EXAMENSARBETE. Byggnadsutformning av ett prefabricerat, energieffektivt småhus. Emelie Malmborg Civilingenjörsexamen Arkitektur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Byggnadsutformning av ett prefabricerat, energieffektivt småhus. Emelie Malmborg 2015. Civilingenjörsexamen Arkitektur"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Byggnadsutforning av ett prefabricerat, energieffektivt såhus Eelie Malborg 2015 Civilingenjörsexaen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för sahällsbyggnad och naturresurser

2 Byggnadsutforning av ett prefabricerat, energieffektivt såhus Exaensarbete, 30 högskolepoäng Författare Utgivningsår Progra Institution Universitet Handledare Exainator Eelie Malborg 2015 Civilingenjör Arkitektur, 270hp Institutionen för sahällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet Anders Björnfot Helena Lidelöw

3 Saanfattning I Sverige finns idag ett stort utbud av prefabricerade villor från ånga olika företag. Sedan lång tid tillbaka konkurrerar an fräst ed antingen lågt pris eller stor valfrihet i utforningen. De stigande energipriserna och Boverkets skärpta energikrav har gjort att även låg energiförbrukning blivit en viktig konkurrensfaktor. Englundshus är ett företag i Kalix so prefabricerar villor. I EU-projektet Norrlandshuset saarbetade de ed underleverantörer i Kalix-regionen för att ta fra en energieffektiv villa. Detta exaensarbete utfördes parallellt ed projektet och använde kriterier därifrån till fallstudien. Fallstudien ofattar att ta fra en villa klassad so inienergihus, so kan produceras effektivt i Englundshus fabrik. Först salades alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter utforades ett hus utifrån de. Det fratagna huset är en failjevilla i två plan ed yteffektiv planlösning och två olika varianter på fasadutforning. Resultatet visar att de uppställda energikraven är svåra att uppnå ed den av husfabrikanten föreslagna väggkonstruktionen, trots att huset utforats enligt principerna för energieffektivitet. Det krävs både noggrannare utförande av tätskikt och ett kliatskal ed högre prestanda för att uppnå kraven. 2

4 Abstract There is a great variety of prefabricated detached single faily hoes fro any different copanies in Sweden today. Traditionally they have copeted priarily with either a low price tag or great freedo in design. Rising energy prices and the tougher energy requireents set by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning has ade low power consuption a new iportant copetitive factor. Englundshus is a copany in Kalix who prefabricate single faily hoes. In the EU project Norrlandshuset they cooperated with suppliers in the Kalix region to develop an energy-efficient detached house. This thesis was carried out in parallel with the project and has applied the criteria fro the project to the case study. The case study includes developing a detached house classified as a inienergy building, which can be produced efficiently in Englundshus factory. First, all the conditions and requireents were collected, and then a house was designed based on those. The designed house is a detached single faily hoe with two floors, space-efficient floor planning and two different versions of façade design. The results show that the established energy requireents are difficult to achieve with the wall construction proposed by the house anufacturer, even though the house had been designed according to the principles of energy efficiency. A ore precise execution of airtightness and a building envelope with higher perforance is required to be able to fulfill the requireents. 3

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och ål Avgränsningar Metod Metodval Tillvägagångssätt Litteraturstudie Marknadsanalys Fallstudie Energiberäkning Litteraturstudie Marknad Arbetsetod ino industriellt såhusbyggande Byggsyste Energieffektiva hus Lågenergihus Kravnivåer Installationer Fallstudie Specifika förutsättningar Målgrupp Energianvändning Installationer Byggsyste Arkitektur Huskoncept Utforningsprocess Energiberäkning Diskussion Fallstudie Metod Fratidsutsikter Referenser

6 Bilagor 1. Ritningar 2. Energiberäkning 3. Teknisk beskrivning 5

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Englundshus är ett företag i Kalix so bl.a. tillverkar villor industriellt. De har en edelhög prefabriceringsgrad och levererar väggar och bjälklag so plana eleent. I EU-projektet Norrlandshuset, so pågick , försökte Englundshus att långsiktigt knyta tills sig underleverantörer i Kalix-regionen. I projektet edverkade leverantörer av fönster, takplåt, väresyste och färdiga badru. Dessuto edverkade forskare från Luleå Tekniska Universitet. Tillsaans tog an fra en industriellt byggd, energieffektiv villa. Detta exaensarbete startades för att bidra till projektet geno att självständigt ta fra ytterligare ett förslag på villa utifrån de uppsatta kriterierna. När fallstudien utfördes hösten 2009 skulle Boverket (2009) just skärpa energireglerna och ånga såhustillverkare stod inför stora utaningar för att anpassa sig till de. Satidigt utvärderades de första svenska passivvillorna och det visade sig att det var både tekniskt öjligt och ekonoiskt försvarbart att bygga ycket energieffektivt även i Sverige. 1.2 Syfte och ål Exaensarbetet syftar till att undersöka hur industriellt byggda såhus kan göras er energieffektiva geno en fallstudie där ett sådant hus utforas. Målet är att utfora en energieffektiv villa so klarar kraven för inienergihus i norra Sverige och kan produceras effektivt i Englundshus fabrik i Kalix. Huset ska tillhöra de billigare på arknaden, ha en attraktiv utforning och ge öjlighet till egna val. 1.3 Avgränsningar Hela exaensarbetet behandlar enfailjshus. Detta är en genogående avgränsning i både teoridelen och fallstudien. Förslag på konstruktion av väggar, tak och grund tillhandahålls av Englundshus. 6

8 2. Metod 2.1 Metodval När an salar in stora ängder strukturerad inforation so sedan bearbetas statistiskt är etoden kvantitativ. Motsatsen, en kvalitativ etod, används när an vill få en djupare förståelse av den inforation so salas in. Dataanalysen ställer då större krav på författarens analysföråga och angrepssättet kan bli er subjektivt. Med en deduktiv ansats testas en logiskt grundad hypotes ot verkligheten, till skillnad från den induktiva ansatsen där data salas in från verkligheten och jäförs eot den rådande teorin. (Patel & Davidson, 2003) Detta arbete är utfört ed kvalitativ etod och deduktiv ansats. 2.2 Tillvägagångssätt Arbetet inleds ed en litteraturstudie o lågenergihus, byggsyste för villor och arbetsprocesser vid utforning av prefabricerade villor. En analys av arknaden för prefabricerade villor görs också. Sedan prövas en arbetsetod geno en enkel fallstudie. Först kontaktas en expert ino de olika orådena (husfabrik, arkitekt och VVS-konsult). De bidrar ed kunskap so specifikt rör detta projekt vilket saanställs so skall- och bör-krav. Metoden är en kvalitativ intervju ed en person per fackoråde. När alla förutsättningar är insalade ritas huset. Utforningsprocessen utgår från de paraetrar so frakoit under föregående steg. Stor vikt läggs vid att göra bra koproisser ellan arkitektoniska kvalitéer och tekniska lösningar. Slutligen kontrolleras att kraven från olika aktörer uppfyllts geno bl.a. energiberäkningar. 2.3 Litteraturstudie En litteraturstudie tar fra vetenskaplig inforation so studiens data sedan kan analyseras ot, vilket ger arbetet teoretisk förankring. (Patel & Davidson, 2003). Litteraturstudien ofattar fraförallt böcker, tekniska rapporter och avhandlingar. Relevant litteratur har sökts i databaser vid Luleå universitetsbibliotek ed sökord so: byggsyste, prefabricering, industriellt byggande, lufttäthet, installationer, energieffektivitet, passivhus, lågenergihus. Lagstiftning och kravspecifikationer har fraförallt sökts på utgivarnas webbsidor. För att klargöra hur Englundshus utforningsprocess ser ut idag gjordes en observation under ett öte ed den projektgrupp so tar fra ett lågenergihus ino EU-projektet Norrlandshuset där bl.a. Englundshus ingår. För djupare förståelse för byggsysteet gjordes ett studiebesök i Englundshus fabrik. 2.4 Marknadsanalys Marknadsanalysen genofördes för att undersöka vilket utbud av prefabricerade villors so finns i Sverige, hur de byggs och utforas sat hur de presenteras ot kund. Undersökningen ofattade Sveriges tio största leverantörerna av prefabricerade villor, sat två lite indre tillverkare so specialiserat sig på energieffektiva hus. Analysen genofördes på inforation so hätats från respektive företags webbsida. 2.5 Fallstudie En fallstudie syftar till att fånga ett helhetsintryck av ett speciellt fenoen. Man låter en avgränsad del av ett större oråde representera verkligheten och testar sina teorier däri. Fallstudier kan 7

9 undersöka redan inträffade händelser, eller bedrivas parallellt ed och följa händelsen eller experientet so undersöks. Fallstudier kan göras ed kvalitativ eller kvantitativ data och görs för att studera företeelser på djupet. (Patel & Davidson, 2003). I fallstudien i detta arbete tas en energieffektiv villa fra. Först salas alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter utforas ett hus utifrån de. Insaling av förutsättningar har gjorts geno intervjuer ed arkitekt, installationskonsult och representanter för Englundshus. Fokus på intervjuerna var att få fra skall och bör-krav för det aktuella husprojektet. Detta arbete publiceras 2015,en arknadsanalysen och fallstudien utfördes hösten 2009, varför de kan upplevas so något daterade. 2.6 Energiberäkning Energieffektiviteten för det i fallstudien utforade huset validerades geno energiberäkning i prograet Vip+. Där projektspecifik data saknades användes prograets standardvärden. Linjära och punktforiga källor togs inte ed i beräkningen. Detta kan enligt en forskare vid LTU kopenseras ed att öka det beräknade värdet ed 2 i detta projekt, vilket också gjordes (Schade, 2009). Beräkningen gjordes dels ed dirketverkande el so värekälla, dels ed luft-luft värepup. Då huset inte uppfyllde de uppsatta kraven i alla delar av Sverige gjordes ytterligare en beräkning ed en rad indre justeringar för att visa att kraven är öjliga att uppfylla. 8

10 3. Litteraturstudie 3.1 Marknad Marknaden för prefabricerade villor i Sverige doineras inte av någon tillverkare. Totalt erbjuder inst ett 40-tal företag prefabricerade villor. Marknadsledaren, so erbjuder de billigaste husen, har en arknadsandel på endast (Byggfakta, 2010) I septeber 2009, undersöktes arknaden geno en studie av några trähusföretags hesidor. De hesidor so besöktes var de 10 största svenska trähusföretagen (se fig. 1). Dessuto besöktes Karlssonhus (www.karlssonhus.se) och Villa var (www.villavar.se) so specialiserat sig ot lågenergihus. Under februari 2010 besöktes sidorna igeno för att se viken utveckling so skett under tiden. Husen arknadsförs i huvudsak på två sätt, antingen ed sitt låga pris, eller ed sina stora öjligheter till individuell anpassning. Alla tillverkare har någon for av standardisering. Vissa tillverkare arkerar detta tydligt ot kunden ed standardiserade odeller där erkostnaden för ändringar är stor. Det är dessa tillverkare so säljer de billigare villorna. Den arkitektoniska friheten har fått stå tillbaka ot byggsysteets krav på standardiserat utförande. Hos de tillverkare där de tyngsta arknadsföringsarguenten är att kunden kan få huset "nästan so de vill" ärks inte standardiseringen utåt ot kunden. Även här har an givetvis ett bakoliggande byggsyste där vissa lösningar är billigare än andra, en det är inget so an kounicerar ut ot kund. Det är vanligt att standardisera ytskikt och fast inredning såso taktegel, innerdörrar och köksutrustning. Vill kunden välja bort något av detta får an ofta ett prisavdrag so är betydligt indre än den faktiska kostnaden för det bortvalda. Många säljer på utseende och planlösningar, det är svårt att hitta inforation o hur huset är uppbyggt, aterial osv. Det är också svårt att hitta inforation kring energiåtgång och energieffektivitet. Hos vissa finns ingen sådan inforation alls, och hos andra är den svår att använda för jäförelser. Dock är inforationen kring ytskikt, utrustningsstandard i bad och kök sat tillvalsöjligheter ofattande. Sveriges största trähusföretag Älvsbyhus 8,5 2. Trivselhus 6,1 3. Myresjöhus 6,0 4. Fiskarhedenvillan 4,8 5. LB-Hus 4,0 6. Sålandsvillan 3,5 7. Eksjöhus 3,0 8. Hjältevadshus (Finndoo) 3,0 9. Götenehus 2, A-hus 1,7 Figur 1 (Byggfakta, 2010) (Byggfakta, 2010) Det är vanligt att husen levereras ed någon for av värepup. Från 1 januari 2010 räknas hus ed värepup so eluppvärda enligt boverkets byggregler vilket edfört en halvering av tillåten energiåtgång för uppvärning, från tidigare 110/ 2 och år i zon III till 55/ 2 och år. Detta ärktes hos hustillverkarna när hesidorna besöktes för andra gången. Flertalet tillverkare har presenterat energieffektivare hus lago tills de nya reglerna trädde i kraft, och hos nästan alla finns 9

11 tydligare inforation o energiåtgång och byggreglerna kring energieffektivitet, sat vad an gjort för att huset ska bli energieffektivare. Anebyhus presenterade i slutet av 2009 ett nytt huskoncept kallat 1:a villan. Där finns husodeller so tack vare yteffektivitet och standardisering har ett lågt pris. Valfriheten är dock starkt begränsad. Flera tillverkare har följt efter och presenterat denna typ av budgethus. 3.2 Arbetsetod ino industriellt såhusbyggande Byggsektorn har en låg produktivitet, där ycket tid går åt till fel, slarv, göra o, väntan. Detta kan delvis avhjälpas ed bättre projektering och planering. I projekteringsfasen ska ånga olika kopetenser saverka, såso arkitekt, konstruktör, brandingenjör och byggare. Långt tillbaka har färre personer haft ansvar för er, en ed dagens ofattande regelverk, högre standard och er koplicerade byggsyste behövs detaljerade kunskaper ino vitt skilda oråden, varför ett flertal specialister åste ingå i projekteringsgruppen. (Arnstad, 2006) I en traditionell byggprocess kontaktar beställaren en arkitekt so ritar ett förslag på huset. Man tar fra en bygglovsritning so godkänns av kounen. När bygghandlingar ska tas fra kopplas olika konsulter in. Ibland har arkitekten en stor roll även i den här delen av processen, en inte alltid. När bygghandlingen är färdig länas den till byggaren. (Nordstrand, 2000) Ino det industriella byggandet vill an standardisera delar av tillverkningsprocessen för att få ett effektivt byggande. Detta standardiseringsarbete görs ofta tillsaans ed konsulter och underleverantörer för att få ed alla tekniska lösningar i systeet. I detta skede tas oftast ingen hänsyn till utforningsöjligheter och någon arkitekt är inte inkopplad. Många tillverkare försöker anpassa sina byggsyste för att ge arkitekten så stor frihet so öjligt. Arkitekten tar ofta fra sitt utforningsförslag självständigt och när det senare i processen bestäs att ett visst byggsyste ska användas krävs ånga koproisser. (Johnsson et al., 2012) Englundshus husodeller tas fra av deras egna ingenjörer och anpassas ofta efter kundens önskeål. I EU-projektet Norrlandshuset har en grundodell anpassats efter synpunkter från deltagarna i projektet. Det ingår ingen arkitekt i projektgruppen so består av underleverantörer av fönster, takplåt, väresyste och färdiga badru sat forskare från LTU. (Erikshaar, 2009) 3.3 Byggsyste Enklare byggsyste har funnits i alla tider. På den svenska landsbygden har an byggt på olika sätt i olika landsdelar och ed er eller indre standardiserad tekniker. I Skåne och på Gotland urade an ed sten, på Öland byggde an sala längor i skiftesverksteknik och i övriga Sverige, ed större tillgång till skog, byggde an tierhus so saanfogades ed varierande knututforning. (Jonsson, 1985) De första saanställningarna av typritningar ko på 1700-talet geno Carl Wijnblad och följdes sedan under 1800 talet av Charles Eil Löfwenskiölds Lantannabyggnader hufvudsakligen för indre jordbruk so fick stor spridning. Under 1900-talets början utko flera typritningskataloger och senare började de ges ut regelbundet av Kungliga bostadsstyrelsen. (Jonsson, 1985) Regelstoen uppfanns i Aerika 1833 och ko till Sverige i början på 1900-talet. När den tidigare vanliga plankstoen byttes ot regelstoe inskade aterialåtgången drastiskt. De första 10

12 företagen för onteringsfärdiga trähus startade i början på 1900-talet och an exporterade redan från början hus till bl.a. Aerika. (Andersson & Edlund, 2004) 1969 publicerades en undersökning av den svenska typhusbranschen. Då byggdes årligen enfailjshus i Sverige, varav två tredjedelar var så kallade typhus. I Sverige fanns totalt 60 typhusföretag, so sysselsatte 7000 anställda. De 6 största företagen stod för hälften av produktionen. Flertalet av fabrikerna fanns i södra o ellersta Sverige. Man byggde specialhus i begränsad ofattning, en indre ändringar i förhållande till katalogtyperna föreko i 50 av fallen. Företagen levererade antingen ruseleent eller yteleent och löpandebandprincipen började slå igeno i fabrikerna. Dock var prefabriceringsgraden inte så hög, företagen var oftare aterialleverantörer än husbyggare. Fasta sakvaror, såso kök, ingick endast o huset levererades helt färdigt. Ibland ingick uppvärningssysteet. (Gabrielsson & Ringar, 1970) År 2008 byggdes det såhus i Sverige. Trähusindustrin hade då anställda och edelpriset för en levererad byggsats var kr. Branschen har krypt en är fortfarande relativt stor. Det förekoer en ofattande export av onteringsfärdiga trähus, fräst till Norge, Danark och Tyskland. (TMF, 2009) Idag använder såhustillverkarna fräst två olika prefabriceringsetoder, volyoduler och plana byggeleent. Prefabriceringsgraden varierar ycket, och däred även koplexiteten. Den enklaste foren av planeleent är en oisolerad regelsektion, eventuellt ed skivor onterad på en sida. Den transporteras till byggarbetsplatsen där isolering, installationer, skivor och panel onteras. Ett sådant enkelt förfarande kräver inga avancerade hjälpedel eller särskilda kunskaper utöver noral byggteknik. En er utvecklad husfabrik har uppbyggda linjer för tillverkningen ed rullbord, vändbord och askiner upphängda i taket för er ergonoiska arbetsställningar. De est avancerade tillverkarna av planeleent bygger väggar ed helt färdig utsida i fabrik. Blocken har grundålad panel, isolering i flera skikt, tätskikt och ibland även förberedda eldragningar och skivaterial onterade. Fönster och dörrar är ofta färdigonterade. Även tak- och bjälklagssektioner kan prefabriceras, en där har ånga tillverkare valt en lägre prefabriceringsgrad. För att bygga volyoduler krävs er avancerade fabriker och konstruktionslösningar. Några kritiska punkter är åttoleranser, anslutning av installationer, saanfogning av tätskikt och kopplingar ellan oduler. Ofta bygger an golv, väggar och bjälklag på separata linjer och onterar sedan ihop de till oduler. Utrustning i kök och wc onteras färdigt likso i princip alla ytskikt. Hus so levereras so planeleent kan ställas på olika typer av platsbyggda grunder, de är effektiva att transportera och kan onteras till ett färdigt, tätt kliatskal på 2-3 dagar. Stokopletteringen ed innerväggar, utrustning och ytskikt tar dock tid och an får räkna ed 4-6 ånader från husleverans till inflyttning. Ett såhus byggt av volyoduler kan onteras och få tätt kliatskal på bara en dag vilket är optialt ur fuktsynpunkt. Efterso ycket arbete gjorts i fabrik är det klart för inflyttning 1-2 ånader efter leveransen. Volyeleenten ger dock tjockare bjälklag, indre flexibilitet i utforningen och kräver fler lastbilar vid transport. 11

13 3.4 Energieffektiva hus En energieffektiv grundfor har liten oslutningsarea i förhållande till den användbara ytan i huset, dvs. en sfär eller en kub. Dock kan det vara bättre ed en större fasadyta åt söder ed högre solinstrålning. Ett förhållande ellan längd och bredd på 3:2 anses optialt. Husforen bör vara kopakt, en vidhängande garage, vindfång och kallförråd kan användas för att få ett intressantare utseende. En bra tot har fri solinstrålning och oges av terräng so brosar vindhastigheterna. I städer bör husen placeras så att vinden hindras att ta fart på långa raka gator. Oavsett läge kan an skapa ett gynnsaare ikrokliat på själva toten ed lägre vindhastigheter och lite högre teperatur. Vindskydd kan an få från vegetation eller plank, en även geno att göa huset bako en höjd. Solavskärning från lövträd är optialt då de ger skugga på soarhalvåret en fritt solinflöde på vintern när löven fallit. (Bokalders & Block, 2009). Fönsterarean bör hållas nere, och gärna placeras ed något större fönster ot söder än norr. Även antalet fönster bör hållas lågt efterso så fönster har säre prestanda än stora. För att ändå uppfylla dagsljusbehovet åste fönsterplaceringarna övervägas noga. Mer ljus reflekteras in i ruet geno att t.ex. vinkla fönstersygarna eller placera ett fönster nära en vägg. (Bokalders & Block, 2009) Planlösningen kan optieras ed värezonsplanering, då rusfunktionerna placeras efter dess värebehov sat det väretillskott de skapar. På detta sätt kan an också inska behovet av kyla, vilket är ycket energikrävande. (Edén, 2007) I ett energieffektivt hus är det viktigt ed låga väreförluster geno kliatskalet, vilket uppnås geno tjockare och er kvalitativa isoleringsskikt, inskade köldbryggor sat aterial och fönster ed lägre u-värde. I lågenergihus väljs oftast ett ventilationssyste ed till- och frånlufts kanaler och en väreväxlare so tar tillvara vären i frånluften. Ventilationssysteet är extra viktigt för att föra ut överskottsväre under soliga dagar på soarhalvåret. För att ventilationssysteet ska fungera bra och väreväxlaren utnyttjas axialt är det viktigt att huset är lufttätt. (Andrén och Tiren, 2010) O kliatskären har otätheter sker oönskad ventilation geno de, speciellt under blåsiga dagar, vilket ökar energiförbrukningen. Med en lufttät kliatskär får an också högre kofort ed indre drag och bättre luftkvalité (o inkoande luft filtreras i ventilationssysteet). Dessuto undviker an att fuktig luft tränger ut i väggarna, något energieffektiva hus är extra känsliga för efterso fukten kan kondensera i välisolerade väggar vid ogynnsaa teperaturförhållanden. Lufttäthet åstadkos ed ångspärr (ofta platsfolie) i väggarna so tejpas i skarvar, hörn och anslutningar ot fönster och dörrar. (Adalberth, 1998) Kliatskalets lufttäthet kan provas ed en standardiserad etod. En fläkt onteras i en dörröppning och skapar övertryck och undertryck satidigt so läckaget äts. Geno att granska konstruktionen ed värekaera satidigt so huset är trycksatt kan an hitta otätheter. En provtryckning görs läpligen efter att alla installationer so påverkar tätskiktet är gjorda, en innan konstruktionen byggts igen helt. Då kan an relativt enkelt åtgärda otätheter so hittas. Täthetsprovning blir allt vanligare so kvalitetsbevis och ingår i standardavtalet hos vissa såhustillverkare. (Wahlgren, 2010) Den faktor so påverkar energiförbrukningen est är beteendet hos de so bor i huset. Väre- och ventilationssyste ska skötas o ed årstidsjusteringar, rengöring och filterbyten för att behålla sin prestanda. Energieffektiva vitvaror, snålspolande kranar och oderna belysningskällor ger förutsättningar, en lika viktigt är att använda de effektivt ed rätt teperatur i kyl och frys, fulla tvättaskiner, kortare duschtid och bara tända de lapor so behövs. Elförbrukningen i vardagen kan även inskas geno att undvika stand-by, hängtorka tvätt, använda lock på kastruller och endast vädra korta stunder när det behövs. (Bokalders & Block, 2009). 12

14 PROCESSS LÅGENERGIHUS TRADITIONELL PROCESS Geno att använda kulörer och aterial so upplevs vara så kan inohusteperaturen sänkas. Korkattor känns behagliga redan vid 10 grader och trägolv upplevs sköna vid noral rusteperatur edan plastattor och klinkergolv kräver högre teperaturer för att inte kännas kalla. Ett ru so ålas i en var kulör kräver lägre teperatur för att uppfattas so kofortabelt än ett ru ålad i en kall nyans. Man kan också påverka energiförbrukningen geno hur an öblerar. Bokhyllor och attor ökar isoleringen, likaså att dra för fönstren nattetid. Värs huset ed radiatorer är det viktigt att öbler placeras så att luften kan cirkulera och vären spridas i ruet. Överteperaturer från solinstrålning kan inskas ed arkiser, persienner eller rullgardiner. (Bokalders & Block, 2009). Det är svårt att i byggskedet påverka beteendet hos boende, en geno att bygga hus so har en låg grundförbrukning och ge förutsättningar för ett energieffektivt brukande får an ett hus ed en relativt sett låg energiförbrukning oavsett beteendet hos brukare. (Adalberth, 1998) Välj energikälla Visa och kontrollera elanvändning Utnyttja solenergi Effektivisera elanvändning Reducera väreförluster Figur 2 Den rekoenderade arbetsgången för lågenergihus är helt ovänd ot den traditionella processen. I en traditionell process koer an idag ofta bara till steg 2. Figuren är fratagen av Den Norske Statsbank i saarbete ed SIFTEC och Byggforsk. 3.5 Lågenergihus Begreppet lågenergihus har inga krav kopplat till sig, det anger bara att huset ska förbruka indre energi än otsvarande hus byggt enligt landets gällande lagar och byggregler. För att uppuntra energieffektivare byggnader har an i Tyskland, Schweiz och Österrike sedan 1990-talet klassificeringar ed hårdare energikrav än lagstiftningens. (Andrén & Tirén, 2010) Flera länder har följt efter och infört anpassade kravspecifikationer. Ino EU finns det förslag o att edlesländerna succesivt ska införa hårdare energikrav so närar sig nollenergibyggnader (EUlex, 2009). Ett inienergihus har en energiförbrukning so är högre än passivhusets, en betydligt lägre än lagstiftningens krav. Husen ska ha bättre kliatskal och täthet än byggnoren, en behöver väretillskott från någon for av värekälla. (Andrén & Tirén, 2010) I ett passivhus har kliatskalet så hög prestanda att den passivt tillförda energin från boende och teknisk utrustning räcker för att vära huset. Ett passivhus har därför ingen värekälla i traditionell 13

15 ening, oftast tillförs den lilla ängd energi so behövs för uppvärning vintertid geno ett elbatteri i tilluftsventilationen. Passivhus har välisolerade väggar och fönster, uppförs ed höga täthetskrav på kliatskalet och har ett ventilationssyste ed väreåtervinning. (Andrén & Tirén, 2010) Ett nollenergihus är ett passivhus so producerar den energi det förbrukar. Man kopletterar huset ed tex. vindkraftverk, solfångare och/eller solceller i tillräcklig ängd så att de alstrar lika ycket energi so huset totalt förbrukar per år. För att kopensera för årstidernas kliatskillnader är det tillåtet att sälja energiöverskott på soaren och köpa externt producerad energi på vinterhalvåret. (Andrén & Tirén, 2010) O an levererar signifikant er el än huset förbrukar kan huset kallas plusenergihus, detta är dock inget begrepp so används i kravspecifikationer. (Andrén & Tirén, 2010) Kravnivåer I Sverige ställs krav på nybyggnaders energieffektivitet geno boverkets byggregler (BBR). I BBR16 so utko 2009 är Sverige indelat i 3 zoner för att ta hänsyn till de skilda kliatförhållandena. (Boverket, 2009) De första svenska kravspecifikationerna för passivhus och inenergihus togs fra av Foru för energieffektivt byggande på uppdrag av energiyndigheten. De utgår från de tyska kraven en är anpassade för vad so är riligt i vårt kliat. I Tyskland, där an byggt passivhus i er än 15 år, är kravet en axial förbrukning på 10 per kvadrateter och år. Föruto axial energianvändning ställs även krav på axialt installerad eleffekt, kliatskalets täthet (luftläckning ax 0,3 l /s, 2 ) sat fönster och dörrars genosnittliga u-värde (1,0 för inienergihus, 0,9 för passivhus). (FEBY, 2009). Kravnivåer på byggnadens axiala specifika energianvändning år 2009 (/ 2 och år) Ej eluppvärt hus BBR Minienergihus Passivhus Zon I Zon II Zon III Eluppvärt hus, även värepupar Zon I Zon II Zon III Figur 3 Saanställda kravnivåer sat karta över Sverige ed zonindelning (Boverket, 2009, FEBY 2009) 14

16 3.6 Installationer I ett hus finns ånga installationer, t.ex. vatten, avlopp, el, väre, ventilation och ultiedia. Att projektera installationssysteen i saband ed utforningen är alltid fördelaktigt, och särskilt när energieffektiviteten är viktig. (Andrén, 2010) I detta arbete har endast uppvärnings- och ventilationssysteet undersökts då det påverkar energiförbrukningen est. I tabellen nedan redovisas en jäförelse ellan olika uppvärningssyste so kan vara tänkbara för en villa. Även en jäförelse ellan olika ventilationssyste redovisas. Uppvärningssätt och väredistributionssyste Direktverkande el (värer tilluften, alt. golvväre) Luftvärepup (värer tilluften) Jord/Berg/Vattenvärepup (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre) Frånluftsvärepup (tillvaratar väre i frånluften och värer rusluften) Luft-vattenvärepup (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre) + - Enkelt Relativt hög driftskostnad Låg investeringskostnad Elberoende Risk för torr luft Enkelt Elberoende Relativt låg investeringskostnad Enkelt Vattenburen väre ger bättre luftkvalité Enkelt Vattenburen väre ger bättre luftkvalité Kopleent krävs vid kall väderlek Elberoende Hög investeringskostnad Kopleent krävs vid kall väderlek Kräver ackuulatortank Elberoende Kopleent krävs vid kall väderlek Elberoende Kopleent krävs vid kall väderlek Relativt hög investeringskostnad Kräver ackuulatortank Pelletskain + solfångare (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre, liten del av kainvären värer ruet direkt) Fjärrväre (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre, alt. Vattenväreväxlare värer tilluft) Miljövänligt Relativt låg driftskostnad Vattenburen väre ger bättre luftkvalité Enkelt Miljövänligt Relativt låg driftskostnad i de flesta kounerna Kan anslutas till luft eller vattenburet distributionssyste (Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hideark & Stintzing, 2008) Liten egen arbetsinsats krävs varje vecka Sotning krävs Kräver ackuulatortank Finns ej överallt 15

17 Ventilationssyste Självdrag (utnyttjar otätheter för tilluft och skorstenseffekten för frånluft. Ingen fläkt) Mekanisk tilluft (T) (Fläkt trycker in luft i huset, frånluft via t.ex. fönsterventiler) Mekanisk frånluft (F) (Fläkt so suger ut luft ur huset, tilluft via t.ex. fönsterventiler) Mekanisk till och frånluft ed återvinning (FTX) (överför del av vären i frånluften till tilluften) + - Enkelt Fungerar bra på vintern, dåligt på Låg investeringskostnad soaren Fungerar inte tillsaans ed ett tätt hus Relativt enkelt Relativt låg investeringskostnad Renare inohusluft o filter används Relativt enkelt Relativt låg investeringskostnad. Ger undertryck i huset Kontrollerat flöde Vären tas tillvara Renare inohusluft o filter används (Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hideark & Stintzing, 2008) Vären tas inte tillvara Ger övertryck i huset Vären tas inte tillvara Vären tas inte tillvara, o inte en frånluftsvärepup används Högre investeringskostnad då dubbla kanaler och er koplicerad fläkt krävs 16

18 4. Fallstudie 4.1 Specifika förutsättningar Förutsättningar i fallstudien har salats in geno öten ed representanter för Englundshus sat en arkitekt och en VVS-konsult. Krav och önskeål so redovisas nedan gäller i detta specifika projekt och ska inte tolkas so generella krav eller ståndpunkter från de intervjuade Målgrupp Enligt Englundshus kravspecifikation ska det hus so tas fra i detta arbete ha en total boyta på kv. Huset ska passa en barnfailj och ha en odern öppen planlösning ed öjlighet till flera sovru. Planlösningen ska vara effektiv och huset ska tillhöra de billigare på arknaden, en ge öjlighet till egna val. (Stoltz, 2009) Konceptet ska i första hand tilltala en ålgrupp so önskar färdigställa en stor del av huset själva. Idén är att tillhandahålla det so är er ofattande och svårare att göra själv. Standardleveransen ska vara ett hus ed tätt kliatskal och helt färdiga badru, en an ska kunna välja till att få huset helt nyckelfärdigt. (Erikshaar, 2009) Energianvändning Huset ska klara energikraven i boverkets byggregler ed god arginal. Möjlighet ska finnas att få huset klassat so inienergihus. (Erikshaar, 2008) Huset åste vara välisolerat, inst 300 cellplast under grundplattan, 500 lösullsisolering i vindsbjälklaget och inst 300 isolering i ytterväggarna, gärna i flera skikt ed korslagda reglar. Förslag på ytterväggens uppbyggnad har tagits fra i EU-projektet och beskrivs närare i bifogad teknisk specifikation. (Stoltz, 2009) Huset ska ha ett tätt kliatskal för att inska energiåtgången sat för att undvika att fuktig luft tränger ut i stoen och skadar den. Väggen bör ha ett installationsskikt so tätskiktet placeras innanför, för att iniera antalet hål för t.ex. eldragningar och infästningar. Lufttätheten bör säkerställas geno att huset provtrycks efter ontering av tätskikt. (Gross, 2008)( Axelsson, 2002) Fönsterarean på huset bör inte överstiga 15 av golvarean och fönster och dörrar ska vara energieffektiva (Bergströ, 2009). Planlösningen bör vara relativt öppen för att sprida vären i huset. Passiv solenergi kan utnyttjas ed solinstrålning geno fönster. Huset bör ha ett vindfång för att inska energiförluster via ytterdörren. Vindfånget kan ha indre isolering och värs upp av spillväre från huset. (Andrén, 2010) Installationer För att få ett kontrollerat luftflöde i täta hus, sat för att kunna filtrera inkoande luft, åste en till- och frånluftsventilation installeras. I aggregatet återvinns vären i frånluften och överförs till inkoande luft.(adalberth, 1998, Abel, 2006) I ett välisolerat hus är det inte säkert att investeringskostnaden för ett er avancerat uppvärningssätt och vattenburet distributionssyste återbetalar sig. Därför är ett enkelt uppvärningssyste ed en elpatron so värer tilluften i ventilationssysteet att föredra. De kallaste dagarna kan ventilationen behöva ökas för att tillräckligt ycket väre ska kunna distribueras via tilluften. En elpatron används även för produktion av varvatten. (Bergströ, 2009)(Andrén, 2010) O huset inte blir tillräckligt effektivt för att endast 17

19 väras ed direktverkande el är det billigaste alternativet att använda en luft-luft värepup. (Bergströ, 2009) I badruet behövs lite extra uppvärning, vilket en elektrisk handdukstork kan bidra ed. O badruet placeras ot yttervägg krävs extra isolering i väggen eller ytterligare värekälla i badruet. Tekniska installationer för uppvärning och ventilation kräver utrye på 60x c. Installationerna kan placeras i tvätt- eller wcutrye, dock ej på vägg ot sovru pga. buller. (Bergströ, 2009) Byggsyste Englundshus tillverkar fullt färdiga väggblock och bjälklag en de kan inte tillverka oduler. Väggeleenten kan vara axialt eter av transportskäl. Det är fördelaktigt o huset kan byggas av få väggeleent, så att ontagetiden och antalet skarvar på byggnaden hålls nere. Taket byggs ofta på plats då det är billigare än att bygga färdiga taksektioner i fabrik. De har i dagsläget ingen energieffektiv lösning för snedtak och vill därför ha en husodell ed traditionella takstolar. Englundshus har inga stora lagerutryen, så de ser ingen vinst ed att standardisera sakvaror so t.ex. innerdörrar. (Erikshaar, 2009) Väggkonstruktionen har tagits fra av Englundshus, se bifogad teknisk specifikation. Englundshus ansvarar också för detaljutforningen i odulskarvar vilken inte redovisas här. Huset ska utrustas ed badru från PARTAB i Kalix so också deltar i EU-projektet Norrlandshuset. De tillverkar helt färdiga badrusoduler ed färdiga ytskikt och onterad inredning. Badrusodulerna kan placeras ot yttervägg, en det kan ge följdproble pga. de dubbla tätskikten i yttervägg och våtrusvägg. PARTAB kan leverera badrusoduler ed fönster, det fördyrar dock odulen och kräver stor precision vid projektering och ontering. Modulen kräver en nedsänkning i grunden på 70. (Stoltz, 2009) Grunden gjuts på byggarbetsplatsen i god tid innan huset onteras. Huset levereras i for av ytterväggblock, färdiga badrusoduler, trappa sat aterialsats till taket. Monteringen sker på två dagar där andra dagen ägnas åt taket. (Erikshaar, 2009) Arkitektur Arkitektur och utforning är er subjektivt än t.ex. installationer och byggsyste. För att avgränsa detta arbete beslutades att endast använda en arkitekt so källa ino detta oråde. Mötet ed henne resulterade i följande krav och rekoendationer för denna fallstudie; Bostaden ska uppfylla lagstiftningens krav. De regler so påverkar est är krav på ått i wc sat att kök, vardagsru, wc och plats för ett sovru ska finnas på saa våningsplan. Möjlighet till rundgång bör finnas någonstans, det skapar en positiv känsla, ger valfrihet och gör att ruen upplevs större. Ljusinsläpp bör placeras så att an ser ut geno fönster från så ånga platser so öjligt. Köket bör utforas effektivt för att inte ta för stor andel av den begränsade totalarean. Det kan uppnås t.ex. geno ett så kallat korridorskök ed två otstående arbetsbänkar, eller så kan kök och vardagsru sasas o yta. 18

20 Förråd och tvättru bör ha plats för bänkar/förvaring längs inst två sidor av ruet, gärna de otstående väggarna för optial effektivitet. En trappa i svängd for är lättare att gå i och tar indre golvyta jäfört ed ett rakt trapplopp. Det är vanligt att an vill ha utsikt ot frasidan från köket och ot baksidan från vardagsruet. Köket bör ha plats för atbord vid ett fönster. (Nordark, 2009) 4.2 Huskoncept Utforningsprocess Byggnadens for För att reducera energiförluster eftersträvades en liten oslutande area i förhållande till boarean, optialt är en sfär. Den est optiala foren so är läplig att bygga industriellt är en kub. Utifrån projektets förutsättningar innebär det en villa i två plan ed boarea per plan. Husets sidor begränsades till 10 eters utvändig längd för att hålla nere antalet väggblock, vilket inskar både skarvar, köldbryggor och kostnader. Till kubforen adderas ett vindfång för att inska energiförluster vid entrén sat bidra till en er tilltalande arkitektur. Vindfånget kan ha indre isolering och värs upp av spillväre från huset. Tekniska lösningar Utifrån rekoendationer av VVS-konsulten väljs FTX ventilation och uppvärning ed elpatron i första hand. Vid energiberäkningen prövas även uppvärning ed värepup. Huset ritas ed väggar enligt Englundshus förslag Planlösning På bottenvåningen läggs kök, vardagsru, tvätt & teknikru, wc och öjlighet att skapa ett sovru. Övervåningen får plats för 3-4 sovru sat wc. Wc placeras indragen från yttervägg för att utnyttja odulens 4 färdiga väggar sat undvika proble ed anslutning ot yttervägg. För att ge öjlighet till sekundärt ljusinsläpp i wc placeras en bastu ed litet fönster ellan wc och yttervägg. O an inte vill ha en bastu blir utryet istället ett förråd. Wc och tvätt placeras nära entrén. En trappa ed U-for väljs för yteffektiviteten och placeras itt i huset. På så sätt skapas rundgång på bottenvåningen. För att undvika en dyr förstärkning av bjälklagen krävs en bärande vägg i huset då spännvidden annars blir för stor för standarddiensionerna. Efterso konceptet ska passa kunder so vill bygga klart en stor del själva för att inska kostnaden är det önskvärt att inska ängden innerväggar so åste ingå i grundleveransen. Därför utnyttjas en av badruets väggar sat en vägg vid trappan för denna bärande funktion. Ovanvåningens badru får saa ått so bottenvåningens och placeras rakt över det. Det är kostnadseffektivt geno att an kan beställa flera likadana oduler av tillverkaren sat att det förenklar rördragning. Fönstren placeras så att an öts av ljusinsläpp från så ånga platser so öjligt och så att flera genosiktslinjer skapas. Efterso fönsterarean ska vara relativt liten läggs stor vikt vid val av storlek och placering. Satliga fönster och dörrar är inpassade ellan väggreglarna so sitter på standardavstånd. 19

21 Figur 4 Planlösning i grundutförande ed traditionell fasad. Fullständiga ritningar finns i bilaga 1 Figur 5 Planlösning ed öjliga tillval. 20

22 Fasadutforning Två varianter på fönsterplacering och fasadutforning tas fra. Den traditionella odellen knyter an till den röda stugan på landet och har stående locklistpanel, spröjsade fönster och syetrisk fönstersättning. Vindfången får ett sadeltak och en klassisk pardörr. Den oderna varianten har en slät, stående panel och blandade fönsterforer utan spröjs. Vindfånget har pulpettak, kläs ed liggande panel och kan utrustas ed balkong. Figur 6 Fasaden finns i två olika varianter, kallad traditionell och odern. Figur 7 En odell av huset ed odern respektive traditionell fasadutforning, renderad i prograet Archi-cad. 21

23 4.2.2 Energiberäkning Energiberäkningar av huset gjordes i prograet Vip+. Vid beräkningarna användes odellen odern, ed standardutrustning utan extra fönster, konstruktion enligt teknisk beskrivning sat täthet och u-värde på fönster och dörrar enligt inienergihuskrav. För övriga paraetrar användes prograets standardvärden. Beräkningarna gjordes för Luleå sat för de kallaste platserna ed tillgängliga kliatdata i respektive zon. Beräknad specifik energianvändning (/ 2 och år) standardkonstruktion + värepup + extraåtgärder + extraåtgärder och värepup Luleå (zon I) Kiruna (zon I) Särna (zon II) Jönköping (zon III) 72 * _43 * _57 39_ 47 _31_ Grönt = klarar inienergihuskrav. Rött = klarar inte BBR-krav. * = Beräkningen finns so bilaga Beräkningarna visar att huset klarar boverkets krav i zon I och II, en ligger precis över gränsen i zon III. Lägger an till en luft-luftvärepup klarar huset boverkets krav ed god arginal i satliga zoner, och det klarar dessuto inienergihus-kraven i zon III. För att klara inienergihuskraven i zon I gjordes ånga så åtgärder. Minskat luftläckage (geno bättre utfört tätskikt), bättre fönster (lägre u-värde), något indre fönsteryta, era isolering sat lättreglar i väggarna. Målet ed dessa ändringar var endast att visa att kravet är öjligt att uppnå på ett riligt sätt, någon utredning av ytterligare beräkning för andra kobinationer av återgärder gjordes därför inte. Ett alternativ sätt att relativt enkelt uppnå inienergihus-kravet kan vara att utrusta huset ed en effektiv bergvärepup och ett vattenburet distributionssyste ed radiatorer eller golvväre. En sådan lösning skulle dock fördyra huset ycket och det skulle däred inte tillhöra de billigare på arknaden. 22

24 5. Diskussion 5.1 Fallstudie Fallstudien visar att det är svårt att uppnå kraven för inienergihus ed Englundshus föreslagna konstruktion, även o husets planlösning ritats för att vara energieffektiv. Flera förbättringar av bl.a. konstruktion och lufttäthet krävdes för att nå kravnivåerna i norra delen av Sverige. Energiberäkningarna gjordes dessuto på grundutförandet av det fratagna huset, så för att kunna erbjuda de föreslagna tillvalen ed t.ex. extra fönster krävs ytterligare energisparande åtgärder. Alternativt kan an välja att erbjuda huset ed en effektivare en dyrare värekälla, t.ex. bergvärepup. I fallstudiens energiberäkningar utgicks från en lufttäthet i nivå ed kravspecifikationen för inienergihus. I den justerade energiberäkningen ökades sedan lufttätheten något. Andra hustillverkare har vid provtryckningar visat att det går att bygga prefabricerat ed så hög lufttäthet (Sandberg, 2008), en alla tillverkare åste själva utveckla sina lösningar för att uppnå tillräcklig lufttäthet och sedan verifiera den geno provtryckningar. Även o an hittills uppätt bättre lufttäthet i platsbyggda hus bör det industriella byggandet ha fördelar på sikt då an lättare kan standardisera arbetsutförande och aterial. Marknadsundersökningen visade att de största hustillverkarna satsar på antingen valfrihet eller lågt pris. I fallstudien fanns krav på både och, en lågt pris var ett viktigare krav, vilket ledde till ett relativt standardiserat hus ed få val för kunden. Det kan till viss del uppvägas geno att i arknadsföringen visa tydligt varför olika saker är standardiserade och hur det uppvägs av ett attraktivt pris. Geno att ta fra fler husodeller utifrån saa krav kan an också erbjuda större valfrihet. 5.2 Metod Arbetet genofördes so en fallstudie efterso forskarna i EU-projektet tyckte det vore intressant att få ett alternativt förslag på hur den efterfrågade villan kunde se ut. O an istället valt att studera projektets fratagna huskoncept skulle an kunnat ägna er tid åt att undersöka och utvärdera både utforningen och de tekniska lösningarna, vilket hade varit intressant. I fallstudien valdes en etod där krav och rekoendationer från olika oråden saanställdes innan utforningen påbörjades. Det fungerade bra och ånga krav var enklare att definiera än vad jag befarat. Det svåraste var att få Englundshus att beskriva kraven i sitt byggsyste. Det upplevdes även so att de har liten kunskap o vad so är dyrt respektive billigt att tillverka. Det var också svårt att hitta litteratur so beskriver olika byggsyste för såhus. Det beror troligen på att systeen utvecklats av respektive företag och behandlas so företagsheligheter. Det går att hitta er inforation o syste för flerbostadshus, fraförallt pga. att det forskats er o de och däred blir delar av teknikerna offentliga. 5.3 Fratidsutsikter Från 2021 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader (vilket inte ska förväxlas ed nollenergihus). Krav koer att ställas på kliatskalets prestanda i for av väreotstånd och täthet, sat på total energiförbrukning på fastigheten. (Boverket, 2015) För att uppnå dessa krav i norra Sverige behöver såhustillverkarna välja än er energieffektiva lösningar ed tjockare 23

25 isoleringsskikt och högpresterande fönster. Eleentskarvar åste utvecklas så att köldbryggor och otätheter inieras. Energiförbrukningskraven kan också ötas geno att kopensera en del av förbrukningen ed egen energiproduktion på fastigheten. Hustillverkarna får då leverera husen ed något so producerar energi, t.ex. solceller eller så vindkraftverk. Lufttäthetsprovning so redan idag erbjuds av ånga hustillverkare blir troligen en viktig kvalitetskontroll och koer antagligen att utföras i ett skede i byggprocessen där upptäckta fel kan åtgärdas. Troligen koer de två huvudinriktningarna på såhusarknaden bestå, där an arknadsför hus so antingen billigt och standardiserat eller ed hög valfrihet. Dessa inriktningar koer troligen utvecklas så att de tillverkare so satsar på hög valfrihet väljer en effektiv värekälla, högkvalitativa fönster, välisolerade väggar och utrustning för att generera energi på fastigheten. Kunden kan då fortfarande utfora huset så so de vill ed stora fönsterpartier och en indre kopakt for. Tillverkare so satsar på att erbjuda de billigaste husen kan istället välja att använda ett billigare uppvärningssyste ed luftvärepup och ta fra några standardhus ed energieffektiv for, begränsad fönsterarea och optierat kliatskal. Oavsett vilken väg hustillverkarna väljer att gå, behöver an inte bara lära sig vilka lösningar so är billiga respektive dyra att producera, an behöver också lära sig hur olika val påverkar energiförbrukningen. 24

26 6. Referenser Tryckta källor Abel, Enno & Elroth, Arne (2006). Byggnaden so syste. Stockhol: Foras Adalberth, Karin (1998). God lufttäthet: en guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer. Stockhol: Byggforskningsrådet Andersson, Thorbjörn & Edlund, Richard (2004). Kataloghuset: det egna heet i byggsats. Stockhol: Byggförl. i saarbete ed Jönköpings läns useu, Kalar läns useu och Sålands useu Andrén, Lars & Tirén, Lars M-G (2010). Passivhus: en handbok o energieffektivt byggande. Stockhol: Svensk Byggtjänst Arnstad, Lennart (2006). Bygg billigare och bo bättre. Stockhol: SIS förlag Axelsson, Anders & Andrén, Lars (2002). Väreboken: 20⁰C till lägsta kostnad. 2., rev. uppl. Bodin, Anders, Hideark, Jacob & Stintzing, Martin (2008). Arkitektens handbok. Stockhol: Addera Bokalders, Varis & Block, Maria (2009). Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande. Stockhol: Svensk Byggtjänst Boverket (2009) Regelsaling för byggande, BBR 2008: suppleent februari 2009, 9 Energihushålling. 1. uppl. Karlskrona: Boverket Boverket (2015) Förslag till svensk tilläpning av nära-nollenergibyggnader Rapport 2015:26. Karlskrona: Boverket Edén, Michael (2007). Energi och byggnadsutforning. Stockhol: Arkitekternas foru för forskning och utveckling (Arkus) Gabrielson, Inger & Ringar, Carl-Ivar (red.) (1970). 40 sätt att bygga såhus: en undersökning av typhusfabrikanternas standardleveranser utförd ino SAR:s såhusgrupp på uppdrag av Statens råd för byggnadsforskning. Stockhol: Statens institut för byggnadsforskning Gross, Holger (2008). Energisarta såhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockhol: Gross produktion i saarbete ed Villaägarnas riksförbund Johnsson H. et al. (2012). Industriellt husbyggande i Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet. Jonsson, Leif (1985). Från egnahe till villa: enfailjshuset i Sverige = [Fro owneroccupied house to detached house] : [the single-faily house in Sweden ]. Diss. Uppsala : Univ. Nordstrand, Uno (2000). Byggprocessen. Stockhol: Liber Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsetodikens grunder: att planera, genoföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur 25

27 Ej utgivna källor Englundshus(2009) Kravspecifikation för villa i projekt Norrlandhuset Elektroniskt publicerade källor [www] Sandberg, Eje (2008) Mätresultat Villa Malborg. Aton teknikkonsult AB Hätat från Byggfakta (2010) Byggfakta RBI 2009 Hätat från FEBY (2009) Kravspecifikationer för Passivhus och Minienergihus Hätat från; 9.htl KOM(2008) 780 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV o byggnaders energiprestanda Hätat från Tf (2009) Trähusbranschrapport Hätat från Wahlgren, Paula (2010) Goda exepel på lufttäta konstruktionslösningar. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Hätat från Muntliga källor Bergströ, Roland. Installationskonsult, JPAB Luleå. (Möte ) Erikshaar, Jarkko. Doktorand LTU, tidigare anställd på Englundhus. (Intervju ) Nordark, Josefina. Arkitekt, MAF Luleå. (Möte sat ) Schade, Jutta. Doktorand LTU (Möte ) Stoltz, Lars. Projektör, Englundshus Kalix. (Intervju vid besök i Englundshus fabrik ) 26

Datum: 2014-06-05. Företag: Totalkonsult 0346-713043

Datum: 2014-06-05. Företag: Totalkonsult 0346-713043 14-0043 Tullstorp 180-50 Villa Tullstorp 1 ( 7 ) Tullstorp 180:50 (Villa Oxford) Stora huset Datu: 2014-06-05 Tullstorp.VIP KOMMENTARER OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga

Läs mer

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK 1 ( 6 ) KOMMENTARER Användaruppgifter läser prograet in från filen Title.vpd när prograet startas. Uppgifterna i filen uppdateras under Katalogdata->Uppdatering av kataloger. Kryssrutan för användaruppgifter

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Datum: 2015-03-13. Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

Datum: 2015-03-13. Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2 1 ( 6 ) KOMMENTARER Byggherre: A-hus Uppvärning i bostaden via vattenburen golvväre på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2 Förutsättningar för indata enligt bifogat dokuent. INDATA Allänt Beräkningsperiod

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Villa Solgläntan är ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter. Huset är ett traditionellt

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Energideklaration. Organisationsnummer 773200-0653. Postnummer. Telefonnummer. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas.

Energideklaration. Organisationsnummer 773200-0653. Postnummer. Telefonnummer. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas. Energideklaration Version: 2.2 Dekl.id: 64006 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens nan Brf Affärsannen Organisationsnuer 773200-0653 Utländsk adress Mölnbackagatan 3-7 Land E-postadress info@brfaffarsannen.se

Läs mer

REPORT. Trafikbullerutredning Hanaskog. ÅF Infrastructure AB. Mia Lindros. Date 01/07/2015. Author Mia Lindros. Phone +46 10 505 25 44

REPORT. Trafikbullerutredning Hanaskog. ÅF Infrastructure AB. Mia Lindros. Date 01/07/2015. Author Mia Lindros. Phone +46 10 505 25 44 REPORT Author Mia Lindros Phone +46 10 5 25 44 Mobile +467036889 E-ail ia.lindros@afconsult.co Date 01/07/2015 Project ID 709533 Client Östra Göinge Koun, Linnea Widing Trafikbullerutredning Hanaskog ÅF

Läs mer

Lång och grund eller bred och djup V-botten Ett effektivt alternativ till djup V-botten

Lång och grund eller bred och djup V-botten Ett effektivt alternativ till djup V-botten Båt ed dubbla slag och sal planande botten ed liten bottenresning Lång och grund eller bred och djup V-botten Ett effektivt alternativ till djup V-botten Här presenteras ett banbrytande otorbåtskoncept

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

Bilaga 4. Beräkningar i Vip- Energy 1.5.5. Renoverad byggnad med 2.7 fönster

Bilaga 4. Beräkningar i Vip- Energy 1.5.5. Renoverad byggnad med 2.7 fönster Bilaga 4 Beräkningar i Vip- Energy 1.5.5 Renoverad byggnad ed 2.7 fönster Växjö, 2011-06-15 15 poäng Exaensarbete/2BY13E Handledare: Tony Ti, InPro Installationsconsult AB Handledare: Leif Gustavsson,,

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

162 m 2 SKÖN INSPIRATION

162 m 2 SKÖN INSPIRATION 162 m 2 SKÖN INSPIRATION VÄLKOMMEN HEM När man går in i ett hus för första gången har man oftast alla sinnen öppna. Allt är nytt och miljön ger olika signaler. Ibland känns det som att komma hem. Vi hoppas

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

LB-Hus Villa Vakteln Passiv

LB-Hus Villa Vakteln Passiv LB-Hus Villa Vakteln Passiv Inledning Vårat mål är att utifrån givna förutsättningar forma en villa vilken är så användarvänlig, attraktiv och prisvärd som möjligt. Genom att skapa ett passivhus vars drift

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter

Läs mer

Villan. Ett energismart alternativ. Sandwichkonstuktion med SPU-isolering

Villan. Ett energismart alternativ. Sandwichkonstuktion med SPU-isolering Villan Ett energismart alternativ Sandwichkonstuktion med SPU-isolering Målgrupp Vår målgrupp med huset är den moderna människan som uppskattar sin fritid och vill ha ett energieffektivt hus som är framtids

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Ansökan om tillstånd till hantering av explosiv vara

Ansökan om tillstånd till hantering av explosiv vara Ansökan o tillstånd till hantering av explosiv vara Ansökan o tillstånd enligt Lagen (2010:1011) o brandfarliga och explosiva varor för: Hantering explosiva varor Överföring av explosiva varor ino Sverige

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

Ett klimatsmart projekt

Ett klimatsmart projekt Ett klimatsmart projekt För att stoppa klimatförändringarna måste våra utsläpp av växthusgaser minska dramatiskt. Det krävs konstruktiva samarbeten för att ta oss från individuellt koldioxidsnåla produkter

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

PM - Detaljplan för Utby 1:103, Ale kommun

PM - Detaljplan för Utby 1:103, Ale kommun PM 1 (5) Eik Olsson Tel +46 10 505 84 10 Mobil +46 70 184 74 10 Fax +46 10 505 30 09 erik.o.olsson@afconsult.co Datu 2014-02-25 Plan- och byggavdelningen 449 80 Alafors Uppdragsnr Detaljplan för Utby 1:103,

Läs mer

Pavlion Living Arkitekthus AB Tel: +46 (0) 8 501 644 01 E-mail: info@pavilionliving.se Web: www.pavilionliving.se Postadress: Valhallavägen 172,

Pavlion Living Arkitekthus AB Tel: +46 (0) 8 501 644 01 E-mail: info@pavilionliving.se Web: www.pavilionliving.se Postadress: Valhallavägen 172, Pavlion Living Arkitekthus AB Tel: +46 (0) 8 501 644 01 E-mail: info@pavilionliving.se Web: www.pavilionliving.se Postadress: Valhallavägen 172, SE-115 27, Stockholm 2 PAVILION LIVING erbjuder dig ett

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

NEW ENGLAND BOBERGA VRETBO VÄSTERÅS

NEW ENGLAND BOBERGA VRETBO VÄSTERÅS NEW ENGLAND BOBERGA VRETBO VÄSTERÅS New England - BOBERGA VRETBO - De senaste åren har jag gång på gång stött på behovet från många kunder, att kunna kombinera trygghet och bekvämlighet, funktion och design

Läs mer

162 m 2 SKÖN INSPIRATION

162 m 2 SKÖN INSPIRATION 162 m 2 SKÖN INSPIRATION VÄLKOMMEN HEM När man går in i ett hus för första gången har man oftast alla sinnen öppna. Allt är nytt och miljön ger olika signaler. Ibland känns det som att komma hem. Vi hoppas

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 5 Aberrationer LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY

ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Avdelning Marknad Handläggare ABRAHAMSSON THORD Svante Fahlén BYSÄTTRA 10 740 12 KNUTBY Energideklaration/analys/besiktning Bysättra 1:2 o 3:1 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning

Läs mer

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras) 1 Blanketten skickas till: RÄDDNINGSNÄMNDEN adshuset, 261 80 Landskrona Tfn. 0418-470 700 Ansökan o förvärv av explosiva varor förvaring av explosiva varor handel ed explosiva varor överföring av explosiva

Läs mer

EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnämnden 2006-04-18. Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kommunhuset, rum 386 ÄRENDEN

EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnämnden 2006-04-18. Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kommunhuset, rum 386 ÄRENDEN EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnänden 2006-04-18 Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kounhuset, ru 386 ÄRENDEN 1. Organisationsförändring, kulturenheten och biblioteket 2. Bidrag

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

2013-05-21. Begäran om planbesked för del av kv Ormen. Dnr KS 2012-444 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

2013-05-21. Begäran om planbesked för del av kv Ormen. Dnr KS 2012-444 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta Utdrag ur protokoll fört vid saanträde ed kounstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-05-21 173 Begäran o planbesked för del av kv Oren. Dnr KS 2012-444 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-

Kommunstyrelsen 1999- Arbetsutskottet 1(9 1(9 Datu: 1023 februari, noveber, 2012009 Plats och tid Stadshuset i Ströstads koun, 10 februari, 2012 kl. 09.00 12.00 ande tu Thor Edquist, Halden koune Ronnie Brorsson, Ströstads

Läs mer

Tabell 1. Dimensionerande ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor enligt SS 25268:2007, kontorslokaler.

Tabell 1. Dimensionerande ljudnivåer från trafik och andra yttre ljudkällor enligt SS 25268:2007, kontorslokaler. Stockhol 2014-02-27 Er beteckning: --- Vår beteckning: 2014-007 PM1 Buller och vibrationer vid 2 Vid kvarteret Tygeln i Solna planeras ett nytt kontorshus. En ny detaljplan håller på att tas fra för orådet

Läs mer

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES

Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Lågenergihus till en låg kostnad utvärdering av värme- och lagringssystemet ASES Jan-Erik Eskilsby Marcus Rydbo Maria Mattsson AB Svenskt Klimatneutralt Boende, Övre Skräddaregårdsvägen 10, 517 37 Bollebygd,

Läs mer

ROOM FOR GREAT DAYS. c90 - en ny generation flyttbara lokaler för kontor

ROOM FOR GREAT DAYS. c90 - en ny generation flyttbara lokaler för kontor ROOM FOR GREAT DAYS c90 - en ny generation flyttbara lokaler för kontor 1 CRAMO ADAPTEO HYR FÖR FRAMTIDEN moderna material LJUS INTERIÖR Kraven på dagens lokaler är allt annat än små - och det med rätta.

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Globalt experiment under KEMINS ÅR. Saltvatten

Globalt experiment under KEMINS ÅR. Saltvatten Globalt experient under KEMINS ÅR Saltvatten I det här dokuentet finns en beskrivning av Saltvattenuppgiften, so är en del av det globala experientet so genoförs under KEMINS ÅR 2011. Nästan allt vatten

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson

Det industriella byggandets historia. Helena Johnsson Det industriella byggandets historia Helena Johnsson Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått Fredrik Blom 1820-1840 Stockholm Flyttbara hus England The Portable Manning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Din Individuella Graviditetsplan. Barnmorskegruppen Öresund

Din Individuella Graviditetsplan. Barnmorskegruppen Öresund Din Individuella Graviditetsplan Barnorskegruppen Öresund BASUTBUDET För er inforation se vår hesida Rutinbesök Vecka 6-9 Hälsosatal Vecka 9-12 Inskrivning Vecka 11+0 -> 13+6 CUB ( 33) Vecka 18 Rutin ultraljud

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

Hustyper och Ridanläggning

Hustyper och Ridanläggning Hustyper och Ridanläggning BYGGENTREPRENÖR MÄKLARE ARKITEKT Tel 0322-661236 - Mobil 0707-661240 Tel 0512-797277 - Mobil 0706-644538 Tel. 031-743 84 80, 0322-63 76 00 www.rydlersbygg.se www.lansfast.se

Läs mer

Frilanskontor i Hus 1

Frilanskontor i Hus 1 Frilanskontor i Hus 1 Vilket gör att företag vill arbeta här so bidrar ekonoiskt till platsen. Större företag = z zz Rester z z frilansare enskild fira frilansare enskild fira arbetsplats working sall

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras):

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras): Ifylld blankett skickas till: Miljö- och Byggförvaltningen Ströstads Koun 452 80 Ströstad Ansökan o förvärv av explosiva varor förvaring av explosiva varor handel ed explosiva varor överföring av explosiva

Läs mer

Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp 2014-08-27, att tillämpas senast fr o m 2014-11-15 POLICY MARKÅTKOMST

Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp 2014-08-27, att tillämpas senast fr o m 2014-11-15 POLICY MARKÅTKOMST Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp 14-08-27, att tilläpas senast fr o 14-11- POLICY MARKÅTKOMST Historik I ars 01 förnyades det raavtal Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svensk

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Om Sveriges första passivhusvilla

Om Sveriges första passivhusvilla Går det att bygga ett hus som inte behöver vare sig element eller golvvärme? Som tar vara på kroppsvärme och värmen från hushållsapparater men samtidigt ger ett bra inomhusklimat? Den här foldern ger en

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 4 Tilläggsisolera ytterväggen invändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser ANSÖKAN o tillstånd att använda radiosändare för talkounikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser 1(5) Ansökan avser 1 Nytt tillstånd Ändring av tillstånd nr: Återkallelse/uppsägning av tillstånd

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Fuktsäkra putsade fasader

Fuktsäkra putsade fasader Fuktsäkra putsade fasader Vi har lösningen! Aquapanel Outdoor I ett villaområde utanför Malmö renoverar Malmö Mur och Puts AB fuktskadade fasader på tio villor byggda så sent som 1999. Sedan de gamla fasaderna

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong

Läs mer

7 NYA HUS. Välkommen in i våra nya hemtrevliga hus. Sedan 1947

7 NYA HUS. Välkommen in i våra nya hemtrevliga hus. Sedan 1947 7 NYA HUS Välkommen in i våra nya hemtrevliga hus Sedan 1947 Läs om våra 7 nya hus VARMT VÄLKOMMEN TILL VISNING AV VÅRA HEMTREVLIGA HUS SOM BYGGS AV TRÄ FRÅN VÅRA EGNA OCH NÄRLIGGANDE SKOGAR. BLÄDDRA GÄRNA

Läs mer

Leveransdeklaration Fritid 52-2011 LD 2011Fritid 52 Reviderad: 2011-05-31

Leveransdeklaration Fritid 52-2011 LD 2011Fritid 52 Reviderad: 2011-05-31 Leveransdeklaration Fritid 52-2011 LD 2011Fritid 52 Reviderad: 2011-05-31 Huskomponenter Linghed AB Tel: +46 246 32 22 00 Huvudkontor - Fabrik Fax: +46 246 22 475 Lingvägen 130 E-post: info@dala-hus.se

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Förfrågningsunderlag hus ver. 2

Förfrågningsunderlag hus ver. 2 Förfrågningsunderlag hus ver. 2 Måtten är inte hugna i sten utan kan ändras om det gör bygget billigare. Likaså om motsvarande byggmaterial finns med samma egenskaper så kan det räknas på, eller alternativ

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK

Munspelet i Lund. Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet i Lund Ny energismart skola med REDAir FLEX och REDAir LINK Munspelet är en skola i Lund för barn upp till årskurs tre. När den drabbades av fukt- och mögel skador beslöt kommunen att bygga en

Läs mer

Ansökan/anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ. Allmänna uppgifter

Ansökan/anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ. Allmänna uppgifter Sida 1 av 5 Ansökan/anälan enligt 13-15 förordningen o iljöfarlig verksahet och hälsoskydd o inrättande av avloppsanläggningar sat anälan o ändring av befintliga anläggningar inklusive ansökan o installation

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energianvändning i monteringsfärdiga småhus en marknadsöversikt

Energianvändning i monteringsfärdiga småhus en marknadsöversikt Energianvändning i monteringsfärdiga småhus en marknadsöversikt kommunala energi- och klimatrådgivare Välkommen! Syftet med denna marknadsöversikt är att hjälpa privatpersoner som dig att hitta småhusföretag

Läs mer

Glöm huskataloger, vi levererar vilket hus du vill!

Glöm huskataloger, vi levererar vilket hus du vill! Glöm huskataloger, vi levererar vilket hus du vill! Vilket hus vill du ha? Och hur mycket vill du bygga själv? Egna ritningar - Standardhus - Arkitektritat Tillsammans med Sjömarkenshus kan du på ett smart

Läs mer

Vad händer på Passivhusfronten?

Vad händer på Passivhusfronten? Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter

Läs mer

Så bygger vi: Trots att bottenplan är yteffektiv upplevs det inte trångt pga uterummet samt högt i tak

Så bygger vi: Trots att bottenplan är yteffektiv upplevs det inte trångt pga uterummet samt högt i tak Så bygger vi: Bottenvåningen är dyrast att bygga. Genom att göra den yteffektiv, så minskar vi byggkostnaderna rejält. Alla hus är fristående - inga grannar vägg-i-vägg! Planlösningsbehoven har ändrats

Läs mer