C-UPPSATS. En studie av konsumenters lyssningsnivåer på TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud via kabel-tv. Katarina Nilsson. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. En studie av konsumenters lyssningsnivåer på TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud via kabel-tv. Katarina Nilsson. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:188 En studie av konsumenters lyssningsnivåer på TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud via kabel-tv Katarina Nilsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Ljudteknik Institutionen för Arena media, musik och teknik Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion 2007:188 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/188--SE

2 Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-tv i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3. De delades in i analoga TV-kanaler med NICAM-ljud och digitala TV-kanaler med MPEG-ljud. Testexemplen analyserades med hjälp av frekvensanalyser vilket resulterade i att TV-kanaler med NICAM-ljud innehöll mer brus än TV-kanaler som sände MPEG-ljud. Konsumenters generella lyssningsnivå på TV-kanaler med NICAM-ljud ligger runt 50 dba och runt 57 dba vid kanaler med MPEG-ljud (båda uppmätta med rosa brus). Det är en skillnad på 7 dba i lyssningsnivå mellan TV-kanalerna. Konsumenter med ljudteknisk utbildning lyssnar över lag på nyhetssändningar med en högre lyssningsnivå än vad konsumenter utan utbildning gör. Olika föredragna lyssningsnivåer på olika kanaler grundar sig i att utsändningen av TV-kanaler med NICAM-ljud och TV-kanaler med MPEG-ljud är olika i nivå. Abstract The purpose with this piece of work is to investigate which sound level subjects think is the most satisfied level for NICAM-audio and MPEG-audio in television news for cable-tv in Luleå. The goal of this study is to see if the sound level is the same or different for all TV-channels and which listening level that subjects prefer. The investigation has been performed in the shape of a listening test at the department of Music and Media at the University of Luleå. The subjects were students that had been divided into different groups. Reference equipment was used to play the stimuli so the subjects were able to set a sound level they preferred for each stimuli. Stimuli that has been evaluated are recorded from the TV-channels SVT, TV4 and TV3. They were divided into analogue channels with NICAM-audio and digital channels with MPEGaudio. The stimuli were analysed by a frequency analyser, and the results were that TVchannels with NICAM-audio contained more noise than TV-channels with MPEG-audio. The general listening level for the participants of the test was set to 50 dba for NICAM-audio and 57 dba for MPEG-audio (both measured with pink noise). It is a difference of 7 dba in listening level between the TV-channels. Participants with an education in audio technology listen to television news louder than participants without an education in audio technology. The reason of why people prefer different listening levels on different TV-channels is that the transmission of TV-channels with NICAM-audio and TV-channels with MPEG-audio are different in levels. 1

3 Tack till Tack alla ni som har stöttat och hjälpt mig under arbetets gång och ett särskilt tack till min familj som funnits till hands. Ett stort till alla försökspersoner som medverkade i undersökningen. Ett särskilt tack till min handledare Andreas Renhorn för alla tips och råd genom arbetets gång. 2

4 Innehållsförteckning Inledning...5 Syfte/mål...5 Hypotes/avgränsning...5 Ordlista...6 Bakgrund...8 Lyssningsmiljöer...8 Referensnivåer för in- och uppspelning...8 Örat och dess känslighet för olika ljudtryck...9 Teori...10 Digital komprimering av ljud...10 Maskering...10 MPEG-protokoll...11 Analoga TV-kanaler...11 Modulation...11 TV-frekvenser...12 Digitala TV-kanaler...13 DVB Digital Video Broadcasting...14 DVB-C i Com Hem AB:s kabel-tv-nät...14 Hur TV-kanalerna skickas och tas emot i Luleå...14 Referensnivåer...14 Metod/Genomförande...15 Testdesign...15 Val av testexempel...15 Inspelning av testexempel...15 Kalibrering av inspelningsnivå...16 Inspelningsnivåer...16 Lyssningstest...16 Kalibrering av högtalare...17 Slumpning av testexemplens ordningsföljd i lyssningstesten...17 Lyssningsposition...17 Försökspersoner...18 Val av brus till mätning av lyssningsnivåer...19 Mätning av lyssningsnivåer...19 Lyssningsnivåer i dba...19 Bakgrundsljud...19 Resultat...20 Val av brus till mätning efter valda lyssningsnivåer...20 Testexemplets nivåer...20 Frekvensanalyser...21 Frekvensanalys SVT Frekvensanalys SVT Frekvensanalys SVT 2 regionala Frekvensanalys SVT Frekvensanalys TV Frekvensanalys TV Valda lyssningsnivåer vid lyssningstest...23 Lyssningsnivåer för konsumenter utan ljudteknisk utbildning...25 Lyssningsnivåer för konsumenter med ljudteknisk utbildning...25 Jämförelse i lyssningsnivåer för utbildning samt kön

5 Bakgrundsljudets påverkan...27 Enkätundersökning...27 Övriga iakttagelser...28 Analys av lyssningsnivåer...29 Slutsats...31 Diskussion...32 Tillförlitlighet...33 Fortsatt forskning...33 Referenslista...34 Bilaga A Instruktioner till lyssningstest...36 Bilaga B Slumpningsschema av testexempel...37 Bilaga C Enkät till lyssningstest...38 Bilaga D Omvandlingstabell av inställda nivåer till uppmätta nivåer...40 Bilaga E Frekvensanalyser (3D)...41 Bilaga F Frekvensanalyser (2D)...44 Bilaga G Lyssningsnivåer för alla försökspersoner...47 Bilaga H Inställda värden på förförstärkare av försökspersoner...48 Bilaga I Enkätanalys/Diagram

6 Inledning När man tittar på TV och byter mellan två kanaler märker tv-tittaren ofta en nivåskillnad i ljudet. Ofta tycks skillnaden vara så pass stor att man måste justera volymen för att få en normal lyssningsnivå som man själv är nöjd med. När man därefter byter kanal kan man nästan vara säker på att volymen ännu en gång måste justeras för att uppfattas som normal. För att underlätta TV-tittandet för konsumenten borde ljudnivån för så många kanaler som möjligt hållas på en sådan nivå att den kan tilltala de flesta av TV-tittarna utan att störa då konsumenten skiftar TV-kanal. Fast ibland kan det vara omöjligt då vissa inslag kan vara komprimerade väldigt hårt; att ljudnivån på just de inslagen höjs markant. Idag finns det två typer av TV-kanaler; analoga (med NICAM-ljud) och digitala (med MPEGljud), som distribueras olika till alla konsumenter i form av analoga marksändningar, digitala marksändningar, kabel-tv samt satellit. Då de analoga sändningarna avser att upphöra, kommer enbart de digitala sändningarna återstå. Detta medför att mindre störning kommer att ske vid byte mellan analoga och digitala kanaler då dessa har olika kvaliteter. Volymskillnaden mellan vanliga program och reklam får mestadels uppmärksamhet då konsumenter antyder att reklam har en högre ljudnivå än vanliga program. Denna aspekt av ämnet kommer dock inte att behandlas i denna uppsats, utan arbetet kommer att inrikta sig mot digitalt ljud i svenska nyhetssändningar. Syfte/mål Syftet med denna studie är att via akustisk mätning av brus ta reda på vilken ljudnivå som konsumenter anser är en tillfredställande volym för svenska nyhetssändningar, sända för kabel-tv. Målet med studien är att få veta om nyhetssändningarnas ljudnivå är lika eller olika för de olika TV-kanalerna, samt att undersöka vilken ljudnivå som anses vara en tillfredsställande nivå att lyssna på och vad det kan bero på. Hypotes/avgränsning Denna studie ska undersöka vilken lyssningsnivå som konsumenter är nöjda med, alternativt tycker är en normal och tillfredsställande lyssningsnivå, med tyngdpunkt på svenska nyhetssändningar från TV-kanaler med MPEG- och NICAM-ljud. De analoga kanalerna använder NICAM-ljud och de digitala kanalerna använder MPEG-ljud. De personer som medverkar i studien kommer att vara lyssnare som delas in i två grupper beroende på om de har en ljudteknisk utbildning eller inte. Undersökningen begränsas till nyhetssändningar som distribueras via kabel-tv i Luleå och därför finns det även en tidsmässig avgränsning att kunna spela in testexempel innan det analoga nätet släcks ned i Luleå ( ). Distributionen av TV-kanaler kommer endast att beröras på ett övergripande sätt så att läsaren får en generell uppfattning om hur en signal sänds och tas emot i TV-apparaten då uppsatsen inte helt fokuserar på signalvägen. I undersökningen utvärderas endast ljudet då ingen bildskärm används i lyssningstestet. 5

7 Ordlista dbu dbu är en referensnivå som beskriver en utspänning på en apparat då nivåmätaren visar 0 db. Utspänning för 0 dbu är detsamma som 0,775 Volt (Rumsey; 2002). dbv dbv är en referensnivå som beskriver en utspänning på en apparat då nivåmätaren visar 0 db. Utspänning för 0 dbv är detsamma som 1,0 Volt (Rumsey; 2002). DVB-C DVB-C är en metod som man använder för att sända en amplitud- och fasmodulerad signal; en QAM-kanal, i kabel-tv-nätet. Systemet bestämmer hur en digital MPEG-transportström ska prepareras för att skickas i ett nät bestående av koaxialkabel (Röjne; 2003). ITU International Telecommunication Union är ett FN-organ som bl.a. arbetar fram olika standarder inom telekommunikation (Internet 1). Kaskadnät Kaskadkoppling innebär att flera TV-uttag i samma fastighet seriekopplas upp till tolv uttag (Röjne; 2003). MPEG (Moving Picture Expert Group) Metod som används för att komprimera datamängden för ljud och rörliga bilder på bästa sätt. Metoden används för att sända TV-material i digitala TV-kanaler (Röjne; 2003). MUX (Multiplex) En digitalt komprimerad signal sänds via en MUX som är ett frekvensutrymme för digitala TV-signaler (Internet 2). De digitala bitströmmarna från flera programsändningar sänds ut på en utsändningskanal och packas därefter upp av digital-tv-mottagaren i fastigheten för att sedan visas på konsumentens TV (Internet 3). NICAM-stereo Near Instantenous Companded Audio Multiplex, vilket är ett komprimerat stereoljud med nästan CD-kvalitet som används vid sändning av analoga TV-kanaler (Röjne; 2003). Peak Ett peak-värde är den maximala amplituden över noll i en vågform (Davis et al.; 1990). 6

8 QAM Quadrature Amplitude Modulation ; Ger en möjlighet att inom en viss bandbredd kunna sända dubbelt så mycket information än normalt (Röjne; 2003). RMS (Root Mean Square) RMS beskriver energin av en sinus-våg eller en komplex vågform. Det är inte ett medelvärde utan RMS kvadrerar vågformens spänning och beräknar medelvärdet, för att sedan använda funktionen roten ur på summan av detta värde. RMS-värdet på en sinus-våg kan räknas ut genom att multiplicera 0,707 med sinus-vågens peak-värde (Davis et al.; 1990). Kalibreringsnivån Root Mean Square (RMS) är ett effektivt sätt att kalibrera signaler som är lika i frekvens och tid såsom brus (Bech et. al.; 2006). Stjärnnät Varje hushåll i en fastighet har ett eget abonnentuttag/slututtag för TV som är kopplat via en separat kabel (en parallellkopplad slinga). Ett våningsplan har dock samma matningskabel från vinden/källaren. Fördelen är att varje uttag får lika stor signal. Nackdelen är att det blir mycket kablar (Röjne; 2003). 7

9 Bakgrund Inför denna uppsats har en litteratursökning genomförts för att bl.a. undersöka om liknande arbeten behandlats i Sverige eller någon annanstans i världen för att utforska problemets spridning och kunna tillämpa undersökningsmetoder för detta arbete. Lyssningsmiljöer En undersökning som gjorts på japanska TV-kanaler visade att det fanns stora skillnader i volym mellan samma sorters TV-program på olika TV-kanaler och den största skillnaden uppmättes till över 11 db. Det uppmättes även en skillnad mellan TV-kanalerna i sig. Inom nyhetssändningar handlade det om skillnader upp till 6 db. Inspelningsförfarandet i undersökningen ansågs kunna tillämpas i granskningen för denna uppsats då inspelningsprocessen gick ut på att spela in TV-kanaler från en TV till en dator via ett ljudkort i samplingsfrekvens 44,1 khz och bit upplösning 16 bitar. Ingen bildskärm användes för den japanska undersökningen. För en mer detaljerad redogörelse se Kamada et. al Soulodre et al genomförde ett experiment med TV-ljud utan bildskärm, om det fanns någon nivå som lyssnare föredrar. I experimentet blev personerna tillsagda att anta att de tittade på TV och ställa in en lyssningsnivå de föredrog. Alla försökspersoner använde samma utrustning. Exemplen skulle behandlas individuellt och inte baseras på tidigare lyssning eller exempel. Resultatet från undersökningen visade att med 95 procents tillförlitlighet så föredrog hälften av försökspersonerna en lyssningsnivå inom ett område av 9 db, och 90 procent av personerna föredrog en lyssningsnivå inom ett område av 22 db. Beprövade lyssningsmiljöer och positioner av uppspelningsutrustning gentemot lyssningsposition är något som påverkar lyssningssituationen positivt då ljudet får det utrymme det behöver. Tyvärr är oftast inte en hemmiljö anpassad efter olika standarder etc. därför förespråkas vikten av en kontrollerad lyssningsmiljö vid ett lyssningstest för att kunna återge ett inspelat material på bästa sätt. Där spelar även högtalarnas roll in, som ska återge materialet på bästa sätt på den position som en person sitter vid. Även akustiken spelar in då för mycket bakgrundsljud från t.ex. uppspelningsutrustningen kan störa lyssningsupplevelsen (Bech et. al; 2006). Referensnivåer för in- och uppspelning En referensnivå behövs för att ett inspelat material ska kunna spelas upp igen med samma nivå som materialet hade då det spelades in. För digital inspelning anges referensnivån i dbfs (db Full Scale) som avser det maximala värde som en ljudsignal kan återges i innan den förvrängs i distorsion. Eftersom få material i praktiken spelas in med maximalt värde, då materialet inte får mer utrymme till godo, används istället en lägre nivå. SMPTE rekommenderar en inspelningsnivå på -20 dbfs då den passar både för analoga och digitala material och att de kan samverka mellan varandra. EBU rekommenderar en inspelningsnivå på -18 dbfs (Holman; 2002). 8

10 Örat och dess känslighet för olika ljudtryck Olika personer, gamla som unga hör olika p.g.a. öronens utformning, hörselskador etc. Därför är det svårt att bedöma hur en person uppfattar ett visst ljud eller nivå, vilket som i detta fall kan försvåra arbetet när olika TV-kanaler sänder ut sina ljudnivåer. Man vet att äldre personer hör höga frekvenser sämre än yngre personer vilket påverkar uppfattningen av ljudet (Sundberg; 1989). Eftersom hörselns känslighet är frekvensberoende, kan man uppleva två toner med olika frekvens som olika starka, tots I att de har samma ljudtrycksnivå. En ljudtrycksnivå som ger en nätt och jämnt hörbar ton vid 100 Hz uppfattas exempelvis som en rätt stark ton vid 1000 Hz. Ljudtrycksnivån är därför inte något riktigt idealiskt mått på hur starkt en ton hörs. (Sundberg; 1989; s. 66). Som en lösning på detta problem anger man att den aktuella tonen låter exakt så starkt som en 1 khz ton gör med en viss ljudtrycksnivå. Ur detta har man med hjälp av lyssningstest kommit fram till begreppet hörnivå (som mäts i phon) och har då kunnat framställa en likahörnivå-kurva. Kurvan demonstrerar hur ljudtrycksnivån för en ton ändras om frekvensen förändras samtidigt som ljudnivån ska behållas (Sundberg; 1989). Figur 1; Lika-hörnivå-kurva (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Bech et. al; 2006; s. 271) Ur denna kurva har sedan olika vägningskurvor kalkylerats för en enhetligare mätning av frekvenser i olika sammanhang, bl.a. A- och C- vägningskurvor används alltså vid mätning av ljud som stämmer överens med hörseln. A-vägning går ut på att bas och diskant dämpas för att påminna om örats uppfattning av ljud vid svaga nivåer. En C-vägd kurva är mer anpassad till högre ljudtrycksnivå och dämpar inte de låga frekvenserna lika mycket som en A-vägd kurva gör (se figur 1) (Bech et. al; 2006). I Felstavning i citerad referens 9

11 Teori För att förstå ljudteknik i samband med TV-ljud och sändning finns i uppsatsen en teoridel där den grundläggande tekniska informationen finns som ligger till grund för metod och genomförande av uppsats. Både analoga och digitala TV-kanaler presenteras för att förstå skillnaden mellan dem. Digital komprimering av ljud Det mänskliga örat har möjlighet att uppfatta frekvenser mellan Hertz (Hz). Vid digitalisering av frekvenser ska samplingsfrekvensen vara dubbelt så hög som den högsta frekvensen som ska digitaliseras, detta enligt Nyquists samplingsteorem. Därför behövs en samplingsfrekvens på minst Hz vid sampling av en frekvens på Hz. Istället för en samplingsfrekvens på Hz används en samplingsfrekvens på Hz som marginal för att få lite spelrum vid Hz området. Vid digitalisering av analogt ljud till en ljud-cd används en metod som heter Pulse Code Modulation (PCM). Samplingsfrekvensen som används är 44,1 khz. Upplösningen på en CD är 16 bitar. Ljudet kan alltså återges i 2 16 = olika nivåer. Varje bit medför 6 db förbättring av dynamiken och signal-brusavståndet blir då 16 6 = 96 db. Antal nivåer kan jämföras med nivåkravet för en bild, vilket är 8 bitar som blir 256 nivåer. Det är vanligast att samplingsfrekvensen är 44,1 khz, men även samplingsfrekvenser på 32 khz eller 48 khz kan användas. I TV-sammanhang där NICAM-ljud brukas, används en lägre samplingsfrekvens på 32 khz, det gör att TV-ljudet begränsas till högst 16 khz i frekvens. För att överföra ljud i TV-sammanhang med CD-kvalitet behövs en datahastighet på 44,1 khz 16 bitar = 706 kbit/s. En stereosignal behöver då den dubbla hastigheten; ca 1,41 Mbit/s. En byte är åtta bitar, vilket ger en hastighet på 176 kbyte/s. En digital TV-signal distribueras med mindre frekvensutrymme än en analog TV-signal. Det betyder att fler digitala TV-kanaler kan skickas på samma frekvensutrymme som en analog kanal behöver för att distribueras (Röjne; 2003). Maskering För att minska informationen som ska sändas kan de frekvenser som inte hörs komprimeras bort, med andra ord kan man spara bandbredd genom att kassera den information som maskeras i tidsplanet eller i frekvensplanet. Det kan t.ex. vara när en ton maskerar en annan ton och den ton som blir maskerad kan då skäras bort. Informationen i det överliggande och underliggande frekvensbandet vid en stark frekvens minskas genom att reducera antal bitar, vilket ökar brusnivån. Denna nivå minskas dock i örat p.g.a. maskeringseffekten. Delbandskodning, Sub-Band Coding, är en metod som kan användas för att lokalisera effektiva maskeringar och komprimera ljudet så att det går att använda som TV-ljud till en MPEG-kodad bild. Ljudsignalen delas upp i ett antal frekvensband där man kan se vilka frekvenser som finns, vilka nivåer de har samt hur mycket brus varje band innehåller. I MPEG-standarden har man valt 32 band där varje band har uppsikt över respektive område som ska komprimeras. 10

12 Bithastigheten för ljudet får inte vara större än 1 Mbit/s då bithastigheten för bild- och färginformation är 2,5-5,0 Mbit/s. Bithastigheten för ljudet reduceras från 1,4 Mbit/s till MPEG nivå 2 vilket innebär en bithastighet (i stereo) mellan kbit/s (Röjne; 2003). MPEG-protokoll För att skicka den reducerade datamängden/tv-informationen till tv-tittaren används ett MPEG-protokoll. En MPEG-enkoder lämnar ifrån sig en grundläggande bitström; ES (Elementary Stream). När sedan ljud och bild ska bilda en MPEG-2 dataström packas ESströmmen till datapaket; paketerad grundläggande bitström, PES. Därefter ompaketeras PES-paketen till mindre transportströmspaket kallat TS-paket (Transport Strömpaket). Dessa paket förses med information om vad de innehåller för sorts material vilket gör det möjligt att konstruera en MPEG-2 transportström. Denna innehåller även Program Specifik Information (PSI) och System Information (SI). PSI innehåller en lokalisering av vart allt finns och i SI följer programinformation för respektive tv-program. MPEG-2 transportströmmen formar därpå den färdiga produkten som sänds till konsumenten som i sin tur packar upp signalen med en MPEG-dekoder (Röjne; 2003). Analoga TV-kanaler Utsändning av analoga TV-kanaler görs med elektromagnetiska vågor. Sändningarna sänds av Teracom via ett markbundet nät av sändarstationer där kanalerna SVT1, SVT2 och TV4 når ca % av populationen. Teracom dirigerar ifrån Kaknästornet i Stockholm alla sändningar av analoga TV-kanaler. Modulation Information som ska sändas genom en sändare till en mottagare måste moduleras om. En TVsignal med monoljud AM-moduleras innan sändning där signalen sammanlagt tar upp 7 MHz i bandbredd och ljudet har en bandbredd på 15 khz och ligger vid ljudbärvåg 5,5 MHz (ovanför bildbärvågen). Slutprodukten har jämförelsevis med stereoljud låg kvalitet (se figur 2). Figur 2; Kanalbredd med monoljud (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Röjne; 2003; 100) 11

13 En TV-signal som sänds med stereoljud (NICAM-stereo) har en överföringshastighet på 700 kbit/s vilket är detsamma som för en monokanal på en CD-skiva. Stereoljudet ligger på bärvågen 5,85 MHz (ovanför bildbärvågen). Detta är för att ljudet även ska fungera hos de individer som inte har tillgång till en stereo-tv. Sammanlagt tar signalen upp 7,35 MHz i bandbredd (se figur 3). Figur 3; Kanalbredd med stereoljud (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Röjne; 2003; s. 101) TV-frekvenser Ju längre fram utvecklingen gått desto fler och högre frekvensband har kommit att användas för distribution av nya TV-kanaler då de kräver mer utrymme vilket inte finns att tillgå på de äldre frekvensbanden. För varje nytt frekvensband så ökar frekvensutrymmet med tio gånger och det betyder att tio gånger mer information kan skickas (se figur 4). 12

14 Figur 4; Frekvensutrymme (Publicerad med tillåtelse av upphovsman) (Röjne; 2003; s. 103) TV-kanalerna är belägna på VHF-band 1 (kanal 2-4) och VHF-band 3 (kanal 5-12) samt UHF-bandet (21-69). SVT1 sänds på VHF-bandet och SVT2 samt TV4 sänds på UHF-bandet. Kanalbredden i VHF-bandet är 7 MHz och i UHF-bandet är kanalbredden 8 MHz. Det finns alltså plats för 59 olika TV-kanaler men p.g.a. AM-modulationens begränsning finns därför bara tre kanaler. Vid utsändning av TV med AM-modulering kan två närliggande sändare ta emot samma frekvenser vilket resulterar i att en TV-apparat som tar emot dessa sändningar kommer att få två TV-bilder som inte är synkroniserade med varandra. Detta dilemma har lösts genom att två sändare som ligger nära varandra får två olika kanalnummer för samma TV-kanal. Det i sin tur betyder att kanalnumren snabbt blir upptagna och det blir mindre plats för olika TVkanaler (Röjne; 2003). Digitala TV-kanaler En digital TV-kanal består av en digitaliserad programsignal som är komprimerad tillsammans med flera andra programsignaler i en MUX. Därifrån sänds sedan signalen ut till ett länknät till sändarstationer runtom i Sverige som i sin tur skickar signalen på en utsändningskanal till konsumenten. Digital-TV-mottagaren packar sedan upp kanalerna för att de ska kunna visas på TV:n och ljudet som levereras är i MPEG-format. Den digitala signalen består av ettor och nollor vilket gör signalen motståndskraftig för störningar och annat som försämrar signalens kvalitet på väg till konsumenten. En analog signal har inte detta skydd då den sänds som elektromagnetiska vågor i luften och tappas kvalitet så finns det inte mycket att göra. En mottagare för digitala signaler ska bara uppfatta om den tar emot en etta eller en nolla, vilket gör att kvalitén från utsändningen kan bibehållas i större utsträckning (Internet 4). 13

15 DVB Digital Video Broadcasting European Broadcasting Union (EBU) bildade DVB-gruppen för att utforma en Europeisk standard för digitala TV-kanaler. Formatet som används för att komprimera bild och ljud är MPEG-2. TV-kanalerna skickas till konsumenterna genom att sända ut MPEG-2-strömmen till ett kabel-tv-nät; DVB-C (Röjne; 2003). DVB-C i Com Hem AB:s kabel-tv-nät I utspelningsplatsen i Nacka (Stockholm) samlas de digitala TV-kanalerna ihop från satelliter för att sändas i formatet MPEG-2. TV-kanalerna utrustas med programinformation och elektroniska programguider. Därefter sparas kanalerna i olika muxar där varje mux bildar en digital transportström, som i sin tur skickas vidare genom fibernät till ett 40-tal orter runt om i Sverige. Vid dessa orter skickas transportströmmen till en lokal huvudcentral. I huvudcentralen kommer även de analoga kanalerna tas emot och tillsammans med de digitala kanalerna bildar de basutbudet som gäller på respektive ort. Basutbudet omvandlas och sänds ut med analog AM-modulation. Kanalerna tilldelas en plats på VHF-bandet och S-bandet. S-bandet är ett frekvensband som bara är tillgängligt i kabel-tv och som ligger ovanför VHF-bandet. Från en nod (fördelningspunkt) från huvudcentralen skickas sedan signalen ut till ett basnät där flera fastigheter ingår. Signalen tappas av från basnätet till en överlämningspunkt i en fastighet och då överlämnas det tekniska ansvaret på fastighetsägaren. I fastigheten distribueras därefter TV-signalerna till abonnentuttagen (Röjne; 2003). Hur TV-kanalerna skickas och tas emot i Luleå Sändningarna från kanalerna SVT1, SVT2, SVT2 regionala nyheter samt TV4 sänds analogt ifrån Stockholm och tas emot av sändaren i Älvsbyn utanför Luleå. Kanalerna TV3 och SVT24 transporteras digitalt ifrån Stockholm upp till Luleå via fiber. De analoga TV-kanalerna transporteras vidare till hushållen via koaxialkabel till fastighetens stjärnnät. De digitala kanalerna transporteras via fiber men väl framme i fastigheten konverteras signalen för att passa till koaxialkablarna. För att TV-kanalerna ska kunna visas på TV-apparaterna i fastigheten omvandlar distributören Com Hem AB de digitala kanalerna till analoga, men vart detta sker är okänt (Lulebo AB). Referensnivåer Den referensnivå som gäller för utsändning i Europa är 0 dbu, och vanligtvis styrs ljudet ut runt denna nivå i Sverige. Tal styrs normalt ut mellan 0 db till +6 db och mäts med ett PPMinstrument med integrationstid på 10ms enligt European Broadcasting Union (EBU). Dessa referensnivåer stämmer överens med SVT, TV3 och TV4 (SVT). SVT har en referensnivå på -18 dbfs vid nivån 0 dbu (Internet 5). 14

16 Metod/Genomförande Testdesign Som metod till inspelning av textexempel valdes en inspelningsprocess utan bildskärm då litteraturundersökningen visat att metoden prövats tidigare och verkat fungera på denna typ av undersökning. De inspelade testexemplen bestämdes att spelas upp från en referensutrustning för att utgå från lika utgångspunkt för varje lyssningstest (se Bakgrund). Val av testexempel De TV-kanaler som valdes ut som testexempel hade nyhetsuppläsning av en person och uppläsningen varvades med inslag. Inslagen redigerades senare bort så att bara nyhetsuppläsningen blev kvar då det var denna som skulle undersökas (se tabell 1). Svenska nyhetssändningar valdes för att undersökningen begränsades till ljudnivåer för svenska analoga och digitala TV-kanaler där ljudet är digitalt. Nyhetsuppläsningen sker som regel i stereo och inslagen sker i mono (SVT och TV4). Tabell 1; Testexempel TV-kanal Ljudformat Manlig/Kvinnlig nyhetsuppläsare Inspelningsdatum Tid (min:sek) SVT1 NICAM Manlig :09 SVT2 NICAM Manlig :06 SVT2 regionala NICAM Kvinnlig :31 SVT24 MPEG Kvinnlig :48 TV4 NICAM Manlig :29 TV3 MPEG Kvinnlig :16 Inspelning av testexempel Inspelningen av testexempel till lyssningstestet genomfördes via ett abonnentuttag i en lägenhet. Distributören som vidarebefordrat TV-signalerna var Com Hem AB. Ljudet från de nyhetssändningar som spelades in var från kanalerna SVT1, SVT2, SVT2 regionala nyheter, SVT24, TV3 och TV4 då det är de kanalerna som sänder nyheter på svenska. Utrustningen som användes var en stereo-tv av märket Kendo, ett ljudkort (M-audio Firewire Solo) med två teleingångar, ett mixerbord (Tapco Blend 6) en bärbar dator samt inspelningsprogrammet Pro Tools. Från TV:ns scart-utgång kopplades en kabel (med en scart-kontakt i ena änden och två telekontakter i den andra) till mixerbordet och vidare till ljudkortet för att kunna spela in höger och vänster kanal till datorn. Signalerna skickades till ljudkortet före volymregeln så att nivåerna från sändningarna skulle bibehållas i den mån det var möjligt. Testexemplen spelades in i Pro Tools med samplingsfrekvens 44,1 khz och bit upplösning 16 bitar, därefter brändes testexemplen ut på en CD-skiva. 15

17 Kalibrering av inspelningsnivå Testexemplen spelades in genom mixerbordet och ljudkortet vars ingångsnivå var +4 dbu (1,3 V rms ) samt +2,2 dbv (1,3 V rms ). Vilket betyder att nollnivån på inspelningen blev 1,3 V rms (Produktspecifikationer för respektive produkt). En referenssignal genererades i inspelningsprogrammet som rosa brus -20 dbfs rms (med SMPTE som referens) för att användas vid mätning av ljudnivån vid uppspelning av testexemplen. Inspelningsnivåer På de inspelade testexemplen genomfördes frekvensanalyser i tredimensionell vy (bilaga E) för att ta reda på de olika testexemplens egenskaper såsom medelnivå för amplitud över tid och frekvens. Analysen gjordes även för att få en bild av hur testexemplen låter och vilka frekvenser som finns i varje testexempel då det kan bli svårt att beskriva ljud i ord. Frekvensanalyserna utfördes Wavelab 5 på de första 37 sekunderna på varje exempel för att på ett tydligt sätt åskådliggöra eventuella skillnader eller likheter mellan analyserna (bilaga E). Anledningen till att endast de 37 första sekunderna analyserades var att Wavelab inte kunde analysera mer. Även tvådimensionella frekvensanalyser gjordes i medelnivå för att förenkla vyn för alla frekvenser och de analyserna gjordes i Adobe Audition 1.5 (bilaga F). Även här genomfördes analyserna på de 37 första sekunderna för att de tredimensionella och tvådimensionella analyserna skulle få samma utgångspunkt. RMS- och peak-värden räknades fram i Wavelab av dess analysverktyg. Lyssningstest För att maximera samma förutsättningar för varje lyssningstest valdes en konstruerad vardagsrumsmiljö i en och samma lokal. I lokalen placerades en fåtölj med två högtalare framför samt en golvlampa snett till vänster bakom lyssnaren. Ingen bildskärm användes. Lyssningstestet ägde rum i filmsalen H158 på Musikhögskolan i Piteå som är ett relativt dämpat rum som påminner mer om ett vardagsrum än vad ett vanligt klassrum gör. I första hand är rummet avsett för filmvisning för ett uppskattat antal om ca 20 personer. Utrustningen som användes var en DVD-spelare (Pioneer DV-656A), förförstärkare (Sony E9000ES), högtalare Infinity Kappa 80 (tre-vägs högtalare med nominal impedans 6 ohm) och slutsteg (Rotel Five channel power amplifier RB-985) till dessa. Uppspelningsutrustningen placerades till vänster om lyssnaren på 2,5 meters avstånd. Framför displayen på förförstärkaren och DVD-spelaren tejpades en kartongbit fast för att inte försökspersonen skulle se vilken nivå som ställdes in, men ändå kunde reglera den med hjälp av en fjärrkontroll. Inför varje testexempel sänktes volymen så att ingenting hördes för att inte påverka försökspersonens val av volym, vilket eventuellt kunde ha skett om en förvald lyssningsnivå ställts in och försökspersonen anpassat nivån efter den. Försökspersonen skulle alltså öka volymen till önskad nivå med hjälp av en fjärrkontroll utan att bry sig om vad han/hon ställt in för nivå på föregående testexempel. För instruktioner till försökspersonerna, se bilaga A. 16

18 Kalibrering av högtalare Båda högtalarna kalibrerades genom att spela upp ett rosa brus genom en högtalare i taget. En nivå valdes och bruset uppmättes vid lyssningsposition till ett värde som därefter jämfördes med resultatet från den andra högtalaren. Båda högtalarna levererade samma nivå (Bech et. al; 2006). Slumpning av testexemplens ordningsföljd i lyssningstesten För att påvisa objektiviteten i lyssningstesten samt att undvika att den inbördes ordningen hade någon påverkan på resultatet slumpades ordningen för varje försöksperson. Den teknik som användes var en latinsk kvadrat där ordningsföljden förskjuts ett steg för varje person. Om person 1 gör testet med exemplens ordningsföljd som A, B, C, D kommer person 2 göra testet med ordningsföljden B, C, D, A. Efter ett tag återkommer ordningsföljden och kan dock därför anses som en mindre objektiv teknik. För att ändå bibehålla testets objektivitet användes en sexkantig tärning till att slumpa ordningsföljden för varje person. Siffran 1 symboliserade testexempel 1 (SVT 1) Siffran 2 symboliserade testexempel 2 (SVT 2) Siffran 3 symboliserade testexempel 3 (SVT 2 regionala) Siffran 4 symboliserade testexempel 4 (SVT 24) Siffran 5 symboliserade testexempel 5 (TV 4) Siffran 6 symboliserade testexempel 6 (TV 3) Alla testexempel spelades först upp en gång och därefter spelades de upp ytterligare en gång likt en kontrollomgång (med olika inbördes ordning) för att sedan kunna räkna ut ett medelvärde för varje testexempel per person. Slumpningsschemat finns att betrakta i bilaga B; där den vänstra tabellen innefattar omgång 1 och den högra tabellen innefattar omgång 2. Notera dock att textexemplen spelades upp utan en tillsagd paus. Detta för att inte markera för försökspersonen att exemplen skulle spelas en gång till. Försökspersonen skulle alltså inte känna till att samma klipp spelades igen utan de skulle behandla dem som ett nytt och ej behandlat testexempel (McBurney; 1994). Lyssningsposition Vid placering av högtalarna anammades filosofin om den liksidiga triangeln, vilket innebär att avståndet mellan högtalarna och mellan högtalare och lyssningsposition är lika långt. Detta resulterar i att lyssningsvinkeln blir 60 grader. Med denna placering fördelas ljudkällor jämnt i stereopanoramat och stereobilden blir lika i olika lokaler. Placeringen är även representerad i kontrollrum inom radio och TV (Evers; 1989). Placeringen är också rekommenderad som ITU-standard (Bech et. al.; 2006). Placeringen i rummet gjordes efter en uppskattning om var bildskärmen (TV:n) kunde ha varit placerad samt utrymme för t.ex. vardagsrumsbord. Ett sådant undveks dock för att inte påverka spridningen av ljudet (se figur 5). På bilden är inte kablarna mellan uppspelningsutrustning och högtalare uppritad, men det förutsatts att de finns där. 17

19 Figur 5; Högtalarplacering samt lyssningsposition Försökspersoner I försök att rekrytera försökspersoner från Musikhögskolan som ville delta i lyssningstestet användes utskick av intresseanmälan via mail, uppsättning av affischer på anlagstavlor samt direkta inbjudningar till olika personer på skolan. Till lyssningstestet värvades 21 personer (18 män och 3 kvinnor) som gjorde testet en i taget. Försökspersonerna delades in i två grupper; en grupp med ljudteknisk erfarenhet (som studerat ljudteknik vid Musikhögskolan i Piteå) samt en grupp utan ljudteknisk erfarenhet (som inte studerat ljudteknik). Gruppen som hade erfarenhet av ljudteknik bestod av 12 personer och den andra gruppen bestod av 9 personer. Åldern för försökspersonerna varierade mellan år. Försökspersonen fick sitta ner i en fåtölj och lyssna till testexemplen ifrån varje tv-kanal, ett i taget, och ställa en ljudnivå som personen ansåg vara en bra nivå att lyssna på. Ljudnivån ställdes på en förförstärkare med hjälp av en fjärrkontroll. Värdet på den digitala displayen på förförstärkaren antecknades för att sedan användas till mätningstillfället då försökspersonerna inte behövde medverka. Efter lyssningstestet fick försökspersonerna fylla i en enkät (bilaga C) bland annat om deras tv-vanor, om de hade någon ljudteknisk utbildning och om de hade något problem med hörseln som de kände till. Resultaten från enkäten var tänkta att bidra till ökad förståelse om varför försökspersonerna lyssnat på en viss lyssningsnivå, om det fanns något samband mellan svaren på enkäten och vald lyssningsnivå. 18

20 Val av brus till mätning av lyssningsnivåer För att komma fram till vilket sorts brus som lämpade sig för mätning av de lyssningsnivåer som försökspersonerna ställt in, testades olika brus och kombinationer för att undersöka vilket som gav ett tydligt resultat. De brus som testades var rosa och vitt brus, uppmätta genom en ljudtrycksmätare (RION NA-29) med olika filter såsom A-vägt och C-vägt samt fast II och slow III. Mätningarna gjordes mellan två intilliggande värden som ställdes in på förförstärkaren och resultatet antecknades. Processen upprepades på två andra inställningar för att se om resultatet mellan de två intilliggande värdena stämde överens på olika nivåer. För resultat, se tabell 2. Mätning av lyssningsnivåer Rosa brus spelades upp ur högtalarna i 60 sekunder och mätmikrofonen till ljudtrycksmätaren placerades i öronhöjd vid samma lyssningsposition som vid lyssningstestet på höjden 0,9 meter uppmätt från golvet och på avståndet 2,5 meter till högtalare från lyssningspositionen. Högtalarlådans höjd uppmättes till 1,1 meter. Tiden 60 sekunder användes för att hinna registrera det mänskliga talet och få korrekta värden efter samråd med forskningsingenjör Hans Viklund (se referenslista). Lyssningsnivåer i dba Från resultaten av testmätningen kunde värden för alla valda lyssningsnivåer räknas fram. Omvandlade värden till dba slow från försökspersonernas valda lyssningsnivåer finns att betrakta i bilaga D. Bakgrundsljud Bakgrundsljudet vid lyssningsposition uppmättes för att påvisa vilken roll ljudet hade vid lyssningstestet, om det hade någon påverkan av försökspersonernas val av ljudnivå eller inte. Bakgrundsljudet uppmättes enligt samma mätteknik som innan till 23,5 dba under 60 sekunder. II Med fast menas att mätutrustningen reagerar i takt med att ljudet förändras i nivå (integrationstid 1ms) III Med slow menas att det tar lite längre tid för mätutrustningen att reagera på ljudet när det förändras i nivå (integrationstid 10ms) 19

21 Resultat Val av brus till mätning efter valda lyssningsnivåer Resultatet blev att rosa brus uppmätt med dba slow, integrationstid 10ms, framkallade det mest exakta uppmätta skillnaden mellan två intilliggande värden (1 dba) som dessutom stämde med mätningar på andra valda nivåer. Tabell 2; Testmätning med rosa brus Rosa brus Vald nivå på förförstärkare Uppmätt nivå med dba slow Skillnad ,3 1 dba , ,3 1 dba , ,3 1 dba ,3 Testexemplets nivåer RMS-värdet i tabell 3 för de TV-kanalerna med NICAM-ljud ligger på ungefär samma nivå (ca -18 dbfs) medan värdet för de kanalerna med MPEG-ljud (SVT24 och TV3) har lite lägre RMS-värden (ca -24 dbfs). Detsamma gäller för peak-värdet på de undersökta TV-kanalerna. SVT1, SVT2, SVT2 regionala och TV4 har ett högre värde som alltså är närmare 0 dbfs (ca -0,60 i medel) än SVT24 och TV3 (ca -4,8 i medel). Resultatet ur tabellen visar att nivåerna inom respektive grupp är väldigt lika, vilket förklaras av att de sänds med liknande nivå. TV-kanaler med NICAM-ljud sänds med högre ljudnivå än vad TV-kanaler med MPEG-ljud gör. Tabell 3; Testexemplets uppmätta nivåer Uppmätta nivåer (dbfs) SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 Absolut Peak -0,05-0,65-1,38-2,83-0,43-6,68 Average RMS -17,09-18,72-17,13-24,91-18,17-23,07 Tabell 3 skildras även illustrativt i diagram 1. 20

22 Uppmätta nivåer (dbfs) dbfs SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 Absolut Peak Average RMS Diagram 1; Uppmätta nivåer (dbfs) Frekvensanalyser För att kunna jämföra de tredimensionella frekvensanalyserna analyserades de första 37 sekunderna då försökspersonerna i regel inte lyssnade på testexemplet mer än den tiden. det gjordes även för att kunna presentera ett överskådligt resultat där alla analyser är baserade på samma tidsram. Detta skapar frekvensanalyser som man kan jämföra rakt av utan svårigheter med olika stora värde-axlar. De frekvenshänvisningar (Hz) som nedan anges är cirka-värden och figurer finns att se och är refererade till bilaga E. Även tvådimensionella frekvensanalyser finns att betrakta i bilaga F, figur de är dock inte refererade i texten utan ses som ett komplement till de tredimensionella frekvensanalyserna. Frekvensanalys SVT 1 I testexemplet från SVT 1 (figur 8) är nyhetsuppläsaren manlig med ett frekvensinnehåll som förekommer främst mellan Hz. Vid frekvensen 20 Hz varieras amplituden lite från noll och upp. Det finns även amplitudförändringar upp till 8000 Hz. Majoriteten av amplituden finns mellan Hz. Över tid är amplituden ganska jämn inom respektive frekvensområde. Frekvensanalys SVT 2 Även i testexemplet från SVT 2 (figur 9) är nyhetsuppläsaren manlig och frekvensinnehållet i exemplet existerar övervägande mellan Hz. Runt frekvensen 20 Hz varieras även här amplituden lite från noll och upp. Amplitudförändringar finns också här upp till 8000 Hz. Den övervägande delen av amplituden är jämnt fördelad mellan Hz, förutom att det förekommer en peak i början av testexemplet runt 600 Hz. Över lag är amplituden lägre i detta testexempel om man jämför det med föregående klipp, SVT 1, och det finns även mer högfrekvent ljud i detta klipp. 21

23 Frekvensanalys SVT 2 regionala I testexemplet från SVT 2 regionala (figur 10) är nyhetsuppläsaren kvinnlig och frekvensinnehållet förekommer mestadels mellan Hz. Frekvenser under 100 Hz ser ut att ha blivit bortskurna, vilket gör testexemplet mindre basrikt men även här så varieras amplituden lite vid 20 Hz upp och ned. Det finns förändringar i ljudstyrkan ända upp till 20 khz. Amplituden är relativ jämn fördelad mellan Hz även om det förekommer två starka peak-signaler i början av testexemplet runt 250 Hz samt 500 Hz. Amplituden över hela klippet är högre i detta klipp än i klippet från SVT2, vilket kan bero på att det just är en kvinna som pratar. Frekvensanalys SVT 24 I testexemplet från SVT 24 (figur 11) är nyhetsuppläsaren också kvinnlig och det mesta av frekvensinnehållet finns mellan Hz. Frekvenser under 115 Hz förekommer med låg amplitud och den hittills påpekade ljudnivån vid frekvensen 20 Hz förekommer inte i detta testexempel. Förändringar i ljudstyrkan visar sig även här ända upp till 20 khz. Fördelningen av amplituden ligger över lag mellan Hz med många peak-signaler från Hz, jämnt fördelat från exemplets början till slut. En hel del mer information verkar även ligga runt 8 khz än vad det gjort i alla föregående exempel och det ser ut att vara tal. I övrigt är nivån över hela klippet ganska likt som exemplet från SVT2 regionala, där det också var en kvinna som pratade. Frekvensanalys TV 4 Nyhetsuppläsaren i testexemplet från TV 4 (figur 12) är manlig och frekvensinnehållet finns i huvudsak mellan Hz. Frekvenser under 50 Hz förekommer i princip inte förutom att frekvenser runt 20 Hz varierar lite i amplitud fast inte lika mycket som de gjort i de andra testexemplen för NICAM-ljud. Förändringar i ljudstyrkan finns ända upp till 20 khz. Amplituden är relativ jämnt fördelad mellan Hz med en ganska hög peak-signal runt 600 Hz i slutet på exemplet. Även i detta klipp finns ganska mycket amplitudförändringar i de högre frekvenserna som pekar på brus. Över lag är amplituden lik den från SVT2. Frekvensanalys TV 3 I testexemplet från TV 3 (figur 13) är nyhetsuppläsaren kvinnlig och det mesta av frekvensinnehållet ligger mellan Hz. Under 130 Hz finns en peak-signal vid ca 90 Hz endast i början av testexemplet som sedan försvinner lika snabbt som den uppenbarade sig. Vid 50 Hz uppenbarar sig också en peak-signal i samma ljudstyrka som den första. Denna försvinner inte dock utan går ner i amplitud och befinner sig i låg ljudstyrka på samma frekvens under hela testexemplet, som en ihållande ton. Förändringar i ljudstyrkan sker ända upp till 10 khz. Fördelningen av amplituden finns över lag mellan Hz, med två starka peak-signaler i området 600 Hz i mitten och i slutet av testexemplet. I detta exempel finns inget tecken på högfrekvent ljud, och inte heller amplitudförändringar vid de lägre frekvenserna förutom de två peak-signalerna. Totalt sett har klippet en ganska låg ljudnivå gentemot de övriga klippen. 22

24 Valda lyssningsnivåer vid lyssningstest Värdena som försökspersonerna ställde in på förförstärkaren räknades ut till ett medelvärde för varje testexempel. De värden som räknades fram med marginalen 0,5 fungerar dock inte i praktiken då det endast går att ställa in heltal på förförstärkaren. För inställda värden se bilaga H, tabell 12 och 13. Försökspersonerna delades in i två grupper beroende på om de hade någon utbildning i ljudteknik eller inte. De inställda värdena räknades om till akustiskt uppmätta värden i dba slow för respektive grupp av försökspersoner för att förtydliga vilka nivåer som försökspersonen lyssnade på (tabell 4 och 5). Denna lyssningsnivå är lättare att referera för en person än den inställda nivån som i princip bara fungerar med samma utrustning som användes i det aktuella lyssningstestet. För omvandlingen till lyssningsnivåer i dba slow se bilaga D, tabell 11. I tabell 4 och 5 fick försökspersonerna olika benämningar som visade vilken försöksperson som lyssnade till vilken nivå. Siffrorna betecknar ordningen av person inom varje grupp. U = Utan ljudteknisk utbildning M = Med ljudteknisk utbildning K = Kvinna M = Man Tabell 4; Medelvärde (dba slow) för varje testexempel inom gruppen utan ljudteknisk utbildning SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 UM1 47,3 46,8 44,8 53,8 45,3 52,3 UK2 40,3 42,3 38,3 47,8 38,3 42,3 UM3 47,8 46,8 45,8 52,3 44,8 53,3 UM4 50,8 50,8 47,3 57,3 49,8 55,8 UM5 55,3 56,8 54,3 64,8 53,8 62,8 UM6 52,3 49,8 46,8 56,3 47,3 54,8 UM7 56,3 56,3 55,8 63,8 54,3 61,3 UM8 45,3 46,8 42,3 54,3 43,8 51,8 UK9 49,3 53,8 49,8 60,3 49,3 55,3 Tabell 5; Medelvärde (dba slow) för varje testexempel inom gruppen med ljudteknisk utbildning SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 MM1 55,3 58,8 56,3 61,8 55,3 59,3 MM2 56,3 57,3 54,3 63,8 57,8 64,8 MM3 57,8 54,8 49,8 59,8 51,3 56,3 MM4 54,8 52,3 50,3 61,3 50,8 58,8 MM5 53,3 56,3 51,3 61,3 53,8 58,3 MM6 52,3 55,8 48,3 57,8 51,8 58,3 MK7 53,8 52,3 49,8 56,8 48,3 56,8 MM8 47,8 50,3 43,3 55,8 45,3 51,8 MM9 55,3 57,8 55,8 62,8 55,8 62,3 MM10 46,3 48,8 44,3 54,3 41,3 50,3 MM11 51,3 51,3 51,8 56,3 50,3 57,3 MM12 57,8 57,8 53,8 63,3 55,8 61,8 23

25 En ANOVA enkel variansanalys gjordes för att jämföra alla grupperna med varandra för att se hur homogena de var. De värden som är intressantast i denna undersökning är medelvärdet samt p-värdet (p-värdet finns mer beskrivet under Analys av lyssningsnivåer). Vid jämförelse mellan de två grupperna är p-värdet mindre i gruppen med ljudteknisk utbildning (tabell 7) än den andra gruppen (tabell 6). Detta indikerar på att de valda lyssningsnivåerna är mer likartade för gruppen med ljudteknisk utbildning (Roberts et. al. 1999). Tabell 6; ANOVA variansanalys lyssningsnivå (dba) Utan ljudteknisk utbildning Anova: En faktor "Utan ljudteknisk utbildning" SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians SVT , ,92 SVT , ,88 SVT 2 regionala 9 425, ,28 SVT , ,28 TV , ,61 TV , ,99 ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit Mellan grupper 675, , ,7661 0, ,4085 Inom grupper 1359, , Totalt 2034, Tabell 7; ANOVA variansanalys lyssningsnivå (dba) Med ljudteknisk utbildning Anova: En faktor "Med ljudteknisk utbildning" SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians SVT , ,07 SVT , ,20 SVT 2 regionala , ,79 SVT , ,61 TV , ,83 TV , ,75 ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit Mellan grupper 747, ,55 9,8334 4,68164E-07 IV 2,3538 Inom grupper 1003, , Totalt 1751,5 71 IV E-07 = 10 upphöjt till -7. (4,68164 * 10^-7 ) 24

26 Lyssningsnivåer för personer utan ljudteknisk utbildning För personer utan ljudteknisk utbildning (bilaga G, diagram 3) återkommer ett mönster där TV-kanalerna med NICAM-ljud lyssnas på med ungefär samma nivå medan de andra TVkanalerna med MPEG-ljud hellre lyssnas på med en högre nivå, för exakta värden se tabell 4. Bland de få kvinnliga försökspersonerna återkommer ungefär samma mönster som för männen inom samma grupp (utan ljudteknisk utbildning). Enda skillnaden är att den kvinnan som lyssnar på den högre nivån (UK9) anser att testexempel 1 (SVT1) ska spelas med liknande nivå som de digitala kanalerna (MPEG-ljud) samt att samma kvinna lyssnar på liknande ljudnivå som vad männen gör. Den andra kvinnan (UK2) lyssnar hellre på en lägre nivå, vilken även är den generellt lägsta nivån för hela gruppen utan utbildning. Diagram 3 stämmer överens med resultaten från RMS- och peak-värdena (tabell 3) då TVkanalerna med NICAM-ljud har högre värden (närmare 0 dbfs). Lyssningsnivåer för personer med ljudteknisk utbildning Bland personer med ljudteknisk utbildning (bilaga G, diagram 4) återkommer samma mönster som för gruppen utan ljudteknisk utbildning när det gäller vald lyssningsnivå. TV-kanalerna med MPEG-ljud lyssnas hellre med en högre lyssningsnivå än kanalerna med NICAM-ljud. Generellt lyssnar denna grupp på testexemplen något högre än den andra gruppen av försökspersoner. I denna grupp deltog endast en kvinna (tabell 5, MK7). Jämför man hennes resultat med männen i samma grupp skiljer de sig lite ifrån varandra, hennes valda nivåer är lägre än männens valda nivåer. Jämförelse i lyssningsnivåer för utbildning samt kön I tabell 8 ser man att medeltalen i lyssningsnivå (dba slow) för respektive grupp av försökspersoner ligger nära varandra. Gruppen som innehar ljudteknisk utbildning lyssnar till en något högre nivå än gruppen utan utbildning. Man kan även se att mäns lyssningsnivå är några db starkare än kvinnors, mer om detta under Övriga iakttagelser. Tabell 8; Medelvärden för utbildning samt kön Skillnader i lyssningsnivå (dba) SVT 1 SVT 2 SVT 2 regionala SVT 24 TV 4 TV 3 Utan utbildning Med utbildning Män Kvinnor I diagram 2 ser man grafiskt att medelvärdet av lyssningsnivån skiljer sig mellan de två olika grupperna av försökspersoner. Lyssningsnivån för respektive TV-kanal är ungefär densamma fast gruppen som innehar ljudteknisk utbildning lyssnar med en lite högre nivå. 25

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Basutbudet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter: Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Lyssningsnivåer i surround

Lyssningsnivåer i surround 2004:016 C-UPPSATS Lyssningsnivåer i surround MAGNUS NILSSON MUSIKHÖGSKOLAN I PITEÅ Ljudteknik Vetenskaplig handledare: Jan Berg 2004:016 ISSN: 1402 1773 ISRN: LTU - CUPP - - 04/16 - - SE Sammanfattning

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.

Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Aktiva högtalare eller mixer med slutsteg Som vi konstaterade i förra numret av Skapa bra PA-ljud bestod ett PA av mikrofoner och lineboxar, multikabel, mixerbord, processorer, delningsfilter, slutsteg

Läs mer

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering: INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning

Läs mer

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508

Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 Ljudnivåmätare med frekvensanalysator Art.nr: 61508 Grundläggande inställningar och mätning På/Av Man startar ljudnivåmätaren genom att

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Baspaketet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

MEDIESIGNALER INTRODUKTION Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon

Läs mer

Introduktion och övningar

Introduktion och övningar Introduktion och övningar 1. Inspelning av ljud Denna övning kommer att visa dig hur ljudinspelning fungerar i Sound Studio. Övningen visar hur man ändrar bitdjup och samplingsfrekvens vid ljudinspelning

Läs mer

Signalbehandling Röstigenkänning

Signalbehandling Röstigenkänning L A B O R A T I O N S R A P P O R T Kurs: Klass: Datum: I ämnet Signalbehandling ISI019 Enk3 011211 Signalbehandling Röstigenkänning Jonas Lindström Martin Bergström INSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ Sida: 1

Läs mer

QUBE HÖGTALARE GOLVHÖGTALARE SOM FYLLER HELA DITT RUM MED REFLEKTERAT LJUD

QUBE HÖGTALARE GOLVHÖGTALARE SOM FYLLER HELA DITT RUM MED REFLEKTERAT LJUD QUBE HÖGTALARE GOLVHÖGTALARE SOM FYLLER HELA DITT RUM MED REFLEKTERAT LJUD 2 Traditionella högtalare med högtalarmembranen riktade rakt framåt ger en koncentration av riktat ljud rakt framåt. Speciellt

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN UNDER PORSLINSFESTIVALEN

LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN UNDER PORSLINSFESTIVALEN Rapport 13-126-R1 2013-09-11 7 sidor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping, tel. 0510-911 44 johan.jernstedt@akustikverkstan.se Direkt: 0730-62 59 53 LJUDMÄTNING AV KONSERTLJUD FRÅN DINA-SCENEN

Läs mer

Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade

Signalkedjan i små PA-system. Illustrationen till vänster. Grundläggande signalflöde i ett PA-system. Delar i de gråmarkerade Processorer och masterequalizrar Mikrofoner Musiker och instrument Stagebox och multikabel Mixerbord Lineboxar Multikabel och stagebox Signalkedjan i små PA-system I förra numret gick jag igenom hur du

Läs mer

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Digital signalbehandling Digitalt Ljud Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Bättre ljud med rätt placering av PA-högtalare Placeringen av publikhögtalarna är av stor betydelse för hur bra ljudet kan bli. På framförallt mindre arrangemang ser man ofta högtalare som är tokigt placerade.

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

1. PRESENTATION... 3 2. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3. 2.1 Säkerhetsföreskrifter...3. 2.2 Användningsvillkor...3 3. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

1. PRESENTATION... 3 2. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3. 2.1 Säkerhetsföreskrifter...3. 2.2 Användningsvillkor...3 3. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET... Användarmanual Tack för att Du har införskaffat en CA 834 Ljudnivåmätare. För att få ut mesta möjliga av ditt instrument så ber vi Dig att: Läsa användarmanualen noggrant Följa säkerhetsföreskrifterna

Läs mer

A WORLD OF LISTENING DPR-2. FM RDS/DAB Digital Radio. - Läs denna bruksanvisning noga innan radion används första gången -

A WORLD OF LISTENING DPR-2. FM RDS/DAB Digital Radio. - Läs denna bruksanvisning noga innan radion används första gången - A WORLD OF LISTENING DPR-2 FM RDS/DAB Digital Radio - Läs denna bruksanvisning noga innan radion används första gången - Innehåll Knappar & exteriör 1 Återställa radion 8 Batteridrift 2 Hörlursuttag 8

Läs mer

TELEX PROFESSOR Daisyspelare

TELEX PROFESSOR Daisyspelare Lathund till TELEX PROFESSOR Daisyspelare Version 2 Innehåll: Knappförklaringar sid. 2 Spela DAISY-böcker sid. 3 Spela kassettband sid. 6 Lyssna på radio sid. 7 Felsökning sid. 7 3 23 24 25 1 4 2 5 7 8

Läs mer

Din manual PHILIPS 28PT4523 http://sv.yourpdfguides.com/dref/1010867

Din manual PHILIPS 28PT4523 http://sv.yourpdfguides.com/dref/1010867 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för PHILIPS 28PT4523. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1

HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant :1 AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Olivier Fégeant 29-7-9 --- 6129934617:1 Beställare: Att: Infra City AB Arne Månsson Objekt: Infra City Öst, Upplands Väsby Uppdrag: Utredning av buller

Läs mer

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m

Radio. Odense AR 28. Bruksanvisning. FM-T 1-5 ARI lo-m Radio Odense AR 28 CONVENIENCE CONTROL ODENSE AR 28 CONVENIENCE CONTROL Bruksanvisning VOLUME TONE FM-T 1-5 ARI lo-m lo m 1 2 CONVENIENCE CONTROL ODENSE AR 28 CONVENIENCE CONTROL VOLUME TONE FM-T 1-5 ARI

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel

FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 HP 54600 oscilloskop med Fast Fourier Transform (FFT) skall användas till att lösa följande uppgifter: fyrkantvåg och på så sätt lär känna instrumentet.

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )

Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning

Läs mer

Blandade problem från elektro- och datateknik

Blandade problem från elektro- och datateknik Blandade problem från elektro- och datateknik Sannolikhetsteori (Kapitel 1-10) E1. En viss typ av elektroniska komponenter anses ha exponentialfördelade livslängder. Efter 3000 timmar brukar 90 % av komponenterna

Läs mer

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Innehåll Ljudintryck, mikrofonteknik och stereofoni Hörandet Örats känslighet för ljud Örats förmåga att uppfatta riktningar Stereofoni Lyssningsplats Uppfattbara riktningar

Läs mer

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997 Rapport 4/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Sammanfattning Miljöförvaltningen utförde ljudnivåmätningar under två konsertkvällar

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

Avancerad ljudmätare CIM8922

Avancerad ljudmätare CIM8922 Avancerad ljudmätare CIM8922 (ver. 1.0. injektor solutions 2005) web: www.termometer.se 2005-09-16 Introduktion Ljudmätaren CIM8922 från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till ett

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1)

Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1) Komponenter i ett PA-system (Ludwig Ronquist, Grupp 1) Ett PA-system är ett elektroniskt system som är till för att förstärka och dela ut ljud till en publik. PA kommer från engelskans public address vilket

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV5118/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5118/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5118 5 Översikt 5 3 Komma igång 6

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens

Läs mer

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna Datum: 2015-11-12 Utredning plasttallrikar Ljudprov Beställare: Mälarplast AB Att: Peter Wall Hejargatan 14 632 29 Eskilstuna Vår uppdragsansvarige: Magnus Söderlund 08-522 97 903 070-693 19 80 magnus.soderlund@structor.se

Läs mer

Registrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok

Registrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok Registrera din produkt och få support på www.philips.com/welcome SDV7220/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 44 Säkerhet 44 Återvinning 44 2 Din SDV7220/12 45 Översikt 45 3 Komma igång 46

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Ljudnivåmätare C.A 832

Ljudnivåmätare C.A 832 Ljudnivåmätare C.A 832 SVENSKA Användarmanual 1 Symbolens betydelse Varning! Läs igenom användarmanualen innan instrumentet används. Instruktioner som i manualen är märkta med symbolen ovan måste följas

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

1. Innan du justerar ljudkvaliteten

1. Innan du justerar ljudkvaliteten 1. Innan du justerar ljudkvaliteten Funktioner som finns tillgängliga då tillvalet 5.1-kanals/AV-matrisenhet anslutits I nedanstående tabell visas de finjusteringar av ljudet du kan göra om tillvalet 5.1-

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Inledning. Om marknätet. Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se. Stockholm den 4 april 2012

Inledning. Om marknätet. Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se. Stockholm den 4 april 2012 Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se Stockholm den 4 april 2012 Teracom Group har inbjudits att lämna synpunkter på Stelacons och PTS rapporter till Myndigheten för radio och tv angående

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Användarens önskemål på funktioner, ex : Förse alla TV-apparater med en stabil signal av god kvalité oavsett antal anslutna TV. Accessmöjlighet av videokälla i alla rum Möjlighet att välja kanal på Sat-mottagaren

Läs mer

Kom igång med DSO-X 2014A

Kom igång med DSO-X 2014A Kom igång med DSO-X 2014A Oscilloskopet har inbyggda tränings-spänningar Anslut två mätsladdar med prob till Demouttagen. Starta oscilloskopet. Tryck på Default Setup tar bort tidigare inställningar. Dämp-probernas

Läs mer

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB Grundläggande akustik Rikard Öqvist Tyréns AB Rikard Öqvist Umeåbo och Akustikkonsult sedan 2011 Industridoktorand sedan semestern 2014, disputation dec 2016 rikard.oqvist@tyrens.se 010-452 31 27 Vad är

Läs mer

USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA. Din musik + vår passion

USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA. Din musik + vår passion USB DAC Bruksanvisning 2 SVENSKA Din musik + vår passion Innehåll Anslutningar...3 Användarinstruktioner...4 LED-färger/blinkar...4 LED-färger...4 USB Class...4 För Mac...4 För Windows...5 Tekniska specifikationer...6

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning

Avant BRUKSANVISNING. FAKTARUTA AVANT Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db. Automatiska funktioner för tilt och förstärkning SE-2 000920 00896 Rev 1 Avant FAKTARUTA Hög utnivå med förstärkning upp till 57 db Automatiska funktioner för tilt och förstärkning Välj mellan 3 UHF-ingångar, BI/BIII, bredbandsingång och satellit-mf)

Läs mer

42.MST 1/D (E4210405)

42.MST 1/D (E4210405) BRUKSANVISNING Fältstyrkemätare 42.MST 1/D (E4210405) Råsundavägen 15 169 67 Solna, Tel. 08-705 65 95 Fax. 08-705 65 99 info@elmanet.se www.elmanet.se Innehållsförteckning 1 INFORMATION... 3 2 INTRODUKTION...

Läs mer

Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11)

Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11) Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11) Trådlösa mikrofonsystem Användningsområden Det finns olika typer av trådlösa mikrofoner. Beroende på i vilket syfte

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

Svängningar och frekvenser

Svängningar och frekvenser Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

KAPITEL 4 MTU AB

KAPITEL 4 MTU AB KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva

Läs mer

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna.

5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna. 5:8 CD och DVD Introduktion LP-skivan blev mycket populär när den introducerades i mitten på 1950-talet. Tänk att kunna spela in musik som varar mer än 20 minuter på en skivsida. Fantastiskt! På 60-talet

Läs mer

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se

Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade

Läs mer

Bruksanvisning. Smartbox Twin en Produkt ifrån Emitor AB

Bruksanvisning. Smartbox Twin en Produkt ifrån Emitor AB Bruksanvisning Smartbox Twin en Produkt ifrån Emitor AB Förord: Smartbox Twin är en mottagare för fria (okodade) digitala terresta TV-kanaler (FTA). Emitor AB friskriver sig från allt ansvar vad det gäller

Läs mer

BeoVision 10-32 LCD TV produktspecifikationer. Dimensioner. B x H x D 81,4 x 74,2 x 6,4 cm. Vikt 27 kg

BeoVision 10-32 LCD TV produktspecifikationer. Dimensioner. B x H x D 81,4 x 74,2 x 6,4 cm. Vikt 27 kg BeoVision 10-32 LCD TV produktspecifikationer 81,4 x 74,2 x 6,4 cm Vikt 27 kg Inklusive nära väggfästet 81,4 x 74,2 x 6,9 cm Inklusive sidoväggfäste 81,4 x 74,2 x 6,8 cm Inklusive bordsstativ 81,4 x 82,3

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Proson RV 2010 Stereo reciever

Proson RV 2010 Stereo reciever Proson RV 2010 Stereo reciever Svensk bruksanvisning SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Läs före produkten tas i bruk: Placera enheten på stabila underlag. Undvik att placera den i direkt solljus eller nära en värmekälla.

Läs mer

FÄLTMÄTINSTRUKTION VIBRATIONSMÄTARE SVAN 948

FÄLTMÄTINSTRUKTION VIBRATIONSMÄTARE SVAN 948 1(8) A. Introduktion Svan 948 är en liten bärbar och robust digital 4-kanalig ljud- och vibrationsanalysator som kan användas för mätning och lagring av både ljud och vibrationer över tid. Instrumentet

Läs mer

Register your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV6224/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6224/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6224/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation

Läs mer

Användarmanual för. Digital Ljudmätare GSH8925

Användarmanual för. Digital Ljudmätare GSH8925 Lufthastighet Tryck Inspektion Temperatur Fukt MANUAL ʦo Användarmanual för Digital Ljudmätare GSH8925 맰 猲䎜log猲 Introduktion Gratulerar till ditt köp av ljudmätare! GSH8925 är en noggrann digital ljudmätare

Läs mer

Cinema 300. Högtalarsystem för hemmabio. Snabbstartguide. Tack för att du valt denna JBL produkt. Inkluderade artiklar

Cinema 300. Högtalarsystem för hemmabio. Snabbstartguide. Tack för att du valt denna JBL produkt. Inkluderade artiklar Cinema 300 Högtalarsystem för hemmabio Snabbstartguide Tack för att du valt denna JBL produkt Cinema 300 är ett komplett hemmabio i sex delar som omfattar fyra identiska, tvåvägs, video avskärmade satellit,

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Flerkanalig AV-mottagare. Börja här Det här är din snabbstartguide

Flerkanalig AV-mottagare. Börja här Det här är din snabbstartguide Flerkanalig AV-mottagare STR-DN1020 Börja här Det här är din snabbstartguide 1 Installera högtalarna 2 Ansluta TV:n och andra enheter 3 Andra anslutningar 4 Välja högtalare och optimera 5 Uppspelning Det

Läs mer

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet

Ljudteknikern.se - din ljudtekniker på nätet Få sången att höras på scenen Ett ganska vanligt problem är att bandets sångare klagar på att han/hon inte hör sig själv tillräckligt bra. Hör man inte sig själv är det svårt att sjunga rent och snyggt.

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

DM-44TE 45sek. Anti Shock bärbar CD-spelare

DM-44TE 45sek. Anti Shock bärbar CD-spelare Swedish DM-44TE 45sek. Anti Shock bärbar CD-spelare Svensk bruksanvisning www.denver-electronics.com SÂKERHETSÅTGÄRDER För att undvika att anläggningen skadas bör den inte förvaras på ställen som är extremt

Läs mer

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi

Rekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga

Läs mer

Laboration 3 Grunderna i Ljudinspelning

Laboration 3 Grunderna i Ljudinspelning Mitthögskolan Institutionen för Informationsteknologi och medier. Jan-Erik Jonsson 060-14 87 90 Laboration 3 Grunderna i Ljudinspelning Interaktiva multimedier v1.0 2001-12-07 lab_3_2001-12-07.doc Sida

Läs mer