Resultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2012

Transkript

1 Dnr UBN 2012/ (23) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildningsnämnden Resultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2012 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skrivelsen visar resultat i nationellt prov i åk 3, 6 och 9 samt betyg i åk 9 för elever i Nackas skolor vårterminen Resultat redovisas också från den fonologiska screeningen i förskoleklass. Resultaten sammantaget fortsätter att vara goda, men det finns skillnader mellan skolor. Förvånansvärt många elever når inte kravnivåerna i svenska i nationellt prov i åk 6, men i åk 9 är resultaten i nationellt prov i svenska mycket goda. Sex skolor har inte redovisat provresultat i årets insamling (i en eller flera årskurser), vilket är bekymmersamt. Det finns en svag tendens till nedgång i deltagande i delprov. Meritvärdet har ökat något sedan föregående år. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan har minskat något. Skrivelsen innehåller också resultat från Öppna jämförelser (Sveriges kommuner och landsting) om avbrott i gymnasieskolan bland elever folkbokförda i Nacka. Avbrotten i gymnasieskolan har minskat bland elever på studieförberedande program. Bland elever er på yrkesförberedande program har avbrotten i stället ökat något, tvärtemot trenden i riket, vilket är oroande. Ärendet Denna redovisning ingår i nämndens uppföljnings- och utvärderingsplan och visar resultat för vårterminen 2012 för elever som gick i skolor i Nacka. Följande resultatmått redovisas: 1 1 Resultat i nationella prov redovisas av skolorna i pro capita eller direkt till kultur- och utbildningsenheten. Insamlingen avser samma uppgifter som skolorna lämnar till SCB/Skolverket. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (23) Fonologisk screening i förskoleklass Nationella prov i åk 3, 6 och 9 Betygstatistik för åk 9 Statistiken har bearbetats och sammanställts av kultur- och utbildningsenheten. Betyg och nationella prov i skolår nio ingår i den nationella uppgiftsinsamlingen, men Skolverkets publicering sker först runt årsskiftet. Statistiken som redovisas av Skolverket presenteras för Utbildningsnämnden i en fördjupad resultatredovisning i februari. Där ingår utöver jämförelser med andra kommuner, betygsvärden enligt den s k SALSA-metoden 2, betyg och kursprov i gymnasieskolan samt jämförelser mellan betyg och nationella prov. Fr o m läsåret 2011/12 samlas alla nationella kursprov i gymnasieskolan in av SCB, och kommunens egen insamling har därför upphört. 3 I denna skrivelse finns också en redovisning av uppgifter om avbrott i gymnasieskolan från Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fonologisk screening i förskoleklass Elevernas språkliga medvetenhet kartläggs i förskoleklass, genom så kallad fonologisk screening. Kartläggningen genomförs i Nackas skolor med stöd av Utbildningsnämnden. Syftet med screeningen är att kunna ge elever individualiserad stimulans och träning under förskoleklassåret och att tidigt upptäcka eventuella svårigheter för att kunna sätta in åtgärder. Screeningen genomförs i september och följs sedan upp med en ytterligare screening av eleverna i maj. Skolorna får konkret stöd i hur elever med olika fonologisk medvetenhet kan stimuleras genom träningsmaterial med språklekar och erfarenhetsutbyte. Redovisningen gäller de fyra deltest som har fonemen i fokus (begynnelseljud, antal ljud, jämförelser av ordlängd, skriva ord) och maxsumman är där 30 poäng. Tabell 1: Fonologisk screening i förskoleklass Antal elever Genomsnittlig poäng maj sept maj 2009/ ,3 26,6 2010/ ,5 27,2 2011/ ,3 27,3 Betygen är hämtade från redovisningen till antagningskansliet för gymnasieskolan. Uppgifterna om provresultat och betyg har skickats för kontroll till skolorna. 2 SALSA-metoden, som tagits fram av Skolverket, ger möjlighet att jämföra betygen med förväntade, modellberäknade värden. 3 Resultat för elever som genomfört proven hösten 2011 redovisas i Skolverkets Siris-databas, men då det enbart omfattar en mindre del av eleverna i årskullen redovisas uppgifterna först i tjänsteskrivelsen i februari

3 3 (23) Liksom tidigare ökade resultatet väsentligt mellan den första kartläggningen i september och motsvarande mätning i slutet av förskoleklassåret, vilket kan ses som ett resultat av den fonologiska lek- och övningsverksamheten tillsammans med en allmän mognadsutveckling. Över tid finns en svag ökning i maj-resultaten. Figuren nedan visar resultaten per skola i september och maj. Ökningen är tydlig för alla skolor. Det bör också tilläggas att många elever har höga resultat redan i den första mätningen i september. Skolor med höga resultat i september kan inte höja resultaten lika mycket till maj-mätningen, då en del elever redan har nått max-poängen. Figur 1: Fonologisk screening i förskoleklass, elever i skolor i Nacka, läsåret 2011/1, genomsnittlig poäng på deltest 2-5, där maxvärdet är 30 poäng (resultat visas för skolor med minst 10 elever)

4 4 (23) Provresultat i grundskolan 4 Nationella prov genomfördes vårterminen 2012 i åk 3, 6 och 9. Proven i åk 6 genomfördes för första gången. Tidigare genomfördes nationella prov i åk 5. Samtliga skolor ska genomföra proven som gäller svenska, matematik och engelska (åk 6 och 9). Sedan några år tillbaka genomförs även prov i NO-ämnen i åk 9. Alla elever på en skola gör provet i ett av NO-ämnena, endera biologi, fysik eller kemi. Skolverket anger syftet med det nationella provsystemet så här: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna. Proven prövar inte elevens kunskaper mot alla uppställda mål utan resultatet är en del av den samlade bedömning som läraren gör. Proven är inte avgörande för elevernas betyg utan är i första hand ett sätt att utvärdera undervisningen och stödja lärarens bedömning. Redovisningen här avser provresultatet, och inte lärarens samlade bedömning av om eleven nått målen eller inte. Se bilaga 1 för provresultat per skola. 4 Denna redovisning baseras på skolornas redovisning till SCB/Skolverket. Insamlingen sker på individnivå, och omfattar alla elever i landet.

5 5 (23) Nationellt prov i åk 3 Tabell 2 Nationellt prov i åk 3 i skolor i Nacka (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) 5 År 3 År Antal elever Andel som deltagit i alla delprov (%) nått kravnivån i delprov(%) nått kravnivån i eller missat högst ett delprov (%) Matematik Svenska Fem skolor har inte redovisat resultat till kommunen för nationellt prov i åk 3 (Fisksätraskolan, Futuraskolan AB Lännbo, Johannes Petriskolan, Nacka strands skola samt Saltsjö-Duvnäs skola). I fjol redovisade alla skolor resultat. Tabell 3 Nationellt prov i åk 3 i skolor i Nacka 2012 Andel elever som nått kravnivån (%) Matematik A Geometriska objekt, lägesord B Proportionell a samband C Räknesättens egenskaper D Mönster, proportionell a samband, huvudräkning E Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion F Enkla bråk, huvudräkning G Geometriska objekt, taluppfattning Svenska A Muntlig uppgift B Läsuppgift: C Läsuppgift: D Elevens E Elevens F Skrivuppgift: G Stavning, H berättande faktatext högläsning textsamtal berättande interpunktion Skrivuppgift: text text faktatext Matematik Ämnesprovet består av flera olika delprov, varav de flesta är individuella medan några löses i grupp. Målet är att eleverna även muntligt ska kunna förklara och argumentera för sitt tänkande. Taluppfattning, begreppsförståelse och problemlösning är viktiga mål som prövas i flera av ämnesprovets delprov. På de skolor som redovisat resultat genomförde 97 procent av eleverna alla delprov. 5 Alla mått för åk tre och sex har beräknats med totalt antal elever i årskursen i nämnaren. Skolverket använder detta beräkningssätt, och kommunens mått har anpassats till detta. Mått som redovisas för tidigare år har räknats om så att de är jämförbara. Observera att andelen elever som nått kravnivån i delprov visar hur många elever som nått kravnivån i alla delprov i ämnet.

6 6 (23) Andel elever som nått kravnivån våren 2012 varierar mellan 98 och 92 procent mellan de olika delproven. Det prov där flest elever hade svårigheter var provet om skriftliga räknemetoder. Delproven handlar delvis om andra områden än föregående år. För att få ett sammanfattande mått har andelen elever som har nått kravnivån i delprov beräknats. 82 procent av eleverna nådde kravnivån i delprov, vilket är en försämring sedan föregående år. Många av de 162 elever som inte klarat alla delprov hade missat ett eller två delprov. Andel elever som nådde kravnivån i minst sex av sju delprov var 93 procent. Svenska 6 Ämnesprovet i svenska innehåller delprov med uppgifter att skriva, läsa och förstå samt att muntligt berätta och argumentera. Andelen som nådde kravnivån varierar mellan 99 och 93 procent mellan delproven våren Delprovet som flest elever hade svårigheter med avsåg stavning och interpunktion samt en skrivuppgift. Sammantaget deltog 99 procent av eleverna i alla delprov, en mycket hög andel. Liksom när det gäller matematik är det något fler än föregående år som inte nått kravnivån i alla delprov. Även här har flertalet av dessa elever missat ett delprov. 94 procent nådde kravnivån i minst sju av åtta delprov. Nationellt prov i åk 6 Våren 2012 genomfördes för första gången nationellt prov i åk 6. Tidigare genomfördes prov i åk procent av eleverna deltog i delprov, något lägre än motsvarande prov i åk 5, där procent som regel deltog. Alla skolor utom två har redovisat resultat för nationellt prov till kommunen (Johannes Petriskolan och Montessoriskolan Castello). Tabell 4: Nationellt prov i åk 6 i skolor i Nacka (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) År 6 År Antal elever deltagit i alla delprov (%) nått kravnivån i delprov(%) nått kravnivån i eller missat högst ett delprov (%) Matematik Engelska Svenska Flest elever nådde kravnivån i delprov i engelska, medan resultatet var lägst i svenska. Även i de nationella proven i åk 5 var resultatet bäst i engelska och lägst i svenska, men skillnaden mellan ämnen är större nu än tidigare, och det jämförelsevis låga resultatet i 6 Resultat i svenska som andraspråk ingår i redovisningen av svenska

7 7 (23) svenska är värt att notera. Framförallt är det i delproven som avser skrivuppgifter som flera elever har missat. Tabell 5 Nationellt prov i åk 6 i skolor i Nacka 2012 Matematik Engelska Svenska Andel elever som nått kravnivån (%) A Muntligt B Uppgifter C Miniräknarfri D Uppgifter prov kring tema, kring tema, miniräknarfri med miniräknare A Muntlig interaktion/ produktion A Muntligt prov B Receptiv förmåga C Skriftlig produktion B C Skrivuppgift, Läsförståelse berättande D Skrivuppgift, argumenterande Nationellt prov i åk 9 Tre skolor har inte lämnat uppgifter i årets insamling av provresultat för åk 9. Det är Fisksätraskolan, Johannes Petriskolan och Montessoriskolan Castello. Liksom tidigare nådde nästan alla, 99 procent av eleverna, målen i det nationella provet i engelska. Nästan lika många, 98 procent, nådde målen i svenska. I matematik är andelen 92 procent. Förändringarna sedan föregående år är små. Högst andel MVG var det i provet i engelska, där var tredje elev fick MVG. I matematik och svenska fick var sjätte elev MVG. I dessa ämnen har andelen MVG ökat något sedan föregående år procent av eleverna hade genomfört alla delprov och fått provbetyg. Det finns en svag tendens till att deltagandet i proven har minskat något under de senaste åren. Det innebär att när resultaten i provet relateras till alla elever 7 har andelen elever som nått målen enligt provet minskat svagt över tid. 7 Måtten för åk 3 och 6 redovisas tidigare i skrivelsen med alla elever i nämnaren. Skolverket redovisar dock procentandelen för åk 9 baserad på antalet elever med provbetyg.

8 8 (23) Tabell 6 Nationellt prov i åk 9 i skolor i Nacka År 9 År Antal elever Andel elever som fått provbetyg av (%) Andel (%) av elever som fått provbetyg med lägst G Andel (%) av elever som fått provbetyg med MVG Andel (%) av elever med lägst G Matematik Svenska Engelska Betyg i åk 9 Det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut åk 9 i skolor i Nacka våren 2012 var 245, en ökning från 238 föregående år. 245 är det högsta meritvärdet som Nackas elever har haft i detta betygssystem. De flesta skolorna har höga meritvärden, och spridningen mellan skolorna måste anses som ganska liten. Meritvärdet varierar från 220 (Stavsborgsskolan) till 271 (Kunskapsskolan Nacka). För flera skolor har meritvärdet ökat sedan föregående år. Ökningen är tydlig på Fisksätraskolan, Internationella Engelska, Johannes Petri, Kunskapsskolan Nacka, Montessoriskolan Castello och Myrsjöskolan.

9 9 (23) Tabell 7: Meritvärde för åk 9, elever i skolor i Nacka Antal elever Meritvärde Skola Alphyddeskolan Björknässkolan Centrumskolan Eklidens skola Fisksätraskolan Internationella engelska Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestroskolan Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Saltsjöbadens Samskola Skuru skola Snitz 5 - Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö Boo Nacka (alla skolor) Nacka (kommunala skolor) Riket Uppgift saknas - redovisas ej då antalet elever är färre än 10 Behörighetsreglerna till gymnasieskolan skärptes hösten För behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkänt i tre ämnen, matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk samt fr o m hösten 2011 godkänt i ytterligare fem ämnen. För högskoleförberedande program behövs godkänt i nio ämnen utöver de tre angivna. De nio ämnena skiljer sig åt mellan de olika högskoleförberedande programmen. Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program i Nacka var 95 procent, vilket är en svag förbättring sedan föregående år (en förbättring med 0,24 procentenheter). När det gäller de studieförberedande programmen blev 94 procent behöriga till estetiskt program, 93 procent till ekonomi-, humanistiskt och samhällsvetenskapsprogrammet och 91 procent till naturvetenskaps- och tekniskt program, också det svaga förbättringar sedan föregående år. Totalt var det 60 elever som inte uppnådde behörighet till något program 2012, vilket är sex färre än föregående år med de då gällande reglerna. Siffran avser elever som gått ut i skolor i Nacka. Det förekommer att elever med särskilda behov går i skolor utanför kommunen. Våren 2012 var det 17 elever med särskilda behov som gick ut åk 9 som hade en

10 10 (23) skolplacering utanför kommunen. Av dessa var det sju som inte blev behöriga till yrkesprogram. En elev går om åk 9. För fyra elever saknas uppgift då de ej sökt. Fem av de 17 eleverna blev behöriga. Andelen elever som blir behöriga är liksom tidigare högre i Nacka än i riket varierade andelen behöriga till yrkesprogram mellan 80 procent (Södertälje) och 98 procent (Danderyd) mellan länets kommuner. Utöver Danderyd hade även Ekerö, Täby, Sollentuna och Lidingö något högre andel behöriga än Nacka. Andelen som blev behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program varierar mellan 69 procent (Maestroskolan) och 100 procent (Kunskapsskolan Nacka och Myrsjöskolan). Björknässkolan och Vittra i Saltsjö-Boo hade något fler som inte blev behöriga i år jämfört med föregående år. Tabell 8 Behörighet till gymnasieskolans nationella program för elever som gått ur åk 9, elever i skolor i Nacka Antal elever i Andel elever med Andel elever med behörighet (%) till yrkesförberedande studieförberedande program åk 9 behörighet (8 ämnen) (8 ämnen) estetiska ekonomi, till gymnasieskolan (12 humanistiskt, ämnen) och samhällsvetenskap (%, 3 (12 ämnen inkl ämnen) SO) naturvetenskap och teknik (12 ämnen inkl NO) Skola Alphyddan Björknässkolan Centrumskolan Ekliden Fisksätraskolan Internationella engelska Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Saltsjöbadens samskola Skuru skola Snitz Stavsborgsskolan Vittra Saltsjö-Boo Nacka (alla skolor) Riket redovisas ej då antalet elever är färre än 10

11 11 (23) Avbrott i gymnasieskolan Sveriges kommuner och landsting har i en ny rapport Motverka studieavbrott - Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning 8 analyserat avbrott i gymnasieskolan och utifrån ett antal fallstudier identifierat olika framgångsfaktorer. Avbrotten studeras för tre årskullar och resultat redovisas för landets kommuner. Elever på studieförberedande program fullföljer gymnasieutbildning inom tre år i något högre grad än elever på yrkesförberedande. Kvinnor slutför i något högre grad än män. Ytterligare ett års inskrivning på gymnasiet från tre till fyra år leder till att andelen som fullföljer ökar med cirka sju procentenheter Dessa mönster finns både i riket och i Nacka. Sett över de tre senaste åren har andelen elever på studieförberedande program som fullföljt ökat i Nacka, medan andelen varit oförändrad i riket. Bland elever på yrkesförberedande program har andelen som fullföljt i stället minskat i Nacka, samtidigt som den ökat något i riket, främst bland män. Andelen elever på yrkesförberedande utbildning som fullföljt inom tre år i Nacka ligger också lågt jämfört med många andra kommuner (kommun 251 när alla kommuner rankas för 2007). Även många andra kommuner i länet har jämförelsevis låg andel som fullföljer på yrkesförberedande program, och hälften av kommunerna i länet låg lägre än Nacka. Andelen elever på studieförberedande program ligger däremot jämförelsevis högt i Nacka (rank 60 för 2007). Rapporten visar att drygt hälften av de elever som avbrutit gymnasiet i riket gjorde det i årskurs tre. En anledning till att de flesta avbrotten sker i årskurs tre kan vara att många av de elever som har svårt att nå målen avbryter gymnasiet av taktiska skäl, skriver SKL. Med ofullständig gymnasieutbildning ökar möjligheterna till en andra chans vid vuxenutbildningen. Med de nya antagningsreglerna till högskolan som gäller alla från och med höstterminen 2010 har det dock blivit ogynnsamt att göra ett sent avhopp och komplettera med vuxenutbildning då eleven då hamnar i en urvalsgrupp med relativt få platser. Det senare skulle alltså motsäga SKL:s slutsatser och i så fall måste andra orsaker sökas. 8 my&search1_all=motverka*+studieavbrott*&op1=&db=kata&from=1&toc_length=20 &currdoc=1

12 12 (23) Figur 2: Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år (%), folkbokförda i Nacka, år anger år då eleverna var nybörjare För behörighet till högskolan krävs lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program, dvs. minst poäng 9. Andelen elever som blir behöriga till högskolan har ökat över tid för elever på studieförberedande program, medan det för elever på yrkesförberedande program skett en viss försämring. Även här ligger Nackas värde lägre än många kommuners, men avvikelsen är något mindre än för andelen som fullföljer. 9 För elever började gymnasieskolan hösten 2007 krävs dessutom lägst godkänt i Svenska B, Engelska A samt Matematik A.

13 13 (23) Figur 3: Andel elever som uppnått grundläggande högskolebehörighet inom tre år, folkbokförda i Nacka (%), år anger år då de var nybörjare Kvinnor Män Kvinnor Män Studieförberedande Yrkesförberedande Sveriges Kommuner och Landsting identifierar också ett antal framgångsfaktorer för att få fler att genomgå utbildning som återges här 1. Bra bemötande är avgörande för hur elever trivs och kan tillgodogöra sig utbildningen. Denna faktor betonas starkt bland de skolor vi kontaktat. Bra bemötande handlar bland annat om att tro på elevernas förmåga och möta dem som unika och likvärdiga individer. 2. Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad för hur skolor lyckas med att utbilda eleverna. Av stor betydelse är att skolorna mäter och analyserar avbrott och genomför åtgärder för att så många elever som möjligt ska klara av sina utbildningar. 3. Att vara på rätt utbildning är en betydelsefull orsak till att elever känner motivation för gymnasiestudierna. Ett flexibelt utbud, en bra introduktion och tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning hjälper eleverna att hitta rätt studieväg. 4. Kvalitet genom samarbete och delaktighet är en genomgående framgångsfaktor oavsett i vilket sammanhang det sker på skolorna. I intervjuerna beskriver personalen hur de lär av varandra, hur de involverar elever i utvecklingsarbetet och ger exempel på välutvecklad samverkan med arbetslivet. 5. Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov är central i det systematiska kvalitetsarbete som framgångsrika skolor bedriver. Rutiner säkerställer en noggrann uppföljning av elevernas resultat samtidigt som kompetensen hos elevhälsans personal utnyttjas effektivt.

14 14 (23) Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Statistiken i denna skrivelse ger en bild av prov- och betygsresultat för Nackas elever. Den viktigaste användningen sker på den enskilda skolan där provresultaten visar vilka elever som behöver extra stöttning och ytterligare stimulans. Samlade bilder och analyser av resultaten är också viktiga på skolorna för att utveckla undervisningen, såväl för de eleverna som genomfört proven, och för den årskull som ska göra dem nästa år. Det kan t ex gälla vilka moment eleverna lyckats bra med respektive mindre bra med. Den studie som genomfördes för några år sedan i Nacka av användningen av resultat från nationella prov visade att resultaten i hög grad användes på det första sättet, men att den samlade analysen av vad resultaten säger om skolans undervisning ofta kunde utvecklas. I den kvalitetsanalys som Nackas skolor nu gör för att dokumentera sitt systematiska kvalitetsarbete är en sådan analys en viktig del. Jämförelser bör göras med tidigare års resultat och med andra skolors resultat. Kultur och utbildningsenheten kommer att ge en bild av skolornas analyser i kommunens kvalitetsanalys i februari. Statistiken ger också en samlad bild av resultaten för Nackas elever, och vi kan konstatera att resultaten sammantaget fortsätter att vara goda. Samtidigt finns det finns skillnader mellan skolor. Vissa resultat avviker från den höga nivån. Det gäller andelen elever som når kravnivån i delprov i svenska i åk 6, som är förhållandevis låg. Läsförståelse är en nyckel till alla skolämnen. Möjligen kan resultatet hänga samman med utformningen av provet. Det finns ännu inga rikssiffror för provet i åk 6 att jämföra mot. I åk 9 är resultaten i nationellt prov mycket goda. Sex skolor har inte redovisat provresultat i årets insamling (i en eller flera årskurser), vilket Kultur- och utbildningsenheten anser är bekymmersamt. Påminnelser har skickats ut. Insamlingen är densamma som den som görs till SCB/Skolverket så den innebär inget extra arbete för skolorna. Fyra av de sex skolorna är fristående, medan två är kommunala. Kulturoch utbildningsdirektören har inbjudit företrädare för huvudmännen/koncernledningar till ett möte i september för att diskutera kvalitetsarbete, och kommer där särskilt att ta upp vikten av att kommunen får ta del av redovisning och hur samarbetet kan utvecklas. Det finns en svag tendens till nedgång i deltagande i delprov. Andelarna har tidigare varit procent, men närmar sig nu 95 procent i åk 6 och 9. Skillnader mellan skolor tyder på att synen på proven varierar. Det är viktigt att skolorna försöker få alla elever att delta i delprov. Meritvärdet har ökat något, och förutsatt att det speglar en kunskapsökning är det positivt. Andelen MVG har ökat i provresultaten i två av tre ämnena med nationellt prov, men samtidigt har andelen med lägst G av minskat svagt. Bedömningsfrågor har varit aktuella på skolorna under året då man arbetat med de nya kunskapskraven (som inte gällde eleverna som gick ut åk 9). En hypotes kan vara att lärarna genom detta arbete också fått en bättre kännedom om vad de gamla kraven innebar. I redovisningen i februari kommer enheten att redovisa Skolverkets statistik om relationen mellan provresultat och betyg.

15 15 (23) Betygs- och bedömningsfrågorna är i fokus med anledningen av den nya läroplanen och införande av betyg i årskurs 6. Dessa områden kommer också att studeras i skolornas kvalitetsanalyser och troligen också i de fördjupade observationer av grundskolor som genomförs inom VÅGA VISA i höst. Andelen elever i åk 9 som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat svagt något. Det är positivt, samtidigt som det fortfarande är för många elever som inte blir behöriga. De kartläggningar som tidigare genomförts av obehöriga elever i Nacka har visat att obehöriga elever utgör en heterogen grupp, och det är sannolikt fallet även detta år. En del elever i gruppen har kommit sent till Sverige, men det gäller inte majoriteten av eleverna. Social problematik och inlärningssvårigheter är andra förhållanden som skolorna anger finns i gruppen. Avbrotten i gymnasieskolan har minskat bland elever på studieförberedande program, vilket är positivt. Bland elever på yrkesförberedande program har avbrotten istället ökat något, tvärtemot trenden i riket, vilket är oroande. Färsk statistik om avbrott per skola redovisas i slutet av året av Skolverket. En särskild beställning av statistik bör övervägas för att även få mer underlag om elever som går utanför kommunen. Studieavbrott följs upp i kommunens ungdomsuppföljning, där nu den gemensamma elevdatabasen kommer att ge möjlighet till snabbare uppföljning och stöd. Karriärvägledningen inför gymnasievalet ska också utvecklas vilket syftar till att säkra att eleverna tidigt får bättre information och kan göra medvetna val till gymnasiet. Enligt SKL finns i riket en tendens till sena avhopp bland elever som sedan vill kunna läsa i vuxenutbildningen. Möjligheterna att komma in på högskolan har nu minskat för denna grupp, och det är därför viktigt att elever i så hög grad som möjligt fullföljer inom gymnasieskolans ram och får kännedom om de nya reglerna. Carina Legerius Utvärderingsexpert Per-Gunnar Rosengren Utbildningsexpert Bilaga 1: Redovisning per skola

16 16 (23) Bilaga 1 Tabell 9: Nationellt prov i åk 3 i matematik, vårterminen 2012 (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) Åk 3, Matematik Antal elever A Geometriska objekt B Proportionellsättens C Räkne- samband egenskap er D Mönster E Skriftliga räknemetoder F Enkla bråk G Geometris ka objekt Backeboskolan Björknäs Boo Gård Borgvalla Da vinci Ektorp Fisksätraskolan Futuraskolan Lännbo Idunskolan Igelboda skola Jarlaberg Johannes Petri Järla Lännersta Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Neglinge Orminge Saltsjö-Duvnäs Sickla Sigfridsborg Skuru Solsidan Strandparken Sågtorp Vilan Vittra Älta Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen Andel elever som nått kravnivån (%) deltagit i delprov(%) nått kravnivån i delprov (%)

17 17 (23) Tabell 10: Nationellt prov i åk 3 i svenska, vårterminen 2012 (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) Åk 3, Svenska Antal elever A Muntlig uppgift B Läsuppgift C Läsuppgift D Elevens högläsni E Elevens textsamtal F Skrivuppgift Stavning G H Skrivuppgift Backeboskolan Björknäs Boo Gård Borgvalla Da vinci Ektorp Fisksätraskolan Futuraskolan Lännbo Idunskolan Igelboda skola Jarlaberg Johannes Petri Järla Lännersta Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Neglinge Orminge Saltsjö-Duvnäs Sickla Sigfridsborg Skuru Solsidan Strandparken Sågtorp Vilan Vittra Älta Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen Andel elever som nått kravnivån (%) deltagit i delprov(%) nått kravnivån i delprov (%)

18 18 (23) Tabell 11: Nationellt prov i åk 6 i matematik, vårterminen 2012 (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) Matematik åk 6 Totalt antal elever A Muntligt prov Andel elever som nått kravnivån(%) B Miniräknarfr i C Miniräknarfri D Med miniräknare deltagit i delprov(%) nått kravnivån i delprov (%) Backebo Björknäs Boo Gård Ektorp Fisksätra Futuraskolan Lännbo Igelboda skola Internationella Engelska Jarlaberg Järla Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Orminge Saltsjö-Duvnäs Samskolan Sickla Sigfridsborg Skuru Strandparken Sågtorp Vilan Vittra Älta Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen

19 19 (23) Tabell 12: Nationellt prov i åk 6 i engelska, vårterminen 2012 (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) Engelska åk 6 Totalt antal elever A Muntlig interakti on/produ Andel elever som nått kravnivån (%) B Receptiv förmåga C Skriftlig produktion deltagit i delprov(%) nått kravnivån i delprov (%) Backebo Björknäs Boo Gård Ektorp Fisksätra Futuraskolan Lännbo Igelboda skola Internationella Engelska Jarlaberg Johannes Petri Järla Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Orminge Saltsjö-Duvnäs Samskolan Sickla Sigfridsborg Skuru Strandparken Sågtorp Vilan Vittra Älta Totalt redovisas ej då antalet elever.. uppgifter har ej lämnats till kommunen

20 20 (23) Tabell 13: Nationellt prov i åk 6 i svenska, vårterminen 2012 (alla procentandelar har beräknats med totalt antal elever i nämnaren) Svenska åk 6 Totalt antal elever Andel elever som nått kravnivån (%) A Muntligt prov B Läsförståelse C Skrivuppgift, berättande D Skrivuppgift, argumenterande deltagit i delprov(%) nått kravnivån i delprov (%) Backebo Björknäs Boo Gård Ektorp Fisksätra Futuraskolan Lännbo Igelboda skola Internationella Engelska Jarlaberg Johannes Petri Järla Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Orminge Saltsjö-Duvnäs Samskolan Sickla Sigfridsborg Skuru Strandparken Sågtorp Vilan Vittra Älta Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen

21 21 (23) Tabell 14: Nationellt prov i åk 9 i matematik, vårterminen 2012 Nationellt prov åk 9 Matematik Totalt antal Andel elever som fått Andel (%) av elever som fått provbetyg Andel (%) av elever provbetyg av elever med med lägst med MVG (%) lägst G G Alphyddeskolan Björknäs Centrumskolan Ekliden Fisksätraskolan Internationella Engelska Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Samskolan Skuru Snitz Stavsborg Vittra Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen

22 22 (23) Tabell 15: Nationellt prov i åk 9 i engelska, vårterminen 2012 Nationellt prov åk 9 Engelska Totalt antal Andel elever som fått Andel (%) av elever som fått provbetyg Andel (%) av elever provbetyg av elever med med lägst med MVG (%) lägst G G Alphyddeskolan Björknäs Centrumskolan Ekliden Fisksätraskolan Internationella Engelska Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Samskolan Skuru Snitz Stavsborg Vittra Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen

23 23 (23) Tabell 16: Nationellt prov i åk 9 i svenska, vårterminen 2012 Nationellt prov åk 9 Totalt antal elever Svenska Andel elever Andel (%) av elever som som fått fått provbetyg provbetyg av med lägst G (%) med MVG Andel (%) av elever med lägst G Alphyddeskolan Björknäs Centrumskolan Ekliden Fisksätraskolan Internationella Engelska Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestro Montessoriskolan Castello Myrsjö Samskolan Skuru Snitz Stavsborg Vittra Totalt redovisas ej då antalet elever är färre än 10.. uppgifter har ej lämnats till kommunen