ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Underlag för Behovsanalys 2014

2 Producerat av Ledningskansliet, Örebro läns landsting Mars 2014

3 3

4 Innehåll Förord... 6 Inledning... 8 Befolkningsundersökningar i länet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Den ojämlika hälsan kvarstår Levnadsvanor Rökvanor Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Sjukdomar Övervikt och fetma Hjärt- och kärlsjukdomar Akut hjärtinfarkt kranskärlssjukdom Stroke Diabetes Cancersjukdomar Bröstcancer Kolorektal cancer Prostatacancer Lungcancer

5 Lungsjukdomar Astma bronkiale Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sjukdomar i rörelseapparaten Artros ledsvikt Höftfrakturer Psykiska sjukdomar Depression Ångest Psykoser Psykisk ohälsa med ett samtida beroende av alkohol/droger av den art att det fordrar ett möte med den specialiserade beroendepsykiatrin Demenssjukdomar Multisjuka/mest sjuka äldre Influensa Antibiotikaresistenta bakterier Sexuellt överförbara infektioner Munhälsa Konsumtion av vård och läkemedel Framtidsfrågor/utmaningar Referenser

6 Förord Denna version av underlag för behovsanalys är den sjätte i ordningen. År 2005 presenterades den första rapporten. Uppdateringar har sedan gjorts åren 2006, 2007, 2009 och Målsättningen med rapporterna är att ge ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen för olika former av behovsanalyser. Behovsanalyser som i sin tur är en del i planering och prioritering av framtida insatser inom hälso- och sjukvården. Behovsbeskrivningarna har förankrats bland dem som är verksamma inom respektive områden i hälso- och sjukvården. En del av texterna är skrivna av verksamhetsföreträdare och andra är granskade av verksamhetsföreträdare. En målsättning i arbetet har varit att texterna ska vara kortfattade och utan facktermer så långt som möjligt. Det är ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion som ansvarar för texterna och eventuella felaktigheter eller otydligheter i texterna är följaktligen kansliets ansvar. Denna rapport har tagits fram av ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion. Ansvariga för arbetet är Inger Nicolas och Katrin Boström. Övriga medverkande är Elizabeth Nyström, Carina Persson, Gunnar Ekbäck, Lars Hagberg, Margareta Lindén- Boström, Marie Nybäck och Jan Rosengren inom respektive kunskapsområde. De verksamhetsföreträdare som deltagit i arbetet är: Ingmar Näslund, kirurgiska kliniken, USÖ Anna Nordenskjöld, kardiologiska kliniken, USÖ Britta Ryttberg, kardiologiska kliniken, USÖ Peter Appelros, neurokliniken, USÖ Sven Röstlund, Primärvården ÖLL Erik Schvarcz, medicinska kliniken, USÖ Stefan Jansson, Brickebackens vårdcentral, Örebro Göran Liljegren, kirurgiska kliniken, USÖ Kenneth Villman, onkologiska kliniken, USÖ Peter Matthiessen, kirurgiska kliniken, USÖ Ove Andrén, urologiska kliniken, USÖ Swen-Olof Andersson, urologiska kliniken, USÖ Jan-Erik Johansson, urologiska kliniken, USÖ Bengt Ehrnström, onkologiska kliniken, USÖ Maria Rönnqvist, lungklinike,n USÖ Erik Lundin, onkologiska kliniken, USÖ Lennart Nilholm, lungkliniken, USÖ Peter Engfeldt, allmänmedicinskt forskningscentrum, ÖLL Gunnar Bergentz, ortopediska kliniken, USÖ Lennart Svärd, Primärvården, ÖLL Fides Schückher, Psykiatrin, ÖLL 6

7 Petra Reuling, Psykiatrin, ÖLL Spyridon Kilaidakis, Psykiatrin, ÖLL Örjan Andersson, Psykiatrin, ÖLL Nils-Olof Hagnelius, geriatriska kliniken USÖ Mikael Rizell, medicinska kliniken, USÖ Torbjörn Norén, infektionskliniken, USÖ Bo Söderquist, laboratoriemedicinska länskliniken, ÖLL Hans Fredlund, laboratoriemedicinska länskliniken, ÖLL Margret Lindberg, hudkliniken, USÖ My Falk, hudkliniken, USÖ Vi tackar alla som deltagit i arbetet med detta dokument. Jihad Menhem Ordförande i Nämnden för folkhälsa Olle Bingerud Direktör, Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion 7

8 Inledning Våren 2003 presenterades för första gången för politiker i Örebro läns landsting en övergripande beskrivning av hälsoläget i Örebro län, framförallt baserad på data ur folkhälsoundersökningar som genomförts i Örebro län, offentliga register och rapporter. För att komma vidare mot mer konkreta planeringsunderlag redovisades våren 2005 rapporten, Behovsanalys i sikte underlag för behovsanalys. Nämnden för folkhälsa har i uppdrag att låta kartlägga och beskriva medborgarnas behov av hälso- och sjukvårdens insatser. Syftet är att de framtagna beskrivningarna av olika sjukdomstillstånds förekomst och vårdbehov ska vara till stöd i en behovsanalys. Aktuell rapport är en uppdatering av tidigare rapporter med syftet att beskriva levnadsvanor, livsvillkor och ett antal sjukdomsgrupper hos befolkningen. Nya effektiva metoder för diagnos och behandling innebär att hälso- och sjukvården kan förebygga, bota och lindra en större mängd av sjuklighet i befolkningen. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för så många. En utveckling som med största sannolikhet kommer att fortsätta. Denna utveckling av nya behandlingsmetoder, inklusive läkemedel, är den största kostnadsdrivande faktorn inom hälso- och sjukvården och har ökat prioriteringsfrågans aktualitet. Gruppen äldre i befolkningen ökar både till antalet och i andel av befolkningen samtidigt som nya typer av sjukdomar och ökade anspråk från befolkningen kommer att medföra att efterfrågan av hälso- och sjukvård förändras och innebära stora utmaningar i planeringen av hälso- och sjukvården. Oavsett hur hälso- och sjukvården kommer att utvecklas kommer de ekonomiska resurserna för att möta framtidens utveckling att vara begränsade. Därför kommer ekonomisk styrning även fortsättningsvis att vara en stor och viktig del i planering av hälso- och sjukvården. Styrande dokument I WHO:s rapport World Health Report 2000 anges att hälso- och sjukvårdssystemets mål först och främst är att förbättra och behålla hälsan i befolkningen, sedan att svara mot befolkningens förväntningar och att skydda människor från ekonomisk belastning vid sjukdom eller behov av vård. Det är en självklarhet att en bättre hälsa är huvudmålet för hälso- och sjukvården. Andra samhällssystem har också en viktig roll att förbättra hälsan hos befolkningen även om detta inte är dess primära mål, till exempel så har utbildningssystemet en stor inverkan på hälsan i befolkningen men huvudmålet är att ge utbildning. Historiskt kan konstateras att de viktigaste insatserna för att främja hälsan i ett befolkningsperspektiv har varit förbättringen av bostadsstandard, tillgången till rent vatten och avloppssystemens utbyggnad under den första hälften av 1900-talet. 8

9 Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger mål och inriktning för den svenska sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. År 1997 beslutade riksdagen om en värdegrund för planering, styrning och genomförande av hälso- och sjukvården, som utrycks i tre inbördes rangordnade principer, den så kallade etiska plattformen: Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen En rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. År 2003 antog riksdagen folkhälsomålet med elva målområden, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålet och dess målområden utgår från hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i samhället och de levnadsvanor som ökar eller minskar hälsan. Ett av målområdena har en direkt hänvisning till hälso- och sjukvården, målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård har en vidare roll i förebyggande av sjukdom och skada och främjande av hälsa. Målet för hälso- och sjukvården blir därför ett förbättrat hälsotillstånd i befolkningen och inte bara en ökad produktion av behandlingar, patientbesök eller ingrepp. Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största hälsopotential. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I slutet av 1990-talet beslutade Örebro läns landsting och länets kommuner om en folkhälsoplan för Örebro län. Nu gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län är antagen av landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar. Kommunerna, landstinget och länsstyrelsen har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet. Men även en rad andra myndigheter och organisationer har ett ansvar som berör ett eller flera målområden. Folkhälsoplanen följs av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet. 9

10 Behovs- och befolkningsinriktning Behov är ett svårfångat begrepp. I det här sammanhanget innebär det att i behovsanalysen ingår en sammanvägning av normativa behov, önskemål, värderingar, och ej uttryckta behov. Att ha en behovs- och befolkningsinriktning innebär att istället för att utgå från organisationens möjligheter så fokuserar man på att identifiera befolkningens behov av hälso- och sjukvård och att formulera mål utifrån dessa behov. Verksamheternas utbud och begränsningar formas med dessa mål som utgångspunkt. Hälsoinriktning Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att producera hälsa och inte sjukvård. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser men också genom att stödja den enskilde länsinvånaren att själv bevara och erhålla så god hälsa som möjligt. Som nämnts ovan betonar ett av målområdena i det nationella folkhälsomålet att vården är en viktig del i det förebyggande arbetet. Så har historiskt skett inom flera områden som till exempel barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, tandhälsovården för barn- och ungdomar, tobakspreventiva enheter och i enskilda möten med patienter. Hälso- och sjukvårdens mål behöver utformas mer hälsoinriktat och hälso- och sjukvårdens delaktighet i samhällets förebyggande arbete måste öka för att kunna nå det övergripande målet en bättre hälsa för länsinvånarna. Kunskapsbasering Att landstingets insatser ska vara kunskapsbaserade kan ses från minst två utgångspunkter. Den första är att den politiska processen grundar beslut om prioriteringar och styrning utifrån så goda kunskapsunderlag som möjligt. Den andra är att alla åtgärder inom hälsooch sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. På senare år har detta utvecklats och förtydligats i det som benämns evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Idag används inte tillgängliga forskningsresultat i tillräcklig utsträckning. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder som är föråldrade, men som har blivit rutin, fortsätter man att använda. Det finns därför behov av en ständig omprövning av om aktuella åtgärder verkligen gör den nytta som vi tror och hoppas. Att tillämpa evidensbaserad vård innebär att bygga behandlingsbeslut på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Ökad dialog mellan politiker, vårdens professioner och medborgare En förutsättning för att de tre ovanstående perspektivförskjutningarna (behovs- och befolkningsinriktning, hälsoinriktning och kunskapsbasering) ska kunna ske är att mötesplatser för dialoger etableras. De olika aktörerna politiker, vårdens professioner, administratörer och medborgare har olika roller och deras perspektiv bör klarläggas. En central del i styrningen av hälso- och sjukvården är att finna arenor där olika röster blir hörda och med dialoger som präglas av öppenhet, etik och kunskapsbasering. I dessa dialoger bidrar 10

11 aktörerna med olika kunskap om: sjukdomars och ohälsans förekomst och utbredning samt konsekvenser för dem som drabbas vilka metoder som finns för diagnos, behandling och prevention samhällsekonomiska konsekvenser medborgarnas, inklusive patienternas, åsikter och önskemål om vårdens innehåll samt innebörden av att leva med en funktionsnedsättning eller sjukdom politiska värderingar. Ökade anspråk från en välinformerad befolkning Tillgången på kunskap och information ökar hela tiden. Sannolikt innebär det att hälsooch sjukvårdpersonalens kunskaper och förslag på åtgärder kommer att ifrågasättas i ännu större utsträckning i framtiden. Å andra sidan så kan en välinformerad patient eller anhörig innebära en högre grad av delaktighet i vården, vilket måste anses vara en positiv utveckling. Trots informationsteknologins utveckling och utbredning kommer ändå en del av befolkningen inom överskådlig framtid inte att ha tillgång till information eller möjlighet att ta till sig information via nya tekniker. Vårdens olika nivåer Specialistnivå Första linjen Generellal insatser Egenvård 11

12 Egenvård Egenvård är de åtgärder som den enskilde själv kan utföra vid enkla och vanliga sjukdomar och skador, det vill säga insatser som en individ kan utföra för att behandla sig själv till skillnad från det som utförs av hälso- och sjukvården. Egenvård innebär också att känna till när man ska vända sig till sjukvården. Råd för egenvård finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats för hälso- och sjukvårdsinformation, 1177 Vårdguiden. Även apotekens personal har kunskap och erfarenhet för att ge råd om hur man både förebygger och behandlar enklare åkommor. Generella insatser Med generella insatser menas resurser som samhället satsar och som når ut till hela befolkningen, till exempel mödra- och barnhälsovård, förskoleverksamhet, skola och skolhälsovård till föräldrar, barn och ungdomar. Första linjen vårdens basnivå Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter (t.ex. elevhälsa och primärvård) som har i uppgift att först ta emot den som mår dåligt oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ger insatser när någon har ett problem som personen själv eller någon annan (t.ex. närstående) söker hjälp för, eller som på annat sätt blivit uppenbart. Bra stöd och/ eller insatser som erbjuds i tidigt skede inom ramen för en tydlig första linje kan förebygga utveckling av allvarligare problematik och kan avlasta specialistnivån. Specialistnivån kan på så sätt få bättre förutsättningar både för tillgänglighet och för spetskompetens. Primärvård Begreppet primärvård betecknar inte en organisationsform utan den vårdnivå som ska kunna tillgodose befolkningens behov av grundläggande hälso- och sjukvård. Primärvården utgör basen och ska svara för förebyggande insatser, medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering. Vårdcentralerna är basen i länets sjukvård. I Örebro län finns ett trettiotal vårdcentraler. Alla länsinvånare är listade på en vårdcentral. Hälsoval Örebro län innebär att den som bor i Örebro län har rätt att fritt välja vilken vårdcentral man vill vara listad på. Mödrahälsovården, barnhälsovården och ungdomsmottagningarna är delar som organisatoriskt finns inom primärvården. Specialistsjukvård Om man behöver mer specialiserad vård än vad primärvården erbjuder kan man remitteras till andra specialister, oftast till mottagningar på sjukhusen. Remiss behövs inte för gynekologi, mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar (STD-mottagning), barnmedicin och psykiatri. 12

13 I länssjukvården ingår specialistsjukvård som både kan ges i sluten sjukhusvård och på mottagning. Den högspecialiserade vården är ytterligare en del av specialistsjukvården och utförs emellanåt i annat län. Befolkning Under de kommande tio åren förväntas folkmängden i Sverige öka med över personer. Befolkningen kommer att öka i alla åldersklasser och störst blir ökningen i den äldsta åldersklassen vilket leder till att befolkningens åldersstruktur förändras. År 2060 förväntas det vara drygt en miljon fler i de äldsta åldersklasserna än idag. Antalet barn och unga och antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna kommer att öka med ungefär en halv miljon vardera. Denna utveckling medför att andelen äldre väntas öka och andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna väntas minska samtidigt som andelen barn och unga kommer att vara lika stor som idag. Sverige har en av världens äldsta befolkningar. Cirka 20 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, var tionde av dem som är 65 år eller äldre är utländsk medborgare eller född utomlands. År 2020 beräknas att en miljon svenskar kommer att vara 75 år eller äldre, vilket innebär en fördubbling av denna åldersgrupp under de senaste 50 åren. Det är andelen äldre över 85 år som ökar mest. Många människors fysiska och psykiska funktioner är idag oförändrade fram till års ålder. Flera undersökningar visar att äldre ofta beskriver sin hälsa som god och att den även mätt i objektiva mått kan betraktas som god. Troligen beror detta på att förebyggande insatser, effektiva behandlingsmetoder i hälsooch sjukvården och människors egna initiativ haft en god effekt på hälsoutvecklingen för äldre. En individ konsumerar mest sjukvård under sitt sista levnadsår, något som framförallt gäller äldre. Örebro län, och de flesta av länets kommuner, har en större andel i befolkningen som är 65 år eller äldre jämfört med riket. 13

14 Procentuell fördelning av olika åldersgrupper i länets kommuner, länet och riket den 31 december 2012 Kommun Lekeberg 19,4 9,8 23,5 26,8 20,5 Laxå 14,2 9,9 18,3 30,1 27,5 Hallsberg 17,4 11,3 22,0 27,7 21,6 Degerfors 15,2 10,8 19,5 28,9 25,6 Hällefors 13,7 12,3 17,6 27,9 28,5 Ljusnarsberg 13,0 10,0 17,5 30,6 28,9 Örebro 18,4 13,5 27,1 23,5 17,5 Kumla 20,5 11,6 25,3 24,3 18,3 Askersund 15,9 9,5 18,7 29,8 26,0 Karlskoga 16,5 11,2 21,7 26,4 24,3 Nora 17,1 10,9 20,1 27,0 24,8 Lindesberg 16,8 11,7 21,6 26,8 23,1 Örebro län 17,7 12,3 24,2 25,4 20,6 Riket 17,9 11,9 25,7 25,4 19,1 Källa: SCB. Genus För att hälso- och sjukvården ska svara mot medborgarnas behov är det viktig att identifiera och analysera kunskaper om könsskillnader. I ett sjukvårdsperspektiv så kan t.ex. konstateras att kvinnor söker sjukvård mer än män. Kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män, men männen får oftare nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor rapporterar också mer problem med kvalitetsbrister i vården än män. Att kvinnor i genomsnitt lever längre än män gör att andelen kvinnor är högre bland de äldre än andelen män. Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets årsrapport 2013 om folkhälsan i Sverige konstaterar att det finns fler orostecken för hälsoutvecklingen hos kvinnor än hos män, bland annat inom följande område: Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar inte lika snabbt bland yngre kvinnor som bland män i samma ålder. Sämre hälsoutveckling bland kvinnor med kort utbildning. Ökad psykisk ohälsa framförallt bland unga kvinnor. Kvinnor är mer utsatta för våld i hemmet. Etnicitet Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle med drygt en miljon invånare, cirka 15 procent, födda utomlands. Forskning har visat att det finns en ojämlikhet i hälsa kopplat till etnisk tillhörighet. Gruppen utlandsfödda är en mycket heterogen grupp och det finns stora skillnader avseende hälsa mellan olika etniska grupper. Av de utlandsfödda har 14

15 många grupper sämre hälsa än den svenskfödda befolkningen. Skillnaderna i hälsa beror på faktorer som: de levnadsförhållanden som rådde i det land personen kommer från, migrationsprocessen, tillvaron i det svenska samhället, t.ex. ohälsosamma levnadsvanor, ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet och språksvårigheter. Kunskaper om utlandsföddas situation är viktigt att ha med i planeringen av den framtida hälso- och sjukvården särskilt mot bakgrunden att andelen utlandsfödda ökar i Sverige. Utrikes födda i Örebro län 2012 andel (%) Leke- Laxå Halls- Deger- Hälle- Ljusnars- Örebro Kumla Asker- Karl- Nora Lindesberg berg fors fors berg sund skoga berg 4,0 11,3 10,5 11,5 15,6 12,7 15,3 10,6 5,6 12,4 10,3 11,8 Länet Riket 13,0 15,4 Källa: SCB Hälsan och dess bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer för hälsa är faktorer i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Till exempel är kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boendemiljö faktorer som har påverkan på livsvillkoren. Befolkningens hälsoutveckling har grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen och påverkar också direkt behoven av hälso- och sjukvård. Medellivslängd och självskattad hälsa är mått som ur olika aspekter ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen. Utbildningsnivå och inkomst har betydelse för hälsa och medellivslängd. Personer med lägre utbildningsnivå och personer med sämre ekonomiska förhållanden rapporterar i större utsträckning ohälsa än personer med högre utbildning och personer med goda ekonomiska förhållanden. Vissa grupper bland personer med utländskt ursprung, personer med hbt-identitet (homosexuella, bisexuella och transpersoner) och personer med funktionsnedsättning rapporterar också sämre hälsa än övriga befolkningen. 15

16 Andel (%) höginkomst- respektive låginkomsttagare i Örebro län 2011 Inkomsttagare i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Andel (%) Höginkomsttagare * Låginkomsttagare * Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Lekeberg 7,0 20,8 14,1 17,0 10,6 13,7 Laxå 5,3 20,9 13,6 15,6 9,5 12,3 Hallsberg 5,7 23,2 14,8 18,7 14,3 16,4 Degerfors 5,0 21,3 13,5 17,8 14,0 15,8 Hällefors 4,8 14,0 9,6 23,8 16,4 19,9 Ljusnarsberg 5,0 15,5 10,4 20,7 18,9 19,7 Örebro 9,8 24,3 17,0 24,0 19,9 22,0 Kumla 6,0 24,5 15,4 17,3 11,8 14,5 Askersund 6,0 27,9 17,2 17,6 11,2 14,3 Karlskoga 7,8 24,8 16,5 17,0 13,7 15,3 Nora 8,2 25,2 16,6 18,3 15,2 16,8 Lindesberg 7,5 23,7 15,9 19,9 15,9 17,8 Källa: FHI * Med höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna. Inkomstnivåerna var minst kr för år * Med låginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna. Inkomstnivåerna var kr för år Ohälsosamma levnadsvanor (hälsorisker) återfinns till största delen bland personer som också är socialt utsatta. En ansamling av ohälsosamma levnadsvanor, och att samtidigt sakna den skyddsfaktor som en god social situation innebär, medför en ökad risk för att utveckla ohälsa. Utbildning, social position på arbetsmarknaden samt den ekonomiska situationen hänger starkt samman med ansamling av ohälsosamma levnadsvanor. I Örebro län finns betydande variation mellan kommunerna avseende andel som är arbetslösa (inklusive de som är i arbetsmarknadsprogram) i åldersgruppen år. Lägst andel finns i Lekebergs kommun med 3,9 procent och högst andel i Hällefors med 9,9 procent. Andelen för hela länet är 7,4 och för riket 6,5 procent (årsmedeltal 2012). Medellivslängden ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen i ett land. I Sverige fortsätter medellivslängden att öka och ökningen har varit snabbare hos män än hos kvinnor. Den viktigaste förklaringen till ökningen är den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar. För både kvinnor och män gäller att ju högre utbildning desto gynnsammare utveckling av medellivslängden. Skillnaderna i livslängd mellan personer med kort och lång 16

17 utbildning är större än skillnaderna mellan könen. I Sverige är medellivslängden för kvinnor 83,3 år och för män 79,3 år. Inom Örebro län finns stora skillnader i medellivslängd mellan män och kvinnor i olika kommuner. Medellivslängden är högst i Lekeberg med 83,8 år för kvinnor och 80,1 för män och lägst i Ljusnarsberg med 82,3 år för kvinnor och 74,6 år för män. Dödligheten är högre bland personer med kort utbildning än bland dem som har en lång utbildning. Skillnaden är tydligast i yrkesverksamma åldrar där dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med endast grundskoleutbildning jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. Hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar är vanligast bland dem med kortast utbildning och minst vanligt bland dem med längst utbildning. Kvinnor med kort utbildning har haft den sämsta utvecklingen över tid. Utbildningsnivå år i Örebro län år 2012 Andel (%) Kvinnor Män För- Gymnasial Efter- För- Gymnasial Efter gymnasial gymnasial gymnasial gymnasial Lekeberg 9,5 22,5 22,5 16,4 24,7 9,6 Laxå 12,4 24,9 12,6 15,6 21,9 4,4 Hallsberg 11,9 22,7 16,1 16,7 24,4 7,9 Degerfors 12,0 22,1 13,0 15,9 23,1 5,3 Hällefors 11,3 22,4 13,2 13,2 25,5 6,0 Ljusnarsberg 13,3 20,7 12,8 16,0 19,5 6,2 Örebro 6,9 17,7 31,3 10,1 21,6 20,8 Kumla 9,8 23,5 19,2 13,1 25,1 10,0 Askersund 11,3 24,0 17,6 16,3 21,7 7,2 Karlskoga 10,0 22,3 17,7 10,8 23,8 11,1 Nora 8,3 20,7 23,6 12,5 22,2 10,9 Lindesberg 9,8 22,0 19,0 13,6 23,6 8,6 Örebro län 8,7 20,1 24,6 12,0 22,6 14,7 Riket 8,0 19,7 28,1 11,8 21,1 19,2 Källa: SCB. Vad är hälsa? En mycket använd definition av hälsa är WHO:s Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. 17

18 Hälsa kan också ses med ett holistiskt synsätt. Med "holistiskt" menas i det här fallet att synsättet omfattar flera aspekter och dimensioner. En individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha god hälsa medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Den holistiska ansatsen har sin grund i en humanistisk inriktning snarare än i en biomedicinsk. Utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom som i det biomedicinska synsättet. Figur 2: Hälsa ur ett holistiskt perspektiv Olika hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador etc.) kan klassificeras genom WHO:s internationella klassifikationer: Med stöd av ICD-10 (förkortning för International Classification of Diseases, Tenth Revision), klassificeras sjukdomstillstånd/diagnoser. DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of mental disorders) klassificerar psykiatriska symtom och diagnoser. ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) klassificerar funktionshinder och funktionsnedsättning. Dessa WHO-klassifikationer ger möjlighet att beskriva och jämföra befolkningsgruppers hälsa. En kombination av information om dödlighet och sjuklighet (genom ICD-10 och DSM-5) och om hälsoföljder (genom ICF) kan ge sammanfattande folkhälsomått på hälsoläget och dess fördelning hos olika befolkningsgrupper. Vilken funktionsförmåga eller funktionshinder en person upplever, i relation till olika aktiviteter och delaktighet, bör ses som resultat av en dynamisk interaktion mellan hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador, trauma etc.) och kontextuella faktorer (personliga faktorer och omgivningsfaktorer). Personliga faktorer är t.ex. personens ålder, kön, sociala status, livserfarenheter osv. Omgivningsfaktorer kan påverka underlättande eller hindrande i form av olika inslag i den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen. 18

19 Idag är de vanligaste orsakerna till inskränkt delaktighet/aktivitetsförmåga depressiv episod, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress samt ryggvärk. Personer med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen. Särskilt utsatta tycks personer med psykisk funktionsnedsättning vara. Av de pågående sjukfallen i Örebro län 2013 svarar psykisk ohälsa för cirka 40 procent av fallen och sjukdomar i rörelseorganen för cirka 25 procent av fallen. Aktivitetsnedsättning (Sverige) Samtliga 16+år Män Kvinnor Källa SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 19

20 Boende, ekonomi och utbildning (%) Övriga 1 funktions- 2 funktionsbefolkningen hinder hinder Boende I villa Trångbodd 4 2,4 2,7 Ensamboende 20 32,5 41 Ekonomi Ekonomiska problem 16+ 5,6 7,6 10 Ekomomiska problem utländsk bakgrund 9,4 11,4 13 Saknar kontantmarginal 14,4 23,1 31 Utbildning Förgymnasial som högst avslutade år Eftergymnasial år Källa SCB: ULF-undersökningen år Hälsa och livskvalitet Oavsett människors situation och framtidsperspektiv så finns det alltid någonting som går att förbättra för att öka livskvaliteten. Livskvalitet handlar därför inte enbart om frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning, vilket inte betyder att sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vara synonymt med låg livskvalitet eller vice versa. En funktionsnedsättning behöver inte automatiskt innebära sämre hälsa men funktionsnedsättningen kan vara en hälsorisk. Detta förutsätter att vi bortser från begränsningar och problem och i stället utgår från individens resurser och möjligheter. Den enskilda individens mål i livet och levnadsstandard är faktorer som påverkar livskvaliteten likväl som den egna uppfattning om hur livet är, var i livet personen befinner sig, vilken kultur personen lever i och vad personen har för värderingar. Livskvalitet är särskilt viktigt ta hänsyn till i möten med människor med nedsatt funktion eller sjukdom, problem som oftast ökar med stigande ålder. Det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som dålig än att den övriga befolkningen gör det, och den självupplevda ohälsan är störst hos personer med rörelsenedsättning. 20

21 Barn och ungdomar I barndomen skapas förutsättningar för en god hälsa under resten av livet. De viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barns och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor och genom åtgärder som främjar miljön i hemmet, förskolan och skolan. Nära en fjärdedel av eleverna i årskurs nio når inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Andel (%) elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen läsåret 2012/2013 Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Flickor Pojkar Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Riket Källa: SIRIS, Skolverket. Svenska barns hälsa är i flera avseenden bland den bästa i världen. Vi har låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall, hög andel vaccinerade barn och en jämförelsevis låg andel barn som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Problemen har förskjutits under de senaste årtiondena, från fysisk ohälsa mot psykosocialt betingade besvär. Det har blivit vanligare att ungdomar uppger att de är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. De flesta hälsoproblem är vanligare bland barn och unga som lever under mindre gynnsamma sociala förhållanden. Om man jämför svenska barn och ungdomar med olika sociala förutsättningar, mätt till exempel utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, yrke eller inkomst, visar det sig att dödlighet och fysisk ohälsa är 30 procent vanligare bland dem med sämre sociala förutsättningar. Även psykisk ohälsa, olika riskfaktorer för ohälsa och självtillfogade skador är markant vanligare. Hälsorisker för barn och ungdom kan inte 21

22 ensidigt hanteras inom hälso- och sjukvården utan samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst är nödvändig. Barn till lågutbildade och/eller personer med låg inkomst har dessutom sämre möjligheter att avsluta skolan med fullständiga betyg. Andelen barn/unga med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, från att vara cirka 6 procent bland de yngsta till 17 procent i åldersgruppen 16 år. I åldersgruppen 20 till 24 år är andelen 26 procent. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste funktionsnedsättningarna. Det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt hälsa. Barn med funktionsnedsättning bor i högre grad med endast en av sina föräldrar, jämfört med andra barn. Infektioner är den vanligaste orsaken till sjukdom hos barn och då handlar det oftast om övergående förkylningar, öroninflammationer och mag- och tarminfektioner. Astma, allergisnuva och eksem är vanliga kroniska sjukdomar som ofta debuterar i barnaåren. Astma och allergier står för hälften av barns långvariga sjukdomar och besvär och är därmed de vanligaste funktionsnedsättningarna eller är anledningen till att de tar medicin dagligen. Sverige har efter Finland världens högsta frekvens av insjuknande i typ 1-diabetes bland barn. Orsakerna till att det är så vanligt i vårt land är inte kända. Typ 2-diabetes som är kopplad till barnfetma har ökat bland barn och tonåringar. Att många är överviktiga redan i unga år innebär en risk för en framtida sämre folkhälsa. Andelen barn som söker psykiatrisk öppenvård ökar. Allra mest ökar andelen barn som söker för utredning av ADHD något som medfört att andelen barn som får diagnosen ADHD ökat kraftigt. Den mest förekommande sexuellt överförda infektionen, klamydia, är vanligast i åldersgruppen år. Tandhälsan fortsätter att förbättras bland barn och unga och allt fler är kariesfria. Spädbarnsdödligheten, 0 1 år, har minskat under lång tid i Sverige. De vanligaste dödsorsakerna bland barn, 1 14 år, är olyckor och tumörsjukdomar (cancer) och dödligheten har minskat under lång tid. Bland unga år är olyckor och självmord de främsta dödsorsakerna. Unga vuxna Bland de vanligaste sjukdomarna är kroniska sjukdomar som förvärvats under tidigare levnadsår. Jämförelsevis få hjärtinfarkter och stroke inträffar i yngre åldrar, och det är vanligare med insjuknande i stroke än i hjärtinfarkt. Cancersjukdomar är inte vanligt förekommande bland unga vuxna men maligna melanom, bröstcancer hos kvinnor och andra könsspecifika cancerformer hos kvinnor och män förekommer. Ungdomar och unga vuxna vårdas oftare för trafikolyckor än andra åldersgrupper, dock har sjukhusvård till följd av trafikolyckor minskat under senare år. Unga, år, är den åldersgrupp som oftast utsätts för övergrepp, män misshandlas utomhus och kvinnor utsätts för våld i nära 22

23 relationer och sexuellt våld. Vård för narkotikadiagnoser ökar snabbt bland både unga kvinnor och män. Dödligheten är nästan dubbelt så hög bland unga män som bland unga kvinnor. Dödligheten är högre i olyckor, självmord och alkoholrelaterade orsaker hos unga män medan cancerdödligheten är högre bland unga kvinnor. Cancerdödligheten relaterar främst till bröstcancer och andra könsspecifika cancerformer. Psykisk ohälsa har ökat över tid. Mest besvär av ängslan, oro och ångest rapporteras bland kvinnor i åldern år. Det finns inga entydiga förklaringar eller förklaringsmodeller som utifrån analyser och fakta kan ge svar på vad som är orsaker bakom utvecklingen. Det är värderingar av olika faktorer på individ-, familj- och samhällsnivå som avgör vad man anser vara orsaksbakgrund. I grunden är det en påverkan på en eller fler av hälsans bestämningsfaktorer (socialt nätverk/familj, levnadsvanor, livsvillkor och strukturellt/samhället). Statens folkhälsoinstitut gjorde år 2009 en sammanställning av hälsosituationen bland unga homo- och bisexuella personer, år. Sammanställningen visade att det är tre gånger vanligare med dålig hälsa bland dem än bland heterosexuella och nedsatt psykiskt välbefinnande är dubbelt så vanligt. Unga homo- och bisexuella utsätts betydligt oftare för hot om våld och fysiskt våld än heterosexuella i samma åldersgrupp. Vuxna Kvinnor är i snitt sju till åtta år äldre än män när de insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och insjuknandet ökar hos båda könen efter 45 års ålder. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. Kärlkramp är en vanlig sjukdom som har samband med till exempel rökning, dåliga matvanor och stress. Jämförelsevis få hjärtinfarkter inträffar i yngre medelåldern. Insjuknande i hjärtinfarkt har minskat över tid hos män i förvärvsaktiv ålder medan det hos kvinnor i samma åldersgrupp inte ses någon minskning. Insjuknande i stroke ibland yngre förvärvsarbetande åldrar har ökat, tydligast bland dem med förgymnasial utbildning. Bland de äldre i yrkesverksam ålder minskar insjuknandet i stroke bland män men inte bland kvinnor. Sjukdomar i matsmältningsorganen (magsår, ljumskbråck och gallsten) förekommer oftare i åldersgruppen år jämfört med andra åldersgrupper. Sjukdomar i muskler, skelettet och bindvävssjukdomar är vanliga hos kvinnor upp till 74 år. Ont i nacke, axlar och rygg är mycket vanliga besvär som sällan beror på någon sjukdom. Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Artros är vanligast i fingerleder, knäleder och höftleder. Det är ungefär lika många kvinnor och män som får sjukdomen. Det är ovanligare att få artros om man är yngre än 50 år. Ledgångsreumatism debuterar oftast i 50-årsåldern och drabbar kvinnor mer än dubbelt så ofta som män. Typ 2-diabetes debuterar oftast i vuxen ålder. Övervikt, stress och rökning ökar risken för att få typ 2-diabetes. KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) orsakas framför allt av tobaksrökning och utvecklas långsamt under flera år. KOL är ovanlig före 40 års ålder. 23

24 Vanligaste dödsorsaken bland vuxna är cancersjukdomar och fler kvinnor än män dör i cancer. Män har högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och alkoholrelaterade orsaker än kvinnor. Äldre När det gäller minskningen av insjuknande i hjärtinfarkt står män efter pensionsåldern för den mest positiva utvecklingen. Risken för stroke ökar med stigande ålder, de flesta nyinsjuknandena sker efter 65 års ålder. Insjuknandet i stroke har minskat över tid, snabbare bland män än bland kvinnor. Höftfrakturer är vanligt bland de äldsta och är ofta ett symtom på benskörhet (osteoporos). Risken för höftfraktur har minskat och förstagångsfrakturerna inträffar senare i livet. Trots den minskade risken har antalet höftfrakturer ökat i befolkningen över 85 år. Övriga sjukdomar som förekommer hos äldre är vissa infektionssjukdomar, parasitsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen som influensa, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och astma. Cancer är den vanligaste dödsorsaken hos äldre, följt av hjärt-kärlsjukdomar. Alkoholdödligheten har ökat främst bland kvinnor men fler män än kvinnor dör av alkoholrelaterade sjukdomar. Bland de allra äldsta är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Självmord är vanligare bland de allra äldsta männen jämfört med män i yngre åldrar. 24

25 Befolkningsundersökningar i länet Till avsnittet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? används information från de befolkningsundersökningar som genomförts i Örebro län om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa åren 2000, 2004, 2008 och 2012 till den vuxna befolkningen samt åren 2005, 2007, 2009 och 2011 till ungdomar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet. Om inget annat anges redovisas åldersstandardiserade värden när jämförelser görs mellan olika geografiska områden eller tidsperioder. I avsnittet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? redovisas åldersstandardiserade kommunjämförelser i tabellform från undersökningen "Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012". Redovisningen görs uppdelat på riket, länets tolv kommuner samt fyra olika områden i Örebro kommun för länets kvinnor respektive män. Tabellerna innehåller även markeringar där andelar för kvinnor respektive män har jämförts med länsgenomsnittet. 1 En grön markering indikerar ett värde bättre än länet det vill säga en högre andel av en positivt laddad fråga såsom god hälsa eller en lägre andel av en negativt laddad fråga såsom dagligrökare. En röd markering indikterar ett värde sämre än länet. En gul markering indikterar ett värde liknande länet. Då värdena skiljer sig statistiskt signifikant ifrån länsgenomsnittet redovisas detta med en *. 1 Kommunens/områdets andel jämförs med länsgenomsnittets undre respektive övre 95-procentiga approximativa konfidensintervall för respektive kön. 25

26 Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt med kunskap om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård. Ett sätt att få denna kunskap är att göra enkätundersökningar, som bidrar med uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel om levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar till befolkningen kan dessutom kunskap om dold eller okänd ohälsa erhållas. I följande avsnitt redovisas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa från några befolkningsundersökningar genomförda av Samhällsmedicinska enheten i Örebro läns landsting. Enkätundersökningen "Hälsa på lika villkor? med Liv och hälsa modul 2012" genomfördes våren 2012 till ett urval av cirka länsbor i åldern år. Omkring personer, 52 procent, svarade på enkäten. Resultaten från undersökningen 2012 kan till vissa delar jämföras med föregående undersökningar, som genomfördes våren 2000 och 2008 samt hösten Dessa jämförelser beskriver då åldersstandardiserade andelar för befolkningen i åldern år. Enkätundersökningen "Liv & hälsa ung 2011" genomfördes våren 2011 till samtliga länets elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2. Dessa resultat kan jämföras med de undersökningar som genomfördes åren 2005, 2007 och 2009 samt med de undersökningar om drogvanor som genomfördes bland elever i skolår 9 åren 1996, 1999 samt I följande avsnitt presenteras några av de frågor som enkäterna belyser uppdelat på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt en avslutande del som beskriver samband samt skyddsoch riskfaktorer för hälsan. Livsvillkor Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. I detta avsnitt redovisas några av de frågor om livsvillkor som visat sig ha starkt samband med den självskattade hälsan. Bland kvinnor respektive män i åldern år uppger tolv respektive sju procent att de under de senaste tolv månaderna vid flera tillfällen haft svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera. I riket är motsvarande andelar nio procent bland kvinnor respektive sju procent bland männen. Det är vanligare med problem med löpan- 26

27 de utgifter bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre. Mest svårigheter har kvinnor i åldern år. Andel som haft svårt att klara löpande utgifter vid flera tillfällen under de senaste tolv månaderna Procent 50 Örebro län Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Andelen länsbor som avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade i länet är betydligt högre bland kvinnor än bland män, 38 respektive 7 procent. Andelen kvinnor år som är rädda i länet har ökat kontinuerligt från 21 till 38 procent mellan åren 2000 och Bland männen har andelen rädda varierat marginellt, från 6 till 7 procent, under motsvarande tidsperiod. Andel som svarat att de ofta eller ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att blir överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade Procent 100 Örebro län Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. 27

28 I undersökningen Liv & hälsa ung ställdes år 2011 ett antal frågor om trygghet. Resultaten från detta visar att pojkar genomgående är mer trygga än flickor. Exempelvis känner sig endast 50 procent bland flickorna i skolår nio sig alltid trygga ute på stan på allmän plats medan motsvarande andel bland pojkar är 69 procent. Bland de personer som har ett förvärvsarbete och trivs med sina arbetsuppgifter är det betydligt vanligare med god hälsa än bland dem som inte trivs. På samma sätt hänger skoltrivsel ihop med den goda hälsan. Det är små skillnader mellan såväl olika åldersgrupper som mellan könen när det gäller skoltrivsel. Det är dock något vanligare bland förvärvsarbetande kvinnor än män och bland personer år att trivas med sina arbetsuppgifter. I länet trivs 85 respektive 82 procent bland förvärvsarbetande kvinnor och män i åldern år mycket eller ganska bra med sina arbetsuppgifter. Andel elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet respektive personer år som trivs mycket eller ganska bra i skolan respektive som trivs mycket eller ganska bra med sina arbetsuppgifter Procent Örebro län Procent Örebro län Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År Flickor Pojkar Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012 samt liv & hälsa ung 2011, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. En något högre andel bland kvinnorna än bland männen har svarat att de har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i sitt liv. Det är dock en majoritet som anser sig ha tillgång till detta stöd oavsett kön eller ålder. 28

29 Kommunjämförelser Fördelning (åldersstandardiserade andelar i procent) för olika geografiska områden för några utvalda livsvillkor 2 * = Statistiskt signifikant skillnad mot länsgenomsnittet för kvinnor ( ) respektive män ( ) Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav hyreshusområden varav innerstadsområden varav småhusområden varav ytterområden Örebro län Riket Svårt att klara löpande utgifter Rädd att bli överfallen ute Trivs på arbetet Har personligt stöd * * * 12 4* * * * * 23* 29* 20* 32* 35 28* 27* 31* 33 32* 46* 52* 47* 44* * * 12* 5 4* 7 9* * * * * * * 95 98* Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Statistiskt signifikanta avvikelser från länsgenomsnittet för kvinnor respektive män: Askersunds kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Degerfors kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Hallsbergs kommun: Högre andel bland kvinnor med problem med löpande utgifter och lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Hällefors kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade och högre andel bland kvinnor som har tillgång till personligt stöd. Karlskoga kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. 2 En grön markering betyder att området har ett värde bättre än länet, en röd markering betyder ett värde sämre än länet och en gul markering lika med länsgenomsnittet, åldersstandardiserade värden för kvinnor repektive män år (16 64 år för frågan om att trivs på arbetet) i riket och Örebro län år

30 Kumla kommun: Inga signifikanta avvikelser från länsgenomsnittet. Laxå kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Lekebergs kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Lindesbergs kommun: Lägre andel med problem med löpande utgifter och lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Ljusnarsbergs kommun: Högre andel bland förvärvsarbetande som trivs med sina arbetsuppgifter och lägre andel bland kvinnor som har personligt stöd. Nora kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Örebro kommun: Högre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Hyreshusområden Örebro kommun: Högre andel med ekonomiska problem och som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Lägre andel bland kvinnor med tillgång till personligt stöd. Innerstadsområden Örebro kommun: Högre andel som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Småhusområden Örebro kommun: Lägre andel bland kvinnor med ekonomiska problem och högre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Högre andel bland förvärvsarbetande kvinnor som trivs med sina arbetsuppgifter och högre andel bland kvinnor med tillgång till personligt stöd. Ytterområden Örebro kommun: Lägre andel bland män som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Riket: Högre andel bland kvinnor med ekonomiska problem. Lägre andel bland kvinnor och högre andel bland män som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna får ofta stor uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftare är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Mellan år 1993 och år 2000 sjönk andelen rökare i åldern år markant. Mellan åren 2000 och 2012 har andelen dagligrökare i åldern år minskat i länet även om det finns en antydan om att andelen dagligrökare stabiliserats mellan 2008 och

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsokansliet och Samhällsmedicinska enheten Underlag för behovsanalys 2007 Behovsanalys 2 Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 7 Metod 13 Liv & hälsa i Örebro län 15 den goda

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion Underlag för Behovsanalys 2011 Producerat av Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion Örebro läns landsting Mars 2011 Innehåll

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

1 HÄLSO BOKSLUT 2007 1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer