Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden"

Transkript

1 Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden Johanna Edestav Mars 2012 Dnr: Mbn KON

2 (14) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Barnkonventionen Barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnets perspektiv SYFTE METOD REDOVISNING Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention Exempel från andra kommuner Strängnäs Trelleborg Borlänge Falun Södertälje Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Sju framgångsfaktorer från barnombudsmannen ANALYS Barnperspektiv eller barnrättsperspektiv Barnkonsekvensanalys Implementering för vilka ärendetyper? Arbetsprocessen Höra barn Uppföljning SLUTSATSER OCH FÖRSLAG LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...12 BILAGA

3 (14) SAMMANFATTNING Miljö- och bygglovsnämnden har beslutat att ge bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in barnperspektivet i nämndens kommande beslutsärenden. FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. Järfällas, Strängnäs samt Botkyrkas lokala barnombud har sedan 2009 samarbetat för att ta fram förslag på barnkonsekvensanalyser. Det första förslaget är att göra en barnkonsekvensanalys inför beslut genom att svara på tre frågor. Detta förslag har införts av kultur- och fritidsnämnden och är det förslag som den lokala barnombudsgruppen rekommenderar. De andra alternativen är att endast svara på en fråga eller att tillsammans med det lokala barnombudet ta fram ett eget förslag som är anpassat till verksamheten. Denna utredning föreslår att införa det första förslaget från barnombudsgruppen fast med en ytterligare fråga. Utredningen föreslår att barnkonsekvensanalys görs inför alla beslutsärenden som beslutas av nämnden så att alla handläggare får in barnperspektivet samt för att se vilka ärenden där det är relevant. Rutiner bör tas fram med hur man ska jobba med barnperspektivet. Det kan vara bra att ha barnchecklistan i åtanke redan i början av ärendeprocessen för att ge möjlighet till barn och unga alternativt en utbildad person att komma med sina åsikter där det är av relevans. Det kan dock vara svårt att ta in barn och ungas synpunkter i alla ärenden som berör barn och unga utan det kan vara bra att börja med de ärenden där man kan se en direkt koppling i den mån det är möjligt. Det är sedan upp till nämnden att ha deras synpunkter i beaktandet vid beslut. Nämnden bör fundera över om det är barnperspektivet eller barnrättsperspektivet som man vill införa. Med barnrättsperspektivet tar man hänsyn till barnens rättigheter enligt barnkonventionen medan barnperspektivet innebär att vuxna sätter sig in i barnets situation och i beslut överväger om beslutet har en påverkan på barnet. Att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys och svara på en barnchecklista är ett sätt att säkerhetsställa barnets rättigheter. 1. BAKGRUND Miljö- och bygglovsnämnden beslutade i oktober 2011 att ge bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in barnperspektivet i nämndens kommande beslutsärenden.

4 (14) 1.1. Barnkonventionen Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. 1 Sverige anslöt sig till barnkonventionen Regering och riksdag antog en ny nationell strategi år 2010 för att stärka barns rättigheter och ersätter strategin som antogs år Syftet med strategin är att den ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter utifrån gällande lagstiftning. 2 FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. 3 Barnkonventionen ska stärka barnets värde och rättighet som samhällsmedborgare och brukare. Med barn avses varje människa som är under 18 år. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn ska alltså inte ta ställning till frågor som de inte har möjlighet att överblicka konsekvenserna av och barnets rätt att komma till tals måste vara underställd principen om barnets bästa. 4 Barnkonventionen består av 54 artiklar som säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. Det är då viktigt att ta reda på vad barn själva tänker och tycker. 5 Barnkonventionen följer fyra grundprinciper: Artikel 2: Varje barn, utan undantag har rätt att få ta del av sina rättigheter Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas Artikel 12: Barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad Barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnets perspektiv Barnperspektivet innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets situation. Detta för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn. 7 När beslutsfattare överväger om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen har man ett barnperspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna som barn har enligt barnkonventionen. Att säkerhetsställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut innebär att ha ett barnrättsperspektiv hämtad Barnbokslut 2010, Trelleborgs kommun 3 Barn och ungdomar i samhällsplanering Kunskapsunderlag och handläggningsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3, Länsstyrelsen Blekinge län 4 Barn och ungdomar i samhällsplanering Kunskapsunderlag och handläggningsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3, Länsstyrelsen Blekinge län 5 hämtad hämtad hämtad Regeringskansliet, 2011, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

5 (14) Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv (som görs av vuxna) i förhållande till rådande villkor SYFTE Syftet är att se hur miljö- och bygglovsnämnden (Mbn) kan föra in barnperspektivet i sina beslutsärenden och yttranden. 3. METOD I den här utredningen har flera personer inom olika typer av verksamheter, kommuner samt myndigheter kontaktats för att få en bred bild som möjligt av barnperspektivet och hur det kan tillämpas. Personerna som har kontaktats och intervjuats inom denna utredning är; Carin Hallstedt Idstam (lokalt barnombud, Järfälla kommun), Karin Seleborg (miljöchef, Järfälla kommun), Marika Jegréus (bygglovchef, Järfälla kommun), Ulla Eriksson (nämndsekreterare kultur- och fritidsförvaltningen, Järfälla kommun), Erika Larsson (stabchef Barn- och ungdomsförvaltningen, Järfälla kommun), Helena Edvinsson (lokal barnombudsman Strängnäs kommun), Paki Holvander (kommunstrateg, Södertälje kommun), Ewa Hollén (lokal barnombudsman, Botkyrka kommun), Karin Jeppsson (samordnare barnkonventionen, Trelleborg kommun), Sophia Sundlin (Ungdomsombud, Kalmar kommun), Karin Hansson (nämndsekreterare miljönämnden, Falun kommun) samt Kenneth Ljung (utredare, Barnombudsmannen). Flera personer på socialförvaltningen i Järfälla har kontaktats i och med deras arbete med barnperspektivet. Dock är inget av det med i den här utredningen. Information har även hämtats från Internet från bl.a. barnombudsmannens hemsida och olika kommuners barnbokslut. 4. REDOVISNING Sedan 2009 har Järfällas, Botkyrkas och Strängnäs lokala barnombud samarbetat för att ta fram förslag på barnkonsekvensanalyser. Fem politiker från Järfälla har deltagit i detta. Förslagen är riktade till kommunstyrelsen och innefattar även förslag på antal verksamheter för införande av barnkonsekvensanalyser. Den här utredningen tar endast upp delarna av förslagen som handlar om formen på barnkonsekvensanalyserna. Den lokala barnombudsgruppen har kommit fram till tre förslag. 1. Det ena förslaget innebär att involvera barnen inför beslut som rör barn genom att i ärendehanteringssystemet infoga rubriken Barnkonsekvensanalys. Under rubriken finns en länk till tre frågor som berör barnets bästa: 1. Kommer beslutet att beröra barn och unga, nu eller i framtiden? 2. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? 3. Har barn och unga fått uttrycka sin mening? 2. Det andra förslaget innebär en anpassning av frågeställningarna, som på ett enklare sätt kan utföras av verksamheterna. Den frågan som besvaras är endast: - Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? 9 hämtad

6 (14) 3. Det tredje förslaget innebär att verksamheterna i samråd med den lokala barnombudsmannen konstruerar förslag som är anpassat till respektive verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden (Kun) har infört det första förslaget i alla tjänsteskrivelser där det är av relevans. Barn- och ungdomsnämnden (Bun) gör barnkonsekvensanalyser i alla ärenden, men i de ärenden där det är särskilt relevant har de barnkonsekvensanalys som rubrik i tjänsteskrivelsen. Det använder sig inte av de tre frågorna i första förslaget utan gör egna bedömningar Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention Järfälla kommun har en Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention och är antagen av kommunfullmäktige och är ett av kommunens styrdokument. Syftet med handlingsprogrammet var att skapa en politisk policy med en genomtänkt strategi avseende barn- och ungdomsarbetet i kommunen. Med en policy som grund ges förutsättningar för att bättre tillgodose ett barn- och ungdomsperspektiv i den kommunala beslutsprocessen. Man kan därigenom tydliggöra att barns och ungdomars bästa måste vägleda alla nämnder och styrelser i deras arbete. 10 Två mål i handlingsprogrammet är att barn och ungdom i Järfälla skall ha och känna att de har inflytande, delaktighet och medbestämmande samt alla barn och ungdomar skall våga utnyttja sin rätt till inflytande, delaktighet och medbestämmande. En åtgärd till detta är att samtliga kommunala förvaltningar och enheter skall i konkreta verksamhetsplaner redovisa hur man förverkligar målen rörande barns och ungdomars inflytande, delaktighet och medbestämmande. Handlingsprogrammet ska vara en plattform för fortsatta diskussioner och åtgärder i de olika nämnderna. Det anger en grundsyn och vilka prioriteringar som måste göras. Programmet ska kunna genomföras inom givna budgetramar. Redovisning av vidtagna åtgärder och resultat ska årligen göras i nämndernas verksamhetsberättelser 4.2. Exempel från andra kommuner Strängnäs I Strängnäs kommun har plan- och byggenheten samt stadsmiljöenheten infört det första förslaget som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram. Den lokala barnombudsmannen hjälper tjänstemännen med att kontakta barnen för att få deras synpunkter i olika ärenden. Barnkonsekvensanalyser görs inte på alla typer av ärenden Trelleborg I barnbokslutet för år 2010 har förvaltningarna i Trelleborg kommun fått svara på hur det under år 2010 har arbetat för att barnets bästa ska komma i främsta rummet samt 10 Handlingsprogram Barn- och ungdomsarbetet i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention, Dnr 1997/ Helena Edvinsson, lokal barnombudsman, Strängnäs kommun,

