SMÄRTTILLSTÅND OCH BESVÄR I RÖRELSEORGANEN. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMÄRTTILLSTÅND OCH BESVÄR I RÖRELSEORGANEN. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 SMÄRTTILLSTÅND OCH BESVÄR I RÖRELSEORGANEN Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 22 november 2004

2

3 Missiv till program om smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Antaget av landstingsfullmäktige den 22 november 2004 BAKGRUND Landstingsstyrelsen beslutade den 18 december år 2000 att påbörja programarbete i Landstinget i Uppsala län. Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram kunskapsunderlag kring olika diagnosgrupper som är av särskilt stor betydelse för länets befolkning. Underlagen avses underlätta prioritering inom och mellan olika verksamhetsområden. Programarbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det gynnar dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Arbetet med att ta fram programmen är en flerårig process. Målet är att 75% av landstingets verksamheter på sikt ska vara kartlagda, vilket innebär att ett femtontal program kommer att tas fram. Programmet om smärttillstånd och besvär i rörelseorganen är det sjätte i ordningen av antalet utarbetade program. Landstingsstyrelsen uppdrog åt en förtroendemannagrupp bestående av Mats Sjöborg (fp), ordförande, Siw Persson (s), Adam Slyk (kd), Sophia Resman (s), Ulf Schmidt (c) samt Magnus Ahlkvist (v) att ta fram ett program om smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Som stöd i utarbetandet av programmet ingick programsekreteraren Erik Skoog samt processledaren Eva Denison. FÖRTROENDEMANNAGRUPPENS ARBETE Programgruppen hade ett processinriktat arbetssätt och sammantaget sett bedrevs programarbetet i tre olika faser: kunskapsinhämtning, analysarbete och rapportskrivande. Programgruppen ägnade ungefär ett halvår åt att inbjuda olika verksamhetsföreträdare inom och utanför landstingets organisation som arbetar med led- och muskelbesvär och smärta i rygg och nacke för diskussioner. Fokus var kring vårdkedjan och samverkan med andra vårdgivare och vad som behöver utvecklas i det framtida arbetet. Programgruppen hade sju möten med olika verksamhetsföreträdare samt en hearing om arbetsområdet i det inledande skedet av programarbetet. Dessa sammankomster var till stor nytta för programgruppen i den fortsatta arbetsprocessen eftersom det inkom många värdefulla synpunkter. Fördelen med hearingen (som genomfördes under december 2003) var att många olika verksamhetsföreträdare inom och utanför landstingets organisation samt politiker samlades vid ett tillfälle och det gav möjligheter till dynamiskt och fruktbart samtal. Programgruppen gjorde en sammanställning av den inhämtade kunskapen inför hearingen och deltagarna gavs möjlighet att lämna syn- 1

4 punkter och ge kommentarer på materialet före, under och efter hearingen. Därefter vidtog analysarbetet och rapportskrivandet utifrån olika beskrivningar och resonemang under kunskapsinhämtningsfasen. I slutet av mars 2004 inbjöds verksamhetsföreträdare och politiker till ytterligare en hearing, där ett utkast till framtida utvecklingslinjer diskuterades. SMÄRTTILLSTÅND OCH BESVÄR I RÖRELSEORGANEN Smärtor i ländryggen eller nacken innebär sällan någon allvarlig sjukdom och många människor blir drabbade någon gång under livet. Smärtan varierar ofta i intensitet och utsträckning i tid men det rör sig om relativt få personer som får ständig och ihållande smärta. Forskare kan inte alltid förklara varför eller hur smärtor i ländryggen eller nacken uppkommer eller hur länge de kommer att bestå, om de är akuta och övergående eller om de kvarstår som kroniska besvär. Enligt SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken har prevalensen för ländryggs- och nacksmärta varit konstant under de senaste 20 åren och generellt sett kan konstateras att den viktigaste faktorn för framtida smärta i nacke och ländrygg är en tidigare episod med smärtproblem i ryggen. Det finns endast svaga samband eller motsägande resultat för faktorer som kön, ålder, längd, vikt m.m. och i flera studier finner man således inga skillnader i risken att drabbas av smärta i ryggen. Av de som uppsöker hälso- och sjukvården för besvär eller smärta har noll till fem procent av personerna en allvarlig sjukdom eller skada, t.ex. tumör i ryggraden medan 15-20% får diagnos som t.ex. diskbråck eller kotförskjutning. Emellertid får ungefär % av alla patienter med smärttillstånd och besvär ingen medicinsk diagnos alls beroende på att vårdgivarnas utredningar visar att det inte är möjligt att fastställa orsak till smärtan. För god diagnostik är det betydelsefullt att behandlarens engagemang och förmåga att lyssna till patienten inte enbart avser smärtan och dess lokalisation utan att även beakta smärtans konsekvenser och hanteringen av smärtan. Tillsammans med sjukdomshistorien och den fysikaliska undersökningen kan samtalet och lyssnandet leda till gemensam syn på vilken behandling som är bäst för patienten. Detta är tillräckligt underlag för behandlingsstrategi för många patienter och för att identifiera de relativt få fall som behöver remitteras vidare för ytterligare utredning om möjliga specifika orsaker eller allvarligare sjukdomar som föranleder smärtan. Många behandlingsmetoder tillämpas trots att metoderna inte har utsatts för tillräcklig vetenskaplig prövning för dess nytta och det finns också behandlingsmetoder som används trots att det finns studier som visar att de inte medför någon nytta för patienten. 2

5 SLUTSATSER OCH SÄRSKILDA UTVECKLINGSOMRÅ- DEN Programgruppen har identifierat ett antal områden som bör lyftas fram i det fortsatta arbetet (ej prioriterad ordning): Bästa effektiva omhändertagandenivån (BEON) som utgångspunkt För att få en samsyn mellan patient och vårdgivare om vilken som är den bästa effektiva omhändertagandenivån gäller det att skapa tillit. Patienten ska känna ett förtroende för vårdpersonalens kunnande och uppriktighet. Fortsatt arbete måste inriktas på att prioritera de patienter som har mest behov av hälso- och sjukvård och att vårdgivare arbetar utifrån BEON. BEON innebär att landstingets resurser ska användas till dem som bäst behöver vård. Hälso- och sjukvårdens aktörer ska däremot inte utreda och behandla personer som inte har behov av detta. Det är viktigt att betona att BEON också kan innebära egenvård. Programgruppen vill understryka vikten av att landstinget och berörda privata vårdgivare arbetar utifrån BEON. Utveckling av insatser inom folkhälsoområdet Ett sätt att arbeta framgångsrikt med det förebyggande arbetet är att arbeta aktivt med de lokala folkhälsoplanerna. Ett annat är ett ökat samarbete mellan landstinget och de enskilda kommunerna när det gäller skolhälsovård. Ett tredje sätt är att det tillskapas särskilda samordnande hälsoplanerare i kommunerna som är kopplade till verksamheten. Vid ryggbesvär är det viktigt att vara i rörelse eftersom det är bra att aktivera och stimulera de områden som personer har besvär av. Personalen inom såväl landstinget som kommunerna bör därför uppmuntra till rörelse och ge människor med smärta större förutsättningar att bedriva egenvård. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att personer med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen får konkreta råd om rörelse och aktivitet. Det är väsentligt att få fler människor att aktivera sig och då är det viktigt att det finns miljöer för både spontanidrott och organiserad motion/idrott samt att skolidrotten kan aktivera barn och ungdomar. Det är betydelsefullt att det finns ett bra utbud av gång- och cykelbanor, idrottsanläggningar m.m. som uppmuntrar människor till rörelse så att personer kan bedriva egenvård. Programgruppen föreslår att landstinget och berörda privata vårdgivare tillsammans med kommunerna och övriga aktörer arbetar aktivt för stimulering av ökad rörelse och fysisk aktivitet. Då är det viktigt att det finns arenor och organisationer som möjliggör bedrivande av egenvård. Programgruppen föreslår också att landstinget och berörda privata vårdgivare primärt tillämpar fysisk aktivitet på recept för patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen i de fall där det är lämpligt av medicinska skäl. Utveckling av vårdkedjan Det är långa väntetider från primärvård till specialistvård och inom specialistvård. Väntetiderna behöver därför förkortas genom olika former av insatser. Det är viktigt att patienter får konkreta 3

6 råd om rörelse och aktivitet även under väntetiden eftersom långa väntetider tenderar att leda till att patienter blir passiviserade. Vårdkedjan för denna patientgrupp är emellertid komplex. Programgruppen föreslår att landstinget och berörda privata vårdgivare arbetar aktivt för att minska väntetiderna samt att vidareutveckla metoder för råd och stöd till patienter även under väntetider. Ökad biopsykosocial kompetens Det är viktigt att klargöra vilka kompetenser som finns tillgängliga och vilka som skulle behöva finnas för patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Det behöver finnas multidisciplinära arbetsteam med biopsykosocialt fokus och inte endast biomedicinska arbetsteam. Diskrepansen är förhållandevis stor mellan patientens sjukdomsbild och hur sjukvården är organiserad inom detta område. Detta är tydligt inom primärvården. Det är inte rimligt att patienter slussas mellan olika professioner. Programgruppen föreslår att andelen beteendevetare i primärvården ökar och att landstinget och berörda privata vårdgivare beaktar biomedicinsk och biopsykosocial kompetens vid tecknande av vårdavtal eller vårdöverenskommelser. Implementering av befintlig kunskap Det är viktigt att befintlig och relevant kunskapsmaterial används för omhändertagande och behandling av patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Det finns många aktörer inom detta område och många av dessa aktörer tillämpar behandlingsmetoder som bevisligen inte är effektiva mot rygg- och nacksmärtor. Av SBUrapporten Ont i ryggen, ont i nacken att döma är det förhållandevis få behandlingsmetoder som är användbara för denna patientkategori. Resultaten ur SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken och andra evidensbaserade samanställningar måste kommuniceras och implementeras. En viktig slutsats i denna SBU-rapport är att biomedicinsk kunskap inte är tillräcklig för ett effektivt omhändertagande. Programgruppen vill därför understryka vikten av att landstinget och berörda privata vårdgivare följer SBU-rapportens slutsatser och andra evidensbaserade sammanställningar om rekommenderade behandlingsmetoder. Utveckling av pedagogisk kompetens Pedagogisk kompetens utgör ett viktigt verktyg med tanke på att både behovskonflikter och målkonflikter kan uppstå. Det måste ses som ett professionellt ansvar att kunna skapa ett gott samarbetsklimat med patienter trots olika uppfattningar inledningsvis. Pedagogisk kompetens behövs även för att kunna stötta egenvård på ett effektivt sätt. Väldokumenterade, systematiska pedagogiska verktyg finns tillgängliga och bör ingå i kompetenshöjningsplaner för berörda professioner. Programgruppen anser att det är viktigt att det sker en vidareutveckling av detta arbete. UPPFÖLJNINGSINDIKATORER Det är angeläget att det sker en uppföljning av slutsatserna i programmet. Uppföljningen ska ske ett år efter det att programmet har antagits av 4

7 landstingsfullmäktige. Mot bakgrund av de slutsatser och utvecklingsområden som programgruppen lyfter fram, föreslås följande uppföljningsindikatorer: Bästa effektiva omhändertagandenivån (BEON) som utgångspunkt Programgruppen föreslår kontinuerlig bevakning av att BEON följs av landstinget och berörda privata vårdgivare. Utveckling av insatser inom folkhälsoområdet Programgruppen föreslår att det förebyggande arbetet beträffande rörelse och fysisk aktivitet följs upp kontinuerligt genom bl.a. uppgift om hur många patienter som får FaR utskrivna t.ex. inom ramen för verksamhetsberättelserna. Utveckling av vårdkedjan Programgruppen föreslår att utvecklingen av vårdkedjan bevakas genom bl.a. stickprov och att uppgifter om väntetider tas fram. Ökad biopsykosocial kompetens Programgruppen föreslår att det sker en avstämning beträffande inriktning på biopsykosocial kompetens inom primärvården och andelen beteendevetare inom organisationen samt bevaka att landstinget och berörda privata vårdgivare har både biomedicinskt och biopsykosocialt fokus i omhändertagande och behandling. Implementering av befintlig kunskap Programgruppen föreslår att det sker en avstämning att landstinget och berörda privata vårdgivare följer SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken samt andra evidensbaserade studier om rekommenderade behandlingsmetoder för patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Programgruppen föreslår också att det sker en avstämning att landstinget och berörda privata vårdgivare inte använder icke verksamma metoder. Utveckling av pedagogisk kompetens Programgruppen föreslår bevakning av att utökad pedagogisk kompetens sker i landstinget och bland berörda privata vårdgivare. FÖRSLAG TILL BESLUT Förtroendemannagruppen inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen föreslår landstingsfullmäktige att att att att anta programmet om smärttillstånd och besvär i rörelseorganen programmet skall utgöra underlag i diskussioner rörande prioriteringar inom landstingets verksamheter hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att i samråd med länets kommuner ta initiativ till konkreta åtgärder inom programområdet hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att ett år efter antagandet av programmet genomföra en uppföljning av hur programmet har implementerats samt lämna en redovisning av uppföljningen till landstingsfullmäktige 5

8 att hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att i samband med vårdöverenskommelsearbetet beakta programmet samt även beakta vad som framförts av den politiska jämställdhetsgruppen. Den politiska jämställdhetsgruppen anser att man särskilt skall uppmärksamma flickors behov av förebyggande insatser, eftersom det i barnoch ungdomsenkäten i Uppsala län år 2003 var en förhållandevis hög andel flickor som hade värk i rygg eller höfter. Vidare upplevde kvinnor större besvär med smärta i rörelseorganen enligt Liv och Hälsa Därför är det viktigt att den pedagogiska kompetensen utvecklas särskilt med inriktning på flickors och kvinnors behov. 6

9 Förord Enligt landstingsfullmäktige finns ett ökat glapp mellan medicinska möjligheter och ekonomiska resurser, det saknas ett systematiskt prioriteringsarbete och det sker prioriteringar utan politisk insyn. Syftet med landstingets programarbete är att det ska utmynna i kunskapsunderlag, som ska underlätta våra möjligheter att fatta välgrundade politiska beslut. Vid landstingsfullmäktiges behandling och godkännande av programmet den 22 november 2004, bifogades en särskild skrivelse i ett missiv, där programgruppen lyfte fram utvecklingsområden. Vi kan konstatera att det pågår intensivt och berömvärt arbete bland hälsooch sjukvårdens personal för att patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen kan få sina behov tillgodosedda. Under arbetets gång har vi emellertid kunnat se att det finns områden som skulle behöva utvecklas ytterligare. Hit hör en utvecklad samverkan mellan olika aktörer. Det gäller mellan olika offentliga och privata verksamheter, mellan olika föreningar, men även internt inom landstinget. Idag finns det en stor efterfrågan på hälso- och sjukvårdens insatser av patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Inom hälso- och sjukvården har man emellertid inte alltid resurser, kompetens eller de rätta verktygen för att ta hand om alla dessa patienter. Det krävs en bättre samordning av samhällets totala resurser, vilket förhoppningsvis också kan leda till att fler personer får hjälp på rätt vårdnivå. För att möta en ökad efterfrågan, erfordras också att det utvecklas nya behandlingsmetoder, där individens egna resurser tas tillvara på ett bra sätt. 1

10 Programgruppen har nu slutfört sitt uppdrag men arbetet kommer att fortsätta inom hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess beredningar. Programmet kommer att vara ett värdefullt kunskapsunderlag för styrelsen när denna tar ställning till inriktningen på den framtida verksamheten. Till sin hjälp har hälso- och sjukvårdsstyrelsen också programberedningen som ska följa upp och uppdatera programmen. Slutligen vill jag och programguppen tacka alla er som på ett konstruktivt sätt har medverkat i diskussionerna kring programarbetet. Ni är många som har deltagit i våra möten och hearingar och vi har försökt vara lyhörda för de konkreta synpunkter som har framförts. Programmet hade inte blivit lika bra utan er. Självklart är det viktigt att ni finns med även i det fortsatta arbetet med att sprida och förverkliga intentionerna i programmet. Uppsala den 25 november 2004 Mats Sjöborg (fp) Ordförande i programgruppen 2

11 Innehåll Sammanfattning 7 1. Inledning 10 2 Syfte Programberedningen Programgruppen inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Metod, urval och avgränsningar Principiella utgångspunkter för programarbetet Arbetsprocess Definition Aktörer inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Analysmodellen Behov Efterfrågan Kompetens Mål Utbud 21 3

12 6 Smärttillstånd och besvär i rörelseorganen forskning och utveckling Folkhälsa Fysisk aktivitet Ländryggssmärta Nacksmärta Sjukskrivningar Aktörer inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen 32 8 Hälso- och sjukvårdande insatser vid smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Primärvården - husläkarmottagning Tillstånd Behandling Samverkan Primärvårdens sjukgymnastik Uppdrag Bemanning och kompetens Verksamhetsstatistik Samverkan Utvecklingsområden Länshälsan Uppsala AB Uppdrag Bemanning Personens kontaktvägar Samverkan Motoriken sjukgymnastik, Uppsala Tillstånd Omhändertagande och behandling Verksamhetsstatistik Utvecklingsområden Roslagsnaprapaten, Östhammar Tillstånd Behandling Samverkan 43 4

13 8.6 Uppsala kiropraktorklinik Allmänt om kiropraktorers rätt till remittering till röntgen Uppbyggnad Omhändertagande och behandling Muskelvärksta n, Enköping Uppbyggnad Omhändertagande och behandling Utvecklingsområden Ortopedkliniken, Akademiska sjukhuset Uppdrag Tillstånd Sjukgymnastikavdelningen, Akademiska sjukhuset Uppbyggnad Uppdrag Behandling Patientflöde Samverkan Smärtrehabiliteringen, Akademiska sjukhuset Uppbyggnad Omhändertagande och behandling Verksamhetsstatistik Utvecklingsområden Övriga aktörer inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Försäkringskassan Uppdrag Inriktning Kommunerna Inriktning Friskis och Svettis Inriktning Korpen Inriktning 55 5

14 10. Slutsatser Bästa effektiva omhändertagandenivån (BEON) som utgångspunkt Utveckling av insatser inom folkhälsoområdet Utveckling av vårdkedjan Ökad biopsykosocial kompetens Implementering av befintlig kunskap Utveckling av pedagogisk kompetens 62 6

15 Sammanfattning Landstingsstyrelsen uppdrog åt en förtroendemannagrupp bestående av Mats Sjöborg (fp), ordförande och ledamöterna Siw Persson (s), Sophia Resman (s), Adam Slyk (kd), Ulf Schmidt (c) samt Magnus Ahlkvist (v) att ta fram ett program om smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Syftet med programmet är att det ska kunna tjäna som underlag vid politiska beslut. Genom möten och hearingar med olika verksamhetsföreträdare inom och utanför landstingets organisation samt politiker kunde programgruppens ledamöter bilda sig en uppfattning om smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Sjukdomar eller skador berördes inte i programarbetet. Tyngdpunkten var på led- och muskelbesvär och smärta i rygg och nacke med eller utan utstrålning till extremiteterna. Programmet handlade om de tillstånd och besvär som innebär en symtombeskrivning snarare än en medicinsk diagnos. Programgruppen ville alltså skilja ut dessa tillstånd från t.ex. reumatiska sjukdomar och artros (ledbrosksjukdom) och även från traumatiska tillstånd som frakturer och mjukdelsskador. Programgruppen kom fram till följande slutsatser (ej prioriterad ordning): Bästa effektiva omhändertagandenivån (BEON) som utgångspunkt För att få en samsyn mellan patient och vårdgivare om vilken som är den bästa effektiva omhändertagandenivån gäller det att skapa tillit. Patienten ska känna ett förtroende för vårdpersonalens kunnande och uppriktighet. Fortsatt arbete måste inriktas på att prioritera de patienter som har mest behov av hälsooch sjukvård och att vårdgivare arbetar 7

16 utifrån BEON. BEON innebär att landstingets resurser ska användas till dem som bäst behöver vård. Hälso- och sjukvårdens aktörer ska däremot inte utreda och behandla personer som inte har behov av detta. Det är viktigt att betona att BEON också kan innebära egenvård. Utveckling av insatser inom folkhälsoområdet Vid ryggbesvär är det viktigt att vara i rörelse eftersom det är bra att aktivera och stimulera de områden som personer har besvär av. Personalen inom såväl landstinget som kommunerna bör därför uppmuntra till rörelse och ge människor med smärta större förutsättningar att bedriva egenvård. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att personer med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen får konkreta råd om rörelse och aktivitet. Det är väsentligt att det finns arenor och organisationer som möjliggör bedrivande av egenvård. Utveckling av vårdkedjan Det är långa väntetider från primärvård till specialistvård och inom specialistvård. Väntetiderna behöver därför förkortas genom olika former av insatser. Det är viktigt att patienter får konkreta råd om rörelse och aktivitet även under väntetiden eftersom långa väntetider tenderar att leda till att patienter blir passiviserade. Vårdkedjan för denna patientgrupp är emellertid komplex. Ökad biopsykosocial kompetens Det är viktigt att klargöra vilka kompetenser som finns tillgängliga och vilka som skulle behöva finnas för patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Det behöver finnas multidisciplinära arbetsteam med biopsykosocialt fokus och inte endast biomedicinska arbetsteam. Diskrepansen är förhållandevis stor mellan patientens sjukdomsbild och hur sjukvården är organiserad inom detta område. Det är inte rimligt att patienter slussas mellan olika professioner. Implementering av befintlig kunskap Det är viktigt att befintlig och relevant kunskapsmaterial används för omhändertagande och behandling av patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Det finns många aktörer inom detta område och många av dessa aktörer tillämpar behandlingsmetoder som bevisligen inte är effektiva mot ryggoch nacksmärtor. Av Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) rapport Ont i ryggen, ont i nacken att 8

17 döma är det förhållandevis få behandlingsmetoder som är användbara för denna patientkategori. Resultaten ur SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken och andra evidensbaserade sammanställningar måste kommuniceras och implementeras. En viktig slutsats i denna SBU-rapport är att biomedicinsk kunskap inte är tillräcklig för ett effektivt omhändertagande. Utveckling av pedagogisk kompetens Pedagogisk kompetens utgör ett viktigt verktyg med tanke på att både behovsoch målkonflikter kan uppstå. Det måste ses som ett professionellt ansvar att kunna skapa ett gott samarbetsklimat med patienter trots olika uppfattningar inledningsvis. Pedagogisk kompetens behövs även för att kunna stötta egenvård på ett effektivt sätt. Väldokumenterade, systematiska pedagogiska verktyg finns tillgängliga och kan ingå i kompetenshöjningsplaner för berörda professioner. 9

18 1. Inledning Hälso- och sjukvårdens aktörer kommer att i större utsträckning få vara beredda att skapa olika alternativ för individuellt omhändertagande baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den medicinska utvecklingen mot effektivare behandlingsmetoder kan bidra till såväl ökad produktivitet hos vårdgivare som ökad tillgänglighet och kvalitet för patienten. Utvecklingen av nya behandlingsformer och läkemedel kommer att innebära att sjukdomar och patientgrupper kan behandlas där det tidigare inte fanns någon behandling att få. Utvecklingen av medicinsk teknologi har påverkat och kommer att påverka sjukvårdsstrukturen. Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket leder till en större efterfrågan på hälso- och sjukvård. Fortsatt arbete måste inriktas på att effektivisera processerna inom sjukvården. De resurser som anslås till den offentligt finansierade vården räcker inte till för att tillfredsställa alla önskemål och möjligheter. Därför erfordras prioritering, både inom och mellan olika verksamhetsområden. I prioriteringsdiskussioner skiljer man ofta mellan horisontell och vertikal prioritering. Den horisontella prioriteringen handlar om hur landstinget fördelar sina resurser mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. Den vertikala prioriteringen handlar om hur resurserna fördelas inom en och samma sjukdomsgrupp. De vertikala prioriteringarna sker vanligtvis inom respektive verksamhetsområde. Det huvudsakliga ansvaret för att göra de horisontella prioriteringarna åvilar däremot hos de förtroendevalda. För att de förtroendevalda ska kunna göra välgrundade prioriteringar mellan olika verksamhetsområden krävs det att de har god kunskap 10

19 om hur olika verksamheter fungerar och vilka behov som olika grupper har. Riksdagen fattade 1997 beslut om vilka etiska principer som ska vara vägledande vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården mot bakgrund av en utredning med namnet Vårdens svåra val. Tre etiska principer lyftes fram i propositionen :60 som grund för prioriteringar i vården: Människovärdesprincipen - alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen - resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen - vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation eftersträvas mellan kostnader och effekter mätt i förbättrad och förhöjd livskvalitet. Riksdagen beslutade även om en indelning i fyra prioriteringsgrupper: I. Vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi II. Prevention samt habilitering/rehabilitering III. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar IV. Vård av andra skäl än sjukdom och skada 11

20 2 Syfte Det övergripande syftet med landstingets programarbeten är att ta fram kunskapsunderlag kring olika diagnosgrupper som är av särskilt stor betydelse för länets befolkning. Underlagen avses underlätta prioritering inom och mellan olika verksamhetsområden. Programarbeten ska bedrivas på ett sådant sätt att det gynnar dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Arbetet med att ta fram programmen är en flerårig process. Målet är att 75% av landstingets verksamheter på sikt ska vara kartlagda, vilket innebär att ett femtontal program kommer att tas fram. 12

21 3. Programberedningen Fr. o. m. år 2003 finns det en programberedning som har i uppdrag att samordna programarbetet. Programberedningen består av elva ledamöter och dess huvuduppdrag är att ansvara för utarbetande, uppföljning och uppdatering av programmen. Vidare har programberedningen ett ansvar för att följa upp och implementera rapporter publicerade av SBU. 13

22 4. Programgruppen inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Det konkreta arbetet med att ta fram programmen sker i separata programgrupper. För varje program inrättas en förtroendemannagrupp och olika experter och sakkunniga knyts till programgrupperna under arbetets gång. Programgrupperna har kontinuerligt stöd i form av processledare och programsekreterare under hela arbetet. Ordförande för förtroendemannagruppen inom smärttillstånd och besvär i rörelseorganen var Mats Sjöborg (fp). Övriga ledamöter var Siw Persson (s), Adam Slyk (kd), Sophia Resman (s), Ulf Schmidt (c) samt Magnus Ahlkvist (v). Som stöd i utarbetandet av programmet ingick programsekreteraren Erik Skoog samt processledaren Eva Denison. 14

23 5. Metod, urval och avgränsningar 5.1 PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROGRAMARBETET Programgruppen hade ett problemorienterat synsätt och det innebar ett kritiskt förhållningssätt till omfattning och organisation av det nuvarande vårdutbudet. En analysmodell användes av programgruppen för att underlätta arbetet med programmet (mer utförligt om analysmodellen tas upp senare under avsnitt 5.5). I landstingsplanen för år fastslogs att programgruppen skulle utgå från ett hälsoorienterat synsätt. Detta innebar att programgruppen fokuserade på de faktorer som främjar hälsan. Programgruppen utgick primärt från ett befolkningsperspektiv snarare än från en avgränsad professionell eller organisatorisk utgångspunkt. Det ansågs som betydelsefullt att diskutera hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser. Programgruppen hade vårdkedjan och patienten i centrum som utgångspunkt i programmet. Det är viktigt att all verksamhet utgår från och anpassas för patienternas behov av hälso- och sjukvård. Patienterna ska inte vara beroende av landstingets organisation för adekvat vård. 5.2 ARBETSPROCESS Programarbetet påbörjades år 2003 och avslutades år Programgruppen hade ett processinriktat arbetssätt och sammantaget sett bedrevs programarbetet i tre olika faser: kunskapsinhämtning, analysarbete och rapportskrivande. Programgruppen ägnade ungefär ett halvår åt att inbjuda olika verksamhetsföreträdare inom och utanför landstingets organisation som arbetar med led- 15

24 och muskelbesvär och smärta i rygg och nacke för diskussioner. Fokus var kring vårdkedjan och samverkan med andra vårdgivare och vad som skulle behöva utvecklas i det framtida arbetet. Programgruppen hade sju möten med olika verksamhetsföreträdare samt en hearing om arbetsområdet i det inledande skedet av programarbetet. Dessa sammankomster var till stor nytta för programgruppen i den fortsatta arbetsprocessen eftersom det inkom många värdefulla synpunkter. Fördelen med hearingen (som genomfördes under december 2003) var att många olika verksamhetsföreträdare inom och utanför landstingets organisation samt politiker samlades vid ett tillfälle och det gav möjligheter till dynamiskt och fruktbart samtal. Programgruppen gjorde en sammanställning av den inhämtade kunskapen inför hearingen och deltagarna fick möjlighet att lämna synpunkter och ge kommentarer på materialet före, under och efter hearingen. Därefter vidtog analysarbetet och rapportskrivandet utifrån olika beskrivningar och resonemang under kunskapsinhämtningsfasen. I slutet av mars 2004 inbjöds verksamhetsföreträdare och politiker till ytterligare en hearing, där ett utkast till framtida utvecklingslinjer diskuterades. 5.3 DEFINITION Sjukdomar eller skador berördes inte i programarbetet. Tyngdpunkten var på led- och muskelbesvär och smärta i rygg och nacke med eller utan utstrålning till extremiteterna. Enligt SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken är det inte alltid möjligt att ge en strikt biomedicinsk diagnos till patienter med ont i ryggen och nacken. Enligt samma rapport är det inte heller känt exakt vilka strukturer i ryggraden som orsakar smärta. Programmet handlade om de tillstånd och besvär som innebär en symtombeskrivning snarare än en medicinsk diagnos. Programgruppen ville alltså skilja ut dessa tillstånd från t.ex. reumatiska sjukdomar och artros och även från traumatiska tillstånd som frakturer och mjukdelsskador. Det är viktigt att poängtera att det är väsentligt att patienter med smärttillstånd, sjukdomar och skador relaterade till rörelseorganen får adekvat undersökning och behandling av hälso- och sjukvårdens aktörer. Handläggningen av dessa patienter bör vara att snabbt kunna identifiera eller utesluta sjukdom 16

25 eller skada. Programgruppen vill också understryka att patienter som befinner sig i riskzonen för att få betydande besvär måste följas upp. Det är viktigt att dessa patienter kan utredas så snabbt som möjligt och att dessa får snabb återkoppling från vårdgivare. Programgruppen har inga synpunkter på de ca 20% av fallen där en medicinsk orsak till besvären kan identifieras. Det som ses som intressant är att belysa vad hälso- och sjukvårdens aktörer bör göra för de ca 80% av fallen som inte får en medicinsk diagnos. 5.4 AKTÖRER INOM SMÄRTTILLSTÅND OCH BESVÄR I RÖRELSEORGANEN Patienter som har smärttillstånd och besvär i rörelseorganen kan söka vård hos många olika vårdgivare på olika nivåer. Med tanke på att programgruppen hade begränsat med tid och resurser var det inte möjligt att kontakta samtliga vårdgivare som handhar dessa patienter och det var därför nödvändigt att genomföra urval. Det ska betonas att programgruppen valde att kontakta både landstingsägda vårdgivare och de som hade avtal med landstinget om hälsooch sjukvårdstjänster under år För att begränsa antalet vårdgivare och därmed underlätta arbetet med att analysera vården av patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen, fokuserade programgruppen på vårdgivare som var verksamma i Uppsala län och det var också i enlighet med tidigare programarbeten i Landstinget i Uppsala län. När det gäller första linjens sjukvårdsinstans, valdes primärvården som är enda landstingsägda förvaltning i denna kategori. Därefter kontaktades privata vårdgivare som Länshälsan Uppsala AB, Motoriken Sjukgymnastik AB, Roslagsnaprapaten, Uppsala Kiropraktorklinik samt Muskelvärksta n (kiropraktor), vilka får ses som representativa inom den privata sektorn. Programgruppen kontaktade således en företrädare för privata sjukgymnaster, en representant för företagshälsovården, en företrädare för naprapater samt två representanter för kiropraktorer (då det finns två olika typer av behandlingsteorier inom kiropraktorverksamheten). Beträffande företagshälsovård, kontaktades Länshälsan Uppsala AB eftersom de bedriver hälsovård med inriktning mot förebyggande arbete, arbetsrelaterad sjukvård, rehabilitering samt arbets- 17

26 miljöfrågor. Föregångaren till Länshälsan Uppsala AB var Länshälsan som tidigare var en förvaltning inom landstinget. Dessa privata vårdgivare kontaktades för information om olika yrkesgruppers omhändertagande och behandling av patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen. Denna patientkategori är också den största patientgruppen som de ovannämnda aktörerna handhar. Sjukhusen ansvarar för specialistvården och de kan ge patienterna mer avancerade behandlingar och rehabiliteringar. Programgruppen valde att fokusera på landstingets största vårdgivare Akademiska Sjukhuset (UAS) och dess kliniker och avdelningar. Programgruppen bedömde sedan att ortopedkliniken, sjukgymnastikavdelningen samt smärtrehabiliteringen var de mest intressanta aktörerna på specialistnivån eftersom misstanke fanns att denna patientkategori ofta remitterades dit från primärvården. Utöver ovanstående vårdgivare kontaktade programgruppen också andra intressanta aktörer som de ideella föreningarna Friskis och Svettis samt Korpen, då de bedriver friskvårdsträning. Dessa föreningar valdes eftersom de kan anses som rikstäckande och betydelsefulla aktörer inom friskvårdsområdet. Det är viktigt att personer med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen utövar fysisk aktivitet. Vid såväl akuta som långvariga ryggbesvär är det betydelsefullt att vara i rörelse eftersom det är bra att aktivera och stimulera de områden som personerna har besvär av och det leder också till positiva effekter av fysisk aktivitet som t.ex. förbättrad cirkulation. Försäkringskassan kontaktades eftersom många patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen kommer i kontakt med Försäkringskassan med anledning av rehabiliteringsbehov och med tanke på att det råder förhållandevis höga sjukskrivningstal och långa sjukskrivningstider för denna patientkategori. Kommunerna är betydelsefulla aktörer inom det förebyggande området och de omnämns under programmets senare del. Slutligen ska det poängteras att det inte var möjligt att inhämta uppgifter och statistik som endast utgick från pro- 18

27 gramgruppens definition på smärttillstånd och besvär i rörelseorganen eftersom befintliga rapporteringssystem inte hade sådan uppdelning. Således kan det finnas uppgifter även kring patienter som inte omfattades av programgruppens definition. 5.5 ANALYSMODELLEN För att underlätta analysarbetet tillämpade programgruppen en analysmodell. Modellen utgår från fem grundläggande begrepp: behov, efterfrågan, kompetens, mål samt utbud. Denna analysmodell har nyttjats av andra programgrupper och det har lett till fruktbara diskussioner om relationen mellan begreppen i framtagna programarbeten. En närmare beskrivning av modellen går att utläsa i rapporten Att studera problem och utvecklingsbehov i samhällsservicen till barnfamiljer (projektrapport nr 7. Uppsala universitet, Pediatriska institutionen, 1990). De fem grundläggande begreppen har alla ett förhållande till varandra. Målen påverkas sannolikt av vilken kompetens Mål Efterfrågan Behov Figur 1. Relationen mellan komponenterna mål, behov, kompetens, utbud samt efterfrågan. Utbud Kompetens 19

28 som verksamheten besitter och påverkar efterfrågan osv. Genom att titta på relationerna mellan de olika begreppen går det att få en bra bild av hur en verksamhet fungerar och huruvida befolkningens behov verkligen tillgodoses av det existerande utbudet. Analysmodellen möjliggör en förutsättningslös analys av situationen. Genom att utgå från sambandet mellan de ingående begreppen undviker man att fastna i en redan existerande organisatorisk struktur. Nya kopplingar mellan exempelvis behov och utbud framträder, vilket föder idéer om hur nya och mer okonventionella lösningar skulle kunna se ut Behov Det är svårt att göra en enkel definition av behovsbegreppet. Behov kan vara medvetna eller omedvetna, verkliga eller tillskapade, individuella eller samhälleliga osv. I det här sammanhanget valde programgruppen dock att definiera behov som ett tillstånd som, om det inte åtgärdas, leder till skada. Det är viktigt att skilja på olika typer av behov. Exempelvis kan ett upplevt behov av röntgenundersökning under de första veckorna av en episod med ryggsmärta inte definieras som ett behov om inte andra tecken på underliggande sjukdom eller skada samtidigt föreligger Efterfrågan Med efterfrågan menas det frivilliga beteende då individen söker en viss insats. Efterfrågan kan vara spontan eller ett resultat av remittering, rekommendation, kallelse, information etc. För att det ska gå att tala om efterfrågan måste det finnas en faktisk möjlighet för individen att uppsöka hälso- och sjukvårdens aktörer. För att anknyta till exemplet ovan så kan röntgenundersökning efterfrågas av individen i det akuta skedet av ryggsmärta Kompetens I det här sammanhanget avser kompetens de metoder som används vid en viss verksamhet och inte personlig skicklighet eller någonting liknande. Genom att anställa personal med viss utbildning och erfarenhet får man tillgång till de eftersträvansvärda metoderna. Kompetensen ska vara grundad i verksamhetens officiella mål och i de uppgifter som verksamheten förväntas fylla. 20

29 5.5.4 Mål Med mål åsyftas de intentioner som en viss verksamhet har. Målen utgår från rådande lagstiftning samt centrala eller lokala riktlinjer. Exempel på centrala riktlinjer i landstinget är vårdöverenskommelserna och landstingsplanen Utbud Med utbud menas de insatser som faktiskt är tillgängliga från verksamheternas sida. Här ingår kvantitativa aspekter som exempelvis resurser och tillgänglighet. När man granskar utbudet är det också viktigt att ta hänsyn till olika kvalitativa aspekter som exempelvis kontinuitet och bemötande. 21

30 6 Smärttillstånd och besvär i rörelseorganen forskning och utveckling Smärtor i ländryggen eller nacken är de vanligaste förekommande besvären i rörelseorganen. Många människor blir drabbade någon gång under livet men smärtan är sällan tecken på någon allvarlig sjukdom. Smärtan varierar ofta i intensitet och utsträckning i tid men det rör sig om relativt få personer som får ständig och ihållande smärta. Forskare kan inte alltid förklara varför eller hur smärtor i ländryggen eller nacken uppkommer eller hur länge de kommer att bestå, om de är akuta och övergående eller om de kvarstår som kroniska besvär. Det finns fyra grundläggande orsaker till smärttillstånd och besvär i rörelseorganen: belastningsproblem som innebär att muskler, senor och/eller leder utsätts för påfrestning eller belastning som överskrider vad de olika vävnaderna kan anpassa sig till; inflammatoriska sjukdomar; degenerativa sjukdomar (t.ex. artros); och slutligen kan det röra sig om en kombination av de ovannämnda orsakerna. Historiskt sett har smärta och besvär i rörelseorganen betraktats på olika sätt, t.ex. som en reumatisk åkomma, vanlig krämpa eller skada. Vid skador var den gängse behandlingen vila och undvikande av belastning av den skadade kroppsdelen. När diskbråck upptäcktes i början av 1930-talet, inleddes en period när operation blev ett behandlingsalternativ. Från 1980-talet blev det alltmer tydligt att operationer, i likhet med många andra medicinska behandlingar, inte ledde till att hälsoläget förbättrades bland befolkningen. Nya forskningsresultat visade att attityder och beteenden kunde ha stor betydelse för hur handikappande smärtan upplevdes. Större fokus lades på beteendevetenskapligt per- 22

31 spektiv och bearbetning av människors föreställningar och reaktioner på smärta. Det lades stor vikt vid att uppmuntra personer till fysiska aktiviteter eftersom studier visade att tillfrisknandet gynnades av att dessa fortsatte att vara aktiva. På så sätt lindrades deras smärttillstånd och besvär genom att psykosociala förhållanden i privatlivet och på arbetsplatsen uppmärksammades. Enligt SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken har prevalens (förekomst) av ländryggs- och nacksmärta varit konstant under de senaste 20 åren och generellt sett kan konstateras att den viktigaste faktorn för framtida smärta i nacke och ländrygg är en tidigare episod med smärtproblem i ryggen. Det finns endast svaga samband eller motsägande resultat för faktorer som kön, ålder, längd, vikt m.m. och i flera studier finner man således inga skillnader i risken att drabbas av smärta i ryggen. Sambandet mellan rökning och ryggbesvär har diskuterats mycket och det kan konstateras att det finns motsägelsefulla resultat för ett samband mellan rökning och ryggbesvär. Vidare framgår det av SBU-rapporten att av de som uppsöker hälso- och sjukvården för besvär eller smärta har noll till fem procent av personerna en allvarlig sjukdom eller skada, t.ex. tumör i ryggraden medan 15-20% får diagnos som t.ex. diskbråck eller kotförskjutning. Emellertid får ungefär % av alla patienter med smärttillstånd och besvär i rörelseorganen ingen medicinsk diagnos alls beroende på att vårdgivarnas utredningar visar att det inte är möjligt att fastställa orsak till smärtan. Det kan också konstateras att det finns studier som visar på att personalen och patienter ömsesidigt förstärker intrycken av att smärtan måste åtgärdas via olika behandlingar som egentligen är fruktlösa. För god diagnostik är det betydelsefullt att behandlarens engagemang och förmåga att lyssna till patienten inte enbart avser smärtan och dess lokalisation utan att även beakta smärtans konsekvenser och hanteringen av smärtan. Tillsammans med sjukdomshistorien och den fysikaliska undersökningen kan samtalet och lyssnandet leda till gemensam syn på vilken behandling som är bäst för patienten. Detta är tillräckligt underlag för behandlingsstrategi för många patienter och för att identifiera de relativt få fall som behöver remitteras vidare för ytterligare utredning om 23

32 möjliga specifika orsaker eller allvarligare sjukdomar som föranleder smärtan. Många behandlingsmetoder tillämpas trots att metoderna inte har utsatts för tillräcklig vetenskaplig prövning för dess nytta och det finns också behandlingsmetoder som används trots att det finns studier som visar att de inte medför någon nytta för patienten. Det är inte rimligt att ineffektiva behandlingsmetoder subventioneras med allmänna medel. Utifrån SBU-rapporten tror ungefär 40% av patienterna att de har en allvarlig sjukdom och/eller skada och uppsöker därför vårdgivare. Det visar att det är viktigt att ha i åtanke att psykologiska faktorer har stor betydelse när det gäller patienternas tillstånd och att det finns möjligheter till beteendeinriktade insatser till självhjälp. 6.1 FOLKHÄLSA Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. Hälsa i sin tur beror på ett samspel mellan en mängd olika faktorer. Vissa kan individen själv påverka, andra ligger utanför den omedelbara kontrollen. Levnadsförhållanden såsom social och fysisk miljö, ekonomi, kultur, fritid, genetiskt arv, kön och ålder påverkar vår livsstil och våra handlingar. Att kunna påverka tillvaron och uppleva att man har makt i vardagen, har visat sig vara avgörande för hälsan. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, där individen ges större möjligheter att själv påverka sin hälsa, krävs ett välutvecklat och strukturerat folkhälsoarbete. Vidare är det viktigt att tydliggöra arbets- och rollfördelningen mellan de olika aktörerna som finns inom folkhälsoområdet. Landstinget är en av de aktörer som har ansvar för folkhälsoinsatser på befolkningsnivå och för insatser riktade mot olika riskgrupper. I regeringens folkhälsoproposition betonas vikten av ett samordnat folkhälsoarbete, där kommuner och landsting ges ansvar för att göra hälsoplaner och samverka. Det är därför betydelsefullt för landstinget att arbeta i en bred samverkan inom länet med kommunerna, statliga myndigheter och frivilliga organisationer. Landstingsplanen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs i landstingsfullmäktige i februari 2004 och kommunerna har påbörjat ar- 24

33 betet med fastställande av lokala folkhälsoplaner utifrån intentionerna i den länsgemensamma folkhälsopolicyn. De lokala planerna kommer sedan vara grunden för landstingets och kommunernas fortsatta arbete med att planera och utarbeta förslag till folkhälsoinsatser. I landstingets folkhälsoplan framkommer bl.a. vikten av aktiv kunskapsförmedling om rörelsens och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan. Hälsofrämjande arbete är åtgärder som gör att människor ska må bra och behålla hälsan och inom detta synsätt arbetar man med friskfaktorer. Skyddsfaktorer är en effekt av hälsofrämjande åtgärder och exempelvis kan motion leda till att övervikt undviks. När det gäller förebyggande arbete är tanken att minska risken för ohälsan och arbeta med att identifiera riskfaktorer. Primärprevention förebygger att sjukdomar uppkommer och sekundärprevention är tidig upptäckt och botande behandling. Tertiärprevention motverkar sjukdomens konsekvenser. Förebyggande insatser ger hälsovinster på sikt och minskar ofta samhällets kostnader för vård på alla nivåer. Att bidra till livsstilsförändringar hos befolkningen för att förebygga smärttillstånd och besvär i rörelseorganen innebär en utmaning i arbetet för en förbättrad folkhälsa. Att förmedla kunskap om livsstilens betydelse för att förebygga sjukdomen är inte alltid så enkelt men det är angeläget att detta genomförs. Den preventiva paradoxen ska också nämnas i sammanhanget och det betyder att man når störst minskning av en sjukdom i befolkningen genom att åstadkomma en minskad risknivå bland en stor grupp med måttlig risktagande jämfört med att reducera risktagande i en relativt liten grupp som består av högriskindivider. Generellt sett är det enklare att förmå människor att uppnå högre frisknivå än att förhindra dem att bli mindre risktagande. Landstinget och Upplands Idrottsförbund har sedan 1991 ett etablerat samarbete. Samverkan mellan idrottsrörelsen och landstinget grundar sig på en gemensam syn på folkhälsan och främst inom området fysisk aktivitet. Det övergripande målet är att öka befolkningens hälsa genom förebyggande insatser. År 2000 genomfördes enkätundersökningen Liv & Hälsa 2000 i landstingen i Uppsala, Sörmland, Värmland, 25

34 Västmanland, Örebro samt fyra kommuner i Dalarna. Syftet var att ta reda på hur invånarna levde samt deras livsvillkor och levnadsvanor. Målgruppen var personer från 18 till 79 år. Enligt folkhälsorapporten var det högre andel kvinnor än män som upplevde värk i rygg eller höfter samt värk i skuldror, nacke eller axlar de senaste tre månaderna. Det är oklart varför fler kvinnor än män tenderade att vara mer utsatta. Varken utbildningsnivå eller social klasstillhörighet hade någon inverkan på resultatet. Orsakssamband är inte helt klarlagda och därför leder detta till att landstinget riktar generella insatser i form av hälsofrämjande åtgärder i ett tidigt skede. När det gäller värk i skuldror, axlar eller nacke samt värk i rygg eller höfter var ökningen störst i åldersgruppen år och orsakerna till detta tycks vara psykosomatiska besvär (mångfaktoriella besvär), dålig arbetsmiljö och låg fysisk aktivitet. Utifrån den genomförda barn- och ungdomsenkäten i Uppsala län (utom Uppsala kommun) år 2003 för årskurs sju och nio samt årskurs två i gymnasiet, var det en relativt hög andel av barn och ungdomar som hade värk i skuldror, axlar eller nacke samt värk i rygg eller höfter de senaste tre månaderna. Särskilt flickor uppvisade förhållandevis höga siffror kring värk i skuldror, axlar eller nacke samt värk i rygg eller höfter. Skoleleverna tycktes ägna mycket tid framför datorn och relativt många av dem uppgav att de tränade mindre än en gång i veckan. Det var också vanligt förekommande att de inte trivdes i skolan Fysisk aktivitet Människans anatomi och fysiologi har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Generellt sett är människokroppen anpassad för att vara fysiskt aktiv. Eftersom det tidigare omsattes mycket energi för att få tag på föda, var det en god idé att äta mycket och röra sig minimalt. Dagens situation i i-länderna är att människor rör sig för lite och äter alldeles för mycket, då det finns överflöd av mat och dryck som dessutom är lättillgängligt. Människor måste därmed planera fysisk aktivitet i större utsträckning. Antalet överviktiga personer ökar snabbt i västvärlden och övervikt är ett stort problem. Det får till följd att de samhällsekonomiska kostnaderna ökar och fler insatser av hälsooch sjukvårdens aktörer. Bland vuxna 26

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Barnrättskonsekvensanalys

Barnrättskonsekvensanalys Barnrättskonsekvensanalys på förslag till förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik SID 1(8) Innehåll Inledning... 3 BKAs tre steg... 3 Aktuell frågeställning...

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:102 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:12 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om kiropraktorer och naprapater Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet Motionärerna

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedning

Hälso- och sjukvårdsberedning Hälso- och sjukvårdsberedning Syd Rapportens disposition: Så här tycker medborgarna. Sammanfattning av medborgarnas synpunkter utifrån diskussioner om vad medborgarna anser vara viktigt i en framtida hälso-

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer