KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 9 juni 2015 kl. 09:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunhuset Torsby Val av justerare Tid för justering Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Remissvar, Riksantikvarieämbetets rapport om Farokonventionell KST 2015/508 Annika Wredenberg Kl 9 sid l+ Rapportenfinns i separat bilaga bilaga 2 Månadsuppföljning för kommunstyrelsen KST 2015/46 Angela Birnstein handlingarfinns på sammanträdet 3 Medborgarförslag angående elbilar KST 2015/115 Angela Birnstein 7 4 Samrådsyttrande, detaljplan för Torsby 4:1, 4:33 m.fl. (Holmesskolan) KST 2015/233 Anders Björck Jon Wiggh 9 5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst KST 2015/451 Anders Björck 45 6 Ansökan om lönebidrag, Torsby ridklubb KST 2015/502 Anders Björck 47 7 Fastställande av länsöverenskommelse barnoch unga i risk- och missbruk KST 2015/384 Anders Björck 48 8 Motion angående crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kommun KST 2014/510 Torbjörn Almroth 67 9 Verksamhetsredovisning - tekniska avdelningen KST 2015/51 Jan Esping 10 Stöd till energibesparande åtgärder vid Torsby IF:s klubbstuga KST 2015/339 Jan Esping Markanvisningsavtal, delar av Torsby Torsby l :235 KST 2015/488 Jan Esping 12 Ägande och förvaltning av Brattmons gemensamhetsanläggningar KST 2015/336 Mikael Löfvenho1m Omfördelning av medel i investeringsbudget, Valbergsområdet KST 2014/746 Hilm y Högfeldt 75 Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun Besöksadress Nya Torget Torsby sekr ks@torsby.se www. torsby.se

2 TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 2 Kallelse/underrättelse Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 14 Omfördelning av medel i investeringsbudget, Torsby badhus KST 2015/484 Hilm y Högfeldt Tillgänglighetsåtgärder på Ekeby, F rykenskolan KST 2015/485 Hilm y Högfeldt Upphävande av del av byggnadsplan för Ambjörby KST 2015/483 Hilary Högfeldt Övrig information och frågor KST 2015/47 Ann-Katrin Järåsen 18 Meddelanden KST 2015/11 Ann-Katrin Järåsen 79 Ann-Katrin Järåsen ordförande Åsa Bugasdotter sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Anders Björck Angela Birnstein Hilm y Högfeldt Jan Esping Jon Wiggh Mikael Löfvenholm Thomas Stjerndorff Torbjörn Almroth Titel bitr. kommunchef/ HR-chef Ekonomichef fastighetschef teknisk chef Planarkitekt GVA-chef kommunchef stadsarkitekt/miljöoch byggchef E-post Telefon anders.bjorck@torsby.se angela.birnstein@torsby.se hilary.hogfeldt@torsby.se jan.esping@torsby.se jon.wiggh@torsby.se mikael.lofvenholm@torsby.se thomas.stjerndorff@torsby.se torbjorn.almroth@torsby.se

3 Datum Remiss, Riksantikvarieämbetets rapport om Farakonventionen - Europarådets ramkonvention om kulturarvets samhälleliga värde Bakgrund Riksantikvarieämbetet har publicerat en rapport med titeln: "Farokonventionen Europarådets ramkonvention om kulturarvets samhälleliga värden" och rapporten är nu ute på remiss. Konventionen handlar om hur kulturarv kan hanteras och integreras i samhällsprocesser, sätter människan i centrum och påtalar kulturarvets positiva betydelse som resurs, både för en hållbar ekonomisk utveckling och för demokratiseringsarbetet, "a cross-disciplinary concept of cultural heritage". Kul hu arvet måste ständigt omdefinieras i förhållande till samhällets och människors ändrade värderingar. Konventionen påtalar allas möjlighet att få tillträde till kulhmuvet och härigenom även vara delaktig i tolkningen; ett inlduderande synsätt som även får betydelse i ett mångfaldsperspektiv. Huvuddelen av artildarna i Farakonventionen beskriver hur kulturarvet kan utgöra en resurs för social- och ekonomisk hållbarhet och överensstämmer med svensk offentlig kulturiniljöförvaltning generellt och kräver inte några författningsändringar. En ratificering kan stärka samarbetet mellan de stater som godkänner konventionen och kan bidra till ett lärande över gränser och en vidgad diskussion inom kulhumiljöområdet. Den kan även fungera som en solidaritetshandling med länder där etniska grupper har gjort kulturarvet till militära mål. Synpunkter Konsekvenser vid ratificering Konventionen kan fungera som inspiration i kulturmiljöarbetet; fler kan bli delaktiga i samtalet kring vad som är kulturarv och svensk kulturmiljöförvaltning kan utvecklas mot ett ökat tvärsektoriellt samarbete och härigenom en ökad interaktivitet. Konventionen gör det möjligt att använda kulturarvet i närings- och regionalpolitik i högre grad än idag. Konventionen kommer att kräva ökad kompetens för att balansera traditionellt kulturmiljöarbete med en mer kreativ praktik Konventionen betonar principen om människors delaktighet i kulturmiljöarbetet, individperspektiv och mångfald. Annika Wredenberg Kulturchef Besöksadress Fabriksgatan 2, Torsby Torsby kommun 25. Kulturavdelningen Torsby direkt mobil växel fax annika.wredenberg@torsby.se kultur@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (2)

4 Konventionen utvecklar samverkan och hänsyn mellan aktörer utifrån temat "Heritage Communities" Utmaningar Riksantikvarieämbetet påpekar att Farakonventionens visioner är bitvis alltför ambitiösa och att den starka betoningen på "här och nu" kan leda till perspektivförlust och förenklade berättelser. en förskjutning av perspektiv i arbetet där fokus nu ligger på kulturens egna utvecklingsmöjligheter till att kultur blir ett redskap för andra sektorer att utvecklas. om Sverige ratificerar Farakonventionen så tillkommer det de offentliga kulturmiljömyndigheterna att arbeta med implementeringen. ramkonventioner av denna typ är svaga vid jämförelse med övergripande kulturpolitiska mål eller regleringsbrev. Farakonventionen är ett ideologiskt övergripande idedokument och utgör ett stöd för myndighetsförvaltning. Handlingar i ärendet Remiss Ku2014/591/KA från Kulturdepartementet Förslag till beslut Torsby kommun ställer sig positiv till remissens förslag att Sverige ska ratificera F arokonventionen. Beslutet expedieras till Kulturdepartementet Annika Wredenberg kulturchef 2

5 ~ Qj REG ER! NGSKANSLIET Remiss Ku2014/591/KA Kulturdepartementet Enheten för kulturarv Christina Ny/en Telefon E-post Remiss avseende Riksantikvarieämbetets rapport om Farakonventionen - Europarådets ramkonvention om kulturarvets samhälleliga värde Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för och konsekvenserna av en eventuell anslutning till Europarådets Farokonvention. Regeringen vill nu ha synpunkter på förslaget inför en eventuell ratificering av Farokonventionen. Remissinstanser: 1. Riksrevisionen 2. Svea hovrätt 3. Kammarrätten i Jönköping 4. Justitiekanslern 5. Kammarkollegiet 6. Länsstyrelsen i Stockholms län 7. Länsstyrelsen i Uppsala län 8. Länsstyrelsen i Södermanlands län 9. Länsstyrelsen i Östergötlands län 10. Länsstyrelsen i J önköpings län 11. Länsstyrelsen i Kronobergs län 12. Länsstyrelsen i Kalmar län 13. Länsstyrelsen i Gotlands län 14. Länsstyrelsen i Blekinge län 15. Länsstyrelsen i Skåne län 16. Länsstyrelsen i Hallands län 17. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 18. Länsstyrelsen i Värmlands län 19. Länsstyrelsen i Örebro län 20. Länsstyrelsen i Västmanlands län 21. Länsstyrelsen i Dalarnas län 22. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 23. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 24. Länsstyrelsen i Jämtlands län Postadress stockhalm Besöksadress Drottninggatan 16 Telefonväxel Teletax E-post: k u.registrator@regeri ngskansl iet.se

6 25. Länsstyrelsen i Västerbottens län 26. Länsstyrelsen i N arrbottens län 27. Statskontoret 28. Statens fastighetsverk 29. Fortifikationsverket 30. Göteborgs universitet 31. Kungl. Tekniska högskolan 32. Karlstads universitet 33. Mittuniversitetet 34. Linneuniversitetet 35. Kungl. biblioteket 36. Svenska Unescorådet 37. Naturvårdsverket 38. Havs- och vattenmyndigheten 39. Statens energimyndighet 40. Trafikverket 41. Tillväxtverket 42. skogsstyrelsen 43. Statens jordbruksverk 44. Sveriges lantbruksuniversitet 45. Boverket 46. Lantmäteriet 47. Statens kulturråd 48. Nämnden för hemslöjdsfrågor 49. Riksarkivet 50. Institutet för språk och folkminnen 51. Statens historiska museer 52. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 53. Naturhistoriska riksmuseet 54. Statens maritima museer 55. Statens centrum för arkitektur och design 56. Stiftelsen Nordiska museet 57. Sametinget 58. Diskrimineringsombudsmannen 59. Sveriges Kommuner och Landsting 60. Borgholms kommun 61. Botkyrka kommun 62. Boxholms kommun 63. Degerfors kommun 64. Grums kommun 65. Halmstads kommun 66. J okkmokks kommun 67. Karlshamns kommun 68. Lidköpings kommun 69. Malmö kommun 70. Mönsterås kommun 71. Nyköpings kommun 2

7 72. Ockelbo kommun 73. Partilie kommun 74. Piteå kommun 75. Rättviks kommun 76. Sala kommun 77. Sandvikens kommun 78. Staffanstorps kommun 79. Sundsvalls kommun 80. Sunne kommun 81. Timrå kommun 82. Torsby kommun 83. Vilhelmirra kommun 84. Åstorps kommun 85. Gävleborgs läns landsting 86. Jönköpings läns landsting 87. Kronobergs läns landsting 88. Skåne läns landsting 89. Västerbottens läns landsting 90. Örebro läns landsting 91. Gotlands museum 92. Västarvet 93. Västerbottens museum 94. Stiftelsen Åjtte, Svenskt fjäll- och samemuseum 95. Företagarna 96. Lantbrukarnas Riksförbund 97. skogsindustrierna 98. Svenskt Näringsliv 99. Visita-Svensk besöksnäring 100. Svenska kyrkan 101. Judiska Centralrådet i Sverige 102. Svenska Samernas Riksförbund 103. Svenska Tornedalingars Riksförbund 104. Sverigefinländarnas delegation 105. Rornano Pasos Research Centre 106. Mångkulturellt centrum 107. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) 108. Kungl. Skogs- och lantbruksakademien 109. Arbetslivsmuseernas samarbetsråd 110. Europa Nostra Sverige 111. Friluftsfrämjandet 112. ICOMOS Sverige 113. Järnvägshistoriska Riksförbundet 114. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) 115. Kulturmiljöfrämjandet 116. Kulturarv utan gränser 117. Motorhistoriska riksförbundet 118. Museibanornas Riksorganisation 3

8 Naturskyddsföreningen 120. N or diska Kulturlandskapsförbundet 121. Riksförbundet Sveriges museer 122. Riksföreningen Pilgrim i Sverige 123. Svensk flyghistorisk förening 124. Svenska byggnadsvårdsföreningen 125. Svenska IALE 126. Svenska Industriminnesföreningen 127. Svenska Turistföreningen 128. Sveriges arkitekter 129. Sveriges Fäbodbrukare 130. Sveriges J ordägareförbund 131. Sveriges Hembygdsförbund 132. Sveriges Se gelfartygs förening 133. Sveriges Ångbåtsförening Remissvaren i fem exemplar (ett original och fyra kopior) ska ha kommit in till Kulturdepartementet, Stockholm senast den 12 juni Remissvaret ska även sändas i elektronisk form (W ord-format) till ku.remissvar@regeringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i statsrådsberedningens publikation om att svara på remisser. Publikationen kan beställas från Regeringskansliet, Information Rosenbad, Stockholm eller hämtas från nätet: Daniel Ström T.f. expeditions- och rättschef

9 Datum Medborgarförslag från Björn Nilsson angående elbilar Björn Nilsson har lämnat in ett medborgarförslag som berör kommunens bilanvändning och då särskild elbilanvändning med tanke på klimatförändringen och miljöpåverkan. Svar Vi tackar Björn Nilsson för synpunkter och är helt överens om att det är en viktig fråga. Miljön och frågan om fossila bränslen är en av punkterna i kommunens Mål och vision Av denna anledning har vi på uppdrag av kommunstyrelsen påbörjat ett arbete kring våra fordon. Vi har gjort en genomlysning av kommunens alla bilar och håller just nu på med att på prov samla kommunens bilar i en gemensam pool där bilarna är avpersonifierade och utbytbara för att i första hand fastslå hur många bilar Torsby kommun behöver. Vi har även vid val av bilar till poolen ställt stränga rniljökrav. För tillfället begränsas vi dock i våra ambitioner av de krav på bilar som de olika verksamheterna ställer; i första hand krävs inom stora områden 4-hjulsdrivna fordon. Dessutom kommer nästan alla bilar att gå dygnet runt (service-bilar, bilar inom social verksamhet samt inom vård och omsorg). Även våra upphandlingar begränsar oss i valet av fordon. Vi kommer dock initialt i vår nästa upphandling att ställa krav på olika miljöbilar, inklusive elbilar. Vår förhoppning är att också marknaden tar ett större ansvar och driver på utvecklingen av miljöbilar så att de passar även för vår demografi och ekonomi. Vi kommer dock löpande att pröva frågan på nytt och räknar med att vi även i Torsby kommun snart kommer att införskaffa de första elbilarna. Angela Birnstein ekonomichef Angela Birnstein ekonomichef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 2. Ekonomiavdelningen Torsby direkt angela.birnsein@torsby.se mobil ekonomiavdelningen@torsby.se växel ks@torsby.se fax Sida 1 (1)

10 Medborgarförslag angående elbilar Klimatförändringen fortsätter, och havens uppvärmning går snabbare än man tidigare trott. Detta kommer att få förödande konsekvenser för mänskligheten, och naturligtvis också för vår kommuns innevånare. Detta är något som pågår, obevekligt, och det är ansvarslöst att blunda för. Ingen kan göra allt för att hindra en klimatkatastrof, men alla kan göra något. Även Torsby kommun borde ta ett större ansvar. Det finns politisk enighet om att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. Det är bråttom om vi ska uppnå målet. Kommunen har haft elbilar på prov, och det gick fint, man har fått in synpunkter. Jag har en elbil, bor i Lekvattnet, och 80% av våra transporter gör vi med den. Med en laddare för 16 ampere laddas bilen för c: a två mils körning på en timme. Jag har just åkt till Torsby t o r på en fulladdad bil, c: a 60 km med värmen påslagen i minus gradern (kunde kört någon mil till). Sommartid kör jag den dubbla sträckan på en laddning. Jag föreslår l. Att kommunen inventerar sitt transportbehov med ledning av körjournaler i sina fordon. 2. Om man har fordon som skulle klara sina transporter med elfordon, så byter man till sådana allt eftersom. 3. Att kommunen sätter upp snabbladdare för både kommunala och privata fordon. Torsby kommun skulle då bidra till ett förbättrat klimat och sannolikt göra en besparing på sikt, eftersom milkostnaden endast blir några kronor, med flera ekonomiska fördelar med elfordon. OK Värmland kommer att installera snabbladdare i Torsby och Sunne enligt mail härom dagen: "Visst det är frågan om 3o minuters laddning, vi har nu invigt vår laddstolpe i Karlstad. De två nästföljande ärarvika och Sunne. Sen har vi planerat ytterligare 6 st i Värmland och preliminärt - kommer det en till Torsby. Stefan Sämehed l VD l OK Värmland" Lekvattnet ' ' /fä--_ Björl::on Lebbiko, Lekvattnet Torsby

11 Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärende; Detaljplan för Torsby 4:1 och 4:33 m.fl. ( Holmesskolan) Kommunstyrelsen har fått förslag på detaljplan för Torsby 4:1 och 4:33 m.fl. på remiss. Remissen har hanterats genom att berörda avdelningar inom kommunstyrelsen givits möjlighet att inkomrna med yttrande. Med utgångspunkt från de inkomna yttrandena så föreslås kommunstyrelsens arbetsutskott att ställa sig bal<om förslaget till detaljplan för de rubricerade områdena. Förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott ställer sig bakom förslagen till detaljplan för Torsby 4:1 och 4:33 m.fl (Holmesskolan). För Torsby kommun Anders Björck Bitr. kommunchef Anders Björck Bitr. kommunchef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet Torsby direkt mobil växel fax anders.bjorck@torsby.se ks@torsby.se Sida 1 (1)

12 Datum Diarienummer Detaljplan för Torsby 4:1 m fl (Holmesskolan) Inbjudan till samråd Torsby kommun har upprättat ett förslag till detaljplan. Nu påbörjas ett samråd om planförslaget Vad innebär detta för dig? Under samrådet ges alla berörda möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget Dina synpunkter i samrådet ger kommunen ny kunskap och ger dig möjlighet att påverka planens utformning. Du som är fastighetsägare och hyr ut bör även informera ev. hyresgäster, bostadsrättsinnehavare eller arrendatorer om planförslaget Vad är en detaljplan? Detaljplaner bestämmer vad marken får användas till och hur den får bebyggas. Detaljplaner är juridiskt bindande handlingar som styrs av plan- och bygglagen. Planerna ligger som grund för beslut om till exempel bygglov. Vad innebär förslaget? Med den nya planen vill kommtmen möjliggöra säkrare trafikmiljö runt skolan, ny- och tillbyggnader i skolområdet och att verksamhetsutövare vid järnvägsområdet får bilda egna fastigheter för sina byggnader.

13 Il Fortsatt planarbete Efter samrådet gör kommunen en redogörelse där inkomna synpunkter redovisas, kommenteras och eventuella ändringar i planhandlingarna beskrivs. Om möjligt tillgodoses dina synpunkter men om detta inte är möjligt ges föridaring till varför. Efter samrådet bearbetas förslaget och ställs ut för granskning. Du kommer att få underrättelse om detta men om alla som yttrar sig också anger att de godkänner planförslaget kan möjligen skedet med granskning utgå. Så kryssa gärna för ditt val i svarsbrevet. Sista skedet i planarbetet är att planen antas och sedan får laga kraft, bö1jar att gälla, tre veckor senare. Endast de som yttrat sig skriftligt har möjlighet att överklaga planbeslutet Granskning Underrättelse Planprocessen kan kortas om alla i samrådet godkänner planforsla get. Har du synpunkter? Vi vill i detta samråd få dina eventuella synpunkter skriftligen under adress: Torsby kommun 5. Miljö- och byggnämnden Torsby eller E-post: mbr torsby.se Fyll i bifogad blankett och sänd ditt yttrande med bifogat portofria kuvert eller om du väljer E-post försäkra dig om att lämna kompletta uppgifter enligt blanketten. Synptmkter ska lämnas skriftligt och vara miljö-, bygg- och räddningsnämnden tillhanda senast på någon av ovan angivna adresser. Vill du veta mer? Om du vill ha mer information om planförslaget Besök Torsby kommuns hemsida: Besök miljö- och byggkontoret Nya Torget 8, Torsby Kontalda ansvarig handläggare: Planarkitekt Jon Wiggh Tfn: J on. wiggh torsby.se 2

14 Datum Antal sidor Diarienummer Samrådshandling Plan.. och genomförandebeskrivning DE LJPLAN FOR TORSBY 4:1 m.fl. (Holmesskolan) Torsby kommun, Värmlands län Miljö- och byggkontoret Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 5. Miljö- och byggkontoret Torsby exp fax Sida 1 (26)

15 Innehållsförteckning 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG HANDLINGAR Övriga handlingar av intresse PLANDATA Lägesbestämning och areal Markägarförhållanden FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Riksintressen Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Mål och riktlinjer Översiktliga planer Kommunövergripande Översiktsplan ÖP Fördjupad översiktsplan för Torsby/Oleby Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planer som berörs inom den nya detaljplanen Planer som gränsar mot den nya detaljplanen Planer som pågår i anslutning till den nya detaljplanen Program för planområdet Miljökonsekvensbeskrivning Kommunala beslut i övrigt FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden...: Förorenad mark Radon Risk för skred och höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Offentlig och kommersiell Service Tillgänglighet Skyddsrum Vattenområden...: Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottag, utfarter Teknisk försörjning Vatten och avlopp... 19

16 Avfall Värme El Tele och IT STÖRNINGAR Buller KONSEKVENSER A V PLANENS GENOMFÖRANDE Miljömål Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Miljökvalitetsnormer MKN Utomhusluft Omgivningsbuller Vatten - Vattendirektivet Fisk- och musselvatten Ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser Jämlikhet och jämställdhet GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning -Huvudmannaskap Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Medverkande ljänstemän

17 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att ge förutsättningar för en säkrare trafikmiljö i anslutning till Holmesskolan, ge möjlighet att göra tillbyggnader och nybyggnader för skolverksamhet, ge plats för tillräckligt antal parkeringsplatser för skolans nuvarande och framtida behov samt att skapa byggrätt för en eventuell framtida förskola. Detaljplanen ska också för flera verksamhetsutövare (handel; verkstad) inom nuvarande järnvägsområde ge möjlighet att bilda egna fastigheter för de byggnader som nu står på ofri grund. 2 HANDLINGAR Planhandlingar daterade består av: Plankarta med bestämmelser (grundkarta ingår) Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning 2.1 Övriga handlingar av intresse Översiktlig geoteknisk undersökning Miljöteknisk undersökning Radonmätningsprotokoll 3 PLANDATA 3.1 Lägesbestämning och areal Planområdet ligger i den västra delen av Torsby tätort ca 500 meter från centrum. Det område som omfattas av planen utgörs av skolområde för Holmesskolan, delar av f d spårområde nu med provisorisk parkering, område med två lagerbyggnader, område bebyggda med byggnader för grossistverksamhet, verkstad respektive bärhantering. Planområdet omfattar 7A ha. 3.2 Markägarförhållanden Fastigheten Torsby 4:1 och Torsby 4:33 ägs av Torsby kommun. Triangeln 1:1 är i privat ägo.

18 Figur 1. Planområdet Figur 2. översiktskarta 5

19 4 IFÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN 4.1 Markens lämplighet Marken används för närvarande i huvudsak såsom syftet med planen beskrivs. Byggrätten är begränsad på så sätt att utbyggnader försvåras. Utökade ytor behövs för att komplettering med ytterligare byggnader ska kunna göras. För detta bedörns marken vara lämplig. 4.2 Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 2-5 skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras nahueller kulhuvärden eller med hänsyn till friluftslivetskalt enligt miljöbalkens 3 kap. 6,så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Då stora delar av området inom den nya detaljplanen sedan tidigare är planlagt kommer inte någon nytt värdefullt område tas i anspråk. 4.3 Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 5-8 och 4 kap. kan områden av särskild betydelse i ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som hotar riksintressena. Det övergripande ställningstagandet från Torsby kommun är att samtliga riksintressen ska skyddas och att verksamheter som påtagligt skadar ett riksintresses värden inte får komma till stånd. Målet enligt den kornmunövergripande översiktsplanen är att kommunen ska säkerställa att riksintressen skyddas mot påtaglig skada. I ÖP 2010 rekommenderas att vid all typ av planering och lovgivning ska riksintressena skyddas. Tidigare har järnvägsspåren fortsatt in på området för den nya planen. Järnvägsområdet är utpekat som riksintresse för kommunikationer. I planområdet finns alltså ett riksintresse för en järnväg som inte längre existerar. Torsby kornmuns bedömning är därmed att området kan tas i anspråk för annan användning utan att riksintresset påtagligt skadas. I övrigt berörs inte området av något riksintresse. 4.4 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål A v 5 kap. 3 MB framgår att myndigheter och kommuner ska säkerställa att de norrner som har meddelats enligt 5 kap. 1 MB uppfylls när de prövar tillåtlighet tillstånd,

20 godkännanden, dispenser och anmälningsärend en. De ska också se till att normerna uppfylls när de utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna. En bedömning av hur miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen påverkas görs i kapitels "konsekvenser av planens genomförande". 7

21 /9 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Mål och riktlinjer Arbetet med att formulera mål och riktlinjer för Torsby kommun har pågått under hösten 2011 och kommunfullmäktige antog , "Vision och mål2020" vilka fid< laga kraft Den övergripande visionen är att "I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar". Ett av tre delmål är nu att "Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun, för invånare, företag och besökare". Man vill i kommunen också som delmål ha "Hög planberedskap för expansion och nyetableringar". Kommunen säger också angående näringslivsklimatet att man vill ha "Hög servicegrad till företag i expansion och vid nyetablering". Utöver det konkreta syftet med planen syftar också den nya detaljplanen till att bidra till att nå dessa delmål 5.2 Översiktliga planer Kommunövergripande Översiktsplan ÖP 201 O Översiktsplanen för Torsby kommun fick lagakraft Planområdet ingår här i utredningsområde 15 Torsby/Oleby. Rekommendationen för U15 är att en ny fördjupad översiktsplan bör arbetas fram då den nu gällande i flera fall blivit otidsenlig. Figur 3.Utdrag ur översiktsplan för Torsby kommun Fördjupad översiktsplan för Torsby/Oieby Fördjupad Översiktsplan (FÖP) för Torsby- Oleby antogs av Torsby kommunfullmäktige Den del av planområdet som förslås för skolverksamhet pekas här ut för "skola, förskola". I den östra delen av planområdet anges markanvändning "verksamheter" och för de två bostadsfastigheterna i norr "bostäder". Den i översiktsplanen föreslagna vägdragningen väster om planområdet stämmer överens med nu föreslagen lösningen. Detaljplanens syfte är således förenligt med den fördjupade översiktsplanen.

22 Jo I den fördjupade översiktsplanen sägs angående Lasarettsvägen: "Mellan sjukhuset och R v 45 föreslås Lasarettsvägen i nuvarande sträckning norr om Holmesskolan för att sedan ledas i ny sträckning i dalgången väster om skolan mot föreslagen ny trafikplats (rondell) vid Kajshedens industriområde. För att åstadkomma en trafiksäkrare miljö vid Holmesskolan föreslås en angöringsplats för bussar och taxi ordnas utmed Lasarettsvägen vid nuvarande parkeringsplats norr om skolan. Nya parkeringsplatser iordningställs därvid öster om skolan. Rekommendation: Åtgärder och ny bebyggelse som kan försvåra föreslagen vägorodragning väster om Holmesskolan får inte medges. Ett närmare studium avseende vägens slutliga läge bör ske." P;jvåonda moukanvänd n111d D D D 8osl3d:!t Sc:vtce (ha:l':ic!, vård, kuntor, mm) D D D Vcrtmunhclu Figur 4. Utdrag ur Fördjupad översiktsplan för Torsby och Oleby 9

23 J/ 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Figur 5. Berörda planer Planer som berörs inom den nya detaljplanen Nr 017: Lantmäteriets beteckning 17-Tor-160. Byggnadsplan för Dammbacken m.m. Planen fick laga kraft Planen omfattat allmän plats, park eller plantering. I den nya planen maxkeras området för skoländamål Planen ersätts i sin helhet. Nr 119: Lantmäteriets beteckning 1737-P00/1. Detaljplanplan för Dammbacken. Planen fick laga kraft Den del av detaljplan 119, som kommer ersättas av den nya planen, markeras som naturområde. Den nya planen markerar området för skoländamål I båda planer finns möjlighet för underliggande ledningax. Området får inte bebyggas. Nr 051: Lantmäteriets beteckning 17-G-888. Byggnadsplan för Holmesskolan. Planen fick laga kraft I planen är stötsta delen av området avsatt som mark för allmänt ändamål, dock med begränsad byggrätt. I nordvästra och södra delen av planen är markanvändningen park Planen ersätts i sin helhet av den nya detaljplanen där marken avsätts för skolverksamhet

24 Nr 115: Lantmäteriets beteckning 1737-P98/5. Detaljplan för T ors by 4:3 m fl. Planen fick laga kraft De delar i detaljplan 115 som kommer ersättas av nya planen omfattar skola, trafik och bostäder. I nya planen kommer det ersättas av skoländamål, samt område för industri, handel och kontor. Stora delar av det som i nya planen markeras för skolverksamhet får ej bebyggas, och medger bl.a. uppförandet av en parkering. Höjdbegränsning till skydd för sjukhusets helikopterplatta införs. Nr 116: Lantmäteriets beteckning 1737-P98/6. Detaljplan för Triangeln m fl. Planen fick laga kraft Delar som ersätts av nya planen gäller Lasarettsvägen, som i nya planen ger möjlighet till GCM-väg i väster. Ä ven del av Landstormsvägen, samt fastighet Triangeln 1 ersätts i den nya planen. Triangeln 1 är i detaljplan 116 markerat som "Bostäder och handel som ej stör omgivningen". I nya planen är fastigheten markerad för bostäder och höjdbegränsning till skydd för sjukhusets helikopterplatta införs. Nr 058: Lantmäteriets beteckning 17-L-579. Byggnadsplan för kvarteret Aspen m.m. Planen fick laga kraft Endast en liten del ersätts av den nya planen. Delar som kommer ersättas är markerat som parkmark och kommer i den nya planen avsättas för skolverksamhet Planer som gränsar mot den nya detaljplanen Nr 145: Lantmäteriets beteckning ännu inte klar. Detaljplanplan Alen 26 och27m fl. Detaljplanen fick laga kraft Planens syfte är att möjliggöra en fastighetsreglering, i vilken kommunägd mark (274m 2 ) kan överlåtas till fastigheten Alen 26 samt att anpassa planen till verkligt läge för en befintlig transformatorstation. Planarbete för Holmesskolan har pågått en längre tid och utredningar om hur skolan ska utvecklas har fördröjt ett större planarbete för Holmesskolan där också Alen 26 och 27 har ingått. För att inte låta den fastighetsreglering som planen varit tänkt att möjliggöra, dra ut ytterligare på tiden, har det lilla planområdet brutits ut som ett eget planprojekt 11

25 5.3.3 Planer som pågår i anslutning till den nya detaljplanen Torsby 1:265 m fl (Östmarkskorset) Trafikverket h ar gjort uh edning om lämpliga alternativ för utformning av Östmarksvägens anslutning till E45/E16. Ett alternativ med två trevägskorsningar har accepterats av kommunen som påbörjat et planarbete för att möjliggöra ett genomförande av väganslutningarna. Trafiklösningen illusheras i planen och visas också på plankartan för den nya planen för Holmesskolan. Torsby 4:5 m fl (Björkängen) Ett programarbete som slutförts under 2014 pekar ut Björkängen som ett lämpligt 01måde för bostäder. Planarbetet påbörjas på kommunstyrelsens initiativ under våren Planens syfte är att stärka afu aktiviteten för de centrala delarna i Torsby och skapa möjlighet för bostäder i attraktiva och servicenära lägen samt att främja områdets användning för rekreation och friluftsliv. 5.4 Program för planområdet Det framtagna nya detaljplaneförslaget följer den fördjupade översiktsplanen från Miljö- bygg- och räddningsnämnden har bedömt att planarbetet kan genomföras utan föregående program. 5.5 Miljökonsekvensbeskrivning Vid behovsbedömningen daterad slogs det fast att genomförandet av planen omfattning är begränsad och så även dess genomförandes sammanvägda miljöpåverkan varför en separat MKB inte får anses motiverad. Den scumnanvägda bedömningen är att någon fullständig och separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 Planoch bygglagen inte behöver upprättas. 5.6 Kommunala beslut i övrigt Miljö- och byggnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att på grund av problem med trafikföringen i anslutning till Holmesskolan initiera detaljplaneläggning för fastigheterna 4:1 m fl (Holmesskolan). Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutade att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt miljö-och byggnämnden att upprätta detaljplan för Holmesskolan. Kommunstyrelsen beslutade att detaljplan skall upprättas och vara klar vid årsskiftet 2004/05. Miljö- och byggnämnden beslutade att en ny plan för Holmesskolan skulle upprättas med normalt planförfarande.

26 6 6.1 FÖRUTSÄ TTNINGA Natur OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Den västra delen av planområdet ligger lägre än skolområdet och utgörs i dag av en gräsbevuxen äng med spridda lövträd. Inom området förekommer partier med berg i dagen. Det som idag utgör skolområdet innehåller bland annat en barrskogsbevuxen höjd, asfalterad skolgå.rd, grusplan, hockeyrink och gräsbevuxna lekytor. Östra delen utgörs av det tidigare järnvägsområdet som nu är en grusad parkering samt av ett småindustriområde. Förändringar Delar av den västra ängen och det som idag är en grusplan och hockeyrink ges byggrätt för nya skollokaler. Det tidigare järnvägsområdet och nuvarande parkering föreslås till parkering och angöring. skogspartierna och gräsytorna inom området är en viktig kvalitet för skol verksamheten. För att bevara dessa införs bestämmelser om att delar av området inte får bebyggas. 6.2 Geotekniska förhållanden Sweco har inför planarbetet gjort en geoteknisk undersökning av förhållanden i planområdets västra del (ängen). Undersökningen genomfördes i november Inom aktuellt område och i närliggande område förkommer partier med berg i dagen. Under ett ca 0,2 m tjockt mulljordstäcke består naturligt lagrad jord av sediment ovan fastfriktionsjord, morän, på berg. sedimenten utgörs överst av medelfast lagrad siltig sand och sandig silt som ställvis är något lerig eller grusig. Ställvis återfinns mellan ca lo m och 2,5 m djup under markytan tunna skikt med siltig lera i växelvis lagring med silt och sand. Härunder består sedimenten av sil t och sand. De finkorniga sedimenten, silt och lera, har torrskorpekaraktär 13

27 <A i sin övre del. Enligt nu utförda sonderingar varierar sedimentens mäktighet inom området mellan noll till ca 6,3 m. Underliggande friktionsjord, morän, är fast lagrad. Utförda sonderingar har avslutats i fast friktionsjord med stopp mot sten, block eller mot berg på mellan ca la m och 6,6 m djup under markytan. Fri vattenyta har noterats på mellan ca 1;5 m och 2,0 m djup under markytan. I en provtagningspunkt har ingen fri vattenyta kunnat noteras inom undersökt djup. Naturligt lagrad jord är mycket flytbenägen vid vattenmättnad och mekanisk bearbetning. Vidare är den mycket ijälfarlig. 6.3 Förorenad mark Delar av det tidigare järnvägsområdet har varit förorenat efter ett stort oljeutsläpp Marken har sedan sanerats till den nivå att mindre känslig markanvändning kan tillåtas. Detta innebär vissa restriktioner men är förenligt med planens intention att möjliggöra parkering och angöring. Uppgifter finns att den norra delen av ängen tidigare har använts som snötipp. I övriga delar av planområdet har, det under lång tid bedrivits skolverksamhet och det finns ingen misstanke om att någon miljöfarlig verksamhet har förekommit. En översiktlig miljöteknisk markundersökning utfördes av Miljömonitor i juni 2013 på den västra ängen. Sex provgropar och fyra markanalyser gjordes. I kormnentarerna till provtagningsresultaten skriver Miljömonitor följande: "Proverna visar att föroreningsgraden i provgroparna är låg. I djupare fyllning i provgrop 3 finns dock en förorening av toluen, xylen och tyngre alifater som pekar på dieset eldningsolja eller lösningsmedel. För toluen och xylen överskrids riktvärdet betydligt. Denna förorening överlagras av cirka 1.3 m massor med relativt låg föroreningsgrad. Föroreningen finns i områdets nordvästra utkant där en väg ska byggas. Platsen berörs inte av planerad förskola. Det bedöms därför att föroreningen kan ligga kvar. Akhtella ämnen är av sådan typ som långsamt bryts ner på naturlig väg i marken." Figur 6. Provgrop 3. Figur 7. Del av tidigare plankarta. Gröna punkter visar provgropar.

28 6.4 Radon I samband med den ovan nämnda geotekniska undersökningen har även en översiktlig markradonundersökning gjorts av Sweco. Undersökningen visar att radonhalt i markluft klassificerar området som låg- till normalradonmark 6.5 Risk för skred och höga vattenstånd Enligt MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) översiktliga översvämningskartering är vid 100-årsflöde högsta nivå för Röjdälven +64,39 i höjdsystem RH70 eller +64,62 i höjdsystem RH2000. Högsta dimensionerande flöde ( årsflöde) är i RH70 är Planområdet ligger med god marginal över risknivån för båda typer av flöden. Detaljerad geoteknisk utredning ska genomföras för det ormåde där byggrätt anges för skolverksamhet Marken inom det övriga planområdet bedöms inte vara skredbenägen. 6.6 Fornlämningar Inom området finns inga kända fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar. 6.7 Bebyggelseområden Planområdet är bebyggt med flera byggnader för handel/småindustri utöver de skolbyggnader som finns inom Holmesskolans område. Figur 8. Översikt bebyggelseområden 15

29 16 Ursprunglig skolbyggnad 1914 Tursby Skol:l_ skolbyggnaden uppfördes 1914 som Torsby folkskola. Byggnaden har väggar i tegel med vit rappad fasad samt i hörn, "hörnkedjor", stendekorationer. Dessa ska bevaras. Byggnadens karaktär har genom åren till övervägande del kunnat bevaras i nästan ursprungligt skick De bärande elementen är putsfasad och tegeltak. Utformningen av gavlar mot vindsvåning (mot norr, väster och öster) är mycket speciell och får inte förvanskas. I gaveln mot väster har tillkommit en utanpåliggande skorsten för uppvärmningen. Taket är ett brutet sadeltak belagt med tegelpannor. Dessa får inte ersättas med annat material såsom plåt eller betongparm or. Fönstersnickerierna har bytts på 1970-talet. Fönstren har varit spröjsade i jugendstil men är i modern tid utbytta. Fönstrens poster har stor betydelse för fasadens inh'fck och får inte bytas till fönster utan poster utan bevaras i den omfattning som nu gäller. Skolbyggnad 70-tal skolbyggnaden uppförd på 1970-talet är en mycket tidstypisk enplansbyggnad. Dess fasader är beklädda med plattor med ytskikt av dansk sjösten som på lite avstånd ger ett grått intryck samt en senare utbyggd administrationsdel med tegelbeldädda mörkröda fasader. Taken är låglutande papp beklädda. Inga särskilda skydds- eller bevarande-bestämmelser behövs i planen

30 Gymnastiksalen/lektionssalar och matsalen Byggnaden med gymnastiksalen byggdes Den är i dåligt skick och dess kvalih~er motiverar inte några skydds- eller bevarandebestämmelser i planen. Matsalen byggdes och här gäller inte heller några krav på bevarande eller skydd. Byggnader för handel och verkstad Två byggnader med gråmålade träfasader och röda tegeltak används som bilverkstad och handet service (tidigare grosshandel). Dessa byggnader står på ofri gnmd. Planen ska. möjliggöra för korrummen att sälja marken till ägaren och ge möjlighet till annan användning än trafikändamål. 6.8 Offentlig och kommersiell Service Offentlig och kommersiell service finns i Torsby centrum ca 600 m sydöst om området. Vårdcentral finns vid Torsby sjukhus200meter öster om planområdet 6.9 Tillgänglighet Nya byggnader och anläggningar ska utformas tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt Boverkets föreskrifter Skyddsrum skyddsrum krävs inte Vattenområden Planområdet ligger inte i direkt anslutning till något vattenområde och berör inte något område med sh andskydd. Ca 150 meter söder om planområdet rinner Röjdälven genom Torsby samhälle. 17

31 6.12 Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Nuvarande vägförbindelse till området är norrifrån via Lasarettsvägen eller söderifrån via Skolgatan. Den västra delen av planområdet ligger i anslutning till Östmarksvägen. Lasarettsvägen är utryckningsväg för ambulans för att fortast möjligt nå väg E45. Gång- och cykelvägar finns från Torsby centrum via Östrnarksvägen/Skolgatan söderifrån. Från Torsby centrum, Resecentrum och Sjukhuset österifrån eller från Kajsheden västerifrån. Befintligt gatunät i anslutning till planområdet bedöms vara ändamålsenligt och behöver inte byggas ut Kollektivtrafik Anslutning till buss eller tåg finns vid Torsby resecentrum, direkt öster om planområdet Parkering, varumottag, utfarter I n ulägen finns en personalparkering i planens nordöstra del med utfart mot Lassarettsvägen. A v och påstigning av skolbussar görs vid en bussficka norr om skolområdet vid matsalen. Vid matsalen tas även varutransporter emot. Förändringar Det tidigare järnvägsområdet planeras för angöring och parkering. A v och påstigning från skolbussar ska då inte längre göras utefter Lasarettsvägen och föräldrar som lämnar barn hänvisas till den nya angöringen.

32 6.13 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kornmunalt vatten och avlopp. Dagvatten Dagvatten leds i dag: från skolområdet söderut under Östmarksvägen och ut till ett öppet dike på Björkängen, (Diket rilmer i sin hu ut i Röjdälven) från industriområdet inom detaljplaneområdet för Holmesskolan via ledningar söderut direkt till Röjdälven från den västra ängen samt från en del av skolgården till öppet dike utefter Östmarksvägen och vidare mot E45 för att slutligen rinna ut i Röjdälven. För planens genomförande bedörns befintligt omhändertagande av dagvatten vara ändamålsenligt. En eventuell omläggning av Östmarksvägens utfart till E45 liksom planering av bostäder på Björkholmen kan kornrna att påverka omhändertagandet av dagvatten också för Holmesskolan. Från de punkter där dagvatten från Holmesskolans planområde ansamlas ska vattnet ledas vidare. En gemensam dagvattenutredning ska tas fram för två pågående detaljplanerna för Östmarkskorset respektive Björkängen och i det sammanhanget utreds också hur dagvattnet från Holmesskolan mer i detalj ska tas om hand. Figur 9. Dagvatten 19

33 Avfall Avfallshantering kommer att ske enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan Värme El Uppvärmning av befintliga och ev. tillkommande skollokaler görs via fjärrvärme. Verksamheterna i det område som planläggs för småindustri står för sin egen uppvärmning. Möjlighet finns att ansluta dessa till fjärrvärme. Elförsörjningen ombesö1js av Fortum som lednings ägare. Nät och transformatorstationer är befintliga och har god reservkapacitet Tele och IT De teleledningar som finns inom området förutsätts vara kvar. I de fall de sammanfaller med u-områden kan ledningsrätt komma i fråga. Då ledningar av detta slag är relativt lättare att flytta eller lägga om, jämfört med VAledningar o.d. förutsätts detta göras där det blir nödvändigt på grund av framtida byggnation. Ansvaret för ledningskolt omläggning eller flyttning samt kostnader ligger hos byggherren. Skolan är ansluten till det kommunala fibernätet Övriga verksamheter inom området har möjlighet att ansluta till Telias offentliga fibernät

34 )2_ 7 STÖRNINGAR 7.1 Buller Planområdet påverkas av trafikbuller från Östmarkvägen och Lasarettsvägen. Torsby kommun utförde under en vecka 2010 respektive 2011 h'afikmätningar. På Östmarksvägen uppmättes fordon per dag v<uav 6% utgjordes av tung trafik För Lasarettsvägen uppgick trafikflödet till2 400 fordon per dag varav 4 % tung h afik Under 2011 gjordes en beräkning av h afikbuller inför planläggning av Holmesskolan. Resultatet visar att riktvärdet 55 dba utomhus vid fasad klaras med god marginal när det gäller planerad skollokal i planområdets sydvästra del (Ängen). Figur 10. Planområdets sydvästra del mot Östmarksvägen: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad(vit punkt) och vid gräns för prickat området(vit punkt) samt avstånd från vägmitt till ekvivalenta ljudnivån 55 dba. Skyltad hastighet är 50 km/h. 21

35 jj Figur 11. Holmesskolan mot Lasarettsvägen: Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad (vita punkter) och vid gräns till prickat område (vit punkt) samt avstånd från Lasarettsvägen till ekvivalenta ljudnivån 55 dba(blå linje). Skyltad hastighet är 30 km/h. Vid befintliga skollokaler i planområdets norra del överskrids riktvärdet 55 dba med upptill 0-3 db inom en zon på knappt20m från Lasarettsvägens mitt. Reflexer mot huskroppar ökar ljudnivån med maximalt 0.5 db i området nära den östra skolbyggnaden. Förändringar Planering pågår för omläggning av Lasarettsvägen vilket på sil<t bedöms minska trafiken och därmed även minska bullernivån. En ökning av trafiken kan däremot förväntas på Öshnarksvägen. Riktvärdet klaras i dag med god marginal till den planerade bebyggelsen utefter Östmarksvägen. På plankartan inför bestämmelse om bullerskydd vilket bedöms säkra en bra ljudmiljö även med ökad trafik

36 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 8.1 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Dessa anger förenklat uttryckt den miljökvalitet som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Varje länsstyrelse har ansvar för att precisera målen på regional nivå. Loka mål för T ors by kommun har inte upprättats. Av de 16 miljömålen är det främst nr 1, Begränsad klimatpåverkan och nr 15, God bebyggd miljö som berörs av planförslaget Begränsad klimatpåverkan Nationellt mål: "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatfårändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar får att det globala målet kan uppnås". skolbyggnaderna i planområdet är sedan tidigare anslutna till fjärrvärme. Utökade byggrätter tillkommer inom skolområdet och nya skolbyggnader förutsätts anslutas till fjärrvärmenätet. Genomförandet av planen bedöms inte motverka måluppfyllelse God bebyggd miljö Nationellt mål: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skalllokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Den ursprungliga skolbyggnaden skyddas genom varsamhetsbestämmelse. Planen möjliggör utveckling av den befintliga skolan vilket innebär att infrastrukhuen redan finns på plats. Genomförandet av planen bedöms inte motverka mål uppfyllelse. 23

37 8.2 Miljökvalitetsnormer MKN A v 5 kap. 3 MB framgår att myndigheter och kommuner ska säkerställa att de normer som har meddelats enligt 5 kap. 1 MB uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälnings ärenden. De ska också se till att normerna uppfylls när de utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna Utomhusluft I miljöbalkens 5 kap. anges miljökvalitetsnormer (:MKN) för utomhusluft Förordning om miljökvalitetsnormer och luftkvalitet SFS 2010:477 omfattar kvävedioxid, kväveoxider, partiklar (PM10, PM2,5), svaveldioxid, bly, kolmonoxid, bensen, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Kommunen deltar inom länet i en samverkan för mätning av luftkvalitet Mätningar genomförs för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet följs inom kommunen. Planens genomförande beräknas inte försämra luftkvaliteten i förhållande till nollalternativet Torsby kommun bedöms med en samlad bedömning ha goda förutsättningar att uppfylla miljökvalitetsnormen. Detta gäller även inom aktuellt planområde Omgivningsbuller Miljökvalitetsnormen för buller är inte tillämplig inom planområdet Vatten - Vattendirektivet Planområdet ligger inte i direkt anslutning till någon vattenförekomms. Närmaste vattendrag är Röjdälven som i sin tur rinner ut i Övre Fryken. För Röjdälven gäller miljökvalitetsnorm enligt Vattenmyndighetens föreskrifter om kvalitetskrav beslutade , (14 FS 2009:533). Vattendraget har i dag måttlig ekologisk stahts och med kvalitetsnorm god ekologisk status år I dag uppnås inte heller en god kemisk ytvattenstahls, normen är även här att vattenförekomsten ska ha god kemisk status. Planens genomförande bedöms inte motverka att normen uppnås Fisk- och musselvatten Värdefulla fisk- och musselvatten är utpekade i naturvårdsverkets författningssamling NSF 2002:6. I Torsby kommun är förordningen tillämplig på Klarälven med biflödena Höljan och Femtan. Röjdälven och Övre Fryken omnämns inte.

38 8.3 Ekonomiska konsekvenser Planförslaget möjliggör utveckling av befintlig skol verksamhet. För området med befintlig småindustri möjliggör även planen för kommunen att sälja marken och ge möjlighet till annan användning än trafikändamål 8.4 Sociala konsekvenser Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet handlar om människors lika värde oavsett etnicitet, kön, språk, religion politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Jämställdhet som är del av begreppet jämlikhet fokuserar på just jämlikhet mellan kvinnor och män. Genom att samråd genomförs har alla som påverkas av planering, oavsett könstillhörighet möjlighet att ta del i arbetet och lämna synpunkter inför upprättandet av förslaget till detaljplan. Den markanvändning som planen föreslår ger människor av olika kön, etnicitet etc. likvärdiga möjligheter till arbete och service. 25