7 (14) hur de under 2010 har gått tillväga för att låta barn komma till tals i de frågor som berör dem. På första frågan har stadsbyggnadskontoret svarat att då det gäller ärenden där barn befaras kunna påverkas av utformningen, hörs berörda specialister och deras synpunkter vägs in innan beslut fattas. På andra frågan har de svarat att de vid större frågor försökt att på enklare sätt förklara processer och innehåll i sina dokument och planer, t.ex. gjordes en enklare sammanfattning på lättare svenska i översiktsplanen ÖP2010. Därtill arbetar stadsbyggnadskontoret i projektet med Trafikverket; Barn och unga i samhällsplaneringen. Trelleborgs kommun har även en barnchecklista som används i varierande grad mellan förvaltningarna/nämnderna. Barnchecklistan uppfattas av en del förvaltningar som bra och användbar arbetsmetod men för andra förvaltningar är det oklart hur den ska användas. 12 Trelleborgs samordnare för barnkonventionen anser att barnchecklistan behöver utvecklas och bli mer djupgående med frågor där svaren kräver mer motiveringar Borlänge I Borlänge har miljö- och byggnadsnämnden en utsedd ledamot som i varje planärende fört diskussioner om barnperspektivet samt även i en del bygglovärenden Falun I barnbokslutet för 2006 från Falun kommun kan man läsa att miljönämnden sedan 2005 har använt barnchecklistan som en särskild punkt på dagordningen och prövar ärendena på sammanträdet mot barnchecklistan. 14 Sedan årsskiftet 2011/2012 har man slutat med det eftersom barnchecklistan hastades förbi och blev slentrianmässigt behandlad. Barnperspektivet tas dock upp i de ärenden som berör barn Södertälje Barnchecklistan ska användas i alla beslut som fattas i alla nämnder, KS samt KF. Tyvärr fungerar det inte så bra som det är tänkt. Politikerna har dock möjlighet att återremittera ärenden som saknar barnchecklista. 16 Miljökontoret har i sin mall för tjänsteskrivelse infogat att under rubriken ärende så ska detta stycke inledas med om ärendet berör barn och i så fall på vilket sätt Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Sju framgångsfaktorer från barnombudsmannen De faktorer som är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med barnkonventionen är: Ledningens entydiga stöd och engagemang Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument Utbildning och information Utgå från befintliga arbetsprocesser Ekonomiska och personella resurser 12 Barnbokslut 2010, Trelleborgs kommun 13 Barnbokslut 2010, Borlänge kommun 14 Barnbokslut 2006, Falun kommun 15 Karin Hansson, nämndsekreterare miljönämnden, Falun kommun 16 Paki Holvander, Kommunstrateg, Södertälje kommun, Välfärdsbokslut 2006, Södertälje kommun

8 (14) Dialog och erfarenhetsöverföring Uppföljning och utvärdering 18 Barnombudsmannen har skrivit ett faktablad på hur man praktiskt kan arbeta med barnkonventionen. Nedan följer utdrag från faktabladet utifrån de sju framgångsfaktorerna ovan. 19 Ledningens entydiga stöd och engagemang En avgörande faktor om arbetet med att införa barnperspektivet är förankring och engagemang hos både ledning och personal. Ledningen måste först inse att den har det yttersta ansvaret för att barnkonventionens bestämmelser beaktas i arbets- och beslutsprocesser. Ledningens uppgift är också att skapa förutsättningar för att arbetet med barnkonventionen ska kunna bedrivas inom organisationen. Ett grundligt förarbete som får bred förankring bland politiker, i förvaltningar och verksamheter skapar goda förutsättningar för att lyckas på lång sikt. I förankringsfasen är målet att få hela organisationen att verka mot samma mål. Många viktiga ställningstaganden görs i detta skede. Det är därför viktigt att avsätta tid för förankringsprocessen. Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument I förankringsprocessen ingår att de beslut som fattas kring barnkonventionen måste arbetas in i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Kartläggningar av barns villkor är ett sätt att få svar på grundläggande frågor som man bör ställa sig både vid början av ett förändringsarbete och återkommande under arbetets gång. Det är viktigt att identifiera problem inom det område man arbetar och se över vad som behöver förändras. Man behöver också ta reda på vilka resurser som finns och hur de ska utnyttjas. Utbildning och information Genom att sprida information och utbilda medarbetare kan man också nå framgång. En grundförutsättning för förändringsarbete är att alla medarbetare är informerade om den nya målsättningen. De bör också få möjlighet att inhämta faktakunskap om barnkonventionens historia, innehåll och juridiska status. Medarbetarna bör även känna till vad det innebär att ha ett barnperspektiv i den egna verksamheten och de egna beslutsprocesserna. Utan en sådan förståelse kommer inte arbetet med att integrera ett barnperspektiv att kännas naturligt. Utgå från befintliga arbetsprocesser Genom att utgå från befintliga arbetsprocesser utnyttjas de resurser som organisationen redan har och belastningen på organisationen och den enskilde medarbetaren behöver inte bli så stor när man börjar arbeta med ytterligare ett perspektiv. Ekonomiska och personella resurser Att börja arbeta med ett nytt perspektiv kan innebära stora eller små förändringar beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om. Förändringarna kan komma att innebära kostnader till exempel för personal. Oavsett graden av förändring är det viktigt att ge medarbetarna tid att utveckla sitt arbete till att omfatta det nya perspektivet. Dialog och erfarenhetsöverföring Dialog och erfarenhetsöverföring är viktigt både inom organisationen och mellan olika organisationer. Genom att diskutera erfarenheter lär man av varandra och slip- 18 I myndigheternas uppdrag En undersökning av barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter, Barnombudsmannen rapporterar BR 2007:03 19 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, Faktablad från

9 (14) per göra om samma misstag, samtidigt som ämnet hålls levande och risken för att perspektivet glöms bort minskar. Det är också viktigt med samverkan och helhetssyn i arbetet med barnkonventionen. Arbetet kan många gånger effektiviseras genom samverkan. Samverkan bör ha en utgångspunkt i barns behov och en helhetssyn på barnet. Uppföljning och utvärdering Uppföljningar och utvärderingar visar hur barnperspektivet har beaktats och vilka effekter besluten verkligen har fått. Det är ett viktigt led när man ska formulera nya mål och arbetsmetoder. Väl fungerande organisationer gör redan idag uppföljningar och utvärderingar för att få kunskap om vilka effekter beslut har fått för barn och unga ANALYS Det är många ärenden i Mbn som på något sätt har en påverkan på barn och ungdomar. Som exempel kan nämnas den fysiska miljön i skolorna. Barnombudsmannen gjorde en undersökning år 2002 om Rätten att komma till tals. I den framkom att barn och unga inte är särskilt nöjda med skolans fysiska miljö. När det gäller toalettbesök svarade 21 procent att de alltid/ofta håller sig en hel dag och 20 procent att de ibland håller sig en hel dag. 21 Det kan samtidigt vara svårt att veta hur man ska införa barnperspektivet i vissa typer av ärenden och i många ärenden ska lagstiftning följas. En provomgång kan därför behövas med uppföljning och utvärdering efter förslagsvis ett år Barnperspektiv eller barnrättsperspektiv Nämnden bör fundera över om det är barnperspektivet eller barnrättsperspektivet som man ska införa. Att ha ett barnperspektiv menas att vuxna sätter sig in i barnets situation och att beslutsfattare överväger om beslutet eller åtgärden berör barnet eller inte. Medan barnrättsperspektiv innebär att man tar hänsyn till de rättigheter barn har enligt lag och barnkonventionen. Offentliga aktörer måste följa barnkonventionen eftersom Sverige har ratificerat barnkonventionen. Ett annat sätt att se på det är att barnperspektivet är mer subjektivt, det är de vuxnas syn på vad barn tänker. Barnperspektivet kan också vara otydligt vad man menar och med vems perspektiv man egentligen anser. Barnrättsperspektivet är mer objektivt eftersom man utgår från barnkonventionen och huvudprinciperna. Rättigheterna styr perspektivet. Att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys och analysera utefter barnkonventionen är ett sätt att arbeta för barns rättigheter Barnkonsekvensanalys Miljö- och bygglovsnämnden bör överväga någon av de tre förslag som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram. Fördelen med det första förslaget med att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys genom att svara på tre frågor (barnchecklista) är att samtliga aspekter med utgångspunkt på barnens bästa och barnkonventionen tas upp. En annan fördel är att Kun redan har infört detta alternativ och man kan därmed ta lärdom av deras erfarenheter. Detta är även det förslag som de lokala barnombu- 20 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, Faktablad från 21 Vill man gå på toa ligger man illa till Om arbetsmiljön i skolan, Barnombudsmannen rapporterar BR2006:01

10 (14) den rekommenderar. Nackdelen är att förslaget kan uppfattas som komplicerat och tidskrävande av handläggarna. Det andra förslaget med endast en fråga är det förslag som på ett enklare sätt kan utföras av verksamheterna. Nackdelen är att man kan missa viktiga aspekter utifrån barnkonventionen. Det tredje förslaget med att anpassa förslaget till verksamheten tillsammans med det lokala barnombudet kan vara en fördel för att få barnperspektivet att kännas mer relevant för Mbn. Den här utredningen föreslår att införa det första förslaget (med vissa omformuleringar) med en barnchecklista (se bilaga) men att lägga till en ytterligare fråga nämligen; Vilka synpunkter/intressen har barn haft? Deras synpunkter tar man sedan med i tjänsteskrivelsen så att nämnden har dem i åtanke inför beslut och kan ta hänsyn till dem i den mån det är möjligt. I de övriga frågorna är det även viktigt att inte bara svara ja eller nej utan ett mer utförligt svar för att nämnden lättare ska kunna fatta ett beslut ur ett barnperspektiv. I vissa ärenden, exempelvis tillsynsärenden, är det dock svårt att kräva mer av verksamheterna än vad lagstiftningen kräver och det kan därför vara svårt att svara på barnchecklistan. I första frågan i barnchecklistan Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden kan man därför kryssa i Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet. Om man inför en barnchecklista är det viktigt att handläggarna får utbildning på hur checklistan ska användas. I flera kommuner som har infört en barnchecklista används den inte i den utsträckning som man önskar vilket kan bero på okunskap på hur den ska användas. Barnombudsmannen har ställt frågor via enkäter till Sveriges kommuner. Det har visat sig att checklista är den metod som är vanligast för att pröva barnets bästa. Det finns både positiva och negativa uppfattningar om barnchecklistor. En del menar att de checklistor som finns används slentrianmässigt och i praktiken mest innebär en ökad arbetsbörda för berörd personal. Checklistor behöver anpassas utifrån den verksamhet där de ska användas. Det är också viktigt att checklistan blir en naturlig del av ett arbetssätt med att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser. För att ett sådant arbetssätt ska få största möjliga effekt är det av stor vikt att samtliga aktörer får relevant information om och utbildning i hur och när metoden ska användas Implementering för vilka ärendetyper? Ett alternativ och som denna utredning förespråkar är att införa barnperspektivet i alla beslutsärenden som hanteras av nämnden genom att svara på en barnchecklista. I de ärenden där barn inte berörs svarar man nej på första frågan och inget mer. Detta gör att alla handläggare får med barnperspektivet i handläggningen av ärenden samt att man lättare ser i vilka ärenden som barnperspektivet är relevant. Ett annat alternativ är att göra det stegvis och endast för en del ärendetyper. Det kan man göra för t.ex. ärendetyper som inte är bunden till lagstiftning eller ärendetyper som inkluderar flera olika områden (miljöskydd, närmiljö och livsmedel) som anmälningsärenden. Även i yttranden av detaljplaner vore det bra att ha med barnperspektivet eftersom planärenden har stor påverkan på barn. 22 Från beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter, Barnombudsmannen rapporterar BR 2008:04

11 (14) Arbetsprocessen Om man beslutar sig att införa en barnchecklista behöver man få in en rutin på hur den ska användas samt när i ärendeprocessen man ska ta in den. Det är en fördel om man kan utgå från befintliga arbetsprocesser för att minimera en ökad arbetsbelastning för handläggarna. Det är bra om man har checklistan i åtanke redan i början av ärendeprocessen. Detta för att det bör finnas tid och möjlighet för barn att få komma med sina synpunkter i de ärenden där det är relevant. För detta krävs utbildning av handläggarna så att de får kunskap om hur man kan jobba med barnperspektivet. Det kan sedan räcka att jobba med barnchecklistan i samband med tjänsteskrivelsen. Rutiner bör dock tas fram där man bl.a. utreder när man ska ta in barnchecklistan. I tjänsteskrivelsen bör man ha en rubrik med barnkonsekvensanalys med slutsatsen från barnchecklistan och en hänvisning till den. Ett annat alternativ är att ha barnkonsekvensanalys som en särskild punkt på dagordningen och pröva ärendena på sammanträdena mot barnchecklistan. Ett ytterligare alternativ är att ha en utsedd ledamot som lyfter fram barnperspektivet i de ärenden där det är relevant. Nackdelen med dessa två alternativ är att barnperspektivet kommer in sent i processen och blir därför inte så genomarbetat samt att man inte har någon möjlighet att lyssna till barnen. Fördelen med alternativen är att man då får in politikerna i barnperspektivstänket samt minskar arbetsbelastningen för handläggarna Höra barn Om ett ärende berör barn är det viktigt att det finns riktlinjer i vilka typer av ärenden som barn ska ha möjlighet att få uttrycka sina åsikter. Detta är kopplat till artikel 12 i barnkonventionen och är den som brukar vara svårast att införa. Det kan vara svårt att lyssna till barnen i alla ärenden som berör barnen. Många ärenden berör barn på något sätt men har inte alltid en direkt koppling som exempelvis installation av eldstad och luftvärmepump. Till en början bör man lyssna till barnen i de ärenden som har en direkt koppling till barn. När det gäller bygglovsärenden är därför ett alternativ att ta in barn och ungas synpunkter i ärenden gällande allmänna byggnader. Man bör ta fram rutiner där man ser över vilka typer av ärenden som det är möjligt att lyssna till barn. Ett sätt att ta in barns synpunkter är att mejla till elevråden i kommunen. Järfällas barnombud kan se en nackdel med detta då man inte kan veta om det är barnen som svarar på frågan eller om det är en vuxen. Kontakt kan även tas med Järfällas ungdomsråd. Har man ingen möjlighet att fråga barn och ungdomar får man fråga utbildade lärare eller personer som har god kännedom om barn och dess utveckling, som det lokala barnombudet. Det lokala barnombudet kan även fungera som en kontaktperson mellan handläggare och barnen. I Kun är det genom Järfällas ungdomsråd som ungdomar från högstadiet och upp till gymnasiet kan framföra sina synpunkter på nämndärenden och i möte med förvalt-

12 (14) ningschefen. När det gäller yngre barn har de exempelvis kommit med förslag till utsmyckningen av simhallen genom teckningar Uppföljning Efter ett år bör nämnden göra en utvärdering för att se hur man kan gå vidare. Det man bör utvärdera är: I hur stor andel av alla tjänsteskrivelser har en barnkonsekvensanalys gjorts? Har man säkerhetsställt barnens rättigheter i beslut? Inför hur många beslut har man lyssnat på barnen? Hur har barnchecklistan fungerat för handläggarna? Har det hållits utbildning? Diskuteras barnperspektivet under sammanträdena? I vilka typer av ärenden är barnperspektivet relevant? Finns det några rutiner som bör ändras eller införas för att kunna arbeta med barnperspektivet? 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Det finns många olika sätt och vägar att föra in barnperspektivet. Det är svårt att veta innan vilket sätt som är bäst. Det kan även vara svårt att veta hur man ska ta in perspektivet i vissa typer av ärenden. Därför kan det vara bra att göra en provomgång i ett år och sen göra en utvärdering för att se hur man ska fortsätta. Av de tre förslagen som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram föreslår denna utredning att nämnden inför det första förslaget med en barnchecklista men med fyra stycken frågor (se bilaga). Denna utredning föreslår även att nämnden inför dessa frågor i alla beslutsärenden som hanteras av Mbn så att alla handläggare får med barnperspektivet samt för att se i vilka ärenden där barnperspektivet är relevant. Det är viktigt att handläggarna samt politiker utbildas i barnkonventionen samt hur barnchecklistan ska användas. Om det inte finns någon förståelse för barnkonventionen kommer införande av barnperspektivet inte att kännas naturligt. I flera kommuner används inte barnchecklistan i den utsträckning som man hade önskat vilket bl.a. kan bero på för lite kunskap om hur den ska användas. Man bör även ta fram rutiner för hur man ska arbeta med barnperspektivet och barnchecklistan. Den här utredningen rekommenderar att man har barnchecklistan i åtanke redan från början av ärendeprocessen. Detta för att se till barns bästa i den mån det är möjligt samt för att det bör finnas tid och möjlighet för barn och unga alternativt utbildad person/er att få komma med sina synpunkter i de ärenden där det är relevant. Ett alternativ är att ha det lokala barnombudet som en kontaktperson mellan barn och handläggare. Det kan dock vara svårt att ta in barn och ungas synpunkter i alla ärenden som berör barn. Till en början bör man lyssna till barnen i de ärenden som har en direkt koppling till barn och unga, exempelvis allmänna byggnader vid bygglovsärenden. Det är sedan upp till nämnden i sina beslut att beakta dessa synpunkter i den mån det är möjligt. 23 Ulla Eriksson, nämndsekreterare kultur- och fritidsförvaltningen,

13 (14) 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Barnombudsmannen, Faktablad, Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnombudsmannen rapporterar, Från beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter, BR 2008:04 Barnombudsmannen rapporterar, I myndigheternas uppdrag En undersökning av barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter, BR2007:03 Barnombudsmannen rapporterar, Vill man gå på toa ligger man illa till Om arbetsmiljön i skolan, BR2006:01 Borlänge kommun, Barnbokslut 2010 Falun kommun, Barnbokslut 2006 Järfälla kommun, Handlingsprogram Barn- och ungdomsarbetet i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention, Dnr Kst 1997/146 Länsstyrelsen Blekinge län, Barn och ungdomar i samhällsplaneringen - Kunskapsunderlag och handlingsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3 Regeringskansliet, 2011, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Rädda Barnen, Alla barn har samma rättigheter, hämtad Södertälje kommun, Välfärdsbokslut 2006 Trelleborgs kommun, Barnbokslut 2010 Västra Götalandsregionen, Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv, hämtad

14 (14) BILAGA 1 BARNCHECKLISTA Barnchecklista för miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun skall upprättas vid beredning av alla beslutsärenden som går till nämnden. Ansvarig nämnd: Datum: Handläggare: DNR: Ärende: 1. Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden? Ja Nej På vilket sätt? Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet Om ja fortsätt med fråga 2, 3 och ev. 4. Det är viktigt att även svara på På vilket sätt/varför inte? för att nämnden lättare ska kunna fatta beslut ur ett barnperspektiv. 2. Innebär beslutet att barns bästa beaktas? Ja Nej På vilket sätt/varför inte? 3. Har barn fått uttrycka sin mening? Ja Nej På vilket sätt/varför inte? 4. Vilka synpunkter/intressen har barn haft? 5. Analys/slutsats: Analysen överförs till tjänsteskrivelsen Mer information om barnkonventionen:

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 SIMRISHAMNS KOMMUN Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 Handlingsplanen är framtagen av kommunledningskontoret. Handlingsplanen finns också på simrishamn.se under

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

ÅSA EKMAN www.asaekman.com. att omsätta barnkonventionen i praktiken

ÅSA EKMAN www.asaekman.com. att omsätta barnkonventionen i praktiken att omsätta barnkonventionen i praktiken barnkonventionen i en kommun på en timme - hur kan vi konkretisera barnkonventionen? - hur får vi mycket snack och mycket verkstad? - hur vet vi att vi gör rätt

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter. i Sverige. Faktablad. Socialdepartementet. December 2010

Strategi för att stärka barnets rättigheter. i Sverige. Faktablad. Socialdepartementet. December 2010 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Faktablad Socialdepartementet December 2010 Riksdagen har den 1 december 2010 godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 Barnrättsfrågor i Huddinge kommun Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 1. Barnkonventionen nationellt och i Huddinge kommun Regeringen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014

BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014 BARNKONVENTIONENN Attt arbeta för barns och ungas bäst ta Handlingsplann för Barnkonventionen i Landstinget Västmanlandd 2014 2 (28) INNEHÅLL POLITIKENS ORD: Barnets bästa vårt mål... 3 LANDSTINGSDIREKTÖRENS

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning Tjänsteskrivelse 2015-02-18 KFN 2015.0033 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Remissyttrande - Investeringspolicy Sammanfattning Kultur- och föreningenämnden har beretts tillfälle att

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Kallelse till sammanträde

Kallelse till sammanträde Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Kallelse till sammanträde Nämnd Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Tid Onsdag 2013-11-13, kl. 18.30 Sammanträdeslokal Kemistvägen 8, plan 2, Täby Smörgås

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Hemuppgift 5. Kommunledningskontorets ärendehanteringsprocess. Karlstads kommun

Hemuppgift 5. Kommunledningskontorets ärendehanteringsprocess. Karlstads kommun Hemuppgift 5 Kommunledningskontorets ärendehanteringsprocess Karlstads kommun Motivering för den valda processen Hela flödet för ärendehanteringsproccessen på kommunledningskontoret har kartlagts. Ärendehanteringsprocessen

Läs mer

Projekt - barnkonvention och barnfattigdom

Projekt - barnkonvention och barnfattigdom Projekt - barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 29 augusti 2014 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Sara Gustavsson - projektledare barn och unga Innehåll Innehåll... 1 1. Inledning... 2 2. Projektet...

Läs mer

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Karin Hjärpe Telefon:021 393950 E-post:karin.hjarpe@ @vasteras.see Delges TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13 1 Revidering avv handikappolitiska programmet Förslag till beslut

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfattare

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen DIARIENR 2014-02-26 SBN 2014-237 1 (5) HANDLÄGGARE Åke Andersson 08-535 364 06 Ake.andersson@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2015-01-30 KS 2013/0228 50044 Kommunfullmäktige Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan 1. Bakgrund/historik Hösten 2004 antog riksdagen två mål för den nationella ungdomspolitiken: - Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt:

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Ekenbergska/fordon - tidigareläggning av investering Dm UN 09/03

Ekenbergska/fordon - tidigareläggning av investering Dm UN 09/03 SÖDERTÄLJE o Tjänsteskrivelse UTBILDNINGSKONTORET 2009-01-08 Stefan Sundbom Yerksamhetscontroller 08-55022202 stefan.sundbom(q)sode11alj e.se Petra Karlsson Ekström Lokalstrateg 08-550 215 32 petra.karlssonekstrom@sode11alje.se

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Barnrättsbaserat arbete

Barnrättsbaserat arbete Barnrättsbaserat arbete Varför ett barnrättsbaserat arbete? Alla som jobbar med eller för barn inom offentlig verksamhet har ett delegerat ansvar att utgå från barnkonventionen. Även föräldrar och vårdnadshavare

Läs mer

Barnrättskonsekvensanalys

Barnrättskonsekvensanalys Barnrättskonsekvensanalys på förslag till förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik SID 1(8) Innehåll Inledning... 3 BKAs tre steg... 3 Aktuell frågeställning...

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska nämnden 2011-09-13 1

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska nämnden 2011-09-13 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden 2011-09-13 1 Innehållsförteckning Trafikplan Skövde... 3 Motion om ungdomsperspektiv i Skövde kommuns nämnder... 4 Energi och klimatstrategi 2011 för Skövde kommun...

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Trafikbullerplan 2010

Trafikbullerplan 2010 Kommunfullmäktige 2010 11 29 177 416 Kommunstyrelsen 2010 11 15 207 501 Arbets och personalutskottet 2010 10 25 198 411 Dnr 10.605 51 novkf10 Trafikbullerplan 2010 Bilagor: Trafikbullerplan Miljönämndens

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Nämndspolicy för barn- och grundskolenämnden

Nämndspolicy för barn- och grundskolenämnden Nämndspolicy för barn- och grundskolenämnden Ärendehanteringsprocessen Ärenden till barn- och grundskolenämnden hanteras i en process som består av flera moment. När ärendet kommer in till skol- och kulturkontoret

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Oktober 2010 Ove Axelsson Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.........3 INLEDNING......4

Läs mer

BARNRÄTTSPILOT BARNETS BÄSTA. - ett stöd för arbetet med barns och ungas rättigheter i Landstinget Sörmland SKYDD INFLYTANDE DELAKTIGHET BÄSTA HÄLSA

BARNRÄTTSPILOT BARNETS BÄSTA. - ett stöd för arbetet med barns och ungas rättigheter i Landstinget Sörmland SKYDD INFLYTANDE DELAKTIGHET BÄSTA HÄLSA BARNRÄTTSPILOT - ett stöd för arbetet med barns och ungas rättigheter i Landstinget Sörmland BÄSTA HÄLSA BEHOV BARNPERSPEKTIV RÄTTIGHETER RESPEKT MÄNNISKOVÄRDE SKYDD INFLYTANDE DELAKTIGHET BARNETS BÄSTA

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

ST] SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret ST] SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande 2013-04-09 Sidan 1 av 3 Dnr 2013/0006 KS-2 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Policy för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

1. Att ställa sig bakom Miljö- och byggnadsnämndens samt Tekniska nämndens beslut

1. Att ställa sig bakom Miljö- och byggnadsnämndens samt Tekniska nämndens beslut STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 12 (28) Kommunfullmäktige 2013-02-14 Au 3 KS/2011-0089, TN/2011-0013, MBN/2011-1564 KS 8 KF Svar på motion från Margareta Fredriksson, Bertil Olin, Håkan Eriksson

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter. handlingsplan för Landstinget i Värmland

FN:s konvention om barnets rättigheter. handlingsplan för Landstinget i Värmland FN:s konvention om barnets rättigheter handlingsplan för Landstinget i Värmland 2014 2017 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Barnets rättigheter och barns hälsa... 5 Lagar och styrdokument...

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer