Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar"

Transkript

1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Effekter, sårbarhet och anpassning Elforsk rapport 07:39 Jenny Gode Juni 2007 Johan Axelsson, Sara Eriksson, Kristina Holmgren, Gunnar Hovsenius, Erik Kjellström, Per Larsson, Love Lundström, Gunn Persson

2

3 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Effekter, sårbarhet, anpassning Elforsk rapport 07:39 Jenny Gode Juni 2007 Johan Axelsson, Sara Eriksson, Kristina Holmgren, Gunnar Hovsenius, Erik Kjellström, Per Larsson, Love Lundström, Gunn Persson

4

5 Förord Denna studie har genomförts av Elforsk med finansiering från Statens Energimyndighet, Statens Naturvårdsverk via IVL s forskningsstiftelse samt Borlänge Energi AB, E.ON, Göteborg Energi AB, Jämtkraft AB, Jönköping Energi AB, Karlshamn Energi AB, Mälarenergi AB, Svenska Kraftnät, Umeå Energi AB/Umeå Energi Elhandel AB, Vattenfall AB och Öresundskraft AB. Vid planeringen av studien under år 2005 gjordes avgränsningar till vissa delområden, som bedömdes av särskilt intresse för elbranschen och ett val av tidsperspektiv om år framåt. Planeringen skedde innan det blev känt att en statlig Klimat- och sårbarhetsutredning skulle tillsättas och vilka uppgifter den skulle lösa. Arbetet i Elforsks studie har emellertid kunnat genomföras i nära kontakt med Klimat- och sårbarhetsutredningen med ett successivt utbyte av underlag och resultat. Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, har varit projektledare för studien. Hon svarar också för övergripande analyser och är huvudförfattare av rapporten. Gunn Persson och Erik Kjellström vid Rossby Centre SMHI har svarat för underlag till avsnittet om klimatscenarier för energisektorn. Sara Eriksson och Per Larsson vid Vattenfall Research and Development AB, har lämnat underlag kring konsekvenser för vattenkraften. Gunnar Hovsenius, Hovsenius Konsult AB och Erik Kjellström Rossby Centre SMHI, har redovisat underlag kring konsekvenser för vindkraften. Jenny Gode och Kristina Holmgren, IVL, har svarat för bedömningar av konsekvenser för biobränsle- och naturgasförsörjningen. Love Lundström, Vattenfall Power Consultant AB, tog fram underlaget om konsekvenser för elnätet. Johan Axelsson, Vattenfall Power Consultant AB, har tagit fram bedömningar om framtida energianvändning inom fastigheter och bostäder vid ett ändrat klimat. Underlag kring slutsatser och behov av framtida forskning mm togs fram vid en workshop som anordnades av Vattenfall Power Consultant med ca 20 deltagare från olika intressenter mm. En redovisning från olika delstudier i projektet skedde vid Energitinget 2007 som hölls mars 2007 på Älvsjömässan i Stockholm. Bilder från redovisningen finns på se Session 6. Till studien har funnits en referensgrupp som träffats ett flertal gånger och lämnat goda råd och synpunkter. Referensgruppen har utgjorts av: Lillemor Carlhem, Svenska Kraftnät, Christina Frost, Klimat- och sårbarhetsutredningen, Ingrid hasselsten, Statens naturvårdsverk, Raine Harju, Vattenfall, Lars Holmquist, Göteborg Energi AB, Mikael Toll, Statens Energimyndighet samt Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi. Elforsk tackar alla som bidragit till arbete. Bengt Hanell Elforsk AB Programområde Omvärld och System

6 Sammanfattning Extrema vädersituationer har under de senaste åren visat sig innebära långtgående påfrestningar för energisystemet, särskilt har allvarliga skador på elnätet inträffat i samband med kraftiga stormar. Många klimatforskare spår att förekomsten av extrema vädersituationer kommer att öka. Mot denna bakgrund initierade Elforsk år 2005 projektet Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar effekter, sårbarhet och anpassning. Projektet har syftat till att utreda hur klimatförändringar kan påverka drift av anläggningar, produktionsförutsättningar och energianvändningsmönster, hur oönskade konsekvenser kan förutses och vilka åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta på sikt. Ett annat viktigt syfte har varit att påbörja en dialog mellan klimatforskare, energikonsulter/energitekniker och avnämare i energibranschen. En viktig utgångspunkt för projektet har varit att både omfatta positiva och negativa konsekvenser. En viktig del i projektet har varit framtagande av klimatscenarier för tidsperspektivet år från nu. Scenarierna beskriver tänkbar förändring av olika klimatvariabler av relevans för energisystemet. Utifrån dessa samt litteraturstudier, kontakt med nyckelpersoner och egna bedömningar, har analyser gjorts av tänkbara konsekvenser för vattenkraften, vindkraften, biobränsleförsörjningen, naturgasförsörjningen, elnätet och energianvändningen. De resultat som framkommit i projektet och som även diskuterats vid en workshop med representanter från energibranschen visar inte på några akuta anpassningsbehov utöver de åtgärder som redan idag vidtas t.ex. för att göra elnätet mindre väderkänsligt. Resultaten visar vidare på ökad produktionspotential för såväl vattenkraften som vindkraften. Produktionspotentialen för vattenkraftsstationer från Dalälven och norrut förefaller öka med 2-10 %. För de södra vattendragen är uppskattningarna mer osäkra, men produktionspotentialen kan komma att minska. Eftersom ungefär 80 % av vattenkraften produceras i de norra vattendragen kommer produktionspotentialen för Sverige totalt att öka. För vindkraften är ökningspotentialen 5-20 % räknat på en installerad effekt om 4000 MW. Det finns även en möjlighet till ökad bioenergipotential i och med att produktionspotentialen för skogs- och jordbruket förefaller öka med 5-10 %. Hur mycket av denna potential som används för bioenergiändamål är dock osäker eftersom det starkt påverkas av priser på biomassa och användning av biomassan för andra ändamål. Vissa klimatrelaterade problem som förekommer idag kan komma att minska i omfattning, andra kan komma att öka och nya problem kan komma att uppstå i ett framtida klimat. Det är svårt att bedöma framtida vindsituation eftersom olika klimatscenarier ger något olika resultat. Vid en ökad förekomst av hård vind kan bl.a. elnät, vindkraft, biobränsleförsörjning och naturgasförsörjning påverkas negativt. De naturgasplattformar som förser Sverige med naturgas har dock visat sig vara mycket robusta och vädertåliga. För elnätet vidtas nu en rad åtgärder som ökar dess tålighet mot extrema väder. En annan svårbedömd klimatvariabel är åska. De bedömningar som gjorts i projektet tyder på att problemen med åsköverspänningar på elnätet kan komma att öka. Ytterligare ett komplext område att bedöma är hur problem med nedisning av elnät och vindkraftverk kan förändras i ett framtida klimat.

7 Troligen kommer problemen att öka i vissa områden, medan de minskar i andra. På vissa platser i Sverige kan avdunstningen komma att överskrida nederbörden, varvid problem med vattenunderskott kan uppstå. Detta gäller särskilt de sydöstra delarna av Sverige, vilket kan påverka biobränsleförsörjningen och vattenkraften i dessa delar av landet. Ett motsatt problem avser framtida översvämningar, som kan komma att öka särskilt vintertid och i mellersta och norra Sverige. Översvämningar har inte någon direkt koppling till vattenkraften utöver att regleringen minskar förekomsten av översvämningar. Vattenkraften påverkas dock indirekt av översvämningar eftersom allmänhetens uppmärksamhet ofta riktas mot branschen då det råder höga flöden. Ett varmare klimat kommer att minska behovet av uppvärmning i landet med ca 15 TWh. El för uppvärmning bedöms minska med ca 3 TWh till följd av varmare klimat, men å andra sidan bör efterfrågan på komfortkyla öka vilket kan ge viss ökning av elanvändning sommartid. Hur den framtida energianvändningen för uppvärmning och komfortkyla utvecklas är dock starkt beroende av andra faktorer än klimatet, t.ex. implementering av energieffektiviseringsåtgärder, beteendeförändringar, förekomst av värmealstrande apparater, befolkningstillväxt m.m. I projektet har grova uppskattningar gjorts av hur både klimatrelaterade och icke klimatrelaterade faktorer kan komma att påverka energianvändningen för uppvärmning i bostäder och lokaler (ej industrilokaler) på års sikt. Ett minskat energibehov för uppvärmning minskar även underlaget för kraftvärme. För att bibehålla kraftvärmeproduktionen krävs utvidgning av fjärrvärmen till områden som idag inte har fjärrvärme, konvertering från andra uppvärmningssystem till fjärrvärme och/eller utnyttjande av nya affärsmöjligheter såsom absorptionskyla eller energikombinat med kraftvärme och t.ex. biodrivmedel eller pellets. Förändrad produktionspotential och energianvändningsmönster samt förekomst av klimatrelaterade problem kommer att påverka hela energisystemet. Ökad produktionspotential för de norra vattenkraftstationerna särskilt i kombination med ökat inslag av svårreglerade kraftslag kan komma att öka behovet av elöverföringskapacitet från norr till söder. Detta gäller i ännu högre grad om trenden med förflyttning från norr till söder fortgår samt om efterfrågan på el i övriga Europa ökar.

8 Summary The events of recent years clearly demonstrate the far-reaching consequences of extreme weather situations on the energy system, particularly in the case of severe damage to transmission lines in connection with violent storms. Many climate researchers predict an increase in extreme weather events. Against this background, in 2005 Elforsk initiated the Possible consequences of climate change on the Swedish energy sector impacts, vulnerability and adaptation project where the aim has been to examine how climate change can affect plant operation, production conditions and energy usage patterns, how undesirable consequences can be predicted and what long-term measures may be necessary. Another central objective has been to bring about a dialogue between climate researchers, energy consultants/engineers and buyers for the energy industry. The inclusion of both positive and negative consequences has been an important ambition of the project. One key aspect of the project has been to develop climate scenarios for the next years that describe possible changes in climate variables with relevance for the energy system. Based on these and literature studies, contact with experts and internal assessments, an analysis has been made of the possible impacts on hydropower, wind power, biofuel supply, natural gas supply, the power transmission network and energy usage. The project findings, which have also been discussed at a workshop with representatives from the energy industry, did not reveal any acute need for adaptation aside from those measures already being taken, for example to make the transmission system less vulnerable to weather conditions. Furthermore, the results indicate increased production potential for both hydropower and wind power. The production potential for hydropower stations from the Dalälven River northwards would appear to increase by 2-10%. Estimates for the southern watercourses are less certain, but the production potential may decrease. Since around 80% of the country s hydropower is produced in the northern watercourses, this indicates an increase in Sweden s overall production potential. For wind power, the growth potential is 5-20% based on an installed capacity of 4000 MW. It is also a possible that the bioenergy potential will increase in view of the predicted 5-10% growth in production potential for forestry and agriculture. On the other hand, the extent to which this potential will be used for bioenergy production is uncertain since is it strongly dependent on the price of biomass and use of biomass for other purposes. Some of the climate-related problems that exist today may lessen in scope, while others may increase and new problems arise in a future climate. It is difficult to assess future wind conditions, since different climate scenarios produce somewhat different results. Among other things, an increase in heavy winds could have a negative impact on the electricity transmission network, wind power, biofuel supply and natural gas supply. However, the natural gas platforms that supply Sweden have proven highly robust and weatherresistant. For the transmission network, a number of measures are being taken to increase its robustness to extreme events. Thunderstorms are another somewhat unpredictable climate variable. The analyses made in the project indicate a possible increase in problems related

9 to lightning overvoltage in the transmission network. An additional area that is complex to assess is how problems with icing of transmission lines and wind power plants can change in a future climate. It is probable that these problems will increase in certain areas, but decrease in others. In certain parts of Sweden, evaporation may exceed precipitation and give rise to a water shortage. This applies particularly to the southeastern part of the country, which could affect the biofuel supply and hydropower generation in these areas. An opposite problem is that of future floods, which may increase especially during the winter season and in central and northern Sweden. Flooding has no direct connection to hydropower other than the ability for regulation to control water levels. However, hydropower is indirectly affected by flooding since public attention is often focused on the industry when high flows occur. A warmer climate will reduce the country s heating requirement by approximately 15 TWh. While electricity usage for heating is estimated to decrease by around 3 TWh as a result of a warmer climate, a probable rise in demand for air conditioning could lead to increased electricity usage during the summer. However, future energy usage for heating and air conditioning will be strongly dependent on factors other than the climate, such as the implementation of energy efficiency measures, changes in behaviour, the use of heatgenerating appliances, population growth, etc. The project has included a rough assessment of how both climate-related and non climate-related factors may affect energy usage for heating of homes and businesses (not industrial facilities) in a 20- to 25-year perspective. A lower energy requirement for heating would also reduce the production base for CHP. To maintain production it will be necessary to expand district heating to areas that are currently without, convert from other heating systems to district heating and/or utilise new business opportunities such as absorption cooling or energy combines with CHP utilising renewable fuels like biomass or pellets. Changes in production potential and energy usage patterns and the occurrence of climate-related problems will affect the entire energy system. Increased production potential for the northern hydropower stations, particularly in combination with a growing share of power types that are difficult to regulate, may increase the need for power transmission capacity from north to south. This is especially true if the north-to-south shift continues and in the event of rising demand for electricity in the rest of Europe.

10 Innehåll Förord Sammanfattning Summary 1 Inledning Bakgrund Projektets syfte och omfattning Avgränsningar Osäkerheter Metod Klimatscenarier för energisektorn Klimatscenarier framtagna vid Rossby Centre, SMHI Tidsperspektiv Regionala och globala klimatmodeller Utsläppsscenarier Klimatvariabler av betydelse för energisektorn Temperatur Vegetationsperiod Nederbörd Index för torka och nederbördsöverskott/-underskott (nederbörd minus avdunstning) Vind Avrinning Åska Atmosfärisk nedisning och blötsnö Konsekvenser för vattenkraften Inledning Klimatfaktorer som påverkar vattenkraften Flödesförändringar av relevans för vattenkraften Konsekvenser för vattenkraften av klimatförändringar Förändrad produktionspotential Förändrade förutsättningar Effekter på samhälle och infrastruktur i närområdet till reglerade vattendrag Effekter på ekosystem i närområdet till reglerade vattendrag Diskussion om anpassningsåtgärder Förändrad dimensionering Förändrad reglering och anpassningsåtgärder i samhället Sammanfattande slutsatser Förändrade förutsättningar för vattenkraftproduktion till följd av ändrade klimatförhållanden norra Sverige Förändrade förutsättningar för vattenkraftproduktion till följd av ändrade klimatförhållanden södra Sverige Behov av åtgärder för att skydda samhället mot översvämningar Behov av vidare forskning Konsekvenser för vindkraften Inledning Beräknad nutidsproduktion vid 4000 MW... 37

11 4.3 Variationer i vindens energiinnehåll Klimatfaktorer som påverkar vindkraften Konsekvenser av klimatförändringar för vindkraften Beräknad risk för driftavbrott på grund av hård vind Nedisning Slutsatser vindkraften Konsekvenser för biobränsleförsörjningen Inledning Klimatfaktorer som påverkar biobränsleförsörjningen Konsekvenser för biobränsleförsörjningen av klimatförändringar Konsekvenser för skogsbruket Skogsekosystemens produktion i ett framtida förändrat klimat Påverkan på trädbiomassans egenskaper Skador Skogsekosystemens känslighet för klimatförändringar Konkurrensen om biobränsle och skogsråvara Konsekvenser för jordbrukets möjligheter Övriga konsekvenser Annan påverkan på energisektorn Behov av anpassningsåtgärder Slutsatser biobränsleförsörjning Behov av fortsatt forskning Konsekvenser för naturgasförsörjningen Inledning Lagringsmöjligheter för naturgas Regelverk kring naturgas Klimatfaktorer som påverkar naturgasförsörjningen Konsekvenser för naturgasförsörjningen av klimatförändringar Klimatscenarier för Nordsjön Erfarenheter från orkaner i USA Historiska händelser Andra faktorer som kan påverka naturgasförsörjningen Behov av anpassningsåtgärder Slutsatser naturgasförsörjning Behov av fortsatt forskning Konsekvenser för elnätet Inledning Klimatfaktorer som påverkar elnätet Konsekvenser för elnätet av klimatförändringar Vind Atmosfärisk nedisning och blötsnö Nederbörd Åska Slutsatser Behov av åtgärder Vindskador Saltstänk Vattenträd Korrosion Åska Behov av ytterligare forskning Konsekvenser för energianvändningen i bebyggelsen 71

12 8.1 Inledning Faktorer som påverkar energianvändning Icke klimatrelaterade faktorer Klimatfaktorer Uppvärmning och kyla i Sverige idag Fjärrvärme för uppvärmning Bränsle för uppvärmning El för uppvärmning Komfortkyla Energianvändning i de tre regionerna Övrig elanvändning Möjlig utveckling icke klimatrelaterade faktorer Ytan för uppvärmning ökar fram till år Fjärrvärmen Enskild bränslebaserad värmeproduktion El och värmepumpar Komfortkyla Potential för energieffektivisering Beteende Drivkrafter och hinder Diskussion Konsekvenser för energianvändningen av klimatförändringar Diskussion och slutsatser energianvändning Resultat och diskussion Behov av fortsatt forskning Referenser 94

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Extrema vädersituationer har visat sig innebära påfrestningar för bl.a. energiförsörjningen. Många klimatscenarier visar att förekomsten av extrema vädersituationer kommer att öka, vilket kan innebära allvarliga konsekvenser för olika samhällssektorer. Mot denna bakgrund initierade Elforsk projektet Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar effekter, sårbarhet och anpassning. Klimatscenarier visar att klimatet redan har förändrats från perioden t.o.m Kartor visar bl.a. på en ökning av årsmedeltemperaturen om ca 1 C och även en ökning av den årliga nederbörden [1]. Kanske har känslan av att klimatet redan förändras bidragit till det ökade intresset för klimat generellt och även anpassningsfrågor. Behovet av att parallellt med att vidta åtgärder för minskad klimatpåverkan även arbeta med anpassning av samhället till klimatförändringar uppmärksammas allt oftare. Det pågår också en hel del arbete på området, såväl internationellt som i Sverige. Några exempel anges i efterföljande stycken. Klimat- och sårbarhetsutredningen är en omfattande statlig utredning som tillsattes 2005 för att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och hur sårbarheten kan minskas. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i oktober 2007 och Elforskprojektet representeras i en av utredningens arbetsgrupper av Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet. En av Klimat- och sårbarhetsutredningens sekreterare, Christina Frost, har även deltagit i Elforskprojektets referensgrupp. Energisektorn har varit representerad i utredningens arbete även genom bl.a. Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme. FN:s klimatpanel, IPCC, har en särskild arbetsgrupp för frågor avseende påverkan, anpassning och sårbarhet för klimatförändringar. IPCC har regelbundet fram utvärderingsrapporter kring klimatfrågan (assessment reports), där de olika arbetsgrupperna sammanfattar vetenskapen kring klimatfrågan. Den senaste utvärderingsrapporten (IPCC Fourth Assessment Report, 4AR) har utkommit under våren För mer information om 4AR och dess innehåll hänvisas till Nordisk Energiforskning har drivit projektet Climate and Energy, vilket nyligen avslutats. Det övergripande målet har varit att utvärdera effekterna av klimatförändringar på förnybara energikällor i Norden, dvs. påverkan på vattenkraft, vindkraft, bioenergi och solenergi. En ny programperiod har just startat, vilken kommer att löpa Elforsk deltar i projektet huvudsakligen avseende frågor kring vattenkraften. Naturvårdsverket finansierar forskningsprogrammet CLIMATOOLS, som syftar till att ge berörda aktörer en bättre grund för att ta fram strategier för anpassning till klimatförändringar. Programmet drivs av FOI i samarbete med KTH, Uppsala Universitet och Umeå Universitet. Naturvårdsverket har även tidigare uppdragit åt SMHI att kartlägga pågående insatser för anpassning i 1

14 Sverige. Uppdraget redovisades i mars 2005 och visade på att mycket lite arbete då hade gjorts i Sverige kring anpassning till ett framtida klimat. MISTRA håller på att starta upp ett nytt forskningsprogram kring klimatscenarier och anpassning till klimatförändringar. MISTRA driver även forskningsprogrammet CLIPORE (Climate Policy Research) med fokus på klimatpolitiska frågor. CLIPORE omfattar även aktiviteter som berör sårbarhets- och anpassningsfrågor. Värd för programmet är IVL Svenska Miljöinstitutet. SMHI driver klimatmodellering inom forskningsenheten Rossby Centre, som tillkom i samband med det svenska regionala klimatmodelleringsprogrammet SWECLIM Forskningen fokuserar mot regional klimatmodellering och omfattar modellutveckling, modellutvärdering, tillämpningar, klimatsystemstudier, forskning kring klimatförändringar och effektstudier. Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Svensk Energi, Skogsstyrelsen m.fl. arbetar med frågor kring påverkan på elnäten av bl.a. kraftiga stormar. 1.2 Projektets syfte och omfattning Syftet med projektet har varit att dels förbereda energibranschen på hur större ändringar i klimatet kan påverka driften av anläggningar, produktionsförutsättningar och energianvändningsmönster, dels utreda hur fysiska förändringar i miljön kan förutses och vilka åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta på sikt. Ett annat viktigt syfte har varit att påbörja en dialog mellan klimatforskare, energikonsulter/energitekniker och avnämare i energibranschen för att inleda en läroprocess om vilka klimatfrågor som är angelägna utifrån energisystemsynpunkt och vad klimatforskarna faktiskt kan ta fram med i sina modeller. När projektet startade hade branschen inte god kännedom om vilka klimatparametrar och -index som var av intresse eller som var möjliga att få fram. Projektet har omfattat följande delprojekt: Klimatscenarier för energisektorn (Rossby Centre, SMHI, medförfattare: Gunn Persson, Erik Kjellström) Konsekvenser för vattenkraften (Vattenfall Utveckling, medförfattare: Sara Eriksson, Per Larsson) Konsekvenser för vindkraften (Hovsenius Konsult och Rossby Centre, SMHI, medförfattare: Gunnar Hovsenius, Erik Kjellström) Konsekvenser för biobränsle- och naturgasförsörjningen (IVL, medförfattare: Jenny Gode, Kristina Holmgren) Konsekvenser för elnätet (Vattenfall Power Consultant AB, medförfattare: Love Lundström) Konsekvenser för energianvändningen (Vattenfall Power Consultant AB, medförfattare: Johan Axelsson) Sammanfattande workshop med fokus på framtida behov av forskning inom området (Vattenfall Power Consultant AB) Analys och sammanställning (IVL, medförfattare: Jenny Gode) 2

15 Varje delprojekt har genererat arbetsmaterial i form av underlagsrapporter, vilka utgjort basen för denna sammanfattande rapport. 1.3 Avgränsningar Urval av studieområden Projektet har haft en begränsad budget och därmed har det varit nödvändigt att göra vissa avgränsningar. Projektet har fokuserat mot konsekvenser för den stationära energisektorn i Sverige, dvs. el- och värmesektorerna. Det innebär att t.ex. transportsektorn inte har ingått i studien. Vidare har ett urval av tänkbara konsekvenser studerats. Urvalet är baserat på en prioritering som gjordes i projektets inledning, utifrån en bruttolista över tänkbara konsekvenser för energisektorn. Projektet skall alltså inte ses som heltäckande, utan som analys av ett antal tårtbitar i ett helt energisystem. För att få en heltäckande bild krävs analyser av kvarstående delar och då i första hand en mer omfattande utredning av konsekvenser för hela energisystemet. Tidsperspektiv Projektet fokuserar mot tidsperspektivet år från nu, vilket motsvarar Rossby Centres klimatmodelleringsperiod (se avsnitt 2.1). I första hand har redan befintlig information studerats och i andra hand har nya analyser gjorts utifrån de klimatscenarier som Rossby Centre tagit fram på uppdrag av Elforsk [1]. I vissa fall har även underlag använts som Rossby Centre tagit fram åt Klimat- och sårbarhetsutredningen. Tänkbara konsekvenser Klimatscenarier beskriver tänkbara utvecklingar och baseras på antaganden om framtida utveckling, t.ex. vad gäller utsläpp av växthusgaser. Konsekvensanalyser som bygger på klimatscenarierna ger därmed per definition också en bild över tänkbara konsekvenser. Det är även viktigt att betona att klimatscenarierna inte är några prognoser och att det därför alltid är vanskligt att uttala sig kvantitativt om sannolikheten för att tänkbara konsekvenser ska inträffa. De olika delstudierna har dessutom ibland valt att beakta olika klimatscenarier vid bedömning av tänkbara konsekvenser för ett visst system. Termen risk används inte i dess strikt vetenskapliga betydelse Eftersom termen risk ofta definieras som sannolikhet multiplicerad med konsekvens innebär ovanstående avgränsningar att det inom projektet inte varit möjligt att uttala sig om kvantitativa förändringar av risken för t.ex. en klimatrelaterad skada. Däremot används ordet risk på ett antal ställen i rapporten och med detta menas då inte den strikt vetenskapliga betydelsen av termen, utan det som avses är en förändrad möjlighet för att en viss händelse inträffar, dvs. endast kvalitativa bedömningar görs. Begränsat underlag Globala klimatmodeller ger randvillkor till beräkningar som görs i regionala modeller och påverkar därmed utfallet av de senare. I denna studie har emellertid de flesta regionala scenarierna endast baserats på en global modell. Vidare bygger klimatscenarierna på de två utsläppsscenarierna (eller egentligen utsläppsscenariofamiljerna) A2 och B2, som tagits fram av IPCC

16 [2]. Dessa används ofta för att beskriva framtida utveckling, men är endast två av ett 40-tal utsläppsscenariofamiljer som IPCC tagit fram (se [2] samt avsnitt 2.1). I [2] anges frekvent att det är viktigt att alltid redovisa hela spannet av utsläppsscenarier. 1.4 Osäkerheter Vid bedömning av klimatets framtida påverkan på energisystemet förekommer osäkerheter både avseende såväl klimatets utveckling och utvecklingen av energisystemet. Det finns även osäkerheter i klimatmodellerna, vilka i sin tur har en inverkan på simulerade framtidsscenarier. Osäkerheter i klimatscenarierna beror på osäkerheter både i utsläppsscenarier och i modellformulering. Dessutom finns en naturlig variabilitet i klimatsystemet som också ger upphov till en viss osäkerhet i uppskattningarna, framförallt på den regionala skalan. Alla dessa faktorer gör att olika klimatscenarier kommer att skilja sig åt. Genom att använda två globala klimatmodeller och två utsläppsscenarier erhålls ett spann över tänkbara utvecklingar. Dessutom ger detta en uppfattning om hur stor osäkerheten som härstammar från att klimatsystemet förenklats till en modell är. Trots osäkerheten är trenderna i resultaten av simuleringarna ofta tydliga, även om det kan vara svårt att ge kvantitativa uppskattningar. I vissa fall har linjär interpolation tillämpats, vilket i dessa sammanhang kan vara en mycket grov och osäker metod. En annan osäkerhet ligger i att scenarierna ofta beskrivs som medelvärden inom ett rutnät (t.ex. om 50*50km) och med en tidsupplösning dels över en tidsperiod (t.ex ) och dels över en tid på ett år (t.ex. en månad eller ett kvartal). I många fall kan viktig information ändå utläsas, men ibland skulle större upplösning vara önskvärd, t.ex. för att bättre kunna bedöma extrema situationer. Analyserna har gjorts utifrån ett begränsat material avseende indata till klimatscenarierna (t.ex. utsläppsscenarier och globala och regionala klimatmodeller). Osäkerheter förekommer givetvis, liksom i alla scenarier över framtida klimat. Bedömningarna av klimatets påverkan på framtida energianvändning för värme och kyla har i projektet begränsats till bebyggelsens energianvändning medan industrin inte beaktats. Industrins framtida utveckling och energianvändning är dock av avgörande betydelse för såväl den framtida efterfrågan på energi då industrin är en betydande energianvändare, som för energiproduktionspotentialen eftersom industrin även har en viktig betydelse för produktion av el och värme. Osäkerheten om den faktiska energianvändningen i framtiden är således avsevärd. En annan osäkerhet ligger i framtida energipriser, vilka kraftigt påverkar efterfrågan på energi, produktionssystemet, vilka åtgärder som blir lönsamma att vidta m.m. 4

17 1.5 Metod Ett viktigt underlagsmaterial för projektet har varit de klimatscenarier, som tagits fram vid Rossby Centre, SMHI [1] på uppdrag av Elforsk och Klimatoch sårbarhetsutredningen. Klimatscenarierna beskrivs i närmare detalj under avsnitt 2.1. Litteraturstudier, kontakter med nyckelpersoner, egna analyser, bedömningar och tolkningar har också utgjort viktiga moment i projektet som helhet och varje delstudie. I vissa fall har beräkningar endast funnits för ett längre tidsperspektiv ( ) än det för projektet aktuella tidsperspektivet ( ). För att få en uppfattning om förväntad utveckling i ett kortare perspektiv har ibland linjär interpolation tillämpats, främst inom vattenkraftsavsnittet. Interpolationen har då gjorts mellan (antaget år ) och (antaget år 2085) 2, med målperspektivet (antaget år ). Siffror framtagna med linjär interpolation ska därför inte tolkas kvantitativt, utan bör ses som en indikation om tänkbar utveckling är mitt i referensperioden är mitt i perioden ä mitt i perioden

18 2 Klimatscenarier för energisektorn I detta avsnitt beskrivs resultaten från de klimatscenarier som Rossby Centre vid SMHI har tagit fram på uppdrag av Elforsk. Först beskrivs klimatscenarierna generellt, sedan följer en sammanfattning av de klimatvariabler och -index som bedöms ha stor betydelse för energisektorn och slutligen görs något mer detaljerade beskrivningar av några särskilt viktiga klimatvariabler. Tolkning av klimatscenarierna görs i relation till energisektorn. Ibland illustreras förändringarna med kartor och ibland endast med text. 2.1 Klimatscenarier framtagna vid Rossby Centre, SMHI Rossby Centre vid SMHI har tagit fram ett omfattande material till Elforsk, Klimat- och sårbarhetsutredningen respektive SGU. Materialet är huvudsakligen presenterat i form av kartor, men för vissa klimatvariabler förekommer även redogörelser i annat format. Informationen finns att hämta på SMHI:s hemsida [1] Tidsperspektiv Klimatscenarierna bygger på beräkningar som beskriver klimatet under referensperioden samt dess möjliga utveckling i olika framtidsperspektiv (t.ex , , , ). Eftersom detta projekt fokuserar mot tidsperspektivet år från nu har analyserna baserats på perioden Detta innebär att redogörelser för klimatscenarierna som görs i denna rapport huvudsakligen avser jämförelser mellan och Rossby Centre har även tagit fram kartor som illustrerar differensen mellan dessa två tidsperioder 5. Kartorna är i de flesta fall presenterade på års- och säsongsbasis där DJF (december, januari, februari) motsvarar vintern, MAM (mars, april, maj) representerar våren, JJA (juni, juli, augusti) motsvarar sommaren och slutligen SON (september, oktober, november) representerar hösten Regionala och globala klimatmodeller Beräkningarna har Rossby Centre gjort med de regionala klimatmodellerna RCA3 och RCAO, nedan kallade RCA. RCA3 är en regional klimatmodell som beskriver atmosfären och dess energiutbyte med landytan. RCAO består av två delar, RCA2 som är föregångaren till RCA3 och RCO som är en regional klimatmodell för Östersjön och Kattegatt. RCA3 beskrivs i [3] och RCAO i [4]. Fortsättningsvis används benämningen RCA för RCA2 och RCA3. RCA har sitt 4 Visst underlag finns även för perioderna , samt och i några fall har dessa tidsperioder använts. 5 Rossby Centre har även tagit fram kartor över differensen mellan de senare tidsperioderna ( respektive ) och referensperioden ( ). 6

19 ursprung i den numeriska väderprognosmodellen HIRLAM som används operationellt vid SMHI. Både HIRLAM och RCA är hydrostatiska modeller där alla beräkningar görs på ett diskret rutnät över ett område. I de modellkörningar som gjorts på uppdrag av Elforsk har rutnätet haft en upplösning på ca 50*50 km. Detta bedöms vara tillräckligt för att kunna dra generella slutsatser om tänkbara lokala framtidsklimat, men kan inte användas för att göra detaljerade kvantitativa bedömningar på lokal nivå. Scenarierna för tidsperspektivet har tagits fram med RCA3, vilken har drivits med randvillkor från en tysk global cirkulationsmodell framtagen vid DKRZ (Deutsches Klimarechenzentrum GmbH) och Max Planckinstitutet för meteorologi i Hamburg (ECHAM4/OPYC3). Dessutom har två olika utsläppsscenarier använts (A2 och B2), se vidare i avsnitt nedan. Det innebär att det finns två kartor för respektive klimatvariabel. Som komplettering har Rossby Centre även tagit fram kartor för ett längre perspektiv ( ) med två globala modeller och två utsläppsscenarier, dvs. totalt fyra kartor per klimatvariabel. Som global modell har då, förutom ECHAM4/OPYC3, även en engelsk global modell från Hadley Centre vid Meteorological Office använts (HadAM3H). En del klimatscenarier för framtida vindar har även drivits med en tredje global modell (ECHAM5) 6, även den från Max Planckinstitutet i Hamburg. Det bör nämnas att de globala modellerna har alltför låg upplösning för att kunna användas för bedömningar om klimatet på mer regional/lokal nivå. De är däremot nödvändiga som randvillkor för regional klimatmodellering. Utvärdering av de regionala klimatmodellerna görs främst med så kallade återanalyser, som inkluderar modellresultat och olika sorters väderobservationer. Resultaten från RCA kan då jämföras direkt mot observerat klimat. När RCA tar randvärden från en global klimatmodell kan inte jämförelser göras direkt mot observationer för någon särskild tidpunkt eller geografisk punkt, utan då undersöks istället klimatologiska medelvärden och variabiliteten kring dessa. Utvärderingarna av RCA visar att den med realistiska randvärden kan återskapa huvuddragen i det observerade klimatet i Europa under de senaste decennierna med hög tillförlitlighet. Detta gäller både långtidsmedelvärden, säsongsvariationer och mellanårsvariabilitet. En del problem finns dock, och bl.a. överskattas vintertemperatur i norra Skandinavien, norra Finland och norra Ryssland med ca 1-4 o C. I övrigt simuleras säsongstemperaturerna i stora drag inom ± 1 o C med en viss underskattning under sommarmånaderna. En tendens finns också till att dessa fel accentueras för de riktigt kalla vinterdagarna och för de varmaste sommardagarna [5] Utsläppsscenarier De två utsläppsscenarier som används är A2 och B2 från IPCC:s Special Report on Emission Scenarios (SRES) [2]. I SRES har ett 40-tal utsläppsscenarier tagits fram utifrån olika antaganden om global utveckling under 2000-talet. Utsläppsscenarierna har indelats i de fyra scenariofamiljerna A1, A2, B1, B2. 6 De två versionerna av ECHAM har mycket gemensamt, men det finns också fundamentala skillnader. De använder t.ex. olika cirkulationsmodeller för haven. Simuleringarna med de två globala modellerna startar inte heller från exakt samma tillstånd, vilket ger olika klimatutveckling oavsett modellformulering. Det här är ett utslag av den naturliga variabiliteten i klimatsystemet och uttrycks på så sätt att ECHAM4 visar på en snabb övergång till ett mer zonalt klimat i norra Europa än i ECHAM5 [5]. 7

20 A1-familjen har i sin tur indelats i tre underfamiljer. De totalt sex familjernas utsläpp av koldioxid, uttryckt som kol, visas i Figur 2-1 för att få en uppfattning om skillnaden mellan de olika scenarierna. De färgade emissionsfälten visar omfånget för de scenarier som ingår i respektive scenariofamilj. Figur 2-1. Globala CO 2 -utsläpp (uttryckt i Gt C) från alla utsläppskällor för de sex scenariofamiljerna (A1FI, A1T, A1B, A2, B1, B2). Varje färgat emissionsfält visar omfånget för de scenarier som ingår i respektive scenariofamilj. Kvoten mellan koldioxid och kol är 3,67. [2] A2 kännetecknas av kraftig befolkningsökning, måttlig BNP-ökning, regional utveckling och kraftig ökning av växthusgasutsläppen. Även i B2-scenariet är BNP-ökningen måttlig och utvecklingen främst regional. I övrigt är B2 ett mindre extremt scenario som kännetecknas av måttlig befolkningstillväxt fram till 2040 och därefter stagnering samt endast liten ökning av växthusgasutsläppen. Generellt innebär detta att utsläppen är kraftigare i A2 än i B2. I det korta perspektivet fram till är skillnaden mellan A2 och B2 liten. För mer information om klimatmodeller, se t.ex. [1] och [3] och för utsläppsscenarier, se [2]. För vindanalyserna har även utsläppsscenariot A1B använts, vilket t.o.m är mycket likt A Klimatvariabler av betydelse för energisektorn Ett urval av klimatfaktorer som i första hand bedömts ha betydelse för energisektorn sammanfattas i Tabell 1 och Tabell 2. En del av klimatfaktorerna beskrivs också mer detaljerat i de efterföljande styckena. Det bör betonas att resultaten kan skilja sig väsentligt mellan olika klimatscenarier. Detta gäller 8

21 särskilt för vissa klimatvariabler, såsom vind. I Tabell 2 visas resultat från de klimatscenarier som projektet har haft tillgång till. Tabell 1. Klimatvariabler av betydelse för energisektorn och de olika delstudier som ingått i projektet. Klimatvariabler av intresse Vattenkraft Nederbörd, tillrinning, vattentillgång (P-E) 7 Vindkraft Elnät Energianvändning Vindstyrka, vindriktning, byvind, nedisning Vindstyrka, vindriktning, byvind, nedisning, åska, vattentillgång (P-E) Solinstrålning, temperatur, HDD, CDD, vind Biobränslen Temperatur, vegetationsperiod, nederbörd, vattentillgång (P-E), CO 2 - halt, vind, tjäle Naturgas Vind i Nordsjön, byvind Tabell 2. Urval av klimatfaktorer av betydelse för energisektorn. Med trend avses trenden från referensperioden t.o.m enligt de scenarier som projektet haft tillgång till [1], alternativt egna bedömningar som gjorts inom projektet. Under kommentarer anges inom parentes vilka effekter som påverkar försörjningen av biobränslen resp. naturgas. Klimatfaktor Trend Kommentar Temperatur Solinstrålning Graddagar Nederbörd Snö Avrinning, vattentillgång (nederbörd minus avdunstning) Ökad temperatur i hela landet under alla årstider. Vår: minskning i hela landet Sommar: minskning i norr, små förändringar i söder Höst & vinter: små förändringar i hela landet Minskat antal värmegraddagar (HDD), ökat antal kylgraddagar (CDD) Ökad nederbörd alla årstider i hela landet med undantag för sommartid i södra Sverige då nederbörden minskar. Minskad förekomst av snö i hela landet och minskad utbredning av snötäcket. Ökning under hela året i hela landet med undantag för sommartid i södra Sverige där vattentillgången minskar. Energianvändning: minskar uppvärmningsbehovet, ökar kylbehovet Biobränsle: generellt positivt för tillväxten så länge risken för torka inte ökar Energianvändning: förstärker minskat uppvärmningsbehov i norr, motverkar minskat uppvärmningsbehov i söder, motverkar ökat kylbehov i norr, förstärker ökat kylbehov i söder. Energianvändning: minskat uppvärmningsbehov, ökat kylbehov Vattenkraft: ökar vattentillrinningen till magasinen (så länge nederbörden överstiger avdunstningen) Biobränsle: kan vara både positivt och negativt för tillväxten av biomassa, risk för skador till följd av skyfall Vattenkraft: nederbördens karaktär (snö/regn) påverkar flödesmönstren Elnät: blötsnö på ledningar kan vara problematiskt Biobränsle: minskar skador till följd av tung snö på grenar etc., skadesvampen snöskytte 8 hämmas Vattenkraft: påverkar tillrinningen till magasinen, ökad vattentillgång ökar produktionspotentialen, förändrade flödesmönster påverkar hur anläggningarna körs över året 7 P = precipitation, nederbörd, E = evaporation, avdunstning 8 Snöskytte (Phacidium infestans). 9

22 Vegetationsperiod Vind Vindriktning Tjäle Nedisning Åska Förlängd vegetationsperiod i hela landet. Tidigarelagd start i hela landet. Svårbedömt eftersom olika scenarier ger olika resultat. De scenarier som projektet har haft tillgång till visar på ökad medelvind, medan det finns andra scenarier som endast ger små förändringar. Möjligen ökad förekomst av extremvindar. Ökat inslag av sydvästvindar vintertid enligt de scenarier som projektet har haft tillgång till. Information saknas. Samspel mellan temperatur, tjäle och snöförhållanden är komplicerat. Trots stigande temperatur kan det bli mer tjäle om snötäcket samtidigt minskar. Svårbedömt. Varierar beroende på typ av nedisning. Troligen sker geografisk omfördelning av problem med nedisning. Möjligen ökat antal nedslag per år och möjligen fler kraftiga blixtar (eget resonemang inom projektet). Elnät: risk för vattenträd i markkablar Biobränsle: både positivt och negativt för tillväxten av biomassa, om avdunstningen överstiger nederbörden föreligger risk för torka Biobränslen: förlängd och tidigarelagd vegetationsperiod är vanligtvis positivt för tillväxten Vindkraft: ökad vindstyrka kan upp till viss nivå öka produktionspotentialen, ökade byvindar och ökad förekomst av hård vind/stormar kan orsaka driftstopp Elnät: ökade byvindar och ökad förekomst av stormar kan orsaka problem för elnätet Biobränslen: ökade byvindar och ökad förekomst av stormar kan leda till stormfällning av träd Naturgas: ökade byvindar och ökad förekomst av stormar kan orsaka driftstopp vid naturgasfält i Nordsjön Elnät: ökat inslag av vindar från havet kan öka förekomsten av saltstänk i kustnära områden Biobränsle: minskad förekomst av tjäle kan göra träden mer känsliga för stormfällning och kan försvåra avverkningen Elnät: nedisning kan ge problem för elnätet Vindkraft: nedisning kan orsaka produktionsbortfall och driftstopp Elnät: kan orsaka kortslutning i kraftledningar. CO 2 -halt Ökad CO 2 -halt. Biobränsle: positivt för tillväxten Klimatzoner Östersjön Förflyttning av klimatzonerna norrut. Minskad salthalt, minskad isläggning, ökad temperatur, förändrad havsnivå (varierar beroende på scenario) Biobränsle: gynnsamt för vissa växter medan andra missgynnas Östersjöns förhållanden har betydelse även för klimatet över land. Direkt koppling till energisystemet finns bl.a. avseende kylvatten till termiska energianläggningar (temperatur) och vattenkraften (nivån) Temperatur Årsmedeltemperaturen ökar med 1-2 C i hela landet, vilket framgår av Figur 2-2. Temperaturen ökar under alla årstider, men störst är ökningen längs kusterna och vintertid i norra Sverige. Vintertid gäller även att temperaturökningen är som störst under de kallaste dagarna. Minst är temperaturökningen i genomsnitt sommartid, men generellt kan sägas att ökningen sommartid är störst under de varmaste dagarna (Rossby Centre, SMHI, 2007). 10

23 Av figuren framgår tydligt att skillnaderna i temperatur mellan klimatscenarier drivna med utsläppsscenarierna A2 respektive B2 inte skiljer sig nämnvärt i det korta tidsperspektivet , A , B2 Figur 2-2. Årsmedeltemperatur för referensperioden och differensen mellan och Källa: Rossby Centre, SMHI (2007) [1] Vegetationsperiod Figur 2-3 visar vegetationsperiodens längd under referensperioden ( ) samt i framtidsperspektivet (Rossby Centre, SMHI, 2007). Vegetationsperiodens längd är här definierat som antalet dagar mellan sluten på första och sista sammanhängande 4-dygnsperioderna med dygnsmedeltemperatur över 5ºC under ett år. Som framgår av kartorna i Figur 2-3 ökar vegetationsperiodens längd i hela landet. Störst blir ökningen sydöstra Sverige där vegetationsperioden kan förlängas med upp till 70 dagar. I allra sydligaste Sverige kommer vegetationsperioden att täcka nästan hela året. Vegetationsperioden kommer även att starta tidigare på året i ett förändrat klimat , A , B2 11

24 , A , B2 Figur 2-3. Vegetationsperiodens längd (övre tre figurerna) under referensperioden samt samt differenser jämfört med (undre två figurerna). Källa: Rossby Centre, SMHI (2007) [1] Nederbörd Enligt de klimatscenarier som framtagits vid Rossby Centre, SMHI (2007) ökar årsnederbörden i hela landet, med störst ökning vintertid i sydvästra Sverige. Under våren och hösten sker inga större förändringar, men i de flesta delarna av landet sker en viss ökning av nederbörden. Sommartid minskar nederbörden i söder medan den är oförändrad eller något ökad i norra Sverige. Den långsiktiga tendensen är att extremnederbörden ökar, vilket innebär att det regnar mer vid varje nederbördstillfälle. Signalen är dock inte så stark i det korta tidsperspektivet ( ). Den ökade temperaturen gör att nederbörd i form av regn blir vanligare. Sett över ett helt år minskar snönederbörden i hela landet. Vintertid ökar dock snönederbörden i norra Sverige Index för torka och nederbördsöverskott/-underskott (nederbörd minus avdunstning) Rossby Centre vid SMHI har även tagit fram kartor över nederbörd minus avdunstning. Kartorna ger en uppfattning om vattentillgången och det kan konstateras att nederbördsöverskott kommer att föreligga under vinter, vår och höst (nederbörden kommer att överstiga avdunstningen). Sommartid kan däremot nederbördsunderskott förekomma längs kusterna särskilt i södra Sverige. Detta framgår av Figur 2-4 där de gröna fälten längs kusten indikerar att avdunstningen överstiger nederbörden med risk för torka. Torka kan vara negativt för bl.a. vattenkraften och biobränsleförsörjningen (jord- och skogsbruk). Utöver detta kan givetvis även dricksvattenförsörjningen påverkas negativt. 12

25 , A , B2 Figur 2-4. Nederbörd minus avdunstning sommartid (juni, juli, augusti) under referensperioden samt Samtliga siffror i mm/säsong. Källa: Rossby Centre, SMHI (2007) [1] Vind Det är svårt att ge någon generell bild över förändring av vindar i Östersjöområdet, bl.a. beroende på att olika globala klimatmodeller ger varierande resultat. Det innebär även att regionala modellkörningar med olika globala modeller som randvillkor ger stor spridning. Detta beskrivs mer detaljerat i [6] där 17 globala klimatmodeller jämförts avseende framtida vindsituation för Östersjöregionen vid fördubblad växthusgashalt i atmosfären (om ca 70 år). Resultaten visas i Figur 2-5 där det tydligt framgår att olika modeller ger vitt spridda utfall där resultaten sträcker sig från ökad till minskad vindhastighet, såväl för olika årstider som för hela året. Det är dock en övervikt av modeller som tyder på ökade vindhastigheter. På årsbasis finns en knapp statistik signifikant skillnad 9 till fördel för ökad vindhastighet. 9 Skillnaden överstiger en standardavvikelse 13

26 delta w (%) DJF MAM JJA SON ANN Figur 2-5. Beräknad förändring av geostrofisk vind 10 (delta w) i Östersjöregionen om atmosfärens växthusgashalt har fördubblats om 70 år. De olika symbolerna representerar olika globala klimatmodeller. Ringen och den vertikala linjen visar på medelvärde och standardavvikelse. DJF = december, januari, februari. MAM = mars, april, maj. JJA = juni, juli, augusti. SON = september, oktober, november. ANN = årsmedelvärde. Källa: Chen et al 2006 [6] Vindändring i norra Europa enligt en regional klimatmodell I [7] har vinden på 10 meters höjd i norra Europa beräknats för perioden med RCAO-modellen med A2- och B2-scenarierna respektive ECHAM4/OPYC3 och HadAM3H som randvillkor. Resultaten kan sammanfattas enligt följande: Resultaten från ECHAM4/OPYC3 visar på ökning av vindens energiinnehåll i förhållande till kontrollperioden med större skillnader för A2 än B2. För HadAM3H är förändringarna små över norra Europa och försumbara över landområdena i Skandinavien, men ger ändå en ökning av vindhastigheten över delar av Östersjön 11. För de simuleringar som utgår från ECHAM4/OPYC3 ökar vindens energiinnehåll, särskilt under vintermånaderna. Hur den rumsliga fördelningen av vindenergin förändras är dock osäkert. 10 Geostrofisk vind = den vindhastighet som råder då det är balans mellan den av jordrotationen orsakade corioliskraften och den kraft som beror på horisontella tryckskillnader. Den geostrofiska vinden representerar en höjd över marken där förhållandena är opåverkade av friktionen från jordytan. 11 Detta till följd av ändrade stabilitetsförhållanden i atmosfären, vilket förklaras av att havsisen till stor del beräknas försvinna [76]. 14

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar

Konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar RAPPORT Konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar En översiktlig kunskapssammanställning Philip Thörn Jenny Arnell B2093 Mars 2013 Rapporten godkänd: 2014-02-18 John Munthe Forskningschef Konsekvenser

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111). Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Konsekvenser för bränsleförsörjningen av klimatförändringar

Konsekvenser för bränsleförsörjningen av klimatförändringar RAPPORT Konsekvenser för bränsleförsörjningen av klimatförändringar Biobränslen och naturgas Jenny Gode Kristina Holmgren B1869 Februari 2007 Rapporten godkänd 2009-09-10 Lars-Gunnar Lindfors Forskningschef

Läs mer

Framtidsklimat i Östergötlands län

Framtidsklimat i Östergötlands län KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Framtidsklimat i Kalmar län

Framtidsklimat i Kalmar län KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län. Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional

Läs mer

The Swedish adaptation strategy

The Swedish adaptation strategy The Swedish adaptation strategy Sten Bergström The Swedish Meteorological and Hydrological Institute The most famous recent storm in Sweden, Gudrun of January 8, 2005 Losses of timber by storms during

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning Bilaga Fyra framtider Metodbeskrivning Bilaga Metodbeskrivning Utredningen Energisystemet efter 2020 inleddes med att analysera och ringa in viktiga områden för energisystemets utveckling, vilket resulterade

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG +4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Varför ett nytt energisystem?

Varför ett nytt energisystem? Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice

Läs mer

Bilageförteckning B. Vägverkets rapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen gruppen transporter

Bilageförteckning B. Vägverkets rapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen gruppen transporter Bilageförteckning B Vägverkets rapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen gruppen transporter Vägverket... Bilaga B 1 Klimat- och sårbarhetsutredningen Påverkan på järnvägssystemet Banverket... Bilaga

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen

Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen KLIMATOLOGI Nr 14, 2015 Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen Anna Eklund, Jenny Axén Mårtensson, Sten Bergström, Emil Björck, Joel Dahné, Lena Lindström, Daniel Nordborg, Jonas

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften Sten Bergström SMHI http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans! National Oceanic and

Läs mer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC

Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun. - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Illustration av kommande klimatförändringar i Lycksele kommun - delrapport inom projektet Clim-ATIC Kerstin Abbing Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet 2009-02-23

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Uppsala StandUp for Wind 6 oktober 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion

Läs mer

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på

Läs mer

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion 2010-01-27 Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion 1.0 2009-09-23 Foto Martin Nilsson 2 Foto Martin Nilsson 3 Foto Martin Nilsson 4 FNs klimatpanel om stigande havsnivåer i januari 2007:

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer