Institutionen för radiofysik och radiologi. Avd för diagnostisk radiologi Universitetet i Linköping Paul R Edholm REPORT ULi-RAD-R-060 /JUL\

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för radiofysik och radiologi. Avd för diagnostisk radiologi Universitetet i Linköping Paul R Edholm REPORT ULi-RAD-R-060 /JUL\"

Transkript

1 6' llgq^\ Instittin för radifysik h radilgi RADILGI Avd för diagnstisk radilgi niversitetet i Lköpg al R Edhl RERT Li-RAD-R-6 /JL\ Lköpg niversity. Depat f Radilgy S Lköpg, Swed

2 RADILGI edisk radilgi nebär diagnstik h viss terapi ed hjälp av bilder av patits re anati. tveklg. - Förvånande snabbt eer Röntgs pptäkt fanns väletablerad röntgdiagnstik. Från början bestd radilgisk avdelng av både röntgdiagnstik, raditerapi h radifysik. tveklg har gått f, h sna bildades rt diagnstiska avdelngar. Det har skett kraig tveklg av lika etder för att diagnstiskt avbilda patlgiska pesser ed hjälp av röntgstrålar. an har desst nder 6- h 7-tal tagit i anspråk etder s grndar sig på andra sers strålng; ltraljd, rflgisk istpdiagnstik (gaakaer) h avbildng edelst agnetisk resnans (RI). an valde därför att kalla speialitet diagnstisk radilgi i stället för röntgdiagnstik. te heller det nanet visade sig vara särskilt adekvat. Sedan itt av 6-talet har allt fler terapetiska grepp börjat företas av radilger ed ledng av bilder av patits re anati. Därför kallar vi änet ag bara radilgi. Radifysikavdelngarna har länge varit kna till nklgiavdelngar för att hjälpa till ed dsberäkngar h dsplanergar för d strålterapi s

3 där används. De diagnstiska avdelngarna har tigare ha ganska rga hjälp av radifysikerna. är i Lköpg har dk rättats speiell avdelng för radifysik, vars hvdppgi är att ndersöka h förbättra diagnstiska etder. 2 D skandaviska radilg har ända sedan 4-talet ha ett yket gtt ternatinellt rykte. Sbspeialiteter. - G snabb expansin har radilg vxit så att d åst ppdelas i sbspeialiteter. edvetet har dna sbspeialiserg stys, så att d skett hvdsaklig rgan- h systevis. In varje sådan sbspeialitet skall an vara väl fög ed alla diagnstiska etder s där ker till användng. De starkast etablerade sbspeialiteterna är neradilgy pediatrisk radilgi sat thraxradilgi. Övriga sbspeialiteter är lgisk h gyneklgisk radilgi, skelettradilgi sat gasttelgisk radilgi. Ksad. - Antalet ndersökngar i Sverige har ökat åig till början av 7-talet, har sedan dess legat relativt knstant på a 4 iljner ndersökngar per år. Dna ndersökngsvly gör att röntgavdelngarna är stra, ed str persnal, h därför kstsaa. Till detta ker att röntgapparatr ggår snabb teknlgisk tveklg h däred äv fördyrg. edelksad per ndersökng var kr. Till sltet av 6-talet bestd verksahet praktiskt taget bara av knvtinella röntgndersökngar, ny teknik h nya etder har sedan dess tagits pp ed revltinerande effekt på diagnstik.

4 tralidteknik har använts sedan itt av 5-talet h har ha långsat aelererande tillväxt. Dags diagnstiska ltraljdteknik är bäig tillgång'för varje röntgavdelng. rflgisk istpdiaqnstik, s k stigrafi, dvs diagnstik grndad på bilder visande radiaktiv istps fördelng i lika rgan, har kså ha längre ts tveklg bak sig. De bilder vi får ed dags gaakaer är så viktiga att de te kan ndvaras på någn röntgavdelng. Datqrafi (T = pted tgraphy) är etd s fördes 1972, h s har ha vanligt snabb tveklg h s till str del redan revltinerat hela speialitet. Vanliga röntgstrålar används, ed hjälp av bl a datrer h särskild ateatisk teknik fraställs bilder av ett helt annat slag. Datqrafi ed gaakaera (SET = Sgle h Eissin pted Tgraphy) är teknik s allter tas i brk. sikaera (ET = Eissin Tgraphy) är avbildngsteknik där an använder radiaktiv istp s avger psier. Dessa annihileras edelba. För varje psi tsänds två fer i rakt tsatt rikg till varandra. G att detektera dessa kan an fraställa bilder av istps fördelng på ett säkrare h nggrannare sätt än ed hjälp av SET. ed hjälp av ET kan an följa lika äns sätg i kpp, särskilt lika faraka. agnetisk resnansavbildnq (R1 = agneti Resnane Iagg). agnetisk resnans är ett f s har använts av keister ända sedan början av 5-talet s an i början på 7-talet började lära sig att yttja för att fraställa bilder represterande

5 skikt av kpps re på ett liknande sätt s i datgrafi. an använder eelle te röntgstrålar. atit plaeras i ett starkt, hgt agnetfält h bestrålas ed plser av radivågr. G att vissa atkärnr fräst per, har ett agnetiskt t kan an få dessa att ppta ergi r radiplserna h sedan sända tillbaka dna ergi i fr av radistrålng (resnans). G speiell teknik kan an sedan på lika sätt avbilda dessa atkärnrs fördelng på likande sätt s v datgraf i. ilderna visar eelle helt andra saker än s kan fraställas ed röntgstrålar. ild förändras v bilgiska förändrgar h sjkliga pesser syns a yket tydligt. Det fns anledng att förvänta att dna teknik att fraställa bilder ker att få st lika str betydelse s vanlig röntgteknik. Digital radigrafi. De vanliga bilderna är vad vi kallar analga bilder. I växande tsträkng börjar an använda s k digitala bilder. När analg bild förvandlas till digital bild så ppdelas d i ett st antal så kvadratiska elet, s k pixels (pitre elets). Svängsvärdet i varje sådan lit pixel represteras av siffra. I stället för analg bild har vi n atris av siffr, för varje pixel. Typiska stekar på dessa atriser är 128 x 128, 256 x 256, 512 x 512 h 124 x 124. V de lika frerna av datgrafi gereras direkt digitala bilder. Fördelarna ed digital bild är att d i datr kan behandlas h förändras på lika sätt, så att d fratin bild nehåller blir lättare tillgänglig för bservatör. ilderna kan lätt kntrastförstärkas, sbtraheras eller adderas. ilderna kan arkiveras s all annan datafratin. Gesat för de ppräknade nya daliteterna är att de kräver kplierad h yket dyrbar apparatr s är kstsa både i dri h nderhåll. Tts detta är

6 de nya etderna så effektiva att de betalar sig snabbt både ediskt h ekniskt. 5 In d/knvtinella radilg har kså på sare år fös nya etder att föra kntrastedel i lika gångsyste, h att tföra dskpi i agtarkanal. Terapi. å de radilgiska avdelngarna bedrivs te bara diagnstik, verksahet har äv tökats ed lika terapetiska grepp. G dskp tförs plypektier i ln h vtrikel. Avstängda njrbäk dräneras g perktant tförda pyelstier. Njrbäkstar kan extraheras perktant g sådana stier. å liknande sätt kan avstängda gallgångar dräneras h gallgångsstar extraheras. G dskp kan papilla Vateri vgas så att evtell st s sitter där kan avgå. atiter ed avstängd gallgång på grnd av aner kan hjälpas g att ptes i fr av ett rör förs ig det striktrerade paiet så att d avstängda gång kan dräneras till tar. Sådana dpteser kan föras både via perktana transhepatiska pnktiner h ed hjälp av ddal dskpi ifrån papill. lika frer av anerys kan behandlas ed ebliserg ed flera lika etder, g perktant lagda katetrar s nder glysng förs fra till de aärer s försörjer de lika anerysatiska bildngarna. G att selektivt plaera katetrar i aärer till rgan s angiripits av törbildng kan dessa törer behandlas ed ebliserg h selektiv adistratin av ytstatika. Ka aärstser på aeriskletisk eller annan grnd kan ed fragång dilateras ed hjälp av så ballnger s förs i sts h sedan blåses pp.

7 Dna teknik har snabbt växande betydelse för behandlg av narkässtser. 6 ed hjälp av d kateteeknik s tveklats för angigrafier kan bldpv tas från ver ne i kpp s dränerar viktiga rgan. G sådana bldpv kan an spåra h lkalisera förekst av lika hrnpderande törer, exepelvis i pankreas. ndervisng. - Det råder str diskrepans ellan å a san speialitets stek h kliska betydelse h å andra san d rga plats s beretts radilg i d ediska ndervisng. edan relativt så speialiteter har självständiga krser ed ttaa h sltförhör existerade ig krs i detta äne förrän våer 1977, då d förklarades s lääne. Detta edförde g annan förändrg än att ett sltförhör fördes. å de lika krserna i d dåvarande ndervisng i ppedetik, edi h kirrgi fanns lagda så serier av föreläsngstiar: i ppedetik 1, h i kirrgi h edi ett varierande antal. I del övriga speialiteter fanns sprängda staka föreläsngstiar. I d nvarande ndervisng v älsniversitetet i Lköpg har det skett drastisk redktin av ndervisng i radilgi. Reiss. - Radilgi är ett labratriearbete. En radilgisk klik har g eg vårdavdelng h dast sällan frdrar ndersökng att patit läggs. atiterna ker ed reiss från läkare, s ttalar önskeål vilket rgan s önskas ndersökt, ndersökngsfr h vilka frågr s önskas besvarade. Det sista är det viktigaste. ndersökngs egtliga ål är att svara på dessa frågr. I ånga fall är dk frågrna relativt självklara h ässiga h behöver då te allt ttrykas i verbal fr. i prip är röntgreiss tan fråga rätt gslös. Frågrna på

8 reiss ar egtlig viktigare att ange än vilk ndersökngsfr an önskar. Se därför till att när äldre kllega ber Dig skriva röntgreiss D kså får frågeställng. 7 Diagnstisk radilgi kan liknas v ett preisinsstrt ed riktverkan, h det är nehållet i frågeställng s riktar detta strt. När reiss är skriv kan t beställas för patit. I förberedels av patit går att frera patit hr ndersökng går till h de risker h behag s kan vara förade ed ndersökng. Detta skall ske på vårdavdelng. Sedan patit fått förbereda sig på läpligt sätt för ndersökng tförs dna. Detta gäller klare ndersökngar. era kplierade ndersökngar i*rdrar för s förberedelse h ppläggng direkt knikatin ellan radilg h reitterande läkare, vilket läpligast sker på "röntgnd". Radilgisk klik. En sådan består av reeptintsbeställng, väntr, ndersökngsr, arkiv för fil h tlåtand h dstratinsr. Reeptin tar et patiterna när de ker till avdelng h visar de till rätta. är tas äv pp beställngar på ndersökngar, h dessa får t h ndersökngsr anvisade för ndersökng. ndersökngsr är a anrdnade i eller flera rader. å a san av sådan rad ed ndersökngsr fns klädngsr h vilhytter för patiterna. Inne i själva ndersökngsret fns ett eller flera röntgstativ. I allänhet är ndersökngsr speialtrstade på lika ndersökngar. å g!vsngslabratriet tförs ndersökngar av hela gast-testalkanal, sat del andra ndersökngsfrer. å skelettlabratriet tförs lika skelett- h ledndersökngar, sat skallröntg. rvägarna ndersöks på "niabratriet". Alla kändersökngar h de flesta pnktinsndersökngar tförs på anqilabratriet.

9 å RiL fns det 17 ndersökngsr på klik för radilgi. I r 1 h 2 görs skeletdersökngar. I r h 4 görs glysngsndersökngar. I båda r fns stativ ed fällbara brd, ett ed nderrör h ett ed överrör. R 5 h 6 har två ndersökngsplatser i saa r h det är avsett för rvägarna. R 7 nehåller apparat för knvtinell tgrafi. R 8 är gj s ett glysngsr. I r 9 görs datgrafi. R 1 h 11 är avsedda för angigrafier av kpp h skall. R 12 är avsett för ndersökngar av spalkanal ed kntrastedel. R 1 nehåller gaal datgraf för skall. R 14 nehåller "kppssanner" för datgrafi av kpp. R 15 är ett lngndersökngsr. 8 De hittills ppräknade ndersökngsr är i hvdsak avsedda för tsbeställda ndersökngar. R 16 h 17 är avsedda för akta ndersökngar. R 16 är ett vanligt glysngsr. Dessa två r skall i st sett vara öppna 24 tiar dygnet, h här skall alla akta ndersökngar tföras. Väntet. Sedan bilderna tagits får patit vänta edan bilderna frakallas i asker, s i allänhet eer 9 sek länar trra, färdiga bilder. Dessa hängs pp på särskilda dstratinsskåp. där de kan granskas h jäföras ed tigare ndersökngar. Sedan radilg avgj att bildaterialet är tillräkligt för att lösa frågeställng, försöker an göra preliär bedöng h däred är ndersökng avsltad h patit kan läna avdelng. a visar det sig eelle nödvändigt att kplettera bildaterialet g att ta ytteigare bilder. atit kan ibland få vänta betydande t, när d ansvarige radilg satigt får ta hand ett st antal ndersökngar eller ndersökng s kräver str arbetssats. D ekaniskt h elekiskt allter kplierade apparatr råkar desst ibland t för dristörngar.

10 "Röntgnd". - ildaterialet från d färdiga ndersökng dstreras för klikerna, vanlig rgn därpå v s k röntgnder. Dessa sker i dstratinsr ed ljsskåp där bilderna kan visas h analyseras. är brkar kså fnas särskilda dstratins-tv-trsgar, varig så bilddetaljer kan förstras pp h visas på nitrer. Eer dessa nder, där fall diskteras h analyseras, dikterar radilg ett sltgiltigt tlåtande på ndersökng. 9 Arkiv. - ildaterialet h tlåtandet arkiveras sedan i ett arkiv, där satliga sådana ndersökngar v sjkhset förvaras. I allänhet tas patits ttala bildaterial fra när patit ker till sjkhset för ny ndersökng. ndersökngsret. - Detta är ett r där dörrar h väggar nehåller strålngsskyddande aterial h ed ett fönster av blyglas. Inne i ret fns det ett ndersökngsbrd h ett stativ s håller röntgrör h kassett. Från plats tanför ret, där an kan se g blyglasfönstret, fns ett anöverbrd, från vilket röntgapparat kntlleras h styrs, så att an därifrån kan göra expnergar sat glysa. V vissa apparater kan d ndersökande radilg stå ne i ret h är då iförd strålngsskyddande kar eller förkläd. I andra r åste all persnal läna ret v bildtagng. Vanlig ligger patit på ndersökngsbrdet v bildtagng h glysng. Strålarna ker från ett rör vanför eller nder brdet (över- h nderrör). För gast-testala ndersökngar används gärna s k fällbrd, s nder ndersökng knteigt kan anövreras från veikalt till hrisntellt läge.

11 på stativ ed överrör fns bilddetektrn nder brdet, vanligast i fr av kassetthållare för röntgkassett, a äv bildförstärkare ed tv-kaera. å stativ ed nderrör fns tsvarande anrdng vanför brdet. 1 Röntgrör är försedda ed "bländarhs" s nehåller ett fleal blybländare, ed vilka strålfaltet kan fras h begränsas så att detta blir så ptialt s öjligt. I bländarhset på överrör fns stark lapa, s g snedställd spegel ger sådan strålgång att ljsstrålarna går på saa sätt s röntgstrålarna gör när an expnerar. Lapan ger då på patit belyst yta s exakt tsvarar d yta s ker att träffas av röntgstrålarna. Från anöverbrdet tanför ndersökngsret väljer an expnergsdata. Flressskärar. Dessa nehåller än s flreserar (tsänder ljs) när de absrberar röntgstrålng. En röntgf är så ergirik att d rsakar lit stillatin av flera ts ljsfer i sådan skär. Sådana skärar användes förr s glysngsskärar. Radilg örkeradapterade sig h knde se svagt lysande bild på skär. Nera används bildförstärkare kberat ed tv-kedja v glysnign, varv an ser ljsstark bild på tv-skär. Förstärknasskärar. Dessa är flressskärar h fns i alla röntgkassetter. Ljset från förstärkngsskärarna sväar röntgfil, vilket gör att an kan använda avsevä lägre ds v bildtagng än an bara hade använt röntgfil tan förstärkngsskärar. Expnerg ed förstärkngsskärar är därför det vanligaste h används nfö i alla saanhang.

12 ilds ppkst. - Röntgbild är tralpjektin, vilket nebär att de pjierande strålarna har fplantat sig rätljigt från pjektinspnkt, i detta fall röntgfks i röntgröret. Röntgbild får därig saa geetriska relatin till sitt bjekt s vanlig grafisk bild, tag g kaera, eller s de synbilder våra ögn föredlar. I vanlig bild ed synligt ljs tsvarar varje bildpnkt pnkt på bjektets yta. Visseig är bjektet tredisinellt, då det bara är d synliga ytan s avbil-das kan an säga att fratinsnehållet i bild är relativt kelt, då det är krökt yta (bjektets fräre gränsyta) s avbildas på plan yta. I röntgbild däret tsvarar bildpnkt te bara a gränsytan av bjektet, tan äv alla pkter ne i bjektet s strål passerat ig. En bildpnkt tsvarar ed andra rd te pnkt p_å bjektet tan satin av alla pnkter teer lje g detta. Röntgbilds två disiner återger dast två av bjektets disiner, edan d tredje, d i strålarnas rikg, föras. G att strålarna divergerar från fks blir bild "förstrad" jäfö ed bjektet. En sträkas stek i bjektet kan beräknas från fil dels sträkan är parallell ed röntgfil, h förstrgsfaktrn är känd. Dna tgör förhållandet ellan avståndet fks-fil h fks-bjekt. Det på bild ätta avståndet diveras ed förstrgsfaktrn, varv bjektets stek erhålles. Alla strktrer i bjektet s ligger parallellt ed fil avbildas krrekt h ed knstant förstrg. Detta nebär att alla vklar s är parallella ed fil kan avläsas direkt i röntgbild. Alla strktrer

13 Q) r t-i <V J e w at I - ja i <D &.- xs i E i E Ö r - ja e ( - i» n 1 j - 6 ( : a f - w» : ID - p g» - Di r tj a) p i (Ö <w - <tf fi p w r- «*-* a) n r J2 <d + <w. ^-^ Id Ö» itf <tf xt i a r : 1» a r t-i i p - ai - r n) a a) a.-* i-f. p : e T I r r- <D + : fn (V a} <W <tf - pa A: xs D S i a a) r ) Q) r xi -. +l S r-i i- a; e : td W <W a) tf «j a a ) tr D : S fk :(d r I <tf p - A! J : 1 e < ) & : r < ( + Tf -- rw D ij-l a ( V r-i i : S.* r r - & n A! fl fl/ Al -W r i- - a ID A: : ^i 4 4 : n + a) T J ^ D fl «<d + a <D D : r Q) a» r r T IV -r D a) <D T D» - g - a, fi r a) D - D» d) a) r a). < D 1.* a, ja 1 A4 Tt «d 4 r I- i- p Ö d) r- : 4 : T «d E : -i <4 < 1 1 s Q 1 rd +i : p +1 : i- i- I : +1 p <d + a! r & is s : < - r r - r W (1)» rv <d t-i f-i p : D 1 A! : t-i A< i- l d ( * : & 4J» Q ; ni ty A! i- i s r S 1 E T r ) 1 : Af ^i -r) E! +J 6 : & N :<d i a : t-i t-4 A» D - r D 6 - w D : : D -r för t r A! E N ) 1 -a a D : ai D i- & īn At W r-i r -r -a : x: : 1W a) "Ö 1 r r-i 6 r x: : < E E - 1 r 1 E " E t-i <4 1 A E r < 1 r E 1 : V r < : 1 * a 1 a i : i- 1 : tf a -r - 1 * TJ.-i i-i -r) I fd t-i i- x: A! g 1 x: t-i ai a p p a) 1 w & ^ <r< E ) (T)! r : r TJ A: a +J» r w : " r I : I +i i-

14 I gast-testalkanal rsakar peristaltik rörelser s ger tydlig skärpa i bilderna v expnergster s överstiger. -.G sek. 1 V expnergar av lngr h fraför allt av hjäan rsakar plsatinerna att expnergst bör vara extret k, någn eller några illiseknder. Rörelse nder expnerg av ett rgan länar liks fksskärpan skärpezn längs rganets kntr vkelrätt t rörelss rikg, där an ser "halvskgga". Rörelseskärpan är ppinell t rörelss stek nder expnergst sat förstrgsfaktrn. Fil- h skärskärpa. - Dna ppstår g d sprng av röntgfernas ergi s äger r i fil h förstärkngsskärar när röntgferna absrberas. I filaterialet är sprng så lit att d skärpa s ppstår här helt kan försas. Däret ppstår viss skärpa på grnd av sprng i förstärkngsskärarna h dna är i allänhet större j er förstärkande skär är. D ttala skärpan i bild är saansatt av alla tre faktrerna: fks-, rörelse- h skärskärpa. Sprd strålng. - D strålng s går direkt från fks till bilddetektrn tan att påverkas av bjektet kallas för priärstrålng. Det är dna priära strålng s ger pphv till bilds skarpa detaljer h kntrer. En str del av strålng från fks påverkas eelle av bjektet så att ferna ändrar rikg - sprd strålng. D sprda strålng fördelar sig relativt jänt över hela bildfältet h ger därför viss "gråslöja" över bild, vilk rederar bilds kntrast. J er d sprda strålng kan rederas, dest bättre

15 kntrast får bild. Då d sprda strålng ppstår i varje bestrålad delvly av bjektet gäller det därför att redera d bestrålade vly så kraigt s öjligt. Detta sker g blandng av strålfältet h g kpressin av patits jkdelar. D från patit kande sprda strålng kan ytteigare rederas g raster, fasta eller röiga. Ett raster släpper ig d priära däpar d sprda strålng. Det består av yket na blylaeller ed ellanr av ali. ellanr är avsevä större än laellernas tjklek h antalet sådana laeller är ett fleal per illieter. Laellerna är vanlig så anrdnade att de är riktade t röntgfks (fkserat raster). D priära strålng kan därför passera parallellt ed laellerna i ellanr. D sprda strålng, s i patit har ändrat rikg, bildar vkel ed laellerna h "fasar" därför i dessa. 14 Röntgbild ppstår g att strålarna atteras lika av kpps lika aterial. Tts att kpp nehåller ett yket st antal lika vävnader h vätskr fns det praktiskt taget dast fyra lika attergsnivåer (kpps "fyra elet"). 1. I gas eller lfyllda hålr sker praktiskt taget g atterg. Dessa hålr avteknas därför i bild s de svaaste paierna. 2. Fett atterar åttligt. När laelliknande fettskikt ellan skellagr passeras tangtiellt av strålarna avbildas skikt s örkgrå strir. De fettkapslar s ger de retperieala rgan avbildas s örkgrå zner.. jkdelar atterar någt er än fett h ger ngefär saa atterg s vatt. Det är str grpp av rganiska aterial h vätskr s ger dna atterg, exepelvis alla parkya-

16 ». :(tf t I *. A: I. n 1 - w 1 r Ai ty :! - :<ti A! - J : +) r td -. d (d : Q} + - dl - Q) g w 1 a +» t A! i w 1 g» r a) p w n <D i-l r «ti D i i! t A; a! < T r J g ^ t T r I i-l Q) a) T J T tti»w -r- r - A! : - «W <ti Ö T d) A! ) : a A: - a) p i p : - A! n» At r r-i a) n r :(Ö < r r : i x: r fl) fl) Q A! Ai dl ai < 1 D ty ) 1 p p ty» A; p fl) AJ 1 a) n r ) I-l : 4 : a D - (Q A! a) x; I 1 r a) - : fl) ) I : D p 1 TJ 1 a +j 1 *. r 1 1 r r * r 1 " 1 1 ö : l -Ö r I -a 1 r ) 1 a ni A! r E + <ti a ) ti " ) ( 1 -D I r r +) <W I : r «W : 1 E ) :iti z v + VI -r a p Ö V r I ti g : -l :tti t) r I 1 I : - D A (/) T r I i r r 1 s TJ I r &,* 1-1 r T) AJ g» - * Ö» : 1 I - r g r D g g 1 D» i! D r 1 AJ r i r J :<ti * +J : < : T A! 1 Q r ) D : t? i-l r r g TJ r - I - r I D r <ti r r : p ( T 1.* D i D T : : -l xti - 1 g 1 D 1 +i a 1 - xti -i 1 r +J 1 < +J g 1 +1» +) n» J 1 a r«: ( Ä 1 a p : 1 1 :» D. +1 S - T g r.* 1 : r 1 v A! 1» : 1 D D :( D 1 t7 : I ai x: x: p :iti ( r 1 g 1 Q r g A; I T : 1 ai A! 1 t A! - 1 a 1 a 1-1 p 4- A;» x: - - r 1 At r» : 1 ai A! i 1 D r ti r 1 1 VI r I r- D A! 1 I r 1 1

17 De negativa tgörs av lika gaser, vilka atterar dre Än jkdelar h avteknar sig s örka paier. sitiva kntrastedel fns i tre hvdtyper 1. Vattppslangar av lösliga salter till ga etaller (praktiskt taget allt barislfat). 2. Vattlösliga rganiska jdförgar nästan allt beståde av bslrg ed tre jdater h ed lika typer av skedja.. Vattelsiner av jdlja. arislfat används för gast-testalkanal. Det är ett lösligt vitt plver s ppslaas i vatt. an sätter kså till edel för att hdra seditatin av kntrastpaiklarna h för att öka ppslangs vhäfgsföråga på testalkanals väggar. Till pharynx h esphags används ganska tjk blandng, i knsists s gräddfil. Till vtrikeln h till ntar är knsists någt er lättflytande ngefär s vispgrädde. ln ndersöks g att ge ett laveang av er nflytande barislf atblandng. V isstanke någn fr av perfratin av gast-testalkanal bör barislfat te användas, tan i stället ett vattlösligt kntrastedel. Vattlösliga kntrastedel. - it hör ett st antal rganiska förgar, s alla nehåller bslrg ed tre jdater; de sare ger edlet dess kraiga attergsföråga. å dna rg kan det sitta lika skedj r, s gör att edlet tsöndras på lika sätt. Vanlig tsöndras de g njrarna, där de kntreras så att r blir kraigt atterande h synliggör rvägarnas detaljer,

18 grafi. Det fns n rik flra av sådana vattlösliga kntrastedel ed skilda egskaper. Satliga tsöndras tan någn nänvärd txisk effekt. yket stra dser kan jieras på k t tan andra biverkngar än de s härrör från edls hypiitet då de jieras i kntrerad fr. å sare år har det skett varetveklg av dessa kntrastedel, så att an fått fra edel ed lägre slalitet h däred dre hyp effekt. De vanliga jdhaltiga kntrastedl kan te användas för ndersökng av trala nervsysteet, d van nända tveklg har lett till fraställng av kntrastedel s är så atxiska (nipaqe) att det går att använda de äv i trala nervsysteet. Till skillnad från övriga kntrastedel är dessa edel te elektlyter tan de är direkt vattlösliga ike jniska edel. 17 De vattlösliga kntrastedl används för ängd parterala adistratinssätt, varv lika hålrgan, gångsyste h käsyste kan synliggöras. V ral adistratin kan kntrastedlet ges i tabletter eller s vätska. V jektin av kntrastedlet i lika tförsgångar jieras kntrastedl antg g katetrar s förs pp i tförsgångarna, eller edelst särskilda livfrade strt s pressas i tförsgångs öppng eller s ed hjälp av någn sgklka sgs fast där. För att kntrasdersöka retärerna kan an göra retgrad pyelgrafi, då lg nder ystspi lägger katetrar i retästierna. hledhs' h panreas' tförsgång kan kateteriseras via ett s k ddskp, dvs ett böjligt dskp s förs ner i dd. ed hjälp av detta letar an pp papilla Vateri i vilk kateter förs. ärifrån kan både hledhs' h panreas' tförsgång kntrastfyllas.

19 V jektin av edl i aärer h ver kan detta ske antg via direkta jektiner g nål, kanyl eller k kateter av plast. lastkatetrarna kan äv göras röntgtäta h ed särskilt tfrade krökngar av spets. ärig kan katetrarna föras pp i aa eller va ava h i lika graärer eller ver där kntrastjektin kan ske. V det sare förfarandet är det vanligaste pnktinsstället aeria eller va feralis jst där d passerar ligat gale. V förande av kntrast i va pa eller gallgångar kan detta ske g leverpnktin ed hjälp av ganska lång nål s är klädd ed plastkateter. rganet pnkteras i apné h nål dras t edan an håller kvar plastkatetern i rganet. V jektin av kntrast i andra hålrgan sker detta vanlig g direkt pnktin ed nål. Seldqeeknik. Detta är elegant etd för att via perktan nålpnktin knna tdera plastkatetrar i aärer h ver på ett sådant sätt att katetrarna sedan kan användas för selektiv kateteriserg av graärer eller så avflödesver från lika rgan. I lätt lkalanestesi pnkteras käet ed särskild kanyl s är försedd ed vass andr. andr avlägsnas h böjlig jk etallvajer förs i käet g kanyl. Kanyl tas däreer b edan vajern ffarande får ligga kvar ne i käet. Därpå träs plastkatetern på vajern h tderas tillsaans ed dna i käet. Vajern kan däreer avlägsnas h an har n plastkateter i käsysteet via perktan pnktin. Katetern är i s yttre ände försedd ed vtil g vilk an kan jiera kksalt h kntrast h kppla atatiska jektinsspr. De lika kntrasdersökngsetderna ska n ggås rgansyste för rgansyste.

20 Diagnstik ed kntrastedel. Kntrastedl tgörs j nästan allt av vätskr h v nästan alla adistratinsfrer används de för att fylla l i hålrgan. Dessa kan tgöras av rörfriga rgan, s gast-testalkanal, käsysteet h lika tförsgångar, kså direkta kaviteter eller blåsr. I de flesta fall får kntrastvätskrna ersätta de kppsvätskr s fns i hålrganet. När detta skett avteknas d kntrastfyllda l yket tydligt. En ängd patlgiska pesser kan då avslöjas när de edför sådana förändrgar av anat att de kan pptäkas. an kan se rganet är förskjtet, dislerat, eller defrerat av patlgiska pesser tanför rganet, h g att bedöa dislkatin h defrergs tsede kan an dra del sltsatser stek h läge av expansiva pesser. En kntrastfylld gång eller kanal kan visa sig vara vare än rdä, patlgisk dilatatin. Gång kan vara vgad därför att d längre ner i avflödesrikg har förängng, sts, s försvårar avfldet, presttisk dilatatin. Själva l i d kntrastfyllda hålighet kan vara förändrad på lika sätt s kan pptäkas på röntgbilderna. Kntrast kan sträka sig tanför ls natiga begränsng. rganet kan vara perfrerat ed ett patlgiskt kntrasttträde s v ls perfrans. Kntrast kan kså gå tanför rganets natiga begränsng tan perfratin, exepelvis kan kntrast fylla lsnish, när an har ett sår i vtrikeln eller dd. D kan fylla diveikel eller pseddiveikel, dvs fikliknande tbkgar av rganets l. Kntrast kan fylla fistel, patlgisk gång t från rganet s ppstått g eller annan patlgisk pess h s kanske förbder rganets l ed ett annat l. Fistlar kan

21 E - E d ( r r i e rd t Di a r <D 4 e x i E ti - <4 (t) r I rd I r +!. n D n r-f sx 6 i ) 4 ) r! t G g r IQ d) rd I : G : i w i rd ) +1 e <D G G D : G E r +J 1 n r 1 G - *. i r ) - : : e < 1 r : x: G 1» 1 T «. 6 r 1 p r I r r i 1 i 4J r E r) a e : r < r i E < : 1 -d - e r 1 1 e N 1 Q 1 1 : G i G 1 < < T x: 1 - rd 4 A! i-\ r 1 D ) - 1 I 1 G : e IQ - w J 4 i 4 G D G 1 :, G xs <W! p A! 14-J 1 rd + ) I 1 ) 1 1 ( z w tj < z < w rf! 2 w Z 1 {* W rf! :rd g r r^ < i ) 1 I 4 A! D r : * D» : W 1 I r-i! I < +J +J 1 4J D t 1 : 1 : rd r 1 - r 1 D r D :rd 1 - +J (Q J D Q deed A rd. rd - rd E : ) 1 +i i IQ ri- 4 + ) : +J ; 6 «. r land ) rd» :rd I 1 : :rd 1 <w r rd D» E r x: D rd r rd + r p : 1 -w : 1 Q +i D 1 D r «d a D Ö : 6 r r p a)» 1 rd -! IQ : w + i r E I * W för r S n rd e : +) - 1 IQ ri r rd : IQ - i-i 1 n IQ Q - t? x: 4 r TJ ) g +J rd rd D rd a :rd rd +J 1 i rd (Q rd : rd E.- IQ : S r r< I a r r-i r «-*» *" IQ : 4 IQ r 1 T r rd : IQ T -ö - IQ h..-' 1 x; E r rd r r rd IQ - E E IQ

22 det hela ser t s ett rakt rör fyllt ed vit kntrast. Idealet är'att kntrast te skall se helt vit t på bilderna tan grå. Täthet skall alltså te vara större än att strålar s går tvärs ig kntrast kan sväa fil. 21 åde kntrastdefekter h abnrt kntrasttträde syns yket tydligt i pjektiner s tangerar d yta där förändrg sitter. an bör därför ta bilder i flera pjektiner, så att an tangerar lika väggavsnitt. Fyllnadsbilder används i esphags, i viss ån i själva vtrikeln h i ln. 2) Slehnebilder. Kntrastedlet har viss vhäfgsföråga till slehnans yta. Sedan åttlig ängd kntrastedel fått passera det avsnitt an vill ndersöka, g att edlet drivits ndan av rganets eg peristaltik, kvarstår n "tapet" kntrast på nerväggs yta. rganet är n kntraherat h har get "öppet" l längre tan dast bladfriga na spatier ellan ksavek i lika önster. Varje sådant laellfrigt r är fyllt ed kntrast. å röntgbild syns na vita ljer på de ställ där strålarna har tangerat dessa skivfriga kntrastsalgar. Ljerna bildar ett regelbndet, a dekrativt, önster, s brkar förändras på typiskt sätt v lika sjkdar. önstret är lika för lika delar av ag-tarkanal. esphags ger bild ed två eller tre längsgåde parallella svagt bågfriga ljer, s då h då pphör. Tnntar h ln ger ett ligare h till synes er regelbndet önster av så ka, kraigt krökta ljer, a ed ett karaktäristiskt kedjeönster. Störngar i slehnans tjklek h peristaltik ses lätt på sådana slehnebilder. I vtrikeln s allt nehåller större kntrastängder visar sig slehnerelief s atta av parallella vek, s bktar i vtrikelr.

23 1 1 i Q) r-i IQ T s t A! - 1 : ffi, : 1 p i- < I xi r **-» : xi p +J ( <d 1 ' i T I TJ a) g - Q) 1 a) 1. a) i ( e 1 i + p «d i r i QJ t n. r r : * : t 1 TJ QJ A: QJ tj : a w QJ e <d :<d D. t I I r r-l Ä 4 r t r I - r s - a -. r ( + xd +) p 4! t A; p r 1 a A! t ai p 11) r 4-1 r-i d ty p QJ 1 E a) - r I t <d t- I I Q n 1 r :. t t = r 4-1 n 4 = t I ai r t E t r 1 : 4-1 a) a) r! QJ r ( r i-i I QJ QJ *. r QJ a QJ : t r r x: (!. t a 1 A: t r a) 1 r 1 TJ 1 T 1 : t (d T t x: r : 1 T r I 1 Q p i* a x: r 1 : ( QJ T +» r T N 1 i i 1 I p 1 d i t» G! Q) t p rna r xd t : 2 1 J r v <d 4-1 W :(d r td ) + 1 : n r 1 +J 1 tji -i -» < 1 r l- -r i I 1 ( i ( - -r p 1 p p + ns +) t p 1 - x: - <d & r : 1 T J I : n = <W 1 d t r ( & " <d p p r t QJ 4 J p t 1! : r : t A! 4 t a I åtta r ni " J 1 I : xd p <4 x; tj (Q 4-1 f 1! r 1 r-i es- 1 V 1 +J 1 l- i- i- J xd ad. r - it A! ågn :i6 i 1! : 1 x: r xd i & x; 4 : w : I x: r r 1 1 <d 1 1 +) 4 1 h i J 4 1 T 1 T 1 2 r +J 1 D 1 : r» 4-1 xd 4-1 +J : fn p 4 1 : T ( AJ : t T t t7 x: i t 1 : t r I 1 1 xd. -i x: 4 1 I t jj - xd T : * 4J xd t : 1 -» 1 1 t^ -r -r : t : n xd - D 1 1 T :»V td s I I 1 i 1 1 J T 1 +i : xd x S n r r : t D r r J r 4 T t I 4 4 i! r 1 r 4 1 rd r r I 1 T) r- 1 T 1 - r r t 1 1 ) r I J i x: : r J - 1 A! :<d

24 esphags. är kan an få både fyllnadsbilder, slehnebilder h bilder ed dbbelkntrastteknik. 2 Vtrikelntq. ärv klderas ndersökng av d nedersta del av esphags, vtrikeln h blbs ddi. De vanligaste frågeställngarna är ls, aner, reflx h diafragabråk. Tnntarspassage. V dna får patit drika kntrast s v vtrikelröntg. an följer sedan kntrasts passage g dd, jejn h ile. D vanligaste frågeställng är rbs hn eller iles. Ibland används ntarspassage för att ndersöka själva aekalpl s kan vara svårndersökt v vanlig lnröntg. V ntarspassage får an praktiskt taget bara slehnebilder. ln. Dna ndersöks ed laveang, h n för t är det vanligast att an gör dbbelkntrasdersökng. Särskilt an är te eer att fna plyper. Är det äldre patit ed klara syt på striktrerande pesser kan an dk göra "kelln". V sådan ndersökng får an bara fyllnadsbilder. Slehnebilder av ln erhålls sedan patit töt t kntrast. Endskpi. Endskpisk ndersökng av esphags, agsäk h ln har er h er börjat ersätta de traditinella röntgndersökngarna. Gallvägar. traljd. Gallblåsa h gallgångar sat star i gallblåsan syns tydligt ed ltraljd. hlevstgrafi. Dna ndersökng görs för att n-dersöka gallblåsan. atit får tabletter av ett kntrastedel s resrberas i tar h tsöndras i gallan. Kntratin i gallan från levern är eel-

25 1 ti *d n r l- ( tf ID : n n r ti i nj : < A! : T) a) * (d i-i xi i-i (d n ti 1 (d A; w td d) 1 AJ g 1 :<d i d) T i- -r A ti i n r TJ i ti I-I I i- i n : n r n n T» - ) 1 r I r n n : r T» ti * rd S n g : ti 1 ti I r» :(d p + i 1 1» g T r r r (d n ti r I i- i- n 1 1 r J 4J I n i- I r i- r.* D ti e : 1 l- x: Q : r + ti I r r n I r x: T r I w» : 1 J VI ti ti a g *d A! I g : g f e g ti n ti r r 1 & i 4 ti - i 1 r x: 1 i g I r n g ) a) 1 r I ti n : g g n a S J : I ti a) a) Tl : r +J 1 - r! A a p 1 r : ^ r ti p : r T I E - ti r I r r n < r n i : n ti ti e : - A! i 1! ti : ) - 1 r x: s: V x: TJ r VI ti +1 :! T T : < TJ : -r «* ^ r x; ) r - f Ö x: : n : ti p - I r» ti S ti n ti n r i- t» ti +i r n ai 1 T : e r 1 a 1 6.* 1 1 p 1 t.* E p 1.* a ai i s x: i- x;! Ä n» : 1 T e ai : e r r : n AJ : a s w : 14-1 ai r ti :td x: : r n ti n - 1 ti ti r i n e + n : e e 4J n ] 1 +1 x: p : + 1 a) 1 I p I <d p - «* I - 1 : e! : E r r VI : + AJ n - T : ffi <w I r x: r - g A: ai i 1 r! 1 TI n A! 6 <w I Tl s 1 Ö S n +1 r ) r r n 1 x: : g r - 1 n - n : r i 1 r x: G : g p S 1 VI - < n n : r G p a w 1 +J < 1 : r x: r g p x: T r : r! TJ 1 g 1 n n i- n - ai n : 1 x; G : g 1 : < g 1 +i g r 1 fi r 1 : 1 ; VI

26 säkra sig ed hjälp av ny hlangigrafi att alla star är avlägsnade. 25 Sekndär-' hlangigraf i beteknar hlangigraf i där kntrast jieras g det van nända T-röret. D tförs därför att an på röntgavdelng i allänhet kan få yket bättre kvalitet på hlangigra än an kan få peperativt. erktan transhepatisk hlangigrafi (T). När patit är ikterisk kan vark hleystgrafi eller travös hlangigrafi tföras. G att pnktera levern från san kan an dk direkt nå trahepatiska gallgångar ed kateter h g dna tföra hlangigrafi. ndersökng tförs v stark isstanke på klsinsikters. De trahepatiska gallgångarna är då vgade h kan lätt pnkteras. klsin brkar i allänhet be på st eller tör. Katetern kan få ligga kvar h tjänstgöra s ett dränage av det vgade gångsysteet tills patit perereras för s klsin. Insätg av dptes. det visar sig att klsin ber på perabel aner så kan an ibland föra s k dptes i fr av ett k rör g d perktana pnktin. En etallvajer stiks då g katetern h leds fra till det förängda stället. an försöker pressa vajern g det striktrerade paiet tills an ppnår fritt l vanför hdret. å etallvajern träs sedan dptes h skjts ed hjälp av annan kateter tills dptes tränger ig striktr h s nel förbder l van h ned hdret. Kateteriserg av va pa. Detta sker g liknande perktan teknik s v T. ärig kan pasysteet kntrastfyllas. an kan äv använda dna teknik för att ta pv från de lika avflödesverna från panreas i sye att lkalisera så

27 hrnpderande törer. ärv får an ed selektiv teknik söka pp de lika avflödesverna ed kateterspets. 26 Endskpisk retgrad hlanqigrafi h kntrastfvllnad av panreas' tförsgånq (ER) tförs g att dskpiskt kateterisera papilla Vateri. an kan ed dna teknik äv föra pp dptes g striktr i gallgång vilket kan vara dre traatiskt än att göra det transhepatiskt. ed dna teknik kan an äv göra papillti av papilla Vateri för att på så sätt få t gångstar s fasat jst v papill. RINVÄGARNA traljd. Njrar, njrbäk, ystr h törer i njrarna är väl synliga ed ltraljd. grafi. Detta är d vanligaste ndersöknig av rvägarna. D består dels av översiktsbilder, dels kntrastbilder, översiktsbilderna tas tan kntrast för att knna diagnstisera evtella knkret i njrar, retarer eller blåsa. Sedan kntrast jierats tas några bilder av njrarna, så att an kan följa d tigaste kntrasttsöndrg g njrarna. Eer a 1 anläggs kpressin av retärerna g att fraifrån pressa två träkltsar t sakr. ärig åstadks lätt stås av retarer h njrbäk s gör att njrbäket spanns t så att an på bilderna tydligt kan diagnstisera evtella förändrgar i anat hsnjrbäk h alyes. Däreer tas kpressin b h an tar bilder edan kntrast rner ner g retärerna h fyller blåsan. Retgrad pyelgrafi. När njrarnas tsöndrg h kntratinsföråga av kntrast är för dålig kan

28 an ndersöka retärer h njrbäk ed hjälp av dna teknik. lg lägger då via ystskp pp katetrar i retärerna h g dessa katetrar kan retärer h njrbäk kntrastfyllas direkt. 27 Antegrad pyelgrafi. ärv pnkteras njrbäk direkt varv dessa h retärerna kan kntrastfyllas. Anläggng av pyelsti. å liknande sätt s v T kan an äv v njrbäkpnktin anlägga dränage så att njre vars retär är avstängd av någn anledng kan fsätta att fngera g pyelsti. V dna kateteriseras njrbäket ed rätt va plastkatetrar s fixeras. Star i njrbäket kan äv extraheras g tillräkligt va katetrar. Nirpnktin. Expansiva pesser i njr kan ndersökas g direktpnktin, varv an kan se de är ystiska eller de består av sla törer. retvstgrafi. Dna tförs g att an ed hjälp av liv fastsatt v retraynng spar kntrast g retra i blåsan. an tar äv bilder nder iktin varv kntrast ströar i antegrad rikg. iktinsretvstgrafi. Dna ndersökng gör an i allänhet på barn. låsan kntrastfylls på ett eller annat sätt h edan patit ikterar tas bilder av retärer h njrbäk. Avsikt är att se an v iktin får reflx av blåsnehåll pp i njrbäkef net. En sådan reflx v iktin kan vara rsak till pprepade njrbäkfektiner. RETRGRAD KNTRTFYLLNAD AV ANDRA TFÖRSGÄNGAR vstesalpgarafi nebär att an jierar kntrastedlet i terkavitet h t g tbrna ge-

29 n liv fastsatt i pi. För an yket kntrastedel kan an få kntrastfyllnad av lilla bäket, pelvgrafi, så att an kan stdera de kvnliga bäkrgan. 28 Sialgrafi. ärv förs kntrastedlet i spttkölarnas tförsgångar, så att an kan stdera dessa gångar sat spttkölarna själva. an kan diagnstisera spttstar, striktrer h törer i köeln. Fistlgrafi. En fistel nebär natig gång. D kan ppstå g issbildng, exepelvis g persists av gälgångar, d kan kså vara tförsgång för fektiöst var från djpt beläg absess, exepelvis från steyelithard. En sådan fektin rsakas a av nektisk bbit, sekvester i härd. G att jiera kntrast i fisteln kan an kalägga gångsysteet h få fra kntrast till absesshålan, vareer dna h sekvestern kan avlägsnas. FLEGRAFIER flebgrafi. G att göra kraig kntrastjektin i någn av ryggs ver kan an kntrastfylla verna i bet. Ändaålet är vanlig att diagnstisera tbs eller att kalägga vsysteet före peratin för varier. äkflebgrafi. ärv kateteriseras båda va feralis. G satig kntrastjektin på båda sr kan an synliggöra bäkets hela vsyste. avgrafi. å saa sätt kan an få assiv fyllnad av va ava.

30 Nirflebqrafi. bireflebqrafi h leverflebgrafi. G att föra pp kateter g va feralis h va ava till avflödesverna från dessa lika rgan ka de kntrastfyllas. G dessa katetrar kan an äv göra vbldspvtagng från de lika rgan. 29 ARTERIGRAFIER aerigrafi eller araerigrafi. Dessa kan tföras g att direkt jiera kntrast g pnktinsnål i d pnkterade extreitets aärsyste. Vanlig läggs dk k kateter. Agrafi. D första agraf tfördes g direkt'pnktin av aa från ryggsan. Detta sätt praktiseras än ag när an te kan föra pp kateter i aa från pnktin av aeria feralis eller aeria brahialis. G att föra kateter perktant i aeria feralis (Seldger-teknik) kan vi n för t te bara göra agrafier tan kså göra selektiva kntrasdersökngar av aas alla grar. eliagrafi tförs för att ndersöka lever, jälte h panreas. esterigrafi beteknar kntrastfyllnad av eller båda esterialaärerna. Selektiv ral angiqrafi är kntrastjektin i a eller båda njrarnas aärer. D brkar allt föregås av vanlig agrafi. Neradilgiska angigrafier kan äv tföras g kateter lagd g aeria feralis brkar vanligast ske g direkt pnktin av halskä.

31 naranaigrafier kan tföras g att föra f kateterspets i narkä. Anqiardiqrafi beteknar kntrastfyllnad av hjäats lika hålr. D högra san kan kntrastfyllas g att föra pp kateter via va feralis h avan i höger förak. Kntrast kan depneras här, i höger kaare, eller i aeria plnalis. Via ett evtellt öppetståde fra vale kan katetern föras i vänster förak s kan kntrastfyllas. G särskild, yket lång h böjlig, nål kan an pnktera sept ellan höger h vänster förak h på så sätt jiera kntrast i vänster förak. Vänster kaare kan kntrastfyllas g att föra kateterspets ellan aaklaffarna. ANDRA KNTRTNDERSÖKNINGAR Aqrafier är d gesaa bäng för röntgndersökngar av ledhålr ed hjälp av kntrastjektin. ed kntrast i ledspatiet kan de lika ledbsk, isker h ibland krsband tkntreras, varv rptrer h skadr kan diagnstiseras. D vanligaste agraf är av knäled, agrafier av höleder, leder, axelleder, arbågsleder h handleder föreker äv. Lbal velgrafi nebär kntrastfyllnad av sbarahnalret i spalkanal. Särskilda atxiska edel har i ånga år använts för ndersökng av d lbala del av spalkanal. är fns ga nerveller, dast nervrötterna i ada eqa h dessa syns då på bilderna s långsträkta örka band. ndersökngsfrerna används fraför allt för att diagnstisera diskbråk på lika nivåer. Det på sare år fraställda ike jniska kntrastedlet nipaqe kan dk användas för rest av spalkanal h äv för

32 isternerna i trala nervsysteet, isterngrafi, h för vtriklarna, vtriklgrafi. 1 Vasgrafi. ärv kntrastfylls vas h sädesblåsr g perativt lagd nål i vas. Lvfgrafi. Ett litet frilagt lyfkä på rygg jieras nder lågt tryk h lång t ed ett kntrastedel i fr av jdelsin. Kntrast förs ed lyfbanrna pp till lyfkölar i ljskar, rnt iliaakä h paraveebrals där edlet ansalas så att kölarna kan stderas. ndersökng tar rätt lång t h fll fyllnad av kölarna har an te förrän andra eller tredje dag eer ndersökng. Ett vattlösligt kntrastedel sklle resrberats redan eer några ter h kan därför te användas. Jdelsin tsöndras te från kpp förrän eer ngefär ett halvår till ett år. Enephalqrafi h lrygg. ärv förs gas eller l i spalkanal eller isterner h vtriklar.

33 RÖRELSERGANENS RADILGI 2 I st sett häl av alla röntgndersökngar tgör skeletdersökngar, de flesta rsakade av d höga frekvs skelettskadr. Skelettet ndersöks i allänhet tan kntrastedel h är trddligt läpat för avbildng ed röntgstrålar tak vare s eralhalt s ger hög atterg g elektrisk absrptin. Rest av rörelseapparat däret - bsk, sr, skler, bärg, ledkapslar sv - har jkdelskntrast h dessa strktrer kan te särskiljas från varandra tan hjälp av kntrastedel, datgrafi, ltraljdsteknik eller R. Skelettdiagnstik bygger i hvdsak på de förändrgar vi ser i bvävnads eraliserg. atlgiska pesser i skelettet kan påverka bvävnad till ökad eller skad eraliserg. För lika sjkdar brkar dessa förändrgar a ha typisk karaktär, varig de kan isstänkas eller igkännas. Det eralhaltiga skelettet är rikt på så detaljer. ilderna bör ha sådan kvalitet att blaellerna i spngisan kla kan iakttas. Dessa har tjklek av.1-. h är i allänhet riterade i alla rikgar. När strålarna bildar vkel ed sådan laell blir atterg v d ka passag g laell för lit för att laell skall knna avbildas synligt. Ett fåtal laeller är riterade tangtiellt ed strålarna. Strålarna passerar då g avsevä längre sträka av dessa laeller vilket ger så kraig atterg att de avbildas s na vita strek.

34 .1-.ff4 d*dat+ laeller Sö +attjeh»s &v bildas JV*/-/-. De tangtiellt pjierade laellerna i ett spngiöst b bildar i bild ett nätverk. V avbildng av skelettet kan an använda relativt långa expnergster tan läghet eers någn skärpa ej ppstår på grnd av plsatiner eller peristaltik, h skelettdelarna kan desst - så behövs - fixeras v ndersökngsbrdet så att rörelseskärpan äv i övrigt rederas. De skelettdelar s ndersöks är desst a ganska na, vilket gör det öjligt att använda så rörfks s ger skarp tekng (lit fksskärpa) sat högpplösande förstärkngsskärar (låg förstärkng). En ndersökng av skelettdel består av ett antal i förväg fastställda väl defierade pjektiner. De två hvdpjektinerna är fntal- h spjektin, vilka i de flesta fall kpletteras ed ytteigare speialpjektiner, lika för lika skelettdelar. Till dessa standardpjektiner ker kpletterande pjektiner bede på evtella patlgiska fynd eller patits sypt s lkal öhet et. De lika pjektinerna fns tföigt beskrivna i särskilda handböker.

35 Spngisa h kpakta. D spngiösa bvävnad, s är ppbyggd av det fö talade laellsysteet, är hvdgrediserna i all skelettvävnad h fns överallt-t i rörbs diafyser. Alla sekelettdelar består ytterst av kikalis, s på vissa ställ är lika n s blaellerna på krpsdelarna av rörb föjkas till kpakta, a av betydande tjklek. Kpakta h kikalis kan an tänka sig ha ppstått g saansälg av blaellerna i spngisan. Kikalis, dvs d yttre gränsytan på skelettdelarna, är i regel jän gränsyta, t på de ställ där skler, sr h ligat fäster. 4 I ett rörb bäner an d större ittdel av bet diafys, bändarna epifyser. De delar s befner sig närast till epifysbsket t diafys bänes etafys. Apfys e+-fys Kpakta Förbg av skelettet sker ifrån förbgstra. Dessa är i allänhet v födels väl tveklade i diafyserna. Eer födels ppstår lika förbgskärnr äv i epifyserna. Epifyss förbg sker i

36 allänhet från h ibland två kärnr. När epifyskärnan är någt så när tveklad kallar an d del av epifysbsket s fns ellan kärnan h diafys för epifysfg eller fys. Dna bskplatta sköter d fsatta längdtillväxt edan det bsk s vetter t led blir ledbsk. Tpnkt för de lika bkärnrnas ppträdande varierar va gränser liks tpnkterna för slg av epifysfg. 5 Längdtillväxt av övriga delar av skelettet kan ske g s k apfyser, liknande anrdngar s i epifyserna ej försedda ed leder. Äv apfyserna förbas v bestäda tpnkter. Tillväxt av skelettdelarnas bredd sker g peristal bbildng. Dessa bilder visar fyra stadier i bildng av epifyskärnan i apt feris h apfyskärnan i thanter ajr. ets reaktinssätt. Det eralhaltiga skelettet s syns i röntgbild befner sig i ständig ppbyggnad h nedbryg av d levande bvävnad s ger erallaellerna. När patlgiska pesser försakar balans i ppbyggnad h nedbryg kan det ppstå stepi, när bvävnad blir eralfattigare, h steskles när d ökar sitt eralnehåll. Dessa två förändrgar är i st sett de da s kan föreka i bet. a nebär speiell patlgisk pess ett karaktäristiskt önster av stepi eller stelys sat skles, s gör att sjkd kan igkännas.

37 Gerell steps kan ppstå av ånga rsaker. D viktigaste step är d steps s drabbar äldre, fraför allt kvnr. Viktigt är att känna till att d Sbjektiva bedöng av skelettets eralisergsgrad från röntgbilder är yket säker. an räknar ed att häl av skelettets eralnehåll åste försvna nan an kan pptäka det i röntgbild. 6 I det nrala skelettet fns a sprängt i spngisan s k kpaktaöar, så råd där an har lit härd av kpaktb. Vare fns kså nralt förekande så ystlika bildngar, ett litet hålr tan bstrktr h ed n bvägg. nybildng. s d vxne div sker g ytteigare tillväxt sedan epifysfgärna sltits. v patlgiska pesser kan viss fr av bnybildng ske. V degerativa sjkdar i lederna h diskerna ppstår a pålagrgar på ledytekanterna h ktkppskanterna, s k stefyter. tl kant riå "Skärpt" kant ed kant östeefyf an antar att dessa ppstår när led eller disk är stabil. Själva ledbsket har kså viss föråga till bnybildng v vissa patlgiska pesser. Exepelvis i höled kan det v ahsis defr-

38 ans ppstå ganska stra bnybildngar eanerande från bsket på både aetabl h kapt. 7 eristet bibehåller i hela livet s föråga att bilda nytt b h stilans till sådan peristal bnybildng kan ppstå v ängd patlgiska pesser. V fraktrer ppstår kså bnybildng s läker fraktr, kalls. an skiljer ellan dstal kalls h peristal kalls. D dstala är d bnybildng s bildas ellan själva frakträndarna h d peristala d bnybildng s bildas av peristet h s ger fraktr a s splfrig bassa. V fraktrer i spngiöst b derar d dstala kalls, s är yket svåriakttagbar. Frågeställng kallsbildng är därför a öjlig att besvara när det gäller spngiösa fraktrer. D peristala kalls däret, s derar v fraktrer av de långa rörb, är lätt iakttagbar. Skelettröntg D vanligaste rsak till skelettröntgndersökng är isstanke skelettskada, degerativ sjkd eller destrktiner p g a patlgiska pesser. Det fns eelle desst ängd lika tillstånd h sjkdar i skelettet av klar eller strd ges sat ängd lika issbildngar. Diverse tillstånd ed klar ges Vi skall börja ed att beskriva del lika tillstånd vars ges ej är klaagd. Epifyselys. ed detta beteknas avlssng av epifys eller del av epifys. Epifysfraktr är ett led i fraktr fattande epifysändan hs

39 växande div ed ike slt epifysfg. Fraktrspatj et går då helt eller delvis g epifysfg. 8 n n &r Epifyst & j % + Ef rfyse*lys D viktigaste epifyselys är d s träffar i höled. Det fns ibland ett kla traatillfälle i ananes, ast ppker tillståndet gradvis h känneteknas av att kaptepifys hs dessa barn er eller dre snabbt gler drsalt på d kraigt regelbndna kpiga epifysfg. Eifstiys kapt kärnan regelbndhet i epifysfg är ägnad att förhdra sådan glng, s dast kan ppstå kaptepifys först "lys pp" så att spalt för epifysfg breddas. Detta ökade spati är a det da teknet i fntalbild på epifyselys. akåtglng syns ej på fntalbild, däret syns d yket tydligt an tar sbild, s k "Lastebild".

40 stekndsis dissekans eller stekndritis dissekans är ett tillstånd i knäled ed bdefekt ed vanligast legalisatin i d ediala ferkndyls laterala del. I defekt fns a bkärna. Ibland föreker detta tillstånd s ett atellt fynd tan att patit har några besvär, h kan, ligt teri, röra sig aessrisk vital bkärna. I andra fall har patit besvär h v peratin visar det sig att bsket tsvarande defekt är degererat eller förstö h att bkärnan är nektisk. Enligt annan teri rör det sig traatisk fraktr på detta ställe rsakad av d ediala etian på tibia. 9 atella paita är ett atellt fynd, där patella är delad i två eller flera delar ed tydliga spalter ellan sig. Det är ed all sannlikhet tveklgsrbbng. Det har dast betydelse s differtialdiagns v fraktrerad patella. rbs Shlatter, "sprgpjkssjkan, är åka s drabbar företrädesvis pjkar i åldern 1-14 år h känneteknas av öhet h svllnad över tbesitas tibiae. I spjektin av knät ser an svllnad av ligat patellae sat paiell avslig av tbesitas tibiae. Sjkd läker a ed näbbliknande bnybildng från tbesitas. Tbesitas tibiae tillhör tibiaepifys tts att d sitter så relativt långt kadalt från knäled. Epifysfg dyker nälig ner ganska långt kadalt på vtralsan av tibian.

41 Detta illstrerar d fess s däggdjr förde - epifysfgar där tillväxt kan ske. Fyserna befner sig vanlig tanför led, h tillväxt kan på så vis ske tan att störa leds ligatapparat h sfäst. s kräldjr, s i allänhet saknar epifysfgar, sker tillväxt från själva letlfsket. Detta nebär att ligat h sfäst ständigt åste flyttas nder tillväxt, s desst sker nder hela livet. Spndyllys betyder spaltbildng i ktbåge, a på båda sr. Spndyllistes betyder ktglng. Fösätg för detta är ast dbbelsig spndyllys. lats för spndyllys kan vara skiande, d allra vanligaste är spaltbildng i ktbåg itteellan de två ledtsktt på saa sa.

42 41 Ktan blir härig avskild från d bakre del av båg, på vilk de två nedre ledtsktt sitter, s förbder d ed d ndeill liggande ktan. D spndyllytiska ktan kan n gla fraåt, dess da förbdelse ed d ndre ktan är disk. En spndyllistes är a ett atellt fynd, v större förskjgar ppstår ryggbesvär. Nerverna i spalkanal kan ka i klä h ge nelgiska sypt. Aseptiska bnekser Detta är ett tillstånd där neks eller devitaliserg drabbar lkala skelettdelar, praktiskt taget a.llt epifyskärnr eller delar av epifyskärnr. I de flesta fall trde rsak vara pphävd irklatin. D störda bldförsörjng kan vara resltatet av traa ed fraktrer s skadar de nödvändiga kä eller dykarsjka, där an antar att kvävgasbbblr blkerat fa etiella aärer till skelettdel. V isnedierg kan kså aseptiska bnekser ppstå. I övrigt är ges till dessa nekser känd. Varje lkalisatin av sjkd har egnan eer, två eller flera läkare, vilket j ger ett förnäligt tryk.

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 5 Aberrationer LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Globalt experiment under KEMINS ÅR. Saltvatten

Globalt experiment under KEMINS ÅR. Saltvatten Globalt experient under KEMINS ÅR Saltvatten I det här dokuentet finns en beskrivning av Saltvattenuppgiften, so är en del av det globala experientet so genoförs under KEMINS ÅR 2011. Nästan allt vatten

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

REPORT. Trafikbullerutredning Hanaskog. ÅF Infrastructure AB. Mia Lindros. Date 01/07/2015. Author Mia Lindros. Phone +46 10 505 25 44

REPORT. Trafikbullerutredning Hanaskog. ÅF Infrastructure AB. Mia Lindros. Date 01/07/2015. Author Mia Lindros. Phone +46 10 505 25 44 REPORT Author Mia Lindros Phone +46 10 5 25 44 Mobile +467036889 E-ail ia.lindros@afconsult.co Date 01/07/2015 Project ID 709533 Client Östra Göinge Koun, Linnea Widing Trafikbullerutredning Hanaskog ÅF

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

Så gör jag. Linda-Mari Berglundh är både veterinär och uppfödare. hon själv saknat. 10 Veterinär Magazinet

Så gör jag. Linda-Mari Berglundh är både veterinär och uppfödare. hon själv saknat. 10 Veterinär Magazinet Linda-Mari Berglndh är både veterinär och ppfödare Hon bygger pp den spermabank hon själv saknat 10 Veterinär Magazinet TEXT: KERSTIN STÅLBRAND FOTO: PATRIK HÄGGQVIST AI är hett jst n. Utanför Piteå håller

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet VINDKRAFTFAKTA Tekik och säkerhet Tekik Aktuell vidkrftverk bedöms få e vhöjd på som mest 14 meter och e rotordimeter på mell 8-13 meter. Ovsett Totlhöjd verkstyp kommer totlhöjde ite tt överstig 185 meter.

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik U n g re n ä s s a n s 1 4 0 0 -ta le t P å n y ttfö d e ls e a v a n tik e n (rinascita) a n v ä n d e s fö r s t a v d e n ita lie n s k a k o n s t h is

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf. Havsljuset 2

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf. Havsljuset 2 ÅRSREDOVISNING 2014 Brf. Havsljset 2 Förklaringar från A-O Anläggningstillgångar Sådana tillgångar s är avsedda för långvarigt brk in föreningen. Den viktigaste anläggningstillgången är föreningens fastighet

Läs mer

2013-05-21. Begäran om planbesked för del av kv Ormen. Dnr KS 2012-444 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

2013-05-21. Begäran om planbesked för del av kv Ormen. Dnr KS 2012-444 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta Utdrag ur protokoll fört vid saanträde ed kounstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-05-21 173 Begäran o planbesked för del av kv Oren. Dnr KS 2012-444 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Din Individuella Graviditetsplan. Barnmorskegruppen Öresund

Din Individuella Graviditetsplan. Barnmorskegruppen Öresund Din Individuella Graviditetsplan Barnorskegruppen Öresund BASUTBUDET För er inforation se vår hesida Rutinbesök Vecka 6-9 Hälsosatal Vecka 9-12 Inskrivning Vecka 11+0 -> 13+6 CUB ( 33) Vecka 18 Rutin ultraljud

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr,

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

SKOLRESA. På Gotland!

SKOLRESA. På Gotland! 2016 * SKOLRESA På Gotld! Skolpkt I pktt igå följd: Båt t/, luch/middg v på övft. Butf Viby Hm-KippbyViby Hm. Logi i um/tugo md hlpio. Fi té hl vitl till Kippby Somm- & Vttld. Eklt pivät fö hl kl! Miigolf

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

Axo Beta Caldone Espacio Fanny ISO Samba Staccato STEP

Axo Beta Caldone Espacio Fanny ISO Samba Staccato STEP MÖBLER FÖR OFFENTLIG MILJÖ Industrivägen 1, 171 48 Solna; Tel 08 35 66 32; 0735 444 632 www.mrinredning.com; info@mrinredning.com Konferensstolar med skrivplatta MRI Collection Axo Beta Caldone Espacio

Läs mer

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering Föläig Stäghtig j.lg.stig E täg btå tt tl tc Stäg i ht om objt l Stig E täg it modifi ft tt d h pt! Stig - l : ch[] - cot : it + lgth(): it + chat(it): ch + idxof(ch): it E täg h: Ett äd och lägd Ett tl

Läs mer

Guide. SITHS reservkort 2012-05-06 1 (12)

Guide. SITHS reservkort 2012-05-06 1 (12) Guide SITHS reservkort 1 (12) Innehållsförteckning 1 Innan du startar SITHS Admin... 3 2 Logga in till SITHS Admin... 3 2.1 Om SITHS-admin inte startar... 3 3 Välj certifikat för att legitimera dig...

Läs mer

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012

Meddelande. Föreläsning 2.5. Repetition Lv 1-4. Kemiska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 Energi Kemi ch bikemi för K, Kf ch Bt 2012 Föreläsning 2.5 Kemiska reaktiner Meddelande 1. Justerat labschema Lv5-7. Berör K6, Bt6, Bt2, Kf3 2. Mittmötet. Rättning av inlämningsuppgifter. Knstruktiv kritik

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

DE EN FR IT NL ES PT DK NO SE FI IS PL HU SK CZ SL HR SR RO

DE EN FR IT NL ES PT DK NO SE FI IS PL HU SK CZ SL HR SR RO Service Innehållsförteckning Innehållsförteckning Målgrupp...3 Symbolförklaring...3 Säkerhetsanvisningar...3 Kontakt...3 Uppbyggnad...4 Felåtgärd efter felbild...5 Serviceaktiviteter...6 Målgrupp Detta

Läs mer

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål?

Var är tvålen. o dk sj jz kkk. um ba - um. um um um um 2 4 j. stan - na upp ett tag och grub - bla, är det nå n som sett min tvål? är våle Pver Rel rr. Erc Srby Spr Al1 Al 2 Ter Bss 1 Bss 2 Spr f f D G =80 Al f f D 1 Al f f D 2 Ter f f D l M Bss 1 jz d sj jz u b - u u - j u b - u u j s j jz u b - u u s j jz f f f N s v-drr ge- l-ve

Läs mer

ALG. Rektangulärt gallerdon för vägg/tak och till-, frånluft. Snabbval

ALG. Rektangulärt gallerdon för vägg/tak och till-, frånluft. Snabbval Rektangulärt gallerdon för vägg/tak och till-, frånluft Snabbfakta För till- och frånluft Fast spridningsbild Rensbart Monteras i fästraar FHA eller FHB alternativt anslutningslåda TRG Kan fås i alternativa

Läs mer

Frilanskontor i Hus 1

Frilanskontor i Hus 1 Frilanskontor i Hus 1 Vilket gör att företag vill arbeta här so bidrar ekonoiskt till platsen. Större företag = z zz Rester z z frilansare enskild fira frilansare enskild fira arbetsplats working sall

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk

Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk Stadsfullmäktige 34 28.04.2014 Principbeslut om och tidtabell för bolagisering av affärsverk FGE 34 639/00/01/00/2010 Koncern- och stadsutvecklingssektionen 20 Beredning: stadsjurist Ben Weizmann, finansdirektör

Läs mer

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: 2012.11.09. Tid: 09.00 13.

TENTAMEN TE 12. HÖGSKOLAN I BORÅS Textilhögskolan Olle Holmudd. VÄVERITEKNIK, 4,5 högskolepoäng, Ladokkod TVT10A. Datum: 2012.11.09. Tid: 09.00 13. HÖGSKOLAN I BORÅS Texthögoa Oe Homudd TENTAMEN TE 12 VÄVERITEKNIK, 4,5 högoepoäg, Ladood TVT10A Datum: 2012.11.09. Td: 09.00 13.00 Hjäpmede: Räare, färgpeor, upp, ja, petå, tejp Aayad och formead Ata dor:

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Artroskopi av knäled

Artroskopi av knäled ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Artroskopi av knäled - Patientinformation Information till dig som ska genomgå en artroskopi av knäled Vid ditt mottagningsbesök beslutades att du skulle genomgå

Läs mer

Avskiljning av syror - i gas- eller droppform f rån dragskåp.

Avskiljning av syror - i gas- eller droppform f rån dragskåp. BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F O R V A L T A N D E V E R K S A M H E T rapport GASTVÄTTFILTER NUMMER 117 APRIL 1975 ERS- b ANVÄNDNINGSOMRÅDE Avskiljning av syror - i

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

Top Level. Giacomello. Det universella nivåglaset. Nivåglas

Top Level. Giacomello. Det universella nivåglaset. Nivåglas Giacomello Det universella nivåglaset Top Level Nivåglas Parmab Drivelement AB www.parmab-drivelement.se tel: 08-520 175 45 Box 144 info@parmab-drivelement.se fax: 08-520 188 12 149 22 Nynäshamn 2 Top

Läs mer

Rapport till kommunfullmäktige av ej verkställda beslut jml SoL och LSS

Rapport till kommunfullmäktige av ej verkställda beslut jml SoL och LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datu Diarienuer Marie Öberg 2015-02-25 OSN-2015-0092 Osorgsnänden Rapport till kounfulläktige av ej verkställda beslut jl SoL och LSS Förslag till beslut Osorgsförvaltningen

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d kstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss,

Läs mer

EKG Automotive AB. BEST.NR MARKNADSPRISER exkl.moms. Hardyskivor

EKG Automotive AB. BEST.NR MARKNADSPRISER exkl.moms. Hardyskivor Hardyskivor HS1000 Utgått HS1001* 430,00 kr 80 HS1002 558,00 kr 80 HS1003* 558,00 kr 80 HS1004 Utgått HS1005* 558,00 kr 75 HS1006 Utgått HS1007 Utgått HS1008 Utgått HS1009 Utgått HS1010 Utgått HS1011 Utgått

Läs mer

handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning

handledning för att skapa en kommunal plan för studie- och yrkesvägledning handledning för att skapa en kommnal plan för stdie- och yrkesvägledning 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

Ansökan om tillstånd till hantering av explosiv vara

Ansökan om tillstånd till hantering av explosiv vara Ansökan o tillstånd till hantering av explosiv vara Ansökan o tillstånd enligt Lagen (2010:1011) o brandfarliga och explosiva varor för: Hantering explosiva varor Överföring av explosiva varor ino Sverige

Läs mer

V ackert & högst personligt!

V ackert & högst personligt! V ackert & högst personligt! FÖNSTER OCH FÖNSTERDÖRRAR MED SÄKERHET SOM STANDARD 3-GLASFÖNSTER Kvalitet, det syns känns! Våra fönster verkas i småländska Nybro. H finns traditioner kunnande inom träbearbetning,

Läs mer

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen,

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, och inan borde is y n n e rh e t a n vänd a s o ld a

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

I Vepkstad btg bta&pa.~lzt

I Vepkstad btg bta&pa.~lzt STOCKHOLMS STADSMUSEUM 458 Industrimiljöinventering 1979 Värdering A BO Fastighet- 8 (7 d Motors 7 Stadsdelsödra Hamarbuhamnen Adress Hamarbyvagen 13-19 Fas tighetsäg Stockholms k omn, Företag/verks/anst/

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.

Läs mer

Kävlinge kommun. Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och uppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen

Kävlinge kommun. Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och uppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen Revisionsrapport Genomförd på ppdrag av revisorerna Janari 2014 Kävlinge kommn Granskning av miljö- och byggnadsnämndens styrning och ppföljning av miljö- och hälsoskyddstillsynen Innehåll 1. Sammanfattning...2

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser ANSÖKAN o tillstånd att använda radiosändare för talkounikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser 1(5) Ansökan avser 1 Nytt tillstånd Ändring av tillstånd nr: Återkallelse/uppsägning av tillstånd

Läs mer

Nr.1 2015 PRODUKTER, PRISLISTA VIDILUX - BOX 22266 250 24 HELSINGBORG T: +46 (0) 42 28 44 40 - INFO@VIDILUX.SE

Nr.1 2015 PRODUKTER, PRISLISTA VIDILUX - BOX 22266 250 24 HELSINGBORG T: +46 (0) 42 28 44 40 - INFO@VIDILUX.SE Nr.1 2015 PRODUKTER, PRISLISTA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INFORMATION INKÖPS- OCH LEVERANSVILLKOR PRISLISTA sid.2 sid.3 PRODUKT LJUSKÄLLA CAP LED sid.4 DISC LED sid.5 SENZA LED sid.6 JOKER HALOGEN sid.7 AERO

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement söjd!) l, hl sjlfö (Pss! Ig få o ik! b sd. D o k s g i id p ö f S di upp i sll k s u i o s u h Poduk då oc sl. l k l o d g kici. l g li o g h b di u d dis D g. o s k i f p p if u d d i i i h f s ö f d

Läs mer

FUMK50020 Secvest trådlös öppningsdetektor mini

FUMK50020 Secvest trådlös öppningsdetektor mini FUMK50020 Secvest trådlös öppningsdetektor mini SE Installationsanvisning Trådlös öppningsdetektor mini 14 Version 1.0 390350 09-2014 - 100 - Innehåll Förord...- 102 - Batterivarningsanvisningar...- 103

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Gummimattor INDUSTRIMATTA ARBETSPLATSMATTA INDUSTRIER & OFFENTLIG MILJÖ INDUSTRIGOLV SIDA

Gummimattor INDUSTRIMATTA ARBETSPLATSMATTA INDUSTRIER & OFFENTLIG MILJÖ INDUSTRIGOLV SIDA Guiattor BENÄMNING SIDA INDUSTRIMATTA M9 Salräfflad atta 320 GSI/M19 Salräfflad atta 321 M29 Mellanräfflad atta 322 G ellanräfflad atta 323 M39 bredräfflad atta 324 ARBETSPLATSMATTA SOFTWALK 325 TRELL-ERGO

Läs mer

Monteringsanvisningar. Fönster och dörrar. 046-122 440 www.fonsterdirekt.se

Monteringsanvisningar. Fönster och dörrar. 046-122 440 www.fonsterdirekt.se Monteringsanvisningar Fönster och dörrar 046-122 440 www.fonsterdirekt.se FönsterDirekt 2012 Installationsanvisningar Anvisningarna gäller fönster och dörr som monteras i vägg. Placering av distansbrickorna/kilarna

Läs mer

Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palmgren PhD Operations Research

Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palmgren PhD Operations Research Varför har vården aldrig tänkt på planering? 2014-09-18 Myrna Palgren PhD Operations Research 1 Bild av beanningsbehov Personalschea Aktivitetsschea Scheajustering Uppföljning 2014-09-18 Myrna Palgren

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12/IV/2006 K (2006) 1502 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 12/IV/2006 om ändring av kommissionens beslut K(2005) 1452 slutlig av den 26 maj 2005 om arkivet

Läs mer

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras):

Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras): Ifylld blankett skickas till: Miljö- och Byggförvaltningen Ströstads Koun 452 80 Ströstad Ansökan o förvärv av explosiva varor förvaring av explosiva varor handel ed explosiva varor överföring av explosiva

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

1 Sökande Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras) 1 Blanketten skickas till: RÄDDNINGSNÄMNDEN adshuset, 261 80 Landskrona Tfn. 0418-470 700 Ansökan o förvärv av explosiva varor förvaring av explosiva varor handel ed explosiva varor överföring av explosiva

Läs mer

Installations- och bruksanvisning ASM fläktar

Installations- och bruksanvisning ASM fläktar 1 Installations- och bruksanvisning AS fläktar 1 2 2.1 3.1 3.2 4 5 Timer röd 6 H ysdiod 2 7 8 PIR ASUTIG ED TIER BEYSIG EER AA AÖVERAPPARAT ASUTIGSPIT OKOPPARE ATIGSÄT OBS Denna bruksanvisning gäller även

Läs mer

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 Alfr. Hagerbonn Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnämnden 2006-04-18. Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kommunhuset, rum 386 ÄRENDEN

EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnämnden 2006-04-18. Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kommunhuset, rum 386 ÄRENDEN EKERÖ KOMMUN TILLÄGGSLISTA, KALLELSE Kulturnänden 2006-04-18 Tid och plats Måndagen den 24 april, klockan 17:30, Kounhuset, ru 386 ÄRENDEN 1. Organisationsförändring, kulturenheten och biblioteket 2. Bidrag

Läs mer

Instruktion Yd v. 0.4 Sida 1 av 5

Instruktion Yd v. 0.4 Sida 1 av 5 Instruktion Yd v. 0.4 Sida 1 av 5 INSTRUKTIONER YD Observera, instruktionen är helt nyskriven och uppdateras fortfarande. Titta på produktsidan på www.mollehem.se efter senaste versionen. HJÄLPMEDEL SOM

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Gummimattor INDUSTRIMATTA ENTRÉ, ARBETSPLATSMATTA INDUSTRIER & OFFENTLIG MILJÖ INDUSTRIGOLV 2008.05

Gummimattor INDUSTRIMATTA ENTRÉ, ARBETSPLATSMATTA INDUSTRIER & OFFENTLIG MILJÖ INDUSTRIGOLV 2008.05 GUMMIMATTOR Trellleborgs guiattor är slitstarka, halksäkra och dekorativa och finns i olika varianter och önster. Användningsorådena är i huvudsak ino indrustrin, kontorsiljöer och offentliga interiörer.

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP NLP Business Master Practitioner Fördjupa och förfina din mästerlighet Du fördjupar och lyfter din kunskap flera nivåer. INDIVID TEAM ORGANISATION feedbackprocessen

Läs mer

Inventeringsprotokoll - Fogmassor

Inventeringsprotokoll - Fogmassor Inventeringsprotokoll - Fogassor Adinistrativa uppgifter Byggnadsnuer Bruttoarea (2) Byggnadsår Obyggnadsår Telefon E-post för inventering Byggnadens användning (ange ett eller flera alternativ) Bostäder,

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt

Läs mer

Vi har följt valet och diskuterat resultatet. Eleverna ville skriva ett brev till den nya statsministern och önska lycka till på nya jobbet.

Vi har följt valet och diskuterat resultatet. Eleverna ville skriva ett brev till den nya statsministern och önska lycka till på nya jobbet. Hej. ' '. ' ';: «! :: : ANS;,; ; ;TAiyiA-'\--i.ve i! 'UCUM :: ' ->.:'>.! 'J',i-J Vi är en tredjeklass på Södermalmsskolan i Kristinehamn. Klassen består till stor del av invandrarbarn från olika delar

Läs mer

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN KOMMUNAL PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 1 Förord Den här handledningen har tagits fram inom ramen för projektet Visa Väst som pågår mellan 2013 och 2015 i Västra Götaland.

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

PHOTOSHOP GUIDE. Magnus Servin

PHOTOSHOP GUIDE. Magnus Servin B I L D M O N T A G E En steg-för-steg guide av Magnus Servin. Publicerad 2008-06-18. För fler guider, tips och inspiration se www.familjenservin.se/magnus h i m m e l.jp g Inl e d n i n g Denna guide

Läs mer