Innehåll Inledning... 3 Sjuksköterskornas profession... 3 Ledarskap inom omvårdnad... 4 Säker vård... 4 Re Aktion... 4 Omvårdnadsforskning...

Transkript

1 Innehåll Inledning... 3 Sjuksköterskornas profession... 3 Ledarskap inom omvårdnad... 4 Säker vård... 4 Re Aktion... 4 Omvårdnadsforskning... 4 Doktorandstipendium... 5 Nordisk forskarkonferens... 5 Vård i Norden... 5 Kvalitet... 5 ehälsa... 6 Nationellt fackspråk... 6 Hälsofrämjande omvårdnad... 6 Etik och värdegrund... 7 Sjuksköterskedagarna Lust & Kunskap... 7 Ojämlik vård och prioriteringar... 7 Sjuksköterskornas grund och specialistutbildning... 8 Avancerad specialistsjuksköterska... 8 VFU konferensen... 8 Queen Silvia Nursing Award... 9 Sex kärnkompetenser... 9 Internationellt samarbete... 9 Internationella sjuksköterskedagen... 9 Girl Child Education Fund Svensk sjuksköterskeförenings organisation Styrelsen Sjuksköterskornas råd Samarbete med sektioner och nätverk Ordföranderåd Samarbete med andra organisationer och myndigheter Medlemsrekrytering Omvårdnadsmagasinet Hemsida och sociala medier

2 Sektioner och nätverk Sektioner Nätverk Förtroendevalda Svensk sjuksköterskeförenings styrelse Ordförande Vice ordförande Ledamöter Personalrepresentant Revisorer ordinarie Suppleanter Auktoriserad revisor Valberedning Vetenskapliga råd Sjuksköterskornas etiska råd Redaktionsråd Publikationer Remissvar år Kansli Representation Fonder och anslag Fastigheter Årsredovisning..35 Revisionsberättelse 47 2

3 Inledning Föreningen har målmedvetet arbetat för att tydliggöra professionens betydelse för en god och säker vård. Svensk sjuksköterskeförening har en hög trovärdighet och är efterfrågad som samarbetspartner. Tack vare ett nära samarbete med föreningens 52 sektioner och nätverk har föreningen haft goda möjligheter att bidra till omvårdnadens utveckling. Föreningen har målmedvetet drivit att specialistsjuksköterskans kompetens är nödvändig för god och säker vård. I samarbete med Nationella kansliet för kvalitetsregister har föreningen genomfört ett projekt med syfte att stimulera specialistutbildningarna för sjuksköterskor att använda data från de Nationella kvalitetsregistren. Svensk sjuksköterskeförening har under året publicerat Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Strategin är en utveckling av föreningens tidigare arbete och syftar till att bidra till sjuksköterskornas arbete för hög kvalitet i vården. Föreningens Levnadsvaneprojekt, Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor med syfte att sprida kännedom om de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har under året nått cirka sjuksköterskor. Projektet avslutades vid årsskiftet. För första gången har föreningen genomfört en Nordisk forskarkonferens (Nordic Conference in Nursing Research) i samverkan med Dansk Selskab for Sygeplejeforskning och Norsk Selskap for Sykepleieforskning. Styrelsen har lett föreningens arbete och periodens verksamhetsplan är i hög utsträckning uppfylld. Den nya organisationen för Sjuksköterskornas råd har genomförts. Sjuksköterskornas etiska råd har förändrat sin sammansättning, arbetssätt och en ny ledamot som företräder allmänheten kompletterar rådet. Tio professorer har utsetts till vetenskapliga råd. Föreningen har satsat på rekrytering av yrkesverksamma medlemmar. Trots denna satsning har det totala medlemsantalet minskat med tre procent. Vid årsskiftet var antalet medlemmar , varav pensionärsmedlemmar och studerandemedlemmar. Sjuksköterskornas profession God omvårdnad Svensk sjuksköterskeförening har drivit äldre personers rätt till en god omvårdnad och behovet av fler specialistutbildade sjuksköterskor inom kommunal vård. Genom en workshop med forskare inom området äldre, berörda sektioner och nätverk samt företrädare för pensionärsorganisationerna har föreningen fört dialog om ålderism inför årets valrörelse samt tagit ställning att personer över 80 år ska ha rätt att själv avgöra om de behöver en plats på ett särskilt boende. I samarbete med Swedish Standards Institute (SIS) har föreningen fortsatt arbetet med en standardisering för kvalitet inom äldreboende och hemtjänst. Föreningen har i samarbete med Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor arbetat hårt för att standarden ska beskriva omvårdnad och inte enbart omsorg. Trots att arbetet mötte motstånd blev det framgångsrikt. 3

4 Under året har Svensk sjuksköterskeförening drivit att vården och omsorgen behöver förändras till personcentrerad vård som innebär ett partnerskap mellan patienter och professionella vårdare. Ledarskap inom omvårdnad Sjuksköterskor som är chefer och ledare har ett särskilt ansvar för att deras enhet bedriver personcentrerad omvårdnad, stimulerar förbättringsarbete och implementerar ny kunskap. Föreningens ordförande och sjuksköterskor i ledande ställning har träffats med syfte att diskutera betydelsen av chefer och ledares ansvar för implementering av kunskapsbaserad omvårdnad. En workshop för ledande sjuksköterskor, om Magnet hospital, genomfördes under våren. Säker vård Föreningen har hög trovärdighet i arbetet för en säker vård. I flera debattartiklar har föreningen lyft fram betydelsen av att det finns tillräckligt med sjuksköterskor med specialistkompetens för att kunna säkra omvårdnadskvalitet och säker vård. Gruppen Samverkan för säker vård, där föreningen deltar, har under året försökt påverka införandet av en nationell plattform för säker vård samt tillämpningen av säkrare läkemedelsförpackningar. Utifrån material från tidigare workshop i omvårdnadsämnets progression har ett manifest arbetats fram för att tydliggöra föreningen ståndpunkt - att aldrig acceptera vårdskador på grund av bristande kompetens. Manifestet har under året publicerats i flera tidningar och temabilagor. Det har bidragit till att föreningens ordförande inbjudits till olika konferenser och möten. Re-Aktion Kampanjen Re-Aktion har fortsatt med syfte att göra vården bättre och säkrare. Tre kunskapsunderlag har publicerats, ett om säker läkemedelshantering, ett om att minska risken för sömnstörningar och ett om adekvat bedömning av kroppstemperatur. Omvårdnadsforskning Svensk sjuksköterskeförening har under året drivit att omvårdnadsforskningen ska erhålla anslag på lika villkor som andra discipliner samt drivit kravet på hög omvårdnadskompetens när medelsansökningar bedöms. Genom föreningens plats i referensgruppen för Horisont 2020 på Vetenskapsrådet, har två förslag på fokusområden, personcentrerad vård och sköra äldre, lämnats till EU-kommissionen. För att sprida kunskap om omvårdnadsforskningens betydelse till beslutsfattare och en bredare allmänhet har broschyren Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården tagits fram. Broschyren har delats ut under Almedalsveckan och genom direktutskick till politiker i samband med valet. Patientföreningar och pensionärsorganisationer har bjudits in till dialogmöte om varför forskning och hög kompetens inom omvårdnad behövs. 4

5 Svensk sjuksköterskeförening har arbetat för att omvårdnadsforskning ska finnas med i programmet på forskningsfinansiären Fortes konferens Forte Talks. Det resulterade i tre vetenskapliga samtal där omvårdnadsforskning av hög klass presenterades. Föreningen har arbetat för fler kliniska lektorat och professorer. Föreningen har samarbetat med professorsnätverket som gjort en kartläggning av nuläget. Doktorandstipendium Årets doktorandstipendium på kronor söktes av ett 30-tal doktorander. Årets stipendium tilldelades Frida Smith, doktorand vid Centrum för personcentrerad vård för projektet Personcentrerad information och kommunikation vid kolorektal cancer (PINCORE) med syfte att förbättra patienter och närståendes förutsättningar för partnerskap i vården. Nordisk forskarkonferens I juni genomförde föreningen en Nordisk forskarkonferens i samverkan med Dansk Selskab for Sygeplejeforskning och Norsk Selskap for Sykepleieforskning Nordic Conference in Nursing research. Syftet med konferensen var att skapa en arena för kunskapsutbyte om metodutveckling och för doktorander att presentera sina projekt på samt ge möjlighet till nätverkande mellan omvårdnadsforskare i Norden. Temat var Methods and networks for the future och konferensen hade 160 deltagare. Svensk sjuksköterskeförening delade ut två priser på vardera kronor för bästa posters. Vård i Norden Svensk sjuksköterskeförening har tillsammans med Vårdförbundet övertagit ansvaret för tidningen Vård i Norden. Under året har ett avtal med SAGE förlag tecknats, det innebär att SAGE från 1 jan 2015 blir förläggare för tidskriften. Tidskriften byter namn till Nordic Journal of Nursing Research och kommer att publiceras enbart på engelska. Kvalitet Svensk sjuksköterskeförenings förslag till en reviderad Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad har under året publicerats och marknadsförts runt om i landet. Strategin riktar sig i första hand till sjuksköterskor och den kan bland annat bidra till utveckling av vården och till diskussioner. Arbetet för att nationella kvalitetsregisters styrgrupper ska ha ledamöter med omvårdnadskompetens har varit framgångsrikt. Från år 2014 är det ett krav som måste påvisas om kvalitetsregistren, där det är relevant, ska erhålla pengar för sina verksamheter. Svensk sjuksköterskeförening har i samarbete med sektionen Sjuksköterskor inom cancervård agerat för att de nationella vårdprogrammen för olika diagnoser inom cancervården ska innehålla ett fylligt kapitel avseende omvårdnadsåtgärder. En betydelsefull framgång i arbetet är att det reviderade vårdprogrammet för koloncancer innehåller detta. I samarbete med Distriktssjuksköterskeföreningen i Sverige har förslag till omvårdnadsvariabler för primärvården utarbetas. 5

6 Föreningen har i samarbete med kansliet för Nationella kvalitetsregister genomfört ett projekt med syfte att stimulera specialistsjuksköterskeutbildningarna att använda data från de Nationella kvalitetsregistren i utbildningen. I projektet deltog lärare och studenter från nio olika lärosäten. Projektet visade att kvalitetsregistren kan användas vid magisteruppsatser och bidra till att påverka och utveckla vården. Under hösten har ett nytt projekt med samma syfte startat. ehälsa Svensk sjuksköterskeförening har genom deltagande i referensgrupper och utredningar deltagit i utvecklingen av ehälsa från ett omvårdnadsperspektiv. Föreningens Strategi för sjuksköterskors arbete med ehälsa har presenterats på Vitalis och Nationella ehälsodagen och en workshop har genomförts i samverkan med Riksföreningen för barnsjuksköterskor. Slutrapporten från projektet ehälsosystemens användbarhet har under året uppmärksammats i ett flertal nationella sammanhang. Föreningens strävan att bevaka etik och värdegrundsfrågorna vid användning av ehälsa i vården har fått gehör. Bland annat har detta funnits med i programmet på flera konferenser och på Nationella ehälsodagens hemsida. Nationellt fackspråk Föreningen har vid flera tillfällen uppvaktat Socialstyrelsen och diskuterat bristerna i nuvarande terminologier inom Nationellt fackspråk för att dokumentera omvårdnad. För att sprida kunskap och stödja chefer, utbildare och kliniskt verksamma sjuksköterskor har föreningen tagit fram broschyren Svensk sjuksköterskeförening om nationellt fackspråk och terminologier. För att stärka det nordiska samarbetet rörande International Classification of Nursing Practice (ICNP) deltog föreningen tillsammans med representanter från Danmark i ett möte med Norskt Sykepleijeforbund. Hälsofrämjande omvårdnad Föreningens Levnadsvaneprojekt, Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor med syfte att sprida kännedom om de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder beviljades drygt tre och en halv miljoner kronor av Socialstyrelsen för år Syftet med projektet var att öka sjuksköterskors medvetenhet om vikten av sjukdomsförebyggande arbete för personer som behöver och vill ha hjälp och stöd att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Projektet har under året medverkat vid cirka åttio föreläsningar, studiedagar och workshops och nått cirka sjuksköterskor. Projektet har även arrangerat utbildningsdagar för lärare i sjuksköterskeutbildningen. Tre foldrar har utarbetats; Hälsofrämjande omvårdnad för personer med långvarig fysisk sjukdom, Samtal om levnadsvanor gör skillnad vid gastrointestinal sjukdom samt Tobaksbruk. Projektet avslutades vid årsskiftet. 6

7 Etik och värdegrund Sjuksköterskornas etiska råd har reviderat Dialogdukens innehåll och skapat en exempelsamling på föreningens hemsida för att visa på tillämpning av Dialogduken inom olika verksamheter. Donationsveckan (V 41) uppmärksammades på föreningens hemsida genom en film på YouTube samt ett ställningstagande mot organhandel. Svensk sjuksköterskeförening och Sjuksköterskornas etiska råd har tillsammans med Svenska Läkaresällskapets etiska delegation gjort ett gemensamt uttalande som avråder läkare och sjuksköterskor att delta i Tv-program som i dokumentär form spelar in svårt sjuka patienter på akutavdelningar eller inom prehospital vård. Svea hovrätts dom i målet där en döende patient med cancer filmades utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala stödjer föreningarnas ställningstagande. Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd har agerat emot att samvetsklausuler för vårdpersonal ska bli tillåtet. En samvetsklausul öppnar för godtycke och bryter mot sjuksköterskornas etiska kod. International Council of Nurses (ICN) reviderade sjuksköterskornas internationella etiska kod år Under året har Svensk sjuksköterskeförening publicerat en ny översättning och omarbetning av tidigare kod. Sjuksköterskedagarna - Lust & Kunskap Sjuksköterskedagarnas tema var Ansvar för utveckling av omvårdnad en fråga om professionsetik. Konferensen tog upp professionens kompetenser och etiska utmaningar ur olika perspektiv samt behovet av att sjuksköterskan vågar stå upp för etiken. Sjuksköterskedagarna samlade närmare 700 deltagare. För första gången arrangerades en posterutställning under Sjuksköterskedagarna. Där presenterades ett 30-tal goda exempel med resultat från forskningsprojekt och utvecklings- och förbättringsarbeten. Utställningens fokus var att visa hur vård och omsorg kan förbättras för patienter och närstående. Två pris delades ut för bästa posters. Även föreningens Levnadsvaneprojekt arrangerade ett Hälsotorg med deltagare från fem andra professionsorganisationer samt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Dessutom arrangerade projektet workshoppar och seminarier. Utvärderingen visar att konferensen har stor betydelse för nätverkande, kunskapsutbyte och samtal om professionsetik och värdegrund. Ojämlik vård och prioriteringar Svensk sjuksköterskeförening deltar i arbetet för att motverka den ojämlika vården i Sverige genom Nationell plattform för jämlik hälsa och vård. Föreningen finns representerad i Prioriteringscentrums styrelse. Föreningen genomförde en workshop med omvårdnadsforskare och representanter från Prioriteringscentrum med temat Prioriteringar av fundamentala behov. Svensk sjuksköterskeförenings arbete med Rätt till vård - initiativet i samarbete med 62 andra organisationer har fortsatt. Socialstyrelsen har i en utredning kommit fram till att begreppet "vård som inte kan anstå" står i motsättning till riksdagens prioriteringsprinciper. Vårdprofessionerna har gemensamt uttalat sig mot begreppet vård som inte kan anstå. 7

8 Föreningen har bidragit ekonomiskt till Läkare i Världen för deras arbete med hälso- och sjukvård till EU-immigranter. Sjuksköterskornas grund- och specialistutbildning Svensk sjuksköterskeförening har under flera år krävt en ny modell för specialistutbildningen samt att minst sjuttio procent av sjuksköterskorna ska ha en specialistsjuksköterskeexamen. Arbetet har bidragit till att flera politiska partier uttalat sig för behovet av fler specialistutbildade sjuksköterskor. Genom ett pressmeddelande har föreningen uppmanat regeringen att tillsätta en utredning som skyndsamt lägger förslag till en ny modell till specialistutbildning för sjuksköterskor. Föreningen har synliggjort vikten av hög omvårdnadskompetens i publikationen: Satsa på specialistsjuksköterskan - för säkrare, tryggare och effektivare vård. Svensk sjuksköterskeföreningen har tillsammans med Vårdförbundet uppvaktat Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utifrån deras arbete med en intervjustudie om vårdens behov av specialistutbildade sjuksköterskor. De båda organisationerna har även uppvaktat regeringens utredare om dubbla examina för att visa på vikten av två examina för sjuksköterskor på grund och avancerad nivå. En betydelsefull framgång för arbetet är att UKÄ:s utvärdering av sjuksköterskors specialistutbildning ger stöd för dubbla examina och att utbildningen behöver förlängas. Förening har även intervjuats av Riksrevisionen om bristen på specialistsjuksköterskor, vilket bidragit till en kommande granskning från Riksrevisionen. Även regeringens utredare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården har träffat föreningen. Vid mötet problematiserades dagens ersättningssystem samt bristen på specialistsjuksköterskor. Föreningen har agerat för bildandet av ett nationellt samverkansorgan för specialistutbildningen. Statssekreteraren på Utbildningsdepartementet och ansvarig minister har uppvaktats. Avancerad specialistsjuksköterska Föreningen har i samarbete med Högskolan i Skövde tagit del av såväl lärosätets som examinerade avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter av en utökad specialistkompetens. Föreningen har valt att benämna Advanced Nurse Practioner (ANP) som Avancerad specialistsjuksköterska och definierar funktionen som legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning, masterexamen och en påbyggnadsutbildning med utökad kompetens inom ett väl avgränsat område. Ett antal sektioner och nätverk har visat intresse för den nya funktionen. Svensk sjuksköterskeförening har genom debattinlägg argumenterat för behovet av Avancerade specialistsjuksköterskor i svensk vårdkontext. VFU-konferensen Föreningens årliga konferens om verksamhetsförlagd utbildning, VFU-konferensen, anordnades i samarbete med Malmö högskola. Temat var; Verksamhetsförlagd utbildning lärande i en föränderlig värld. Konferensen samlade 620 deltagare och medverkande. Utvärderingen visade att en majoritet av deltagarna ansåg att konferensen är betydelsefull med ett innehållsrikt program och nittiosju procent kan rekommendera konferensen till en kollega. 8

9 Queen Silvia Nursing Award Ett stipendium på kronor har inrättats av Swedish Care AB International; Queen Silvia Nursing Award. Stipendiet riktar sig till en sjuksköterskestudent på grund- eller specialistutbildningsnivå. Föreningen är samarbetspartner för tre år framåt års stipendiat har genom internship medverkat vid två av föreningens konferenser vilket har genererat ett givande samarbete. Sex kärnkompetenser Svensk sjuksköterskeförening har arbetat för att de sex kärnkompetenserna behöver implementeras i utbildningen både på grund- och avancerad nivå. I samarbetet med Malmö högskola har föreningen genomfört en konferens riktad till lärosätena om hur de sex kärnkompetenserna kan implementeras i undervisningen. Joanne Disch och Jane Barnsteiner som är ledande företrädare för Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) i USA medverkade som föreläsare. Ett tvärprofessionellt samverkansprojekt angående kärnkompetensen Säker vård har startat under hösten och utvidgats till att omfatta fler professionella och fackliga organisationer än tidigare. En dialog om projektet personcentrerad vård har påbörjats. Internationellt samarbete European Federation of Nurses Association (EFN) är de europeiska sjuksköterskeorganisationernas sammanslutning. EFN arbetar aktivt gentemot EU och övriga europeiska länder för att stärka professionen, för sjuksköterskornas intressen och för en hög kvalitet i hälso- och sjukvården. Det är Vårdförbundet som representerar Sverige i EFN. Under året fattade Vårdförbundets styrelse beslut att ett av deras tre mandat skulle tillfalla Svensk sjuksköterskeförening, vilket föreningen tackade ja till. I EFN:s arbete med en bilaga till Yrkeskvalifikationsdirektiv 36 har föreningen funnits representerad i arbetsgruppen. Tillsammans med Vårdförbundet och Svenska Barnmorskeförbundet lämnade föreningen en gemensam skrivelse till regeringen angående implementeringen av Yrkeskvalifikationsdirektiv 36 med tilläggsdirektiv 55. I skrivelsen lämnas synpunkter om kravet på fortbildning för sjuksköterskor, vikten av anpassad språkutbildning samt de problem som uppstått på grund av den undermåliga svenska översättningen av Yrkeskvalifikationsdirektivet. Mot bakgrund av föreningens arbete med Yrkeskvalifikationsdirektivet träffade föreningen tyska hälso- och sjukvårdspolitiker från Baden Württemberg i samtal om vikten av en sjuksköterskeutbildning på högskolenivå. Internationella sjuksköterskedagen Internationella sjuksköterskedagen 12 maj uppmärksammades av styrelse och kansli genom flygbladsutdelning och affischer på arbetsplatser och lärosäten. Budskapet var specialistsjuksköterskans betydelse för en säker vård. Föreningens ordförande var huvudtalare på European Oncology Nursing Society (EONS) 30th Anniversary event i London. 9

10 Girl Child Education Fund Svensk sjuksköterskeförening har fortsatt insamlingen till Florence Nightingale International Foundation, Girl Child Education Fund. Projektet syftar till att bidra till skolutbildning för sjuksköterskedöttrar som blivit föräldralösa på grund av hiv/aids. Föreningen tillhör de fem störta bidragsgivarna sedan projektet startade vilket uppmärksammades i ett nyhetsbrev från ICN/FNIF. I stället för julkort och gåvor har föreningen skänkt kronor till projektet. Föreningens bidrag till Florence Nightingale International Foundation, Girl Child för år 2014 var ca kronor. Svensk sjuksköterskeförenings organisation Styrelsen Svensk sjuksköterskeförenings styrelse har haft återkommande strategiska diskussioner med syfte att utveckla föreningens politik avseende de kommande tre åren. Extern föreläsare har bidragit med kunskap om civilsamhällets förändring och om hur lobbing inför beslut går till. På styrelsemötena har föreningens ekonomi regelbundet följts. Styrelsen har noggrant följt medlemsutvecklingen och agerat för en aktiv medlemsrekrytering. Styrelsen har varit drivande i att föreningen ska kommunicera även via sociala medier och delta i samhällsdebatten. Inför International Council of Nurses kommande konferens år 2015 har styrelsens ledamöter bidragit i granskningsarbetet av abstrakts. Föreningens verksamhetsplan för år 2014 har genomförts med hög måluppfyllelse. Styrelse har under året haft sju protokollförda möten. Svensk sjuksköterskeförenings resepolicy har förmedlats till resebokningsföretag. Föreningen har klimatkompetenserat för 68 ton CO2 utsläpp i samband med flygresor. Sjuksköterskornas råd Sjuksköterskornas etiska råd har under året arbetat på ett nytt sätt. Antal rådsmedlemmar har minskats samtidigt som en person som representerar allmänheten adjungerats till rådet. Under året har Sjuksköterskornas etiska råd genomfört fyra fysiska möten och fem telefonmöten. Svensk sjuksköterskeförening har tio professorer inom olika expertområden knutna till föreningen som vetenskapliga råd. De vetenskapliga råden har genomfört sin första årliga träff. Samarbete med sektioner och nätverk Sektioner och nätverk har deltagit aktivt i föreningens arbete. De har representerat föreningen inom respektive specialistområde, bidragit med namn på experter till nationella uppdrag, bidragit till föreningens arbete med remissvar och medverkat under Sjuksköterskedagarna. De sektioner och nätverk som har en hemsida i Svensk sjuksköterskeförenings webblösning har erbjudits utbildning i den nya versionen av webbpubliceringsverktyget Episerver. Under året har 18 personer deltagit i utbildningen. Sektioner och nätverk har erhållit både utbildning och supportstöd från föreningen under övergången till ny hemsida. Under året arrangerades sektionsträffar om jämlik vård och implementering av Yrkeskvalifikationsdirektivet. 10

11 Ordföranderåd 19 sektioner och nätverk deltog vid årets Ordföranderåd där förslag till prioriterade områden för verksamhetsperioden diskuterades. Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Riksföreningen för sjuksköterskan inom Äldrevård presenterade hur de arbetar för att påverka och hur de samverkar med Svensk sjuksköterskeförening. Ett gemensamt uttalande riktat till den nya statsministern Stefan Löfven angående behovet av specialistutbildade sjuksköterskor antogs. Under året har Nätverket för triagesjuksköterskor och Nätverket för donationsansvariga sjuksköterskor upphört. Svensk sjuksköterskeförening hade vid årets slut 52 sektioner och nätverk. Samarbete med andra organisationer och myndigheter Svensk sjuksköterskeförening har under året haft ett omfattande samarbete med olika myndigheter, lärosäten, Sveriges kommuner och landsting samt professionella och fackliga organisationer inom vården. Föreningen har varit en aktiv samarbetspartner i arbetet med bland annat Patientsäkerhetskonferensen, Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, nätverket Non Communicable Diseases och Nationella plattformen för förbättringskunskap. Föreningen har sedan tidigare samarbetsavtal med bokförlagen Liber, Studentlitteratur och Gleerup. Under året upprättades kontrakt med Natur & Kultur. Förlagen erbjuder böcker, som valts ut i samarbete med föreningen, till rabatterat pris till medlemmar. Medlemsrekrytering Svensk sjuksköterskeförenings verksamhet är helt beroende av medlemmar och verksamheten finansieras av medlemsavgifter. Under året har ett aktivt arbete pågått för att utveckla metoderna för medlemsrekrytering. Föreningen har intensifierat rekryteringen av medlemmar som är verksamma sjuksköterskor. Omvårdnadsmagasinet nummer 1 och 2 distribuerades till cirka sjuksköterskor som inte var våra medlemmar. Kampanjen resulterade i cirka 350 nya medlemmar. Svensk sjuksköterskeförenings syn på sjuksköterskans professionella utveckling har presenterats vid många studentinformationer för T1 studenter i sjuksköterskeprogrammet vid landets lärosäten. Ett försök med medlemsinformation har även genomförts i T6 vid ett antal lärosäten. Tidningen Omvårdnadsmagasinet har tillsammans med ett värvningsbrev från Svensk sjuksköterskeförening skickats ut till sjuksköterskestuderande i termin ett och två. Under året har föreningen fått nya medlemmar, varav 976 var studerandemedlemmar. Det totala medlemsantalet har minskat med medlemmar. Den sista december 2014 var det totala antalet medlemmar varav studerandemedlemmar och pensionärsmedlemmar. 11

12 Omvårdnadsmagasinet Föreningens medlemstidning Omvårdnadsmagasinet utgör ett viktigt bidrag till sjuksköterskors professionella utveckling eftersom den når alla medlemmar. Upplagan uppgår till cirka exemplar och tidskriften utkommer med sex nummer/år. Varje nummer har cirka fem reportage om aktuell forskning och dess resultat. Redaktionsrådet har under året haft fem fysiska möten och ett telefonmöte. En adjungerad studentrepresentant har rekryterats. En läsarundersökning har genomförts bland 400 slumpvis utvalda medlemmar. Undersökningen visade att 42 procent läser hälften eller mer av tidningens innehåll. Drygt hälften av de som läser tidningen anser sig har mycket eller ganska stor nytta av tidningens artiklar både sitt arbete eller i sina studier. Ungefär 41 procent av medlemmarna tror fortfarande att tidningen ges ut av Vårdförbundet. Under året har arbetet med en digitalisering av tidningen påbörjats. Hemsida och sociala medier För att nå ut med information till alla sjuksköterskor, även icke medlemmar, arbetar föreningen med olika sociala medier. Hemsidan har anpassats för att förenkla delning av innehåll i sociala medier och under året har aktiviteten ökat på våra sidor. Antalet som gillar vår Facebook-sida har ökat från till Facebook-sidan har bidragit till besök till hemsidan vilket är en ökning med över 350 procent gentemot föregående år. I föreningens YouTube-kanal har sju nya filmer publicerats. Totalt har filmerna som finns tillgängliga på kanalen, visats närmare gånger under år Föreningen har 380 följare på Twitter. Föreningen har skickat ut nio digitala nyhetsbrev med syftet att stärka informationen till medlemmarna. Trenden från föregående år är stabil, närmare 30 procent öppnar nyhetsbrevet och närmare 19 procent klickar sig vidare till föreningens hemsida. I år genererade nyhetsbreven besök till hemsidan. Under året antogs en ny Kommunikationspolicy och riktlinjer för användande av sociala medier. 12

13 Underskrifter! 13

14 Bilaga 1 Sektioner och nätverk Sektioner Astma- och allergisjuksköterskeföreningen Dermatologi och Venereologi sjuksköterskor i Sverige Distriktssköterskeföreningen i Sverige Föreningen för sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige Föreningen för Telefonrådgivning inom Hälso- och Sjukvård Föreningen för Hematologisjuksköterskor i Sverige Föreningen Reumasjuksköterskor i Sverige Handledning i Omvårdnad, sektion inom Svensk sjuksköterskeförening Intresseföreningen för infektionssjuksköterskor Nationella föreningen för specialistsjuksköterskor i kirurgisk vård Nutritionsnätet för sjuksköterskor Ortopedisjuksköterskor i Sverige Psykiatriska Riksföreningen för sjuksköterskor Riksföreningen för akutsjuksköterskor Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor Riksföreningen för anestesi- och intensivvård Riksföreningen för barnsjuksköterskor Riksföreningen för företagssjuksköterskor Riksföreningen för HBTQ-sjuksköterskor Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor Riksföreningen för operationssjukvård Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård Riksföreningen för sjuksköterskor inom trauma Riksföreningen för sjuksköterskor inom urologi Riksföreningen för skolsköterskor Riksföreningen för ögonsjukvård 14

15 Riksföreningen försvarets sjuksköterskor Riksföreningen sjuksköterskor mot tobak Sektionen för hygiensjuksköterskor Sektionen för omvårdnadsinformatik Sektionen för smittskyddssjuksköterskor Sektionen för stomiterapeuter och sjuksköterskor inom kolorektal omvårdnad Sjuksköterskeförbundet för antroposofisk läkekonst Sjuksköterskor för Palliativ Omvårdnad Sjuksköterskor i cancervård Specialistföreningen för Öron- Näs- och Halssjuksköterskor Svensk förening för sjuksköterskor inom kärlkirurgisk omvårdnad Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård Svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening Sveriges immunbristsjuksköterskors intresseförening Sveriges lungsjuksköterskors intresseförening Sveriges MS-sjuksköterskeförening Sveriges sjuksköterskor inom området smärta Sårsjuksköterskor i Sverige Nätverk Nationellt nätverk för demenssjuksköterskor Nätverk för triagesjuksköterskor (t.om feb. 2014) Nätverket donationsansvariga sjuksköterskor (t. om. mars 2014)) Nätverket för estetik och omvårdnad Nätverket för materialkonsulenter Nätverket för sjuksköterskor inom klinisk farmakologi Nätverket för vårdutveckling Nätverket levnadsvanor Nätverket Sömn och Hälsa Svenskt nätverk för Forensisk Omvårdnad 15

16 Bilaga 2 Förtroendevalda Svensk sjuksköterskeförenings styrelse Ordförande Vice ordförande Ledamöter Personalrepresentant Ania Willman Catrine Jacobsson Ami Hommel Anna Ehrenberg Helle Wijk Karin Teider Maria Brovall Per Enarsson Ulrica Nilsson Torie Palm-Ernsäter Revisorer ordinarie Suppleanter Auktoriserad revisor Inger Rising Marie Stenberg Elisabeth Welin Henriksson (vakant) Lars Jäderström Valberedning Anne-Charlotte Egmar Eva Törnvall Gun Andersson Karin Olsson Pernilla Stenborg Nielsen Vetenskapliga råd Albert Westergren Ania Willman, ordförande Anna Strömberg Anna-Karin Edberg Birgit Rasmussen Elisabeth Strandberg, sekreterare Eva Benzein Ingela Skärsäter Inger Ekman Joakim Öhlén Lars Wallin Lena Gunningberg 16

17 Sjuksköterskornas etiska råd Anders Bremer (adjungerad) Catrine Jacobsson, ordförande Cecilia Lundmark Inger Torpenberg, sekreterare Jane Österlind Lilas Ali Åsa Moberg (allmänhetens representant) Redaktionsråd Anna-Maria Lundberg (student, adjungerad) Henrik Andersson Henrika Jormfeldt Ingrid Hellström Maria Brovall, ordförande Märtha Sund Levander Roland Nilsson, sekreterare Rolf Månsson, chefredaktör, ansvarig utgivare Sara Månsson, S & R medieproduktion Sari Wallin Stina Valdenäs 17

18 Bilaga 3 Publikationer 2014 Anna Götlind (red). (2014). The House of Nurses. Stockholm: The Swedish Society of Nursing Elisabeth Strandberg (red). (2014). Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. International Council of Nurse (ICN) Etiska kod för sjuksköterskor (2014). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Sara Bergqvist Månsson (red). (2014). Alla har rätt till god vård! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Sara Bergqvist Månsson och Jon Landquist (red). (2014). Det här är Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Sara Bergqvist Månsson (red). (2014). Satsa på specialistsjuksköterskan- för säkrare, tryggare och effektivare vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening (2014). Svensk sjuksköterskeförening om Omvårdnad och god vård (rev). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening (2014). Svensk sjuksköterskeförening om Nationellt fackspråk och terminologier. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening (2014). Re-Aktion kunskapsunderlag för säker läkemedelshantering nummer 8 (rev). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening (2014). Re-Aktion kunskapsunderlag för att minska risken för sömnstörningar nummer 9. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening (2014). Re-Aktion kunskapsunderlag adekvat bedömning av kroppstemperatur nummer 10. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Torie Palm Ernsäter (red). (2014). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening och Nationella föreningen för specialistsjuksköterskor i kirurgisk vård (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot kirurgisk vård. Stockholm. Svensk sjuksköterskeförening och Psykiatriska riksföreningen (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård (rev). Stockholm. 18

19 Bilaga 4 Remissvar år 2014 Föreningen för barn- och ungdomspsykiatri Synpunkter på riktlinjer depression till första linjen (Dnr 12/12/14) Livsmedelsverket Skriften Den värdefulla sjukhusmåltiden sjukhusledningen håller i nycklarna (Dnr 12/06/14) Läkemedelsverket Läkemedelsverkets förslag till ändring i verkets föreskrifter LVFS 2009:13, om förordnande och utelämnande av läkemedel och teknisk sprit vad gäller farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel (Dnr12/14/14) Regionala cancercentrum Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering (Dnr 12/28/14) Nationellt vårdprogram för maligna tumörsår (Dnr 12/22/14) Nationellt vårdprogram för kolorektal cancer (Dnr 12/29/14) Nationellt vårdprogram för huvud- och halscancer (Dnr 12/30/14) Socialdepartementet Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård Ds 2014:28 (Dnr 12/12/14) Elektronisk kommunikation vid rättspsykiatrisk vård m.m., DS 2013:65 (Dnr 12/30/13) En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Ds 2014:9 (Dnr 12/05/14) Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 (Dnr 12/10/14) Vaccination mot hepatit B (Dnr 12/07/14) Yttrande över privat införsel av alkoholdrycker, SOU 2014:58 (Dnr 12/18/14) 19

20 Socialstyrelsen Frågor kring Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2000:9, om undantag från kravet på legitimation för vikarie på anställning som sjuksköterska (Dnr 12/02/14) Förslag till ändringar i bilagan till Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2001:16, om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel (Dnr 12/11/14) Förslag om upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1992:9, om oklar febersjukdom efter utlandsvistelse (Dnr 12/24/14) Föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Dnr 40184/2014 (Dnr 12/21/14) Hur upptäcka våldsutsatthet? Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet (Dnr 12/01/14) Ny version av Nationell informationsstruktur Dnr /2014 (Dnr 12/26/14) Upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd 1997:10, Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (Dnr 12/23/14) Upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd 1997:8 Verksamhetschef, SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (Dnr 12/25/14) Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) SBU:s underlag för bedömning av etiska aspekter vid utvärdering av interventioner inom hälsooch sjukvård (Dnr 12/35/13) Statens standarinstitut (SIS) Kvalitet i äldreboende, SIS/TK 572 (Dnr 12/31/14) Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP) Synpunkter och stöd för riktlinjen depression till första linjen (Dnr 12/12/14) Utbildningsdepartementet Starka tillsammans. Betänkande av utredningen om nationell samordning av kliniska studier, SOU 2013:87 (Dnr 12/03/14) Yrkeskvalifikationsdirektivet- ett samlat genomförande, SOU 2014:19 (Dnr 12/08/14) 20

21 Bilaga 5 Kansli Kanslichef Birgitta Wedahl Administrativ samordnare Anette Danielsson Strategisk rådgivare Åsa Andersson Ekonomiansvarig Liisa Ikonen Ekonomiassistent/medlemsservice Alexandra Sidar Berktas Fastighetsansvarig Christer Sand Administration/vaktmästeri Mats Sjönell Kurs/konferensadministration Anna Skånberg Fonder och stipendier/administration Lina Hammarbäck (föräldraled.t.om. 31/8 2014) Fonder och stipendier/administration Christina Olsson (vikariat t.om 17/5 2014) Informatör Jon Landquist IT-ansvarig Simon Jäger Förvaltning Huså Roger Lind Handläggare Elisabeth Strandberg Ing-Marie Moegelin Inger Torpenberg Torie Palm Ernsäter Chefredaktör och ansvarig utgivare Rolf Månsson Projekt: Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer gällande sjukdomsförebyggande metoder Projektledare Delprojektledare Ylva Lyander Anitha Eriksson Elisabet Sundgren Eva Furuland Gerda Adelgren Lisa Östberg Maria Hjort Mattias Lidin Sara Haile Sofia Trygg Lycke Sölvi Vejby 21

22 Bilaga 6 Representation 2014 Arbetsgrupper och projekt i samverkan med andra organisationer Socialdepartementet Nationell ehälsa, samrådsgrupp Nationell Läkemedelsstrategi, råd t.o.m. mars E-hälsokommittén Arbetsgrupp Utredning av beslutsoförmögna inom vård, omsorg och forskning, referensgrupp Expertgrupp för kortare väntetider i cancervården Generiskt utbyte av läkemedel Vetenskapsrådet Horizon 2020 Referensgrupp Socialstyrelsen Möte med Generaldirektören Nationellt Råd för Ehälsa och gemensam Informationsstruktur Svensk interprofessionell grupp för åtgärdsregistrering vid psykiska hälsoproblem Utveckla statistiken av vården och omsorgen om äldre, Referensgrupp Nationellt planeringsstöd Referensgrupp Elisabeth Strandberg Inger Torpenberg Elisabeth Strandberg Inger Torpenberg Cecilia Olsson Torie Palm Ernsäter Elisabeth Strandberg Ania Willman Catrine Jacobsson Birgitta Wedahl Anna Ehrenberg Elisabeth Strandberg Maria Åling Charlotte Roos Ing-Marie Moegelin 22

23 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Dialogforum Åsa Andersson Statens Beredning för medicinsk utvärdering SBU-Alert Vetenskapliga råd Christel Bathsevani Anna Ehrenberg Statens offentliga utredningar Utredning om högspecialiserad vård Expertgrupp Oili Dahl Svenska Läkaresällskapet Medicinska Riksstämman Presidieträff Projekt: Säker vård Sveriges Kommuner och Landsting Jämställd vård, expertgrupp Nationell samordningsgrupp för kunskapsstyrning Kroniska sjukdomar i primärvården Referensgrupp Nationell kompetensgrupp för prevention och sjukdomsförebyggande metoder Projekt: Stimulera specialistutbildning Vårdförbundet Nätverk ehälsa Presidieträffar Ylva Lyander Inger Torpenberg Ania Willman Catrine Jacobsson Birgitta Wedahl Ami Hommel Torie Palm Ernsäter Åsa Andersson Catrine Jacobsson Åsa Andersson Inger Torpenberg Ami Hommel Åsa Andersson Elisabeth Strandberg Ania Willman Catrine Jacobsson 23

24 Birgitta Wedahl Ordförandeträffar Etik och ansvarsråd, adjungerad ledamot Vård i Norden Konferens RN4CAST, Linda Aiken Ania Willman Catrine Jacobsson Åsa Andersson Birgitta Wedahl Ania Willman Birgitta Wedahl Övriga organisationer Beslutsgruppen för Nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård Övergripande referensgrupp Deployment of Online Medical records & E-health services (DOME) projektet Mötesplats Välfärdsteknologi referensgrupp Nationellt Forum Klinisk slutexamination, adjungerad ledamot styrelsen Livsmedelsverkets, Nationella amningskommittén Nationella plattformen för Förbättringskunskap, arbetsgrupp Non Communicable Diseases (NCD) nätverket Prioriteringscentrum, styrelse Rätt till vårdinitiativet, nätverk Samverkan för säker vård Samverkansprojekt lärmodeller för Kvalitetsregister Catrine Jacobsson Åsa Andersson Elisabeth Strandberg Elisabeth Strandberg Ing-Marie Moegelin Ing-Marie Moegelin Inger Torpenberg Torie Palm Ernsäter Inger Torpenberg Catrine Jacobsson Inger Torpenberg Torie Palm Ernsäter Torie Palm Ernsäter 8:e Nationella Patientsäkerhetskonferensen Torie Palm Ernsäter Arbetsgrupp Statens Standardinstitut, SIS, Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst, arbetsgrupp Anne Hallbäck Eva Ståhl Söderberg 24

25 Tobacco Endgame, styrgrupp Inger Torpenberg Stiftelser och fonder Ebba Danelius stiftelse, styrelse Barnens Lyckopennings stipendienämnd Stiftelsen Sjuksköterskornas kamratfond Styrelsen Henning Ahlsons fond, styrelse Åsa Andersson Annica Örtenstrand Lina Hammarbäck f.om. aug Christina Olsson t.om. maj Åsa Andersson Nordiskt och Internationellt samarbete och konferenser European Federation of Nurses, EFN Bryssel, april Dublin, oktober Etik i Norden, representation från sjuksköterskornas etiska råd, Oslo European Oncology Nursing Society, EONS 30th Anniversary event, London Royal College of Nursing, RCN Glasgow International Forum on Quality & Safety in Healthcare, Paris Association for Common European Nursing Diagnoses, The International Health Terminology Standards Development Organisation (IHTSDO) Nordic Conference in Nursing research Styrgrupp Vetenskaplig kommitté Birgitta Wedahl Catrine Jacobsson Inger Torpenberg Ania Willman Ania Willman Torie Palm Ernsäter Helle Wijk Anna Ehrenberg Interventions and Outcomes, ACENDIO Styrelseledamot Jan Florin Elisabeth Strandberg Birgith Rasmussen Holritz Ania Willman Åsa Andersson Birgitta Wedahl 25

26 ANCC National Magnet Conference Dallas, USA International Learning Collaborative Oxford International Nurse Practitioner, Advanced Practice Nursing network ICN INP/APNN conference, Helsingfors Summer Symposium for Health Professions Educators, Vermont, USA Åsa Andersson Torie Palm Ernsäter Åsa Andersson Ing-Marie Moegelin Helle Wijk 26

27 Fonder och anslag Bilaga 7 Ansökningar Beviljade Utdelat Hjälpfonder: Stiftelsesamfond för ekonomiskt stöd Hemtunafonden Henning Ahlson Sigrid Ulrich SSAP:s samstiftelse Kamratfonden Summa: Örensgårdsfonden Svensk sjuksköterskeförenings egna budgeterade stipendier: Rese- och fortbildning Doktorandstipendiet Summa: Studiestipendier/rese- och fortbildningsbidrag: Sandströmska studiefonden Mimmie Dahlbeck Ebba Danelius (bidrag till SSF från stiftelse) SSEFs minnesfond Ulrica Croné Estrid Rodhe Florence Nightingales fond ansökningar SSFs stiftelsesamfond för studiestipendier fördelades Summa: Övrigt: Barnets Lyckopenning (i samråd med SBF) Summa:

28 Mottagare av studiestipendier på kr och därutöver: Siftelsen Florence Nightingales fond Frida Lundin Gurné Doktorand, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Projektets titel: Auktoriserad tolk som aktiv deltagare i ett tre-vägssamtal: Patienters och tolkars uppfattning om en utökad tolk-roll Belopp: kr Linda Sandström Doktorand, Luleå Tekniska Universitet Projektets titel: Att drabbas av trauma - det akuta skedet och livet efter en olycka Belopp: kr Jenny Söderberg Universitetsadjunkt, Högskolan i Gävle Projektets titel: Distriktssköterskans och primärvårdens möjligheter att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder Belopp: kr Lena Andersson Doktorand/beredskapssamordnare, Landstinget Sörmland Projektets titel: Information till patienter med hjärtsvikt vid primävårdsanslutna hjärtsviktsmottagningar respektive läkarmottagningar i primärvården Belopp: kr SSFs stiftelsesamfond för studiestipendier Helena Lööf Doktorand, Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Stockholm Projektets titel: Body awareness among persons with rheumatoid arthritis Belopp: kr Ebba Danelius stiftelse Åsa Burström Leg sjuksköterska, Barnkardiologimottagningen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm Projektets titel: Övergångsfasen från barnsjukvård och vuxensjukvård för ungdomar med komplicerade hjärtfel och deras föräldrar Belopp: kr 28

29 Henrik Hjelmgren Specialistsjuksköterska inom Barn och Ungdom, Astrid Lindgrens barnsjukhus, akut och infektionsavdelning, Stockholm Projektets titel: Aspekter kring blodprovstagning hos barn Belopp: kr Åsa Strinnholm Doktorand/allergikonsulent, Barn och ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus Umeå, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Projektets titel: Födoämnesöverkänslighet bland skolbarn med särskilt fokus på prevalens, livskvalitet och upplevelser i samband med dubbel blind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation Belopp: kr Pernilla Garmy Doktorand, Högskolan Kristianstad Projektets titel: Att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar med hjälp av systematiska skolbaserade insatser - en utvärderingsstudie i skolmiljö Belopp: kr Sari Kokkonen Nassef Doktorand, Neonatalenheten, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm Projektets titel: Föräldrars upplevelser av kylbehandling och sedvanlig neonatal intensivvård av deras nyfödda fullgångna barn samt hälsorelaterad livskvalitet av dessa barn vid 8-10 års ålder Belopp: kr Brian Unis Universitetsadjunkt, Karlstads universitet Projektets titel: Ungdomar i sen adolescens och sexualitet, sexual beteende, förhållande till sex- och samlevnadsundervisning och uppfattning i ämnet sex- och samlevnad Belopp: kr Pernilla Lucander Barnsjuksköterska, Lilla Erstagården barn och ungdomshospice, Stockholm Deltagande i konferensen: 2: nd Congress on Paediatric Palliative Care i Rom, november 2014 Belopp: kr Åsa Burström Leg sjuksköterska vid Barnkardiologmottagningen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Projektets titel: Övergången mellan barnsjukvård och vuxensjukvård för ungdomar med komplicerade hjärtfel Belopp: kr 29

30 Helena Antonsson Medicine doktor/leg. Sjuksköterska, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Projektets titel: Hälsostödjande samtal. En intervention för barn i skolåldern med avsikt att förebygga psykisk ohälsa Belopp: kr Mimmi Dahlbeck fond Karin Hugelius Anestesi- och ambulanssjuksköterska, Örebro Läns Landsting/Örebro universitet, ambulansavdelningen/anestesikliniken, Karlskoga Lasarett. Deltagande i konferensen 19: th World Congress on Disaster and Emergency Medicin (WCDEM), i Sydafrika, den april 2015 Belopp: kr Alice Lindströms studiefond Anna Abelsson Doktorand/adjunkt, Karlstads universitet Projektets titel: Att lära akut omhändertagande genom simulering Belopp: kr Elisabeth Carlson Universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap, hälsa och samhälle, Malmö högskola Projektets titel: Collaborative Learning in the global classroom. Peer learning as an educational model in the undergraduate nursing programme and critical friends on the global arena: collaborative doctoral seminars Belopp: kr Janeth Leksell Universitetslektor, Högskolan Dalarna Projektets titel: Nurse Professional Scale (NPC) - ett självskattat frågeformulär gällande sjuksköterskors yrkeskompetens Belopp: kr Susanne Höglund Arveklev Doktorand, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet Projektets titel: Studenters lärande i omvårdnad med dramapedagogik Belopp: kr 30

31 Helena Sjölin Universitetsadjunkt, specialistsjuksköterskeprogrammet Ambulanssjukvård, Karolinska institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, Stockholm Projektets titel: Från student till specialistutbildad sjuksköterska - prehospital professionsutveckling Belopp: kr Stiftelsen Ulrica Cronés fond Sandra Dovesson Leg sjuksköterska/forskarstuderande, Sophiahemmet högskola, Stockholm Projektets titel: Mäns upplevelser av livsförlängande behandlingar vid metastaserad kastrationsrefrektär prostatacancer Belopp: kr Marie-Louise Möllerberg Doktorand/leg. sjuksköterska, Linnéuniversitetet, Kalmar-Växjö, Medicinska behandlingsenheten, Skånes Onkologiska Klinik Projektets titel: Familjens livssituation när en familjemedlem lever med cancer Belopp: kr 31

32 Bilaga 8 Fastigheter Sjuksköterskornas Hus Sjuksköterskornas Hus är en viktig mötesplats för Svensk sjuksköterskeförenings styrelse, sektioner och nätverk, medlemmar och gäster. Av de cirka gäster som nyttjat lokalerna under året står sektioner och nätverk för flest antal bokningar. Lokalerna har även hyrts ut till andra organisationer, företag och grupper av sjuksköterskor samt till sjuksköterskor som disputerar eller vid jubileer. Fastigheten har under året genomgått ett antal reparations- och underhållsarbeten. Parkettgolvet på plan 1 och i styrelserummet har slipats och lackats. På grund av problem med ventilationsanläggningen på plan 1, blev golvet skadat och därför åtgärdat ännu en gång. Den tidigare vattenläckan från balkongen på plan 1 till vestibulen på entréplan har åtgärdats. Balkongen har fått ny golvbeläggning och nya brunnar har installerats. Kopparplåten runt balkong och angränsande tak, har bytts ut. Trasiga stenar runt stora entrén har ersatts med nya. Sprickan i taket i entréplan har åtgärdats och trapphusets väggar och tak har målats om. Ytterdörrarna till personalentrén och vaktmästeriet har tätats. Interiört har ett omfattande omklädningsarbete av stolar och soffor på plan 1 genomförts. Utöver detta har fastigheten genomgått sedvanlig fortlöpande service på anläggningar såsom hiss, ventilationssystem och värmeslingor på taket. Lägenheter BRF Flundran Nybrogatan Svensk sjuksköterskeförening äger tre fullt utrustade enrumslägenheter i bostadsrättsföreningens Flundran. En lägenhet nyttjas av Svensk sjuksköterskeförenings ordförande. Den andra lägenheten hyrs av anställd hos Svensk sjuksköterskeförening och den tredje nyttjas som övernattningslägenhet för styrelsemedlemmar i Svensk sjuksköterskeförening då de har uppdrag för föreningen som kräver övernattning i Stockholm. 32