Regionala Rovdjursrådet i Västerbottens län

Transkript

1 2 (4) Regionala Rovdjursrådet i s län Minnesanteckningar från tjugoförsta sammanträdet Fredagen den 9 september 2008, kl 0:0 5:5 Sessionssalen, Länsstyrelsen, Umeå Närvarande: Ulla Löfgren, ordförande Torbjörn Lövbom, Jägareförbundet Bernt Andersson, Jägarnas Riksförbund Bertil Brånin, Naturskyddsföreningen Maud Sjöberg, s Ornitologiska Förening Krister Persson, Svenska Rovdjursföreningen Torsten Stinnerbom, Samebyarna Mats Figaro, Polisen Ulf Selin, Länsstyrelsen Kajsa Berggren, Länsstyrelsen Percy Gustavsson, Länsstyrelsen Margaretha Sjögren, Länsstyrelsen Johan Nyqvist, Länsstyrelsen Michael Schneider, Länsstyrelsen Mötet öppnas Gunilla Lundgren hade inte möjlighet att delta i mötet. Således var Ulla Löfgren ordförande för dagens möte. 2 Protokolljusterare utses Krister Persson utsågs till justerare för dagens protokoll. Länsstyrelsen Tel vx Fax UMEÅ Storgatan 7 B

2 2 3 Minnesanteckningarna från förra mötet Michael Schneider gick igenom förra mötets anteckningar punkt för punkt. Följande anmärkningar gjordes: 5 : Bernt Andersson menade att följande text bör läggas till i första stycket i denna paragraf: Bernt Andersson anser att rovdjurens täthet inte får bli av den storleken att näringar hotas av konkurs vilket i sin tur bidrar till färre arbetstillfällen. Rovdjuren bör i sådant fall minskas till en nivå som näringen klarar av. Ett län ska inte behöva ha ett stort rovdjurstryck för att de inte spridit sig efter vad myndigheten önskat. 5a : Torbjörn Lövbom menade att en del av bilderna i den presentation som han höll under förra mötet inte var färdiga att infogas i ett officiellt dokument. Han föreslog att dessa bilder bör se ut så här: Varg. en polariseringsfaktor. har vi något att lära? Torbjörn Lövbom Mediafenomenet s Kuriren, s Folkblad, Norra, Jaktjournalen, Jaktmarker & fiskevatten, Jakt & Jägare, Svensk Jakt TV4, TV, Radio, Folkaktionen Vad möjliggör detta Medveten strategi från vissa grupper En process där folk dras med utan att reflektera De tystas strategi. Hemsidor Mail Till ordförande ca. 50 mail Inom gruppen som driver frågan Mellan personer som har samma åsikt i hela landet (nätverk) 9 : Krister Persson menade att en viktig punkt som han tog upp vid förra mötet inte kom med i protokollet: han anser att Länsstyrelsen borde ha presenterat sitt remissvar angående rovdjursutredningen och diskuterat det med Rovdjursrådet innan svaret skickades in till Miljödepartementet. Inga ytterligare anmärkningar gjordes och anteckningarna lades till handlingarna. 2

3 3 4 Rovdjursfrågor i Riksdagen Ulla Löfgren. (riksdagsledamot, m) berättade hur riksdagen arbetar med rovdjursfrågor. Rovdjuren kan komma upp på riksdagens agenda både på initiativ från EU och när ledamöter lämnar in motioner under den allmänna motionstiden. Ulla gjorde en sammanställning över inkomna motioner rörande rovdjur under tiden och konstaterade att sådana motioner förekommer från år 998. Tittar man på hela perioden så kom det in ungefär 0 motioner per år. Uppdelad på arterna ser bilden ut så här (notera att olika arter kan tas upp i samma motion): Inkomna motioner Björn 84 Järv 23 Lodjur 764 Varg 208 Kungsörn 75 Det är Miljö- och jordbruksutskottet som ansvarar för rovdjursfrågor i riksdagen. Ulla menade i sammanhanget att det är en pågående diskussion om huruvida uppdelningen av rovdjursfrågor inom regeringen på miljödepartement, som ansvarar för rovdjuren, och jordbruksdepartement, som ansvarar för bytesdjuren, är bra. En annan pågående diskussion rör förvaltningsområden för rovdjur och hur dessa kan avgränsas på bästa sätt. Motioner som kommer upp i riksdagen kan tas upp av regeringen, som i så fall kan tillsätta en utredning för att belysa frågan. För närvarande väntar riksdagen på regeringens behandling av remissvaren till rovdjursutredningen och på en ny proposition i rovdjursfrågan. 5 Rovdjursturism i Rovdjursföreningen Krister Persson menade att rovdjursturism är en fråga som intresserar både rovdjursföreningen och honom personligen. Rovdjuren är svåra att få syn på, men det finns inget hinder om man vill hjälpa de personer som vill se rovdjur. De naturintresserade människorna som söker sig till letar efter vildmark. Rovdjuren hör till denna vildmark. Ofta behöver man inte ens se 3

4 4 rovdjuren, utan bara känslan av att de finns är tillräcklig. Nationalparkerna är extra intressanta i sammanhanget, och där bör ingen skyddsjakt på rovdjur bedrivas. Kungsörnen är en intressant art, eftersom det redan idag bedrivs en utfodringsverksamhet, som skulle kunna utnyttjas och öppnas för allmänheten. Kristers personliga åsikt var att björnåtling för turistiska ändamål bör tillåtas i länet, eftersom någon inlandsbo skulle kunna hitta en försörjning där. En sådan verksamhet, till en början på försök, bör bedrivas i glesbygdsområden, t.ex. inom Dorotea eller Åsele kommuner. Även vargylexkursioner skulle kunna vara intressanta i områden med stationära vargar. Naturskyddsföreningen Bertl Brånin menade att det finns ett intresse för rovdjursturism och då främst björn. En idé skulle kunna vara att bedriva björnåtlingsverksamhet i Björnlandets nationalpark, vilket skulle ge möjlighet att se björn under ordnande former. Även den befintliga verksamheten kring utfodring av örnar vintertid bör kunna organiseras upp och göras tillgänglig för rovdjursskådare. s ornitologiska förening Maud Sjöberg menade att ornitologerna helt klart är intresserade av och förespråkar rovdjursturism i länet. Samtidigt ser man problem med att göra de befintliga utfodringsplatserna för örnar kända och tillgängliga. Så har den befintliga platsen i Hörnefors varit utsatt för sabotage. Anläggningen där skulle behövas förändras ordentligt för att det skulle kunna fungera i praktiken. Maud menade att det finns andra alternativ än bara att se på örnar vid utfodringsplatser. Ett alternativ har provats i, när man satt en webbkamera i ett kungsörnsbo och gjorde bilderna tillgängliga via en hemsida. Även tubkikare skulle kunna sättas upp vid utvalda fågelberg. Sammanfattningsvis menade Maud att frågan är intressant men att detaljerna måste diskuteras mycket mera och att ett regelverk måsta tas fram. Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens jägare Bernt Andersson tycket inte att rovdjursturism bör bedrivas i länet så länge inte jägarna får bedriva åteljakt på björn. Det skulle vara svårt att motivera varför turistentreprenörer får åtla, men inte jägare. Jägareförbundet Torbjörn Lövbom hade gjort en omfattande sammanställning över Jägareförbundets syn på rovdjursturism i länet. Han menade att helheten är viktig 4

5 5 när man ska jobba med rovdjursturism. Inte bara rovdjuren bör tittas på, utan man bör även ta upp bytesdjuren, renskötseln, vildmarkskunskap samt spår och spårtecken. Björnturism kan vara möjlig inom en del björntäta områden. Främst turism i form av fotoåtling och i samband med detta kan björnens ekologi och levnadssätt tas upp. Spår och spårtecken av björn bör också ingå i samband med besöket. Målgrupp: Jägare, bevarandeintresserade, allmänhet från närområdet, övriga landet och övriga Europa (Norge). Öppen fråga: Varför ja till fotoåtlar men nej till åtlar vid jakt? Lodjursturism kan bedrivas främst i form av spårkurser och i samband med dessa kan lodjurets ekologi och levnadssätt tas upp. Lodjurets påverkan (predation) på ren och rådjur bör också ingå som en naturlig del i spårningsarbetet. Målgrupp: Främst bevarandeintresserade människor, både från närområdet men även från övriga landet och från Europa. Kan kombineras med vildmarkskunskap och kunskap om renskötseln. Järvturism kan bedrivas främst i form av spårkurser och i samband med dessa kan järvens ekologi och levnadssätt tas upp. Järvens påverkan (predation) på ren bör också ingå som en naturlig del i spårningsarbetet. Målgrupp: Främst bevarandeintresserade människor, både från närområdet men även från övriga landet och från Europa. Kan kombineras med fjällkunskap och kunskap om renskötseln samt lodjursspårning. För vargturism finns inga förutsättningar i s län enligt Torbjörn. Rovdjursturism i relation till jaktturism Älgjakt: Uppskattningsvis kommer drygt 2000 personer till och jagar älg. Dessa personer kommer främst från södra Sverige men även danskar, tyskar och andra Européer finns med (stark tillväxt, idag gästnätter per år). Fågeljakt: Fågeljakt på statens mark och på bolagsmarker, ca 3000 personer, främst norrmän, italienare och jägare från södra Sverige. Omvänd vargturism : Jägare från varglänen som fått sina möjligheter begränsade att bedriva jakt med löshund (jakt med skällande fågelhund, älgjakt samt främst jakt med drivande hund) kommer hit och jagar. Stark tillväxt, idag uppskattningsvis jägare, 500 gästnätter. Samebyarna Torsten Stinnerbom presenterade sin egen uppfattning och inte samebyarnas samlade syn i frågan. Han menade att man först måste tillåta åtling under björnjakten, och att man sedan kanske också kan börja med åtling för turistiska ändamål. 5

6 6 Polisen Mats Figaro menade att Polisen är neutral i sammanhanget och att Polisen anpassar sig till gällande regelverk och rådande förhållanden. 6 Örnåtlar i Maud Sjöberg berättade att s ornitologiska förening VOF speciellt intensivt jobbar i sju olika projekt. Dessa rör brushane, trana, pilgrimsfalk, sädgås, fjällgås, havsörn och kungsörn. Projekt havsörn startade 985 som ett samarbete med Naturskyddsföreningen. Men fortfarande 990 fanns det inga häckande par av havsörn i länet. Sedan dess har dock ansträngningarna gett resultat och 2008 fanns det i ett 20-tal häckande par, varav 5 lyckades med häckningen och producerade totalt 20 ungar. En stor verksamhet inom projekt havsörn är utfodringen vintertid vid en åtelplats i trakterna av Hörnefors. Vinter 2007/2008 lades det ut 7500 kg fiskrens. Under 66 dagar och totalt 59 observationstimmar kunde man räkna in 352 olika individer av havsörn. Ca tre fjärdedelar av de observerade fåglarna brukar vara svenska örnar, medan resterande individer kommer från Finland eller Åland, några få även från Norge, Estland och Ryssland. Förutom havsörnar observerades även 68 olika kungsörnar, 0 rävar (varav 6 med skabb), 5 gråspettar och 4 ormvråkar vid åtelplatsen. Projekt kungsörn i startade 973. Idag genomförs årliga inventeringar i hela länet. Kungsörnsgruppen inom s ornitologiska förening inventerar skogslandet, medan Länsstyrelsen inventerar fjällen. Idag känner man till 50 revir i länet, varav dock inte alla är besatta av örnar. År 2008 fanns 99 par, varav 66 häckade och producerade 82 ungar. Förutom inventering genomförs inom projekt kungsörn även ringmärkning av ungfåglar, man har satt upp en webbkamera i ett bo och det finns planer på att sätta radiosändare på några örnar. Totalt finns tre anmälda örnåtlar i : en i Hörneforstrakten (VOF, naturvårdsändamål), en mellan Sävar och Bullmark (privat, fotoåtel) och en i trakterna kring Kalvträsk (privat, fotoåtel). Det finns konkreta planer på att även använda sistnämnda åtel för turistiska ändamål. 7 Rovdjursturism i Finland Johan Nyqvist har varit och besökt Lassi Rautiainens björnturismverksamhet i östra Finland nära ryska gränsen. Denna verksamhet marknadsförs inte särskilt intensivt, men trots detta är den mycket framgångsrik ur ekonomisk synvinkel. Enligt Johans beräkningar drar Rautiainen in motsvarande ca 7-8 miljoner kronor varje år. Det är mest naturfotografer som är på jakt efter vildmark och urskogens djurvärld som besöker Rautiainen. 6

7 7 Johan saknade en helhetssyn i verksamheten. Han hittade kadaverhögar och körskador i myren bredvid gömslet. Men landskapsutsnittet man fotade ur kojan var fin. Produkten är så eftertraktad att Rautiainen inte behöver jobba på vare sig yttre formen eller marknadsföring. Enligt Johan finns konflikter mellan turismarrangörer som Rautiainen och jägare, som vill gå in i områdena med åtlar för att jaga björn. Kuhmo rovdjursturistens Mekka En jämförelse med - lika eller olika - Rapport från studiebesök Lycksele - Kuhmo Rovdjur i Kuhmo km² inv. 2 inv./km² km² 2 62 inv. 2 inv./km² Gränsar till renskötselområdet Här kommer de ryska vargarna in Förutom björn, varg, kungsörn & lo en liten järvstam Dessutom en liten stam av skogsvildren & havsörn Rovdjur i Kuhmo Rovdjur i Kuhmo Björnar har ide i Ryssland men verkar brunsta i Finland Vår honor & hanar Sommar mest hanar Björnjakt är vanligt, en stark tradition Järvarna överlever främst på åtel & älgräntor Vargarna jagar älg och vildren, samt lite åtel Lodjur kommer aldrig till åteln Har få problembjörnar, -vargar, enligt Lassi Rautiainen 7

8 8 Rovdjursturism i Kuhmo/Suomussalmi Marknadsförs som Wild Taiga Ca 0 rovdjursföretag I övrigt liknar turismen s inland Förhållandevis blygsam marknadsföring Lassi Rautiainen Verksam i 30 år Åtlar året runt Främst naturfotograf, men också turismföretagare Ca 4 platser med 2-3 gömslen (2-4 pers) på varje plats Året om - mest från april - juli Lassi Rautiainen Pris ca 2500 kr/dygn inkl boende, mat & gömsle Hyr ut fotoutrustning Ofta med i gömslena Björnar hos Lassi Större & tyngre än i andra delar av Finland Föredrar kadaver framför levande byte, enligt Lassi Verkar inte avskräckas av jakt vid åtel, men är mycket skygga En stridbar man i Finland leder fotograferna miljörörelsen Björnar hos Lassi Olika sätt att åtla Naturlig hierarki mellan individer Honor med ungar kommer nästan aldrig till åtlarna Verkar som sagt mycket skygga Vilt tamdjur fisk melass Lägga ut åtel året om Lägga ut vid bestämda tider Lägga ut enbart när det finns gäster Hänga upp svålar (järv/fågel) Hela eller delar av kadaver (björn/varg/järv/fågel) Slutsatser Området var mycket likt Mängden problemdjur verkar inte öka Trots det finns starka konflikter Lämpliga & olämpliga sätt att åtla Är det möjligt att turism & åteljakt kan kombineras? Data från forskning kommer att ge en del svar? Företagare

9 9 8 Björnprojektets försök kring störning och åtling Michael Schneider hade kollat med tre olika personer från björnprojektet, men tyvärr hade ingen möjlighet att vara med på mötet. Skandinaviska björnprojektet undersöker dels björnens grundläggande biologi och ekologi, och dels specifika frågeställningar som har direkt bäring på björnförvaltning och samspelet mellan björn och människa. Till sistnämnda kategori hör en pågående undersökning om hur björnar reagerar på människor som närmar sig. Här går forskarna två och två in på björnar som har radiosändare och vars uppehållsställe därför är känt. Medan forskarna, som pratar med varandra och försöker likna bärplockare, passerar björnen på ca 50 m håll, följs björnens reaktion med hjälp av täta pejlingar. Resultaten hittills visar att björnarna reagerar väldigt olika, och att det är ovanligt att man faktiskt ser björnen fast man passerar på mycket nära håll. Björnarna lägger vanligtvis märke till besökarna redan vid några hundra meters avstånd. Vissa björnar drar sig undan redan när besökarna fortfarande är långt borta, medan andra stannar kvar och trycker tills besökarna har passerat. Vissa björnar kan också gå runt i en sväng och inspektera besökarnas spår. Det har även förekommit att björnar gick utom synhåll parallellt med besökarna på några tiotals meters håll. Även en undersökning av björnars utnyttjande av och beteende kring åtlar genomförs med hjälp av sändarbjörnar. Två av de frågorna som belyses är om björnar återbesöker åtlar och om björnhonor lämnar kvar sina ungar på ett säkerts ställe innan de går fram till en åtel. Denna undersökning är delvis finansierad av Jägareförbundet. Jägarnas avsikt är att på sikt få tillbaka åteljakt på björn, enligt Torbjörn Lövbom. 9 Film Björnens rätta ansikte Michael Schneider introducerade den nyproducerade filmen med titeln Björnens rätta ansikte. Filmen producerades av filmaren Erik Fernström i Östersund, på uppdrag av bland annat ett antal länsstyrelser i Sverige, Direktoratet för naturforvaltning i Norge och finska Jord- och skogsbruksministeriet. Idén med filmen är att förklara hur björnar beter sig, hur de kan reagera i olika sammanhang och varför de gör det. Filmen ska alltså inte presentera björnförvaltningen och länsstyrelsernas arbete, utan förklara för allmänheten hur björnar är, och varför björnar är som de är. Filmen är 28 minuter lång och sprids kostnadsfritt till skolor, jaktvårdskretsar, organisationer och media, men däremot av kostnadsskäl inte till privatpersoner. Enligt avtalet med Fernström får Länsstyrelsen inte sälja filmen. I samband med filmens presentation skickade Krister Persson runt en björnpingla från Kanada. Tanken med en sådan pingla är att man ska ha den fäst 9

10 0 vid ryggsäcken när man går i skogen, sa att dess pinglande informerar björnar om att man närmar sig, så att de ska kunna dra sig undan i tid. 0 Björnjakten 2008 Margaretha Sjögren presenterade resultaten av den pågående skyddsjakten på björn. När dessa minnesanteckningar skrivs är björnjakten 2008 avslutat i länet. Bilderna nedan är uppdaterade och omfattar således hela björnjaktsperioden. Björnjakten Skyddsjakt på björn våren 2008 Skyddsjakt 2 augusti 5 oktober Tilldelning 24 björnar Högst 6 nedan odlingsgränsen Minst 8 ovanför odlingsgränsen Tilldelning björn 2008 Nyheter Minst 8 djur Högst 6 djur Björnen tillfaller den som har jakträtten tidigare har det stått skytten Högst två hundar får användas samtidigt vid ett jakttillfälle Hund som används vid jakten ska inte ha ett arbetssätt som syftar till att hålla björnen i rörelse kontinuerligt Tilldelning: djur Resultat björnjakt 2008 Nedan Ovan Hanar Honor Hanar Honor Dorotea 2 2 Lycksele 4 Norsjö Skellefteå 2 Sorsele 2 Storuman Vilhelmina 2 3 Vindeln Åsele Totalt påskjuten, Storuman ovan odl.gräns Totalt Vikter på fällda björnar Åsele hona totalvikt 53 kg, passad vikt 24 kg Lycksele hane totalvikt 30 kg, slaktvikt 220 kg Sorsele hane totalvikt 24 kg, passad vikt 76 kg, slaktvikt 30 kg Vindeln hane totalvikt 22 kg Lycksele hane totalvikt 20 kg, passad vikt 88 kg Skellefteå hane totalvikt 20 kg, slaktvikt 9 kg 0

11 Tilldelning Avskjutning Hanar Honor Okänt (påskjuten) * 8* Avlysning Nedan odlingsgräns Ovan odlingsgräns 3 sept 2 okt 25 sept 5 okt 5 okt 2 sept 28 sept okt 5 okt * inkl. i nödvärn En av björnarna som sköts i Vilhelmina kommun beslagtogs av polisen eftersom björnen blev skjuten för sent på kvällen. Av misstag sköts en järv under björnjakten, också i Vilhelmina kommun. Polisutredning pågår. Rovdjursinventeringar 2009 Michael Schneider presenterade några idéer kring rovdjursinventeringarna Det finns planer på en täckande inventering av s kustland efter lodjur, en inventering av rådjuren (också i kustlandet) och en ny spillningsinventering av björn i länet. I samtliga dessa inventeringar bör jägarna vara mycket starkt involverade. Lodjur 2004 Jägarinventering Rovdjursinventeringar 2009 Idéer och planer Täckande inventering Delvis inventerat Ej inventerat Krets Kommentar Antal pers km bil km skoter Ersättning kronor Lodjur 2009 Jägarinventering Malå ej deltagit Jörn ej deltagit Skellefteå ej deltagit Bygdeå bara två rutor inventerades, inga spår Lycksele bra sammanställning ,20 Burträsk endast karta och resultat inlämnade Åsele 08-feb ,60 Vännäs ,20 Lövånger ,20 Nysätra ,00 Umeå ,80 Nordmaling ,5 785,00 Norsjö Vindeln bra sammanställning utmärkt sammanställning , ,00 Idé: Bjurholm utmärkt sammanställning ,5 7704, ,40 Involverade kretsar

12 Länsstyrelsen 2 Ill.: Anders Rådén Idé: Involverade kretsar Rådjur 2009 Jägarinventering Hane Hona Inga resultat Björnspillning olika individer Inventering genomförd 200/ Kommande inventeringar 2009 Flera år framåt? Björnspillning prover inskickade Totalkostnad,3 miljoner kronor prover inskickade Totalkostnad 2 miljoner kronor? Öppna frågor Norrbotten: Hur kan vi täcka hela länet? Naturvårdsverket intresserad av att undersökningen genomförs : Hur hittar vi finansiering? Naturvårdsverket har visat svalt intresse hittills Västernorrland: Finansiering? Även Västernorrland och Norrbotten funderar kring björnspillningsinventeringar hösten Projekt renar och rovdjur Björn Jonson kunde inte vara med på mötet, varför Michael Schneider presenterade lite information om detta projekt. Regeringens övergripande mål är att det ska vara en god samexistens mellan rovdjur och renskötsel. Därför lämnade Jordbruksdepartementet den 25 oktober 2007 ett uppdrag till SLU och Viltskadecenter vars syfte är att utarbeta åtgärder för att förebygga rovdjursangrepp på ren. Uppdraget har getts till SLU, men ska genomföras i samråd med Sametinget och Naturvårdsverket 2

13 3 samt berörda länsstyrelser och Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Uppdraget har en budget på 3 millioner kronor per år i 3 år ( ). Slutredovisning skulle ske senast den 3 december 2009, vilket nu har förlängts till 3 december 200. Bakgrund till uppdraget är enligt Jordbruksdepartementets pressmeddelande att det varje år dödas uppskattningsvis renar av rovdjur i Sverige, jämfört med tamdjur annat än ren (företrädelsevis får) som dödats eller skadats av rovdjur under perioden Trots befintliga ersättningssystem så försvårar rovdjurens stora uttag av renar förutsättningarna för att bedriva en rationell rennäring. Det finns därför ett stort behov av forskning och utveckling inom detta område. Mer specifikt ges uppdrag att utarbeta åtgärder för att förebygga rovdjursangrepp på ren. Studier om rovdjurens predation på ren kan ingå om de bedöms vara relevanta. Eventuella sådana predationsstudier bör särskilt omfatta björn, varg och örn. Arbetet med Renar och rovdjur, som projektet kallas av dem som jobbar i det, har varit en långdragen process. Uppdraget lämnades hösten 2007 och efter utdragna diskussioner kring processordningen bildades en styrgrupp och en arbetsgrupp i mars I styrgruppen ingår Inga Ängsteg, Viltskadecenter, Susanna Löfgren, Naturvårdsverket, först Leila Rehnfeldt nu Ragnhild Svonni, Sametinget, först Björn Jonsson nu Kajsa Berggren, LST, Karina Löfgren, LST Norrbotten, Ruben Johansson, LST Jämtland och först Helen Larsson nu Anders Blom, SSR. I arbetsgruppen ingår Jens Karlsson, Viltskadecenter, Ola Larsson, Naturvårdsverket, Laila Rehnfeldt, Sametinget, Michael Schneider, LST, Veronica Sahlén, LST Norrbotten, Magnus Kristoffersson, LST Jämtland och Helen Larsson, SSR. Den 2 september 2008 lämnade arbetsgruppen en intern rapport till styrgruppen, där man på över 30 sidor sammanställer och bedömer olika arbetssätt och olika metoder att förebygga rovdjursangrepp på renar. Styrgruppen har behandlat denna sammanställning och lämnat mer specifika frågeställningar till arbetsgruppen. Dessa frågeställningar behandlas för närvarande inför nästa möte den 6 november. Tanken med styrgruppens och arbetsgruppens pågående arbete är att i samråd med samebyarna ta fram frågeställningar som ska belysas. Eventuella forskningsinsatser ska sedan planeras och genomföras i samverkan med befintliga forskningsprojekt. 3 Övriga frågor Krister Persson hade önskat att Länsstyrelsens försök kring utfodring av järv i Arasjöns naturreservat våren 2008 skulle tas upp under detta möte. Eftersom järv ska behandlas under ett av de nästkommande mötena med Regionala Rovdjursrådet och eftersom programmet redan var späckat vid nuvarande möte senareläggs denna redogörelse. 3

14 4 4 Tid för nästa sammanträde Rovdjursrådet föreslog att man skulle träffa de regionala rovdjursgrupperna i Jämtland och Västernorrland för att belysa gruppernas roll gentemot länsstyrelsen i de olika länen. Man föreslog också att man skulle ta upp EU:s nya riktlinjer rörande förvaltning av rovdjur och diskutera de befintliga ramarna med någon inbjuden sakkunnig inom området. En första kontakt i frågan med Länsstyrelsen i Jämtland visade emellertid att man där anser att man inte hinner med ett sådant möte under 2008, men att man gärna vill träffas i början av år Michael Schneider utreder frågan vidare och återkommer till Rovdjursrådet. Avslutning Mötet avslutades kl. 5:5 Michael Schneider Sekreterare Justeras: Krister Persson 4