativa påverkan som uppkommer är sammankopplad med konsumtionen av el, bensin, diesel, klor och gödsel. Det är också förbrukning av diesel och bensin som antas ge upphov till störst negativa påverkan från verksamheten. 12

13 MILJÖARBETE Ett införande av miljöledningssystemet EMAS har påbörjats inom förvaltningen. Den första agendaplanen utarbetades 1997 och tjänar fortfarande som ledstjärna för miljöarbetet. Sedan tre år tillbaka finns Agenda 21-frågor med som en stående punkt på alla arbetsmöten. Inom förvaltningen har man påbörjat införandet av ett miljöledningssystem enligt EMAS. Som ett led i införandet av miljöledningssystemet och för att minska den negativa miljöpåverkan har en rad miljömål ställts upp. Miljöambitionerna rullar på oavsett månad och år, i vissa fall planeras en åtgärd ett år och genomförs ett annat. Under 1998 arbetade man med miljömål som presenteras i tabellen intill. MILJÖUTBILDNING Alla anställda och den gamla förvaltningen erhöll en grundläggande utbildning, i samband med den kommunövergripande Agenda 21- satsningen. Uppskattningsvis genomfördes utbildningen under 12 timmar per person. Då ingen miljörelaterad utbildning har genomförts under 1998 uppgår det humana miljökapitalet till 0 kronor. MILJÖMÅL FÖR 1998 & KOMMENTARER Ansöka om ett statligt bidrag till bl a solfångarprojektet Genomföra en kvalificerad utredning gällande åtgärder inom Borstahusens fritidsområde Ansöka om Blå Flagg vid två stränder Inköp av RME-kompatibelt dieselfordon Införa källsortering i Borstahusens stugby med 77 stugor Ytterligare begränsa förbrukningen av rengöring och kemikalier med 20 procent Utreda möjligheten att återvinna energi ur förbrukat duschvarmvatten vid inomhusbaden Införa flexibel öppnings- och stängningsdag vid de tempererade utomhusbaden Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Resultatet fortfarande oklart Genomfört Genomfört ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Vad gäller tillämpandet av produktvalsprincipen så avgörs val av produkter ofta i samråd, bland annat med kommunförbundets miljöanpassad upphandling och i vissa fall, av expertis i ämnet. Vid upphandling avkrävs miljödeklaration för vidare kvalificering och anbudsprövning. Formella miljökonsekvensbeskrivningar enligt försiktighetsprincipen har ännu inte tillämpats inom verksamheten. I kontakten med användarna, d v s allmänhet, föreningar och turister, har Fritids- och turistförvaltningen ambitionen att integrera miljöaspekterna, vilket också värderas högt i en diskussion. I största allmänhet upplever man att information och åtgärder avseende miljöarbetet bemöts positivt. Miljöarbetet har, tack vare grundläggande kunskaper och ökad medvetenhet inom organisationen, blivit ett naturligt inslag i verksamheten. KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsekontoret består av ekonomiavdelning, inköp, IT-avdelning, juridisk avdelning och personalavdelningen. Kostverksamheten, arkiv, telefonväxel, tryckeri och vaktmästeri utgör särskilda serviceenheter direkt under kommundirektören och benämns kommunstyrelsens serviceenheter. Antalet anställda är cirka 150. MILJÖPÅVERKAN Verksamhetens miljöpåverkan är inte systematiskt kartlagd. Det finns dock en del saker man kan peka på utan att ordningen är prioriterad. Transporterna inom kommunen vid service av telefoni och vaktmästeri/tryckeritjänster, ozonutsläpp från laserskrivare, dataskrot, kylanläggningar till 13

14 telefonväxlar, energianvändning, pappersförbrukning inom tryckeri samt på respektive avdelning, tjänsteresor, arbetspendling med bil. MILJÖARBETE Kommunstyrelsen har satt upp ett antal miljömål. Bland annat ska enbart miljöanpassade material användas och energikonsumtionen ska minska med 10 procent fram till år Vad gäller transporter ska de miljö- och hälsovådliga avgaserna minska, kunskaperna om transporternas miljöfarlighet ska ökas och konkreta transportmål ska sättas för åren 1998 till Dock har inget åtgärdsprogram tagits fram för hur miljömålen ska genomföras och informationen om miljömålen har heller inte nått ut till samtliga anställda. Miljökriterier ställs vid central upphandling enligt Västernorrlandspärmen. Det är dock inte alltid möjligt enligt upphandlingsreglementet att ställa standardiserade miljökrav t ex krav på miljöanpassade transporter. Vid upphandling av datorer försöker inköpsfunktionen följa TCO-95. Vid upphandling av toner och faxpatroner ställs krav på att de skall vara återvinningsbara. De allmänna miljöförbättringar som skett under året handlar i mångt och mycket om sopsortering. Utöver detta har vaktmästeriet / tryckeriet övergått till vegetabiliska färger och tvättvätskor samt kör tryckmedia direkt från PC vilket gör att varken film eller aluminiumplåt behövs. De olika avdelningarna hanterar miljöfrågor med lite olika angreppssätt. Inom vaktmästeriet / tryckeriet ses miljöarbetet som en naturlig del av verksamheten och är en stående punkt på alla arbetsmöten. Ekonomikontoret tar upp arbetsmiljöfrågor på sina arbetsplatsträffar. Inköpare och miljöfolk träffas några gånger per år, i Kommunförbundets regi, för diskussioner kring miljöanpassad upphandling. Det förs diskussioner om att minska pappersflödet genom att t ex använda Internet mera medvetet. Ett förslag är att lägga ut olika typer av bokslut, även miljöbokslutet på kommunens hemsida. MILJÖUTBILDNING Under 1996 lade varje anställd ned 12 timmar på en Agenda 21-utbildning, men under 1997 eller 1998 har ingen miljöutbildning genomförts och det humana miljökapitalet summeras därmed till 0 kronor för ÖVRIG MILJÖINFORMATION Kommunstyrelsen har lämnat in en ansökan till regeringen om statligt bidrag till ett lokalt investeringsprogram. Kommunen kommer, om ansökan beviljas, att genomföra ett miljöprogram om sammanlagt 126 miljoner kronor, varav den egna insatsen är drygt 37 miljoner. Några av åtgärderna i programmet rör privata företag. LANDSKRONA HAMN AB Inom Landskrona Hamn AB arbetar 24 personer som ansvarar för hamnen med insegling, utprickning av farled, lossning och lastning av fartyg, övervakning och planering av båtarnas ankomst och avgång samt service till båtarna genom att till exempel ta hand om avfall och sludge 1. MILJÖPÅVERKAN Den verksamhet som bedrivs i hamnen har stor påverkan på miljön. Den främsta orsaken till negativ miljöpåverkan är dels den lastning och lossning av dammande produkter som sker med gripskopa, dels lastbilstransporter till och från hamnen. 1 Spillvatten med inblandning av olja och smörjmedel. 14

15 MILJÖARBETE Inom Landskrona hamn AB bedrivs miljöarbetet i den mån att miljöfrågor hanteras tillsammans med kunderna, att miljöanpassade inköp i största möjliga mån sker osv. Under 1998 fullföljdes Agenda 21-programmet från Utöver detta genomfördes en sanering / rensning av kranverkstaden både inomhus och ute, källsortering genomfördes och skrot såldes, olja och färgrester skickades till Helsingborg för destruktion. MILJÖUTBILDNING Landskrona Hamn genomförde Agenda 21-utbildningen i samband med övriga kommunala förvaltningar och bolag under 1996/97. Man har även tillsammans med sina kunder gemensamma genomgångar och utbildning av personal som genomförs på arbetstid. Den uppskattade kostnaden för detta uppgår till kronor, vilket motsvarar det humana miljökapitalet för Landskrona Hamn under ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Produktvalsprincipen tillämpas genom att det mest miljöanpassade alternativet alltid väljs, förutsatt att detta inte innebär driftsstörning eller risk. Oftast följs dock tillverkarens rekommendationer. AB LANDSKRONAHEM AB Landskronahem är kommunens fastighetsförvaltare som både skapar och erbjuder boende. Verksamheter omfattar fastigheternas inre och yttre skötsel genom bland annat trappstädning och trädgårdsarbete. Antalet anställda uppgår till 80 personer. MILJÖPÅVERKAN Den positiva påverkan på miljön som verksamheten sägs ge upphov till rör sig främst om bostadsområdena i Karslundområdet. Där finns en omfattande växtlighet som innebär en mångfald i både växt- och djurriket. Under 1998 investerades i ett centralt övervakningssystem för energianvändningen. I investeringen, som uppgick till 6,8 miljoner kronor ingick övervakningssystem och datakommunikation via det ombyggda koaxialkabelsystemet. Genom övervakningssystemet har Landskronahem minskat sin energianvändning med 12 procent. 15

16 Den del av verksamheten som anges ha en negativ påverkan på miljön är bristen på möjligheten för hyresgästerna att källsortera. Idag omfattas bara cirka 2000 lägenheter av ett bra källsorteringssystem. Under 1998 byggdes dock miljöhus för källsortering i ett antal bostadsområden till en kostnad av 4,7 miljoner kronor. Trots denna insats saknar fortfarande ett stort antal hyresgäster möjligheter till källsortering och byggnationen av miljöhusen fortskrider under En direkt kompostering vid källan saknas också. I övrigt uppkommer den största negativa miljöpåverkan vid transporter, i samband med gräsklippning och hantering av yttre markområden. Genom de investeringar som gjorts i övervakningssystemet för energianvändningen och miljöhusen tillskrivs Landskronahem ett tekniskt miljökapital motsvarande 11,5 miljoner kronor. MILJÖARBETE För att minska den negativa miljöpåverkan som uppkommer av verksamheten har Landskronahem ett pågående kvalitetsarbete som analyserar på vilket sätt upphandlingar sker. Mer konkret fortgår projektet med att bygga miljöhus för källsortering. Detta är också förknippat med det miljömål som sattes upp för verksamheten under 1998, d v s att samtliga hyresgäster skulle källsortera. Målet uppnåddes dock inte i sin helhet p g a tidsåtgången för hyresgästernas inflytande över vart husen skulle placeras. MILJÖUTBILDNING Den kommunövergripande Agenda 21-utbildningen genomfördes även på Landskronahem under Sedan dess har ingen generell miljöutbildning av personalen genomförts och något humant miljökapital för 1998 kan därmed inte tillskrivas Landskronahem. ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Produktvals- och försiktighetsprincipen tillämpas genom att alla inköp på samtliga nivåer analyseras, med miljöpolicyn som grund. LANDSKRONA SVALÖVS RENHÅLLNINGS AB Landskrona Svalövs Renhållnings AB (LSR) är kommunens bolag för insamling och behandling av hushålls- och verksamhetsavfall samt återvinningsmaterial. LSR driver även den i Landskrona pågående deponin. Bolaget har ett femtiotal anställda. MILJÖPÅVERKAN Insamlingen och behandlingen av avfall leder både till en positiv och en negativ miljöpåverkan. Negativ miljöpåverkan uppkommer vid transporteringen av avfallet samt genom den höga konsumtionen av el som verksamheten kräver. LSR bidrar genom sin verksamhet till positiv miljöpåverkan genom att avfallsmängden till deponi minskar och då det utsorterade brännbara materialet bidrar till energi som levereras via fjärrvärmeverket. MILJÖARBETE LSR har planer på att införa miljöledningssystem både enligt ISO och EMAS. Då det fortfarande ligger på planeringsstadiet har inga miljömål, miljöprogram eller dylikt utformats. Det främsta miljörelaterade projekt som LSR har genomfört under 1998 är att medverka till en ny avfallsplan, vars främsta syfte är att minska avfallsmängderna i kommunen. MILJÖUTBILDNING Inga insatser på miljörelaterade utbildningar har skett inom LSR under

17 ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Under 1997 togs en reningsanläggning för lakvatten i bruk på deponin, men inga miljörelaterade investeringar har skett under MILJÖNÄMNDEN Miljöförvaltningen ansvarar för tillsynen över lagar på miljö- och hälsoskyddsområdet och naturvård. Förvaltningen, som har 10 anställda, övervakar miljötillståndet i kommunen och föreslår åtgärder till förbättringar. Enligt Agendaplanen skall miljöförvaltningen i sin tillsyn ställa de minimikrav som lagen kräver. Dessutom skall förvaltningen påverka företag och andra att kretsloppsanpassa sin verksamhet. Om det saknas styrmedel skall förvaltningen påverka regeringen samt statliga- och regionala myndigheter att fatta beslut om sådana. Agendaplanen innehåller riktlinjer för att minska den negativa miljöpåverkan som uppkommer genom kontorsverksamhet och arbetsresor. MILJÖPÅVERKAN Verksamhetens negativa miljöeffekter uppstår i första hand genom transporter och förbrukning av kontorsmaterial. Transporterna miljöanpassas genom val av transportsätt och genom att minimera transporterna. Vid inköp tas hänsyn till miljöaspekten, bland annat har miljömärkta datorer köpts in. Den största påverkan på miljön har dock nämnden och förvaltningen som tillsynsmyndighet. Miljömålen kan uppnås genom information, rådgivning och påverkan av enskildas, organisationers, företags och kommunala nämndens ageranden. MILJÖARBETE Miljöfrågorna behandlas regelbundet inom förvaltningen och planer finns att påbörja arbetet med ett miljöledningssystem under år Agenda 21-arbetet är en integrerad del av miljöförvaltningens övriga miljöarbete. Agenda 21 arbetet bedrivs på tre arenor: 1) inom förvaltningen 2) inom kommunens övriga organisation 3) utåt gentemot företag, föreningar och allmänheten De miljömål som gäller för Sverige genom lagstiftning eller andra riksdagsbeslut används i miljöförvaltningens arbete vid tillsyn och prövning. Miljömål för verksamheten som är betingade av verksamhetens miljöbelastning sattes upp Bland dessa är att minska pappersförbrukningen med minst 10 procent vilket genomfördes genom att köpa in en scanner för att scanna in handlingar i stället för att kopiera. Åtgärder för att minska transporternas miljöbelastningen skedde genom att initiera en utredningen om en tjänstebilspool och policy för tjänsteresor. Rörelsedetektorer för takarmatur installerades i ett arbetsrum för att minska energianvändningen. MILJÖUTBILDNING Miljöförvaltningen lägger ut totalt sett kronor på utbildningsinsatser i syfte att höja personalens kompetens i miljöfrågor varje år. Man bedriver ingen miljörelaterad FoU, men genomför ett flertal undersökningar av miljötillståndet och driver utvecklingen i miljöanpassad riktning genom tillsynsarbetet. Det humana miljökapitalet för 1998 summeras därmed till kronor. ÖVRIG MILJÖRELATERAD INFORMATION Produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen tillämpas främst genom miljöanpassad upphandling men även genom den tillsyn som miljöförvaltningen bedriver. 17

18 KULTURNÄMNDEN På kulturförvaltningen arbetar man med kommunens museum, bibliotek, konsthall, teater samt stödjer kulturföreningar. Förvaltningen har 56 anställda och en budgetomslutning på 28 miljoner kronor. MILJÖPÅVERKAN Den direkta påverkan på miljön som kulturförvaltningen verksamhet ger upphov till är både av positiv och av negativ art. Kulturförvaltningen har en bred syn på miljön som även inkluderar estetiska aspekter, vilket gör att den positiva påverkan bland annat handlar om förskönande av allmänna platser genom utsmyckningar. Även den utåtriktade verksamhet som förvaltningen bedriver, t ex genom den museikoloni som odlas ekologiskt kan ses som en positiv påverkan. Förvaltningens negativa påverkan på miljön rör framför allt genom den energianvändning som sker vid transporter och uppvärmning av lokaler. MILJÖARBETE Under 1998 arbetade förvaltningen med miljömålen som presenteras i tabellen intill. Kulturförvaltningen har två miljöombud som arbetar med den Agenda 21- plan som antagits. I agendaplanen finns långa respektive korta mål. En miljöreferensgrupp planerar och utvärderar det Agenda 21 arbete som genomförts. Det bedrivs däremot inget aktivt miljöledningsarbete. Under 1998 arbetade förvaltningen aktivt med att minska sina mest signifikanta miljöaspekter, d v s energikonsumtion genom transporter och uppvärmning av fastigheter. Vad gäller transporter, och då främst tjänsteresorna, finns vissa regler. Inom staden utgår ingen reseersättning för resor med egen bil, istället finns månadskort till kollektivtrafiken och cyklar att tillgå på förvaltningen. För resor i tjänsten rekommenderas de anställda att inom länet resa med Länstrafiken och på längre resor främst åka tåg. Ett incitament att sluta använda egen bil är också projektet Cyklar eller går, där de anställda som tar sig till jobbet gåendes eller cyklandes får ett lönepåslag med 250 kronor i månanden. MILJÖUTBILDNING Hela personalen genomgick en orienteringskurs om Agenda 21 på totalt 15 timmar per anställd uppdelat på tre tillfällen samt eget arbete under Kulturnämnden genomgick ungefär samma utbildning under åtta timmar, dock utan eget arbete. Under 1998 har förvaltningens två miljöombuden gått kursen Att enas om EMAS samt genomfört ett eget arbete kring detta, vilket allt som allt beräknas ha Transporter Tjänstecyklar införskaffas, tre till museet, tre till biblioteket Ingen reseersättning utgår för tjänsteresor med bil inom staden Minska våra transporter med 10 procent vad gäller genomsnittlig sträcka och 10 procent vad gäller antal Regionala tjänsteresor företas med Länstrafiken, nationella med tåg Pröva distansarbete Energi Övergå till lågenergilampor för 1/3 av fastigheternas belysning Utreda möjligheten till alternativ uppvärmning av Konsthallen Förbrukningsmaterial / varor För utskick: om elektronisk adress finns skall den användas Endast använda miljömärkta städartiklar Avskaffa allt engångsmaterial Undvika att köpa in något nytt förbrukningsmaterial av plast Välja vattenbaserade produkter vad gäller lim och korrekturlack Undvika spritpennor Skaffa personliga pennor till personalen Avfall Skaffa maskkompost till museet Avfallet skall sorteras så långt det är möjligt. På varje arbetsplats skall det finnas behållare för sortering. Aktuell information/litteratur presenteras kontinuerligt i en Agenda-hörna på biblioteket och i Miljöfaktarummet på museet. Miljönyckeltal Ta fram miljönyckeltal för verksamheten, t ex energiförbrukning/ besökare, antal resta km/anställd. MILJÖMÅL 1998 & KOMMENTARER Utåtriktad verksamhet Genomfört Genomfört Utbyte pågår kontinuerligt Begärt från Tekniska Verken, svar ej inkommit Genomfört Genomfört Ej genomfört Genomfört Ej genomfört Ej genomfört Genomfört Ej genomfört fullt ut. Ej genomfört 18

19 pågått under 12 timmar. Det humana miljökapitalet som förvaltningen uppnått under 1998 beräknas därmed till kronor. ÖVRIG MILJÖINFORMATION Miljöanpassade produkter och tjänster efterfrågas regelmässigt vid upphandling. Alla inköpare har instruktionen att när så är möjligt välja miljömässigt bra produkter och på så vis tillämpas produktvals- och försiktighetsprincipen inom förvaltningen. RÄDDNINGSNÄMNDEN Räddningsnämnden har 59 anställda som arbetar enligt Räddningstjänstlagen med att hindra och begränsa olyckor. Verksamheten omfattar även sotning och färdtjänst på Ven. MILJÖPÅVERKAN Den största negativa miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till härstammar från bilkörning och släckvatten. MILJÖARBETE Räddningsnämndens miljöarbete går ut på att hela tiden miljöanpassa sin verksamhet. Under 1998 har det främst handlat om att undvika användningen av engångsartiklar av plast och papper samt sopsortering. MILJÖRELATERAD UTBILDNING Ingen miljörelaterad utbildning, utöver den kommunövergripande Agenda 21 utbildningen, har genomförts inom nämnden under de senaste åren. Det humana miljökapitalet summerar därför till noll kronor. ÖVRIG MILJÖINFORMATION Produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen följs genom att centrala inköp går genom inköpskontoret och att man försöker leva upp till de miljökrav som ställs. BYGGNADSNÄMNDEN Stadsbyggnadskontoret har för närvarande 33 anställda inom fyra avdelningar: planavdelning, stadsingenjörsavdelning, bygglovsavdelning och administrativ avdelning. Inom kontoret finns också en stab, som hanterar mark- och exploateringsärenden. Kontoret arbetar gentemot både byggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Stadsbyggnadskontoret innehåller två myndighetsfunktioner: ärenden under byggnadsnämnden samt kommunala lantmäterimyndigheten i Landskrona. Verksamheten innehåller hela stadsbyggnadsprocessen från mätning och kartframställning, markförsörjning och exploateringsavtal, fysisk planering, bygglov och kontroll av byggande, fastighetsbildning och tomtförsäljning, utarrendering av kolonilotter samt bostadsinformation. Härutöver handlägger kontoret även bostadsanpassningsbidrag. MILJÖPÅVERKAN Stadsbyggnadskontorets främsta miljöpåverkan är indirekt genom de beslutsunderlag som tas fram för beredandet av mark. Den administrativa delen kring förberedelserna anses ha en negligerbar påverkan, medan de beslut som tas utifrån underlagen kan ha stora konsekvenser på miljön. Planverksamheten ger således upphov till förvaltningens största miljöpåverkan, som kan vara 19

20 både positiv och negativ. Detta har även uppmärksammats i miljöbalksutredningen där det påpekades att fysisk planering enligt PBL är ett mycket viktigt styrinstrument vad gäller miljöfrågor. Stadsbyggnadskontoret hade inga specifika miljömål för 1998 och inga allmänna miljöförbättringar kan heller påvisas. MILJÖARBETE Stadsbyggnadskontoret arbetar inte med något miljöledningssystem. Hantering av miljöfrågor sker i enlighet med gällande lag och reglementen. Av detta följer ett aktivt arbete med att få in miljöaspekterna i planverksamheten. Översikts- och detaljplaneringen sker enligt miljöbalken och PBL. Genom förstärkning av lagstiftningen skall bland annat miljö- och riskfaktorer samt naturoch kulturmiljön belysas tydligare i översiktsplaneringen. Dessutom skall översiktsplanen innehålla en konsekvensanalys. Revidering av kommunens översiktsplan pågår. Stadsbyggnadskontoret har kommunstyrelsens uppdrag att integrera miljöaspekterna i översiktsplanen. Intentionen är att lägga grunden för en utvecklingsplan för kommunen. Ett programarbete pågår där bred diskussion med allmänhet, förvaltningar, myndigheter med flera kring kommunens utveckling mot hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och miljömässigt ingår. Dialogen kommer att pågå under översiktsplanens alla arbetsfaser. Översiktsplanen beräknas antagen av kommunfullmäktige oktober Varje detaljplan innehåller en konsekvensanalys som innefattar sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Enligt lagstiftningen inleds arbetet med detaljplanen med ett programarbete där problem kan utredas i ett tidigt stadium. Informella och formella samråd sker under planarbetets gång med markägare, eventuella konsulter, allmänhet, förvaltningar, myndigheter med flera. Planeringen sker med Stadsbyggnadskontorets Agenda 21-plan, kommunens miljöpolicy och MKB-riktlinjer som grund. MILJÖUTBILDNING Planavdelningen gick Kommunförbundets miljöbalksutredning under tre heldagar Det har även anordnats så kallade Stadsarkitektdagar med bland annat miljörelaterade inslag. Dessutom fick byggnadsnämnden en genomgång av relevanta delar av miljöbalken under en utbildningsdag i juni. Stadsbyggnadskontoret bedriver även viss FoU då de arbetar med metodutveckling av konsekvensbeskrivning inom översiktsplaneringen. Då det mesta miljöarbete som bedrivs inom Stadsbyggnadskontoret sker integrerat i den övriga verksamheten är det väldigt svårt att uppskatta vilken kostnad arbetet uppgick till under Detta gäller även konsekvensanalysarbetet där även fler ämnen än traditionella miljöaspekter tas upp, som t ex ekonomiska och sociala frågor. Det totala humana miljökapitalet har därmed inte bedömts för Stadsbyggnadskontoret, men det finns definitivt ett sådant inom förvaltningen. ÖVRIG MILJÖINFORMATION Produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen tillämpas främst vid inköp. 20

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Nextjets miljöarbete

Nextjets miljöarbete Nextjets miljöarbete SAMMANFATTNING Flyget har idag en betydande miljöpåverkan och är samtidigt en stor och viktigt del av dagens infrastruktur. Utan flyg skulle Sverige stanna! Därför ser vi miljöarbetet

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2014 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Griftegårdsavdelningen Tranås kommun Gatuadress: Griftegårdsgatan 1 Postadress: Tranås kommun 573 82 Tranås Miljösamordnare: Anki Lantz Telefon:

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30

Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014. Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Intern miljöplan 2013-10-30 Bygg- och miljökontorets miljöplan 2014 Fastställd av bygg- och miljökontorets ledningsgrupp. Reviderad 2013-10-30 Verksamheterna på bygg- och miljökontoret ska vara långsiktigt

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Miljö www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Miljö Vi verkar för att belastningen på natur och miljö begränsas så långt som möjligt i våra kunduppdrag. Miljöledningssystem Miljöutredning MiljöPolicy Övergripande Miljömål detaljerade Miljömål Handlingsprogram

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1

ÖVERGRIPANDE MÅL 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bygg- och miljökontorets interna miljöplan, reviderad 2012-10-30 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 INTERN MILJÖPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL 1 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 KONTORSMATERIEL OCH FÖRBRUKNINGSVAROR 1 PAPPER OCH KUVERT 1 LUNCHRUM 2 RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET 2 TJÄNSTERESOR

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljöbokslut i Landskrona kommun

Miljöbokslut i Landskrona kommun Miljöbokslut i Landskrona kommun 1 Landskrona och Miljön 2 Ofta får man rapporter om miljön i tidningar, radio och TV, och det är mest dåliga nyheter. Djur dör, gifter sprids ut, växthuseffekten ändrar

Läs mer

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 Miljö- och arbetsmiljöredovisning 26 1 M I L J Ö - O C H A R B E T S M I L J Ö R E D O V I S N I N G 2 4 V E R K S A M H E T E N I K O

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöledningsplan 2015

Miljöledningsplan 2015 Miljöledningsplan 2015 Stressforskningsinstitutet Miljöpolicy för Stockholms universitet Stockholms universitet, lokaliserat i världens enda nationalstadspark, är Sveriges största universitet. På universitetet

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

mal och hai 2011-201

mal och hai 2011-201 INSPEKTIONEN mal och hai 2011-201 an 1(5) Box 199 Finningevagen 54 B Telefon: 0152-650 100 Fax:0152-650 180 registratorp!ot.teriinspektionen.se www.lotteriinspektianen.se Org. nr: 202100-3310 INSPEKTIONEN

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

NCM:s samtliga miljöaspekter

NCM:s samtliga miljöaspekter Inköp och upphandling Inköp NCM köper saker för xx kkr per år. NCM har som målsättning att vid alla inköp beakta miljöaspekter och välja det mest miljöanpassade där så är möjligt. Personalen använder i

Läs mer

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Polisens miljöarbete Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Inledning Polismyndigheten ska sträva efter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Begreppet

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 INNEHÅLL Miljöutredning...1 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV KÖPINGS BOSTADS AB... 3 Miljöorganisationen enligt nedan...4 Ledningsgruppen...4 Anders Nordqvist VD...4

Läs mer