Taxor miljö och samhällsbyggnad år 2017 Dnr 2016/587

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Taxor miljö och samhällsbyggnad år 2017 Dnr 2016/587 Sammanfattning Av 12 kap 10 Plan- och bygglagen framgår att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige, därför hanteras Miljö och samhällsbyggnads taxor och beräkningsunderlag i ett separat ärende. Miljö och samhällsbyggnad i Ulricehamns kommun har tagit fram förslag till taxor och beräkningsgrunder för år Taxorna består av taxor och beräkningsgrunder för Samverkansnämnden miljö och byggs ansvarsområde och kommunstyrelsens ansvarområde inom miljö- och samhällsbyggnad. Taxorna inom samverkansnämndens ansvarområde är gemensamma för nämndens myndighetsutövning i Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Bilaga 1 Taxa Miljöbalken Bilaga 2 Taxa Foder och animaliska biprodukter Bilaga 3 Taxa Strålskyddslagen Bilaga 4 Taxa Livsmedel Bilaga 5 Taxa receptfria läkemedel Bilaga 6 Taxa Folkölstillsyn Bilaga 7 Taxa Tobakslagen Bilaga 8 Taxa for serveringstillstånd Bilaga 9 Plan- och bygglovtaxa Bilaga 10 Taxeöversyn 2017 Samhällsutvecklingsenheten 12 Bilaga 11 Taxeöversyn 2017 Byggenheten 13 Bilaga 12 Taxeöversyn 2017 Miljöenheten Ordförandens förslag- kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Taxorna med tillhörande beräkningsgrunder från och med inom Samverkansnämnden miljö och byggs ansvarsområde antas. Taxorna med tillhörande beräkningsgrunder från om med inom kommunstyrelsens ansvarsområde antas.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Taxor miljö och samhällsbyggnad år 2017 Diarienummer 2016/587, löpnummer 3284/2016 Sammanfattning Av 12 kap 10 Plan- och bygglagen framgår att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige, därför hanteras Miljö och samhällsbyggnads taxor och beräkningsunderlag i ett separat ärende. Miljö och samhällsbyggnad i Ulricehamns kommun har tagit fram förslag till taxor och beräkningsgrunder för år Taxorna består av taxor och beräkningsgrunder för Samverkansnämnden miljö och byggs ansvarsområde och kommunstyrelsens ansvarområde inom miljö- och samhällsbyggnad. Taxorna inom samverkansnämndens ansvarområde är gemensamma för nämndens myndighetsutövning i Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. Förvaltningens förslag till beslut Taxorna med tillhörande beräkningsgrunder från om med inom Samverkansnämnden miljö och byggs ansvarsområde antas. Taxorna med tillhörande beräkningsgrunder från om med inom kommunstyrelsens ansvarsområde antas. Ärendet Av 12 kap 10 Plan- och bygglagen framgår att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige, därför hanteras Miljö och samhällsbyggnads taxor och beräkningsunderlag i ett separat ärende. Miljö och samhällsbyggnad har taxorna och beräkningsunderlag som ses över årligen för att följa kommunens kostnader och vara skäliga för kommunmedborgare och företagare. Taxorna och beräkningsunderlagen är av avgörande betydelse för det ekonomiska utfallet. Kommunen kan genom taxorna styra kostnadstäckningsgraden, således hur mycket som finansieras via skatteintäkter respektive avgifter. Taxorna inom samverkansnämndens ansvarområde är gemensamma för nämndens myndighetsutövning i Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. I bilagda dokument framgår kommentarer på väsentliga förändringar och justeringar som föreslås inför Beslutsunderlag 1 Bilaga 1 Taxa Miljöbalken Bilaga 2 Taxa Foder och animaliska biprodukter Bilaga 3 Taxa Strålskyddslagen Bilaga 4 Taxa Livsmedel Bilaga 5 Taxa receptfria läkemedel Bilaga 6 Taxa Folkölstillsyn Bilaga 7 Taxa Tobakslagen Bilaga 8 Taxa for serveringstillstånd Bilaga 9 Plan- och bygglovtaxa Bilaga 10 Taxeöversyn 2017 Samhällsutvecklingsenheten

3 2016/587, 3284/2016 2(2) 11 Bilaga 11 Taxeöversyn 2017 Byggenheten 12 Bilaga 12 Taxeöversyn 2017 Miljöenheten Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef

4 1 Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för den verksamhet som Samverkansnämnden Miljö- och bygg bedriver inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter och biotekniska organismer, samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat och inte kräver utredning. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas. 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av Samverkansnämnden miljö- och bygg. 5 Enligt 27 kap. 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Avgiftsuttag sker i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), 1. I förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), 2. I förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) 3. Enligt de andra grunder som anges i taxan. Timtaxa 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 900 kronor per hel timme handläggningstid. 7 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter,

5 2 inspektioner, revisioner, provtagning, restid och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgifter för prövning 8 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 9 Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas, varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 10 Avgift för prövning ska erläggas av sökanden. Avgift tas inte ut för en ansökan som återkallats innan handläggningen har påbörjats. 11 Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås 12 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 13 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter med anledning av anmälan 14 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Om en anmälan omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för övriga verksamheter. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser.

6 3 15 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet. Avgift tas inte ut för en anmälan som återkallats innan handläggningen har påbörjats. 16 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för tillsyn i övrigt 17 För regelbunden tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet eller hälsoskyddsverksamhet som anges i taxebilaga 2 ska betalas en årlig tillsynsavgift som baseras på den tillsynstid som Samverkansnämnden miljö- och bygg tilldelar anläggningen eller verksamheten. Tillsynstiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen eller verksamheten bestående av en avgiftsklassificering enligt taxebilaga 2 samt en riskklassificering (placering i riskkolumn) enligt taxebilaga 3. Den årliga tillsynstiden för varje avgiftsklass och riskkolumn framgår av tabell i taxebilaga 3. Den årliga tillsynsavgiften beräknas genom att tilldelad tillsynstid multipliceras med timtaxan. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, eller inte åtlyder förelägganden eller förbud eller som föranleds av extraordinära händelser, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. 18 Avgifter för tillsyn i övrigt ska betalas i form av fast årlig avgift genom att den handläggningstid som anges för anläggningen eller verksamheten i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, inte åtlyder förelägganden eller förbud eller som föranleds av extraordinära händelser, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. 19 För verksamhet som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 20 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs.

7 4 21 Avgift för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Nedsättning av avgift 22 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift i ett enskilt fall enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 23 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 24 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 25 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 26 Enligt 19 kap. 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 januari I ärenden som rör tillstånd och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag.

8 5 Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN Tillsyn i övrigt Tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs AVGIFT Timtaxa i de fall tillsynen inte ingår i den årliga tillsynsavgiften enligt taxebilaga 2 SKYDD AV OMRÅDEN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna, gällande mindre teknisk anläggning i närhet av väg, t.ex. transformatorstation, mindre markstation, etc. Prövning av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde 9h 7h timtaxa Prövning av ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för natur- och kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde timtaxa Anmälan Handläggning av anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde timtaxa Tillsyn Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten timtaxa MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN

9 6 Prövning Prövning av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd avseende: 1. Inrättande av vattentoalett med sluten tank 4 h 2. Inrättande av vattentoalett med avloppsutsläpp till mark eller vatten 6 h 3. Inrättande av annan avloppsanordning enligt vad kommunen föreskrivit 6 h 4. Inrättande av flera avloppsanordningar enligt punkterna 1, 2 eller 3 på samma fastighet och vid samma tillfälle 7 h 5. Anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning 3 h 6. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 6-25 personekvivalenter, för en eller flera bostäder på samma fastighet 7. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 6-25 personekvivalenter, för en eller flera bostäder på flera fastigheter 8. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för personekvivalenter 9. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för personekvivalenter 7 h 9 h timtaxa timtaxa Prövning av ansökan enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att inrätta värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt vad kommunen föreskrivit avseende: 1. Berg- eller ytjordvärmepump, inom vattenskyddsområde 5 h 2. Berg- eller ytjordvärmepump 1h 3. Övriga anläggningar timtaxa Anmälan Handläggning av anmälan avseende: 1. Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 4 h 6 h 3. Anmälningspliktig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Belopp som motsvarar den årliga tillsynsavgiften som utgår för verksamhet enligt taxebilaga 2 enligt riskkolumn 0 4. Ändring av anmälningspliktig verksamhet enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd timtaxa

10 7 Handläggning av anmälan avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet avseende: Tillsyn 1. Berg- eller ytjordvärmepump, inom vattenskyddsområde 5 h 2. Berg- eller ytjordvärmepump 1 h 3. Övriga anläggningar timtaxa Återkommande tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet i övrigt Årlig tillsynsavgift enligt taxebilaga 2 timtaxa HÄLSOSKYDD ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet 1. Nötkreatur, häst, get, får eller svin 2h 2. Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur 2 h Prövning av ansökan att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Annan prövning av frågor om tillståndsdispenser enligt lokala föreskrifter för människors hälsa 4 h timtaxa Anmälan Handläggning av anmälan enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att driva eller arrangera 1. Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg Nivå 1, påtaglig hälsorisk: tatuering, piercing, skönhetsbehandling som innebär silikoninjektioner Nivå 2, måttlig hälsorisk: fotvård, öronhåltagning, akupunktur 5 h 2 h 2. Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor 50 badande per dygn eller färre 3 h Fler än 50 badande per dygn 6 h 3. Skol- och fritidsverksamhet Skola med mer än 400 elever Skola med mer än 100 och mindre än 400 elever 6 h 4 h

11 8 Skola med högst 100 elever Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet eller förskoleklass 2 h 4 h Tillsyn Återkommande tillsyn över hälsoskyddsverksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2. Tillsyn över verksamhet som berörs av föreskrifter som meddelats enligt 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Tillsyn i övrigt av hälsoskydd Årlig tillsynsavgift enligt Taxebilaga 2 timtaxa timtaxa MILJÖSKADOR ENLIGT 10 KAP. MILJÖBALKEN Prövning Prövning enligt 10 kap. 14 miljöbalken om de åtgärder som en verksamhetsutövare har redogjort för enligt 10 kap. 12 eller 13 miljöbalken är lämpliga och tillräckliga. timtaxa Anmälan Handläggning enligt 10 kap miljöbalken med anledning av underrättelse från verksamhetsutövare. timtaxa Tillsyn Tillsyn i övrigt av mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar samt allvarliga miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken timtaxa JORDBRUK OCH ANNAN VERKSAMHET ENLIGT 12 KAP. MILJÖBALKEN Anmälan Handläggning av anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken timtaxa Tillsyn Tillsyn över verksamhet som berörs av föreskrifter som meddelats enligt 12 kap. 10 miljöbalken Tillsyn i övrigt av jordbruk och annan verksamhet timtaxa timtaxa KEMISKA PRODUKTER ENLIGT 14 KAP. MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan enligt 14 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel timtaxa Anmälan Handläggning av anmälan enligt 11 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel timtaxa

12 9 Handläggning av anmälan enligt 9 kap. 1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor timtaxa Information Handläggning av information enligt 28 förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen av utrustning som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC 1,5 h Handläggning av information enligt 4:1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, om att installera anordning enligt 1:1 eller 1:2 samt 1:3 (krav på information gäller inte anordningar enligt 1:2 som avses installeras inomhus): 1. Förvaring av mer än 1 m 3 dieselolja eller eldningsolja i öppen cistern i mark. 1,5 h 2. Markförlagda rör- och slangledningar som är anslutna till öppna cisterner ovan mark och avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor samt spillolja. 3. Förvaring av eldnings- eller dieselbrännolja i öppen cistern ovan mark med tillhörande rörledningar om cisternen rymmer mer än 1 m 3 men högst 10 m 3. 1,5 h 1,5 h Tillsyn 4. Hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde. timtaxa Återkommande tillsyn av anläggningar som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC vilka ska lämna rapport enligt 29 förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser 1,5 h Tillsyn i övrigt av kemiska produkter timtaxa AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR ENLIGT 15 KAP. MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan om dispens/tillstånd att själv återvinna och bortskaffa avfall på fastigheten enligt 15 kap. 18 tredje och fjärde styckena miljöbalken timtaxa Prövning av ansökan om dispens avseende anmälan enligt kommunens föreskrifter om avfallshantering Uppehåll i hämtning Gemensam behållare Total befrielse Prövning av övriga ansökningar 1 h 1 h 2 h timtaxa Anmälan Handläggning av anmälan från fastighetsägare om att på fastigheten kompostera eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än trädgårdsavfall enligt 45 avfallsförordningen (2011:927) avgiftsbefriad

13 10 Tillsyn Återkommande tillsyn över transportörer av farligt avfall med tillstånd enligt 26 eller 27 avfallsförordningen (2001:1063) Tillsyn i övrigt av avfallshantering och producentansvar timtaxa timtaxa

14 11 Taxebilaga 2 Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddsverksamheter Riskbedömningssystemet används med avgiftsklassen (AK) som underlag för taxesättningen. Följande förkortningar används i tabellen: KK= Klassningskod, AK= Avgiftsklass, PN= Prövningsnivå T= Timtid A och B= tillståndspliktig C= anmälningspliktig U= utan prövning KK AK PN Beskrivning JORDBRUK Djurhållning m.m B Anläggning för djurhållning med 1. mer än platser för fjäderfän, 2. mer än platser för slaktsvin som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor), 3. mer än 750 platser för suggor (som suggor räknas även betäckta gyltor), eller 4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i B Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock ej inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko), 2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en månad räknas till moderdjuret), 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar C Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 200 djurenheter, dock ej inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko), 2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en månad räknas till moderdjuret), 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre,

15 12 4. tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder (betäckta gyltor räknas som suggor), 5. tio slaktsvin eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor), 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns, sexton veckor eller äldre (kycklingmödrar räknas som värphöns), 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, eller 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder. För andra djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur skall väljas det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. renskötsel, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1.10 eller C Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter men högst 200 djurenheter, dock ej inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko), 2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en månad räknas till moderdjuret), 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder (betäckta gyltor räknas som suggor), 5. tio slaktsvin eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor), 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns, sexton veckor eller äldre (kycklingmödrar räknas som värphöns), 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar,

16 etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, eller 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder. För andra djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur skall väljas det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. renskötsel, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1.10 eller U Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 30 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året) men högst 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under Denna beskrivning gäller inte renskötsel U Anläggning med stadigvarande djurhållning med minst 2 men högst 30 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året), dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under Denna beskrivning gäller inte renskötsel. Odling C Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion U Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 5000 kvadratmeter U Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 2000 men högst 5000 kvadratmeter U Anläggning för torkning av gödsel U Uppodling av jordbruksmark som är större än 100 hektar för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion U Uppodling av jordbruksmark som är större än 10 hektar men högst 100 hektar för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion U Fruktodling med en odlingsyta som är större än 1 hektar FISKODLING M.M B Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår C Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt U Fiskodling eller övervintring av fisk där högst 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår. UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS

17 14 M.M Berg, naturgrus och andra jordarter B Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad B Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte enbart innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad U Uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (torv) efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd.

18 B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Högst ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt eller 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt eller 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

19 16 3. är tillståndspliktig enligt eller 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt eller 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Mer än ton tillståndsgiven mängd B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt eller 10.11, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Högst ton tillståndsgiven mängd U Anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är större än kvadratmeter per kalenderår eller den totalt hanterade mängden är större än 800 ton per kalenderår U Anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är högst kvadratmeter per kalenderår eller den totalt hanterade mängden är högst 800 ton per kalenderår U Uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (berg, naturgrus eller andra jordarter) efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad C Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton naturgrus (totalt uttagen mängd) U Täkt för markinnehavarens husbehov av högst ton naturgrus (totalt uttagen mängd) C Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än kubikmeter torv (totalt uttagen mängd). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller

20 17 inte om verksamheten 1. omfattas av bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. är tillståndspliktig enligt eller U Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. högst ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde på högst 5 hektar, eller 3. högst kubikmeter torv (totalt uttagen mängd) C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod U Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under högst trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod C Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår U Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på högst 500 ton torv per kalenderår. Råpetroleum, naturgas och kol A Utvinning av råolja eller naturgas inom de områden som anges i 4 kap. 5 miljöbalken B Utvinning av råolja eller naturgas inom andra områden än de som avses i C Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol. Malm och mineral A Gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i A Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm för provändamål A Anläggning för annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Provbrytning inklusive annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring B Anläggning för utvinning och produktion av asbest. Annan utvinningsindustri

21 C Djupborrning, som inte omfattas av eller LIVSMEDEL OCH FODER M.M. Animaliska råvaror B Slakteri för en produktion baserad på mer än ton slaktvikt per kalenderår B Slakteri för en produktion baserad på mer än men högst ton slaktvikt per kalenderår B Slakteri för en produktion baserad på mer än ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller U Slakteri för en produktion baserad på högst 50 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk) för en produktion av mer än ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast frysning B Anläggning för tillverkning av livsmedel ur produkter av animaliskt ursprung baserad på mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av mer än ton men högst ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av mer än 400 ton men högst ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av högst 400 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än ton men högst ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av högst 400 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt B Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett

22 19 externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning, eller 2. verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.10, eller B Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på minst 500 ton men högst ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning, eller 2. verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.10, eller Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på högst 500 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än ton fisk eller skaldjur per kalenderår om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning, eller 2. verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.10, eller B Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än ton men högst ton fisk eller skaldjur per kalenderår om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning, eller 2. verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.10, eller C Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning eller om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller U Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på högst 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår C Rökeri för en produktion av mer än 500 ton men högst ton rökta produkter per kalenderår C Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst 500 ton rökta produkter per

23 20 kalenderår U Rökeri för en produktion av högst 50 ton rökta produkter per kalenderår. Vegetabiliska råvaror B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än ton produkter per kalenderår B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än men högst ton produkter per kalenderår U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än ton men högst ton produkter per kalenderår U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av högst ton produkter per kalenderår C Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Bageri som förbrukar högst 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än men högst ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än men högst ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt C Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en

24 21 produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på högst ton råvara per kalenderår C Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på högst ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt C Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av högst ton per kalenderår U Siloanläggning för torkning, rensning eller lagring av spannmål med en lagringskapacitet av mer än ton B Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker för en produktion av mer än ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker för en produktion av mer än men högst ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker för en produktion av mer än ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker för en produktion av mer än men högst ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt C Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller Mjölk, oljor, fetter m.m B Anläggning för framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde C Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt

25 C Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av högst 500 ton per kalenderår B Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.40, eller B Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.40, eller B Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.40, eller C Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.40, 15.90, eller U Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av högst 100 ton per kalenderår B Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än ton per kalenderår men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 10 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90, , eller U Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av högst 10 ton per kalenderår. Drycker m.m B Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än ton ren etanol per kalenderår C Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 500 ton men högst ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 100 ton men högst 500 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt

26 C Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 10 ton men högst 100 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande högst 10 ton ren etanol per kalenderår U Anläggning för blandning eller tappning av destillerade alkoholhaltiga drycker eller för framställning, blandning eller tappning av vin, cider eller andra fruktviner B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än ton malt per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än men högst ton malt per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst ton malt per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än m³ läskedryck per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än men högst m³ läskedryck per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än men högst m³ läskedryck per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst m³ läskedryck per kalenderår. Denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än m³ maltdryck per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än men högst m³ maltdryck per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt

27 B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av mer än men högst m³ maltdryck per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst m³ maltdryck per kalenderår. Denna beskrivning gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt C Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt eller mer än kubikmeter maltdryck per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Bryggeri eller annan anläggning för framställning av högst kubikmeter maltdryck per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt Annan livsmedelstillverkning B Anläggning för tillverkning av 1. mer än 100 ton jäst per kalenderår, eller 2. startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter U Anläggning för tillverkning av 1. högst 100 ton jäst per kalenderår, eller 2. startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om högst tio kubikmeter C Anläggning för tillverkning av mer än ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för tillverkning av mer än men högst ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för tillverkning av mer än 500 men högst ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för tillverkning av högst 500 ton choklad eller konfektyr per kalenderår C Anläggning för tillverkning av mer än ton pastaprodukter per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för tillverkning av högst ton pastaprodukter per kalenderår C Anläggning för rostning av mer än ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt

28 C Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för rostning av högst 100 ton kaffe per kalenderår B Anläggning för framställning av mer än ton slakteriprodukter per kalenderår, om verksamheten 1. inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och 2. medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt B Anläggning för framställning av mer än ton andra livsmedel per kalenderår, om verksamheten 1. inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och 2. medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt C Anläggning för framställning av mer än ton slakteriprodukter per kalenderår, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt C Anläggning för framställning av mer än ton andra livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Anläggning för framställning av högst ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt KK AK PN Beskrivning C Anläggning för framställning av mer än men högst ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt

29 U Anläggning för framställning av högst ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt C Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt Foder B Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3 material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, om produktionen baseras på mer än ton råvara per kalenderår B Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3 material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, om produktionen baseras på mer än ton men högst ton råvara per kalenderår U Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3 material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, om produktionen baseras på högst ton per kalenderår B Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion av 1. mer än ton spannmålsfoder per kalenderår, eller 2. mer än ton annat foder per kalenderår. Med spannmålsfoder avses foder som innehåller mer än 50 viktprocent spannmål. Foder som framställs och används inom den egna djurhållningen skall inte räknas in vid tillämpningen av första stycket. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt , , eller C Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än men högst ton spannmålsfoder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , , , eller C Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än men högst ton spannmålsfoder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i

30 27 Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , , , eller U Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av högst ton spannmålsfoder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i C Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än men högst ton annat foder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , , , eller C Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än 500 men högst ton annat foder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , , , eller U Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av högst 500 ton annat foder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i TEXTILVAROR B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än ton fibrer eller textilier per kalenderår B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än men högst ton fibrer eller textilier per kalenderår B Anläggning för annan beredning än förbehandling eller färgning av mer än 2500 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten består av en beredningsprocess som inte medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av mer än 3 ton flyktiga organiska föreningar (VOC) per kalenderår B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 1000 men högst 2500 ton fibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 1000 men högst 2500 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 17.10, eller 2. består av en beredningsprocess som inte medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av mer än 3 ton flyktiga organiska föreningar (VOC) per kalenderår.

31 B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 men högst 1000 ton fibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 men högst ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 17.10, eller 2. består av en beredningsprocess som inte medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av mer än 3 ton flyktiga organiska föreningar (VOC) per kalenderår C Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton fibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 10 ton textilmaterial per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för förbehandling eller färgning av högst 10 ton fibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av högst 10 ton textilmaterial per kalenderår U Linberedning för en produktion av mer än 1 ton per år U Linberedning för en produktion av högst 1 ton per år. PÄLS, SKINN OCH LÄDER B Garveri för en produktion av mer än ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn per kalenderår B Anläggning för 1. kromgarvning för en produktion som baseras på mer än 100 ton råvara per kalenderår, eller 2. garvning för en produktion som baseras på mer än ton råvara per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 18.10, eller C Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton men högst 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 18.10, eller U Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av högst 2 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn U Anläggning för beredning eller konservering av djurhudar som inte sker i anslutning till slakteri, för en produktion baserad på mer än 1 ton hudar per kalenderår U Anläggning för beredning eller konservering av djurhudar som inte sker i anslutning till slakteri, för en - baserad på högst 1 ton hudar per kalenderår TRÄVAROR C Anläggning för yrkesmässig behandling av mer än kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för yrkesmässig behandling av mer än 500 kubikmeter men högst kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller

32 29 doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för yrkesmässig behandling av högst 500 kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för yrkesmässig behandling av högst 500 kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning B Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än m³ per kalenderår B Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av m³ per kalenderår B Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än men högst m³ per kalenderår C Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av högst kubikmeter per kalenderår C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter fast mått per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter fast mått per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning U Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på högst kubikmeter fast mått per kalenderår C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning.

33 C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning U Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på högst kubikmeter löst mått råvara per kalenderår C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning U Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av pellets eller briketter, baserad på högst kubikmeter råvara per kalenderår B Anläggning för tillverkning av mer än ton träfiberskivor per kalenderår B Anläggning för tillverkning av högst ton träfiberskivor per kalenderår C Anläggning för tillverkning av mer än kubikmeter 1. fanér eller plywood, eller 2. mer än 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår C Anläggning för tillverkning av högst kubikmeter 1. fanér eller plywood, eller B Anläggning för lagring av B Anläggning för lagring av B Anläggning för lagring av 2. högst 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår. 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt mer än men högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än men högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt

34 31 1. mer än men högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än men högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt C Anläggning för lagring av mer än kubikmeter timmer men högst kubikmeter fast mått under bark (m 3 fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter timmer men högst kubikmeter fast mått under bark (m 3 fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för lagring av mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning C Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter timmer men högst 2000 kubikmeter fast mått under bark (m 3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning C Anläggning för lagring av mer än kubikmeter men högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter men högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för lagring av högst 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten C Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten U Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR A Anläggning för framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material. Mer än ton massa (sulfat/sulfit) med blekning A Anläggning för framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material. Högst ton massa (sulfat/sulfit) med blekning A Anläggning för framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material. Massa (sulfat/sulfit) utan blekning A Anläggning för framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material. Mer än ton massa (mekanisk/kemimekanisk) A Anläggning för framställning av pappersmassa av trä eller andra fibrösa material. Högst ton massa (mekanisk/kemimekanisk) A Anläggning för framställning av mer än ton returfibermassa per kalenderår.

35 B Anläggning för framställning av mer än 1000 men högst ton returfibermassa per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för framställning av mer än 1 men högst 1000 ton returfibermassa per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för framställning av högst 1 ton returfibermassa per kalenderår A Anläggning för framställning av mer än ton papper, papp eller kartong per kalenderår B Anläggning för framställning av mer än 100 ton papper, papp eller kartong per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för tillverkning av mer än 10 ton papper, papp eller kartong per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för framställning av högst 10 ton papper, papp eller kartong per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för tillverkning av pappers- eller pappvaror med torr process FOTOGRAFISK ELLER GRAFISK PRODUKTION C Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg, om verksamheten inte är tillståndseller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning med tillverkning av metallklichéer B Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår C Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår C Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH

36 33 KÄRNBRÄNSLE A Anläggning för tillverkning av koks A Anläggning för överföring av kol eller bituminös skiffer till gas- eller vätskeform A Anläggning för grafittillverkning som inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för framställning av kol (hårt kol) B Anläggning för tillverkning av produkter ur kol, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller A Anläggning för raffinering av mer än ton mineralolja eller naturgas per kalenderår A Anläggning för raffinering av högst ton mineralolja eller naturgas per kalenderår A Anläggning för 1. upparbetning av bestrålat kärnbränsle, 2. framställning eller anrikning av kärnbränsle, eller 3. behandling, lagring eller slutförvaring av bestrålat kärnbränsle A Anläggning för behandling eller lagring av obestrålat kärnbränsle. KEMISKA PRODUKTER A Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka mer än ton per kalenderår organiska ämnen A Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka högst ton per kalenderår organiska ämnen A Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka kloralkali med amalgammetoden A Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka kloralkali med annan metod än amalgammetoden A Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka mer än ton andra oorganiska ämnen än kloralkali per kalenderår B Anläggning för att genom biokemiska processer i industriell skala tillverka läkemedelssubstanser C Anläggning för att genom biokemiska processer yrkesmässigt tillverka läkemedelssubstanser i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala B Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka mer än ton per kalenderår ytaktiva ämnen (tensider) B Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka högst ton per kalenderår ytaktiva ämnen (tensider) B Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka bindemedel för färg och lack i form av basplastpolymerer av epoxi- eller polyuretanpolymerer B Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka bindemedel för färg och lack - övriga ämnen

37 B Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor B Anläggning för tillverkning i industriell skala 1. genom biosyntetiska reaktioner av a) alkohol för bränsle eller andra tekniska ändamål, b) organiska syror, eller c) biopolymerer, eller 2. av biotekniska organismer för bekämpningsändamål B Anläggning för tillverkning i industriell skala, genom kemiska reaktioner, av fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning i industriell skala, genom kemiska reaktioner, av sprängämnen, fotokemikalier och bekämpningsmedel. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning i industriell skala, genom kemiska reaktioner, av acetylengas, lustgas och annan kemiskt framställd gas. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av klorgas eller natriumhypoklorit i anslutning till bassängbad, 2. tillverkning av natriumhypoklorit i vatten med högst 2 procent aktiv klorhalt för desinfektion i den verksamhet där tillverkningen sker, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning i industriell skala, genom kemiska reaktioner, av andra oorganiska ämnen än de som nämns i , eller 24,60-3. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av klorgas eller natriumhypoklorit i anslutning till bassängbad, 2. tillverkning av natriumhypoklorit i vatten med högst 2 procent aktiv klorhalt för desinfektion i den verksamhet där tillverkningen sker, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för framställning genom destillation av mer än ton gas per kalenderår U Anläggning för framställning genom destillation av högst ton gas per kalenderår B Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, om det i verksamheten används eller tillverkas någon kemisk produkt som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig

38 35 enligt C Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka bränsle ur vegetabilisk eller animalisk olja i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala C Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig C Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan beskrivning i denna bilaga B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka - mer än ton per kalenderår - 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 2. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka - mer än men högst ton per kalenderår - 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 2. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka - mer än men högst ton per kalenderår - 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 2. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka - mer än eller lika med 100 men högst ton per kalenderår - 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte

39 36 1. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 2. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 3. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 4. verksamhet som är tillståndspliktig enligt B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 100 ton per kalenderår 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition, om det i verksamheten används eller tillverkas någon kemisk produkt som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", frätande", "cancerframkallande", "mutagen", reproduktionstoxisk eller "miljöfarlig". Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte verksamhet som är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt , 2. mer än ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 3. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 10 ton färg eller lack per kalenderår C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka mer än 1000 ton men högst 2000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka mer än 10 ton men högst 1000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom

40 37 destillation C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, 4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik eller hygienprodukter per kalenderår, eller 6. andra kemiska produkter U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. högst 10 ton färg eller lack per kalenderår, eller 2. högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik eller hygienprodukter per kalenderår C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka mer än 100 ton läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka mer än 10 men högst 100 ton läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka mer än 500 kg men högst 10 ton läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka högst 500 kg läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för behandling av mellanprodukter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i

41 38 GUMMI- OCH PLASTVAROR B Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än ton men högst ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 500 ton men högst ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, eller C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 100 ton men högst 500 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, eller C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 50 ton men högst 100 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, eller C Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, eller U Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på högst 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår B Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, B Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår, eller 2. annan plast, om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår B Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 men högst 500 ton plastråvara per kalenderår, eller 2. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 men högst 500 ton plastråvara per kalenderår C Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår.

42 B Anläggning för flamlaminering med plast C Anläggning där produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller U Anläggning där produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning C Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning där produktionen baseras på mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning där produktionen baseras på mer än 5 ton men högst 10 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning där produktionen baseras på mer än 3 ton men högst 5 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller C Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 3 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller U Anläggning där produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast.

43 B Anläggning för ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER Glas, glasvaror och keramiska produkter 1. tillverkning av mer än ton glas eller glasfiber per kalenderår, eller 2. smältning av mer än ton mineraler per kalenderår, inklusive tillverkning av mineralull U Anläggning för tillverkning av varor av glasfiber B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att mer än ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att mer än 5 men högst ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att mer än ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att mer än 500 men högst ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. högst 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. högst 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår C Anläggning för tillverkning av glasfiber, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt

44 B Anläggning för att genom bränning 1. tillverka mer än ton keramiska produkter per kalenderår, eller 2. tillverka keramiska produkter med en ugnskapacitet som överstiger fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet som överstiger 300 kilogram per kubikmeter B Anläggning för att genom bränning tillverka mer än 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används U Anläggning för att genom bränning tillverka högst 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används C Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för tillverkning av högst 100 ton keramiska produkter per kalenderår A Anläggning för att Cement, betong, kalk, krita och gips 1. i roterugn tillverka mer än ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka mer än ton cement per kalenderår U Anläggning för att 1. i roterugn tillverka högst ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka högst ton cement per kalenderår B Anläggning för tillverkning av cement, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än ton kalk per kalenderår C Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i U Anläggning för tillverkning av kalk, krita eller kalkprodukter för en produktion på högst 5 ton per kalenderår C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår U Anläggning för tillverkning av högst 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår U Anläggning för tillverkning av högst 500 ton varor av gips per kalenderår. Andra icke-metalliska mineraliska produkter B Anläggning för tillverkning av asbestbaserade produkter B Anläggning för behandling eller omvandling av asbest, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp inom område med detaljplan eller

45 42 områdesbestämmelser C Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod U Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i högst 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod C Anläggning för tillverkning av varor av asfalt, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller STÅL OCH METALL A Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen överstiger ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen överstiger ton men inte ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen överstiger ton men inte ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen överstiger ton per kalenderår. Anläggning med induktionsugnar ESR-anläggning. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier U Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen är högst ton per kalenderår A Anläggning för A Anläggning för Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier. 1. produktion av mer än ton men högst ton järn eller stål (primär eller sekundär produktion), eller 2. behandling av mer än ton men högst ton järnbaserade metaller genom varmvalsning. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller produktion av högst ton järn eller stål (primär eller sekundär produktion), eller 2. behandling av högst ton järnbaserade metaller genom varmvalsning. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom varmvalsning av mer än 500

46 ton råstål per kalenderår A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom varmvalsning av mer än men högst ton råstål per kalenderår A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kilojoule och den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än ton per kalenderår A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än men högst ton per kalenderår A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 100 men högst ton per kalenderår A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av högst 100 ton per kalenderår A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än m 3 process- eller sköljvatten A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än men högst m 3 process- eller sköljvatten A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än 100 men högst m 3 process- eller sköljvatten A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår och med utsläpp av högst 100 m 3 process- eller sköljvatten A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger ton råstål per kalenderår utan utsläpp av process- eller sköljvatten A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av mer än ton stål per kalenderår B Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av mer än men högst ton stål per kalenderår B Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av högst ton stål per kalenderår B Anläggning för gjutning för en produktion av mer än ton järn eller stål per

47 44 kalenderår där form- eller gjutsand används B Anläggning för gjutning för en produktion av mer än ton men högst ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används B Anläggning för gjutning för en produktion av mer än ton järn eller stål per kalenderår där inte form- eller gjutsand används B Anläggning för gjutning för en produktion av mer än ton men högst ton järn eller stål per kalenderår där inte form- eller gjutsand används B Anläggning för gjutning, där form- eller gjutsand används, för en produktion av 1. mer än 1000 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, eller 2. mer än 1000 ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för gjutning, där form- eller gjutsand används, för en produktion av 1. mer än 500 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, eller 2. mer än 500 ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för gjutning, där form- eller gjutsand inte används, för en produktion av 1. mer än 1000 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, eller 2. mer än ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för gjutning, där form- eller gjutsand inte används, för en produktion av 1. mer än 500 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, eller 2. mer än 500 ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, eller U Anläggning för gjutning för en produktion av högst 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår A Anläggning för att av malm eller slig producera mer än ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för att av malm eller slig producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier.

48 A Anläggning för att av malm eller slig producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för att av malm eller slig producera mer än ton men högst 3000 ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för att av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för att av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för att av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier A Anläggning för att av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier B Anläggning för att av malm, slig eller sekundärt råmaterial producera ickejärnmetall, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i A Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera mer än ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i eller

49 A Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i eller A Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i eller B Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera icke järnmetall, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i A Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än ton bly eller kadmium per kalenderår A Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än men högst ton bly eller kadmium per kalenderår A Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än men högst ton bly eller kadmium per kalenderår U Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av högst ton bly eller kadmium per kalenderår B Anläggning för smältning av zink, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än ton zink per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för smältning av zink, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än men högst ton zink per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för smältning av aluminium och magnesium där form-, eller kärnsand används vid gjutning, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än ton metaller per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt

50 B Anläggning för smältning av andra icke järnmetall eller återvinningsprodukter än , och , inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än ton metaller per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för smältning av andra icke-järnmetall eller återvinningsprodukter än , och , inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än men högst ton metaller per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för smältning av mer än men högst ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier B Anläggning för smältning av mer än 50 men högst ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier U Anläggning för smältning av högst 50 ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall B Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av mer än ton ickejärnmetall per kalenderår ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i B Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i B Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av mer än ton men högst ton icke-järnmetall per kalenderår ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i B Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av högst ton icke-järnmetall per kalenderår ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna

51 48 i B Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 200 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 1 ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt , eller U Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av högst 1 ton per kalenderår. KK AK PN Beskrivning YTBEHANDLING AV METALL ELLER PLAST M.M. Ytbehandling, avfettning och färgborttagning m.m B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till mer än men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår.

52 B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till mer än 100 men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten ger upphov till högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter och verksamheten inte ger upphov till avloppsvatten U Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som är högst 30 kubikmeter B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt

53 B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller B Anläggning för B Anläggning för B Anläggning för B Anläggning för 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod C Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per

54 51 kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beläggning med metall som sker med vakuummetod, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till högst 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än ton per kalenderår utan uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än ton men högst ton per kalenderår utan uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår utan uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än ton per kalenderår med uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än ton men högst ton per kalenderår med uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår med uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår med uppsamling och filter. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller

55 U Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till högst 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår C Anläggning, som omfattas av flera än två av följande punkter, för 1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28.10, 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i , 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår C Anläggning, som omfattas av högst två av följande punkter, för 1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28.10, 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i , 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår U Anläggning, som omfattas av någon eller några av följande punkter, för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i , 2. betning med högst 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av högst 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av högst 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av högst 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av högst 50 kilogram per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till högst 500

56 53 kilogram per kalenderår C Blästringsarbete omfattande mer än 500 kvadratmeter yta, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt U Blästringsarbete omfattande högst 500 kvadratmeter yta B Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 39.10, eller C Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28.80, 39.10, eller ELEKTRISKA ARTIKLAR A Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår B Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår C Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor A Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering A Anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel. METALLBEARBETNING M.M C Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår U Anläggning för tillverkning av högst 100 fordonsmotorer per kalenderår C Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton B Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av fler än men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton C Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till

57 54 högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. högst 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. högst 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton C Anläggning för 1. tillverkning av järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan A Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (exklusive yta för endast montering) större än kvadratmeter B Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 75 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade till metallbearbetningsmaskin eller öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin B Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 men högst 75 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade till metallbearbetningsmaskin eller öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , eller Med total tankvolym avses detsamma som i andra stycket C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , eller Med total tankvolym avses detsamma som i andra stycket C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , eller Med total tankvolym avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 200 liter men högst 1 kubikmeter. Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade till metallbearbetningsmaskin eller öppnade behållare som används för påfyllning av

58 55 metallbearbetningsmaskin A Byggande av en plattform som är avsedd att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden, om verksamheten inte prövas enligt 11 kap. miljöbalken U Plattform för verkstad på vattnet när fråga är om förläggning nära kusten för montering, utrustning, ombyggnad, reparation, underhåll eller liknande åtgärd C Skeppsvarv. FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL B Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till mer än 150 kilogram per timme eller 200 ton per kalenderår. Med förbrukning avses den totala mängd organiska lösningsmedel som tillförs en anläggning med avdrag för alla flyktiga organiska föreningar som återvinns för återanvändning U Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till högst 150 kilogram per timme eller högst 200 ton per kalenderår. Med förbrukning avses den totala mängd organiska lösningsmedel som tillförs en anläggning med avdrag för alla flyktiga organiska föreningar som återvinns för återanvändning B Anläggning där mer än 200 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j). läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket B Anläggning där mer än 50 ton men högst 200 ton organiska lösningsmedel förbrukas per

59 56 kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j). läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket B Anläggning där mer än 25 men högst 50 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j). läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning,

60 57 n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där mindre än 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår i a) djuptryck av publikationer, b) bandlackering, eller c) träimpregnering. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket B Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket B Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 50 men högst 200 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med högst 50 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket B Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket B Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 100 men högst 200 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas med högst 100 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket.

61 C Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 15 ton i rulloffset med heatsetfärg, 2. mer än 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, 3. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad som misstänks kunna ge cancer, "kan ge cancer", "kan ge ärftliga genetiska skador", "kan ge cancer vid inandning", "kan ge nedsatt fortplantningsförmåga" eller "kan ge fosterskador", 4. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 5. mer än 500 kilogram i fordonslackering, 6. mer än 5 ton i beläggning av lindningstråd, 7. mer än 15 ton i beläggning av träytor, 8. mer än 1 kilogram i kemtvätt, 9. mer än 10 ton i läderbeläggning, 10. mer än 5 ton i skotillverkning, 11. mer än 5 ton i laminering av trä eller plast, 12. mer än 5 ton i limbeläggning, 13. mer än 5 ton i annan beläggning, 14. mer än 15 ton i omvandling av gummi, eller 15. mer än 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. högst 15 ton i rulloffset med heatsetfärg, 2. högst 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, 3. högst 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad som misstänks kunna ge cancer, "kan ge cancer", "kan ge ärftliga genetiska skador", "kan ge cancer vid inandning", "kan ge nedsatt fortplantningsförmåga" eller "kan ge fosterskador", 4. högst 2 ton i annan ytrengöring, 5. högst 500 kilogram i fordonslackering, 6. högst 5 ton i beläggning av lindningstråd, 7. högst 15 ton i beläggning av träytor, 8. högst 1 kilogram i kemtvätt, 9. högst 10 ton i läderbeläggning, 10. högst 5 ton i skotillverkning, 11. högst 5 ton i laminering av trä eller plast, 12. högst 5 ton i limbeläggning, 13. högst 5 ton i annan beläggning, 14. högst 15 ton i omvandling av gummi, eller 15. högst 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja.

62 59 Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt B Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket. Vid tillämpningen av första stycket skall inte medräknas sådana organiska lösningsmedel som omfattas av förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ner ozonskiktet eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, eller Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket C Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 10 ton men högst 25 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, eller Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket C Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 5 ton men högst 10 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, eller Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 2,5 men högst 5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 0,5 men högst 2,5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 500 kg organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i andra stycket. LAGRING AV BRÄNSLEN OCH KEMISKA PRODUKTER M.M B Anläggning för lagring eller hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton vid ett tillfälle eller hantering av mer än ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än ton per kalenderår, eller

63 60 2. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle B Anläggning för lagring eller hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än men högst ton vid ett tillfälle eller hantering av mer än men högst ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än men högst ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än men högst ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än men högst ton vid ett och samma tillfälle B Anläggning för lagring eller hantering av C Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än men högst ton vid ett tillfälle eller hantering av mer än men högst ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än men högst ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än men högst ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än men högst ton vid ett och samma tillfälle. 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2 om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle U Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras högst ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig,

64 61 och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av högst 1 ton vid ett och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2 om det i anläggningen lagras mindre än ton vid ett och samma tillfälle B Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Anläggning för lagring av högst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår C Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår U Anläggning för lagring av högst ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. GASFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA Gasformiga bränslen B Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för framställning av gasformigt bränsle, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23.10, eller Kärnkraft A Kärnkraftverk eller annan kärnreaktor. Förbränning A Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt A Gasturbin B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 100 och högst 300 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 och högst 100 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 5 MW men högst 20 MW, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 40.40, 40.50, eller C Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 MW, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte

65 62 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 40.40, 40.50, eller C Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 10 MW men högst 20 MW, om inget annat bränsle än eldningsolja eller bränslegas används. 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 40.40, 40.50, eller U Anläggning för förgasning med en total installerad tillförd effekt av högst 10 MW C Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft B Verksamhet med B Verksamhet med C Verksamhet med 1. två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. 1. sju eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller flera vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, 2. två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller U Verksamhet med ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är lägre än 50 meter, Värmepumpar och kylanläggningar m.m C Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer

66 63 än 10 megawatt. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt C Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än megawattimmar U Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av högst megawattimmar. VATTENFÖRSÖRJNING U Vattenverk med kemsteg för mer än personer, eller utan kemsteg för mer än personer U Vattenverk med kemsteg för mer än personer men högst personer, eller utan kemsteg för mer än personer men högst personer U Vattenverk för högst personer RIVNING M.M A Verksamhet varigenom kärnkraftverk eller annan kärnreaktor nedmonteras eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen C Anläggning för tvättning av FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING 1. fler än personbilar per kalenderår, 2. fler än tåg eller flygplan per kalenderår, C Anläggning för tvättning av 3. fler än tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än andra motordrivna fordon per kalenderår. 1. fler än personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller U Anläggning för tvättning av 4. fler än andra motordrivna fordon per kalenderår. 1. fler än personbilar per kalenderår, U Anläggning för tvättning av 2. färre än eller lika med 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. färre än eller lika med 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 100 men högst andra motordrivna fordon per kalenderår. 1. högst personbilar per kalenderår,

67 64 2. högst 100 andra motordrivna fordon per kalenderår C Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än kubikmeter flytande motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, eller C Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än kubikmeter men högst kubikmeter flytande motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, eller U Anläggning där det per kalenderår hanteras högst kubikmeter flytande motorbränsle C Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, eller C Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 miljon normalkubikmeter men högst 5 normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, eller U Anläggning där det per kalenderår hanteras högst 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle U Fordonsverkstad mer än 500 kvadratmeter U Fordonsverkstad högst 500 kvadratmeter U Parkeringsgarage med oljeavskiljare > 400 platser för motorfordon INFRASTRUKTUR B Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än ton. Allmän hamn med mer än anlöp per kalenderår Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår B Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än ton. Allmän hamn med anlöp per kalenderår Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår B Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än ton. Allmän hamn med anlöp per kalenderår Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår B Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än ton. Allmän hamn med anlöp per kalenderår Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår.

68 B Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än ton. Allmän hamn med högst 10 anlöp per kalenderår Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår C Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt U Småbåtshamn, marina eller båtklubb för mer än 50 fritidsbåtar eller liknande U Småbåtshamn, marina eller båtklubb för högst 50 fritidsbåtar eller liknande A Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än meter. Mer än landningar per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt A Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än meter. Mer än landningar men högst landningar per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt A Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än meter. Mer än landningar men högst landningar per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt A Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än meter. Högst landningar per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt B Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är längre än meter U Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är kortare än meter C Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt eller U Flygplats för motordrivna luftfartyg där högst 500 flygrörelser per kalenderår äger rum U Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än miljoner 1 fordonskilometer per kalenderår U Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 500 miljoner 2 fordonskilometer per kalenderår U Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 1 Motsvarar en vägsträcka på c:a 55 km med fordonspassager per dygn 2 Motsvarar en vägsträcka på c:a 55 km med fordonspassager per dygn

69 miljoner 3 fordonskilometer per kalenderår U Långtidsparkering > 2000 platser U Långtidsparkering > 500 platser U Spåranläggning i drift för lokal kollektivtrafik med en sammanlagd spårlängd över 80 kilometer U Spåranläggning i drift för regional kollektivtrafik eller nationell person och/eller godstrafik med en sammanlagd spårlängd över 30 kilometer U Övriga spåranläggningar LABORATORIER C Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än kvadratmeter. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som omfattas av en annan punkt i denna bilaga, 2. omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd U Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är högst kvadratmeter U Kemiska eller biologiska laboratorier för utbildning med en total golvyta som är större än kvadratmeter U Kemiska eller biologiska laboratorier för utbildning med en total golvyta som är högst kvadratmeter. TANKRENGÖRING B Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av mer än 500 kubikmeter per kalenderår av kemiska produkter och där någon kemisk produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", "cancerframkallande", "mutagen", "reproduktionstoxisk" eller "miljöfarlig" B Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av högst 500 kubikmeter per kalenderår av kemiska produkter och där någon kemisk produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna "mycket giftig", "giftig", "frätande", "cancerframkallande", "mutagen", "reproduktionstoxisk" eller "miljöfarlig" C Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3 Motsvarar en vägsträcka på c:a 25 km med fordonspassager per dygn

70 C Sjukhus med fler än 200 vårdplatser U Sjukhus med högst 200 vårdplatser C Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel U Tandläkarmottagning RENING AV AVLOPPSVATTEN B Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter B Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer men högst personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter men högst personekvivalenter B Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer men högst personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter men högst personekvivalenter C Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 500 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt C Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt U Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 100 personekvivalenter men högst 200 personekvivalenter U Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 25 personekvivalenter men högst 100 personekvivalenter. AVFALL Mellanlagring B Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av 1. mer än ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas B Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av 1. mer än men högst ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än men högst ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas B Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av 1. mer än men högst ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än men högst ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning för lagring av avfall under

71 68 längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas C Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är högst 10 ton B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 50 ton oljeavfall, 2. mer än 300 ton blybatterier, 3. mer än ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 300 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 10 ton annat farligt avfall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon, eller 2. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 25 men högst 50 ton oljeavfall, 2. mer än 150 men högst 300 ton blybatterier, 3. mer än 500 men högst ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 150 men högst 300 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 5 men högst 10 ton annat farligt avfall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon, eller 2. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 15 men högst 25 ton oljeavfall, 2. mer än 75 men högst 150 ton blybatterier, 3. mer än 250 men högst 500 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 75 men högst 150 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 2,5 men högst 5 ton annat farligt avfall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon, eller 2. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 men högst 15 ton oljeavfall, 2. mer än 30 men högst 75 ton blybatterier, 3. mer än 100 men högst 250 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 men högst 75 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 men högst 2,5 ton annat farligt avfall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon, eller 2. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas C Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon

72 69 eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning m.m B Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte sortering av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål B Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte sortering av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål C Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt U Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är högst ton per kalenderår C Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja B Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt C Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än men högst ton

73 70 avfall per år, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , , eller C Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är högst ton avfall per år, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , , eller B Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186) om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår B Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186) om den hanterade avfallsmängden är högst ton per kalenderår C Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Användning för anläggningsändamål B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa. Mer än ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa. Mer än men högst ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa. Mer än men högst ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa. Mer än 50 men högst ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa. Högst 50 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats C Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa. Biologisk behandling A Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller

74 71 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår. 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är högst 50 ton per kalenderår. Förbränning A Anläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än ton per kalenderår A Anläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än

75 men högst ton per kalenderår A Anläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än men högst ton per kalenderår B Anläggning där farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt A Anläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns B Anläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt B Anläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt eller U Anläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 50 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns C Anläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt , eller Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning där endast

76 73 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Animaliska biprodukter m.m B Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än ton men högst ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller C Anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt , eller Uppläggning B Uppläggning av muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd än ton B Uppläggning av muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd är men högst ton B Uppläggning av muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd än ton C Uppläggning av 1. högst ton muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken endast är ringa, eller 2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet U Uppläggning av snö från gaturenhållning Deponering A Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår B Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt

77 B Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller A Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår A Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår A Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår B Anläggning för deponering av farligt avfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt B Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller B Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt eller Annan återvinning eller bortskaffande A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av mer än ton men högst ton uppgrävda massor per år. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av mer än 500 ton men högst ton uppgrävda massor per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , eller

78 B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av högst 500 ton uppgrävda massor per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i , eller C Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen finns, om 1. anläggningen finns på platsen under högst en tolvmånadersperiod, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i C Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för avfall, om uppställningstiden är högst sextio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod och om mängden avfall som behandlas är högst ton B Anläggning för behandling av mer än ton farligt avfall per kalenderår, om avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte behandling som leder till materialåtervinning eller om verksamheten är anmälningspliktig enligt B Anläggning för behandling av högst ton farligt avfall per kalenderår, om avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte behandling som leder till materialåtervinning eller om verksamheten är anmälningspliktig enligt C Anläggning för behandling av farligt avfall, om 1. avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns, och 2. behandlingen leder till materialåtervinning B Anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner eller halon - Mer än behandlade enheter B Anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner eller halon - Högst behandlade enheter A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, , , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40,

79 , , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, , , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, , , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än 500 men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, , , , , eller C Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, , , , , , eller A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.50, 90.60, 90.90, , , eller A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.50, 90.60, 90.90, , , eller A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.50, 90.60, 90.90, , , eller

80 B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa mer än men högst ton farligt avfall per kalenderår enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1.förorenade uppgrävda massor, eller 2.om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.50, 90.60, 90.90, , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa mer än 50 men högst ton farligt avfall per kalenderår enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1.förorenade uppgrävda massor, eller 2.om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.50, 90.60, 90.90, , , , eller B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa högst 50 ton farligt avfall per kalenderår enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1.förorenade uppgrävda massor, eller 2.om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.50, 90.60, 90.90, , , , eller Långtidslagring, djupförvar A Anläggning för permanent lagring av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar. Radioaktivt avfall A Anläggning för behandling av högaktivt radioaktivt avfall, slutförvaring av radioaktivt avfall eller lagring av radioaktivt avfall A Anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220), om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR M.M B Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för mer än skott per

81 78 kalenderår C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för mer än skott men högst skott per kalenderår C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för mer än skott men högst skott per kalenderår U Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för högst skott per kalenderår C Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon U Golfbana med sammanlagt mer än 18 hål U Golfbana med sammanlagt högst 18 hål U Golfbana med sammanlagt högst 9 hål TEXTILTVÄTTERIER C Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om 1. verksamheten är anmälningspliktig enligt 39.30, eller 2. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn om utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt U Tvätteri för högst 2 ton tvättgods per dygn B Krematorium. BEGRAVNINGSVERKSAMHET ÖVRIGA MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Lackering m.m U Förbrukning av mer än 20 ton färg eller lack eller mer än 10 ton pulver per kalenderår U Förbrukning av minst 4 men högst 20 ton färg eller lack eller minst 2 men högst 10 ton pulver per kalenderår Hantering av brom- eller fluorkarboner U Omtappning av mer än 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år U Omtappning av mer än 100 kg men högst 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år U Omtappning av högst 100 kg fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år U Omtappning av mer än 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år

82 U Omtappning av mer än 1 ton men högst 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år U Omtappning av högst 1 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETER (4) Utbildningsverksamhet och liknande (Koden har utgått) C Gymnasieskola eller gymnasiesärskola med mer än 50 elever C Gymnasieskola eller gymnasiesärskola med högst 50 elever C Internationell skola C Grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola C Förskola C Förskoleklass, öppen förskola U Familjedaghem Samlingslokaler och liknande U Samlingslokaler, folkhögskola utan boende, universitet och högskolor C Fritidshem och öppen fritidsverksamhet U Fritidsgård och liknande U Solarium Skönhetsvård och liknande U Skönhetsvård, hudvård, manikyr, pedikyr U Frisersalong Vård och hälsa U Lokaler för vård eller annat omhändertagande >5 boende C Fotvård C Tatuering, akupunktur eller piercing som egen verksamhet U Kiropraktor, naprapat, sjukgymnastik och liknande U Övriga alternativa behandlingar Idrott och liknande U Idrottsanläggning, gym eller motsvarande C Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många 4 Vid riktigt små verksamheter (ensamföretagare) kan det vara rimligt att i första hand använda sig av timavgifter istället för fasta årliga avgifter.

83 80 människor U Strandbad Boende U Verksamheter med mer än 500 lägenheter U Verksamheter med mer än 200 lägenheter men högst 500 lägenheter U Verksamheter mer än 25 lägenheter men högst 200 lägenheter, U Verksamheter med högst 25 lägenheter U Hotell, kursgård med övernattningsmöjlighet, folkhögskola med boende, vandrarhem, kriminalvård U Camping/stuganläggning U Bed & breakfast U Övrigt tillfälligt boende Förvaring av djur U Lokaler för förvaring av djur

84 81 Taxebilaga 3 Riskbedömning (inplacering i riskkolumn och årlig tillsynstid) Årlig tillsynstid Verksamheten inplaceras först i en avgiftsklass enligt taxebilaga 2 och 3. Verksamheten inplaceras därefter i en riskkolumn med tillämpning av en riskbedömning enligt denna taxebilaga. Den årliga tillsynstiden för varje avgiftsklass och riskkolumn framgår av riskbedömningstabellen. Riskbedömning Verksamheten placeras inledningsvis i riskkolumn 0 i sin avgiftsklass, varefter riskbedömningens påverkan beräknas. Varje fråga i riskbedömningen genererar ett antal riskpoäng. Om en verksamhet skulle få fler än 6 riskpoäng, placeras den i kolumn 6. Summan av riskpoängen ligger till grund för inplacering i rätt riskkolumn inom den aktuella avgiftsklassen enligt riskbedömningstabellen. Verksamheten placeras in i rätt kolumn genom att det antal riskpoäng som verksamheten erhåller i riskbedömningen motsvarar antalet kolumnsteg åt höger i tabellen med utgångspunkt från kolumn 0. För ett företag som omfattas av två eller flera miljöfarliga verksamheter (klassningskoder) tas full avgift ut för huvudverksamheten. För övriga verksamheter reduceras avgiften med den procentsats som anges i kommunens taxa, d.v.s. 25 %. För hälsoskyddsverksamheter sker reducering på så sätt att det bara är huvudverksamheten som riskbedöms.

85 82 Avgiftsklassning med aktuella timfaktorer. Avgiftsklass T T

86 83 Riskbedömning Faktorer, bedömningsgrunder och riskpoäng som används: Faktor och bedömningsgrund Riskpoäng 1. Markförhållanden, lokalisering m.m. a) Historisk förorening i mark eller byggnad 1 b) Närhet till bostäder, skola, förskola, sjukhus, vårdlokaler eller inom vattenskyddsområde 1 2. Kemiska produkter Särskilt farliga kemikalier, utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen 1

87 Taxa för offentlig kontroll enligt Lag om foder och animaliska biprodukter (2006:805) Inledande 1 Avgift enligt denna taxa betalas för den offentliga kontroll enligt lag om foder och animaliska biprodukter som Samverkansnämnden Miljö- och bygg bedriver inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som befattar sig med foder eller animaliska biprodukter vilkas verksamheter är föremål för kontroll inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgifter 3 Offentlig kontroll av den som befattar sig med foder eller animaliska biprodukter där verksamheten är föremål för kontroll debiteras en avgift med 900 kr per timme. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, restid, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Nedsättning av avgift 4 Om det finns särskilda skäl, får Samverkansnämnden Miljö- och bygg i det enskilda fallet med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande 5 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller i faktura. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2017.

88 Taxa för tillsyn av solarier enligt Strålskyddslagen (1988:220) Inledande 1 Avgift enligt denna taxa betalas för den tillsyn av solarier enligt Strålskyddslagen som Samverkansnämnden Miljö- och bygg bedriver inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som bedriver solarieverksamhet inom Ulricehamns och Tranemo kommuner där Samverkansnämnden Miljö och bygg har tillsynsansvar enligt strålskyddslagen. Avgifter 3 Tillsyn av verksamhetsutövare som bedriver solarieverksamhet enligt Strålskyddslagen debiteras avgift med 900 kr per timme. Timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, restid, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Nedsättning av avgift 4 Om det finns särskilda skäl, får Samverkansnämnden Miljö- och bygg i det enskilda fallet med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande 5 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller i faktura. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2017.

89 1 (3) Taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Samverkansnämnden Miljö och bygg verksamhet inom Ulricehamns och Tranemo kommuner och de kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av livsmedelsanläggning 2. registrering av livsmedelsanläggningar 3. handläggning och andra åtgärder vid offentlig kontroll i övrigt I denna taxa inkluderas animalieanläggningar, anläggningar för dricksvattenförsörjning samt anläggningar för tillverkning av snus eller tuggtobak i begreppet livsmedelsanläggning. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat. 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagarna. 4 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av ansvarig nämnd i kommunen. Timtaxa (timavgift) 5 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan (timavgiften) 1260 kronor per timme kontrolltid för normalkontroll samt 1100 kronor per timme kontrolltid för extra offentlig kontroll. Restid motsvarande aktuell timavgift läggs till för extra offentlig kontroll. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. Timavgift tas ut för varje påbörjad halvtimme. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektion, provtagning och extra offentlig kontroll som utförs vardagar mellan klockan och samt lördagar, söndagar, trettondagsafton, påskafton, midsommarafton, julafton, nyårsafton och helgdagar tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift.

90 2 Avgift för prövning av ansökan om godkännande 6 Den som ansöker om godkännande av en livsmedelsanläggning ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 10 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 7 För godkännande av en livsmedelsanläggning med anledning av sådan ändring av verksamheten som kräver godkännande ska halv avgift enligt 10 erläggas. 8 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 9 Den som anmäler en livsmedelsanläggning för registrering ska betala avgift motsvarande en timmes kontrolltid för registreringen. Årlig kontrollavgift 10 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid ansvarig nämnd fastställer för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassning med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper (riskmodul), ett kontrolltidstillägg för märkning/presentation (informationsmodul) samt en erfarenhetsklassning med hänsyn till de erfarenheter som samhällsbyggnadsnämnden har erhållit vid offentlig kontroll av verksamheten (erfarenhetsmodul). För beräkning av kontrolltid samt inplacering i erfarenhetsklass tillämpas Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att den erhållna kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 11 Om en tillämpning av 10 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 12 Den årliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Dock ska den som enligt 6 betalar en avgift för prövning av ansökan om godkännande av en livsmedelsanläggning betala den årliga avgiften från och med det kalenderår som följer efter det att anläggningen har godkänts. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. 13 Om en anläggning omklassas (erfarenhetsklassning) eller tilldelas annan kontrolltid (justering av uppenbart orimlig kontrolltid) efter att offentlig kontroll har utförts, ska den nya avgiften betalas från och med det kalenderår som följer. Undantag är de verksamheter som omklassas i början av året med avseende på hur verksamheten har drivits under föregående år (erfarenhetsklassning) som då skall betala den nya avgiften samma år som beslut om klassningen har fattats. 14 Den årliga kontrollavgiften ska betalas av den livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll vid kalenderårets början.

91 3 15 Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har anmälts som upphörd. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 16 För nämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/2004 samt i 4 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVS FS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Ansvarig nämnd fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 17 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut enligt timtaxan för all nedlagd tid som den extra offentliga kontrollen ger upphov till samt för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden gällande foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden, eller den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. Nedsättning av avgift 18 Om det finns särskilda skäl får ansvarig nämnd besluta att avgift enligt denna taxa ska sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 19 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor m.m. 20 Av 33 livsmedelslagen, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 21 Enligt 31 livsmedelslagen överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2017.

92 Taxa för kontroll enligt Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Inledande 1 Avgift enligt denna taxa betalas för den kontroll enligt Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel som Samverkansnämnden Miljö- och bygg bedriver inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med vissa receptfria läkemedel inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgifter 3 Kontroll av verksamhetsutövare som bedriver detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel debiteras avgift med 900 kr per timme. Timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, restid, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Nedsättning av avgift 4 Om det finns särskilda skäl, får Samverkansnämnden Miljö- och bygg i det enskilda fallet med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande 5 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller i faktura. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2017.

93 Taxa för prövning och tillsyn av folköl enligt Alkohollagen (2010:1622) Inledande 1 Avgift enligt denna taxa betalas för den prövning och tillsyn av försäljning av folköl enligt Alkohollagen som Samverkansnämnden Miljö- och bygg bedriver inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med folköl inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgifter 3 Prövning och tillsyn av verksamhetsutövare som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med folköl debiteras avgift med 900 kr per timme. Timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, restid, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Nedsättning av avgift 4 Om det finns särskilda skäl, får Samverkansnämnden Miljö- och bygg i det enskilda fallet med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande 5 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller i faktura. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2017.

94 Taxa för prövning och tillsyn enligt Tobakslagen (1993:581) Inledande 1 Avgift enligt denna taxa betalas för den prövning och tillsyn enligt Tobakslagen. som Samverkansnämnden Miljö- och bygg bedriver inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror inom Ulricehamns och Tranemo kommuner. Avgifter 3 Prövning och tillsyn av verksamhetsutövare som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror debiteras avgift med 900 kr per timme. Timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, restid, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Nedsättning av avgift 4 Om det finns särskilda skäl, får Samverkansnämnden Miljö- och bygg i det enskilda fallet med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Avgiftens erläggande 5 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Ulricehamns kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller i faktura. Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2017.

95 Avgifter för serveringstillstånd beräknade på basbeloppet för 2017 (44 800) Avgift % av bb Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten kr 16,9 och slutna sällskap Stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap kr 16,9 cateringverksamhet Stadigvarande serveringstillstånd vid kr 16,9 tillverkningsställe Tillstånd för provsmakning vid arrangemang kr 9,0 (upp till tre dagar) Ny bolagsform samma personer kr 9,0 Utvidgade tillstånd kr 5,4 Tillfälligt utvidgade tillstånd, kr 3,6 serveringstid, serveringsområde Ändrade förutsättningar i bolag prövning av nya ägare i HB och AB kr 6,8 Stadigvarande servering i gemensamt kr 5,4 serveringsutrymme (per sökande) Tillfällig servering i gemensamt 900 kr 2,0 serveringsutrymme (per sökande) Tillfälligt tillstånd till allmänheten kr 7,4 (upp till tre dagar) Tillfälligt tillstånd till slutna sällskap 600 kr 1,4 Avgift för kunskapsprov 800 kr/tillfälle

96 Tillsynsavgifter för serveringstillstånd Fasta avgifter Renodlade matserveringar kr/år Serveringsställen med öppettider till kl kr/år Rörliga avgifter Avgiftsklass Alkoholomsättning Avgift kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Rörlig avgift för tillfälliga tillstånd 850 kr/tim Påminnelse 1 försenad restaurangrapport, 500 kr Påminnelse 2 försenad restaurangrapport, 500 kr Restaurangrapporten ska lämnas in varje år enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om statistiska uppgifter om servering av spritdrycker, vin och starköl. Om restaurangrapporten inte kommer in i tid skickar Tillståndsenheten en påminnelseavgift på 500 kronor per påminnelse. Om rapporten inte kommit in efter två påminnelser kommer högsta avgiften att debiteras. Kommunens bankgiro är:

97 [Skriv text] MARS 2011 Plan- och bygglovtaxa 2011 INKLUSIVE KART- OCH MÄTTAXA [Skriv text] 1

98 Version Förord Denna översyn av bygglovtaxan har föranletts främst av den nya planoch bygglagen som träder i kraft den 2 maj I och med lagändringen får byggnadsnämnden flera nya uppgifter att hantera, främst inom ramen för bygglovsprövning, anmälan, startbesked och teknisk handläggning, men också genom den nya möjligheten att lämna planbesked. De hänvisningar till plan- och bygglagen som finns i taxan avser den nya lagen (SFS 2011:900). Förslaget har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad och följer till stor del den taxa som togs fram av Svenska Kommunförbundet år Projektansvarig har varit Reigun Thune Hedström. I arbetet har även Anna Eklund deltagit. Förslaget har remitterats till ett tjugotal kommuner som kommit med många värdefulla synpunkter inför det fortsatta arbetet. Efter att denna taxa tagits i bruk kommer vi att följa upp och utvärdera hur tillämpningen av taxan fungerar i syfte att tillhandahålla ett underlag som ger kommunerna stöd för rättsäkra avgiftsuttag. Vi vill framföra ett varmt tack till alla som engagerat sig i arbetet med att ta fram denna taxa och riktar ett särskilt tack till Lennart Johansson med kollegor på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Sven-Åke Sonesson, Skövde. Ett särskilt tack vill vi också rikta till Lantmätericheferna Allan Almqvist i Malmö, Lars Fredén i Göteborg samt Hans Sandler i Stockholm som lämnat värdefullt stöd i arbetet med taxan för kart- och mätområdet. Stockholm i januari 2011 Gunilla Glasare Ann-Sofie Eriksson Avdelningschef Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 2

99 Version Innehåll Inledning... 5 Utgångspunkter... 5 Allmänna regler om kommunala avgifter... 6 Kommunallagen... 6 Självkostnadsprincipen... 6 Likställighetsprincipen... 7 Retroaktivitetsförbudet... 8 Plan- och bygglagen... 8 Administrativa rutiner... 9 Kommunfullmäktiges beslut om taxa... 9 Överklagande av beslut om taxa... 9 Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän Mervärdesskatt Vad avgiftsbeslut bör innehålla Avgiftsbestämning Antagande av taxan Betalning av avgift Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa Beräkning av avgifter enligt taxan Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter Exempel på beräkning av avgift Avräkning Tabeller Tabell 1 Objektsfaktorer Tabell 2 Tidersättning Tabell 3 Underrättelse och expediering Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Tabell 7 Avgift för besked Tabell 8 Avgift för områdesbestämmelser och detaljplaner Tabell 9 Beslut om ny kontrollansvarig Tabell 10 Hissar och andra motordrivna anordningar

100 Version Tabell 11 Nybyggnad Bygglovavgift Tabell 12 Tillbyggnad Tabell 13 Enkla byggnader Tabell 14 Övriga åtgärder Tabell 15 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Tabell 16 Rivningslov inklusive startbesked Tabell 17 Bygglov för skyltar Tabell 18 Marklov inklusive startbesked Tabell 19 Master, torn, vindkraftverk Tabell 20 Bygglov för anläggningar Tabell 21 Övriga ärenden Tabell 22 Brandfarliga och explosiva varor m.m Tabell 23 Avgift för nybyggnadskarta Tabell 24 Avgift för utstakning Tabell 25 Lägeskontroll Tabell 26 Avgift för tillfälligt nyttjande av digital geografisk information Tabell 27 Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt Tabell 28 Utskrift

101 [Skriv text] Inledning Utgångspunkter Plan- och bygglagen ger möjligheter för byggnadsnämnden att ta ut en avgift i ärenden om plan, lov, förhandsbesked och anmälan samt för nybyggnadskarta, framställning av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Byggnadsnämnden kan dessutom ta ut en avgift för planbesked, villkorsbesked och ingripandebesked, tekniska samråd och slutsamråd, tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och kungörande av beslut om lov eller förhandsbesked i Post- och Inrikes Tidningar. I ärenden om detaljplan ska avgiften även täcka kostnader för program, om ett sådant behövs. Detta underlag ska ge stöd för kommunerna att täcka kostnaderna för uppgifterna ovan. Materialet kan justeras med hänsyn till förhållanden i varje enskild kommun. [Skriv text] 5

102 Version KAPITEL 1 Allmänna regler om kommunala avgifter Kommunallagen Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 8 kap. 3b kommunallagen (1991:900), som har följande lydelse: Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Första stycket ger kommunerna rätt att ta ut avgifter inom hela den sektorn som regeras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79-80). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet. Självkostnadsprincipen För byggnadsnämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10, PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap. 3c kommunallagen. Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). 6

103 Version Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen är närmast en målsättningsprincip som innebär att syftet med verksamheten inte får vara att ge vinst. Under en längre tid får det totala avgiftsuttaget inte överstiga de totala kostnaderna för verksamheten (se bl.a. Petersén m.fl.). Kommunallagen, kommentarer och praxis, 2006, s. 354). Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (inklusive pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se bl.a. prop. 1993/94:188 s. 85). Likställighetsprincipen Plan- och bygglagen innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas eller annorlunda uttryckt hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga. Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är däremot den s.k. likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 2 kommunallagen. Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får t.ex. inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop. 1993/94:188 s. 87 och Petersén m.fl. s ). 7

104 Version Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. I rättspraxis har det sedan länge ansetts vara otillåtet med retroaktiva kommunala avgifter frånsett vissa speciella undantagsfall. Detta förbud framgår direkt av 2 kap. 3 kommunallagen: Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. I 12 kap. 10 PBL anges att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. (Angående tidpunkt för när uttagande av avgift ska ske, se under Avgiftsbestämning nedan, samt NJA 1974 s. 10). Plan- och bygglagen Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunernas verksamhet inom Byggnadsnämndens ansvarsområde finns i 12 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Där anges i 8 att Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för: 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. kungörelser enligt 9 kap. 41 tredje stycket, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Byggnadsnämnden får även enligt 9 ta ut en planavgift för att täcka kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad eller annat bygglov enligt 16 kap. 7 (skylt eller ljusanordning eller annan bygglovpliktig anläggning) och den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Enligt kommunalrättsliga grundsatser står det kommunerna fritt att finansiera sin verksamhet med skattemedel. Kommunerna är därför inte skyldiga att ta ut avgifter för prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Det är från kommunalrättslig synpunkt också godtagbart att kommunerna bara tar ut avgifter för viss prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, under förutsättning att det finns sakliga skäl för det (jämför 2 kap. 2 kommunallagen). Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet och allmänna övervakningsverksamhet bör vara skattefinansierad (prop. 2009/10:170 s. 351 f.). 8

105 Version KAPITEL 2 Administrativa rutiner Kommunfullmäktiges beslut om taxa Det framgår direkt av 12 kap. 10 plan- och bygglagen att det är kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifterna ska beräknas. Kommunfullmäktiges beslut kan exempelvis formuleras enligt följande: Med stöd av 12 kap. 10 plan- och bygglagen beslutar kommunfullmäktige att anta bilagda taxa för prövning enligt plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Detta innebär att ändringar av taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Om kommunen väljer att inte avgiftsbelägga viss prövning innebär det att den verksamheten i princip får skattefinansieras. Den föreslagna taxan hänvisar till prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta belopp räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget och fastställs för helt kalenderår. Detta innebär att någon justering av beloppet inte ska behövas för att kompensera för allmänna kostnadsökningar. Överklagande av beslut om taxa Kommunfullmäktiges beslut om taxan kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning (kommunalbesvär) i 10 kap. kommunallagen. Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av sådant beslut prövad. Överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då protokollsjustering har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Det bör observeras att kommunens beslut inte behöver vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits. 9

106 Version Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän Tillämpningen av taxan och debiteringen i enskilda fall ankommer på den eller de kommunala nämnder som svarar för uppgiften i fråga. Beslut om påförande av avgift kan fattas av tjänstemän eller av enskilda förtroendevalda endast efter delegation. Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras, ligger beslutanderätten kvar hos den ansvariga kommunala nämnden. Effektivitetsskäl talar för att rätten att fatta beslut om avgifter bör delegeras till tjänstemännen. Vi vill betona vikten av att nämndernas delegationsordningar anpassas till gällande regler. Mervärdesskatt Mervärdesskatt ska inte tas ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning. Mervärdesskatt tas däremot ut på avgifter enligt uppdragstaxa. Vad avgiftsbeslut bör innehålla I linje med det anförda anser vi att det av beslut om avgift bör framgå: Med stöd av vilka bestämmelser som avgiften har debiterats. Hur stor avgift som debiteras. När betalning ska ske. Hur avgiftsbeslutet kan överklagas (regler om detta finns i förvaltningslagen). Att mervärdesskatt inte betalas på avgiften. Avgiftsbestämning Avgiften beräknas efter den taxa som gäller vid påbörjad handläggning av ärendet. Finner byggnadsnämnden att det finns särskilda skäl som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för visst slag av ärenden eller för särskilt ärende. Byggnadsnämndens rätt att i varje särskilt fall bestämma om avgift får beslutas av tjänsteman vid nämnden enligt särskild delegationsordning. Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar byggnadsnämnden om skälig avgift grundad på tidersättning. Antagande av taxan Antagande av taxan beslutas av kommunfullmäktige, detsamma gäller ändring av taxans konstruktion, omfattning och faktorer. Betalning av avgift 10

107 Version Betalning av avgift ska ske till nämnden inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgifter kan tas ut i förskott. Uttagen avgift för avslagsbeslut återbetalas om beslutet upphävs. Avräkning ska då ske mot eventuell bygglovavgift Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Varje beslut om debitering ska förses med en information om hur man överklagar. En kommunal nämnds beslut om påförande av avgift i enskilda fall överklagas enligt 13 kap. 3 plan- och bygglagen hos länsstyrelsen. Den som vill överklaga ska ge in handlingarna till byggnadsnämnden inom tre veckor från den dag han fick del av beslutet. 11

108 Version KAPITEL 3 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa Denna taxa gäller för byggnadsnämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller och bilagor. Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381), om allmän försäkring (mpbb) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Därutöver kan justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktor N föreslås i detta underlag utgöras av siffran 0,8 (om kommunen har färre invånare än ), 1,2 (om kommunen har fler invånare än ) och 1 för kommuner med invånarantal däremellan. Kommunfullmäktige kan besluta att faktor N ska vara lägre eller högre, och kan grunda sitt beslut på invånarantal eller på andra faktorer, t.ex. Sveriges Kommuner och landstings kommungruppsindelning 1, dock alltid med beaktande av självkostnadsprincipen, se ovan

109 Version Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter HF Handläggningsfaktor KOM Faktor för kommunicering KF Kartfaktor mpbb Milliprisbasbelopp en tusendels prisbasbelopp MF Mätningsfaktor N Justeringsfaktor NKF Nybyggnadskartefaktor OF Objektfaktor PLF Planavgiftsfaktor UF Utstakningsfaktor Grundprincip för beräkning av avgift: Faktor x mpbb x N. Avgift för bygglov/start besked beräknas efter bruttoarean (BTA) + öppenarean (OPA). Planavgift beräknas efter BTA + OPA. Mätningsavgift beräknas efter byggnadsarean BYA + OPA. Kartavgift beräknas efter markarean. Nybyggnad Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Tillbyggnad Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Ombyggnad Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Ändring En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Vid beräkning av BTA, OPA och BYA skall mätreglerna enligt Svensk Standard SS 21054:2009 utgåva 1 gälla i tillämplig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare m.m. skall beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen tillämpas. Avgiften kan också tas ut genom tidersättning enligt fastställd timtaxa. Vid tidersättning tas kostnad för administration ut med minst en timme. Vid tidsersättning kan också ersättning för resa utgå om så erfordras. 13

110 Version Exempel på beräkning av avgift Bygglov för enbostadshus 250 m 2 inom detaljplan Åtgärd Tabell Formel Delvärden Avgift 2011 Planavgift 8 mpbb xpf x N 42,8x1 200 x N Bygglovavgift inkl startbesked 4+5 mpbbxofx(hf1+ HF2) x N 42,8x10x(24+28) x N Nybyggnadskarta 23 mpbbxkf x N 42,8x150 x N Utstakning 24 mpbbxmf x N 42,8x210 x N Lägeskontroll Moms 25 % 25 mpbbxmf x N 42,8x90 x N Total avgift (utan N)

111 Version Avräkning För startbesked gäller om sökanden så begär ska nämnden återbetala i förskott erlagda avgifter för åtgärder som inte vidtagits. Detta under förutsättning att kontrollplan följts och projektet inte fullföljts inom föreskriven tid. Slutavräkning sker när slutbesked utfärdas. Om slutlig avgift för startbesked och upprättande av kontrollplan avviker ifrån i förskott betald avgift ska avräkningen ske senast när slutbesked överlämnas. Ränta utgår ej på belopp, som återbetalas respektive tilläggsdebiteras, för tid innan betalningen ska ske. Tid för begäran om återbetalning hanteras enligt Preskriptionslagen. 15

112 Version KAPITEL 4 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktorer Objektsfaktor (OF) för handläggning av olika objekt byggnader och anläggningar beroende på storlek. Faktorn ska multipliceras med lämplig åtgärdsfaktor enligt tabeller nedan. Area (m 2 ) BTA + OPA Byggnader, anläggningar inkl. bygglovpliktiga komplementbyggnader OF 16

113 Version Härutöver + 3/1000 m 2 Mycket enkla byggnader < 50 m 2 * 2 *I separat ärende, t.ex. carport, taktäckta uteplatser (som inte är bygglovbefriade enl. PBL 9 kap 4-6 ), skärmtak, glasade uteplatser/växthus, transformatorbyggnader och liknande. I ärenden gällande både huvudbyggnad och garage/carport räknas den sammanlagda BTA + OPA. I de fall ärendet har flera byggnader av samma typ beräknas areafaktorn efter dessa byggnaders totala BTA och OPA enligt tabell 1. 17

114 Version Tabell 2 Tidersättning Om kostnadstäckningsgraden ska vara 75 % (dvs. den debiterbara tiden ska vara 75 %) kan timersättningen tas ut enligt nedanstående tabell. Total debiterbar årsarbetstid är årsarbetstimmar. I timkostanden ingår alla normala kringkostnader, utom kostnader för lokaler som inte kan schablonberäknas, eftersom stora variationer förekommer. Timersättning i ett ärende beräknas utifrån kommunens samlade kostnader för personalen inom verksamheten. (räkneexempel: två personer 550 kr/tim, en person 700 kr/tim och en person kr/tim ger en timkostnad på 737,5 kr/tim) Exempel: Löneintervall (månadslön), kr Timpris

115 Version Tabell 3 Underrättelse och expediering Denna taxa används när kommunicering krävs. Taxan tillämpas även vid kommunicering av avslagsbeslut och vid tillsyn. Avgift = KOM x mpbb x N Antal Kommentarer KOM Sakägare Sakägare Sakägare Kungörelse + faktisk annonskostnad 80 Kungörelse av beslut i Post- och Inrikestidning + faktisk annonskostnad 5 19

116 Version Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Avgift för bygglov = Summan av alla tillämpliga HF1 x OF x mpbb x N (OF enligt tabell 1) Åtgärd Handläggningsfaktor HF1 Administration inkl arkivering 7 Planprövning 3 Planenlighet inom detaljplan eller kontroll mot givet förhandsbesked Byggnaden 7 Placering, yttre utformning och färgsättning Användbarhet och tillgänglighet Tomten 7 Tomts ordnande inkl utfart och parkering Enkel kontroll av handlingar för grundläggning och dagvattenanslutning Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) Skyddsåtgärder mot skred och högvatten Utrymnings- och räddningsvägar Måttgranskning Besiktning (platsbesök) Se tabell 3 och tabell 6 för eventuellt tillkommande avgifter 20

117 Version Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF2 Avgift = Summan av alla tillämpliga HF2 x OF x mpbb x N (OF enligt tabell 1 alternativt tabell 2) Åtgärd Handläggningsfaktor HF2 Administration inkl arkivering och registrering av kontrollansvarig 7 Startbesked -Startbesked inkl tekniskt samråd och fastställande av kontrollplan eller 10 -Startbesked och fastställande av kontrollplan eller 5 Startbesked (gäller även rivning) 3 Arbetsplatsbesök 5 Extra arbetsplatsbesök/per styck 5 Slutsamråd inkl slutbesked 6 Slutbesked, avslut eller interimistiskt slutbesked 3 21

118 Version Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Bygglovavgift avser lovprövning utom HF Åtgärd Lämplighet/lokaliseringsprövning utanför detaljplan Tillägg för prövning av liten avvikelse Varsamhet Tillbyggnad Ombyggnad Ändring Tidsbegränsat bygglov Tidsbegränsat bygglov, förlängning Tidsbegränsat bygglov, säsong Tidsbegränsat bygglov, säsong, förlängning Förnyelse av lov = ny prövning Stor enkel byggnad (oisolerad, t.ex. lagerhall) 600 m 2 Avgift 1,25 bygglovavgift 1,2 bygglovavgift 1,1 bygglovavgift Ingen justering Ingen justering 0,7 bygglovavgift (berörd del) 0,75 bygglovavgift 0,5 bygglovavgift 0,75 bygglovavgift 0,5 bygglovavgift 0,8 bygglovavgift 0,3 bygglovavgift 22

119 Version Tabell 7 Avgift för besked Typ av besked Avgift Förhandsbesked 100 mpbb - utanför planlagt område 2 (x N) Ingripandebesked Planbesked (se nedan) Villkorsbesked Tidersättning Tidersättning (dock minst 200 mpbb) Tidersättning (dock minst 50 mpbb Strandskyddsdispens 200 x mpbb 3 (x N) Avgift för kommunicering tillkommer enligt tabell 3. Planbesked -Ärendekategorier Enkel åtgärd 200 mpbb eller tidsersättning Med enkel åtgärd avses projekt som uppfyller samtliga följande kriterier: 1. Mindre projekt av enklare karaktär: ny- eller tillbyggnad av bostadshus omfattande högst två lägenheter eller ny- eller tillbyggnad av verksamheter upp till totalt 250 m 2 bruttoarea eller övriga projekt med en markarea om högst m 2 eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. 2. Projektet ligger inom eller i direkt anslutning till detaljplanerad markanvändning av samma karaktär. 3. Eventuellt planarbete kan antas vara möjligt att genomföra med enkelt planförfarande. Medelstor åtgärd 300 mpbb eller tidersättning Med medelstor åtgärd avses projekt som inte uppfyller samtliga kriterier för enkel åtgärd eller som inte uppfyller något av kriterierna för stor åtgärd. 2 Justeringsfaktor N kan användas 3 Justeringsfaktor N kan användas 23

120 Version Stor åtgärd 400 mpbb eller tidersättning Med stor åtgärd avses projekt som uppfyller något av följande kriterier: 1. Projekt av större omfattning: bostadsprojekt omfattande mer än 100 lägenheter eller verksamhetsprojekt omfattande mer än m 2 bruttoarea eller övriga projekt omfattande mer än m 2 markarea eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. 2. Ärenden som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. 24

121 Version Tabell 8 Avgift för områdesbestämmelser och detaljplaner Planavgift tas ut i förskott och slutregleras vid beslut om att planen antas, ändras eller upphävs. För plan där avgift inte slutreglerats vid beslut om antagande tas avgift ut senast vid beslut om bygglov. Planavtal tecknas med intressenter för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt. I planer som annan än kommunen helt eller delvis har utfört och bekostat, t ex på grund av ett exploateringsavtal eller planavtal, reduceras planavgiften i motsvarande grad. Planavgift tas inte ut om bygglov har lämnats i strid mot plan (9 kap 31 PBL) eller vid tidsbegränsat bygglov (9 kap. 33 PBL) Planavgift kan dock debiteras om det lämnade bygglovet medges med mindre avvikelser från planen (tolkningsutrymmet). Vid ändring av en del av en äldre detaljplan (antagen före 1 juli 1987) tas planavgift ut för berörd byggrätt inom det område som ändrats. Vid en generell ändring av en bestämmelse inom en eller flera äldre detaljplaner (antagna före 1 juli 1987), tas planavgift ut inom hela den gamla detaljplanens område om åtgärden som skall utföras endast har stöd i ändringen av detaljplanen (t.ex. inredning av vindar). För tillbyggnad/komplementbyggnad i separat ärende skall OF användas enligt tabell 1. För tillbyggnad som överstiger 50 % av huvudbyggnadens BTA tillämpas planfaktor som för nybyggnad. Tidersättning debiteras i ärenden, som ej går att definiera enligt ovan t ex där intressenten eller sökanden erhåller annan nytta än möjlighet till lov som kan mätas enligt standard för BTA eller OPA Planavgift tas inte ut för - nybyggnad av komplementbyggnad i separat ärende mindre än 50 m² - tillbyggnader oavsett byggnad mindre än 50 m² Förskottsavgift tas ut enligt följande princip: vid planstart 25 %, vid granskning 25 %, efter antagande 50 % 25

122 Version Planavgift: mpbb x OF x PF x N OF sätts enligt tabell 1 t.o.m m². Därutöver höjs OF med 1 per m². (Exempel: OF m² = 101; m² = 102) Planfaktor (PF) Nybyggnad PF Tillbyggna d PF Ändring Områdesbestämmelser Detaljplan inkl program Fastighetsrättsliga åtgärder i detaljplan Planavgift för enbostadshus Avgift = mpbb x PF x N Objekt PF Nybyggnad PF Tillbyggnad /Ändring Enbostadshus (oberoende av area) F d fastighetsplan i separat ärende Avgift= mpbbx PF x N Åtgärd PF Upphävande

123 Version Tabell 9 Beslut om ny kontrollansvarig Avgift = HF x mpbb x N Åtgärd HF Ny sakkunnig 25 Tabell 10 Hissar och andra motordrivna anordningar Avgift tas ut som tidersättning enligt plan- och byggförordningen (ersätter förordning 1999:371 om hissar m.m. i byggnadsverk). Åtgärd Medgivande eller förbud att använda hiss Tidersättning Antal timmar (minst 1 tim) 27

124 Version Tabell 11 Nybyggnad Bygglovavgift Gäller för standardärende inom detaljplan, utan avvikelse och kommunicering. Avgiften utgör summan av avgifterna för de åtgärder som byggnadsnämnden vidtar i samband med bygglov respektive startbesked. Avgift för att upprätta eller ändra detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan tillkommer enligt särskild taxa eller genom upprättat planavtal. Se tabell 4 och 5 angående tillämpliga HF Avgiften inkluderar ett arbetsplatsbesök (utom vid mycket enkla byggnader). Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 4 x N Area (m 2 ) BTA + OPA OF HF1 HF2 Byggnader, anläggningar inkl. bygglovpliktiga komplementbyggnader Mycket enkla byggnader < 49 m 2 * Bygglov inklusive startbesked 28

125 Version Stor, enkel byggnad (oisolerad lagerhall) 600 m 2 0,3x OF (intervall enl. ovan) Vindsinredning m 2 Komplementbyggnad Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 5 x N Objekt Yta BTA OF HF1 HF2 Komplementbyggnad, garage, carport, förråd (eget ärende) Komplementbyggnad, garage, carport, förråd (eget ärende) Källsorteringsbehållare/grupp Sopskåp, sophus <50 m >50 m Bygglov inklusive startbesked 29

126 Version Tabell 12 Tillbyggnad Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 6 x N Huvudbyggnad Yta BTA OF HF1 HF2 Tillkommande yta BTA 15 m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Ytterligare intervall se tabell 11 Komplementbyggnad OF HF1 HF2 Typ: garage, carport, förråd Oavsett storlek men 50 % av ursprunglig byggnads BTA Tillbyggnad fritidshus 50 m Tillbyggnad växthus, lusthus m.m. oisolerat > 15 m Burspråk Takkupa Bygglov inklusive startbesked 30

127 Version Tabell 13 Enkla byggnader Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 7 x N Typ Yta BTA OF HF1 HF2 Fritidshus m Kolonistuga < 40 m Nätstation/pumpstation Oavsett storlek Växthus, lusthus och likn. oisolerat > 15 m 2 men m 2 Rullstolsgarage förråd m.m. Oavsett storlek Kiosk, manskapsbod m.m. Oavsett storlek Sommarveranda, restaurang Oavsett storlek Kommentar: Fritidshus ska enligt 8 kap. 6 PBL inte granskas med hänsyn till tillgänglighet och energikrav. Större fritidshus än 80 m 2 är dock ofta lika tekniskt komplicerade som permanentbostäder, därför föreslås lika avgift som för permanenthus. 7 Bygglov inklusive startbesked 31

128 Version Tabell 14 Övriga åtgärder Bygglovavgift = mpbb x HF x N Yta BTA HF Balkong 1-5 st 65 Balkong >5 st 130 Inglasning av balkong 1-5 st 65 Inglasning av balkong >5 st 130 Inglasning av uteplats/ uterum oavsett storlek 65 Skärmtak m 2 50 Skärmtak 31 m Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 8 x N Övrigt utan konstr. Yta BTA OF HF1 HF2 Fasadändring, mindre Fasadändring, större Bostadshiss handikapp enbostadshus 9 Hiss/ramp * Mur och eller plank vid enbostadshus Mur och/eller plank bullerplank/stabilitet oavsett material Solfångare ej på en- och tvåbostadshus Frivilligt bygglov Avgift enl. normalt bygglov 8 Bygglov inklusive startbesked 9 Endast HF2 vid invändig installation 32

129 Version Tabell 15 Anmälan 10 (icke lovpliktig åtgärd) Avgift = HF2 x mpbb x N HF2 Eldstad/st 25 Grundförstärkning enbostadshus 90 Grundförstärkning 200 Ventilationsanläggning enbostadshus 50 Ventilationsanläggning övriga 140 Ändring av bärande konstruktion/brandskyddet, mindre Ändring av bärande konstruktion/brandskyddet, större Stambyte 90 Sopsug 90 Fettavskiljare 30 Rivning utanför planlagt område 25 Tabell 16 Rivningslov inklusive startbesked Avgift = HF x mpbb x N Rivning HF < 250 m 2 BTA m 2 BTA 200 >1000 m 2 BTA Vid framtagandet av taxan har plan- och byggförordning ännu inte antagits. Tabellen behöver justeras efter plan- och byggförordningens lydelse. 33

130 Version Tabell 17 Bygglov för skyltar 11 Prövning skall ske som för byggnader Avgift tas ut med hänsyn till åtgärderna och omgivningspåverkan. Avgift = HF x mpbb x N Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar och ljusanordningar. Åtgärd HF om liten påverkan på stadseller landskapsbilden Vepa 20 m 2 80 Stor vepa 20 m HF om stor påverkan på stadseller landskapsbilden Skyltprogramgranskning Prövning mot skyltprogram 20 m Därutöver per skylt Prövning utan gällande skyltprogram Placering, Utformning, Miljö- och omgivningspåverkan Därutöver per skylt Skylt, skyltpelare, stadspelare Skylt, skyltpelare, stadspelare, 10 m m 2 vid busskur Ljusramp Ny/ny front Vid framtagandet av taxan har plan- och byggförordning ännu inte antagits. Tabellen behöver justeras efter plan- och byggförordningens lydelse. 34

131 Version Ljusramp utöver den första 20 - Ljusanordning vid idrottsplats eller likn. > 5 st 100 Förbesiktning Per gång Remiss Trafikverket m.fl Väsentlig ändring av skylt eller ljusanordning medför samma arbetsinsatser som vid ansökan om ny. Avgift tas därför ut som vid ny skylt eller ljusanordning. Skylt i samband med bygge placerad på samma fastighet, max 15 m 2 är avgiftsfri. Är skylten större än 15 m 2 tas avgift ut enligt tabell. Skyltprogram kan tas fram i samförstånd mellan fastighetsägaren och stadsbyggnadskontoret. Det består av dokument/ritning som visar var på fasaderna skyltar skall placeras och kan även innehålla principer för skyltars utformning. Avgiften reduceras om skyltprogrammet följs. 35

132 Version Tabell 18 Marklov inklusive startbesked Avgiften tas enbart ut som tidersättning Åtgärd Marklov såväl schakt som fyllning Tidersättning Antal timmar (minst 25 mpbb) Tabell 19 Master, torn, vindkraftverk Avgift = (HF1 + HF2) x mpbb x N Master, torn, vindkraftverk Beskrivning HF 1 alt tidsersättning HF 2 Tidersättning Radio- och telemast eller torn + en teknikbod Radio- och telemast eller torn + en teknikbod ett torn 250 Antal timmar (minst 1) fler än ett 550 Antal timmar (minst 1) Vindkraftverk ett verk 550 Antal timmar (minst 1) Vindkraftverk upp till 4 st Antal timmar (minst 1) Vindkraftpark (>5 verk) Antal timmar (minst 1) 36

133 Version Tabell 20 Bygglov för anläggningar Anläggning på land Avgift = (HF1 + HF2) x mpbb x N Objekt Beskrivning OF HF1 HF2 Anläggningens yta m m m Mindre anläggningar t.ex. Parkeringsplats Antal timmar (minst 1) Upplag/ materialgård Antal timmar (minst 1) Tunnel/ bergrum Antal timmar (minst 1) Exempel på anläggning (enligt plan- och byggförordningen): Begravningsplats, Campingplats, Idrottsplats, Friluftsbad, Golfbana, Kabinbana, Minigolf, Motorbana, Nöjespark, Skidbacke med lift, Skjutbana Anläggning i vatten Objekt Beskrivning OF HF1 HF2 Brygga, såväl ponton som fast anlagd Småbåtshamn se marina Marina m 2, flera bryggor Utökning med pontonbrygga för fler än båtar, (annars ej bygglov) för fler än båtar, < m 2 för fler än båtar, annars inte hamn per brygga

134 Version Tabell 21 Övriga ärenden Avgift = HF x mpbb x N Anstånd Ärendetyp Beskrivning HF Avslag såväl bygglov, marklov rivningslov som förhandsbesked ingen avgift Full avgift HF 1 alternativt tidersättning Avvisa 20 Återkallad ansökan (avskrivet ärende) Tidersättning se tabell 2 Avgift = HF x mpbb x N 38

135 Version Tabell 22 Brandfarliga och explosiva varor m.m. Avgift tas ut enligt 27 Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. (i de fall byggnadsnämnden har ansvar för tillsyn, tillståndsgivning etc. enligt lagen) I samband med den nya lagen om brandfarliga och explosiva varor har SKL publicerat två cirkulär: nr. 10:47 och nr.10:62. Det pågår arbete med en ny taxekonstruktion inom området. Avgiften innefattar kommunens totala insats för tillståndsgivningen. I avgiften ingår även platsbesök. Avgift = HF x mpbb x N Anläggning som förvarar kemisk produkt Beskrivning HF Anläggning för förvaring och försäljning ur cisterner Anläggning för förvaring och försäljning ur cisterner 1 st till 4 st 240 Restaurang med gasol 150 Skola ej laboratorie/industri 150 Bensinstationer Bensinstation automat 240 Bensinstation m butik 300 Nytt tillstånd enl. 20 FBE innehavsskifte brandfarlig vara 20 Nytt tillstånd enl. 20 FBE Förvaring; Explosiva varor samt godkännande av föreståndare Mindre komplettering till gällande tillstånd vid innehavsskifte; explosiv vara inkl. godkännande av föreståndare Mindre lackeringsanläggning 150 Avslag utan utredning 20 Avslag med utredning 150 Administrativa åtgärder

136 Version Tidersättning Tidersättning debiteras i ärenden, som ej går att definiera enligt ovan t.ex. cisterner ovan mark > 5 i oljehamn och likvärdig, laboratorier samt transporter i rörledning, förhandsbesked och andra åtgärder. 40

137 Version Tabell 23 Avgift för nybyggnadskarta Nybyggnadskarta krävs om byggnadsnämnden anser det nödvändigt. Nämnden anger riktlinjer för när nybyggnadskarta ska upprättas. Åtgärdsfaktor (kartavgift = NKF x N) vid upprättande av nybyggnadskarta m.m. Avgift = mpbb x NKF x N Nybyggnadskarta Kartan innehåller fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader, planinformation och anslutningspunkter NKF eller tidersättning NKF Enkel nybyggnadskarta Enbostadshus/enstaka byggnad Oavsett tomtyta Övriga byggnader; sammanbyggda enbostadshus, flerfamiljshus samt alla övriga byggnader och anläggningar. Tomtyta mindre eller lika med m m m m Tomtyta större än m 2 Nybyggnadskarta eller särskilda kompletteringar utanför primärkarteområdet Skälighetsbedö mning/nedlagd tid Tidersättning Tidersättning Granskning av nybyggnadskarta Komplettering av nybyggnadskarta Förhandskopia alt, preliminär nybyggnadskarta Nybyggnadskarta eller särskilda kompletteringar utanför Tidersättning Tidersättning Tidersättning Tidersättning 41

138 Version primärkarteområdet Alla övriga åtgärder Tidersättning Tidersättning Enkel nybyggnadskarta Kartan innehåller fastighetsgränser, höjder och befintliga byggnader Åtgärd Analog karta 15 Digital karta Digital karta för större områden än normaltomt KF eller tidersättning Tidersättning 42

139 Version Tabell 24 Avgift för utstakning Avgiften för utstakning skall beräknas för hela ärendet om det ingår i samma beslut om lov, även om det består av flera fristående byggnader och dessa stakas ut vid samma tillfälle. När utstakning av grupphusområde görs vid flera tillfällen, korrigeras avgiften för extrakostnader i efterhand i samband med slutavräkning. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA+ OPA) för varje hustyp för sig. I avgiften för utstakning ingår markering av en höjdfix. Byggfixen redovisas i läge och höjd på utstakningsskissen. Utstakning kan utföras av byggnadsnämndens personal eller annan med verifierad mätningsteknisk kunskap som byggherren föreslår. Om utstakning utförs av annan än byggnadsnämndens personal, tas avgift ut för underlagsdata, grundmaterial m.m. med 20 % av den avgift, som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. Utstakningsavgift = mpbb x UF x N Beskrivning Huvudbyggnad nybyggnad (4 punkter) Mindre tillbyggnader, garage, uthus m.m m m m m m m Större än 3000 m Tillägg per punkt utöver 4 10 Objekt större än m 2. Avgiften ska beräknas för hela ärendet under förutsättning att det ingår i samma beslut. Utstakning, detaljpunkter, mätningslinjer och arbetsfixar UF Anbudsförfarande Tidersätting se tabell 2 43

140 Version Komplementbyggnad Nybyggnad garage/uthus till enoch tvåbostadshus (4 punkter). Utstakningsfaktor UF m 2 70 Tillägg per punkt utöver 4 5 Tillbyggnad nybyggnad (4 punkter) Utstakningsfaktor UF m m Tillägg per punkt utöver 4 5 Övrig utstakning Utstakningsfaktor UF Plank eller mur 50 Transformatorstation 70 Detaljpunkter och mätningslinjer Tidersättning (minst 1 h) Grovutstakning kostar 50 % av priset för utstakning. 44

141 Version Tabell 25 Lägeskontroll (Moms 25 % tillkommer) Avgift = mpbb x MF x N Lägeskontroll sker för ny- och tillbyggnader större än eller 50 m 2. Lägeskontroll utförs inte i ärenden < 15 m 2 Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA + OPA) för varje hustyp för sig. Huvudbyggnad nybyggnad (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) m m m m m m Tillägg per punkt utöver 4 2 Komplementbyggnad nybyggnad garage/uthus till en- och tvåbostadshus (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) m 2 40 Tillägg per punkt utöver 4 1 Tillbyggnader nybyggnad(4 punkter) Mätningsfaktor (MF) m m 2 80 Tillägg per punkt utöver 4 1 För ärende större än m 2 vid nybyggnad och större än m² vid tillbyggnad gäller anbudsförfarande. 45

142 Version Tabell 26 Avgift för tillfälligt nyttjande av digital geografisk information Avgift per HA = mpbb x KF x N (Moms 6 % tillkommer) Kommentar Kommunen finansierar sina kostnader för kartproduktionen med en blandning av skattemedel och avgifter. För permanenta användare (nyttjare) av kommunalt kartmaterial träffas vid uttagande av avgift normalt avtal, som löper flera år. Nedanstående taxa avses tillämpas för tillfälliga nyttjare av det kommunala kartmaterialet. Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat. Vid upplåtelse av kommunalt kartmaterial överlåts normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Nyttjanderätten bör normalt begränsas i tiden och till visst angivet ändamål. Primärkarta Innehåll i kartan Informationsandel i % KF Gränser och Fastighetsbeteckning 30 9 Byggnader och övriga topografiska objekt 30 9 Vägar, järnvägar, adresser 20 6 Höjdinformation 20 6 All information Övriga digitala kartprodukter KF Översiktlig karta 2 Stadskarta 1,5 46

143 Version Stadsmodell 3D KF Byggnader med takkonstruktion 7,5 Byggnadskuber 5 Terrängmodell, ytor 6,25 Höjdgitter 5 Digitalt ortofoto KF Upplösning (m/pixel) 0,1 0,1 0,2 0,05 0,5 0,0125 Karta / ortofoto / flygbild på papper KF Nyttjanderättsavgift vid utskrift (dm 2 ) < 4 Vid utskrift tillkommer kostnad för material. Tidersättning tas ut för layout- och bildbehandling i förekommande fall Snedbild / fotografi KF Kommersiellt bruk (digital bild) 25 Privat bruk (digital bild) 6 Privat bruk (utskrift på fotopapper A4) 2,5 Privat bruk (utskrift på fotopapper A3) 4 Tidersättning tas ut för layout- och bildbehandling i förekommande fall. Vid utskrift i större format tillämpas täckande utskrift samt eventuell tidersättning och materialkostnad. Digital adressinformation KF Adresspunkt inkl koordinat 0,

144 Version Tabell 27 Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt Avgift = mpbb x MF x N (Moms 25 % tillkommer) Det föreslagna beloppet kan justeras med faktor N. Objekt MF Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt (minimum 3 punkter per beställning) 10 Tabell 28 Utskrift (Moms 6 % tillkommer) Avgift = mpbb x A x ÅF x N Utskrift på papper Area (dm 2 ) ÅF Text och linjer 0,08 Täckande utskrift (ytor, raster) 0,16 48

145 Version

146 Plan- och bygglovtaxa 2011 Inklusive kart- och mättaxa Sveriges Kommuner och Landsting presenterar i denna skrift ett underlag som stöd vid taxesättning av kommunernas verksamhet inom plan- och bygglagens område. Vår avsikt är att detta underlag ska ge tjänstemän och politiker i kommunerna goda förutsättningar att få tillgång till de resurser som behövs, särskilt med avseende på de nya arbetsuppgifter som tillkommer i och med att en ny plan- och bygglag träder i kraft den 2 maj Upplysningar om innehållet Anna Eklund, anna.eklund@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: Beställ eller ladda ned på eller på telefon Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

147 Taxeöversyn inför budget 2017 Samhällsutveckling

148 Innehållsförteckning 1 Taxor... 3 Samhällsutveckling, Taxeöversyn inför budget (7)

149 1 Taxor Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret TAXOR VID DETALJPLANER Planavgift vid planavtal exkl utrednings- och konsultkostnader mpbb*pf*of*n mpbb*pf*of*n N33 = Begränsat förfarande 0,2 Tas bort N34 = Standardförfarande 0,25 Tas bort N35 = Utökat förfarande 0,3 Tas bort N 1,0 PF = områdesbestämmelse, nybyggnad 100 Tas bort PF = områdesbestämmelse, tillbyggnad 60 Tas bort PF = områdesbestämmelse, ändring 60 Tas bort PF = detaljplan inkl program, nybyggnad 220 Tas bort PF = detaljplan inkl program, tillbyggnad 100 Tas bort PF = detaljplan inkl program, ändring 100 Tas bort PF = fastighetsrättsliga åtgärder i detaljplan, nybyggnad PF = fastighetsrättsliga åtgärder i detaljplan, tillbyggnad PF = fastighetsrättsliga åtgärder i detaljplan, ändring PF = Framtagande av ny detaljplan/detaljplanändring/områdesbestämmelser PF = När konsult anlitas för framtagande av detaljplan (konsult bekostas av extern part) 80 Tas bort 40 Tas bort 40 Tas bort OF = BTA+OPA = 0-49m² 4 4 OF = BTA+OPA = m² 6 6 OF = BTA+OPA = m² 8 8 OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² OF = BTA+OPA = m² Därefter höjs OF med en enhet per 1000m² BTA+OPA Planbesked begränsat förfarande 200 *mpbb 200 *mpbb Planbesked standardförfarande 300 *mpbb 300 *mpbb Planbesked utökat förfarande 400 *mpbb 400 *mpbb Lägsta kostnad för framtagande/ändring av detaljplan 1 /3-del av baprissbeloppet 1,5 PBB TAXOR JAKTRÄTTER OCH ARRENDE AV JORDBRUKSMARK, EJ ALLMÄN PLATSMARK Arrende jordbruksmark 640 kr/ha/år 640 kr/ha/år Samhällsutveckling, Taxeöversyn inför budget (7)

150 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Arrende Jaktzon kr/ha/år 101 kr/ha/år Arrende Jaktzon 3 86 kr/ha/år 86 kr/ha/år Arrende Jaktzon 2 43 kr/ha/år 43 kr/ha/år Arrende Jaktzon 1 17 kr/ha/år 17 kr/ha/år TAXOR FÖR NYTTJANDERRÄTTER, EJ ALLMÄN PLATSMARK,FÖLJER TAXORNA FÖR UPPLÅTELSE AV ALLMÄN PLATSMARK TAXOR UPPLÅTELSE ALLMÄN PLATSMARK, FÖR VARJE VID UPPLÅTELSE TAS DET UT EN ADMINISTRATIV AVGIFT Taxan gäller för all kommunal allmän platsmark, gata, park och natur Vid ianspråktagande av mark före och efter upplåten tid BYGGETABLERINGAR: Byggställningar, bodar, upplag, containrar, byggkranar 1,5 * fastställd taxa + administrativ avgift 60 kr/m²/år, minst 600 kr 62 kr/m²/år, minst 600 kr EVENEMANG Cirkus kr/påbörjat dygn kr/påbörjat dygn Stora evenemang med inträde, över 500m² kr/påbörjat dygn kr/påbörjat dygn Mindre evenemang med inträde, max 500m² 500 kr/påbörjat dygn 500 kr/påbörjat dygn Evenemang utan inträde Endast administrativ avgift Endast administrativ avgift, 600 kr FÖRSÄLJNING Uteservering 60 kr/m²/mån, minst 400 kr 60 kr/m²/mån, minst 400 kr Försäljning, korttid, max 10m² 200 kr/dygn 200 kr/dygn Försäljning, korttid, över 10m² 400 kr/dygn 400 kr/dygn Försäljning kr/påbörjad 7-dagars period kr/påbörjad 7-dagars period ÖVRIGT Uppställning av fordon, max 500 m² 500 kr/påbörjat dygn 500 kr/påbörjat dygn Uppställning av fordon, över 500m² kr/påbörjat dygn kr/påbörjat dygn Reklamskyltar, trottoarpratare, ej bygglovspliktiga, ej Storgatan 800 kr/år 800 kr/år Tidningsställ/varuställ kr/st/år kr/st/år Ideella aktiviteter Endast administrativ avgift Endast administrativ avgift, 600 kr Bergvärme kr/hål+100kr/l00m påbörjat borrdjup kr/hål+100kr/100 m påbörjat borrdjup Bygglovspliktiga skyltar samt övriga upplåtelser, inom centralorten Bygglovspliktiga skyltar samt övriga upplåtelser, utom centralorten 5 kr/m²/mån 5 kr/m²/mån 1 kr/m²/mån 1 kr/m²/mån AVVIKELSER FÖR UPPLÅTELSE AV ALLMÄN PLATSMARK Storgatan 1,5 m från fasadliv Ingen avgift Ingen avgift Skolklasser och välgörenhet Ingen avgift Ingen avgift TRAFIK, GATA, PARKERING: kommunens gator, vägar och anläggningar Nyttoparkeringstillstånd 1 år kr/år kr/år Nyttoparkeringstillstånd 1 månad 350 kr/mån 350 kr/mån Samhällsutveckling, Taxeöversyn inför budget (7)

151 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret ÖVERTRÄDELSE ENLIGT P-ANMÄRKING STANNAT ELLER PARKERAT FORDON, TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) På allmän plats inom tättbebyggt område som är terräng, Trf 3 kap kr 700 kr På gång- eller cykelbana, Trf 3 kap kr 700 kr Mot färdriktning, Trf 3 kap kr 700 kr På eller inom ett avstånd av 10 m före övergångsställe, Trf 3 kap 52 I vägkorsning eller inom 10 m från korsande körbanas närmaste ytterkant, Trf 3 kap 53 I körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m fl, Trf 3 kap 53 För annat ändamål än på- och avstigning på hållplats för fordon i linjetrafik, ändamålsplats eller laddplatskörfält eller körbana för fordon i linjetrafik m fl, Trf 3 kap 54 För annat ändamål än på- och avstigning på plats avsedd för viss trafikantgrupp eller visst fordonsslag, såsom plats för rörelsehindrad, lastbil, personbil mm, Trf 3 kap kr 700 kr 600 kr 700 kr 600 kr 700 kr 600 kr 700 kr 600 kr 700 kr Annan överträdelse av bestämmelse i trafikförordningen enligt anteckning: -Så att fara uppstår eller trafiken hindras eller störs, Trf 3 kap kr 700 kr -I korsning med Järnväg, Trf 3 kap kr 700 kr -Vägmärke eller trafiksignal skyms, Trf 3 kap kr 700 kr -Ej i vägens längdriktning, Trf 3 kap kr 700 kr -Ej så långt från körbanans mitt som möjligt, Trf 3 kap 52 -På eller inom att avstånd 10 m före en cykelöverfart eller passage, Trf 3 kap 53 -På eller inom ett avstånd av 10 m före en korsande cykel- eller gångbana, Trf 3 kap kr 700 kr 600 kr 700 kr 600 kr 700 kr -Vägport eller tunnel, Trf 3 kap kr 700 kr -Längs en heldragen linje som anger gräns mellan körfält, Trf 3 kap kr 700 kr -Cykelfält, Trf 3 kap kr 700 kr -Spärrområde, Trf 3 kap kr 700 kr -Cirkulationsplats, Trf 3 kap kr 700 kr PARKERAT FORDON, TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) Med något hjul utanför en uppställningsplats, Trf 3 kap 49 Längre tid än 24 timmar i följd på vardag utom vardag före sön- helgdag, Trf 3 kap 49a Framför infart till en fastighet eller så att fordonstrafik till eller från fastighet väsentligt försvåras, Trf 3 kap kr 400 kr 300 kr 400 kr 600 kr 700 kr På en huvudled, Trf 3 kap kr 700 kr På en gågata eller gångfartsområde, Trf 8 kap kr 700 kr -hindrar tillträde eller att ett fordon kan föras från platsen, Trf 3 kap kr 700 kr -inom 30 meter från en plankorsning, Trf 3 kap kr 700 kr -bredvid annat fordon eller anordning, Trf 3 kap kr 700 kr -mötesplats, Trf 3 kap kr 700 kr STANNAT ELLER PARKERAT FORDON, LTF ELLER VÄGHÅLLARBESLUT Samhällsutveckling, Taxeöversyn inför budget (7)

152 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Inom område där fordon inte får stannas eller parkeras, LTF enl. TNS-beslut På plats där fordon inte får stannas eller parkeras, LTF enl. TNS-beslut 600 kr 700 kr 600 kr 700 kr Enligt antecknad överträdelse, LTF enl. TNS-beslut 300 kr 400 kr PARKERAT FORDON, LTF ELLER VÄGHÅLLARBESLUT Inom område där fordon inte får parkeras, LTF enl. TNS-beslut På plats där fordon inte får parkeras, LTF enl. TNSbeslut Parkerat på fel sida av vägen enligt bestämmelser om datumparkering, LTF enl-tns-beslut 400 kr 500 kr 400 kr 500 kr 300 kr 400 kr Parkerat längre än tillåten tid, LTF enl. TNS-beslut 300 kr 400 kr Parkerat enligt antecknad överträdelse, LTF enl- TNS-beslut 300 kr 400 kr Trafikö kr/ april-okt kr/ april-okt Extra trafikö 400 kr/ april-okt 400 kr/ april-okt Ej sökt schakttillstånd (sökt schakttillstånd i tid = ingen avgift) Framtida underhåll av asfaltskarv vid schaktöppning i gata Utebliven inrapportering av asfaltsskarv vid återställd schakt Brister på arbetsplatser på väg enligt handbok Arbete på väg kr/st kr/st 120 kr/löpmeter 120 kr/löpmeter kr/st kr/st kr/st kr/st Trafikmätning kr/st kr/st Transporter, tunga med mindre utredningsinsats, högst 35 m långa och 4,5 m breda Transporter som överstiger 35m långa och 4,5 m breda Flyttning av fordon gatumark, enligt gällande lagstiftning (fordonsägaren debiteras) Flyttning av fordon tomtmark, enligt gällande lagstiftning (tomtägaren debiteras om fordonsägaren är okänd) Uppställning av fordon vid fordonsflytt 240 kr/disp 240 kr/disp 600 kr/disp 600 kr/disp kr/fordon kr/fordon 20 kr/dygn TOMTAVGIFTER, BOSTÄDER (fastighetsbildning ingår ej i taxan om annat ej anges), vid fler intressenter på samma tomt blir det budgivning Byggrätt enligt gällande detaljplan med total möjlig byggrätt, kr/m² BTA för Parhus/radhus/flerbostadshus, inkl gata, fastighetsbildning, kr/m²BTA kr/m²BTA Villatomter Ulricehamn - Ulricehamn, lucktomter, kr/m² tomtyta kr/m² tomtyta Villatomter Övre Villastaden, inkl gata, fastighetsbildning, Villatomter Stadsskogen, inkl gata, fastighetsbildning Villatomter Dalum, Blidsberg, Timmele, Hökerum, Gällstad 80 kr/m² tomtyta 80 kr/m² tomtyta 180 kr/m² tomtyta 180 kr/m² tomtyta 50 kr/m² tomtyta 50 kr/m² tomtyta Villatomter, övriga orter 25 kr/m² tomtyta 25 kr/m² tomtyta INDUSTRI OCH SERVICETOMTER (fastighetsbildning ingår ej i taxan om annat ej anges), vid fler intressenter på samma tomt blir det budgivning Vist 60 kr/m² tomtyta 70 kr/m² tomtyta Hester 80 kr/m² tomtyta 90 kr/m² tomtyta Samhällsutveckling, Taxeöversyn inför budget (7)

153 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Rönnåsen, Rönnebacken 2-4 -, inkl grovterassering,gatukostnadsersättn och fastighetsbildn Rönnåsen, Rönneberg 10 (inkl. grovterassering, gatukostnadsaersättn och fastighetsbildn) Rönnåsen, söder om huvudgata inkl. fastighetsbildn/gatukostnadsers Rönnåsen, norr om Rönnåsgatan inkl. fastighetsbildn/gatukostnadsers 315 kr/m² tomtyta 325 kr/m² tomtyta 255 kr/m² tomtyta 265 kr/m² tomtyta 110 kr/m² tomtyta 120 kr/m² tomtyta 160 kr/m² tomtyta 170 kr/m² tomtyta Blidsberg, Dalum, Gällstad, Hökerum, Timmele 50 kr/m² tomtyta 50 kr/m² tomtyta Övriga orter 5 kr/m² tomtyta 5 kr/m² tomtyta TORGHANDELSTAXA Tillfällig försäljning 1-5 kalenderdagar per år Tillfällig försäljning 1-5 m², 1-29 kalenderdagar per kvartal (minst 6 kalenderdagar på ett år) Tillfällig försäljning 5,1-30 m², 1-29 kalenderdagar per kvartal (minst 6 kalenderdagar på ett år) 0 kr/tillfälle 120 kr/tillfälle 270 kr/tillfälle Fast försäljning 1-5 m², minst en månad 300 kr/månad 300 kr/månad Fast försäljning 5,1-30 m², minst en månad 600 kr/månad 600 kr/månad KARTTAXA: SKL:s riktlinjer från 2011 följs, N=1 Nybyggnadskarta mpbb*nfk*n mpbb*nfk*n Utstakningsavgift mpbb*uf*n mpbb*uf*n Lägeskontroll mpbb*mf*n mpbb*mf*n Tillfälligt nyttjande av digital geografisk information mpbb*kf*n/hektar mpbb*kf*n/hektar Markering och inmätning av tillfällig punkt mpbb*mf*n mpbb*mf*n Utskrift mpbb*a*åf*n mpbb*a*åf*n Timtaxa 870 kr/timma 900 kr/timma Kommentar Detaljplaneavgifter: N-faktorn och planfaktorn justeras för att täcka enhetens kostnader för framtagande av detaljplan. Objektsfaktorn förs in i taxan. Taxan för "Lägsta kostnad för framtagande/ändring av detaljplan" justeras för att täcka upp för enhetens kostnad, för framtagande av detaljplan. Avgifterna för parkeringsanmärkning höjs till Taxa för flyttning av fordon läggs till i taxan. Övriga justeringar är för att anpassa avgifterna till marknaden. Samhällsutveckling, Taxeöversyn inför budget (7)

154 Taxeöversyn inför budget 2017 Bygg

155 Innehållsförteckning 1 Taxor... 3 Bilagor Bilaga 1: Plan- och bygglovtaxa 2011 Bygg, Taxeöversyn inför budget (3)

156 1 Taxor Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret TAXOR FÖR BYGGLOV Bygg/plan/mät, timavgift 870 kr/tim 900 kr/tim Anmälan 25 m2 komplementbostad 7,5 h 7,5 h Anmälan 25 m2 komplementbyggnad 3,5 h 3,5 h Anmälan 15 m2 tillbyggnad 4 h 4 h Anmälan inreda ny lägenhet 5 h 5 h Anmälan takkupor i bärandekonstruktion 1,5 h 1,5 h SKLs plan- och bygglovstaxa tillämpas. Prövning för bygglov, justeringsfaktor N =1,0 mpbb*of*n1,0 mpbb*of*n1,0 Kart och mät, justeringsfaktor N = 1,0 mpbb*kf*n1,0 mpbb*kf*n1,0 Planavgift för bygglov mbbb*pf*of*n mbbb*pf*of*n Planavgift, framtagande av ny detaljplan/detaljplaneändring/områdesbestämmelser PF 100, PF 60 när konsult anlitas för framtagande av detaljplan(konsult bekostas av extern part) Planavgift Detaljplaner nybyggnad PF 74 Planavgift Detaljplaner , tillbyggnad, ändring av funktion m.m. > 50 m2 BTA Planavgift Detaljplaner , tillbyggnad, ändring av funktion m. m. < 50 m2 BTA PF 35 Fast pris 2000 kr Komplett ansökan via e-tjänst rabatteras med 500 kr i sänkt avgift med anledning av att det administrativa arbetet med dessa ärenden tar mindre tid. Kommentar Taxorna ska ses ihop med bilagd taxa och beräkningsgrunder. Taxorna är reviderade men en smärre höjning av timavgifterna från 870 till 900 kr och motsvarande procentuellahöjningar, detta för att följa den ekonomiska utvecklingen nationellt. Planavgifterna är justerade utifrån kommunens nuvarande behov. Bygg, Taxeöversyn inför budget (3)

157 Taxeöversyn inför budget 2017 Miljö

158 Innehållsförteckning 1 Taxor... 3 Bilagor Bilaga 1: Taxa Miljobalken 2017 Bilaga 2: Taxa Foder och animaliska biprodukter 2017 Bilaga 3: Taxa Stralskyddslagen 2017 Bilaga 4: Taxa Livsmedel 2017 Bilaga 5: Taxa receptfria lakemedel 2017 Bilaga 6: Taxa Folkolstillsyn 2017 Bilaga 7: Taxa Tobakslagen 2017 Bilaga 8: Taxa for serveringstillstand 2017 Miljö, Taxeöversyn inför budget (4)

159 1 Taxor Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret TAXOR FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN LIVSMEDEL ETC Livsmedel (nomalkontroll) kr/tim Livsmedel (extra offentlig kontroll) kr/tim Tobak 870 kr/tim 900 Folköl 870 kr/tim 900 Tillsyn receptfria läkemedel 870 kr/tim 900 TAXOR FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖOMRÅDET ETC Kemikalier 870 kr/tim 900 Miljöfarlig verksamhet 870 kr/tim 900 Hälsoskydd 870 kr/tim 900 Solarier 870 kr/tim 900 Foder eller animaliska biprodukter 870 kr/tim 900 PRÖVNING OCH TILLSYN AV SERVERINGSTILLSTÅND Serveringstillstånd, stadigvarande till allmänhet eller slutna sällskap Serveringstillstånd, stadigvarande till slutna sällskap, catering Serveringstillstånd, stadigvarande tillverksningsställe Tilllstånd för provsmakning vid arrangemang Utvidgat tillstånd Utvidgat tillstånd, serveringstid, serveringsområde Ändrade förutsättningar i bolag. Prövning av nya ägare i HB och AB Stadigvarande servering i gemensamt serveringsutrymme(per sökande) Tillfälligt serveringstillstånd till allmänhet (upp till 3 dagar) Tillfälligt serveringstillstånd till slutna sällskap Tillfälligservering i gemensamt serveringsutrymme(per sökanden) Ny bolagsform samma personer Avgift för kunskapsprov Fast tillsynsavgift renodlade matserveringar Tillsynsavgift serveringsställen,med öppettider till kl Rörlig tillsynsavgift för alkoholservering beroende på omsättning Alkoholomsättning kr Alkoholomsättning kr kr Alkoholomsättning kr - kr kr Alkoholomsättning kr - kr kr Alkoholomsättning kr - kr kr Alkoholomsättning kr - kr kr Alkoholomsättning kr - kr kr 16,9 % av prisbasbeloppet (bb) 16,9 % av bb 16,9 % av bb 9 % av bb 5,4 % av bb 3,6 % sv bb 6,8 % av bb 5,4 % av bb 7,4 % av bb 1,4 % av bb 2,0 % av bb 9,0 % av bb 800 kr/tillfälle kr kr kr kr 800 kr kr kr kr kr kr kr Miljö, Taxeöversyn inför budget (4)

160 Taxans namn Taxa året före budgetåret Taxa budgetåret Alkoholomsättning kr - kr kr Alkoholomsättning kr - kr kr Alkoholomsättning kr - uppåt kr kr kr Rörlig tillsynsavgift för tillfälliga tillstånd 870 kr/tim 900 Påminnelse 1 försenad restaurangrapport Påminnelse 2 försenad restaurangrapport 500 kr 500 kr Kommentar Taxorna ska ses ihop med bilagda taxor och beräkningsgrunder. Taxorna är reviderade men en smärre höjning av timavgifterna från 870 till 900 kr och motsvarande procentuellahöjning på livsmedelsområdet. Miljö, Taxeöversyn inför budget (4)

161 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Överenskommelse med Ulricehamns Kallbadhusförening Dnr 2016/443 Sammanfattning En ansökan om bidrag från Ulricehamns Kallbadhusförening behandlades av Ulricehamns kommunfullmäktige i februari Beslutet i kommunfullmäktige innebar bland annat att föreningen beviljades ett ränte- och amorteringsfritt lån med 2 mnkr under en femårsperiod. Tidsperioden för lånet har löpt ut, ärendet har aktualiserats och förvaltningen har haft överläggningar med företrädare för Kallbadhusföreningen vid flera tillfällen. Ur förvaltningens perspektiv har det varit angeläget att kunna lägga fram förslag på en långsiktig överenskommelse som innebär att föreningen får en amorteringsplan som är rimlig med utgångspunkt från föreningens ekonomiska förutsättningar och som dessutom innebär att man betalar ränta på lånet från kommunen. I den föreslagna överenskommelsen ingår en del som innebär subventionerat kallbad för kommunens anställda. Kallbad är exempel på en friskvårdsförmån som arbetsgivare kan erbjuda skattefritt till sina anställda. Den överenskommelse som föreslås är resultatet av de förhandlingar som förts med föreningen. Förvaltningens bedömning är att såväl kommunens som föreningens intressen har tagits tillvara på ett rimligt sätt. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från ekonomichef 2 Ulricehamns Kallbadhusförening - KF protokoll Ulricehamns Kallbadhusförening - Revers 2007 Ordförandens förslag- kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Godkänner förslag till överenskommelse mellan Ulricehamns kommun och Ulricehamns Kallbadhusförening.

162 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - Överenskommelse med Ulricehamns Kallbadhusförening Diarienummer 2016/443, löpnummer 2870/2016 Sammanfattning En ansökan om bidrag från Ulricehamns Kallbadhusförening behandlades av Ulricehamns kommunfullmäktige i februari Beslutet i kommunfullmäktige innebar bland annat att föreningen beviljades ett ränte- och amorteringsfritt lån med 2 mnkr under en femårsperiod. Tidsperioden för lånet har löpt ut, ärendet har aktualiserats och förvaltningen har haft överläggningar med företrädare för Kallbadhusföreningen vid flera tillfällen. Ur förvaltningens perspektiv har det varit angeläget att kunna lägga fram förslag på en långsiktig överenskommelse som innebär att föreningen får en amorteringsplan som är rimlig med utgångspunkt från föreningens ekonomiska förutsättningar och som dessutom innebär att man betalar ränta på lånet från kommunen. I den föreslagna överenskommelsen ingår en del som innebär subventionerat kallbad för kommunens anställda. Kallbad är exempel på en friskvårdsförmån som arbetsgivare kan erbjuda skattefritt till sina anställda. Den överenskommelse som föreslås är resultatet av de förhandlingar som förts med föreningen. Förvaltningens bedömning är att såväl kommunens som föreningens intressen har tagits tillvara på ett rimligt sätt. Förvaltningens förslag till beslut Godkänner förslag till överenskommelse mellan Ulricehamns kommun och Ulricehamns Kallbadhusförening. Ärendet Bakgrund En ansökan om bidrag från Ulricehamns Kallbadhusförening behandlades av Ulricehamns kommunfullmäktige , KF 16. Mot bakgrund av ansökan beslutade kommunfullmäktige enligt följande: att Ulricehamns Kallbadhusförening beviljas ett ränte- och amorteringsfritt lån med 2 milj kr under en femårsperiod och att en avbetalningsplan, som börjar gälla efter fem år, arbetas fram under mandatperioden. Mot bakgrund av beslutet i kommunfullmäktige tecknades ett skuldebrev som innebar amorteringsfrihet till och med

163 2016/443, 2870/2016 2(4)

164 2016/443, 2870/2016 3(4) Förslag på långsiktig överenskommelse Nu har ärendet aktualiserats och förvaltningen har haft överläggningar vid flera tillfällen med företrädare för Kallbadhusföreningen. Ur förvaltningens perspektiv har det varit angeläget att kunna lägga fram förslag på en långsiktig överenskommelse som innebär att föreningen får en amorteringsplan som är rimlig med utgångspunkt från föreningens ekonomiska förutsättningar och som dessutom innebär att man betalar ränta på lånet från kommunen. Föreningens ekonomi har stärkts under senare tid, men utrymmet för nya kostnader är begränsat. Föreningens ekonomiska resultat har under räkenskapsåren 2014 och 2015 varit positivt. Föreningen har därigenom haft ett positivt kassaflöde från verksamheten under de senaste åren, vilket är nödvändigt eftersom en något åldrande anläggning kommer tt kräva underhåll. En av de större planerade insatserna de närmaste åren är utbyte av maskiner i restaurangen. Lite längre in i framtiden kommer pålarna behöva bytas ut. Den överenskommelse som föreslås är resultatet av de förhandlingar som förts med föreningen. Bedömningen är att såväl kommunens som föreningens intressen har tagits tillvara på ett rimligt sätt i den lösning som föreslås. Förhandlingslösningen innebär att frågan inte ska behöva prövas på politisk nivå igen. De justeringar av räntebindningstider och räntenivåer som kan bli aktuella under överenskommelsens löptid kan hanteras av förvaltningen på delegation med utgångspunkt från de principer som anges nedan. I den föreslagna överenskommelsen ingår en del som innebär subventionerat kallbad för kommunens anställda. Kallbad är exempel på en friskvårdsförmån som arbetsgivare kan erbjuda skattefritt till sina anställda. Överenskommelsen som föreslås innebär följande: - En ny revers upprättas med huvudsakliga villkor enligt nedan: o Nedskrivning av lånebeloppet med 500 tkr från 2 mnkr till 1,5 mnkr o Föreningen får amorteringsfrihet till och med 2019 o Föreningen amorterar 100 tkr per år från och med 2020 o Föreningen erlägger ränta från och med o Räntenivå : 1,0 % per år o Räntebindning och räntenivå från och med sätts efter samråd mellan kommunen och föreningen. Utgångspunkten ska vara att föreningen betalar motsvarande kommunens kostnad för att låna upp motsvarande medel. - Under den tid som lånet inte amorteras, d.v.s till och med ska kommunens anställda erhålla subvention på Kallbadhusets ordinarie priser. o Ulricehamns kommuns anställda är berättigade till 20 % subvention på årsoch dagkort till och med

165 2016/443, 2870/2016 4(4) Beslutsunderlag 1 Ulricehamns Kallbadhusförening - KF protokoll Ulricehamns Kallbadhusförening - Revers 2007 Beslut lämnas till Ekonomichef Personalchef Niklas Anemo Ekonomichef

166

167

168

169

170

171 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för ersättningsfritids vid Bogesundsskolan Dnr 2016/523 Sammanfattning Behovet av en ny avdelning för fritids och förskoleklass är stort eftersom verksamheten idag bedrivs i lokaler i Gula villan som inte är anpassade för sådan verksamhet. Ombyggnaden avser en totalrenovering av hela suterrängplanet i Övre skolan på Bogesundsskolan. Budgeterade medel (4,5 mnkr) kommer inte att räcka då projekteringen har visat på en högre byggkostnad än vad som avsatts i budget. Det finns möjlighet att lösa det återstående behov av finansiering genom omfördelning av investeringsmedel som avsatts för diverse projektering. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef 2 Investeringskalkyl Ansökan om investeringsmedel för ersättningsfritids vid Bogesundsskolan 3 Planritning Bogesundsskolan A Ordförandens förslag- kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för ombyggnad av suterrängplan för fritids/förskoleklass i Övre skolan på Bogesundsskolan, 5,3 mnkr, kan finansieras via nedanstående anslag i investeringsbudgeten 2016: - Ersättningsfritids vid Bogesundsskolan, 4,5 mnkr - Diverse projekteringar, 0,8 mnkr

172 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ersättningsfritids vid Bogesundsskolan Diarienummer 2016/523, löpnummer 3016/2016 Sammanfattning Behovet av en ny avdelning för fritids och förskoleklass är stort eftersom verksamheten idag bedrivs i lokaler i Gula villan som inte är anpassade för sådan verksamhet. Ombyggnaden avser en totalrenovering av hela suterrängplanet i Övre skolan på Bogesundsskolan. Budgeterade medel (4,5 mnkr) kommer inte att räcka då projekteringen har visat på en högre byggkostnad än vad som avsatts i budget. Det finns möjlighet att lösa det återstående behov av finansiering genom omfördelning av investeringsmedel som avsatts för diverse projektering. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för ombyggnad av suterrängplan för fritids/förskoleklass i Övre skolan på Bogesundsskolan, 5,3 mnkr, kan finansieras via nedanstående anslag i investeringsbudgeten 2016: - Ersättningsfritids vid Bogesundsskolan, 4,5 mnkr - Diverse projekteringar, 0,8 mnkr Ärendet Behovet av en ny avdelning för fritids och förskoleklass på Bogesundsskolan är stort eftersom verksamheten idag bedrivs i lokaler i Gula villan som inte är anpassade för sådan verksamhet. Outnyttjade lokaler i suterrängplanet i Övre skolan kommer att byggas om. Ombyggnaden avser en totalrenovering av hela suterrängplanet inklusive södra entrén som kommer bli huvudentré för barn och föräldrar samt byte av entréparti till befintlig huvudentré. Lokalen om 550 m 2 genomgår en omfattande renovering med bland annat golvvärme på hela ytan och ny ventilation, byte av samtliga avloppsledningar, ny belysning, akustiktak, wc, städ, nytt brandlarm i hela byggnaden, inredning. Anpassning av tillgänglighet och arbetsmiljö. Ombyggnaden är upptagen i investeringsplanen. I projekteringen av ombyggnationen har byggkostnaden bedömts till 5,3 mnkr. I budget (ombudgeterade medel från 2015) finns 4,5 mnkr. Ursprungligen avsattes 5,0 mnkr. 0,5 mnkr har förbrukats i samband med projektering efter beslut i beredande utskottet , 11.

173 2016/523, 3016/2016 2(2) Förslaget är att omfördela 0,8 mnkr från budgeterade medel för Diverse projekteringar i investeringsplanen. Bedömningen är att dessa medel inte kommer att tas i anspråk under året eftersom inga ytterligare projekteringar är planerade Bygglov är beviljat. Planen är att sälja Gula villan efter ombyggnaden. Ekonomichefens yttrande Sektor service ansöker om investeringsmedel för ombyggnad av suterrängplan för fritids/förskoleklass i Övre skolan på Bogesundsskolan De samlade utgifterna bedöms uppgå till 5,3 mnkr. Åtgärderna kan finansieras via nedanstående anslag i investeringsbudgeten 2016: - Ersättningsfritids vid Bogesundsskolan, 4,5 mnkr - Diverse projekteringar, 0,8 mnkr Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Ansökan om investeringsmedel för ersättningsfritids vid Bogesundsskolan 2 Planritning Bogesundsskolan A Beslut lämnas till Servicechef Ekonomichef Verksamhetschef fastighet Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Crister Dahlgren Verksamhetschef Sektor service

174 Ärendegången Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Crister Dahlgren Verksamhet Sektor service, fastighet Investeringen tas i bruk år: 1 Beräknad avskrivningstid: 33 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr mbyggnad suterrängplan Bogesu Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift./. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Driftkostnaden ökar betydligt jämfört med idag då lokalen står oanvänd utan ventilation.

175 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

176

177 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3, 2016, enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om service för vissa funktionsnedsatta (LSS) Dnr 2016/585 Sammanfattning Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslutsdatum. Kommunen ska också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt efter tre månader. Även beslut som har verkställts men först efter tre månader ska rapporteras. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Kommunens revisorer har enligt kommunallagen också en uppgift att granska ej verkställda beslut. Förvaltningen lämnar en särskild rapport med kommentarer kvartalsvis. Denna rapport lämnas även till kommunfullmäktige som information. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 3, 2016 Ordförandens förslag- kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kvartalsrapporten över ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal , lämnas till kommunens revisorer och läggs till handlingarna.

178 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3, 2016, enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om service för vissa funktionsnedsatta (LSS) Diarienummer 2016/585, löpnummer 3228/2016 Sammanfattning Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslutsdatum. Kommunen ska också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt efter tre månader. Även beslut som har verkställts men först efter tre månader ska rapporteras. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Kommunens revisorer har enligt kommunallagen också en uppgift att granska ej verkställda beslut. Förvaltningen lämnar en särskild rapport med kommentarer kvartalsvis. Denna rapport lämnas även till kommunfullmäktige som information. Förvaltningens förslag till beslut Kvartalsrapporten över ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal , lämnas till kommunens revisorer och läggs till handlingarna. Ärendet Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslutsdatum. Kommunen ska också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt efter tre månader. Även beslut som har verkställts men först efter tre månader ska rapporteras. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Kommunens revisorer har enligt kommunallagen också en uppgift att granska ej verkställda beslut. Förvaltningen lämnar en särskild rapport med kommentarer kvartalsvis. Denna rapport lämnas även till kommunfullmäktige som information. För tredje kvartalet 2016, det vill säga beslut som fattades under perioden och som inte blivit verkställda senast , har ett beslut fattats som inte har verkställts inom tre månader. Detta beror på att det inte har gått att komma i kontakt med personen. Två insatser har avbrutits utan att beslutet har kunnat verkställas på nytt inom tre månader. Anledningen till detta är att personerna valt att avvakta eller tackat nej till erbjudande. Tio ärenden återrapporteras då de fortfarande inte har verkställts. Fem av dessa berör boenden i någon form (både LSS och SoL). Antingen har personerna tackat nej till erbjudet boende eller så har de tackat ja och väntar på att ett boende ska bli klart, vilket beräknas bli till våren Personer som behöver andra insatser i väntan på att boendet ska stå klart har beviljats detta. Andra anledningar till att beslut inte har kunnat verkställas är att personerna

179 2016/585, 3228/2016 2(2) ännu inte bor i kommunen, att personen vill avvakta med insatsen eller valt att inte nyttja insatsen ännu. För tredje kvartalet 2016, är det två beslut som har verkställts först efter tre månader och ett ärende har avslutats av annan anledning än verkställighet. Totalt under kvartalet, perioden , har beslut fattats: Verksamhet Lag Antal beslut Funktionsnedsättning LSS 68 Funktionsnedsättning SoL 46 Individ och familjeomsorg SoL Äldreomsorg SoL 606 Beslutsunderlag 1 Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal 3, 2016 Beslut lämnas till Revisorerna Socialchef Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

180 Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Kvartal: 3, 2016 Nya ärenden Typ av insats Verksamhet /lagrum Datum för avbrott Skäl för dröjsmål Kön Beslutsdatum Födelseår Daglig verksamhet Dagverksamhet Kontaktperson FN/LSS Tillfälligt uppehåll på egen begäran FN/SoL Personen har inte gått att nå FN/LSS Ville avvakta. Blev erbjuden kontaktperson i augusti och tackade nej M 1988 K 1959 M 1991 Återrapportering av tidigare rapporterade ärenden som inte verkställts Typ av insats Verksamhet / lagrum Beslutsdatum Skäl för dröjsmål Kön Datu m för avbrott Födelseår Ledsagarservice FN/LSS Personen är inte intresserad av insatsen K 1978 Bostad med särskild service eller särskilt anpassat boende Bostad med särskild service eller särskilt anpassat boende FN/LSS Personen har erbjudits och tackat ja till gruppbostad som beräknas vara klart våren Bor i gruppbostad i annan kommun i väntan på detta FN/LSS Personen har erbjudits och tackat ja till gruppbostad som beräknas vara klart våren Har inte efterfrågat M 1990 M 1995 Sektor välfärd TELEFON (vx) E-POST kommun@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

181 Bostad med särskild service eller särskilt anpassat boende ytterligare insatser i väntan på boendet FN/LSS Personen har erbjudits och tackat ja till gruppbostad som beräknas vara klart våren Har inte efterfrågat ytterligare insatser i väntan på boendet M 1997 Permanent bostad FN/SoL Beräknad inflytt våren 2017, bor på korttidsplats i väntan på det K 1960 Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet FN/LSS Personen vill avvakta FN/LSS Personen bor ännu inte i kommunen FN/LSS Personen bor ännu inte i kommunen K 1984 M 1990 M 1987 Permanent bostad ÄO/SoL Personen har tackat nej till boende , och K 1930 Avlösning i hemmet ÄO/SoL Personen har valt att inte nyttja insatsen ännu K 1938 Sektor välfärd TELEFON (vx) E-POST kommun@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

182 Verkställda först efter tre månader Typ av insats Verksamhet/ lagrum Beslutsdatum Datum för avbrott Datum för verkställande Kön Skäl för dröjsmål Födelseår Kontaktperson Permanent bostad FN/LSS M 1998 ÄO/SoL M 1928 Övriga avslut Typ av insats Verksamhet/ lagrum Datum för avbrott Datum för avslut Skäl för dröjsmål och avslut Kön Beslutsdatum Födelseår Hemtjänst ÄO/SoL Har inte behov av insatsen längre K 1922 Sektor välfärd TELEFON (vx) E-POST kommun@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

183 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Uppföljning av måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun Dnr 2016/591 Sammanfattning Beredningen för välfärd ges i uppdrag att följa upp måldokument för folkhälsoarbete - Ulricehamns kommun Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Uppdragsbeskrivning på uppföljning av måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun Ordförandens förslag- kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Uppföljningsuppdraget till beredningen för välfärd antas.

184 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - Uppföljning av måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun Diarienummer 2016/591, löpnummer 3329/2016 Sammanfattning Beredningen för välfärd ges i uppdrag att följa upp måldokument för folkhälsoarbete - Ulricehamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Uppföljningsuppdraget till beredningen för välfärd antas. Ärendet På kommunfullmäktige , 100, antogs måldokumentet folkhälsoarbete i Ulricehamns kommun Samtidigt beslutades att beredningen för välfärd under 2016 skulle få i uppdrag att utvärdera måldokumentet. Härmed lämnas nu detta uppdrag formellt till beredningen för välfärd. Utvärderingen ska genomföras under perioden För detta utredningsuppdrag avsätts kr/månad i 2017 års budget (januari och februari). För arbetet i december används medel ur beredningens budget för Beslutsunderlag 1 Uppdragsbeskrivning på uppföljning av måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun Beslut lämnas till Beredningsledare i beredningen för välfärd Beredningssekreterare i beredningen för välfärd Pehr Johansson Kanslichef

185 Uppföljning av måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun /591 Ämne: Måldokument för folkhälsoarbete Ulricehamns kommun Beredning: Beredningen för välfärd Uppdrag Sid På kommunfullmäktige , 100, antogs måldokumentet folkhälsoarbete i Ulricehamns kommun Samtidigt beslutades att beredningen för välfärd under 2016 skulle få i uppdrag att utvärdera måldokumentet. Härmed lämnas nu detta uppdrag formellt till beredningen för välfärd. Utvärderingen ska genomföras under perioden För detta utredningsuppdrag avsätts kr/månad i 2017 års budget (januari och februari). För arbetet i december används medel ur beredningens budget för I handboken för fullmäktigeberedningarnas arbete står följande att läsa: När kommunfullmäktige antar en strategi från en beredning, tas också beslut om när beredningens strategi ska utvärderas Är strategin och strategiområdena relevanta? Utvärderingen bör ske max efter fyra år. Inför arbetet med utvärderingen ger kommunfullmäktige ett nytt och avgränsat uppdrag till beredningen. Ett utvärderingsuppdrag kan ske parallellt med att beredningen arbetar med en ny strategi. Beredningen har mandat att följa upp de delar man anser vara relevanta. Följande frågor kan dock vara relevanta att ställa under utvärderingen: Är strategin fortfarande är relevant i kommunens arbete? Används strategin i kommunens arbete? Arbetar förvaltningen med den handlingsplan som kommunstyrelsen beslutade utefter strategin? Vilka mål i handlingsplanen är aktiva och vilka har kunnat avslutas sedan handlingsplanen antogs? Under utvärderingen ska beredningssekreterare, kanslifunktionen och ekonomifunktionen vara behjälpliga att ta fram relevant underlag. Utvärderingen ska presenteras i en skriftlig rapport. Rapporten ska behandlas på möte i kommunfullmäktige och ska innan dess beredas via kommunstyrelsen. Den skriftliga rapporten med tillhörande tjänsteskrivelse ska därför anmälas till nämnd senast Celso Silva Gonçalves Kommunfullmäktiges ordförande Lars Holmin Kommunfullmäktiges vice ordförande

186 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Uppföljning av måldokument Framtidens gymnasium, Tingsholmsgymnasiet Dnr 2016/592 Sammanfattning Beredningen för lärande ges i uppdrag att följa upp måldokument Framtidens gymnasium, Tingsholmsgymnasiet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Uppdragsbeskrivning på uppföljning av måldokument Framtidens gymnasium, Tingsholmsgymnasiet Ordförandens förslag- kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Uppföljningsuppdraget till beredningen för lärande antas.

187 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - Uppföljning av måldokument Framtidens gymnasium, Tingsholmsgymnasiet Diarienummer 2016/592, löpnummer 3335/2016 Sammanfattning Beredningen för lärande ges i uppdrag att följa upp måldokument Framtidens gymnasium, Tingsholmsgymnasiet. Förvaltningens förslag till beslut Uppföljningsuppdraget till beredningen för lärande antas. Ärendet På kommunfullmäktige , 118, antogs måldokumentet framtidens gymnasium Tingsholmsgymnasiet. Samtidigt beslutades att beredningen för lärande under 2016 skulle få i uppdrag att utvärdera måldokumentet. Härmed lämnas nu detta uppdrag formellt till beredningen för lärande. Utvärderingen ska genomföras under perioden För detta uppdrag avsätts kr/månad i 2017 års budget (januari och februari). För arbetet i december 2016 används medel ur beredningens befintliga budget för 2016.] Beslutsunderlag 1 Uppdragsbeskrivning på uppföljning av måldokument Framtidens gymnasium, Tingsholmsgymnasiet Beslut lämnas till Beredningsledare i beredningen för välfärd Beredningssekreterare i beredningen för välfärd Pehr Johansson Kanslichef

188 Sid 1 Uppföljning av måldokument - Framtidens gymnasium - Tingsholmsgymnasiet 2016/ Ämne: Måldokument för framtidens gymnasium - Tingsholmsgymnasiet Beredning: Beredningen för lärande Uppdrag På kommunfullmäktige , 118, antogs måldokumentet framtidens gymnasium Tingsholmsgymnasiet. Samtidigt beslutades att beredningen för lärande under 2016 skulle få i uppdrag att utvärdera måldokumentet. Härmed lämnas nu detta uppdrag formellt till beredningen för lärande. Utvärderingen ska genomföras under perioden För detta utredningsuppdrag avsätts kr/månad i 2017 års budget (januari och februari). För arbetet i december 2016 används medel ur beredningens befintliga budget för I handboken för fullmäktigeberedningarnas arbete står följande att läsa: När kommunfullmäktige antar en strategi från en beredning, tas också beslut om när beredningens strategi ska utvärderas Är strategin och strategiområdena relevanta? Utvärderingen bör ske max efter fyra år. Inför arbetet med utvärderingen ger kommunfullmäktige ett nytt och avgränsat uppdrag till beredningen. Ett utvärderingsuppdrag kan ske parallellt med att beredningen arbetar med en ny strategi. Beredningen har mandat att följa upp de delar man anser vara relevanta. Följande frågor kan dock vara relevanta att ställa under utvärderingen: Är strategin fortfarande är relevant i kommunens arbete? Används strategin i kommunens arbete? Arbetar förvaltningen med den handlingsplan som kommunstyrelsen beslutade utefter strategin? Vilka mål i handlingsplanen är aktiva och vilka har kunnat avslutas sedan handlingsplanen antogs? Under utvärderingen ska beredningssekreterare, kanslifunktionen och ekonomifunktionen vara behjälpliga att ta fram relevant underlag. Utvärderingen ska presenteras i en skriftlig rapport. Rapporten ska behandlas på möte i kommunfullmäktige och ska innan dess beredas via kommunstyrelsen. Den skriftliga rapporten med tillhörande tjänsteskrivelse ska därför anmälas till nämnd senast Celso Silva Gonçalves Kommunfullmäktiges ordförande Lars Holmin Kommunfullmäktiges vice ordförande

189 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Uppdrag Återbruk på återvinningscentralen Dnr 2016/533 Sammanfattning Förvaltningen fick i budgeten för 2015 i uppdrag att utreda behovet och effekterna av att etablera ett återbruk på återvinningscentralen vid Övreskog samt att, ur ett fastighetsperspektiv, utreda effekterna av att bygga ett återbruk i form av framtida ägande och drift. Förvaltningen anser att det finns många positiva aspekter av ett återbruk på Övreskog. Dock är lokalerna för stora för verksamhetens behov vilket resulterar i onödigt höga lokalkostnader. Det geografiska läget innebär att det är svårt för brukare/deltagare och besökare att ta sig dit, då det förutsätter tillgång till bil. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Detta uppdrag avslutas. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på alternativa placeringar för återbruk.

190 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Uppdrag Återbruk på återvinningscentralen Diarienummer 2016/533, löpnummer 3046/2016 Sammanfattning Förvaltningen fick i budgeten för 2015 i uppdrag att utreda behovet och effekterna av att etablera ett Återbruk på återvinningscentralen vid Övreskog samt att, ur ett fastighetsperspektiv, utreda effekterna av att bygga ett återbruk i form av framtida ägande och drift. Förvaltningen anser att det finns många positiva aspekter av ett Återbruk på Övreskog. Dock är lokalerna för stora för verksamhetens behov vilket resulterar i onödigt höga lokalkostnader. Det geografiska läget innebär att det är svårt för brukare/deltagare och besökare att ta sig dit, då det förutsätter tillgång till bil. Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen av uppdraget godkänns. Ärendet Ulricehamns Energi har presenterat en gestaltningsplan på en ny framtida återvinningscentral som kan byggas ut i etapper. Bolaget ansvarar för att åstadkomma en ökad mottagningskapacitet och ett säkrare trafikflöde på återvinningscentralen. Planen möjliggör också ett framtida Återbruk på platsen. Förvaltningen fick ett uppdrag i budgeten för 2015 att se över delen om ett Återbruk och ta fram kostnader, ambitioner och tidplan i syfte att ha ett förslag som kan samordnas med kommunens investeringsplan. Utbyggnaden av ett Återbruk på Övreskog skulle vara indelad i två etapper där etapp 1 avser en lokal för återbruk, det vill säga försäljning av second hand-varor, ett café (träffpunkt) och ett växthus. Denna skulle ersätta Överskottslagret som idag drivs av verksamhet Funktionsnedsättning som en del av daglig verksamhet. Etapp 2 avser en verkstad och en återvinningsverkstad. Etapp 1 skulle i första hand vara riktad mot brukare som deltar i daglig verksamhet inom verksamhet Funktionsnedsättning och etapp 2 vara riktad mot deltagare inom Arbetsmarknadsenheten (IFO). Det skulle finnas möjligheter till samarbete mellan verksamheterna inom främst café och växthus (etapp 1). Enligt sektor service skulle den totala årskostnaden för dessa lokaler bli kronor.

191 2016/533, 3046/2016 2(3) Verksamheterna Funktionsnedsättning och Arbetsmarknadsenheten (IFO) inom sektor välfärd anser att en utbyggnad av ett återbruk skulle ha många positiva effekter: Ökat antal platser och nya inriktningar för arbetsträning och arbetsmarknadsanställningar Språkträning för nyanlända Sysselsättning för personer med olika former av funktionsnedsättning Utöka daglig verksamhet i form av företagsgrupper, för att klara volymökningar och fler brukargrupper Arbetslokaler som är anpassade efter verksamheten Sunt hållbarhetstänk Ökad försäljning Ett problem med att etablera ett Återbruk på Övreskog är den geografiska placeringen. Det är svårt för brukare inom daglig verksamhet och arbetsmarknadsenhetens deltagare att ta sig till återvinningscentralen eftersom man är beroende av bil, allmänna kommunikationer finns inte att tillgå. Det är också svårt för kunder som inte har tillgång till bil att ta sig dit. Det finns ett behov av att utöka, både inom både Funktionsnedsättning och Arbetsmarknadsenheten (IFO), dock inte med så stora lokaler som skulle bli resultatet om kommunen valde att etablera ett Återbruk på Övreskog. Lokalerna på Övreskog överskrider verksamheternas behov och, som ett resultat av det, kommer kostnaderna för lokalhyran bli högre än vad som skulle vara nödvändigt för att tillgodose behoven. Att utöka verksamheten med ett Återbruk på Övreskog innebär, utöver ökade kostnader för lokaler, också ett ökat behov av personal. Arbetsmarknadsenheten Lokalkostnad kronor 2 tjänster kronor Försäljning kronor Intäkter Arbetsförmedlingen kronor Kostnad per år: kronor Funktionsnedsättning Lokalkostnad kronor 4 tjänster kronor Ökad försäljning kronor Minskad lokalkostnad kronor Kostnad per år: kronor Slutsats Det finns behov av att utöka antalet platser för daglig verksamhet och för deltagare inom Arbetsmarknadsenheten (IFO) för att kunna möta efterfrågan och skilda målgrupper. Dock anser sektor välfärd att en utökning av verksamheten i form av ett nytt Återbruk på återvinningscentralen Övreskog inte är ett realistiskt alternativ. Lokalerna är för stora för det behov som finns och som en följd av det blir lokalkostnaderna för höga. Dessutom är det svårt för deltagare och besökare att ta sig till platsen om de inte har egen bil. 1 I och med att verksamheten skulle lämna lokalen där nuvarande Överskottslagret finns

192 2016/533, 3046/2016 3(3) Arbetet med att öka antalet platser på daglig verksamhet kommer att fortsätta, gärna med inriktning på återbruk eller annan verksamhet som stödjer ett hållbart samhälle. Sektor välfärd ser möjligheter att etablera ett samarbete på Övreskog men i mindre omfattning än i föreslagen vision. Beslutsunderlag Beslut lämnas till Socialchef Servicechef Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

193 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Dnr 2015/668 Sammanfattning Efter en revidering av dokumentet Inriktning av Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg fanns förslag till nytt samverkansavtal för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Inriktningsdokumntet omfattar även avtal om kostnader för ett närvårdskansli där förslaget innebar en fördelning mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och de samverkande kommunerna med 50/50. Denna kostnadsfördelning skiljde sig mot det tidigare avtalet där fördelningen innebar 60 % från regionen och 40 % från kommunerna Ulricehamns kommun efterfrågade en utredning om behov och omfattning av Närvårdskansli samt en beskrivning av vad kostnadsfördelningen 50/50 får för konsekvenser för Ulricehamns kommun Närvårdskansliet har nu omformats till ett närvårdskontor med placering i Borås som stöd för närvårdssamverkan med uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden och följa upp samverkan inom olika grupper. Personalstaben har sänkts från sex medarbetare till två, en koordinator/informatör samt en delregional samordnare för processen Samordnad vård- och omsorgsplanering. Denna minskning kunde ske på grund av att lasarettet Alingsås och kommunerna i Alingsås och Lerum inte längre ingår i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Nytt Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg fastställdes Kostnadsfördelningen 50/50 ingår i dokumentet och ska med omformeringen av kansliet inte medföra några ökade kostnader för Ulricehamn kommun. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Fastställt Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Att genom fastställandet av Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg anse kostnadsfördelningen vara godkänd.

194 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Diarienummer 2015/668, löpnummer 3144/2016 Sammanfattning Efter en revidering av dokumentet Inriktning av Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg fanns förslag till nytt samverkansavtal för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Inriktningsdokumntet omfattar även avtal om kostnader för ett närvårdskansli där förslaget innebar en fördelning mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och de samverkande kommunerna med 50/50. Denna kostnadsfördelning skiljde sig mot det tidigare avtalet där fördelningen innebar 60 % från regionen och 40 % från kommunerna Ulricehamns kommun efterfrågade en utredning om behov och omfattning av Närvårdskansli samt en beskrivning av vad kostnadsfördelningen 50/50 får för konsekvenser för Ulricehamns kommun Närvårdskansliet har nu omformats till ett närvårdskontor med placering i Borås som stöd för närvårdssamverkan med uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden och följa upp samverkan inom olika grupper. Personalstaben har sänkts från sex medarbetare till två, en koordinator/informatör samt en delregional samordnare för processen Samordnad vård- och omsorgsplanering. Denna minskning kunde ske på grund av att lasarettet Alingsås och kommunerna i Alingsås och Lerum inte längre ingår i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Nytt Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg fastställdes Kostnadsfördelningen 50/50 ingår i dokumentet och ska med omformeringen av kansliet inte medföra några ökade kostnader för Ulricehamn kommun. Förvaltningens förslag till beslut Att genom fastställandet av Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg anse kostnadsfördelningen vara godkänd. Ärendet Närvård är ett funktionellt paraplybegrepp som inkluderar den hälso- och sjukvård, övrig vård och omsorg som befolkningen erbjuds i sitt geografiska närområde. Under perioden har Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg reglerats av dokumentet Inriktning av Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg med ytterligare ett års förlängning under Efter en revidering finns nu förslag till nytt samverkansavtal för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Koncernkontoret i Västra Götalandsregionen har tillsammans med Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund haft uppdraget av det delregionala politiska samrådsorganet att samordna och leda arbetet för att utveckla modellen för närvårdssamverkan och ta fram nytt förslag på inriktningsdokument för perioden Målgruppen är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. I det nya förslaget omfattas Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda,

195 2015/668, 3144/2016 2(2) Koncernkontoret VGR, Närhälsan, Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Enhet Tandvård, Habilitering och hälsa, Praktikertjänst AB, Cityläkarna Borås AB och Vårgårda Rehab. Alingsås lasarett, Alingsås och Lerums kommuner har inte för avsikt att fortsätta vara med i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg efter Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar också för kostnader för ett närvårdskansli där förslaget innebär en fördelning mellan Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden och de samverkande kommunerna med 50/50. Denna kostnadsfördelning skiljer sig mot det tidigare avtalet där fördelningen innebar 60 % från regionen och 40 % från kommunerna. Då förslaget till nytt avtal om Närvårdssamverkan inte längre omfattar Alingsås lasarett och kommunerna Alingsås och Lerum samt att kostnadsfördelningen för ett gemensamt kansli föreslås ändras från 40/60 till 50/50 finns behov av att utreda behov och omfattning av ett Närvårdskansli samt tydligt beskriva vad kostnadsfördelningen får för ekonomiska konsekvenser för Ulricehamns kommun. Beslutsunderlag 1 Fastställt Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg Beslut lämnas till Sjuhärads kommunalförbund, Boråsregionen Socialchef Maria Jonsson Socialchef Marie Eriksson Utvecklingsledare Sektor Välfärd

196 Datum: Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg

197 Politiskt antaget 2015/2016 Kommunerna Bollebygds kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Borås Stad, Kommunstyrelsen Dnr: Herrljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Marks kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Svenljunga kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Tranemo kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Ulricehamns kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Vårgårda kommun, Kommunstyrelsen Dnr: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Direktionen Dnr: Västra Götalandsregionen Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Dnr Styrelsen för beställd primärvård Södra Älvsborg Dnr: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr: Primärvårdsstyrelsen Dnr: Tandvårdsstyrelsen Dnr:

198 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 2. HUVUDMÄNNENS UPPDRAG 1 3. INRIKTNING OCH MÅL 1 Inriktning för Närvårdssamverkan 1 Mål för Närvårdssamverkan 2 4. STYRNING OCH STRUKTUR FÖR SAMVERKAN 2 Närvårdsområde 2 Lokal ledningsgrupp 2 Lokal arbetsgrupp 3 Uppdragsgrupp 3 Styrgrupp 3 Delregionalt politiskt samråd 3 Spridningsdag 3 Närvårdskontoret 4 5. EKONOMI 4 6. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 4

199 1. Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund fick hösten 2014 i uppdrag att utveckla modellen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och ta fram förslag på nytt inriktningsdokument. En arbetsgrupp med representation från kommun, primärvård och specialistvård har varit med i diskussionen kring en ny modell. Samverkan ska ske på lägsta effektiva nivå och genomgång av samtliga grupper i nuvarande organisation har gjorts. Syftet är att skapa en modell för gemensamma mötesarenor för vårdsamverkan i Södra Älvsborg. Vårdsamverkan ska ge mervärde för befolkningen och underlätta ansvarsfördelning och samverkan mellan och inom huvudmännen. I olika grupper omhändertas frågor som berör samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR). Interna frågor inom kommunen och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. Ansvarsfördelning mellan och inom respektive huvudmans ansvarsområde skall vara tydlig. Behov av samverkan mellan huvudmännen är bestående över tid, detta avtal berör närmaste åren. Ansvariga nämnder och styrelser i berörda kommuner och VGR har fastställt dokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg , med möjlighet till förlängning. Smärre justeringar i dokumentet kan göras under pågående avtalsperiod. 2. Huvudmännens uppdrag Grunden för respektive huvudmans uppdrag finns reglerat i lagar, författningar, avtal, överenskommelser och politiska beslut. VGR och kommunerna har var för sig och tillsammans ett eget ansvar för hela befolkningen. Samverkansarbetet ska säkra och leda till att gemensamt ansvar tas för invånarna både på regional, delregional och lokal nivå. Ingen invånare ska falla mellan stolarna. Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg omfattas av VGRs verksamheter för tandvård, primärvård, specialistvård och habilitering. Kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola, skola och elevhälsa i följande kommuner: Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Borås Stad, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Medverkar gör också Södra Hälso- och sjukvårdsnämnden som har ansvar för beställning och uppföljning inom ovanstående områden och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som samordnar kommunerna. 3. Inriktning och mål Inriktning för Närvårdssamverkan Samverkan ska ske kring patienter och grupper i befolkningen som har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och VGR. Närvårdssamverkan ska möjliggöra utveckling av gemensamma handlingsplaner som resulterar i samordning av de olika insatserna som ges. Samverkan mellan huvudmännen är nödvändig för: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa/missbruk 1

200 Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede Mål för Närvårdssamverkan Befolkningsperspektiv En välfungerande närvårdssamverkan bidrar till att befolkningen får tillgång till hälso- och sjukvård och omsorg på lika villkor. Samverkan ska för den enskilde invånaren leda till säkra vårdövergångar och jämlik vård. Med en sammanhållen vårdkedja ska individen inte påverkas när ansvaret för vården delas mellan vårdgivarna eller övergår från en vårdgivare och/eller vårdnivå till en annan. Verksamhets- och organisationsperspektiv Närvårdssamverkan ska leda till effektiva vårdprocesser utförda på rätt vårdnivå. Dialog kring ansvarsfördelning och utvecklingsbehov bör leda till ökad förståelse, kunskapsutveckling och samverkan mellan huvudmännen. 4. Styrning och struktur för samverkan Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg sker på politisk-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Målet med samverkan är att över huvudmannagränserna gemensamt ansvara för att säkerställa befolkningens behov av samordnade insatser. I styrning och struktur ingår arbete med förtydligande och ansvarsfördelning utifrån ändrad lagstiftning, överenskommelser, strategier och rekommendationer som påverkar båda huvudmännen. Interna frågor inom kommunen och mellan olika vårdgivare inom VGR hanteras i andra möteskonstellationer. I det Delregionala politiska samrådet tas visionen för närvårdssamverkan och strategin för arbetet de närmaste åren fram. De lokala ledningsgrupperna har ett stort ansvar för samverkan på lokal nivå. Avvikelsehantering, handlingsplaner, utvärdering och genomförandeplaner är exempel på arbetssätt för att komma till rätta med brister i vårdsamverkan. Framgångsfaktorer i samverkansarbetet är fungerande implementering, spridning och delaktighet vilket i första hand sker i respektive linjeorganisation. Närvårdsområde Närvårdsområdena utgör grunden för vårdsamverkansarbetet. Samverkan bör ske på ledningsoch verksamhetsnivå. Varje kommun utgör ett närvårdsområde, med en lokal ledningsgrupp. Kommunens och VGRs verksamheter ingår i närvårdsområdet. Samverkan i närvårdsområdena styrs utifrån detta dokument och bilagan Uppdrag och bemanning. Lokal ledningsgrupp Arbetet ska ske utifrån ett problemorienterat och förbättringsinriktat arbetssätt och kan utgå från exempelvis patientberättelser, avvikelser och goda exempel. Kommunen ansvarar för ordförandeskap och kallar till möten. Protokoll ska skrivas och mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Dialog kring förändringar i form av arbetssätt, lagstiftning eller andra förutsättningar som påverkar samarbetet bör ske kontinuerligt. Frågor som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till koordinatorn på Närvårdskontoret, som gör en bedömning om var frågan kan/bör hanteras. Lokala ledningsgrupper kan gå samman och skapa gemensamma arbetsgrupper. 2

201 Lokal arbetsgrupp Arbetsgrupper på lokal nivå startas och avslutas av den lokala ledningsgruppen. Frågeställning och tidsram ska vara beskrivet i uppdragshandlingen. De lokala arbetsgrupperna arbetar med förbättringsfrågor och rapporterar till lokala ledningsgruppen/grupperna. Brukarmedverkan är en viktig del i de lokala arbetsgruppernas arbete. Uppdragsgrupp Uppdragsgrupp kan bildas då frågan inte kan eller bör omhändertas i de lokala ledningsgrupperna. Uppdrag ges av Styrgruppen. Uppdragsgrupperna ska ha tydliga tidsbestämda uppdrag och bestå av representanter från respektive huvudman med relevant kompetens för uppdraget, se bilaga Uppdrag och bemanning. I uppdraget ingår återrapportering till styrgruppen och att ta fram förslag till plan för resultatspridning, eventuell implementering och uppföljning. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för vidare hantering av resultatet. Uppdragsgruppens minnesanteckningar mailas till Närvårdskontoret för publicering på hemsidan. Uppdragsgrupper kan vara aktiva, vilande eller avslutas efter uppdragets slutförande. Styrgrupp Styrgruppen arbetar på generellt uppdrag från det Delregionala politiska samrådet men kan också få specifika uppdrag. Styrgruppen hanterar av Närvårdskontoret anmälda och beredda ärenden och fattar beslut. Styrgruppen kan vid behov starta Uppdragsgrupper och besluta om specifika tidsbestämda uppdrag. Alla uppdragsbeskrivningar ska utgå från ett livs- och helhetsperspektiv, eftersom målgrupperna kan överlappa varandra. Styrgruppen och respektive huvudman ansvarar för hantering av resultat och implementering i respektive linjeorganisation. Styrgruppen består av representanter från huvudmännen, se bilaga Uppdrag och bemanning. Delregionalt politiskt samråd Samråd på politisk nivå sker i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds Beredning Välfärd och Kompetens dit representanter för ansvariga politiker i VGR bjuds in, se bilaga Uppdrag och Bemanning. I det Delregionala politiska samrådet tas vision för närvårdssamverkan och strategisk inriktning fram. Samrådet har ansvar för att den politiska viljeinriktningen blir känd och får genomslag i huvudmännens uppdrag. Uppföljning och dialog kring överenskomna fokusområden i närvårdsamverkan ska ske. Delregionala politiska samrådet ger uppdrag till Styrgruppen och Närvårdskontoret. Det Delregionala politiska samrådet träffas fyra gånger per år. Kommunalförbundets tjänsteman i Beredning Välfärd och Kompetens ansvarar för planering och administration tillsammans med Närvårdskontoret. Spridningsdag En gång per år kallas Styrgrupp och Delregionalt politiskt samråd till en uppföljningsdag. Inbjudan skickas även till chefer och övriga intresserade till denna spridningsdag då det gångna årets uppdrag och resultat inom Närvårdssamverkan presenteras och diskuteras. Närvårdskontoret ansvarar för all administration. 3

202 Närvårdskontoret Som stöd för närvårdssamverkan finns ett kontor med uppdrag att koordinera, stödja, omvärldsbevaka, bereda ärenden och följa upp samverkan inom olika grupper. Medarbetarna arbetar på uppdrag av Delregionalt politiskt samråd, se bilaga Uppdrag och bemanning. Närvårdskontoret ska ha ett opartiskt förhållningssätt gentemot huvudmännen och är organisatoriskt knutet till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund som har arbetsgivaransvar. 5. Ekonomi Närvårdssamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för Närvårdskontoret. Regionens parter står för 50 procent och kommunerna för 50 procent av kostnaderna. Regionen gör en intern fördelning av kostnaderna. Kommunens kostnader fördelas utifrån folkmängd föregående år. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. 6. Utvärdering och uppföljning Dokumentet Närvårdssamverkan Södra Älvsborg föreslås gälla under en treårsperiod med möjlighet till förlängning och möjlighet till smärre justeringar. Förutom kontinuerlig uppföljning ska en genomlysning utifrån ett medborgar-, verksamhets- och organisationsperspektiv ske före avtalsperiodens utgång. 4

203 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Återrapportering av revisionsrapport - granskning av rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen Dnr 2015/28 Sammanfattning Kommunens revisorer överlämnade i skrivelse revisionsrapport Rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade , 291, att ge förvaltningen uppdraget att fortlöpande arbeta med och genomföra de förbättringsområden som revisorerna redovisat. Kommunstyrelsen beslutade också att arbetet med detta skulle återkopplas till kommunstyrelsen. Socialchef lämnade i skrivelse en uppföljning av de områden som revisionen lyft. Kommunstyrelsen beslutade , 163, att ge förvaltningen i uppdrag att återrapportera arbetet med översyn av tidsschablonerna i verksamhetssystemet Treserva samt rutiner för rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Revisionsrapport rutiner och verksamhetssystem inom äo Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Återrapporteringen godkänns.

204 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse återrapportering av revisionsrapport - granskning av rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen Diarienummer 2015/28, löpnummer 3213/2016 Sammanfattning Kommunens revisorer överlämnade i skrivelse revisionsrapport Rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade , 291, att ge förvaltningen uppdraget att fortlöpande arbeta med och genomföra de förbättringsområden som revisorerna redovisat. Kommunstyrelsen beslutade också att arbetet med detta skulle återkopplas till kommunstyrelsen. Socialchef lämnade i skrivelse en uppföljning av de områden som revisionen lyft. Kommunstyrelsen beslutade , 163, att ge förvaltningen i uppdrag att återrapportera arbetet med översyn av tidsschablonerna i verksamhetssystemet Treserva samt rutiner för rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid. Förvaltningens förslag till beslut Återrapporteringen godkänns. Ärendet Kommunens revisorer överlämnade i skrivelse revisionsrapport Rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade , 291 att ge förvaltningen uppdraget att fortlöpande arbeta med och genomföra de förbättringsområden som revisorerna redovisat. Kommunstyrelsen beslutade också att arbetet med detta skulle återkopplas till kommunstyrelsen. Socialchef lämnade i skrivelse en uppföljning av de områden som revisionen lyft. Kommunstyrelsen beslutade , 163, att ge förvaltningen i uppdrag att återrapportera arbetet med översyn av tidsschablonerna i verksamhetssystemet Treserva samt rutiner för rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid. De punkter som ska återrapporteras är: 1. Treserva används inte för uppföljning av verksamheten i någon större utsträckning 2. Det finns inget underlag för hur tidsschablonerna i Treserva fastställts 3. Treserva används indirekt för budgetering 4. Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen att se över tidsschablonerna och verka för att schablonerna är tydliga, relevanta och förankrade i verksamheten 5. Rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid Treserva används inte för uppföljning av verksamheten i någon större utsträckning Förvaltningen ser att den statistik som finns tillgänglig i Treserva kan upplevas som svårtillgänglig. Det som har förbättrats sedan revisionsrapporten är att verksamheterna, på ett mer strukturerat sätt, börjat använda statistiken som beslutsunderlag. Förvaltningen har även startat Analysverkstäder där verksamheterna kan få stöd kring användandet av systemet för arbetet med måluppföljning och utvecklingsarbete.

205 2015/28, 3213/2016 2(3) Det finns inget underlag för hur tidsschablonerna i Treserva fastställts Schabloner är ett sätt att fördela resurser från beställare till utförare. Det finns fortfarande ingen historisk dokumentation om hur tidsschablonerna fastställts för respektive insats. I samband med att tidsschablonerna tagits fram har omvärldsanalyser gjorts där man tittat på hur andra kommuner arbetat med tidsschabloner. Dock kan det konstateras att dokumentationen från det arbetet inte varit tillfredsställande. En riktlinje om resursfördelning inom äldreomsorgen har tillkommit under våren Treserva används indirekt för budgetering I Treserva kan verksamheten följa volymförändringar genom det antal timmar som registreras. Genom att använda Treserva för att få fram statistik på hur det har sett ut tidigare och genom att följa befolkningsutvecklingen och omvärldsbevakning gör verksamheterna sina framåtsyftande prognoser. Revisionen rekommenderar kommunstyrelsen att se över tidsschablonerna och verka för att schablonerna är tydliga, relevanta och förankrade i verksamheten När Ulricehamns kommun införde TES (Tryggt, Enkelt, Säkert) fanns förhoppningen om att kunna mäta tiden på insatserna för att jämföra med schablontiden. På grund av hur Ulricehamns kommun valt att bygga upp Treserva är det dock inte möjligt att följa varje insats. Med hjälp av TES registreras hur länge besöket varar med inte hur lång tid varje insats tar. I TES byggs varje besöksplan manuellt utifrån beviljat bistånd. Hemtjänsten planerar utifrån den tid de uppskattar att besöket tar, inte utifrån schablonerna. Att förändra schablonerna kräver en ombyggnad av, i princip, hela systemet. Detta är genomförbart, men resurskrävande. Med införandet av IBIC (Individen behov i centrum) lämnas systemet där man ska tänka i insatser och ersätts av dokumentation av behov. Framåt kommer socialstyrelsen kräva att kommunerna redovisar behov istället för insatser. En ny modul i Treserva kommer att finns tillgänglig från november 2016 och ska implementeras under första halvåret Därmed bedömer verksamheten att en förändring av schablonerna i nuläget inte skulle ge önskad effekt. Följande insatser har genomförts: En fast och en rörlig del i ersättningen skapades till budget Verksamheten har teckning för alla kostnader i en rambudget och den rörliga delen tilldelas utifrån beställning. Inför 2017 införs dygnspris även för somatiska platser. Detta har tidigare endast tillämpats på demensplatser. Hemtjänsten fortsätter att ersättas per timma. Rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid En ny rutin för hantering av rapportering av ej verkställda beslut till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och till kommunfullmäktiges revisorer har tagits fram och gäller från och med 1 april Syftet med rutinen är att den ska utgå från rapporterna som hämtas ut från Treserva och att arbetssättet för rapporteringen ska vara gemensam för alla verksamheter inom sektor välfärd. I rutinen specificeras tydligt vem som ska göra vad, hur och när. Målet är att det ska leda till ökad kontroll och kvalitet samt att korta ledtiderna för rapporteringen till politiken och revisorer. Beslutsunderlag 1 Revisionsrapport rutiner och verksamhetssystem inom äo Beslut lämnas till Socialchef

206 2015/28, 3213/2016 3(3) Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

207 7/»Tf};;stu»;: ~/<f Ti? «m M\ j I; i u F,-i'u';«'.- - ~'ez9~ i ;i Valda revisorer J./-ll- F.- /V. / 'f l : - ) "(J/'»" Ulricehamns kommun ' i Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Granskning av rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen Vi bifogar revisionsrapporten Rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen. Rapportens syfte är att belysa om verksamhetssystemet Treserva används på ett ändamålsenligt sätt för planering och uppföljning av verksamheten. l rapporten beskrivs flera möjligheter att förbättra användningen av verksamhetssystemet Treserva. Det beskrivs också behov av att upprätta och vässa rutiner for budgetering och uppföljning. Vi anser att omfattningen av identifierade förbättringsområden är stor och önskar en inbjudan till möte senast i december 2014 där kommunstyrelsen redogör for vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten. Vi ser det som synnerligen viktigt att ej utfört bistånd kan verifieras och att relevansen av tillämpade schablontider utreds. Observera att verksamhetssystemet Treserva i grunden är ett hjälpmedel för social dokumentation och att användningen i denna del inte kritiseras. För valda revisorer. r, _; j. Ä *J.Y. fr. F I'.4 f* 'får ;f J / _,;'-fii\,: / <'_/."/KL", '_5'., ti, cw» LLQ/ff...; m. Mats.lönsson Lars-Erik Josefsön iv' Ordförande Vice ordförande

208 Revisionsrapport pwc Oktober2o14 Bo Thörn Cert. kommunal revisor Lars Näsström My Nyström Remmi Gimborn.- _/R/,.,. 1&2 /f,/i{; a '[,flf][t",.,\1f,\_. fr_ i J. 1 v f

209 I Innehållsförteckning Rutiner och verksamhetssyslem inom äldreomsorgen 1. Sammanfattande 1 2. Inledning 2.1. Bakgrund Syfte och revisionsfråga Metod, genomförande och avgränsning Äldreomsorgen i Ulricehamns kommun Verksamhetssystemet Treserva Rutiner och verksamhetssystem Tidschabloner Behörighetsnivåer i Treserva Rapportering Budget och uppföljning Uppföljning av budget och verksamhet Kostnadsjämförelser Kostnader för resor Bemanning och antal boende på särskilt boende och korttidsboende Kringtid Tomma platser Revisionellbediimningm...11 Oktober 2014 Ulricehamns kommun PwC

210 1. Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ulricehamns kommun har PwC granskat verksamhetssystemet Treserva. Syftet med granskningen har varit att besvara revisionsfrågan som lyder: Används T reserva på ett ändamålsenligt sätt för planering och uppföyning av verksamheten? Vår sammanfattande bedömning av granskningen är att Treserva inte används på ett ändamålsenligt sätt för planering och uppföljning av verksamheten. Utifrån granskningen lämnar vi följande kommentarer: Vi lconstaterat' att den statistik som eftcrfrågades är svårtillgänglig, en bild som även bekräftas av de genomförda intervjuerna. Utifrån detta kan slutsatsen dras att Treserva inte används för uppföljning av verksamheten i någon större utsträckning. Vi konstaterar att det inte finns något underlag för hur tidschablonerna i Treserva har fastställts. Vi noterar även att behörighetsnivåerna i Treserva är relevanta och en stor del av rutinerna för rapportering är ändamålsenliga. Vi ser förbättringsmöjligheter när det gäller rapporteringen av ej utfört bistånd och verkställd tid. Gällande rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid ser vi ett behov av ett framtagande av rutiner. Biståndsbedömd tid används som grund för analys och prognostisering av kommande års biståndsbedömda volymer, vilket i sin tur påverkar det budgeterade personalbehovet. Utifrån vår granskning drar vi slutsatsen att Treserva används indirekt för budgetering. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att se över tidschablonerna och i detta arbete verka för att schablonerna är tydliga, relevanta och förankrade i verksamheterna. Vi ser även ett behov av att ta fram rutiner gällande rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid. Vårdtyngden vid särskilt boende uttrycks ibiståndsbedömda timmar och ses över en gång per år. Det framkommer ingen direkt koppling mellan den beräknade vårdtyngden uttryckt i timmar och bemanningen. Oktober 2014 Ulricehamns kommun PwC 1av11

211 Inledning 2. i Ulricehamns revisorerna Pä uppdrag av de förtroendevalda Treserva. verksamhetssystemet granskat kommunens _., '- 'i sedan med resursfördelningssystem har arbetat kommun Ulricehamns _.r 1.74; fl u*f ;fi_f' fri f: i: '37. har PwC kommun som utgör grunden för 2004 togs det fram en bedömningsmall beslut om insatser. Kommunen införde valfrihet inom biståndshandläggarnas Treserva infördes 2012 och i samband Verksamhetssystemet äldreomsorgen och de sk. schablontider som med detta justerades bedömningsmallen får ersättning verksamheterna som 2013 skrevs en konsultrapport för. Under Det pågår en översyn av verksamheten har haft till grund för ett förändringsarbete. inom särskilt boende under hösten. översynen kommer resursfördelningsmodell Översyn av tidsschablonerna inte att innebära en översyn av tidsschablonerna. beräknas ske i kommande projekt för införande av systemstöd för planering och av utförd tid. rapportering c':_ n 1;».. j".,rs '. _J_4u,.l,r v, øfrjfj. kommun har PwC för att besvara Treserva verksamhetssystemet kommunens granskat i Ulricehamns revisorerna På uppdrag av de förtroendevalda ett antal frågor. ir av för användning syfte är att undersöka rutinerna används det Treserva samt i vilken utsträckning verksamhetssystemet Granskningens för planering och uppföljning. Används revisionsfrägan: Den övergripande av verksamheten? planering och uppföljning o Vilka rutiner finns det för användningen o Vad grundar o Vilka behörighetsniväer o Används Treserva för planering 0 Används Treserva för uppföljning o Hur bemannas o Hur stor har beläggnignen Ja. : Granskningen under Oktober avser sig ersättningsmodellens granskningsmål: av Treserva? tidschabloner på? ñnns det i systemet? och verksamhet? av budget av budget och verksamhet? verksamheterna? på boendena varit under 2013? _. J ".2 5x-- ':-; äldreomsorgen Granskningen avgränsar " "i c."'}gi: f; '51",t r' och bygger på underlag V.U1)'I, ;i,m3,- frän verksamheten sig i likhet med den kommunala revisionen 2014 Ulricehamns PwC följande detta har vi besvarat För att bedöma sätt för på ett ändamålsenligt Treserva kommun 2 av 11

212 till verksamheter i kommunal regi. Det underlag rapporten bygger pä utgörs av styrdokument, riktlinjer, utredningar och intervjuer. Intervjuer genomfördes med: med ansvar Fyra enhetschefer I demens boendel, för bl.a. särskilt och hemtjänst. för välfärd I Tf Processchef I Tf Verksamhetschef o systemförvaltare o Tvä biståndshandläggare o Ekonom på Konsult 8: support o Enhetschef för äldreomsorg Treserva för handläggarenheten millerk:»kri:,vio Q. (fi:. U,.,. "f '. _.. i) Niina' 'IfM-Rift f:#,-w.-,j_i«! _.1., u -.',!,r, _::"J,H,'t».' ', «.': : _= *. \jc J:.... J_.jr u' if» si? U Ulricehamns kommun har valt att frängä den traditionella nämndsorganisationen och organiserar förvaltningen i stöd och huvudprocesser. Äldreomsorgen är en I placerad under kommunstyrelsen. huvudprocess som organisatoriskt Ulricehamns kommun finns det ett varierat utbud av äldreomsorg. I kommunen finns det 5 särskilda boenden, alla har avdelningar för brukare med demens. Totalt Nästan samtliga finns det 150 platser pä säbo och 109 på demensavdelningarna. boenden erbjuder dagverksamhet. Korttidsboendet har 24 platser och erbjuder stöd. och vid palliativ som har växelvis värd, vid avlösning av närstående som erbjuder utförare externa sex värd. Förutom egen regi finns det i dagsläget till brukare olika insatser inom hemtjänst..5" L -'/c,y f Treserva j _i?,-. TI_ Amin..«:-*:'r:.*.*, n _ x m: 2.'.v.,.af ',1»,~»F; :': inom värd- och omsorg. Ett system för enligt och journalföring är ett dokumentationssystem social dokumentation myndighetsutövning, handläggning, _ s :_.a:-,_r_r; :nya: socialtjänstlagenz och hälso- och sjukvårdslagen? resursfördelning, fakturering av brukare Treserva används också för och genom statistikunderlag ger möjlighet 'Freserva är i huvudsak ett till uppföljningar och underlag för verksamhetsplanering. som upfyller de lagstadgade kraven i SoL och HSL. dokumentationssystem utgör således fakturering och statistikunderlag Funktionerna för resursfördelning, inte grundfunktionaliteten i T reserve. 'Freserva infördes inom individ- och familjeomsorg avseende Verksamhetssystemet barn-och unga och vuxenenheten är Systemet köptes inte in som ett färdigt utan konfigurerades ledde arbetet projektgrupp system Inlärningsperioden införandet behov med hjälp av konsulter. En efter kommunens med att införa Treserva, vilket var ett nytt arbetsätt. var tuff för verkamheten inom äldreomsorgen justerades även de tidschabloner baserar sig pä. 1 Hädanefter 2Hädaneftei' 3 Hädanefter Oktober till I samband med att Treserva för insatser som ersättningen infördes till verksamheten kallat säbo kallat SoL. kallat HSL Ulricehamns PwC och därför beslöt man att skjuta pä kommun 3 av 11 i

213 Resultat 3. Ä? 'J s'25"?. \ :ha 1 31: iiffzv' i I:I!:i va'?in m. : är' den inkommer till kommunen aktualiseras och journalförs När en biståndsansökan i Treserva. Ansökningarna inkommer ofta muntligt via telefon, men då de är är på om personen Beroende företrädare. eller dennes personen kontaktas skriftliga Imraktär, bokar man in känd sedan tidigare, och beroende av behovets/situationens ett besök. Där får personen eller företrädaren beskriva behoven och förklara varför gör en bedömning huruvida personens man söker hjälp. Biståndshandläggarna behov kan tillgodoses på annat sätt än exempelvis säbo eller hemtjänst. Vid in från bland annat tas information samtycke hemtjänst, anhöriga, undersköterskor och sjuksköterskor. När det gäller rutiner för uppföljning av beviljat bistånd finns i Treserva. Detta innebär att det bevakningslistol' med bevakningsdatum kan se när en uppföljning behöver göras, om ett biståndshandläggarna inte setts över inom ett år. När ett sådant ärende gås igenom tas biståndsärende tas information in från utförare och man ser kontakt med den enskilde/företrädare, samt journalför. När ärendet har följts upp sätts över genomförandeplanen ett år frammåt. Rutinen kallas för uppföljning av bevakningsdatumet äldreomsorg. myndighetsbeslut "tills För insatser i både det ordinära boendet och på säbo gäller biståndsbesluten vidare" och insatser följs upp vid behov.om inget föranleder att ett ärende ska ses över under året så ses det över en gång per år. Undantag gäller nya beslut vid hemgång från en sjukhusvistelse, där ärendet följs upp efter 2-3 veckor och vid Inom hela verksamheten ett tillfälle inom cirka 3 månader. ytterligare där brukarnas teamträffar därmed behov lyfts upp och insatser har man s.k. ses över. Det är samt enhetschefer som HSL-personal, omvårdnadspersonal biståndshandlåggarna, aktualiserar de brukare som det ñnns behov av att lyfta på det aktuella mötet och eller brukarna signalerar ifall behov om på dessa. Verksamheterna som medverkar för de beslutade utgör en redogörelse beskrivning finns. Ovanstående omprövning rutinerna som förekommer Utifrån intervjuerna utförare prioriteras framgår för att utveckla :1L att privata för olika former Enheten använder och av biståndsbedömning Äldres behov i centrum, vilket ÄBIC, ska införas Stratsys för uppföljning. 'l i] f:;c*/:r_rf lr. ;1r21' som används Tidschablonerna tidsmätningar upplever enhetschefer av beslut. rutiner nya rutiner. kommer medföra nya rutiner. kommun. det att kommunens vid omprövning har nedskrivna Biståndsenheten arbetar i Ulricehamns som i verksamhetssystemet ordes 2006 på äldreboendet Treserva Solrosen härstammar från och hemtjänstomrädet som som tillhörde den enheten. Tidmåtningen låg till grund för bedömningsmallen används idag. Isamband med införandet av LOV höjdes ersättningen för utförda skulle vara likvärdig. insatser för att ersättningen i de fyra samarbetskommunerna ordes från LOV:s införande en nedräkning För att inte belasta kommunens budget Oktober 2014 kommun Ulricehamns PwC 4 av 11

214 så utförarna fick ersättning för 70% av tidschablon i tidigare verksamhetssystem. Beräkningarna ordes av ekonomiavdelningen och avstämningai' mot tidigare ersättningsunderlag pekar på att vissa enheter ñck mer resurser och andra mindre. För demensboenden, korttidsboende samt dagverksamhet demens räknar ekonomerna årligen ut dygnsersättningen. Ersättningar för omvårdnadsinsatser, städ samt HSL-insatser ses även över årligen. Någon mer information om hur schablontiderna beräknats går inte att finna eftersom personerna som gjorde tidsmätningarna har slutat och materialet inte är diariefört. I april 2014 togs det fram riktlinjer för resursfördelningssystemet. Riktlinjerna beskriver översiktligt syftet med schablonerna men nämner inte hur tiderna har fastställts. Efter en genomgång av statistik från SCB, Kolada samt Socialstyrelsen kan vi konstatera att det är svårt att finna underlag för att göra en bedömning ur ett nationellt perspektiv av relevansen för schablontiderna i Ulricehamns kommun. Någon samlad databas eller statistik för schabloner finns inte. Den uppgift som finns tillgänglig är att den genomsnittliga ersättning för kommuner med LOV inom hemtjänsten är 354 kr/timme4, i Ulricehamn räkandes den fram för 2013 till 357 kr/ timme. Slutsatsen som kan dras är att ersättningen år i nivå med andra kommuner. Det vi däremot kan konstatera är att tidschablonerna är ett viktigt element i resursfördelningssystemet. Därför är det viktigt att både ha relevant ersättning till utförarna och att de schablontider som ligger bakom är ett genomsnitt av den tid det tar att utföra en insats. De signaler vi har fått ifrån verksamheten tyder på att så inte är fallet. Vi kan konstatera att det vore svårt att jämföra Ulricehamns schablonttider med andra kommuner eftersom det inte finns en dokumenterad grund till hur de har fastställts. Att schablontiderna justerades ned i samband med införandet av LOV stärker det faktum att schablontidernas relevans går att ifrågasätta. Under intervjuerna har det framkommit synpunkter på att resursfördelningssystemet inte ersätter utförarnas faktiska kostnader. :19. T3fz?h<5rigf1(-2i:;;:z'r;r }(-21' i ':":*c':.';m'zm Behörighetsnivåerna i Treserva ser ut som följande. Biståndshandläggarna fattar beslut om insatser genom bedömningsmallen, den genererar automatiskt tider för att utföra insatserna utefter schablonerna. Handläggarna gör en bedömning av insatser, inte av tid och kan inte ändra schablonerna. Enhetscheferna kan se schabloner och får tiderna i en klumpsumma. Undersköterskorna får inte schablonerna, de får ett uppdragsdokument samt vårdplaner. Om biståndshandläggarna skriver in tiderna kan undersköterskorna se schablonerna. Utifrån intervjuerna framkom det också att det på annat sätt går att hitta schablonerna om man kan hantera systemet. Vid HSL-insatser skapas en 4 Källa: RKA 8: SKL Oktober 2014 Ulricehamns kommun 5 av 11 PwC

215 tidsschablon som synlig för undersköterskorna. Det finns även insatser som ligger utanför bedömningsmallen. systemförvaltare har teknisk behörighet att ändra shablontiderna som är kopplade till insatser och bedömningsmall. Ansvarig för shablontiderna och övriga delar i resursfördelning inom äldreomsorgen är processchef inom Välfärd. systemförvaltare har endast befogenhet att ändra schablontider på uppdrag av processchef. Ansvarsfördelning gäller ändring av pris och tid inlagt i Treserva ser likadan ut som för schablonerna. Handläggarna kan registrera övrig insats. Det används när brukarens behov inte kan rymmas i bedömningsmall och befintliga insatser. Övrig insats har inga schabloner utan bedömning av tid för insatsen görs av handläggare. Övrig insats används i praktiken inte i dagsläget för att bevilja tid utöver schablon från bedömningsmall. Utifrån förändringar i tid som utförarna erhåller från Treserva är det enhetschef som kan ändra den planerade bemanningen i schemasystemct TimeCare. Enhetscheferna delegerar även ut till schemombud att korrgiera bemanning i T imecare. Bernanningskravet förändras kontinuerligt utifrån förändring itid från Treserva. Både avseende ökning och minskning av personalbehov beroende på hur tidsunderlaget från Treserva förändras.. När det gäller palliativa brukare fattar biståndshandläggare beslut om insatser utifrån bedömt omvårdnadsbehov. Insats palliativ vård finns inom HSL. Det finns behov av tydligare rutiner kring insats pallaitv vård och ersättning kopplad till insatser vid palliativ vård, tex. vak. ;3.i«',;,>o,/ \ r:';)}'n)h"ra:'i1':g Vid oplanerad och planerad frånvaro registreras frånvaron via Treserva alternativt LOV-blankett. Den tredje vardagen i månaden ska urföraren skicka en avvikelserapportering till handläggarenheten. Utifrån avvikelserapporteringen görs avdrag och tillägg enligt de uppgifter som har rapporterats. När en brukare får mer insatser under en tid som är kortare än två veckor ändras inte den ersättning som utförarna får. överskrids tvåveckorsperioden kan biståndshandläggarna besluta om utökad insats och ersättningen räknas retroaktivt. Detta gäller om handläggare beställt utökad insats från utförare, annars ges ingen retroaktiv ersättning. När biståndshandläggarna tar beslut om insatser registreras detta i Treserva och då ändras ersättningen automatiskt utifrån det datum handläggaren registrerar. Beslut om förändrad insats påverkar ersättningen den kommande månaden. Vid oplanerad och planerad frånvaro registreras frånvaron via T reserva alternativt LOV-blankett. Rutinerna för att utförarna ska få ersättning för insatser enligt SoL och HSL ser olika ut. För insatser enligt SoL mäste de tidsatta insatserna skickas som ett uppdrag till enhetschef. Enhetschefen verkställer uppdraget och efter verkställighet Oktober 2014 Ulricehamns kommun 6 av 11 PwC

216 får utföraren ersättning för insatserna. För insatser enligt HSL skickar legitimerad HSL-personal, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast, ett uppdrag till utföraren med ett datum för när insatsen ska påbörjas. HSL-personalen skickar uppdraget direkt till hemtjänstgruppen som ska verkställa insatserna. Ersättning fås från startdatumet för insatsen. Varje månad tar assistenter och biståndshandläggare ut en sammanställning av beställda timmar till enhetschefen. Processchefen tar underlaget till politiken, vilket inte görs kontinuerligt. Uppgifter om i vilken omfattning ej utfört bistånd har påverkat ersättningen till utföraren har inte gått att fä fram efte1'som det inte finns systemstöd för det. L är, ui _J':i ti" r-' u' -.* ' *din* ä: t* :i i! På en övergripande nivå finns ingen direkt koppling mellan verksamhetssystemet Treserva och budgeteringen. Indirekt används Treserva genom att den biständsbedömda tiden registreras i systemet. Biståndsbedömd tid används som grund för analys och prognostisering av kommande års biständsbedömda volymer, vilket i sin tur påverkar det budgeterade personalbehovet. I de respektive verksamheterna används de uppskattade biständsbedömda timmarna. Dessa uppskattade timmar multipliceras med 1,429 för att få fram vilken bemanning som krävs. Varför siffran 1,429 används är inte fastslaget eller dokumenterat, och olika förklaringar förekommer. Dels att det är för att inkludera kringtiden som då uppskattas till 30 %, dels att det härrörs från en förändring som gjordes i samband med införandet av LOV.,'-;..i->. i.?ålgijifiiljizmrj UU r mc,f_r,r<-?.:" och l(fjrli'1l'.IiIUf På en övergripande nivå har Treserva ingen direkt koppling till uppföljning. Däremot finns ett indirekt samband i den ekonomiska uppföljningen genom den biständsbedömda tiden, dvs. beställningen, som registreras i systemet. Pä verksamhetsnivå har en uppföljning genomförts veckovis kring hur stor andel av den totalt arbetade tiden som utgjorts av beställd tid. För att komma fram till beställd tid multipliceras beviljad tid med 1,429. Dokumentation av metod vid detta arbete saknas. Denna veckovisa uppföljning visar att den tid som verksamheterna refererar till som beställd tid överstiger den totala arbetade tiden. I tabellen nedan kan värdtyngden uttryckt i Treservatimmar dvs. schablontimmar utifrån biståndsbedömda insatser utläsas: Avdelning SoL HSL Total tid i timmar Somatisk Demens Oktober 2014 Ulricehamns kommun 7 av 11 PwC

217 ;_',. f: 5=r:.'f r-?'53 Säbo Hemtjänst mellan (KPB). Biytpunkten och säbo hemtjänst för egen regi år 2013 visas i tabellen nedan. Resultatet fastställdes. ri per brukare kostnad :."' ii? if- Q *Ä '5 f; j; g." i.wf; med hjälp av extern konsult ett arbete lcring lcartläggning För är 2013 genomfördes av kommunens. Dygnskostnad Platskostnad Kostnad/timme Timmar/år Timmar/dygn Timmar/v ,6 18,1 Tabellen visar att brytpunkten där kostnad för hemtjänst och säbo är lika stora gär per är, ca 18 timmar per vecka. Om en brukare har fler vid 946 hemtjänsttimmar timmar blir kostnad för hemtjänst högre än kostnad för säbo. biståndsbedömda Inom säbo används timmar och ersättning utgår från dessa. Detta nivä. leder till att en exakt kostnad per brukare inte kan uppskattas på övergripande Kostnaderna i tabellen ett genomsnitt av samtliga brukare inom säbo. och delegerad HSL räknas samman passerade 13 brukare Om hemtjänstinsatser nivån som gör hemtjänst dyrare än säbo, 946 timmar per år. Sett till alla insatser i ordinärt boende, exempelvis dagverksamhet och korttidsboende inkluderat, så passerade 24 brukare nivån. Det saknas en statisk brytpunkt för vid vilken nivå uppgår till samma kostnad som säbo. Av denna anledning kan hemtjänstinsatser ingen beräkning av merkostnaden göras. J (~, f_.'{}!'» <r"2:;2':mu m'j'?,5r f. Uppgifter om restiden inom hemtjänsten mil av utförara. Anledningen i systemet inte registreras utan ingår i grundersättningen. ersättningsgmndande, restid saknas, däremot registreras till att restiden TES som kommer att införas. antal körda är för att restid inte är Det ska gä att registrera Kostnaden för bilar inom äldreomsorgen uppgick under år 2013 till tkr. Ibeloppet ingår kostnad för och fordonsskatt. drivmedel, hyra/ leasing, fordonsförsälning I I tabellen nedan kan bemmanning, boendeformerna beläggning samt beläggningsgraden på de olika avläsas: Beläggningsgrad Bemanning % 0,44 årsarbetare/plats Demens % 0,75 årsarbetare/ Korttid % 0,44 årsarbetare/plats Avdelning Antal Somatisk Oktober 2014 kommun Ulricehamns PwC platser plats 8 av 11

218 för demens- listas vårdtyngden I tabellen avdelningar: och somatiska Avdelning SoL HSL Total tid i timmar Somatisk Demens sjukhus kr till södra Älvsborgs l ses över 1 gång per år. av denna tid mäts ej i verksamheten, fastställas. kan inte kringtid anledning om vad att det även finns olika uppfattningar kan vi konstatera intervjuerna Utifrån. 5415:; :li ga; IK Utförd som lagras inte itreserva Uppgiften på särskilda boenden Biståndsbehovet il;p i i; _ N<1 kan utläsas genom att det betalades färdigbehandlade har blivit medicinskt för de personer Kostnaderna har en dygnsersättning. demensavdelningarna per timmar medan har tid och resurser beräknade avdelningarna De somatiska som ingår i kringtid. En uppskattning kan dock göras där arbetad tid ställs i förhållande till beviljad tid. Relevansen i detta antagande kan dock ifrågasättas då det förutsätter att all beställd inte kan säkerställas. tid utförs, vilket i dagsläget Statistik över arbetad tid är inte lättillgänglig. I 'I i.. l7'"r I-l.. v _ '7 _u_ xc.r :;;;!«' ;';s;f!r,. -.-W -I.»-2..g...1]-1 -':'."'. z."1 HA,angr I.. -v J: J Itabellen nedan listas den sammanvägda beläggningen på kommunens boenden 2013: under Beläggning Tomma % 4,5 (150) Demens % 9 Korttid % 2,9 (24) Avdelning Antal Somatisk platser platser (109) Slutsatsen som kan dras från tabellen är att beläggningen under 2013 har varit förhållandevis god. Beläggningen på de somatiska avdelningarna är högst och har lägst beläggning. På de somatiska avdelningarna innebär 97 korttidsboendena beläggning procents 109. Korttidsboendena av totalt har funnits 4,5 tomma innebär beläggningsgraden På demensavdelningarna årsbasis. platser att det i genomsnitt platser av 150 på 92 procent 9 tomma har lägst beläggningsgrad med 2,9 tomma platser av 24. korttid Utöver på korttidsenheten som ryms under rubrikerna ordinarie Oktober verkställts på andra somatisk och demens. Hade dessa vcrkstållts hade beläggningen överstigit enheter på 100 procent Ulricehamns PwC korttidsenheten har 1357 kortidsdygn kommun 9 av 11

219 Utifrån utdrag från Treserva kan vi konstatera att 19 personer ñck avslag på sina biståndsansökningai' under Samtliga ansökningar rörde sig om Säbo. Vårdform Antal avslag Beläggning Tomma platser Säbo 19 94,5 % 13,5 (259) Korttid 0 88 % 2,9 (24) *Två personer fick sina ansökningar beviljade efter att beslutet omprövades eller överklagades till förvaltningsrätten. I tabellen nedan kan omsorgsbehovet för de personer som fått avslag på sina ansökningar om Säbo avläsas. Omsorgsbehovet baserar sig på antalet beviljade hemtj änsttimmar. SoL HSL Totalt Medel Median 59,88 20:41 80,29 4:23 3:84 Oktober 2014 Ulricehamns kommun 10 av 11 PwC

220 4. Revisionell bedömning Med ledning av genomförd granskning menar vi att Treserva inte används på ett ändamålsenligt sätt för planering och uppföljning av verksamheterna. Vi konstaterar att den statistik som efterfrågades är svårtillgänglig, en bild som även bekräftas av de genomförda intervjuerna. Utifrån detta kan slutsatsen dras att Treserva inte används för uppföljning av verksamheten i någon större utsträckning. Vi ser även ett behov av att ta fram rutiner gällande rapportering av ej utfört bistånd och verkställd tid. Vi konstaterar att det inte finns något underlag för hur tidschablonerna i Treserva har fastställts. Vi noterar även att schablonerna räknades ner efter att LOV infördes vilket medför att insatserna i teorin ska genomföras med 70 procent av tiden innan LOV. Sammantaget gör vi bedömningen att schablonernas relevans kan ifrågasättas och att systemet inte är tydligt förankrat i hela vårdkedjan. Vi noterar även att behörighetsnivåerna i Treserva är relevanta och en stor del av rutinerna för rapportering är ändamålsenliga. Vi ser förbättringsmöjligheter när det gäller rapporteringen av oj utfört bistånd och verkställd tid med framtagande av rutiner. Biståndsbedömd tid används som grund för analys och prognostisering av kommande års biståndsbedömda volymer, vilket i sin tur påverkar det budgeterade personalbehovet. Utifrån vår granskning drar vi slutsatsen att Treserva används indirekt för budgetering. Vår samlade bedömning är att att Treserva inte används på ett ändamålsenligt sätt för planering och uppföljning av verksamheterna. Vi konstaterar att det finns bristande rutiner och många Utvecklingsområden. Vi rekommenderar därför kommunstyrelsen att se över tjdschablonerna och i detta arbete verka för att schablonerna är tydliga, relevanta och förankrade i verksamheterna. 7 oktober 2014 Bo Thörn Lars Näsström, My Nyström, Remmi Gimbm-n Projektledare Projektmedarbetare Oktober 2014 Ulricehamns kommun 11 av 11 PwC

221 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan för att motverka hemlöshet Dnr 2016/578 Sammanfattning Hemlöshet har blivit ett allt mer strukturellt problem och omständigheterna bakom detta berör flera områden, både arbetsmarknad, bostadsmarknad och migration. Insatser behövs samtidigt på flera nivåer i samhället. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan som ska ligga till grund för framtagandet av en modell för det förebyggande arbetet och för samverkan kring att motverka hemlöshet. Modellen ska omfatta vräkningsförebyggande arbete, samverkan och kartläggning. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Handlingsplan för att motverka hemlöshet Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Handlingsplan för att motverka hemlöshet antas.

222 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Handlingsplan för att motverka hemlöshet Diarienummer 2016/578, löpnummer 3199/ Sammanfattning Hemlöshet har blivit ett allt mer strukturellt problem och omständigheterna bakom detta berör flera områden, både arbetsmarknad, bostadsmarknad och migration. Insatser behövs samtidigt på flera nivåer i samhället. Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan som ska ligga till grund för framtagandet av en modell för det förebyggande arbetet och för samverkan kring att motverka hemlöshet. Modellen ska omfatta vräkningsförebyggande arbete, samverkan och kartläggning. Förvaltningens förslag till beslut Handlingsplan för att motverka hemlöshet antas. Ärendet Personer i hemlöshet har ofta en sammansatt social problematik och är i behov av olika vårdoch stödinsatser utöver bostaden. Hemlöshet innebär dock också, i allt större utsträckning, att det enda som saknas är en bostad och problematiken för dessa individer är den som direkt följer denna avsaknad. Antalet sociala kontrakt har ökat i Ulricehamn de senaste åren. Avsaknaden av en kommunal vision eller strategi i Ulricehamns kommun innebär att begreppet hemlös inte används i förvaltningen, statistik förs inte på övergripande nivå och kommunen har inte någon kartläggning eller helhetsbild av dess omfattning. Förvaltningen arbetar aktivt med bostadsfrågan inom flera olika verksamheter. Situationen som den ser ut idag, med många sociala kontrakt, specialbostäder och skyldigheten att bosätta anvisat antal nyanlända, innebär ett stort behov av intern och extern samverkan. Kommunen behöver få tillgång till bostäder på den öppna bostadsmarknaden och behöver således samarbeta med hyresvärdar. Med utgångspunkt i förslagen handlingsplan ska förvaltningen arbeta fram en modell för att motverka hemlöshet. Modellen ska dels omfatta vräkningsförebyggande arbete, en viktig del för att motverka hemlöshet, dels intern och extern samverkan kring arbetet och dels även att noga kartlägga problemets omfattning. Beslutsunderlag 1 Handlingsplan för att motverka hemlöshet Beslut lämnas till Socialchef Maria Jonsson Socialchef Jennifer Leijon Planeringsledare Sektor välfärd

223 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET ANTAGET AV: [Klicka här och skriv] DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: [Klicka här och skriv funktion] GÄLLER TILL OCH MED: [Fyll i år enligt ÅÅÅÅ]