Mall för dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 Dokumentation av miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mall för dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 Dokumentation av miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet"

Transkript

1 1 (40) Mall för dokumentation av arbetet för hållbar utveckling, fas 1 Dokumentation av miljöarbetet i Värnamo kyrkliga samfällighet Datum för diplomeringsbesök: 12/9 2007

2 2 (40) Värnamo kyrkliga samfällighet består av Värnamo, Fryele och Nydala församlingar och tillhör Växjö stift. Värnamo församling (ca församlingsbor varav ca 70 % är tillhöriga svenska kyrkan) är uppdelad i tre distrikt: Mariakyrkan, S:t Johanneskyrkan samt Centrumdistriktet. Mariakyrkan har en egen kör, barn- och ungdomsverksamhet och serverar varje torsdag sopplunch för allmänheten. I S:t Johanneskyrkan finns flera körer, en ungdomsgrupp och barnverksamhet. Centrumdistriktet har flera körer. I centrumdistriktets församlingshem finns samfällighetens huvudsakliga administration. Här bedrivs ett flertal kvällsaktiviteter i veckan, däribland syförening, konfirmandundervisning, sackeusboden, torsdagsträffen och diverse studiecirklar och sammanträden. Församlingsarbetet inrymmer även cellkyrkoverksamhet. Församlingen tillhandahåller en Prostgård åt kyrkoherden. I Värnamo finns två kyrkogårdar. Ett krematorium med tillhörande begravningskapell ingår också i verksamheten. I Fryele (ca 430 församlingsbor varav ca 91 % är tillhöriga svenska kyrkan) som ligger ca 15 km nordost om Värnamo finns en kyrka med tillhörande kyrkogård, ett församlingshem och en prästgård. Församlingslivet är väl utvecklat i denna lilla byförsamling. Där finns en syförening, samt flera barn- och ungdomsgrupper. Fryele församling har ett livligt samarbete med sin vänförsamling i Karki, Lettland. Tillsammans med Nydala församling har man också en kyrkokör. I Nydala (ca 200 församlingsbor varav ca 78 % är tillhöriga svenska kyrkan) som ligger ca 30 km nordöst om Värnamo finns en klosterkyrka med tillhörande kyrkogård. Församlingshemmet delas med Nydalas byalag. De barn som tillhör Nydala församling går i skola i Fryele och därför har det fallit sig naturligt att de även är delaktiga i Fryele församlings barn- och ungdomsverksamhet. Nydala är utmärkande i samfälligheten med sin anknytning till medeltid och klosterliv. I anslutning till klosterkyrkan finns en klosterträdgård som hela tiden utvecklas. I denna klosterträdgård brukar årligen ett krönikerspel framföras av bl.a. lokala skådespelare och musiker. Det bjuds på otaliga guidningar i och omkring kyrkan framför allt under sommarhalvåret då man också kan få guidning utmed den så kallade munkaleden. Kyrkan är också en populär vigselkyrka. Anknytningen till klosterväsendet stärks ytterligare då en grupp cisterciensiska munkar nu skall arrendera herrgårdsbyggnaden som är uppförd på området. Samfälligheten har ca 45 anställda. Härav 1 kyrkoherde, 5 präster varav en ungdomspräst, 2 diakoner och 2 diakonassistenter, 1 organist och 3 kantorer, 3 församlingsassistenter, 5 vaktmästare/ husmödrar, 4 kyrkvaktmästare, 1 kyrkoskrivare, 1 kyrkokamrer och en kamrerassistent. På kyrkogårdsförvaltningen finns 1 kyrkogårdschef, 11 kyrkogårdsarbetare (varav 4 är säsongsanställda och en del även verkar som kyrkvaktmästare och krematoriepersonal samt en som husmor) och en kanslist. De anställda inom samfälligheten brukar samlas omkring fem gånger per år till en s.k. A-samling. Vid dessa A- samlingar informeras de anställda om förändringar inom samfälligheten. Utöver detta bjuds de anställda även på diverse gemensamma utbildningsdagar. Under de senaste åren har flera samlingar berört temat miljö, t.ex. med guidade vandringar i naturen. Organisation: Samfällda kyrkofullmäktige har 33 ledamöter Kyrkonämnden består av 11 valda ledamöter och lika många ersättare + kyrkoherden, arbets- och personalutskottet. Kyrkogårdsnämnden består av 7 ledamöter och lika många ersättare Värnamo kyrkoråd består av 13 valda ledamöter och 7 ersättare + kyrkoherden Fryele kyrkoråd består av 7 valda ledamöter och lika många ersättare + distriktspräst Nydala kyrkoråd består av 6 valda ledamöter och 3 ersättare + distriktspräst Kontaktperson: Ingemar Petersson Tel:

3 3 (40) Planering, reflektion, dialog och utbildning Beslut Att införa och arbeta enligt Svenska kyrkans diplomeringsmodell har beslutats av kyrkorådet. Beslut har i vårt fall fattats av kyrkonämnden som är samfällighetens verkställande organ Diplomerarnas kommentar: OK Utbildning Minst hälften av de anställda och hälften av de ordinarie ledamöterna i kyrkorådet har genomgått utbildning, som rymmer reflektion kring miljöfrågor i perspektivet hållbar utveckling utifrån en teologisk grund, i syfte att åstadkomma en förståelse för församlingens gemensamma värdegrund i detta arbete. Utbildaren skall ha genomgått stiftets handledarutbildning eller motsvarande. 1) Miljöutbildning under 2002, se protokoll , VKS, studiecirkel kring arbetsmaterialet Nådegåvan, under ledning av kyrkokamrer Ingemar Petersson och kyrkoherden Pär Persson, för samtliga anställda. Utbildningen genomfördes vid tre tillfällen. 2) Utbildning under 2003 med anställda och förtroendevalda, ansvarig Magnus P. Wåhlin, miljösamordnare i Växjö stift. 3) Utbildning av Miljögruppen vid beslut om påbörjande av diplomeringsprocessen, miljöingenjör Mats Hellman. 4) Utomhusutbildning i Nennesmo skogsreservat för samtliga anställda, ansvarig Mats Hellman. 5) Utbildning av Miljögruppen kring miljöriktig skogsskötsel, energifrågor och vindkraft, studieresa till Visingsö, Mats Hellman ) Energiutbildning för vaktmästare m.fl. i Tallnäs, Energikontor Sydost, mars. 7) Studieresa till S. Unnaryd med vaktmästare och kyrkogårdspersonal, ang. energifrågor och ekologisk gravskötsel, ansvarig Mats Hellman. 8) Utbildning av Samfällda Kyrkofullmäktige, Mats Hellman och Ingemar Petersson hösten. Innehåll: Klimatfrågan och koldioxidutsläpp, miljöpåverkan från resor, transporter av varor och uppvärmning av lokaler, miljömärkning och konsumtion, avfall samt kretsloppsanpassning. 9) Utbildning av kyrkogårdspersonal, miljöanpassad verkstad, Värnamo , ansvarig Mats Hellman Noteras kan att vi inom Värnamo Kyrkliga samfällighet nått målet att minst hälften av de anställda (alla med några få undantag) samt alla/nästan alla ordinarie ledamöterna i kyrkorådet har genomgått utbildning enligt förordet ovan. Diplomerarnas kommentar: OK. Exemplariskt.

4 4 (40) Steg 1. Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning 1.1 Nulägesbeskrivningen skall vara daterad och beskriva hur arbetet med miljöfrågor i perspektivet hållbar utveckling bedrivs och omfatta de sju verksamhetsområdena: Kyrkans liv och verksamhet Förvaltning och ekonomi Kyrkans byggnader Kyrkogårdar och markanläggningar Varor och tjänster Transporter och kommunikation Miljöfarlig verksamhet Redovisning sker i separat dokument Diplomerarnas kommentar: En av de renaste redovisningar av nuläge vi har sett. Mycket bra underlag för att finna mål och att mäta resultat. Förteckning av lagar m.m. 1.2 Den lagstiftning inom yttre miljö och arbetsmiljö som församlingen berörs av skall vara dokumenterad och dessa lagar skall efterlevas. Redovisning sker i separat dokument; förteckning över de viktigaste lagar som Samfälligheten berörs av. (Miljöbalken och i Arbetsmiljölagstiftningen m.fl.) Diplomerarnas kommentar: OK.

5 5 (40) Steg 2. Vision och policy Vision 2.1 En vision för församlingens verksamhet har dokumenterats. Varför miljöarbete? Bakgrund till Visionen Den kristna synen på Skapelsen bygger på respekt; att hellre bruka än förbruka! Ett kristet miljöengagemang sammanfattas i de fyra ledorden från biskoparnas miljömanifest: Helheten. Universum består av en väv där allting hör samman. Heligheten. Varje del i Skapelsen har sitt särskilda värde, sin uppgift. Skönheten. Livet är gott, ger ansvar, är värt att skydda och kämpa för. Försoningen. Människan är kallad att hela det som är trasigt i Skapelsen. Värnamo Församling är en del av den världsvida kyrkan med uppdraget från Matt 28:18-20 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. Värnamo församling vill ge vidare det uppdrag vi fått ta emot. Därför vill vi göra den treenige Guden tydlig i världen Detta sker genom att vi: lyssnar lyhört till Guds vilja och till människors behov visar tydligt på Jesus som vår Herre och räddare vill hjälpa människor till kristen gemenskap hjälpa människor till att växa i tro och mognad Strategi och de anställdas uppgift Alla döpta har tillsammans fått uppgiften att förvalta vårt uppdrag. (se visionen) I vår strategiska vision väljer vi att dela uppdraget i fyra delar: Gudstjänst, Diakoni, Mission och Undervisning. Genom detta vill vi: - Uppmuntra varandra till växande och ansvarstagande. - Utrusta människor utifrån deras gåvor och personliga resurser - Organisera och administrera - Gå före som tjänare Församlingens anställda har ett särskilt uppdrag att ansvara för visionens genomförande. MILJÖVISION för Svenska Kyrkan i Värnamo Samfällighet Kyrkans Miljövision utgår från den Skapande Guden, Jesus Kristus, som ställer sig på den utsatta människans sida samt den Helige Anden, som bärare av livet. I arbetet att verka för Guds rike, ryms att värna om naturens resurser, gemenskap, rättvisa och livskvalitet åt alla människor. Kyrkan ska vara ett föredöme och vägvisare att se sambanden i Skapelsen, respekten för livet och ansvar idag och för kommande generationer. Diplomerarnas kommentar: Visionen känns grundlig och genomarbetad. Förankringen i biskopsbrev och församlingsinstruktion sätter arbetet i sitt rätta sammanhang. Fundera inför fas 2 gärna vidare på det vi talade om vid diplomeringsmötet, dvs hur vi tar på allvar Gud som skapare av allt levande samtidigt som vi värnar människan utan att nedvärdera eller instrumentalisera andra livsformer. Naturen är kanske inte bara resurser för människan?

6 6 (40) Miljöpolicy för hållbar utveckling 2.2 En miljöpolicy för hållbar utveckling som utgår från visionen har diskuterats av förtroendevalda och medarbetare. Ett förslag till policy har utifrån diskussionen formulerats och dokumenterats. Miljöpolicyn togs fram successivt genom diskussioner i Miljögruppen. Utgångspunkt var det miljövårdsprogram som redan fanns inom samfälligheten. MILJÖPOLICY för Värnamo kyrkliga samfällighet Värnamo kyrkliga samfällighet inom trossamfundet Svenska Kyrkan ska vårda Skapelsen genom: Att i all verksamhet och alla beslut främja väl fungerande kretslopp, mångfald samt en god hushållning med naturresurser och energi. Att genom lyhördhet, utbildning och information ta vara på, och aktivt sprida goda idéer, för att motivera medarbetare och medmänniskor till att sträva efter minimal negativ miljöpåverkan. Att miljö-, etik-, och rättvisefrågor vävs in i den dagliga verksamheten samt inom förvaltningen av Kyrkans egendom. Verka för en god arbetsmiljö. Att genom praktiska exempel visa på att Svenska Kyrkan är trovärdig i frågor som rör miljö, social rättvisa, fred och en god livsstil. Att förvalta mänskliga resurser på bästa sätt, så att alla boende inom Värnamo Samfällighet får en uppgift i gemenskapen. Skapa mötesplatser. Att genom samarbete med olika parter i samhället nå förbättringar på miljöområdet och verka för en Hållbar utveckling, såväl lokalt som internationellt. Att verka för en fördelning av jordens resurser, så att alla människor ges möjlighet till ett nära liv med Gud - i samklang med naturen. Att synliggöra Guds närvaro i världen och arbeta för Skapelsens befrielse från tomhetens välde. (Rom. 8:18-21) Diplomerarnas kommentar: Oklanderligt. Utmärkt vision. Steg 3. Mål och program Övergripande mål 3.1 De övergripande målen skall utgå från de intentioner som finns i församlingens förslag till miljöpolicy för hållbar utveckling. Vi utgick från det Miljövårdsprogram som fanns i samfälligheten sedan tidigare. Detta miljövårdsprogram togs fram i samband med arbetet av miljöpolicyn och miljövisionen. Miljövårdsprogrammet var en blandning av policy och åtgärder och benades därför upp i tydliga fraktioner. Den ansvarige för respektive verksamhetsområde utgjorde den person som kom med förslag till övergripande mål efter att ha bollat frågan med miljösamordnaren. Målen finslipades under flera sammanträden i Miljögruppen och förankrades i den politiska beslutsprocessen via beslut i Kyrkonämnden. Diplomerarnas kommentar: OK..

7 7 (40) 3.2 Övergripande mål skall ha formulerats för de relevanta verksamhetsområden som nulägesutredningen omfattar. Kyrkans liv och verksamhet Skickliggöra och rusta människor till delaktighet att i samfällighetens verksamhet uttrycka respekt, engagemang och långsiktigt ansvar för Skapelsen. Tillvarata mänskliga resurser. Förvaltning och ekonomi Tydliggöra sambandet mellan god ekologi och hållbar ekonomi och utveckling. Kyrkans byggnader För varje tidsperiod förbättra nyttjandet av naturresurser samt öka energieffektiviteten och successiv övergång till hållbara energisystem (ursprung i sol, vind och vatten). Kyrkogårdar och markanläggningar Kyrkogårdsförvaltningen skall sträva efter att skötsel och alla inköp hela tiden skall ske i ekologisk anda. Varor och tjänster Samfälligheten skall sträva efter effektiv hushållning med resurser. Inköp av varor och tjänster skall ske med ekologiska förtecken. Transporter och kommunikation Anställda och förtroendevalda ska ha insikt i transporters negativa miljöpåverkan och verka för en samordning/ minskning av resor som beror av bristande planering etc. Miljöfarlig verksamhet Minskning av kemikalieanvändning och avfallsprodukter, såväl när det gäller kvantitet som farlighet. Diplomerarnas kommentar: OK. Fast vi undrade vad man menar med För varje tidsperiod förbättra nyttjandet av naturresurser, och fick ett förtydligande vid diplomeringsbesöket, att det syftar på ett ständigt pågående arbete att bli resurssnål. Detaljmål 3.3 Övergripande mål har konkretiserats genom detaljmål. Minst ett detaljmål har formulerats under respektive relevanta verksamhetsområde. Vi har valt att dela upp varje mål i minst tre detaljmål för att göra det tydligt för oss i vårt arbete och även ge uttryck för att Samfälligheten är stor med många anställda med idéer till ett praktiskt miljöarbete (inte bara ord i ett miljöledningssystem). Flest mål har satts upp inom verksamhetsområde 3; Kyrkans byggnader, inklusive energianvändning. Miljösamordnare Mats Hellman gick igenom förslag till detaljmål med respektive ansvarig för varje verksamhetsområde, därefter diskuterades målen i en bredare krets och förankrades/ formulerades slutligt av Miljögruppen. För många av detaljmålen förankrades innebörden med även andra anställda än de som ingått i Miljögruppen. Förtroendevalda har också haft möjlighet att tycka till om de olika detaljmålen under processens gång. Det tog ungefär två månaders tid att fastställa detaljmålen. Diplomerarnas kommentar: OK. 3.4 Detaljmålen bör vara utvecklande, tidsbestämda och mätbara. Se kommentarer vid detaljmål under rubriken Redovisning av de mål församlingen arbetar med. Diplomerarnas kommentar: Uppfyllt.

8 8 (40) Program 3.5 För varje detaljmål (och ev. delmål) har ett program formulerats. I detta har angetts hur målet skall uppfyllas (= aktiviteten), vem som är ansvarig för att målet nås, vem/vilka som skall utföra aktiviteten, vilka resurser som tilldelats samt när målet (delmålet) skall vara uppnått. För varje detaljmål (och ev. delmål) skall finnas det antal aktiviteter som säkerställer att målet kan uppfyllas. Se kommentarer vid detaljmål under rubriken Redovisning av de mål församlingen arbetar med. Diplomerarnas kommentar: Uppfyllt. Kännedom om mål 3.5 Samtliga anställda och förtroendevalda skall känna till vilka församlingens mål i miljöarbetet för hållbar utveckling är och hur de nås. Dels har ett häfte innehållande en introduktion, målprogrammet och en lista på de aktiviteter under varje detaljmål som vi satt upp tagits fram. Listan för aktiviteterna uppdateras regelbundet. Detta häfte finns i Centrum, Mariakyrkan, S:t Johanneskyrkan samt på Kyrkogårdsförvaltningen. Information hålls regelbundet för de anställda på de s.k. A-samlingarna. De förtroendevalda informeras vid sammanträdena. Vid den miljöutbildning som hölls på hösten för Samfällda kyrkofullmäktige informerades om det pågående miljöarbetet. Diplomerarnas kommentar: OK. Måluppfyllnad 3.7 De detaljmål som arbetats med under fas 1 skall vara uppnådda vid diplomeringstillfället. Därefter skall de hållas aktuella eller ersättas med andra detaljmål. Vi anser att vi lyckats bra med de övergripande målen. De är utformade så att de inbjuder till fortsatt arbete. Under arbetets gång har det dock visat sig vara svårt att helt uppfylla alla detaljmål. Ex. 4:3. Tillgång till miljöanpassade kransar och kistdekorationer etc. Minskad deponering av plast. Efter kontakter med de lokala blomsterhandlarna har vi varit tvungna att se detta som en fråga för fas 2. Ex. 6:2. All berörd personal skall vara väl förtrogen med e-posthantering. Detta detaljmål har medvetet skjutits framåt upprepade gånger, då vi i samfälligheten står i begrepp att införa ett centralt bokningsprogram. Utbildning, för datoranvändarna inom samfälligheten, i Word, Excel, E-posthantering m.m. kommer att genomföras med start V Diplomerarnas kommentar: OK.

9 9 (40) Steg 4. Organisation och verksamhetsstyrning Organisation 4.1 En samordnare eller en arbetsgrupp med samordningsansvar har utsetts för arbetet med miljöfrågor för hållbar utveckling Redan 1994 tillsattes ett miljöråd inom samfälligheten. När frågan om miljödiplomering kom upp under 2004 tillfrågades miljöingenjör Mats Hellman (kunnig om inomhusmiljö, ekologi och miljökonsekvenser aktiv i församlingen samt medlem i miljöarbetslaget i Växjö stift) om han kunde verka som projektledare för miljögruppens arbete mot miljödiplomering. I gruppen ingår även kyrkokamrer Ingemar Pettersson (sekreterare) samt ordförande i kyrkonämnd, kyrkoherde, kyrkogårdschef, två vaktmästare, en kyrkogårdsarbetare samt en kanslist. Diplomerarnas kommentar: Utmärkt. 4.2 Organisationen kring arbetet med miljöfrågor för hållbar utveckling har diskuterats. Ett förslag till organisation utifrån diskussionen har formulerats och dokumenterats. Kyrkonämnden har i samfälligheten kommit fram till hur miljöorganisationen bör vara uppbyggd. Man har då utgått från den arbetsfördelning som samfälligheten har i stort. Kyrkoherde, kyrkogårdschef och kyrkokamrer bär det ekonomiska ansvaret. Miljögruppen hade eftersträvat en jämnare könsfördelning, dock ansågs det viktigast att nyckelpersoner utifrån de olika arbetsgrupperna blev representerade samt att gruppen anpassades till aktuella förutsättningar inom samfälligheten i övrigt. Från kyrkogårdssidan ingår tre personer, mycket beroende på att man velat stärka upp med en skicklig och engagerad administrativ resurs därifrån. Kyrkogårdsförvaltningen håller dessutom en del miljöfarlig verksamhet. Önskvärt hade varit att lägga en större vikt vid det diakonala arbetet, men svårigheter vid rekrytering av miljögruppsmedarbetare gjorde att detta lades ned till förmån för att komma igång med det praktiska arbetet. För att i någon mån kompensera att miljögruppen inte haft så många personer i icke ledande ställning har t.ex. inrättats en lokal aktionsgrupp i Mariadistriktet som byggts kring initiativ från vaktmästare och husmor. Diplomerarnas kommentar: Bra. Kunskap utifrån ansvar 4.3 Den kunskap och erfarenhet som behövs hos dem som är ansvariga för att målen nås samt andra nyckelpersoner har analyserats och identifierats. Den ansvarige för varje detaljmål har valts med tanke på ordinarie arbetsuppgifter i förhållande till de uppgifter som följer med detaljmålet. D.v.s. den som vi i gruppen ansett som kunnigast inom ett område har följaktligen också fått uppgift att ansvara för det detaljmål som rymts inom området. I de fall då ingen haft den aktuella spetskompetensen har ansvarig valts med hänsyn till tid och intresse. Projektledaren har agerat inspirationskälla och resurs till respektive verksamhetsområdes-ansvarig där inventering av tillstånd (till nulägesbeskrivning) och möjliga åtgärdsförslag (inom målarbetet) bollats mellan olika personer. Genom processen har uppnåtts internutbildning av i första hand de berörda som ingått i miljögruppen och i andra hand övrig personal samt även många förtroendevalda. I diplomeringsarbetet har också vaktmästare, kamrer och kyrkogårdschef skickats på olika endagskurser, främst kring energieffektivitet och energialternativ/ vindkraft. Diplomerarnas kommentar: OK.

10 10 (40) Verksamhetsstyrning rutiner för mål 4.4 Det har bestämts hur och av vem/vilka målen sätts, hur de följs upp, hur man gör om yttre omständigheter medför att de inte kan uppfyllas, samt hur uppnådda mål hålls aktuella. Alla i gruppen kan komma med förslag, alla i gruppen har haft möjlighet att komma med förslag, de flesta i gruppen har också varit mycket delaktiga i detta. Även de anställda inom samfälligheten kan yttra sig. Dock är det miljögruppen som gemensamt formulerar förslagen till miljömålen eller delegerar uppgiften till den mest kompetente inom området. Det är sedan i slutändan Kyrkonämnden som beslutar om miljömålen. Då nulägesbeskrivningen färdigställts och målprogrammet reviderades gjordes ett översiktligt tidsschema över de 125 aktiviteter målprogrammet innehåller. Alla aktiviteter för augusti redovisades i en egen spalt, september likaså, och sedan likadant med alla övriga månader fram till december då miljögruppen satt som mål att aktiviteterna borde vara avklarade. På denna tidsplan var varje aktivitet tillhörande samma detaljmål/ övergripande mål representerad med en särskild färg, för att det enkelt skulle gå att känna igen aktiviteten. Efter hand som arbetet fortskred kompletterades detta tidsschema med en krysslista för kvarvarande aktiviteter, som gicks igenom vid de månatliga miljögruppsmötena. Alla aktiviteter måste redovisas skriftligt och har satts in i pärmar. Om en aktivitet har visat sig svår, omöjlig eller onödig har detta redovisats med skriftlig förklaring. (Detta har gällt mindre än en tiondel av planerade aktiviteter.) I vissa fall har även förslag på lämpliga åtgärder lämnats för att göra det lättare att i framtiden kunna genomföra en liknande aktivitet. Vi tänker oss att de ansvariga för varje enskild post följer upp även i fortsättningen. Önskvärt är att detta skall få en fastare struktur, något att ta med sig in i miljödiplomeringens Fas två. Diplomerarnas kommentar: Mycket god systematik i arbetet! 125 aktiviteter låter väldigt mycket. Finns risk att orken tryter? Verksamhetsstyrning rutiner för hela arbetet med ledningssystemet 4.5 Det har bestämts hur man förebygger att avvikelser uppstår från de rutiner som gäller för miljöarbetet med hållbar utveckling, hur man skall rätta till uppkomna avvikelser samt hur man drar lärdom av avvikelser som uppstår, så att de inte uppstår igen. Det grundläggande är att formulera rutinerna så att de blir lätta att utföra. Det skall inte kunna uppstå några missförstånd. Det är också viktigt att det finns en huvudansvarig för varje rutin som tar ansvar för att och hur det genomförs. Det är av yttersta vikt att den utvalde verkligen förstår vad rutinen innebär. Miljögruppen i Värnamo Kyrkliga samfällighet träffas en gång per månad. Då prickas utförda åtgärder/punkter av i samband med att dokumentation lämnas in av den ansvarige. Om den ansvarige av någon anledning inte skulle klara av att utföra sitt uppdrag försöker vi gemensamt i guppen finna en lösning. Vi för hela tiden en lista över kvarvarande punkter och dessa kan bara prickas av utifrån skriftlig dokumentation som i vissa fall kan vara sammanträdesprotokollet Vi har satt upp väldigt många aktiviteter, eftersom det är mycket som vi vill ha åtgärdat! Det vi har brustit på är att försäkra oss om att den ansvarige förstått omfattningen av uppdraget. Här måste vi bli tydligare i vårt fortsatta miljöarbete. I en del fall har det saknats förmåga till delegation, den ansvarige kan ofta integrera fler personer i en handlingsplan med stegvisa åtgärder för att uppnå ett detaljmål. Diplomerarnas kommentar: OK.

11 11 (40) Verksamhetsstyrning rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete 4.6 Församlingen har kännedom om hur arbetet med systematisk arbetsmiljöuppföljning skall ske enligt den lagstiftning som finns på området. Inom samfälligheten finns en särskild Arbetsmiljö och jämställdhetsgrupp (AMJ) som normalt träffas två gånger per år. I denna grupp ingår tre arbetsgivarrepresentanter, de fackliga representanterna samt huvudskyddsombudet. AMJ-Gruppen verkar även som Skyddskommitté, där bl.a. resultatet av genomförda skyddsronder behandlas. De aktuella facken är SKTF (Svenska KommunalTjänstemannaFörbundet), SKAF (Svenska KommunalarbetarFörbundet), KMR (Kyrkomusikernas Riksförbund) och KyrkA (Kyrkans Akademikerförbund). Som huvudskyddsombud verkar f.n. vaktmästare Ulf Gustafsson. Arbetsmiljöpolicy för Värnamo kyrkliga samfällighet Allmänt Det övergripande målet för samfällighetens arbetsmiljöarbete är att säkerställa en arbetsmiljö som är hälsosam och inte utsätter arbetstagaren för olycksfall eller onödiga risker. Samfälligheten strävar efter en arbetsmiljö där anställda trivs och fungerar väl såväl enskilt som tillsammans. Vidare ingår i samfällighetens strävan att alla skall känna ett ömsesidigt ansvarstagande för att en god arbetsmiljö inklusive goda rutiner och ett öppet arbetsklimat kommer till stånd. Här betonas särskilt vikten av att alla skall känna del av och ha ansvar för hela samfällighetens verksamhet och att inga speciella grupperingar med särskild kultur, som strider mot gemensamma mål i form av jämställdhet mellan könen och kränkande särbehandling och sexuella trakasserier, uppstår. Av särskild vikt är att arbetsledare och skyddsombud samverkar och är uppmärksamma på olämplig utveckling och på ett tidigt stadium vidtager åtgärder för förebyggande av icke önskad utveckling. För samfällighetens arbete med jämställdhet mellan könen finns en särskild plan framtagen. Målsättningen för samfällighetens rehabiliteringsarbete är att den anställde i första hand skall kunna vara kvar i sin befattning och i andra hand på sin arbetsplats. I enlighet med personalutvecklingsavtal är samfälligheten ansluten till företagshälsovård som till sin karaktär i första hand är förebyggande. Ansvar för arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet Kyrkonämnden och kyrkogårdsnämnden har gemensamt ansvar för att arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet följer lagar och föreskrifter samt fastställda rutiner. Kyrkonämnden har ett särskilt samordningsansvar för detta arbete. I enlighet med delegationsreglemente för kyrkonämnden har ansvaret för arbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet delegerats enligt följande: För församlingsvårdande personal till kyrkoherden. För personal inom begravningsväsendet till kyrkogårdschefen. För övriga kontorsanställda och kyrkovaktmästare (inklusive Nydala och Fryele) till kyrkokamreren. Arbetsledarna skall utreda skador och olyckstillbud och rapportera dessa snarast möjligt till kyrkonämnden resp. kyrkogårdsnämnden. Om olycka inneburit svårare skada, om flera skadats samtidigt eller om dödsfall inträffat i samband med olycka skall anmälan utan dröjsmål ske till Yrkesinspektionen. Respektive arbetsledare har ansvar för att detta sker. Om delegationen ej är kopplat till ekonomiskt ansvar i erforderlig omfattning har delegaten att anmäla förhållandet till kyrkonämnden resp. kyrkogårdsnämnden. Rutiner för arbetsmiljö och jämställdhetsarbetet För att uppnå målen i pastoratets arbetsmiljö- och jämställdhetsarbete måste rutiner i förebyggande syfte skapas. I enlighet härmed skall minst två gånger om året arbetsledarna (de som delegerats ansvar enligt ovan) och skyddsombuden el motsvarande (f n finns skyddsombud utsedda av SKTF och SKAF) sammanträffa för dryftande av frågor kring arbetsmiljön och jämställdhetsfrågorna. Vid dessa träffar skall anteckningar göras med angivande av problem inklusive handlingsplan samt vad som skall vidtagas och vem som skall utföra åtgärderna. Under nästkommande möte skall sedan utvärdering och uppföljning göras. Rutiner vid sjukfrånvaro, missbruk, arbetsanpassning och rehabilitering Vid sjukfrånvaro görs anmälan till resp. arbetsledare som i sin tur vidarebefordrar informationen till kamrersexpeditionen och vid behov till telefonväxel. Från och med åttonde dagen krävs sjukintyg från läkare. Vid sjukfrånvaro överstigande fyra veckor eller vid upprepad kortare sjukdomsfrånvaro skall resp. arbetsledare göra rehabiliteringsutredning. Vid behov kopplas företagshälsovården in liksom försäkringskassan. Utredningen

12 12 (40) görs i samråd med den drabbade och resp. fackliga organisation. Vid sjukfrånvaro åvilar det särskilt arbetsledare att genom samtal och besök ha kontakt med den sjukskrivne vid behov ställa krav (bry sig om) uppmuntra arbetskamrater att ha kontakt med den sjukskrivne uppmuntra den sjukskrivne till kontakter med arbetsplatsen diskutera igenom frånvaroproblematiken och medverka till lösningar se till att arbetet fungerar trots frånvaron Arbetsledning och arbetskamrater skall vara särskilt uppmärksamma på tecken till missbruksproblem. Här är det viktigt att betona att åtgärder vidtages på ett så tidigt stadium som möjligt, samtidigt som det är av vikt att betona att ev. åtgärder sker på ett kärleksfullt och handfast sätt. (erfarenhetsmässigt är det normala beteendet vid missbruk förnekande från missbrukarens sida) Innan åtgärder vidtages utöver samtal från arbetsledare skall samråd mellan arbetsledare och skyddsombud ske. Professionell hjälp utifrån skall kopplas in snarast möjligt. Vid missbruksproblem skall eftersträvas hjälp från f d missbrukare. Om arbetstagare uppträder berusad på arbetsplatsen skall arbetsledaren omedelbart avvisa den anställde från arbetsplatsen. Arbetsledaren har sedan ansvar för att erforderliga kontakter tas med den anställde snarast möjligt. För att göra anställda uppmärksamma på problematiken kring missbruksproblem skall denna fråga särskilt behandlas vid gemensam samling för de anställda. Arbetsgivaren skall genom arbete mot de gemensamma målen för pastoratets arbetsmiljöarbete verka för att missbruksproblem inte uppstår. Rutiner vid kränkande särbehandling/sexuella trakasserier Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Sexuella trakasserier är särskilda former av kränkande särbehandling. Rutinerna vid kränkande särbehandling är desamma som vid missbruksproblem - se ovan. För att förebygga kränkande särbehandling skall främst arbetsledarna visa en fast och bestämd attityd gentemot förtal, skvaller och spekulationer om enskilda anställda och själva leva upp till denna hållning. Arbetsledarna skall vidare snabbt och tydligt markera om det är uppenbart att någon sprider dålig stämning och påtala att detta är oacceptabelt och betraktas som illojal handling. Problematiken kring kränkande särbehandling skall särskilt uppmärksammas vid arbetsplatsträff för samtliga anställda. Hot och våld Risken att samfällighetens anställda utsätts för hot eller våld i tjänsten bedöms som ringa. Viss risk bedöms föreligga vid ensamarbete i Värnamo kyrka och vid hembesök främst gällande präster och diakoner/invandrarsekreteraren. För undvikande av tillbud skall tjänstgörande vaktmästare vid ensamarbete i Värnamo kyrka alltid ha bärbar telefon inom räckhåll. Vid hembesök som kan väntas bli besvärliga skall alltid beräknad tid för återkomst meddelas till församlingseexpeditionen eller motsvarande i distriktskyrkorna. Om misstanke om att hot eller våld kan uppstå skall strävan vara att besöket förläggs till pastoratets lokaler alternativt neutral plats. Vidare skall inga hembesök där risk för hot eller våld kan misstänkas ske utan att biträde medföljer. Om någon anställd utsatts för våld eller hot skall ansvarig arbetsledare se till att den utsatte genast får professionell hjälp/behandling. JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÄRNAMO KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET I enlighet med lagen om jämställdhet (SFS 1991:433) och personalpolitiskt utvecklingsavtal har föreliggan1de förslag till jämställdhetsplan för Värnamo kyrkliga samfällighet upprättats. Bakgrund Avsikten med jämställdhetslagen är att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lagen siktar till att förbättra främst kvinnornas villkor i arbetslivet. I lagen föreskrivs att arbetsgivare skall bedriva ett aktivt och målinriktat arbetet för att befrämja jämställdheten mellan män och kvinnor. Arbetsgivare med minst 10 anställda skall upprätta en särskild plan för jämställdsarbetet. I det personalpolitiska utvecklingsavtalet framhålls bl.a. att följande åtgärder bör vidtagas genomgång av lagstiftningen och dess intentioner

13 13 (40) årliga diskussioner på arbetsplatsträffar om vilka diskussioner som bör vidtagas planering av aktiva åtgärder i samband med årsbudgeten analys och beaktande av möjligheterna att vidtaga aktiva åtgärder i samband med personalplanering, rekrytering, personalutbildning och personalutveckling samt i samband med verksamhetsutveckling och organisationsförändringar. I bibeln finns stöd för mäns och kvinnors lika värde. (Kopplingen till den teologiska reflektionen är väsentlig.) Nuläge Värnamo kyrkliga samfällighet är en pastoratssamfällighet som har arbetsgivaransvar för sammanlagt 46 fast anställda. Arbetsgivarfunktionen fullgörs ytterst av kyrkonämnden med dess personalutskott. Beträffande prästerna är arbetsgivaransvaret delat mellan samfälligheten och biskopen/domkapitlet. Personalutskottet har ansvar för årliga jämställdhetsplaner och uppföljning av desamma. Kyrkoherden, kyrkogårdschefen och kyrkokamreren har inom sina resp. ansvarsområden ansvaret för det löpande jämställdhetsarbetet. Följande personalsammansättning finns f n (nov ) inom samfälligheten: Kategori Män Kvinnor Totalt Präster Kyrkomusiker Diakoniarbetare Församlingsassistenter Kyrkovaktmästare Kyrkogårdsarbetare Administrativ personal Totalt Ordinarie komminister (man) tjänstledig 100 % för förtroendeuppdrag utanför kyrkan. En projektanställning 100 % man. Övriga präster arbetar heltid inom pastoratet. Kyrkomusikertjänsternas tjänstgöringsgrader är 100 % avs. organisten (man) samt 100 % (man), 79 % (kvinna), 54 % (kvinna). Diakonitjänsterna omfattas av tre heltidstjänster (kvinnor) och en projektanställning (man) på heltid. Församlingsassistenttjänsterna omfattas av tre heltidstjänster (två kvinnor och en man). Bland kyrkvaktmästartjänsterna återfinns följande tjänstgöringsgrader: två omfattande 100 % (män), 41 % (kvinna), 68 % (kvinna), två omfattande 50 % (kvinnor), 24 % kvinna, 43 % (kvinna) och 86 % (kvinna). Kyrkogårdsarbetarna är alla heltidsanställda (9 män och fyra kvinnor) av dessa är fem av tjänsterna s.k. säsongsanställningar (två män och tre kvinnor). Inom den administrativa delen av personalen arbetar tre heltid (två män och en kvinna), en 75 % (kvinna) och en 50 % (kvinna). Önskemål om utökning av deltidstjänster skall tas upp i samband med årliga personalutvecklingssamtal. Målsättning för jämställdhetsarbetet Grundprincipen för pastoratets jämställdhetsarbete skall vara att kvinnor och män har lika rätt till arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Samfälligheten skall verka för att mäns och kvinnors förutsättningar tas till vara och därvid eftersträva en jämn könsfördelning. Utvecklings- och utbildningsbehov samt befordringar skall utgå från personlig fallenhet oaktat kön och inte vara en produkt av traditionella könsrollsval. Chefer och arbetsledare skall tydliggöra samfällighetens inställning till frågor som berör jämställdhet, föräldraledighet, vård av sjukt barn, partiell föräldraledighet o s v till alla sina anställda. Detta skall göras i samband med personalträffar och vid personalutvecklingssamtal. Chefer och arbetsledare skall tillse att nedvärderande attityder som hindrar utvecklingen mot en mer jämställd arbetsplats inte vinner fäste inom organisationen och skall konsekvent markera att sådana yttringar eller beteenden inte är förenliga med pastoratets policy. Vid nyanställningar av arbetsledande tjänster skall eftersträvas att båda könen är representerade i rekryteringsarbetet. Inom kyrkogårdsväsendet skall eftersträvas större andel kvinnliga arbetstagare. Då frågan om jämställdhet till stor del handlar om okunnighet och ovilja skall upplysning och information om denna plan och jämställdhetslagen ges vid lämpliga tillfällen i samband med samlingar för förtroendevalda och anställda. Lönesättning skall inte vara relaterad till kön.

14 14 (40) Plan för jämställdhetsarbetet I samband med budgetarbetet och därpå följande förhandling skall särskild uppmärksamhet ägnas åt jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsfrågan skall årligen tas upp vid personalsamlingar dels för samtliga anställda, dels vid medarbetarträffar, samt på sammanträden med kyrkonämnden och kyrkogårdsnämnden. Särskild ansträngning skall göras vid nyrekryteringar för att uppnå en jämnare könsfördelning inom kyrkogårdsväsendet. Diplomerarnas kommentar: Uttömmande redovisning. Frågeställningen gällde huruvuda man har kännedom om hur arbetet ska bedrivas och i arbetsmiljöpolicy och jämställdhetsplan anges ju även detta. Vid diplomeringsmötet talade vi om formuleringen inga speciella grupperingar med särskild kultur som eventuellt kan tolkas på sätt som inte avsetts. Fundera gärna vidare kring den. Steg 5. Planering 5.1 En plan för hur den interna och externa uppföljningen av det genomförda arbetet med miljöarbetet för hållbar utveckling skall gå till har tagits fram. I den externa planen skall anges vilka befattningshavare som skall delta, i vilken utsträckning förtroendevalda skall delta samt med vilket tidsintervall uppföljning skall ske. Intern uppföljning Detaljmålen har lett till att alla övergripande mål har nåtts. De övergripande målen är av inriktningskaraktär och formulerades utifrån diskussioner i Miljögruppen, bl.a. i samband med genomgång av miljöpolicyn. Under har internrevision/ kontroll av handlingsplaner och aktiviteters uppfyllande skett av Miljögruppens kanslist (Jenny Arvidsson). Resultaten av den återkommande kontrollen har diskuterats vid Miljögruppens sammanträden, en gång per månad under -(-07) Intern revision och uppföljning av samtliga formulerade övergripande miljömål samt detaljmål planeras ske under våren 2007 då handlingarna har översänts till de externa diplomerarna. Extern uppföljning Miljödiplomeringen kommer sannolikt att genomföras med hjälp av Stiftets revisorer Jonas Lönn och Christina Virdung. Vi önskar att revisionen genomförs i senare delen av augusti månad, alternativt i september Närvarande ska vara Miljögruppen förstärkt med andra anställda och förtroendevalda som uppvisat särskilt intresse och engagemang i diplomeringsprocessen. Befattningshavare som avses deltaga är kyrkoherde, kamrer, kyrkogårdschef, i övrigt ansvariga för något övergripande mål, ordförande i kyrkonämnden, kyrkorådet samt projektledare. I det läge det står klart att Samfälligheten kommer att erhålla miljödiplom nivå 1, är tanken att celebrera mottagandet av diplomet vid en speciell musik- och skapandegudstjänst som sammanlyses till centrum/ Värnamo Kyrka (hösten 2007). Diplomerarnas kommentar: Ambitionsnivån är åter hög, vilket är glädjande. Man visar att man jobbar seriöst och har en bred förankring.

15 15 (40) Samband i ledningssystemet Både intern och extern uppföljning av arbetet skall ske med utgångspunkt från den miljöpolicy för hållbar utveckling som finns, samt från de mål som organisationen ställt upp. Det är Miljögruppens bestämda uppfattning att våra miljömål och alla genomförda miljöaktiviteter under 1,5 års tid väl speglar de tankar som uttrycks i Miljöpolicyn. Policyn är mycket ambitiös då den även inbegriper Sv. Kyrkans ansvar för rättvisefrågor och internationell solidaritet. Inom verksamhetsområde 1; Kyrkans liv kunde vi i diplomeringsarbetet ha varit mer offensiva genom att med detaljmål och aktiviteter visa på det tålmodiga arbete som har utförts genom Sackeusgruppen samt församlingens ombud för Lutherhjälpen, Sv. Kyrkans Mission samt SKUT samlade i den s.k. FIA-gruppen ett flertal möten och aktioner under året. Miljöpolicyn har fungerat som riktmärke och vi räknar med att så också blir fallet i det fortsatta strukturerade miljöarbetet, d.v.s. i Miljödiplomeringen fas 2. Miljögruppen har bl.a. lärt sig att i en fas2-process på ett bättre sätt arbeta med de detaljmål som sätts upp och att få dessa väl förankrade bland framförallt de anställda som närmast berörs av respektive handlingsprogram. En eventuell fas 2 kommer omfatta färre detaljmål jämfört med föreliggande fas1-diplomering. Diplomerarnas kommentar: Utmärkt. Flera av de synpunkter som man som extern granskare vill komma med visar man sig här redan ha kommit fram till på egen hand genom egna erfarenheter. Genomförande - intern uppföljning 5.3 En intern uppföljning skall vara genomförd och dokumenterad senast vid den externa uppföljningen, som följer på det första diplomeringstillfället för fas 1. Därefter skall den interna uppföljningen ske regelbundet, dock minst en gång per år. Internkontroll planeras ske av ett kapitel i taget under varje kvartal, d.v.s. under 1,5-2 års tid. Projektledaren utgör internrevisor, med backup från kyrkokamreren. Diplomerarnas kommentar: OK. Genomförande - extern uppföljning 5.4 Tidpunkten för den första externa uppföljningen efter godkännande av fas 1 får inte överstiga ett år. Därefter får ytterligare en extern uppföljning ske innan man går vidare till fas 2. För att få behålla diplom för fas 1 förutsätts att de krav som finns för denna del är uppfyllda vid varje externt uppföljningstillfälle. Vi önskar att diplomerarna följer upp Värnamo Samfällighets miljöarbete efter ett år, d.v.s. nästkommande revision planeras till efter halvårsskiftet Närvarande vid detta tillfälle ska vara Miljögruppen. för internkontroll av att de fastställda miljökraven fortsättningsvis upprätthålls kommer att vara Miljögruppens sekreterare (IP) kanslist (JA). Externrevision 2009 blir antingen som en uppföljning av fas1-diplomet eller som revision av Miljödiplomering fas 2. Beslut rörande ev. inledning av Fas 2-diplomering kommer att samrådas inom det samlade kollegiet och därefter i förekommande fall fattas av Kyrkonämnden. Diplomerarnas kommentar: OK.

16 16 (40) Steg 6. Information Resultat 6.1 Resultatet av miljöarbetet för hållbar utveckling fas 1 har redovisats till samtliga anställda och förtroendevalda innan diplomeringstillfället. Det löpande miljöarbetet har redovisats/ åskådliggjorts för anställda, förtroendevalda samt församlingsmedlemmar/ allmänhet genom ett enkelt dokument i form av en krysslista över planerade 125 aktiviteter (program under varje detaljmål) genomförda aktiviteter respektive kvarstående. Vid personalmöten, s.k. A-samlingar, har vissa aktiviteter diskuterats. Reaktionerna från berörda och personer som tagit sig tid att sätta sig in i miljöarbetet har genomgående varit positiva. Förtroendevalda har nåtts av upprepad information via behandling av olika miljöärenden vid sammanträden, även vid miljökurs under hösten samt genomgång av miljöbokslut för. Diplomerarnas kommentar: Pedagogiskt och bra. Sammantaget en god dokumentation av ett imponerande arbete. Intrycket är att man jobbat strukturerat, ambitiöst och genomtänkt. Det är angeläget att arbetet inte blir FÖR omfattande så att genomförandet blir en börda, men som det verkar har samfälligheten haft en fantastisk resurs i miljöingenjör Mats Hellman och med hans hjälp lyckats ta sig an utmaningen med den äran. Mycket glädjande att ta del av! När det gäller detaljmålen finns det en fråga som pockar på uppmärksamhet; ska man se till samfällighetens miljöpåverkan enligt sin nulägesbeskrivning vore det giftiga utsläppet av kvicksilver i röken från krematoriet ett inte helt orimligt fokusområde. Kanske inte helt enkelt att komma till rätta med, men det är en viktig sak att finna förbättringar där. Avslutningsvis gratulerar vi till ett gott värv som väl uppfyller kraven för miljödiplomering fas 1 och önskar Guds rika välsignelse i det fortsatta arbetet för att nå fas 2. Kalmar Lund Jonas Löhnn diplomerare Henrik Grimheden diplomerare

17 17 (40) Redovisning av de mål församlingen arbetar med: Verksamhetsområdet I Kyrkans liv och verksamhet Övergripandemål för verksamhetsområdet: Skickliggöra och rusta människor till delaktighet att i samfällighetens verksamhet uttrycka respekt, engagemang och långsiktigt ansvar för Skapelsen. (Tillvarata mänskliga resurser.) Detaljmål 1 Utvecklat samarbete med minst en ideell, extern organisation i samhället. Pär A J Persson, kyrkoherde Finns inom verksamheten Program för A. Vid en A-samling diskutera möjligheter att samarbeta med andra organisationer i samhället. B. Kontakta representanter för tänkbara organisationer, via engagerade församlingsmedlemmar. C. Integrera arbetssätt och rutiner i reviderad Församlingsinstruktion. Berätta! Kyrkoherden Kyrkoherden + Distriktspräster Kyrkoherden November April September Ärendet diskuterades vid A-samling Kontakt tagen med vice ordförande i Värnamo Naturskyddsförening, Per Petersson samt Ulf Helgesson, tidigare aktiv inom Värnamo kommuns ekologiavdelning. Genom vindkraftsprojekt har Sv.Kyrkan i Värnamo även sonderat möjligheten till samarbete med LRF i bygden samt Finnvedsbostäder. Samarbete pågår med Vallerstad gård när det gäller vindkraftprojekt. Samfälligheten ställde upp som medarrangör när Värnamo Naturskyddsförening ordnade med visning av Al Gores film En obekväm sanning. Bra kontakt har etablerats i VNF. Arbetet med FI har i nuläget (jan.2007) hunnit så långt att olika grupper formats för att utifrån begreppen Gudstjänst, Diakoni, Undervisning och Mission ställa samman en FI för Värnamo Kyrkliga samfällighet, till andra halvåret Detaljmål 2 Vid minst två tillfällen per år anordna gudstjänster med fokus på frågor som berör miljö/ ekologi och/ eller rättvisa/ livsstil. Pär A J Persson, kyrkoherde

18 18 (40) Finns inom verksamheten Program för A. Planering vid prästsamling. Kyrkoherden Februari B. Fastslå och informera om att midsommardagsgudstjänsten vid Nydala kyrka och kloster blir en tradition som miljömässa, fr.o.m.. C. Gemensam sammanlyst gudstjänst kring temat rättvisa/ flyktingar/ internationell solidaritet etc... Kyrkoherden + Församlingspräst i Nydala Kyrkoherden Maj November Planering har skett vid två tillfällen våren varefter också två miljögudstjänster genomförts. I juni på miljömötet meddelade kyrkoherden att Midsommargudstjänsten i Nydala numera är en tradition (lovprisning av Skapelsen) Två miljögudstjänster har genomförts under. Den 18 mars 2007 är en Rättvise-gudstjänst inplanerad. Detaljmål 3 Aktiva besöksgrupper i varje distrikt i Värnamo församling med besökande av äldre, ensamstående, vårdhem etc. Pär A J Persson, kyrkoherde Finns inom verksamheten Program för A. Rekrytering av människor till frivilliggrupp som verkar i Centrum-, Johannes- respektive Mariadistriktet. Kyrkoherden Februari Denna punkt har fördröjts p.g.a. sjukdom. I augusti stod rekryteringsplanen färdig. B. Utbildning av besöksteamen Kyrkoherden April Hösten genomfördes två olika typer av besöksutbildningar, en i Centrumdistriktet och en i Mariadistriktet. C. Presentation i miljögruppen. Kyrkoherden Maj Ovanstående presenterades i miljögruppen den 12 juni. D. Fältverksamheten inleds (försöksperiod) Kyrkoherden + ansvarig för respektive besöksgrupp E. Lägesuppföljning/ avstämning Kyrkoherden + Distriktspräster September December Ett antal medarbetare finns numera verksamma inom såväl konfirmandverksamheten i Centrumoch Mariadistrikten som i det ungdomsarbete som vuxit fram i Mariadistriktet. En grupp bestående av frivilliga, förtroendevalda och anställda ingår i Funktions-modellen. Dessa tar ansvar för de fyra bärande arbetsuppgifterna inom hela samfälligheten; Gudstjänst, Diakoni, Utbildning och Mission. Under 2007 skall denna modell arbetas in i församlingsarbetet för att år 2008 vara klart att

19 19 (40) tas i bruk fullt ut..aktiva besöksgrupper finns i maj 2007 i Distrikt Maria samt Distrikt Johannes, p.g.a. omorganisationer i Centrumdistriktet har arbetet med besöksgrupper blivit försenat. Detaljmål 4 Ge förutsättningar för ett friskt, aktivt liv och förebygga ohälsa. Pär A J Persson, kyrkoherde och Ingemar Petersson Kyrkokamrer Avsättning i budget för. Program för A. Årlig hälsokontroll fr.o.m. 40 års ålder för anställda. Utökat avtal med Företagshälsovården. Ökade medel för personalvård avsätts i budgeten. B. Beslut i kyrkonämnden; att gälla fr.o.m. Kyrkokamrern Ordförande i Kyrkonämnden September Oktober Medel har avsatts i års budget, avtal har träffats med Företagshälsovården. Beslut KN Detaljmål 5 Miljöutbildade och delaktiga förtroendevalda i samfälligheten. Pär A J Persson, kyrkoherde September Budgeterade medel. I övrigt befintligt inom verksamheten. Program för Miljöutbildning för förtroendevalda. Projektledaren + Ordförande i kyrkonämnden April Miljöutbildning genomfördes den 11 november. Utbildningen omfattade ca 2 timmar och innefattade grundläggande kunskaper/fakta. Utbildningen anknöt till flera miljöaktiviteter som har genomförts inom diplomeringsarbetet. Detta detaljmål (5) ingår som en obligatorisk del av området Planering, reflektion, dialog och utbildning och är ju också redovisat där (s 3). Det bör alltså inte vara med här.

20 20 (40) Verksamhetsområdet II Förvaltning och ekonomi Övergripandemål för verksamhetsområdet: Tydliggöra sambandet mellan god ekologi och hållbar ekonomi och utveckling. Detaljmål 1 Utbildade ledamöter i kyrkonämnden med insikt om system för miljöcertifiering av skogsskötsel. Ingemar Petersson, kyrkokamrer Finns inom verksamheten Program för A. Genomgång av system för skogscertifiering; FSC som alternativ till PFSC B. Kontakt upprättas med resurspersoner i ekologisk skogsskötsel (ex. stiftjägmästare Åsa Tham, Västerås stift och SNF, ordf. Per Petersson m.fl.) för framtagande av information rörande olika typer av certifiering av skogar. projektledare Mats Hellman Projektledaren C. Överläggning i miljögruppen Projektledaren + kamrern D. Information i kyrkonämnden, eventuellt beslut E. Kontakt/ samråd med stiftsstyrelsen Ordföranden i kyrkonämnden + Projektledaren Ordföranden i kyrkonämnden + Stiftstyrelseledamot Stig Fransson September November December Februari Mars Genomfört vid miljögruppsmöte. Per Petersson, vice ordförande i Värnamo Naturskyddsförening samt Daniel Ersson, Skogvaktare i Västerås stift bjöds in till miljögruppen den 12 juni. Detta efter långvariga kontakter med Per Petersson, SNF (o. WWF), Åsa Tham samt skogskötsel- och certifieringsorgan. Genomfört beslutade kyrkonämnden att ge arbetsgruppen för miljödiplomering i uppdrag att utarbeta förslag till skrivelse med förslag på s.k. dubbelcertifiering; PFSC kompletterat med FSC. Kontakt har under hösten tagits med valda delar av stiftstyrelsen i Växjö samt även ledamot i egendomsnämnden i Växjö. Detaljmål 2 En ansvarsfull förvaltning av Samfällighetens ekonomiska medel utifrån positiva kriterier i en placeringspolicy. Ingemar Petersson, kyrkokamrer Finns inom verksamheten Program för

Miljödiplomering för hållbara event

Miljödiplomering för hållbara event 206-2-0 Miljödiplomering för Standard Inledning Runt millennieskiftet skapades den första versionen av Svenska kyrkans eget verktyg för att bygga upp ett miljöledningssystem, Svenska kyrkans miljödiplomering

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald 2018-08-27 KS 2017.508 1.3.6.4 P O LICY Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald HR-avdelningen Fastställd av kommunfullmäktige 2016-12-12 191, reviderad av kommunfullmäktige 2018-08-27 104

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Hanna Hermansson, miljö- och fastighetsingenjör Syftet med miljödiplomeringen Systematiskt, strukturerat arbetssätt Ständig förbättring

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET 3 Förord Människorna som arbetar och studerar är universitetets viktigaste tillgång. En god arbetsmiljö är grunden för att man ska utvecklas, trivas, vara säker

Läs mer

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling fas 2

Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling fas 2 Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling fas 2 Dokumentation av miljöarbetet i S:t Peters klosters församling Beskrivning av församlingen S:t Peters klosters församling omfattar geografiskt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan Arbetsmiljöpolicy Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Styrdokument, policy 2018-09-12 Dnr KS/2018:298 Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen:

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen Författningssamling Dokumenttyp Riktlinje Beslutsinstans Utskott 1 Beslutsdatum 2018-10-16 140 Dokumentansvarig HR-chef Gäller för Nässjö kommun Senast reviderad Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Ledningskontoret 2012-04-10 1(5) PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Fastställd av Kommunstyrelsen den 10 april 2012, 31 BAKGRUND Diskrimineringslagen gäller från den 1 januari

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Folkkyrka En Kyrka för Alla

Folkkyrka En Kyrka för Alla Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet: Likabehandlingsplan Bakgrund Ädelfors folkhögskola verkar för att alla som studerar och arbetar i verksamheten ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt Diskrimineringslagen SFS 2008:567, 1 : Denna

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Dnr Sida 2008-000269.02 1(9) ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2008-10-07, 80 2(9) Arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas den fysiska, psykiska och sociala miljö som personerna

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR Typ av dokument: Policy Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Arbetsmiljö och lika villkor Ansvarig förvaltningsenhet: Personalenheten Ersätter dokument: Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan BILAGA 5 SERVICEFÖRVALTNINGEN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 Inledning I enlighet med gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och stadens riktlinjer ska ett aktivt jämställdhets- och

Läs mer

Version Församlingsråd. Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift

Version Församlingsråd. Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift 1 Version 20171103 Församlingsråd Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift 2 Innehåll Vad är ett församlingsråd? sid. 3 Hur växte församlingsråden fram? sid. 3 Hur utses ett församlingsråd?

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52 Drogpolicy för ANSTÄLLDA INOM Dorotea kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 2005-12-13, 52 Inledning Detta dokument ersätter Drogpolicydokument för Dorotea kommun som utarbetades under 1995. Denna policy

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Sollentuna församling Organisation Miljösamordningsgruppen Version 2

Sollentuna församling Organisation Miljösamordningsgruppen Version 2 Sollentuna församling Svenska kyrkans miljöledningssystem Miljödiplomering fas 1 Organisation, verksamhetsstyrning och uppföljning 1 inkl rutiner för hur delmål med tillhörande åtgärder följs upp, säkerställs

Läs mer

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS Policy för arbetsmiljö och hälsa Beslutad av kommunfullmäktige 2019-03-25, 27. Dnr KS2018.0312 Innehåll 1 Arbetsmiljö- och hälsovision... 3 2 Övergripande mål... 3 3 Prioriterade mål... 3 3.1 Ansvar för

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy 2012

Arbetsmiljöpolicy 2012 Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING POLICY OCH HANDLINGSPLAN i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Policy i Torsby kommun mot kränkande särbehandling Att få känna arbetsglädje och arbetsgemenskap är en rättighet för alla anställda,

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet Rutin avseende kränkande i arbetslivet Kränkande är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Österåkers kommun tar avstånd från alla former av kränkande och accepterar inte att det förekommer i våra verksamheter.

Läs mer

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier) Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier) Kränkande särbehandling är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Österåkers kommun tar avstånd från alla

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Ingrid Töremar Telefon: 0850810045 Till Östermalms stadsdelsnämnd JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN DNR 2008-946-100 BILAGA 2 SID 1 (6) 2008-11-11 2009 Enligt

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2001-04-26 40 (Dnr 2000-257) Senast reviderad Kommunfullmäktige 2018-04-26, 28 Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Centrum för teologi och religionsvetenskap ARBETSMILJÖPOLICY Beslutad av institutionsstyrelsen 2013-03-27 Centrum för teologi och religionsvetenskap Mål och syfte Ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till en bra arbetsmiljö som gynnar alla

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer