Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden"

Transkript

1 Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden Johanna Edestav Mars 2012 Dnr: Mbn KON

2 (14) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND Barnkonventionen Barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnets perspektiv SYFTE METOD REDOVISNING Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention Exempel från andra kommuner Strängnäs Trelleborg Borlänge Falun Södertälje Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Sju framgångsfaktorer från barnombudsmannen ANALYS Barnperspektiv eller barnrättsperspektiv Barnkonsekvensanalys Implementering för vilka ärendetyper? Arbetsprocessen Höra barn Uppföljning SLUTSATSER OCH FÖRSLAG LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...12 BILAGA

3 (14) SAMMANFATTNING Miljö- och bygglovsnämnden har beslutat att ge bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in barnperspektivet i nämndens kommande beslutsärenden. FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. Järfällas, Strängnäs samt Botkyrkas lokala barnombud har sedan 2009 samarbetat för att ta fram förslag på barnkonsekvensanalyser. Det första förslaget är att göra en barnkonsekvensanalys inför beslut genom att svara på tre frågor. Detta förslag har införts av kultur- och fritidsnämnden och är det förslag som den lokala barnombudsgruppen rekommenderar. De andra alternativen är att endast svara på en fråga eller att tillsammans med det lokala barnombudet ta fram ett eget förslag som är anpassat till verksamheten. Denna utredning föreslår att införa det första förslaget från barnombudsgruppen fast med en ytterligare fråga. Utredningen föreslår att barnkonsekvensanalys görs inför alla beslutsärenden som beslutas av nämnden så att alla handläggare får in barnperspektivet samt för att se vilka ärenden där det är relevant. Rutiner bör tas fram med hur man ska jobba med barnperspektivet. Det kan vara bra att ha barnchecklistan i åtanke redan i början av ärendeprocessen för att ge möjlighet till barn och unga alternativt en utbildad person att komma med sina åsikter där det är av relevans. Det kan dock vara svårt att ta in barn och ungas synpunkter i alla ärenden som berör barn och unga utan det kan vara bra att börja med de ärenden där man kan se en direkt koppling i den mån det är möjligt. Det är sedan upp till nämnden att ha deras synpunkter i beaktandet vid beslut. Nämnden bör fundera över om det är barnperspektivet eller barnrättsperspektivet som man vill införa. Med barnrättsperspektivet tar man hänsyn till barnens rättigheter enligt barnkonventionen medan barnperspektivet innebär att vuxna sätter sig in i barnets situation och i beslut överväger om beslutet har en påverkan på barnet. Att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys och svara på en barnchecklista är ett sätt att säkerhetsställa barnets rättigheter. 1. BAKGRUND Miljö- och bygglovsnämnden beslutade i oktober 2011 att ge bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in barnperspektivet i nämndens kommande beslutsärenden.

4 (14) 1.1. Barnkonventionen Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. 1 Sverige anslöt sig till barnkonventionen Regering och riksdag antog en ny nationell strategi år 2010 för att stärka barns rättigheter och ersätter strategin som antogs år Syftet med strategin är att den ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter utifrån gällande lagstiftning. 2 FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet. 3 Barnkonventionen ska stärka barnets värde och rättighet som samhällsmedborgare och brukare. Med barn avses varje människa som är under 18 år. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn ska alltså inte ta ställning till frågor som de inte har möjlighet att överblicka konsekvenserna av och barnets rätt att komma till tals måste vara underställd principen om barnets bästa. 4 Barnkonventionen består av 54 artiklar som säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. Det är då viktigt att ta reda på vad barn själva tänker och tycker. 5 Barnkonventionen följer fyra grundprinciper: Artikel 2: Varje barn, utan undantag har rätt att få ta del av sina rättigheter Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas Artikel 12: Barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad Barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnets perspektiv Barnperspektivet innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets situation. Detta för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn. 7 När beslutsfattare överväger om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen har man ett barnperspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna som barn har enligt barnkonventionen. Att säkerhetsställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut innebär att ha ett barnrättsperspektiv hämtad Barnbokslut 2010, Trelleborgs kommun 3 Barn och ungdomar i samhällsplanering Kunskapsunderlag och handläggningsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3, Länsstyrelsen Blekinge län 4 Barn och ungdomar i samhällsplanering Kunskapsunderlag och handläggningsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3, Länsstyrelsen Blekinge län 5 hämtad hämtad hämtad Regeringskansliet, 2011, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

5 (14) Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv (som görs av vuxna) i förhållande till rådande villkor SYFTE Syftet är att se hur miljö- och bygglovsnämnden (Mbn) kan föra in barnperspektivet i sina beslutsärenden och yttranden. 3. METOD I den här utredningen har flera personer inom olika typer av verksamheter, kommuner samt myndigheter kontaktats för att få en bred bild som möjligt av barnperspektivet och hur det kan tillämpas. Personerna som har kontaktats och intervjuats inom denna utredning är; Carin Hallstedt Idstam (lokalt barnombud, Järfälla kommun), Karin Seleborg (miljöchef, Järfälla kommun), Marika Jegréus (bygglovchef, Järfälla kommun), Ulla Eriksson (nämndsekreterare kultur- och fritidsförvaltningen, Järfälla kommun), Erika Larsson (stabchef Barn- och ungdomsförvaltningen, Järfälla kommun), Helena Edvinsson (lokal barnombudsman Strängnäs kommun), Paki Holvander (kommunstrateg, Södertälje kommun), Ewa Hollén (lokal barnombudsman, Botkyrka kommun), Karin Jeppsson (samordnare barnkonventionen, Trelleborg kommun), Sophia Sundlin (Ungdomsombud, Kalmar kommun), Karin Hansson (nämndsekreterare miljönämnden, Falun kommun) samt Kenneth Ljung (utredare, Barnombudsmannen). Flera personer på socialförvaltningen i Järfälla har kontaktats i och med deras arbete med barnperspektivet. Dock är inget av det med i den här utredningen. Information har även hämtats från Internet från bl.a. barnombudsmannens hemsida och olika kommuners barnbokslut. 4. REDOVISNING Sedan 2009 har Järfällas, Botkyrkas och Strängnäs lokala barnombud samarbetat för att ta fram förslag på barnkonsekvensanalyser. Fem politiker från Järfälla har deltagit i detta. Förslagen är riktade till kommunstyrelsen och innefattar även förslag på antal verksamheter för införande av barnkonsekvensanalyser. Den här utredningen tar endast upp delarna av förslagen som handlar om formen på barnkonsekvensanalyserna. Den lokala barnombudsgruppen har kommit fram till tre förslag. 1. Det ena förslaget innebär att involvera barnen inför beslut som rör barn genom att i ärendehanteringssystemet infoga rubriken Barnkonsekvensanalys. Under rubriken finns en länk till tre frågor som berör barnets bästa: 1. Kommer beslutet att beröra barn och unga, nu eller i framtiden? 2. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? 3. Har barn och unga fått uttrycka sin mening? 2. Det andra förslaget innebär en anpassning av frågeställningarna, som på ett enklare sätt kan utföras av verksamheterna. Den frågan som besvaras är endast: - Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? 9 hämtad

6 (14) 3. Det tredje förslaget innebär att verksamheterna i samråd med den lokala barnombudsmannen konstruerar förslag som är anpassat till respektive verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden (Kun) har infört det första förslaget i alla tjänsteskrivelser där det är av relevans. Barn- och ungdomsnämnden (Bun) gör barnkonsekvensanalyser i alla ärenden, men i de ärenden där det är särskilt relevant har de barnkonsekvensanalys som rubrik i tjänsteskrivelsen. Det använder sig inte av de tre frågorna i första förslaget utan gör egna bedömningar Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention Järfälla kommun har en Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention och är antagen av kommunfullmäktige och är ett av kommunens styrdokument. Syftet med handlingsprogrammet var att skapa en politisk policy med en genomtänkt strategi avseende barn- och ungdomsarbetet i kommunen. Med en policy som grund ges förutsättningar för att bättre tillgodose ett barn- och ungdomsperspektiv i den kommunala beslutsprocessen. Man kan därigenom tydliggöra att barns och ungdomars bästa måste vägleda alla nämnder och styrelser i deras arbete. 10 Två mål i handlingsprogrammet är att barn och ungdom i Järfälla skall ha och känna att de har inflytande, delaktighet och medbestämmande samt alla barn och ungdomar skall våga utnyttja sin rätt till inflytande, delaktighet och medbestämmande. En åtgärd till detta är att samtliga kommunala förvaltningar och enheter skall i konkreta verksamhetsplaner redovisa hur man förverkligar målen rörande barns och ungdomars inflytande, delaktighet och medbestämmande. Handlingsprogrammet ska vara en plattform för fortsatta diskussioner och åtgärder i de olika nämnderna. Det anger en grundsyn och vilka prioriteringar som måste göras. Programmet ska kunna genomföras inom givna budgetramar. Redovisning av vidtagna åtgärder och resultat ska årligen göras i nämndernas verksamhetsberättelser 4.2. Exempel från andra kommuner Strängnäs I Strängnäs kommun har plan- och byggenheten samt stadsmiljöenheten infört det första förslaget som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram. Den lokala barnombudsmannen hjälper tjänstemännen med att kontakta barnen för att få deras synpunkter i olika ärenden. Barnkonsekvensanalyser görs inte på alla typer av ärenden Trelleborg I barnbokslutet för år 2010 har förvaltningarna i Trelleborg kommun fått svara på hur det under år 2010 har arbetat för att barnets bästa ska komma i främsta rummet samt 10 Handlingsprogram Barn- och ungdomsarbetet i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention, Dnr 1997/ Helena Edvinsson, lokal barnombudsman, Strängnäs kommun,

7 (14) hur de under 2010 har gått tillväga för att låta barn komma till tals i de frågor som berör dem. På första frågan har stadsbyggnadskontoret svarat att då det gäller ärenden där barn befaras kunna påverkas av utformningen, hörs berörda specialister och deras synpunkter vägs in innan beslut fattas. På andra frågan har de svarat att de vid större frågor försökt att på enklare sätt förklara processer och innehåll i sina dokument och planer, t.ex. gjordes en enklare sammanfattning på lättare svenska i översiktsplanen ÖP2010. Därtill arbetar stadsbyggnadskontoret i projektet med Trafikverket; Barn och unga i samhällsplaneringen. Trelleborgs kommun har även en barnchecklista som används i varierande grad mellan förvaltningarna/nämnderna. Barnchecklistan uppfattas av en del förvaltningar som bra och användbar arbetsmetod men för andra förvaltningar är det oklart hur den ska användas. 12 Trelleborgs samordnare för barnkonventionen anser att barnchecklistan behöver utvecklas och bli mer djupgående med frågor där svaren kräver mer motiveringar Borlänge I Borlänge har miljö- och byggnadsnämnden en utsedd ledamot som i varje planärende fört diskussioner om barnperspektivet samt även i en del bygglovärenden Falun I barnbokslutet för 2006 från Falun kommun kan man läsa att miljönämnden sedan 2005 har använt barnchecklistan som en särskild punkt på dagordningen och prövar ärendena på sammanträdet mot barnchecklistan. 14 Sedan årsskiftet 2011/2012 har man slutat med det eftersom barnchecklistan hastades förbi och blev slentrianmässigt behandlad. Barnperspektivet tas dock upp i de ärenden som berör barn Södertälje Barnchecklistan ska användas i alla beslut som fattas i alla nämnder, KS samt KF. Tyvärr fungerar det inte så bra som det är tänkt. Politikerna har dock möjlighet att återremittera ärenden som saknar barnchecklista. 16 Miljökontoret har i sin mall för tjänsteskrivelse infogat att under rubriken ärende så ska detta stycke inledas med om ärendet berör barn och i så fall på vilket sätt Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Sju framgångsfaktorer från barnombudsmannen De faktorer som är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med barnkonventionen är: Ledningens entydiga stöd och engagemang Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument Utbildning och information Utgå från befintliga arbetsprocesser Ekonomiska och personella resurser 12 Barnbokslut 2010, Trelleborgs kommun 13 Barnbokslut 2010, Borlänge kommun 14 Barnbokslut 2006, Falun kommun 15 Karin Hansson, nämndsekreterare miljönämnden, Falun kommun 16 Paki Holvander, Kommunstrateg, Södertälje kommun, Välfärdsbokslut 2006, Södertälje kommun

8 (14) Dialog och erfarenhetsöverföring Uppföljning och utvärdering 18 Barnombudsmannen har skrivit ett faktablad på hur man praktiskt kan arbeta med barnkonventionen. Nedan följer utdrag från faktabladet utifrån de sju framgångsfaktorerna ovan. 19 Ledningens entydiga stöd och engagemang En avgörande faktor om arbetet med att införa barnperspektivet är förankring och engagemang hos både ledning och personal. Ledningen måste först inse att den har det yttersta ansvaret för att barnkonventionens bestämmelser beaktas i arbets- och beslutsprocesser. Ledningens uppgift är också att skapa förutsättningar för att arbetet med barnkonventionen ska kunna bedrivas inom organisationen. Ett grundligt förarbete som får bred förankring bland politiker, i förvaltningar och verksamheter skapar goda förutsättningar för att lyckas på lång sikt. I förankringsfasen är målet att få hela organisationen att verka mot samma mål. Många viktiga ställningstaganden görs i detta skede. Det är därför viktigt att avsätta tid för förankringsprocessen. Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument I förankringsprocessen ingår att de beslut som fattas kring barnkonventionen måste arbetas in i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Kartläggningar av barns villkor är ett sätt att få svar på grundläggande frågor som man bör ställa sig både vid början av ett förändringsarbete och återkommande under arbetets gång. Det är viktigt att identifiera problem inom det område man arbetar och se över vad som behöver förändras. Man behöver också ta reda på vilka resurser som finns och hur de ska utnyttjas. Utbildning och information Genom att sprida information och utbilda medarbetare kan man också nå framgång. En grundförutsättning för förändringsarbete är att alla medarbetare är informerade om den nya målsättningen. De bör också få möjlighet att inhämta faktakunskap om barnkonventionens historia, innehåll och juridiska status. Medarbetarna bör även känna till vad det innebär att ha ett barnperspektiv i den egna verksamheten och de egna beslutsprocesserna. Utan en sådan förståelse kommer inte arbetet med att integrera ett barnperspektiv att kännas naturligt. Utgå från befintliga arbetsprocesser Genom att utgå från befintliga arbetsprocesser utnyttjas de resurser som organisationen redan har och belastningen på organisationen och den enskilde medarbetaren behöver inte bli så stor när man börjar arbeta med ytterligare ett perspektiv. Ekonomiska och personella resurser Att börja arbeta med ett nytt perspektiv kan innebära stora eller små förändringar beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om. Förändringarna kan komma att innebära kostnader till exempel för personal. Oavsett graden av förändring är det viktigt att ge medarbetarna tid att utveckla sitt arbete till att omfatta det nya perspektivet. Dialog och erfarenhetsöverföring Dialog och erfarenhetsöverföring är viktigt både inom organisationen och mellan olika organisationer. Genom att diskutera erfarenheter lär man av varandra och slip- 18 I myndigheternas uppdrag En undersökning av barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter, Barnombudsmannen rapporterar BR 2007:03 19 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, Faktablad från

9 (14) per göra om samma misstag, samtidigt som ämnet hålls levande och risken för att perspektivet glöms bort minskar. Det är också viktigt med samverkan och helhetssyn i arbetet med barnkonventionen. Arbetet kan många gånger effektiviseras genom samverkan. Samverkan bör ha en utgångspunkt i barns behov och en helhetssyn på barnet. Uppföljning och utvärdering Uppföljningar och utvärderingar visar hur barnperspektivet har beaktats och vilka effekter besluten verkligen har fått. Det är ett viktigt led när man ska formulera nya mål och arbetsmetoder. Väl fungerande organisationer gör redan idag uppföljningar och utvärderingar för att få kunskap om vilka effekter beslut har fått för barn och unga ANALYS Det är många ärenden i Mbn som på något sätt har en påverkan på barn och ungdomar. Som exempel kan nämnas den fysiska miljön i skolorna. Barnombudsmannen gjorde en undersökning år 2002 om Rätten att komma till tals. I den framkom att barn och unga inte är särskilt nöjda med skolans fysiska miljö. När det gäller toalettbesök svarade 21 procent att de alltid/ofta håller sig en hel dag och 20 procent att de ibland håller sig en hel dag. 21 Det kan samtidigt vara svårt att veta hur man ska införa barnperspektivet i vissa typer av ärenden och i många ärenden ska lagstiftning följas. En provomgång kan därför behövas med uppföljning och utvärdering efter förslagsvis ett år Barnperspektiv eller barnrättsperspektiv Nämnden bör fundera över om det är barnperspektivet eller barnrättsperspektivet som man ska införa. Att ha ett barnperspektiv menas att vuxna sätter sig in i barnets situation och att beslutsfattare överväger om beslutet eller åtgärden berör barnet eller inte. Medan barnrättsperspektiv innebär att man tar hänsyn till de rättigheter barn har enligt lag och barnkonventionen. Offentliga aktörer måste följa barnkonventionen eftersom Sverige har ratificerat barnkonventionen. Ett annat sätt att se på det är att barnperspektivet är mer subjektivt, det är de vuxnas syn på vad barn tänker. Barnperspektivet kan också vara otydligt vad man menar och med vems perspektiv man egentligen anser. Barnrättsperspektivet är mer objektivt eftersom man utgår från barnkonventionen och huvudprinciperna. Rättigheterna styr perspektivet. Att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys och analysera utefter barnkonventionen är ett sätt att arbeta för barns rättigheter Barnkonsekvensanalys Miljö- och bygglovsnämnden bör överväga någon av de tre förslag som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram. Fördelen med det första förslaget med att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys genom att svara på tre frågor (barnchecklista) är att samtliga aspekter med utgångspunkt på barnens bästa och barnkonventionen tas upp. En annan fördel är att Kun redan har infört detta alternativ och man kan därmed ta lärdom av deras erfarenheter. Detta är även det förslag som de lokala barnombu- 20 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, Faktablad från 21 Vill man gå på toa ligger man illa till Om arbetsmiljön i skolan, Barnombudsmannen rapporterar BR2006:01

10 (14) den rekommenderar. Nackdelen är att förslaget kan uppfattas som komplicerat och tidskrävande av handläggarna. Det andra förslaget med endast en fråga är det förslag som på ett enklare sätt kan utföras av verksamheterna. Nackdelen är att man kan missa viktiga aspekter utifrån barnkonventionen. Det tredje förslaget med att anpassa förslaget till verksamheten tillsammans med det lokala barnombudet kan vara en fördel för att få barnperspektivet att kännas mer relevant för Mbn. Den här utredningen föreslår att införa det första förslaget (med vissa omformuleringar) med en barnchecklista (se bilaga) men att lägga till en ytterligare fråga nämligen; Vilka synpunkter/intressen har barn haft? Deras synpunkter tar man sedan med i tjänsteskrivelsen så att nämnden har dem i åtanke inför beslut och kan ta hänsyn till dem i den mån det är möjligt. I de övriga frågorna är det även viktigt att inte bara svara ja eller nej utan ett mer utförligt svar för att nämnden lättare ska kunna fatta ett beslut ur ett barnperspektiv. I vissa ärenden, exempelvis tillsynsärenden, är det dock svårt att kräva mer av verksamheterna än vad lagstiftningen kräver och det kan därför vara svårt att svara på barnchecklistan. I första frågan i barnchecklistan Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden kan man därför kryssa i Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet. Om man inför en barnchecklista är det viktigt att handläggarna får utbildning på hur checklistan ska användas. I flera kommuner som har infört en barnchecklista används den inte i den utsträckning som man önskar vilket kan bero på okunskap på hur den ska användas. Barnombudsmannen har ställt frågor via enkäter till Sveriges kommuner. Det har visat sig att checklista är den metod som är vanligast för att pröva barnets bästa. Det finns både positiva och negativa uppfattningar om barnchecklistor. En del menar att de checklistor som finns används slentrianmässigt och i praktiken mest innebär en ökad arbetsbörda för berörd personal. Checklistor behöver anpassas utifrån den verksamhet där de ska användas. Det är också viktigt att checklistan blir en naturlig del av ett arbetssätt med att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser. För att ett sådant arbetssätt ska få största möjliga effekt är det av stor vikt att samtliga aktörer får relevant information om och utbildning i hur och när metoden ska användas Implementering för vilka ärendetyper? Ett alternativ och som denna utredning förespråkar är att införa barnperspektivet i alla beslutsärenden som hanteras av nämnden genom att svara på en barnchecklista. I de ärenden där barn inte berörs svarar man nej på första frågan och inget mer. Detta gör att alla handläggare får med barnperspektivet i handläggningen av ärenden samt att man lättare ser i vilka ärenden som barnperspektivet är relevant. Ett annat alternativ är att göra det stegvis och endast för en del ärendetyper. Det kan man göra för t.ex. ärendetyper som inte är bunden till lagstiftning eller ärendetyper som inkluderar flera olika områden (miljöskydd, närmiljö och livsmedel) som anmälningsärenden. Även i yttranden av detaljplaner vore det bra att ha med barnperspektivet eftersom planärenden har stor påverkan på barn. 22 Från beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter, Barnombudsmannen rapporterar BR 2008:04

11 (14) Arbetsprocessen Om man beslutar sig att införa en barnchecklista behöver man få in en rutin på hur den ska användas samt när i ärendeprocessen man ska ta in den. Det är en fördel om man kan utgå från befintliga arbetsprocesser för att minimera en ökad arbetsbelastning för handläggarna. Det är bra om man har checklistan i åtanke redan i början av ärendeprocessen. Detta för att det bör finnas tid och möjlighet för barn att få komma med sina synpunkter i de ärenden där det är relevant. För detta krävs utbildning av handläggarna så att de får kunskap om hur man kan jobba med barnperspektivet. Det kan sedan räcka att jobba med barnchecklistan i samband med tjänsteskrivelsen. Rutiner bör dock tas fram där man bl.a. utreder när man ska ta in barnchecklistan. I tjänsteskrivelsen bör man ha en rubrik med barnkonsekvensanalys med slutsatsen från barnchecklistan och en hänvisning till den. Ett annat alternativ är att ha barnkonsekvensanalys som en särskild punkt på dagordningen och pröva ärendena på sammanträdena mot barnchecklistan. Ett ytterligare alternativ är att ha en utsedd ledamot som lyfter fram barnperspektivet i de ärenden där det är relevant. Nackdelen med dessa två alternativ är att barnperspektivet kommer in sent i processen och blir därför inte så genomarbetat samt att man inte har någon möjlighet att lyssna till barnen. Fördelen med alternativen är att man då får in politikerna i barnperspektivstänket samt minskar arbetsbelastningen för handläggarna Höra barn Om ett ärende berör barn är det viktigt att det finns riktlinjer i vilka typer av ärenden som barn ska ha möjlighet att få uttrycka sina åsikter. Detta är kopplat till artikel 12 i barnkonventionen och är den som brukar vara svårast att införa. Det kan vara svårt att lyssna till barnen i alla ärenden som berör barnen. Många ärenden berör barn på något sätt men har inte alltid en direkt koppling som exempelvis installation av eldstad och luftvärmepump. Till en början bör man lyssna till barnen i de ärenden som har en direkt koppling till barn. När det gäller bygglovsärenden är därför ett alternativ att ta in barn och ungas synpunkter i ärenden gällande allmänna byggnader. Man bör ta fram rutiner där man ser över vilka typer av ärenden som det är möjligt att lyssna till barn. Ett sätt att ta in barns synpunkter är att mejla till elevråden i kommunen. Järfällas barnombud kan se en nackdel med detta då man inte kan veta om det är barnen som svarar på frågan eller om det är en vuxen. Kontakt kan även tas med Järfällas ungdomsråd. Har man ingen möjlighet att fråga barn och ungdomar får man fråga utbildade lärare eller personer som har god kännedom om barn och dess utveckling, som det lokala barnombudet. Det lokala barnombudet kan även fungera som en kontaktperson mellan handläggare och barnen. I Kun är det genom Järfällas ungdomsråd som ungdomar från högstadiet och upp till gymnasiet kan framföra sina synpunkter på nämndärenden och i möte med förvalt-

12 (14) ningschefen. När det gäller yngre barn har de exempelvis kommit med förslag till utsmyckningen av simhallen genom teckningar Uppföljning Efter ett år bör nämnden göra en utvärdering för att se hur man kan gå vidare. Det man bör utvärdera är: I hur stor andel av alla tjänsteskrivelser har en barnkonsekvensanalys gjorts? Har man säkerhetsställt barnens rättigheter i beslut? Inför hur många beslut har man lyssnat på barnen? Hur har barnchecklistan fungerat för handläggarna? Har det hållits utbildning? Diskuteras barnperspektivet under sammanträdena? I vilka typer av ärenden är barnperspektivet relevant? Finns det några rutiner som bör ändras eller införas för att kunna arbeta med barnperspektivet? 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Det finns många olika sätt och vägar att föra in barnperspektivet. Det är svårt att veta innan vilket sätt som är bäst. Det kan även vara svårt att veta hur man ska ta in perspektivet i vissa typer av ärenden. Därför kan det vara bra att göra en provomgång i ett år och sen göra en utvärdering för att se hur man ska fortsätta. Av de tre förslagen som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram föreslår denna utredning att nämnden inför det första förslaget med en barnchecklista men med fyra stycken frågor (se bilaga). Denna utredning föreslår även att nämnden inför dessa frågor i alla beslutsärenden som hanteras av Mbn så att alla handläggare får med barnperspektivet samt för att se i vilka ärenden där barnperspektivet är relevant. Det är viktigt att handläggarna samt politiker utbildas i barnkonventionen samt hur barnchecklistan ska användas. Om det inte finns någon förståelse för barnkonventionen kommer införande av barnperspektivet inte att kännas naturligt. I flera kommuner används inte barnchecklistan i den utsträckning som man hade önskat vilket bl.a. kan bero på för lite kunskap om hur den ska användas. Man bör även ta fram rutiner för hur man ska arbeta med barnperspektivet och barnchecklistan. Den här utredningen rekommenderar att man har barnchecklistan i åtanke redan från början av ärendeprocessen. Detta för att se till barns bästa i den mån det är möjligt samt för att det bör finnas tid och möjlighet för barn och unga alternativt utbildad person/er att få komma med sina synpunkter i de ärenden där det är relevant. Ett alternativ är att ha det lokala barnombudet som en kontaktperson mellan barn och handläggare. Det kan dock vara svårt att ta in barn och ungas synpunkter i alla ärenden som berör barn. Till en början bör man lyssna till barnen i de ärenden som har en direkt koppling till barn och unga, exempelvis allmänna byggnader vid bygglovsärenden. Det är sedan upp till nämnden i sina beslut att beakta dessa synpunkter i den mån det är möjligt. 23 Ulla Eriksson, nämndsekreterare kultur- och fritidsförvaltningen,

13 (14) 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Barnombudsmannen, Faktablad, Att arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnombudsmannen rapporterar, Från beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter, BR 2008:04 Barnombudsmannen rapporterar, I myndigheternas uppdrag En undersökning av barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter, BR2007:03 Barnombudsmannen rapporterar, Vill man gå på toa ligger man illa till Om arbetsmiljön i skolan, BR2006:01 Borlänge kommun, Barnbokslut 2010 Falun kommun, Barnbokslut 2006 Järfälla kommun, Handlingsprogram Barn- och ungdomsarbetet i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention, Dnr Kst 1997/146 Länsstyrelsen Blekinge län, Barn och ungdomar i samhällsplaneringen - Kunskapsunderlag och handlingsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3 Regeringskansliet, 2011, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Rädda Barnen, Alla barn har samma rättigheter, hämtad Södertälje kommun, Välfärdsbokslut 2006 Trelleborgs kommun, Barnbokslut 2010 Västra Götalandsregionen, Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv, hämtad

14 (14) BILAGA 1 BARNCHECKLISTA Barnchecklista för miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun skall upprättas vid beredning av alla beslutsärenden som går till nämnden. Ansvarig nämnd: Datum: Handläggare: DNR: Ärende: 1. Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden? Ja Nej På vilket sätt? Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet Om ja fortsätt med fråga 2, 3 och ev. 4. Det är viktigt att även svara på På vilket sätt/varför inte? för att nämnden lättare ska kunna fatta beslut ur ett barnperspektiv. 2. Innebär beslutet att barns bästa beaktas? Ja Nej På vilket sätt/varför inte? 3. Har barn fått uttrycka sin mening? Ja Nej På vilket sätt/varför inte? 4. Vilka synpunkter/intressen har barn haft? 5. Analys/slutsats: Analysen överförs till tjänsteskrivelsen Mer information om barnkonventionen:

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Dnr Mbn KON Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämndens ärenden

Dnr Mbn KON Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämndens ärenden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2013-11-18 Miljö-och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2012-841 KON Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämndens ärenden Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till miljö-

Läs mer

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D Viljeinriktning A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6-11- 27 1 7 4. R E V I D E R A D 2 0 1 2. 0 2. 07 UNGDOMSPOLITISK POLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN Ängelholm ska vara en kommun som:

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention

Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015-06-12 xxx Arbetsgruppen för barnkonventionen Kommunfullmäktige Revidering av Barnets rättigheter i Karlsborg Handlingsplan för FN:s barnkonvention Förslag till

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns.

1. Barnchecklistan godkänns. 2. Förslaget på uppföljning av vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens arbete med barnkonventionen godkänns. Ärende 12 Dnr VON-2011-303 Dpl 1 sid 1 (1) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Administrativa staben Tjänsteskrivelse 2012-05-11 Rakel Salomonsson, 054-540 55 51 rakel.salomonsson@karlstad.se Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Tillämpning av barnkonventionen

Tillämpning av barnkonventionen Revisionsrapport Tillämpning av barnkonventionen Mjölby kommun juni 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning samt rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Barn har rättigheter

Barn har rättigheter Barn har rättigheter Den här Barnplanen handlar om vad Avesta kommun ska göra för att alla barn ska ha de rättigheterna: hemma i skolan och på fritiden FN:s Barnkonvention FN:s barnkonvention började gälla

Läs mer

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Framtiden = dagens barn

Framtiden = dagens barn Bild 1 Framtiden = dagens barn Innan jag börjar skulle jag vilja att ni tog av er era politiska kavajer. Bara lyssna och fundera över det jag säger. Bild 2 Kommunpolicy, antagen 22 sep 2008 Mycket har

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se Datum 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått

Läs mer

Granskning av barnkonventionen

Granskning av barnkonventionen Revisionsrapport Granskning av barnkonventionen Eskilstuna kommun Januari 2009 Tobias Bjöörn Marie Lindblad Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 3 2 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen

Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker Annelie.Wiker@kristinehamn.se 2016-04-04 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen Sammanfattning Folkhälsoenheten har fått i uppdrag

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun

Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Revisionsrapport* Barnkonventionen i Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun Augusti 2009 Johan Bokinge *connectedthinking Signatur Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund och revisionsfråga

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter Kortleken om FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel Kortleken fungerar som ett verktyg i arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Varje frågeställning i denna kortlek sätter fokus på

Läs mer

Demokratiutveckling på Södermalm

Demokratiutveckling på Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm

Läs mer

Inflytande för barn och ungdomar

Inflytande för barn och ungdomar UPPDRAG: Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Start 2004 Ungdomsråd Fritid skola & förskola Rådslag med politiker

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231

Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231 Sammanställning av projekt FN s barnkonvention Strömstad kommun 20090901-20101231 2 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november

Läs mer

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112 Sida 1 av 4 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Siobhán Górny Datum KS-2015/112 Vik. kommunsekreterare 2014-03-12 Kommunstyrelsen Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112 Förslag

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018

SIMRISHAMNS KOMMUN. Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 SIMRISHAMNS KOMMUN Handlingsplan för att stärka barnets rättigheter i Simrishamns kommun 2015-2018 Handlingsplanen är framtagen av kommunledningskontoret. Handlingsplanen finns också på simrishamn.se under

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten

Läs mer

AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282. Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282. Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-09-16 fj Öster 22. AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282 Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD kv^éc Uppsala KOMMUN t. to KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2012-05-03 BUN-2012-0132.00 Barn- och u n g d o m s n ä m n d e n Motion, väckt

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen 1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla

Läs mer

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun

Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-03-27 46 Reviderad: Strategi för tillämpning av barnkonventionen i Nässjö kommun 2(8) INNEHÅLL INLEDNING... 3 Barnperspektiv... 4 Medverkande tjänstemän...

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716 Kommunstyrelsens arbetsutskott 73 Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN

Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN Remissvar på motion (s) angående Barnkonventionen blir lag i Sverige. 4 FN 2017.001 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämndens arbetsutskott 2017-03-30 22 Remissvar på motion (s) angående

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar

Säkra och trygga skolvägar Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande

Läs mer

Välkomna. Från teori till praktik om att införa Barnkonventionen i det dagliga arbetet. Barn och Unga Futurum.Kom. Utbildare Sandra Torstensson

Välkomna. Från teori till praktik om att införa Barnkonventionen i det dagliga arbetet. Barn och Unga Futurum.Kom. Utbildare Sandra Torstensson Välkomna Från teori till praktik om att införa Barnkonventionen i det dagliga arbetet Barn och Unga Futurum.Kom Utbildare Sandra Torstensson 1 Utbildningens innehåll grundat i FN:s konvention om barnets

Läs mer

Missiv 1(2) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-09-15 KS/2014:394 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommungemensam metod för att säkerställa att barnkonventionen

Läs mer

ÅSA EKMAN www.asaekman.com. att omsätta barnkonventionen i praktiken

ÅSA EKMAN www.asaekman.com. att omsätta barnkonventionen i praktiken att omsätta barnkonventionen i praktiken barnkonventionen i en kommun på en timme - hur kan vi konkretisera barnkonventionen? - hur får vi mycket snack och mycket verkstad? - hur vet vi att vi gör rätt

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer