ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Underlag för Behovsanalys 2014

2 Producerat av Ledningskansliet, Örebro läns landsting Mars 2014

3 3

4 Innehåll Förord... 6 Inledning... 8 Befolkningsundersökningar i länet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Den ojämlika hälsan kvarstår Levnadsvanor Rökvanor Alkoholvanor Fysisk aktivitet Matvanor Sjukdomar Övervikt och fetma Hjärt- och kärlsjukdomar Akut hjärtinfarkt kranskärlssjukdom Stroke Diabetes Cancersjukdomar Bröstcancer Kolorektal cancer Prostatacancer Lungcancer

5 Lungsjukdomar Astma bronkiale Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sjukdomar i rörelseapparaten Artros ledsvikt Höftfrakturer Psykiska sjukdomar Depression Ångest Psykoser Psykisk ohälsa med ett samtida beroende av alkohol/droger av den art att det fordrar ett möte med den specialiserade beroendepsykiatrin Demenssjukdomar Multisjuka/mest sjuka äldre Influensa Antibiotikaresistenta bakterier Sexuellt överförbara infektioner Munhälsa Konsumtion av vård och läkemedel Framtidsfrågor/utmaningar Referenser

6 Förord Denna version av underlag för behovsanalys är den sjätte i ordningen. År 2005 presenterades den första rapporten. Uppdateringar har sedan gjorts åren 2006, 2007, 2009 och Målsättningen med rapporterna är att ge ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen för olika former av behovsanalyser. Behovsanalyser som i sin tur är en del i planering och prioritering av framtida insatser inom hälso- och sjukvården. Behovsbeskrivningarna har förankrats bland dem som är verksamma inom respektive områden i hälso- och sjukvården. En del av texterna är skrivna av verksamhetsföreträdare och andra är granskade av verksamhetsföreträdare. En målsättning i arbetet har varit att texterna ska vara kortfattade och utan facktermer så långt som möjligt. Det är ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion som ansvarar för texterna och eventuella felaktigheter eller otydligheter i texterna är följaktligen kansliets ansvar. Denna rapport har tagits fram av ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion. Ansvariga för arbetet är Inger Nicolas och Katrin Boström. Övriga medverkande är Elizabeth Nyström, Carina Persson, Gunnar Ekbäck, Lars Hagberg, Margareta Lindén- Boström, Marie Nybäck och Jan Rosengren inom respektive kunskapsområde. De verksamhetsföreträdare som deltagit i arbetet är: Ingmar Näslund, kirurgiska kliniken, USÖ Anna Nordenskjöld, kardiologiska kliniken, USÖ Britta Ryttberg, kardiologiska kliniken, USÖ Peter Appelros, neurokliniken, USÖ Sven Röstlund, Primärvården ÖLL Erik Schvarcz, medicinska kliniken, USÖ Stefan Jansson, Brickebackens vårdcentral, Örebro Göran Liljegren, kirurgiska kliniken, USÖ Kenneth Villman, onkologiska kliniken, USÖ Peter Matthiessen, kirurgiska kliniken, USÖ Ove Andrén, urologiska kliniken, USÖ Swen-Olof Andersson, urologiska kliniken, USÖ Jan-Erik Johansson, urologiska kliniken, USÖ Bengt Ehrnström, onkologiska kliniken, USÖ Maria Rönnqvist, lungklinike,n USÖ Erik Lundin, onkologiska kliniken, USÖ Lennart Nilholm, lungkliniken, USÖ Peter Engfeldt, allmänmedicinskt forskningscentrum, ÖLL Gunnar Bergentz, ortopediska kliniken, USÖ Lennart Svärd, Primärvården, ÖLL Fides Schückher, Psykiatrin, ÖLL 6

7 Petra Reuling, Psykiatrin, ÖLL Spyridon Kilaidakis, Psykiatrin, ÖLL Örjan Andersson, Psykiatrin, ÖLL Nils-Olof Hagnelius, geriatriska kliniken USÖ Mikael Rizell, medicinska kliniken, USÖ Torbjörn Norén, infektionskliniken, USÖ Bo Söderquist, laboratoriemedicinska länskliniken, ÖLL Hans Fredlund, laboratoriemedicinska länskliniken, ÖLL Margret Lindberg, hudkliniken, USÖ My Falk, hudkliniken, USÖ Vi tackar alla som deltagit i arbetet med detta dokument. Jihad Menhem Ordförande i Nämnden för folkhälsa Olle Bingerud Direktör, Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion 7

8 Inledning Våren 2003 presenterades för första gången för politiker i Örebro läns landsting en övergripande beskrivning av hälsoläget i Örebro län, framförallt baserad på data ur folkhälsoundersökningar som genomförts i Örebro län, offentliga register och rapporter. För att komma vidare mot mer konkreta planeringsunderlag redovisades våren 2005 rapporten, Behovsanalys i sikte underlag för behovsanalys. Nämnden för folkhälsa har i uppdrag att låta kartlägga och beskriva medborgarnas behov av hälso- och sjukvårdens insatser. Syftet är att de framtagna beskrivningarna av olika sjukdomstillstånds förekomst och vårdbehov ska vara till stöd i en behovsanalys. Aktuell rapport är en uppdatering av tidigare rapporter med syftet att beskriva levnadsvanor, livsvillkor och ett antal sjukdomsgrupper hos befolkningen. Nya effektiva metoder för diagnos och behandling innebär att hälso- och sjukvården kan förebygga, bota och lindra en större mängd av sjuklighet i befolkningen. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för så många. En utveckling som med största sannolikhet kommer att fortsätta. Denna utveckling av nya behandlingsmetoder, inklusive läkemedel, är den största kostnadsdrivande faktorn inom hälso- och sjukvården och har ökat prioriteringsfrågans aktualitet. Gruppen äldre i befolkningen ökar både till antalet och i andel av befolkningen samtidigt som nya typer av sjukdomar och ökade anspråk från befolkningen kommer att medföra att efterfrågan av hälso- och sjukvård förändras och innebära stora utmaningar i planeringen av hälso- och sjukvården. Oavsett hur hälso- och sjukvården kommer att utvecklas kommer de ekonomiska resurserna för att möta framtidens utveckling att vara begränsade. Därför kommer ekonomisk styrning även fortsättningsvis att vara en stor och viktig del i planering av hälso- och sjukvården. Styrande dokument I WHO:s rapport World Health Report 2000 anges att hälso- och sjukvårdssystemets mål först och främst är att förbättra och behålla hälsan i befolkningen, sedan att svara mot befolkningens förväntningar och att skydda människor från ekonomisk belastning vid sjukdom eller behov av vård. Det är en självklarhet att en bättre hälsa är huvudmålet för hälso- och sjukvården. Andra samhällssystem har också en viktig roll att förbättra hälsan hos befolkningen även om detta inte är dess primära mål, till exempel så har utbildningssystemet en stor inverkan på hälsan i befolkningen men huvudmålet är att ge utbildning. Historiskt kan konstateras att de viktigaste insatserna för att främja hälsan i ett befolkningsperspektiv har varit förbättringen av bostadsstandard, tillgången till rent vatten och avloppssystemens utbyggnad under den första hälften av 1900-talet. 8

9 Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger mål och inriktning för den svenska sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. År 1997 beslutade riksdagen om en värdegrund för planering, styrning och genomförande av hälso- och sjukvården, som utrycks i tre inbördes rangordnade principer, den så kallade etiska plattformen: Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen En rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. År 2003 antog riksdagen folkhälsomålet med elva målområden, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålet och dess målområden utgår från hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i samhället och de levnadsvanor som ökar eller minskar hälsan. Ett av målområdena har en direkt hänvisning till hälso- och sjukvården, målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård har en vidare roll i förebyggande av sjukdom och skada och främjande av hälsa. Målet för hälso- och sjukvården blir därför ett förbättrat hälsotillstånd i befolkningen och inte bara en ökad produktion av behandlingar, patientbesök eller ingrepp. Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största hälsopotential. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I slutet av 1990-talet beslutade Örebro läns landsting och länets kommuner om en folkhälsoplan för Örebro län. Nu gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län är antagen av landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar. Kommunerna, landstinget och länsstyrelsen har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet. Men även en rad andra myndigheter och organisationer har ett ansvar som berör ett eller flera målområden. Folkhälsoplanen följs av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet. 9

10 Behovs- och befolkningsinriktning Behov är ett svårfångat begrepp. I det här sammanhanget innebär det att i behovsanalysen ingår en sammanvägning av normativa behov, önskemål, värderingar, och ej uttryckta behov. Att ha en behovs- och befolkningsinriktning innebär att istället för att utgå från organisationens möjligheter så fokuserar man på att identifiera befolkningens behov av hälso- och sjukvård och att formulera mål utifrån dessa behov. Verksamheternas utbud och begränsningar formas med dessa mål som utgångspunkt. Hälsoinriktning Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att producera hälsa och inte sjukvård. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser men också genom att stödja den enskilde länsinvånaren att själv bevara och erhålla så god hälsa som möjligt. Som nämnts ovan betonar ett av målområdena i det nationella folkhälsomålet att vården är en viktig del i det förebyggande arbetet. Så har historiskt skett inom flera områden som till exempel barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, tandhälsovården för barn- och ungdomar, tobakspreventiva enheter och i enskilda möten med patienter. Hälso- och sjukvårdens mål behöver utformas mer hälsoinriktat och hälso- och sjukvårdens delaktighet i samhällets förebyggande arbete måste öka för att kunna nå det övergripande målet en bättre hälsa för länsinvånarna. Kunskapsbasering Att landstingets insatser ska vara kunskapsbaserade kan ses från minst två utgångspunkter. Den första är att den politiska processen grundar beslut om prioriteringar och styrning utifrån så goda kunskapsunderlag som möjligt. Den andra är att alla åtgärder inom hälsooch sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. På senare år har detta utvecklats och förtydligats i det som benämns evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Idag används inte tillgängliga forskningsresultat i tillräcklig utsträckning. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder som är föråldrade, men som har blivit rutin, fortsätter man att använda. Det finns därför behov av en ständig omprövning av om aktuella åtgärder verkligen gör den nytta som vi tror och hoppas. Att tillämpa evidensbaserad vård innebär att bygga behandlingsbeslut på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Ökad dialog mellan politiker, vårdens professioner och medborgare En förutsättning för att de tre ovanstående perspektivförskjutningarna (behovs- och befolkningsinriktning, hälsoinriktning och kunskapsbasering) ska kunna ske är att mötesplatser för dialoger etableras. De olika aktörerna politiker, vårdens professioner, administratörer och medborgare har olika roller och deras perspektiv bör klarläggas. En central del i styrningen av hälso- och sjukvården är att finna arenor där olika röster blir hörda och med dialoger som präglas av öppenhet, etik och kunskapsbasering. I dessa dialoger bidrar 10

11 aktörerna med olika kunskap om: sjukdomars och ohälsans förekomst och utbredning samt konsekvenser för dem som drabbas vilka metoder som finns för diagnos, behandling och prevention samhällsekonomiska konsekvenser medborgarnas, inklusive patienternas, åsikter och önskemål om vårdens innehåll samt innebörden av att leva med en funktionsnedsättning eller sjukdom politiska värderingar. Ökade anspråk från en välinformerad befolkning Tillgången på kunskap och information ökar hela tiden. Sannolikt innebär det att hälsooch sjukvårdpersonalens kunskaper och förslag på åtgärder kommer att ifrågasättas i ännu större utsträckning i framtiden. Å andra sidan så kan en välinformerad patient eller anhörig innebära en högre grad av delaktighet i vården, vilket måste anses vara en positiv utveckling. Trots informationsteknologins utveckling och utbredning kommer ändå en del av befolkningen inom överskådlig framtid inte att ha tillgång till information eller möjlighet att ta till sig information via nya tekniker. Vårdens olika nivåer Specialistnivå Första linjen Generellal insatser Egenvård 11

12 Egenvård Egenvård är de åtgärder som den enskilde själv kan utföra vid enkla och vanliga sjukdomar och skador, det vill säga insatser som en individ kan utföra för att behandla sig själv till skillnad från det som utförs av hälso- och sjukvården. Egenvård innebär också att känna till när man ska vända sig till sjukvården. Råd för egenvård finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats för hälso- och sjukvårdsinformation, 1177 Vårdguiden. Även apotekens personal har kunskap och erfarenhet för att ge råd om hur man både förebygger och behandlar enklare åkommor. Generella insatser Med generella insatser menas resurser som samhället satsar och som når ut till hela befolkningen, till exempel mödra- och barnhälsovård, förskoleverksamhet, skola och skolhälsovård till föräldrar, barn och ungdomar. Första linjen vårdens basnivå Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter (t.ex. elevhälsa och primärvård) som har i uppgift att först ta emot den som mår dåligt oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ger insatser när någon har ett problem som personen själv eller någon annan (t.ex. närstående) söker hjälp för, eller som på annat sätt blivit uppenbart. Bra stöd och/ eller insatser som erbjuds i tidigt skede inom ramen för en tydlig första linje kan förebygga utveckling av allvarligare problematik och kan avlasta specialistnivån. Specialistnivån kan på så sätt få bättre förutsättningar både för tillgänglighet och för spetskompetens. Primärvård Begreppet primärvård betecknar inte en organisationsform utan den vårdnivå som ska kunna tillgodose befolkningens behov av grundläggande hälso- och sjukvård. Primärvården utgör basen och ska svara för förebyggande insatser, medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering. Vårdcentralerna är basen i länets sjukvård. I Örebro län finns ett trettiotal vårdcentraler. Alla länsinvånare är listade på en vårdcentral. Hälsoval Örebro län innebär att den som bor i Örebro län har rätt att fritt välja vilken vårdcentral man vill vara listad på. Mödrahälsovården, barnhälsovården och ungdomsmottagningarna är delar som organisatoriskt finns inom primärvården. Specialistsjukvård Om man behöver mer specialiserad vård än vad primärvården erbjuder kan man remitteras till andra specialister, oftast till mottagningar på sjukhusen. Remiss behövs inte för gynekologi, mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar (STD-mottagning), barnmedicin och psykiatri. 12

13 I länssjukvården ingår specialistsjukvård som både kan ges i sluten sjukhusvård och på mottagning. Den högspecialiserade vården är ytterligare en del av specialistsjukvården och utförs emellanåt i annat län. Befolkning Under de kommande tio åren förväntas folkmängden i Sverige öka med över personer. Befolkningen kommer att öka i alla åldersklasser och störst blir ökningen i den äldsta åldersklassen vilket leder till att befolkningens åldersstruktur förändras. År 2060 förväntas det vara drygt en miljon fler i de äldsta åldersklasserna än idag. Antalet barn och unga och antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna kommer att öka med ungefär en halv miljon vardera. Denna utveckling medför att andelen äldre väntas öka och andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna väntas minska samtidigt som andelen barn och unga kommer att vara lika stor som idag. Sverige har en av världens äldsta befolkningar. Cirka 20 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, var tionde av dem som är 65 år eller äldre är utländsk medborgare eller född utomlands. År 2020 beräknas att en miljon svenskar kommer att vara 75 år eller äldre, vilket innebär en fördubbling av denna åldersgrupp under de senaste 50 åren. Det är andelen äldre över 85 år som ökar mest. Många människors fysiska och psykiska funktioner är idag oförändrade fram till års ålder. Flera undersökningar visar att äldre ofta beskriver sin hälsa som god och att den även mätt i objektiva mått kan betraktas som god. Troligen beror detta på att förebyggande insatser, effektiva behandlingsmetoder i hälsooch sjukvården och människors egna initiativ haft en god effekt på hälsoutvecklingen för äldre. En individ konsumerar mest sjukvård under sitt sista levnadsår, något som framförallt gäller äldre. Örebro län, och de flesta av länets kommuner, har en större andel i befolkningen som är 65 år eller äldre jämfört med riket. 13

14 Procentuell fördelning av olika åldersgrupper i länets kommuner, länet och riket den 31 december 2012 Kommun Lekeberg 19,4 9,8 23,5 26,8 20,5 Laxå 14,2 9,9 18,3 30,1 27,5 Hallsberg 17,4 11,3 22,0 27,7 21,6 Degerfors 15,2 10,8 19,5 28,9 25,6 Hällefors 13,7 12,3 17,6 27,9 28,5 Ljusnarsberg 13,0 10,0 17,5 30,6 28,9 Örebro 18,4 13,5 27,1 23,5 17,5 Kumla 20,5 11,6 25,3 24,3 18,3 Askersund 15,9 9,5 18,7 29,8 26,0 Karlskoga 16,5 11,2 21,7 26,4 24,3 Nora 17,1 10,9 20,1 27,0 24,8 Lindesberg 16,8 11,7 21,6 26,8 23,1 Örebro län 17,7 12,3 24,2 25,4 20,6 Riket 17,9 11,9 25,7 25,4 19,1 Källa: SCB. Genus För att hälso- och sjukvården ska svara mot medborgarnas behov är det viktig att identifiera och analysera kunskaper om könsskillnader. I ett sjukvårdsperspektiv så kan t.ex. konstateras att kvinnor söker sjukvård mer än män. Kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män, men männen får oftare nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor rapporterar också mer problem med kvalitetsbrister i vården än män. Att kvinnor i genomsnitt lever längre än män gör att andelen kvinnor är högre bland de äldre än andelen män. Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets årsrapport 2013 om folkhälsan i Sverige konstaterar att det finns fler orostecken för hälsoutvecklingen hos kvinnor än hos män, bland annat inom följande område: Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar inte lika snabbt bland yngre kvinnor som bland män i samma ålder. Sämre hälsoutveckling bland kvinnor med kort utbildning. Ökad psykisk ohälsa framförallt bland unga kvinnor. Kvinnor är mer utsatta för våld i hemmet. Etnicitet Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle med drygt en miljon invånare, cirka 15 procent, födda utomlands. Forskning har visat att det finns en ojämlikhet i hälsa kopplat till etnisk tillhörighet. Gruppen utlandsfödda är en mycket heterogen grupp och det finns stora skillnader avseende hälsa mellan olika etniska grupper. Av de utlandsfödda har 14

15 många grupper sämre hälsa än den svenskfödda befolkningen. Skillnaderna i hälsa beror på faktorer som: de levnadsförhållanden som rådde i det land personen kommer från, migrationsprocessen, tillvaron i det svenska samhället, t.ex. ohälsosamma levnadsvanor, ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet och språksvårigheter. Kunskaper om utlandsföddas situation är viktigt att ha med i planeringen av den framtida hälso- och sjukvården särskilt mot bakgrunden att andelen utlandsfödda ökar i Sverige. Utrikes födda i Örebro län 2012 andel (%) Leke- Laxå Halls- Deger- Hälle- Ljusnars- Örebro Kumla Asker- Karl- Nora Lindesberg berg fors fors berg sund skoga berg 4,0 11,3 10,5 11,5 15,6 12,7 15,3 10,6 5,6 12,4 10,3 11,8 Länet Riket 13,0 15,4 Källa: SCB Hälsan och dess bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer för hälsa är faktorer i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Till exempel är kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boendemiljö faktorer som har påverkan på livsvillkoren. Befolkningens hälsoutveckling har grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen och påverkar också direkt behoven av hälso- och sjukvård. Medellivslängd och självskattad hälsa är mått som ur olika aspekter ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen. Utbildningsnivå och inkomst har betydelse för hälsa och medellivslängd. Personer med lägre utbildningsnivå och personer med sämre ekonomiska förhållanden rapporterar i större utsträckning ohälsa än personer med högre utbildning och personer med goda ekonomiska förhållanden. Vissa grupper bland personer med utländskt ursprung, personer med hbt-identitet (homosexuella, bisexuella och transpersoner) och personer med funktionsnedsättning rapporterar också sämre hälsa än övriga befolkningen. 15

16 Andel (%) höginkomst- respektive låginkomsttagare i Örebro län 2011 Inkomsttagare i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Andel (%) Höginkomsttagare * Låginkomsttagare * Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Lekeberg 7,0 20,8 14,1 17,0 10,6 13,7 Laxå 5,3 20,9 13,6 15,6 9,5 12,3 Hallsberg 5,7 23,2 14,8 18,7 14,3 16,4 Degerfors 5,0 21,3 13,5 17,8 14,0 15,8 Hällefors 4,8 14,0 9,6 23,8 16,4 19,9 Ljusnarsberg 5,0 15,5 10,4 20,7 18,9 19,7 Örebro 9,8 24,3 17,0 24,0 19,9 22,0 Kumla 6,0 24,5 15,4 17,3 11,8 14,5 Askersund 6,0 27,9 17,2 17,6 11,2 14,3 Karlskoga 7,8 24,8 16,5 17,0 13,7 15,3 Nora 8,2 25,2 16,6 18,3 15,2 16,8 Lindesberg 7,5 23,7 15,9 19,9 15,9 17,8 Källa: FHI * Med höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna. Inkomstnivåerna var minst kr för år * Med låginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de lägsta inkomsterna. Inkomstnivåerna var kr för år Ohälsosamma levnadsvanor (hälsorisker) återfinns till största delen bland personer som också är socialt utsatta. En ansamling av ohälsosamma levnadsvanor, och att samtidigt sakna den skyddsfaktor som en god social situation innebär, medför en ökad risk för att utveckla ohälsa. Utbildning, social position på arbetsmarknaden samt den ekonomiska situationen hänger starkt samman med ansamling av ohälsosamma levnadsvanor. I Örebro län finns betydande variation mellan kommunerna avseende andel som är arbetslösa (inklusive de som är i arbetsmarknadsprogram) i åldersgruppen år. Lägst andel finns i Lekebergs kommun med 3,9 procent och högst andel i Hällefors med 9,9 procent. Andelen för hela länet är 7,4 och för riket 6,5 procent (årsmedeltal 2012). Medellivslängden ger en övergripande bild av hälsoutvecklingen i ett land. I Sverige fortsätter medellivslängden att öka och ökningen har varit snabbare hos män än hos kvinnor. Den viktigaste förklaringen till ökningen är den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar. För både kvinnor och män gäller att ju högre utbildning desto gynnsammare utveckling av medellivslängden. Skillnaderna i livslängd mellan personer med kort och lång 16

17 utbildning är större än skillnaderna mellan könen. I Sverige är medellivslängden för kvinnor 83,3 år och för män 79,3 år. Inom Örebro län finns stora skillnader i medellivslängd mellan män och kvinnor i olika kommuner. Medellivslängden är högst i Lekeberg med 83,8 år för kvinnor och 80,1 för män och lägst i Ljusnarsberg med 82,3 år för kvinnor och 74,6 år för män. Dödligheten är högre bland personer med kort utbildning än bland dem som har en lång utbildning. Skillnaden är tydligast i yrkesverksamma åldrar där dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med endast grundskoleutbildning jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. Hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar är vanligast bland dem med kortast utbildning och minst vanligt bland dem med längst utbildning. Kvinnor med kort utbildning har haft den sämsta utvecklingen över tid. Utbildningsnivå år i Örebro län år 2012 Andel (%) Kvinnor Män För- Gymnasial Efter- För- Gymnasial Efter gymnasial gymnasial gymnasial gymnasial Lekeberg 9,5 22,5 22,5 16,4 24,7 9,6 Laxå 12,4 24,9 12,6 15,6 21,9 4,4 Hallsberg 11,9 22,7 16,1 16,7 24,4 7,9 Degerfors 12,0 22,1 13,0 15,9 23,1 5,3 Hällefors 11,3 22,4 13,2 13,2 25,5 6,0 Ljusnarsberg 13,3 20,7 12,8 16,0 19,5 6,2 Örebro 6,9 17,7 31,3 10,1 21,6 20,8 Kumla 9,8 23,5 19,2 13,1 25,1 10,0 Askersund 11,3 24,0 17,6 16,3 21,7 7,2 Karlskoga 10,0 22,3 17,7 10,8 23,8 11,1 Nora 8,3 20,7 23,6 12,5 22,2 10,9 Lindesberg 9,8 22,0 19,0 13,6 23,6 8,6 Örebro län 8,7 20,1 24,6 12,0 22,6 14,7 Riket 8,0 19,7 28,1 11,8 21,1 19,2 Källa: SCB. Vad är hälsa? En mycket använd definition av hälsa är WHO:s Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. 17

18 Hälsa kan också ses med ett holistiskt synsätt. Med "holistiskt" menas i det här fallet att synsättet omfattar flera aspekter och dimensioner. En individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha god hälsa medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Den holistiska ansatsen har sin grund i en humanistisk inriktning snarare än i en biomedicinsk. Utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom som i det biomedicinska synsättet. Figur 2: Hälsa ur ett holistiskt perspektiv Olika hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador etc.) kan klassificeras genom WHO:s internationella klassifikationer: Med stöd av ICD-10 (förkortning för International Classification of Diseases, Tenth Revision), klassificeras sjukdomstillstånd/diagnoser. DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of mental disorders) klassificerar psykiatriska symtom och diagnoser. ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) klassificerar funktionshinder och funktionsnedsättning. Dessa WHO-klassifikationer ger möjlighet att beskriva och jämföra befolkningsgruppers hälsa. En kombination av information om dödlighet och sjuklighet (genom ICD-10 och DSM-5) och om hälsoföljder (genom ICF) kan ge sammanfattande folkhälsomått på hälsoläget och dess fördelning hos olika befolkningsgrupper. Vilken funktionsförmåga eller funktionshinder en person upplever, i relation till olika aktiviteter och delaktighet, bör ses som resultat av en dynamisk interaktion mellan hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador, trauma etc.) och kontextuella faktorer (personliga faktorer och omgivningsfaktorer). Personliga faktorer är t.ex. personens ålder, kön, sociala status, livserfarenheter osv. Omgivningsfaktorer kan påverka underlättande eller hindrande i form av olika inslag i den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen. 18

19 Idag är de vanligaste orsakerna till inskränkt delaktighet/aktivitetsförmåga depressiv episod, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress samt ryggvärk. Personer med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen. Särskilt utsatta tycks personer med psykisk funktionsnedsättning vara. Av de pågående sjukfallen i Örebro län 2013 svarar psykisk ohälsa för cirka 40 procent av fallen och sjukdomar i rörelseorganen för cirka 25 procent av fallen. Aktivitetsnedsättning (Sverige) Samtliga 16+år Män Kvinnor Källa SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 19

20 Boende, ekonomi och utbildning (%) Övriga 1 funktions- 2 funktionsbefolkningen hinder hinder Boende I villa Trångbodd 4 2,4 2,7 Ensamboende 20 32,5 41 Ekonomi Ekonomiska problem 16+ 5,6 7,6 10 Ekomomiska problem utländsk bakgrund 9,4 11,4 13 Saknar kontantmarginal 14,4 23,1 31 Utbildning Förgymnasial som högst avslutade år Eftergymnasial år Källa SCB: ULF-undersökningen år Hälsa och livskvalitet Oavsett människors situation och framtidsperspektiv så finns det alltid någonting som går att förbättra för att öka livskvaliteten. Livskvalitet handlar därför inte enbart om frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning, vilket inte betyder att sjukdom eller funktionsnedsättning behöver vara synonymt med låg livskvalitet eller vice versa. En funktionsnedsättning behöver inte automatiskt innebära sämre hälsa men funktionsnedsättningen kan vara en hälsorisk. Detta förutsätter att vi bortser från begränsningar och problem och i stället utgår från individens resurser och möjligheter. Den enskilda individens mål i livet och levnadsstandard är faktorer som påverkar livskvaliteten likväl som den egna uppfattning om hur livet är, var i livet personen befinner sig, vilken kultur personen lever i och vad personen har för värderingar. Livskvalitet är särskilt viktigt ta hänsyn till i möten med människor med nedsatt funktion eller sjukdom, problem som oftast ökar med stigande ålder. Det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som dålig än att den övriga befolkningen gör det, och den självupplevda ohälsan är störst hos personer med rörelsenedsättning. 20

21 Barn och ungdomar I barndomen skapas förutsättningar för en god hälsa under resten av livet. De viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barns och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor och genom åtgärder som främjar miljön i hemmet, förskolan och skolan. Nära en fjärdedel av eleverna i årskurs nio når inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Andel (%) elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen läsåret 2012/2013 Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Flickor Pojkar Lekeberg Laxå Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Örebro Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Örebro län Riket Källa: SIRIS, Skolverket. Svenska barns hälsa är i flera avseenden bland den bästa i världen. Vi har låg spädbarnsdödlighet, hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall, hög andel vaccinerade barn och en jämförelsevis låg andel barn som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Problemen har förskjutits under de senaste årtiondena, från fysisk ohälsa mot psykosocialt betingade besvär. Det har blivit vanligare att ungdomar uppger att de är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. De flesta hälsoproblem är vanligare bland barn och unga som lever under mindre gynnsamma sociala förhållanden. Om man jämför svenska barn och ungdomar med olika sociala förutsättningar, mätt till exempel utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, yrke eller inkomst, visar det sig att dödlighet och fysisk ohälsa är 30 procent vanligare bland dem med sämre sociala förutsättningar. Även psykisk ohälsa, olika riskfaktorer för ohälsa och självtillfogade skador är markant vanligare. Hälsorisker för barn och ungdom kan inte 21

22 ensidigt hanteras inom hälso- och sjukvården utan samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst är nödvändig. Barn till lågutbildade och/eller personer med låg inkomst har dessutom sämre möjligheter att avsluta skolan med fullständiga betyg. Andelen barn/unga med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, från att vara cirka 6 procent bland de yngsta till 17 procent i åldersgruppen 16 år. I åldersgruppen 20 till 24 år är andelen 26 procent. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste funktionsnedsättningarna. Det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt hälsa. Barn med funktionsnedsättning bor i högre grad med endast en av sina föräldrar, jämfört med andra barn. Infektioner är den vanligaste orsaken till sjukdom hos barn och då handlar det oftast om övergående förkylningar, öroninflammationer och mag- och tarminfektioner. Astma, allergisnuva och eksem är vanliga kroniska sjukdomar som ofta debuterar i barnaåren. Astma och allergier står för hälften av barns långvariga sjukdomar och besvär och är därmed de vanligaste funktionsnedsättningarna eller är anledningen till att de tar medicin dagligen. Sverige har efter Finland världens högsta frekvens av insjuknande i typ 1-diabetes bland barn. Orsakerna till att det är så vanligt i vårt land är inte kända. Typ 2-diabetes som är kopplad till barnfetma har ökat bland barn och tonåringar. Att många är överviktiga redan i unga år innebär en risk för en framtida sämre folkhälsa. Andelen barn som söker psykiatrisk öppenvård ökar. Allra mest ökar andelen barn som söker för utredning av ADHD något som medfört att andelen barn som får diagnosen ADHD ökat kraftigt. Den mest förekommande sexuellt överförda infektionen, klamydia, är vanligast i åldersgruppen år. Tandhälsan fortsätter att förbättras bland barn och unga och allt fler är kariesfria. Spädbarnsdödligheten, 0 1 år, har minskat under lång tid i Sverige. De vanligaste dödsorsakerna bland barn, 1 14 år, är olyckor och tumörsjukdomar (cancer) och dödligheten har minskat under lång tid. Bland unga år är olyckor och självmord de främsta dödsorsakerna. Unga vuxna Bland de vanligaste sjukdomarna är kroniska sjukdomar som förvärvats under tidigare levnadsår. Jämförelsevis få hjärtinfarkter och stroke inträffar i yngre åldrar, och det är vanligare med insjuknande i stroke än i hjärtinfarkt. Cancersjukdomar är inte vanligt förekommande bland unga vuxna men maligna melanom, bröstcancer hos kvinnor och andra könsspecifika cancerformer hos kvinnor och män förekommer. Ungdomar och unga vuxna vårdas oftare för trafikolyckor än andra åldersgrupper, dock har sjukhusvård till följd av trafikolyckor minskat under senare år. Unga, år, är den åldersgrupp som oftast utsätts för övergrepp, män misshandlas utomhus och kvinnor utsätts för våld i nära 22

23 relationer och sexuellt våld. Vård för narkotikadiagnoser ökar snabbt bland både unga kvinnor och män. Dödligheten är nästan dubbelt så hög bland unga män som bland unga kvinnor. Dödligheten är högre i olyckor, självmord och alkoholrelaterade orsaker hos unga män medan cancerdödligheten är högre bland unga kvinnor. Cancerdödligheten relaterar främst till bröstcancer och andra könsspecifika cancerformer. Psykisk ohälsa har ökat över tid. Mest besvär av ängslan, oro och ångest rapporteras bland kvinnor i åldern år. Det finns inga entydiga förklaringar eller förklaringsmodeller som utifrån analyser och fakta kan ge svar på vad som är orsaker bakom utvecklingen. Det är värderingar av olika faktorer på individ-, familj- och samhällsnivå som avgör vad man anser vara orsaksbakgrund. I grunden är det en påverkan på en eller fler av hälsans bestämningsfaktorer (socialt nätverk/familj, levnadsvanor, livsvillkor och strukturellt/samhället). Statens folkhälsoinstitut gjorde år 2009 en sammanställning av hälsosituationen bland unga homo- och bisexuella personer, år. Sammanställningen visade att det är tre gånger vanligare med dålig hälsa bland dem än bland heterosexuella och nedsatt psykiskt välbefinnande är dubbelt så vanligt. Unga homo- och bisexuella utsätts betydligt oftare för hot om våld och fysiskt våld än heterosexuella i samma åldersgrupp. Vuxna Kvinnor är i snitt sju till åtta år äldre än män när de insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och insjuknandet ökar hos båda könen efter 45 års ålder. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. Kärlkramp är en vanlig sjukdom som har samband med till exempel rökning, dåliga matvanor och stress. Jämförelsevis få hjärtinfarkter inträffar i yngre medelåldern. Insjuknande i hjärtinfarkt har minskat över tid hos män i förvärvsaktiv ålder medan det hos kvinnor i samma åldersgrupp inte ses någon minskning. Insjuknande i stroke ibland yngre förvärvsarbetande åldrar har ökat, tydligast bland dem med förgymnasial utbildning. Bland de äldre i yrkesverksam ålder minskar insjuknandet i stroke bland män men inte bland kvinnor. Sjukdomar i matsmältningsorganen (magsår, ljumskbråck och gallsten) förekommer oftare i åldersgruppen år jämfört med andra åldersgrupper. Sjukdomar i muskler, skelettet och bindvävssjukdomar är vanliga hos kvinnor upp till 74 år. Ont i nacke, axlar och rygg är mycket vanliga besvär som sällan beror på någon sjukdom. Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Artros är vanligast i fingerleder, knäleder och höftleder. Det är ungefär lika många kvinnor och män som får sjukdomen. Det är ovanligare att få artros om man är yngre än 50 år. Ledgångsreumatism debuterar oftast i 50-årsåldern och drabbar kvinnor mer än dubbelt så ofta som män. Typ 2-diabetes debuterar oftast i vuxen ålder. Övervikt, stress och rökning ökar risken för att få typ 2-diabetes. KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) orsakas framför allt av tobaksrökning och utvecklas långsamt under flera år. KOL är ovanlig före 40 års ålder. 23

24 Vanligaste dödsorsaken bland vuxna är cancersjukdomar och fler kvinnor än män dör i cancer. Män har högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och alkoholrelaterade orsaker än kvinnor. Äldre När det gäller minskningen av insjuknande i hjärtinfarkt står män efter pensionsåldern för den mest positiva utvecklingen. Risken för stroke ökar med stigande ålder, de flesta nyinsjuknandena sker efter 65 års ålder. Insjuknandet i stroke har minskat över tid, snabbare bland män än bland kvinnor. Höftfrakturer är vanligt bland de äldsta och är ofta ett symtom på benskörhet (osteoporos). Risken för höftfraktur har minskat och förstagångsfrakturerna inträffar senare i livet. Trots den minskade risken har antalet höftfrakturer ökat i befolkningen över 85 år. Övriga sjukdomar som förekommer hos äldre är vissa infektionssjukdomar, parasitsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen som influensa, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och astma. Cancer är den vanligaste dödsorsaken hos äldre, följt av hjärt-kärlsjukdomar. Alkoholdödligheten har ökat främst bland kvinnor men fler män än kvinnor dör av alkoholrelaterade sjukdomar. Bland de allra äldsta är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Självmord är vanligare bland de allra äldsta männen jämfört med män i yngre åldrar. 24

25 Befolkningsundersökningar i länet Till avsnittet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? används information från de befolkningsundersökningar som genomförts i Örebro län om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa åren 2000, 2004, 2008 och 2012 till den vuxna befolkningen samt åren 2005, 2007, 2009 och 2011 till ungdomar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet. Om inget annat anges redovisas åldersstandardiserade värden när jämförelser görs mellan olika geografiska områden eller tidsperioder. I avsnittet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? redovisas åldersstandardiserade kommunjämförelser i tabellform från undersökningen "Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012". Redovisningen görs uppdelat på riket, länets tolv kommuner samt fyra olika områden i Örebro kommun för länets kvinnor respektive män. Tabellerna innehåller även markeringar där andelar för kvinnor respektive män har jämförts med länsgenomsnittet. 1 En grön markering indikerar ett värde bättre än länet det vill säga en högre andel av en positivt laddad fråga såsom god hälsa eller en lägre andel av en negativt laddad fråga såsom dagligrökare. En röd markering indikterar ett värde sämre än länet. En gul markering indikterar ett värde liknande länet. Då värdena skiljer sig statistiskt signifikant ifrån länsgenomsnittet redovisas detta med en *. 1 Kommunens/områdets andel jämförs med länsgenomsnittets undre respektive övre 95-procentiga approximativa konfidensintervall för respektive kön. 25

26 Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt med kunskap om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård. Ett sätt att få denna kunskap är att göra enkätundersökningar, som bidrar med uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel om levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar till befolkningen kan dessutom kunskap om dold eller okänd ohälsa erhållas. I följande avsnitt redovisas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa från några befolkningsundersökningar genomförda av Samhällsmedicinska enheten i Örebro läns landsting. Enkätundersökningen "Hälsa på lika villkor? med Liv och hälsa modul 2012" genomfördes våren 2012 till ett urval av cirka länsbor i åldern år. Omkring personer, 52 procent, svarade på enkäten. Resultaten från undersökningen 2012 kan till vissa delar jämföras med föregående undersökningar, som genomfördes våren 2000 och 2008 samt hösten Dessa jämförelser beskriver då åldersstandardiserade andelar för befolkningen i åldern år. Enkätundersökningen "Liv & hälsa ung 2011" genomfördes våren 2011 till samtliga länets elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2. Dessa resultat kan jämföras med de undersökningar som genomfördes åren 2005, 2007 och 2009 samt med de undersökningar om drogvanor som genomfördes bland elever i skolår 9 åren 1996, 1999 samt I följande avsnitt presenteras några av de frågor som enkäterna belyser uppdelat på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt en avslutande del som beskriver samband samt skyddsoch riskfaktorer för hälsan. Livsvillkor Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. I detta avsnitt redovisas några av de frågor om livsvillkor som visat sig ha starkt samband med den självskattade hälsan. Bland kvinnor respektive män i åldern år uppger tolv respektive sju procent att de under de senaste tolv månaderna vid flera tillfällen haft svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera. I riket är motsvarande andelar nio procent bland kvinnor respektive sju procent bland männen. Det är vanligare med problem med löpan- 26

27 de utgifter bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre. Mest svårigheter har kvinnor i åldern år. Andel som haft svårt att klara löpande utgifter vid flera tillfällen under de senaste tolv månaderna Procent 50 Örebro län Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Andelen länsbor som avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade i länet är betydligt högre bland kvinnor än bland män, 38 respektive 7 procent. Andelen kvinnor år som är rädda i länet har ökat kontinuerligt från 21 till 38 procent mellan åren 2000 och Bland männen har andelen rädda varierat marginellt, från 6 till 7 procent, under motsvarande tidsperiod. Andel som svarat att de ofta eller ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att blir överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade Procent 100 Örebro län Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. 27

28 I undersökningen Liv & hälsa ung ställdes år 2011 ett antal frågor om trygghet. Resultaten från detta visar att pojkar genomgående är mer trygga än flickor. Exempelvis känner sig endast 50 procent bland flickorna i skolår nio sig alltid trygga ute på stan på allmän plats medan motsvarande andel bland pojkar är 69 procent. Bland de personer som har ett förvärvsarbete och trivs med sina arbetsuppgifter är det betydligt vanligare med god hälsa än bland dem som inte trivs. På samma sätt hänger skoltrivsel ihop med den goda hälsan. Det är små skillnader mellan såväl olika åldersgrupper som mellan könen när det gäller skoltrivsel. Det är dock något vanligare bland förvärvsarbetande kvinnor än män och bland personer år att trivas med sina arbetsuppgifter. I länet trivs 85 respektive 82 procent bland förvärvsarbetande kvinnor och män i åldern år mycket eller ganska bra med sina arbetsuppgifter. Andel elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet respektive personer år som trivs mycket eller ganska bra i skolan respektive som trivs mycket eller ganska bra med sina arbetsuppgifter Procent Örebro län Procent Örebro län Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År Flickor Pojkar Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012 samt liv & hälsa ung 2011, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. En något högre andel bland kvinnorna än bland männen har svarat att de har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i sitt liv. Det är dock en majoritet som anser sig ha tillgång till detta stöd oavsett kön eller ålder. 28

29 Kommunjämförelser Fördelning (åldersstandardiserade andelar i procent) för olika geografiska områden för några utvalda livsvillkor 2 * = Statistiskt signifikant skillnad mot länsgenomsnittet för kvinnor ( ) respektive män ( ) Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav hyreshusområden varav innerstadsområden varav småhusområden varav ytterområden Örebro län Riket Svårt att klara löpande utgifter Rädd att bli överfallen ute Trivs på arbetet Har personligt stöd * * * 12 4* * * * * 23* 29* 20* 32* 35 28* 27* 31* 33 32* 46* 52* 47* 44* * * 12* 5 4* 7 9* * * * * * * 95 98* Källa: Hälsa på lika villkor? med Liv & hälsa modul 2012, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Statistiskt signifikanta avvikelser från länsgenomsnittet för kvinnor respektive män: Askersunds kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Degerfors kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Hallsbergs kommun: Högre andel bland kvinnor med problem med löpande utgifter och lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Hällefors kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade och högre andel bland kvinnor som har tillgång till personligt stöd. Karlskoga kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. 2 En grön markering betyder att området har ett värde bättre än länet, en röd markering betyder ett värde sämre än länet och en gul markering lika med länsgenomsnittet, åldersstandardiserade värden för kvinnor repektive män år (16 64 år för frågan om att trivs på arbetet) i riket och Örebro län år

30 Kumla kommun: Inga signifikanta avvikelser från länsgenomsnittet. Laxå kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Lekebergs kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Lindesbergs kommun: Lägre andel med problem med löpande utgifter och lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Ljusnarsbergs kommun: Högre andel bland förvärvsarbetande som trivs med sina arbetsuppgifter och lägre andel bland kvinnor som har personligt stöd. Nora kommun: Lägre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Örebro kommun: Högre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Hyreshusområden Örebro kommun: Högre andel med ekonomiska problem och som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Lägre andel bland kvinnor med tillgång till personligt stöd. Innerstadsområden Örebro kommun: Högre andel som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Småhusområden Örebro kommun: Lägre andel bland kvinnor med ekonomiska problem och högre andel bland kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Högre andel bland förvärvsarbetande kvinnor som trivs med sina arbetsuppgifter och högre andel bland kvinnor med tillgång till personligt stöd. Ytterområden Örebro kommun: Lägre andel bland män som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Riket: Högre andel bland kvinnor med ekonomiska problem. Lägre andel bland kvinnor och högre andel bland män som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna får ofta stor uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftare är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Mellan år 1993 och år 2000 sjönk andelen rökare i åldern år markant. Mellan åren 2000 och 2012 har andelen dagligrökare i åldern år minskat i länet även om det finns en antydan om att andelen dagligrökare stabiliserats mellan 2008 och

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion Underlag för Behovsanalys 2011 Producerat av Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion Örebro läns landsting Mars 2011 Innehåll

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män

% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män Liv & hälsa år 2000 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 11221 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

Folkhälsorapport 2007

Folkhälsorapport 2007 Folkhälsorapport 27 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal Fördjupning av resultat från vårdbarometern och den nationella folkhälsoenkäten Hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer

Behovskartläggning. Med fokus på Kungsbacka och Falkenberg 2011. underlag från lokala nämnder 6 september 2011

Behovskartläggning. Med fokus på Kungsbacka och Falkenberg 2011. underlag från lokala nämnder 6 september 2011 Behovskartläggning Med fokus på Kungsbacka och Falkenberg 211 underlag från lokala nämnder 6 september 211 Läsanvisning och rapportens upplägg Faktadelen i rapporten är omfattande och innehållet har strukturerats

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Mina barn - era ungar

Mina barn - era ungar Mina barn - era ungar Kan vi tillsammans förbättra hälsan hos ungdomarna i Uppsala län? En rapport från Liv och Hälsa Ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer