Skriftligt prov för termin 10, ht2013 Läkarprogrammet 8 januari 2014 kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriftligt prov för termin 10, ht2013 Läkarprogrammet 8 januari 2014 kl 08.00-13.30"

Transkript

1 Aid nr Skriftligt prov för termin 10, ht2013 Läkarprogrammet 8 januari 2014 kl Examinator Jan Marcusson, tfn Utbildningsadministratör Lotta Berglund, tfn Det här är en instruktion som du får ha framme under hela provet. Skriv din kodhögst upp till höger på samtliga provsidor. Provet ska ligga till vänster om dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När du får tillstånd att börja skriva river du av det översta bladet och vänder det rätt. Läs informationen överst på bladet noggrant! Besvara frågorna på bladet. Behöver du mer plats, skriv på baksidan av bladet (OBS! Notera då tydligt på första sidan att fortsättning följer på baksidan). Behöver du extra papper att skriva på, säg till tentamensvakten. Du får inte lämna in svar på de gula kladdpappren. Lärarna tackar på förhand för att du skriver tydligt och läsvänligt. När du är nöjd med ditt svar, lägg det upp och ner i kuvertet till höger om dig. Först nu får du riva av nästa ark i provet till vänster om dig och vända det rätt, skriva din kod, svara på frågorna och lägg upp och ner i kuvertet. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Ofullständiga uppgifter i ett svar medför att maximal poäng inte ges. Motstridiga uppgifter i ett svar kan medföra att noll poäng ges. Du får gula kladdpapper som får ligga framme hela tiden. De fem sista frågesidorna i provet är blå. Sista (tomma) sidan är röd. Tentamen består av 104 poäng. För att underlätta Er tidsplanering följer nedan en översikt över hur poängen är fördelade på fallen. Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fall 4 Fall 5 Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Q1:1 3p Q2:1a 2p Q3:1 5p Q4:1 1,5p Q5:1 2p Q1:2a 2p Q2:1b 2p Q3:2 4p Q4:2 1,5p Q5:2 2p Q1:2b 2p Q2:2 1p Q3:3 5p Q4:3 1p Q5:3 2p Q1:3a 2p Q2:3 2p Q3:4 5p Q4:4 1p Q5:4 2p Q1:3b 2p Q2:4a 1p Q3:5 1p Q4:5 1,5p Q5:5 2p Q1:4a 1p Q2:4b 2p Q3:6 5p Q4:6 2p Q1:4b 1p Q2:4c 1p Q3:7 3p Q4:7 3p Q1:5 2p Q2:5a 1p Q3:8 2p Q4:8 2p Q2:5b 1p Q4:9 2p Q2:6a 2p Q4:10 3p Q2:6b 1p Q4:11 2p Q2:7a 1p Q4:12 5p Q2:7b 1p Q4:13 1p Q4:14 1p Q4:15 0,5p Q4:16 3p Totalt: 15p 18p 30p 31p 10p Lycka till!

2 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 1 av 39 FALL 1 (15p) Karl, 55-år, bor med sin friska hustru i deras gemensamma hus. Karl arbetar som snickare, är medicinfri, icke rökare och har ingen alkoholöverkonsumtion. Karl har besvärats av ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren har han märkt av tilltagande domningar och smärta i knä och armbågar. En söndag arbetade Karl i sin trädgård. Han kände då en domning i hö arm och ben som varade i c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han är nu besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutin-neurologiskt status är ua. Q1:1) Vad bör du göra med Karl på akuten? Motivera. Ge förslag på differentialdiagnoser. (3p)

3 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 2 av 39 Du misstänker att Karl haft 2 transitoriska ischemiska attacker (TIA) med övergående ischemi. Du startar TIA utredning. (Målreferens: T10C1, C27, C47, C75) Du ordinerar blodprover inkl blodstatus, CRP, SR, glukos, elektrolyter, troponin mm. Du ordinerar blodtryckskontroller och EKG på akuten. Du remitterar Karl för akut datortomografi (DT) huvud. Med tanke på hö-sidiga fokalneurologiska deficit och ålder kan t ex hjärntumör och epilepsi vara differentialdiagnoser. 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blir inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Q1:2a) Förklara symtomen enligt neuroanatomisk struktur. Vilket blodkärlsförsörjningsområde är drabbat. (2p) Q1:2b) Vilken kranialnerv drabbas oftast vid supratentoriell lesion, och varför? (2p)

4 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 3 av 39 a) Ensidig hemiparestesi, särskilt samsidig med hängande mungipa, tyder på en vänstersidig hemisfärlesion. Arteria cerebri media (MCA) försörjer främre två tredjedelar av storhjärnan inklusive laterala delar av frontoparietalloben. Där löper de sensoriska och motoriska långa banor som innerverar ansikte, bål och extremiteter. (Målreferens: T10 C27, C47) b) Vid supratentoriell lesion är kranialnerv VII ofta drabbad. De flesta kranialnerver är dubbesidigt innerverade från kortikobulbära banor och brukar därför inte påverkas vid ensidig hemisfärskada. Kranial nerv VII:s övre kärna innerveras endast av kontralaterala kortikobulbära banan varför den drabbas ofta vid ensidig skada såsom vid stroke. (Målreferens: T10 C75, C83) 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blev inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Telemetri 1 dygn visade normal sinusrytm utan tecken till arytmi. BT kontroller visade genomsnittsvärden på 165/95. Fasteblodprover visade förhöjt total-kolesterol och triglycerider. Ultraljud-us av arteria carotis visade ett heterogent aterosklerotiskt plack i hö ICA utan signifikant stenos. I vä ICA påträffades en förtjockad kärlvägg utan stenos. Sannolikt har Karl TIA med embolier som via hö art cerebri media passerat till en distal gren med vä-sidiga symtom som följd. Q1:3a) Ange vanliga TIA-symtom som är relativt specifika för karotis-territoriet respektive vertebro-basilaris-territoriet. (2p) Q1:3b) Vilken behandling och sekundärprofylax är aktuell för Karl? (2p)

5 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 4 av 39 a) Vanligaste symtomen vid TIA inom karotis-territoriet är övergångende central facialispares, amaurosis fugax, dysfasi/afasi och monopares drabbande arm eller ben. Vanligaste TIA symtomen inom vertebro-basilaris-territoriet är övergående perifer facialispares, balansrubbning, ataxi, dubbelseende, och yrsel. (Målreferens: T10C47) b) Karl bör få acetylsalicylsyra (ASA) i form av Trombyl 75 mg dagligen. Insättning av blodtryckssänkande läkemedel och av statinbehandling är indicerat. Motivera motion för viktnedgång. (Målreferens: T10A3, T5C30) 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blev inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Telemetri 1 dygn visade normal sinusrytm utan tecken till arytmi. BT kontroller visade genomsnittsvärden på 165/95. Fasteblodprover visade förhöjt total-kolesterol och triglycerider. Ultraljud-us av arteria carotis visade ett heterogent aterosklerotiskt plack i hö ICA utan signifikant stenos. I vä ICA påträffades en förtjockad kärlvägg utan stenos. Sannolikt har Karl TIA med embolier som via hö art cerebri media passerat till en distal gren med vä-sidiga symtom som följd. Karl skickas hem med mediciner och remiss till vårdcentral för kontroll av BT och medicinering. Karl erhåller tid för återbesök på Neurologiska klinikens mottagning efter 3 mån för uppföljning. Åtta dagar efter utskrivningen senare blir Karl på nytt skickad till akuten där du är kvällsmedicinjour. Karl har ätit middag med en vän. Kl 20:00 när de pratade fick Karl svaghet i hö arm och ben, och ramlade ihop. Ambulans tillkallades och Karl anländer till akuten kl 20:30. Karl är vaken. Han har en uttalad talrubbning med svårigheter få fram ord. Han uppvisar en högersidig hemipares och känselnedsättning. BT 195/130. Du genomför ett snabbt neurologiskt status där Karl får 15 poäng enligt National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS). Du ordinerar blodprover som är normala. EKG ua. DT kl 20:50 visar inga tecken på blödning eller expansivitet. Q1:4a) Kommentera blodtrycket. Ska du vidta åtgärder mot högt BT på akuten, motivera ditt svar varför. (1p) Q1:4b) Vilken akut behandling bör Karl få? (1p)

6 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 5 av 39 a) Stigande blodtrycket anses vara kroppens svar på ischemi i hjärnan. Vid nedsatt blodflöde i hjärnan försöker kroppen öka perfusionen till det ischemiska området via högre medelartärblodtryck. Vid akut hjärnischemi försämras autoregulationen i det ischemiska området. Man bör sänka blodtrycket akut men med stor förskitighet. För högt BT vid trombolysbehandling innebär större risk för blödning, och då bör BT sänkas till under 185/110. (Målreferens: T10C27, C47) b) Efter blodtyckssänkning, uppfyller Karl kraven som gäller för trombolysbehandling. Han kan få tissue plasminogen activator tpa. (Målreferens: T10A3, C75) 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blev inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Telemetri dygn 1 visade normal sinusrytm utan tecken till arytmi. BT kontroller visade genomsnittsvärden på 165/95. Fasteblodprover visade förhöjt total-kolesterol och triglycerider. Ultraljud-us av arteria carotis visade ett heterogent aterosklerotiskt plack i hö ICA utan signifikant stenos. I vä ICA påträffades en förtjockad kärlvägg utan stenos. Sannolikt har Karl TIA med embolier som via hö art cerebri media passerat till en distal gren med vä-sidiga symtom som följd. Karl skickades hem med mediciner och remiss till vårdcentral för kontroll av BT och medicinering. Karl erhöll tid för återbesök på Neurolog klinikens mottagning om 3 mån för uppföljning. Åtta dagar senare blev Karl på nytt skickad till akuten där du är kvällsmedicinjour. Karl hade ätit middag med en vän. Kl 20:00 när de pratade fick Karl svaghet i hö arm och ben, och ramlade ihop. Ambulans tillkallades och Karl anlände till akuten kl 20:30. Karl är vaken. Han har en uttalad talrubbning med svårigheter få fram ord. Han uppvisar en högersidig hemipares och känselnedsättning. BT 195/130. Du genomför ett snabbt neurologiskt status där Karl får 15 poäng enligt NIHSS. Du ordinerar blodprover som är normala. EKG ua. DT kl 20:50 visar inga tecken på blödning eller expansivitet. Efter blodtyckssänkning, 3 timmar efter symtomdebut inleds intravenös trombolysbehandling (Actilyse 0.9 mg/kg) på Stroke-enheten. Två tim efter behandlingsstart hade NIHSS-poängen minskat från 15 till 6. Karl hade då kvar en lindrig expressiv dysfasi, lätt central facialispares hö och måttligt nedsatt sensibilitet i hö arm. Q1:5) Ange mekanism bakom effekt av tpa, och nuvarande terapeutiskt fönster för trombolysbehandling med tpa. (2p)

7 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 6 av 39 Trombolys med tissue plasminogen activator är blodpropplösande behandling. Trombolysen är baserad på förekomst av en penumbrazon kring hjärninfarkten. Målsättningen är att återställa blodflödet via rekanalisering av ocklusionen och rädda penumbran. Trombolys med tpa bör inleddas inom 4.5 tim efter stroke-insjuknandet. (Målreferens: T10A3, C20)

8 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 7 av 39 FALL 2 (18p) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har successivt förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Q2:1a) Var i nervsystemet kan eventuell skada vara lokaliserad (flera alternativ)? (2p) Q2:1b) Vilka sjukdomar överväger du? Motivera! (2p)

9 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 8 av 39 Man kan tänka sig en perifer neurogen påverkan såsom vid polyneuropati. Sjukdomar i ryggmärgen såsom tumör, inflammation (myelit), centralt diskbråck eller möjligen en vaskulär lesion skulle kunna ge upphov till dessa symtom. Multipla rotskador är också en möjlighet, även om detta inte är särskilt sannolikt. (Målreferens: C1:2, C2:28, C3:60) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid neurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra och upplever inga neurologiska problem. Q2:2) Vilken sjukdom misstänker du? (1p)

10 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 9 av 39 Du misstänker Guillain-Barré som är en inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati med relativt snabbt uppåtstigande pareser där ibland även andningsmuskulaturen påverkas. Vidare förekommer ofta svåra neurogena smärtor i samband med insjuknandet. En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Q2:3) Två viktiga undersökningar bör utföras för säker diagnostik av Guillain-Barré. Vilka? (2p)

11 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 10 av 39 Du genomför en lumbalpunktion på akutmottagningen och beställer en neurografi/emg undersökning som du kan få på måndagen. (Målreferens: C2:42, C1:86, C1:89) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen eller på avdelningen efter inläggning och beställer en neurografi/emg undersökning som utförs på måndagen. Q2:4a) Förklara det eventuella sambandet mellan patientens magsjuka och Guillain-Barré? (1p) Q2:4b) Vad visar lumbalpunktionen i typiska fall? Förklara fyndet patofysiologiskt. (2p) Q2:4c) Vad förväntar du dig för fynd vid neurografi och EMG undersökning? (1p)

12 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 11 av 39 a) En infektion, ofta en campylobaktenterit, kan hos genetiskt predisponerade personer ge upphov till en fördröjd överkänslighetsreaktion pga av sk molecular mimicry mellan antigen hos campylobakt bakterien och perifert nervmyelin. En föregående infektion förekommer hos ca 2/3 av patienter med Guillain-Barré. b) Lumbalpunktionen visar proteinstegring men normalt celltal som tecken på en inflammation invid nervrötterna med skada på blod-nervbarriären. c) Vid Guillain-Barrés syndrom ses typiskt i neurografin långsamma ledningshastigheter som ett tecken på demyelinisering. EMG visar sällan mer än ett neurogent bortfall i förhållande till patientens kraftnedsättning. Denervationsaktivitet kan ses om även axonen blir skadade, vilket man ibland ser i senare och mer kroniska skeenden av sjukdomen. (Målreferens: C2:42, C1:86, C1.89). En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen på fredagen och beställer en neurografi/emg undersökning som kommer att utföras på måndagen. Du får inte svar på proteinanalysen i likvor förrän efter helgen och neurografi/emg utförs alltså först på måndagen efter helgen. Akutsvar på celler i likvor visar dock normalfynd. Q2:5a) Vill du invänta labsvaren innan du ger behandling eller påbörja behandling redan på fredagskvällen? Motivera! (1 p) Q2:5b) Vilka behandlingar finns att tillgå och hur motiverar du ditt beslut om val av behandling? (1p)

13 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 12 av 39 Man behandlar som regel alla patienter med Guillain-Barré för att de skall tillfriskna snabbare. Med tanke på risken för andningspåverkan som kan komma relativt snabbt beslutar du dig för att ge immunglobulin behandling, 30 gr iv i infusion dagl under 5dagar med start redan på kvällen. Plasmaferes och iv immunglobulinbehandling har samma effekt på sjukdomsförloppet men immunglobulin är oftast mer lättadministrerat speciellt en fredagskväll. (Målreferens: C2:42, C2:28). En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen på fredagen och beställer en neurografi/emg undersökning som kommer att utföras på måndagen. Du får inte svar på proteinanalysen i likvor förrän efter helgen och neurografi/emg utförs alltså först på måndagen efter helgen. Akutsvar på celler i likvor visar dock normalfynd. Du beslutar att inleda behandling direkt eftersom tidigt insatt behandling har bättre effekt och det är en potentiellt allvarlig sjukdom. Patienten får immunglobulin behandling på fredagen och planerat över helgen (sammanlagt 5 dagar). Du ordinerar också smärtstillande (ex paracetamol i kombination med antiflogistika, ev morfinpreparat) för att lindra hennes ryggsmärtor. Kortison kan också provas som behandling mot svåra smärtor. Under helgen blir du uppringd av en sjuksköterska på avdelningen pga. av att patienten fått allt sämre värden vid testning av andningsfunktion (peak expiratory flow (PEF)) och även upplever en lufthunger och oro. Hjärtövervakning visar en takykardi på ca 110 slag/min. Man har också noterat att hon har över 500 ml urin i blåsan utan att märka det. Q2:6a) Hur handlägger du dessa symtom? (2 p) Q2:6b) Hur kan du förklara takykardin och urinretentionen? (1p)

14 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 13 av 39 a) Nedsatt andningsförmåga bör föranleda akut bedömning för IVA-vård. Urinkateter sätts. Fortsatt hjärt- och blodtrycksobservation. Ingen ytterligare behandling sätts in då patienter med Guillain- Barré med autonom påverkan är känsliga för medicinering. Symtomen är ofta övergående i samband med klinisk förbättring. b) Takykardi och blåspåverkan är relativt vanligt och beror på en autonom nervpåverkan. (Målreferens: C2:28, C1:3) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen på fredagen och beställer en neurografi/emg undersökning som kommer att utföras på måndagen. Du får inte svar på proteinanalysen i likvor förrän efter helgen och neurografi/emg utförs alltså först på måndagen efter helgen. Akutsvar på celler i likvor visar dock normalfynd. Du beslutar att inleda behandling. Patienten får immunglobulin behandling på fredagen och planerat över helgen (sammanlagt 5dagar). Du ordinerar också kortison och smärtstillande (ex paracetamol i kombination med antiflogistika, ev morfinpreparat) för att lindra hennes ryggsmärtor. På helgen blir du uppringd av en sjuksköterska på avdelningen pga. av att patienten fått allt sämre värden vid testning av andningsfunktion (peak expiratory flow (PEF)) och även upplever en lufthunger och oro. Hjärtövervakning visar en tackykardi på ca 110 slag/min. Man har också noterat att hon har över 500 ml urin i blåsan utan att märka det. Tillståndet stabiliseras och patienten kan skrivas ut från IVA efter 2 dagar och så småningom från vårdavdelning till hemmet i förbättrat tillstånd. Hon har endast kvar en lätt domningskänsla i fötterna. Patienten är orolig över att bli dålig igen och undrar hur hon ev kan förhindra ett återinsjuknande. Q2:7a) Ungefär hur många procent av patienter med Guillain-Barré blir helt eller nästan helt återställda? (1p) Q2:7b) Kan sjukdomen recidivera? Har du något matlagningsråd att ge henne? (1p)

15 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 14 av 39 a) Ca 75% blir helt eller nästan helt återställda medan resten får kvarvarande, ibland uttalade bortfallssymtom. b) Sjukdomen kan recidivera men det är ganska ovanligt (sker hos ca 5-10%). Du upplyser henne också om sambandet mellan dåligt tillagad kyckling och risken för campylobakt infektion och sambandet med Guillain-Barré (diska kniv och skärbräda mellan styckning av kyckling och hackandet av sallad! ). (Målreferens: C1:2, C2:42)

16 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 15 av 39 FALL 3 (30p) Sven är en 21-årig man, tidigare okänd för den psykiatriska vården, som nu söker för nedstämdhet och suicidhot vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen där du vikarierar som underläkare. Han kommer tillsammans med sin mor. Han uppger nedstämdhet och tillägger likgiltigt, medan han ideligen vänder huvudet till vänster och betraktar böckerna i bokhyllan - att han inte längre har någon större lust att leva. Sven är nyligen undersökt av allmänläkare som konstaterat att han är kroppsligt helt frisk. Modern tillägger att Sven, som i barndomen varit familjens geni, inte har något arbete och inga vänner och att han fortfarande bor hos sina föräldrar. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Enligt modern är Sven deprimerad och beter sig mycket märkligt, något måste göras, situationen är ohållbar. Q3:1) Vad behöver ingå i det fortsätta samtalet för att få klarhet i hans problem? (5p) Q3:2) Finns där biologiska avvikelser kopplade till suicidalt beteende, beskrev i så fall hur de kan tänkas leda till ökad suicidrisk? (4p)

17 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 16 av 39 Sven är en 21-årig man, söker för nedstämdhet där du vikarierar som underläkare. Han kommer tillsammans med sin mor. Han uppger nedstämdhet och tillägger likgiltigt - att han inte längre har någon större lust att leva. Varit familjens geni har inte något arbete eller inga vänner och att han fortfarande bor hos sina föräldrar. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Enligt modern är Sven deprimerad och beter sig mycket märkligt, något måste göras, situationen är ohållbar. Psykiatrisk och somatisk anamnes samt försöker förstå vad modern menar med märkligt beteende Psykiskt status. Värdering av symptom som patienten söker för; depression, gärna har med hjälp av MDRS, BDI. Suicidalitet: riskfaktorer, tidigare suicidhandlingar, och suicidtrappen inkluderande har han uttalat någon plan eller metod han skulle använda för att skada sig själv och hur nära i tid i sådana fall? Olika forskningsresultat peka till låg serotoninomsättning som genom ökad aggressivitet eller impulsivitet och till och mindre ångest kan tänkas öka suicidrisk. Lågt 5HIAA i spinalvätska har kopplats till aggressiva suicidförsök. Hög kortisol-utsöndring kan vara sekundär till överkänsliga serotonin receptorer och kopplats till hopplöshet/maklöshet. Snabb habituering av hudkonduktansreaktionen på ljudstimuli har kopplats till lägre ångest och eller för snabb informationsbearbetning. Organiska hjärnsyndrom genom lägre stresstolerans och kognitiv oförmåga att bedöma situationen. Sven har ett välvårdat språk, han uttrycker sig väl men entonigt, med en egenartad, gammaldags användning av ord. Han svarar alltid kortfattat på konkreta frågor men interagerar inte alls spontant eller emotionellt och undviker ögonkontakt, han vänder ideligen huvudet år sidan och betraktar bokhyllan till vänster, samt stryker håret bakåt under hela samtalet. Han svarar att han har känt sig deprimerad hela sitt liv. Han tror inte att någon egentligen vill umgås med honom, och att han inte heller behöver någon. Han tror sig vara normal men det tycker tydligen inte andra och det är det som gör honom nedstämd. Ingen vill vara med någon som mig. En avliden släkting bodde på institution. Sven säger vidare att han helst umgås med äldre människor, jämnåriga intresserar honom inte. Han känner ingen jämnårig som har samma intressen som han. Sedan barndomen har han intresserat sig för krigsstrategier. Han har inget utbyte av att diskutera sitt specialintresse med jämnåriga, men har kontakter på nätet som han diskuterar med om detta. Han har läst en termin på gymnasiet med goda betyg men det har inte lett till någon examen eller yrkesutbildning. Någon flickvän har han aldrig haft. Han beställer tjejer på nätet när det behövs, om han har råd, säger han. Han har inget arbete och ingen ordnad sysselsättning, det intresserar honom inte att arbeta med vad som helst bara för att tjäna pengar. Modern tillägger att Sven är motoriskt klumpig och ointresserad av praktiska sysslor. Tillfrågad säger Sven att det väl är självförakt och pessimism som jag kallar för depression. Han vet inte om han någon gång under de senaste två veckorna känt sig glad, det verkar som om han inte riktigt förstår frågan, han vill veta exakt vad du menar med någon gång och med glad. Han frågar vad ordet ångest betyder för dig och håller sedan en lång monolog om det mångsidiga i ordets betydelse. På frågan om självmordstankar säger han att han har tänkt på döden sedan tonåren men säger sig inte vara redo för att omsätta dessa i verklighet. Han säger att han vet hur han skulle göra men har inga planer på att ta sitt liv just nu. Några hallucinationer eller vanföreställningar har han aldrig haft, säger han. Antidepressiva läkemedel har han fått tidigare av allmänläkare, helt värdelösa säger han, han har slutat att ta dessa. Q3:3) Det verkar som att Sven haft problem under lång tid. Hur vill du komplettera anamnesen med det i åtanke? (5p)

18 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 17 av 39 Sven är en 21-årig man som är nedstämd. I barndomen varit familjens geni. Inget arbete eller vänner och bor hos föräldrarna. Sven är mest vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Sven har ett välvårdat språk, han uttrycker sig väl men entonigt, med en egenartad, gammaldags användning av ord. Han svarar kortfattat på konkreta frågor men interagerar inte alls spontant/emotionellt och undviker ögonkontakt, han vänder ideligen huvudet år sidan och betraktar bokhyllan till vänster, samt stryker håret bakåt under hela samtalet. Han svarar att han har känt sig deprimerad hela sitt liv. Han behöver inte heller någon. Han tror sig vara normal men det tycker tydligen inte andra. Ingen vill vara med någon som mig. En avliden släkting bodde på institution. Sven säger vidare att han helst umgås med äldre människor, jämnåriga intresserar honom inte. Han känner ingen jämnårig som har samma intressen som han. Sedan barndomen har han intresserat sig för krigsstrategier. Han har inget utbyte av att diskutera sitt specialintresse med jämnåriga, men har kontakter på nätet som han diskuterar med om detta. Flickvän har han aldrig haft. Han beställer tjejer på nätet när det behövs, om han har råd, säger han. Han har inget arbete och ingen ordnad sysselsättning, det intresserar honom inte att arbeta med vad som helst bara för att tjäna pengar. Modern tillägger att Sven är motoriskt klumpig och ointresserad av praktiska sysslor. Tillfrågad säger Sven att det väl är självförakt och pessimism som jag kallar för depression. Han vet inte om han någon gång under de senaste två veckorna känt sig glad, det verkar som om han inte riktigt förstår frågan, han vill veta exakt vad du menar med någon gång och med glad. Han frågar vad ordet ångest betyder för dig och håller sedan en lång monolog om det mångsidiga i ordets betydelse. På frågan om självmordstankar säger han att han har tänkt på döden sedan tonåren men säger sig inte vara redo för att omsätta dessa i verkligheten. Några hallucinationer eller vanföreställningar har han aldrig haft, säger han. Sven påpekar att han inte vill ha några mediciner. Antidepressiva läkemedel har han fått tidigare av allmänläkare, helt värdelösa säger han, han har slutat att ta dessa. Genom att ta upp utvecklingsanamnes: förhållanden under graviditet och förlossning, började gå och tala vid vilka åldrar, svårigheter med språk, kommunikation och lekutveckling samt förskole- och skolproblem, såsom inlärningssvårigheter och svårigheter i gruppsamvaro. Modern berättar att graviditeten var normal, men förlossningen på något sätt var komplicerad. Sven började gå och tala i normal tid. När han började i förskolan verkade han blyg. Han visade inget intresse för de andra barnen utan satt helst för sig själv och staplade klossar tills de rasade. I skolåldern var han olik sina äldre syskon, lillgammal och klok som en liten professor samtidigt som han blev väldigt arg för småsaker och upplevdes då som väldigt omogen och helt oresonlig. Sven hade alltid haft särskilt svårt för förändringar och överraskningar. Han var inte heller intresserad av andra barn utan ägnade sig hellre åt sina intressen, som upptog nästan all hans vakna tid. Intressena växlade över tid: först var det flaggor och senare plastdjur, nästan enbart dinosaurier. Han hade haft specialgymnastik på grund av sin klumpighet och gymnastikläraren sa att Sven inte var riktigt som andra barn, men föräldrarna ville inte att man skulle göra någon utredning. Han hade oerhört lätt för att lära sig fakta utantill i skolan. Han kunde mängder av fakta om alla dinosaurier och beskrevs av andra som en levande uppslagsbok. Många tyckte att skolan egentligen borde ha passat honom och han försökte ofta undervisa de andra barnen i långa monologer om sina specialintressen. Han kunde dock inte läsa av att omgivningen tappade intresset och det gick inte att byta samtalsämne och få Erik intresserad av något annat. Han visade heller inget intresse när andra ville berätta något spännande hans klasskamrater hade varit med om. Sven upplevde sig som mobbad, men från skolan höll man inte med, utan menade att han var överkänslig. Han kände sig orättvist behandlad och upplevde att ingen vuxen lyssnade på honom. Sven blev alltmer ensam och utanför med tilltagande negativ självbild och tappad livslust. Han uttryckte allt oftare att han inte ville leva, att det var något fel på honom. Efter en termin på gymnasiet slutade han helt att gå till skolan och har sedan dess mest suttit hemma. De kontakter han har med omvärlden är huvudsakligen via dator. En äldre släkting vårdades på institution under många år, mor tror att han hade autism. Q3:4) Med hänsyn till den anamnes/symptom du har noterat, vilken diagnos verkar mest sannolik? Motivera med differentialdiagnostiska överväganden. (5p)

19 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 18 av 39 Sven är en 21-årig man söker på grund av nedstämdhet och tillägger likgiltigt, medan han ideligen vänder huvudet till vänster och betraktar böckerna i bokhyllan - att han inte längre har någon större lust att leva. Sven är kroppsligt helt frisk. Modern tillägger att Sven, som i barndomen varit familjens geni inte har något arbete eller inga vänner och att han fortfarande bor hos sina föräldrar. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Modern berättar att graviditeten var normal, men förlossningen på något sätt var komplicerad och att man fått höra att cp-skadan berodde på det. Sven började gå och tala i normal tid. När han började i förskolan verkade han blyg. Han visade inget intresse för de andra barnen utan satt helst för sig själv och staplade klossar tills de rasade. I skolåldern var han olik sina äldre syskon, lillgammal och klok som en liten professor samtidigt som han blev väldigt arg för småsaker och upplevdes då som väldigt omogen och helt oresonlig. Sven hade alltid haft särskilt svårt för förändringar och överraskningar. Han var inte heller intresserad av andra barn utan ägnade sig hellre åt sina intressen, som upptog nästan all hans vakna tid. Intressena växlade över tid: först var det flaggor och senare plastdjur, nästan enbart dinosaurier. Sjukgymnasten som han gick till pga. klumpighet sa att Sven inte var riktigt som andra barn, men att föräldrarna då inte ville att man skulle göra mer utredningar. Han hade oerhört lätt för att lära sig fakta utantill i skolan. Han kunde mängder av fakta om alla dinosaurier och beskrevs av andra som en levande uppslagsbok. Många tyckte att skolan egentligen borde ha passat honom och han försökte ofta undervisa de andra barnen i långa monologer om sina specialintressen. Han kunde dock inte läsa av att omgivningen tappade intresset och det gick inte att byta samtalsämne och få Erik intresserad av något annat. Han visade heller inget intresse när andra ville berätta något spännande. Sven upplevde sig som mobbad, men från skolan höll man inte med, utan menade att han var överkänslig. Han kände sig orättvist behandlad och upplevde att ingen vuxen lyssnade på honom. Sven blev alltmer ensam och utanför med tilltagande negativ självbild och tappad livslust. Han uttryckte allt oftare att han inte ville leva, att det var något fel på honom. Efter en termin på gymnasiet slutade han helt att gå till skolan och har sedan dess mest suttit hemma. De kontakter han har med omvärlden är huvudsakligen via dator. Du har noterat bristen på emotionell kontakt, likgiltighet, entonigt, märkligt språk, stereotypa rörelser, specialintressen. Det finns autism i släkten. Av det Sven berättar förstår du att Svens tillstånd har funnits sedan länge, det rör sig inte om en nydebuterad depression, inte heller finns överhängande suicidrisk. Anamnes och aktuell status tyder på en åkomma, ur det autistiska spektret. Du misstänker Aspergers syndrom. Det kan även röra sig om kronisk depression/dystymi eller schizotypal personlighetsstörning, eventuellt prodromalstadium av schizofreni. Du anser att anamnesen så starkt pekar mot Asperger syndrom att du måste gå vidare på det spåret. Q3:5) Hur går du vidare för att fastställa Asperger diagnosen i detta fall? (1p)

20 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 19 av 39 Sven är en 21-årig man, söker pga. nedstämdhet och har inte någon större lust att leva. Sven är kroppsligt frisk. Modern tillägger att Sven, som i barndomen varit familjens geni inte har något arbete eller inga vänner och att han fortfarande bor hos föräldrarna. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Modern berättar att graviditeten var normal, men förlossningen på något sätt var komplicerad. Sven började gå och tala i normal tid. När han började i förskolan verkade han blyg. Han visade inget intresse för de andra barnen utan satt helst för sig själv och staplade klossar tills de rasade. I skolåldern var han olik sina äldre syskon, lillgammal och klok som en liten professor samtidigt som han blev väldigt arg för småsaker och upplevdes då som väldigt omogen och helt oresonlig. Sven hade alltid haft särskilt svårt för förändringar och överraskningar. Han var inte heller intresserad av andra barn utan ägnade sig hellre åt sina intressen, som upptog nästan all hans vakna tid. Intressena växlade över tid: först var det flaggor och senare plastdjur, nästan enbart dinosaurier. Han hade oerhört lätt för att lära sig fakta utantill i skolan. Han kunde mängder av fakta om alla dinosaurier och beskrevs av andra som en levande uppslagsbok. Många tyckte att skolan egentligen borde ha passat honom och han försökte ofta undervisa de andra barnen i långa monologer om sina specialintressen. Han kunde dock inte läsa av att omgivningen tappade intresset och det gick inte att byta samtalsämne och få Erik intresserad av något annat. Han visade heller inget intresse när andra ville berätta något spännande. Sven upplevde sig som mobbad, men skolan menade att han var överkänslig. Han kände sig orättvist behandlad och upplevde att ingen vuxen lyssnade på honom. Sven blev alltmer ensam och utanför med tilltagande negativ självbild och tappad livslust. Han uttryckte allt oftare att han inte ville leva, att det var något fel på honom. Efter en termin på gymnasiet slutade han helt att gå till skolan och har sedan dess mest suttit hemma. De kontakter han har med omvärlden är huvudsakligen via dator. Du har noterat bristen på emotionell kontakt, likgiltighet, entonigt, märkligt språk, stereotypa rörelser, specialintressen. Det finns autism i släkten. Sven tillstånd har tydligen funnits sedan länge, det rör sig inte om en nydebuterad depression, inte heller finns överhängande suicidrisk. Man har i skolan misstänkt att Sven inte var riktigt som andra barn, men någon mer utredning gjordes inte. Han har trots god inlärningsförmåga haft stora svårigheter i skolan. Anamnes och aktuell status tyder på en åkomma inom autismspektrum, närmast Aspergers syndrom. Det kan även röra sig om kronisk depression/dystymi eller schizotypal personlighetsstörning, ev. prodromalstadium av schizofreni. Du föreslår Neuropsykiatrisk utredning för att utreda om Asperger syndrom föreligger. Sven undrar vad det innebär. Q3:6) Vilka undersökningar ingår i den neuropsykiatriska utredningen? (5p) Q3:7) Vilka andra störningar än autismspektrum störningar faller under termen neuropsykiatriska störningar och kan tänkas framkomma vid neuropsykiatrisk utredning hos barn och/eller vuxna. (3p)

21 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 20 av 39 Sven 21 år skickats till neuropsykiatrisk undersökning på grund av misstanke om Asperger syndrom. Fördjupad utvecklingsanamnes, detaljerad psykiatrisk anamnes, neuropsykiatrisk status, neurologisk status, (motorik och perceptuell bedömning), psykologtestning och bedömning inkl. begåvningstestning (t ex WAIS), ev. ytterligare psykologtestning med inriktning på perception, minne etc. (NEPSY), strukturerad intervju med anhöriga (ADI-R), autismspecifika test (ADOS), om misstanke på fokal neurologi EEG, DT, bedömning av funktionsförmåga. (I vissa fall kromosomundersökning, ev. DNA analys, syn- och hörselundersökning.) Efterföljande sjukdomar kan upptäckas vid neuropsykiatrisk undersökning: Aspergers syndrom/autism: ADHD/ADD, Retts syndrom, Disintegrativ störning hos barn, Tourettes syndrom/tics och blandtillstånd av dessa, de mest kända diagnoserna. Även tvångssymtom/syndrom räknas ofta in trots att den klassificeras som ångestsjukdom. Q3:8) Sven fick svaret att han leder av Asperger syndrom sekundärt till Fragil X-syndromet. Förklara vad Fragil X är och vilken koppling det har till Svens besvär (du får använda medicinska termer). (2p)

22 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 21 av 39 Fragil X-syndromet orsakas av en mutation som är belägen på X-kromosomens långa arm i FMR1- genen (fragil X mental retardation 1), (Xq27.3). Genen styr bildningen av (kodar för) ett protein, FMRP, som behövs för normal utveckling av dendriter och att hjärnans utveckling och signalsystem ska fungera normalt.

23 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 22 av 39 FALL 4 (25p) Du är AT-läkare på en mindre vårdcentral på landet. Rune 75 år söker dig för problem med vattenkastningen och tilltagande trötthet. Rune är gift och hustrun är pigg. De har tre barn, en son boende i närheten och två döttrar på annan ort i Sverige. Rune står sedan ca 10 år på en låg steroiddos på grund av polymyalgia reumatika. Han har tidigare haft flera hjärtinfarkter och har diagnosen hypertoni och hjärtsvikt med funktionsklass NYHA II (Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning som att springa eller gå i trappor). Numera känner han inte av sin hjärtsvikt särskilt ofta eftersom artros i höfter och knän har satt stopp för hans tidigare långa skogspromenader. Han är fortfarande aktiv jägare men har den här hösten endast suttit stilla på sitt jaktpass i passiv väntan på något villebråd. Han söker dig nu på uppmaning av hustrun för att han fått allt större problem med vattenkastningen och blivit allt tröttare. Enligt datorjournalen har Rune nedanstående medicinering. Han följer medicineringen till punkt och pricka. Tabl Enalapril 10 mg x 2, tabl Amlodipin 5 mgx1, tabl Trombyl 75 mg x 1, tabl Simvastatin 40 mg 1 till natten, Metoprolol Depottablett 100 mg x 1, tabl Furix 40 mgx1, tabl Prednisolon 5 mg x 1. Han har på senaste tiden dessutom tagit en ökande dos av Naproxen 500 mg 2-3 tabletter dagligen då ledvärken varit besvärlig. Q4:1) Vilka orsaker kan du tänka dig till patientens vattenkastningsbesvär? Nämn 3 vanliga/relevanta (och principiellt olika) orsaker. (1,5p) Q4:2) Vilka orsaker kan du tänka dig till patientens trötthet? Nämn 3 vanliga/relevanta (och principiellt olika) orsaker. (1,5p) Q4:3) Hur vill du fördjupa din anamnes avseende vattenkastningsbesvären? (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (1p) Q4:4) Hur vill du fördjupa din anamnes avseende tröttheten? (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (1p) Q4:5) Hur undersöker du patienten, med hänsyn till anamnesen och möjliga differentialdiagnoser, på plats på vårdcentralen? (Utöver den basala kroppsundersökningen finns det på vårdcentralen möjlighet att utföra EKG, spirometri, puls-oxymetri, ultraljudsundersökning av perifera pulsar samt av urinblåsan så kallad Bladderscan) (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (1,5p)

24 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 23 av 39 Du är AT-läkare på en mindre vårdcentral på landet. Rune 75 år söker dig för problem med vattenkastningen och tilltagande trötthet och. Rune är gift och hustrun är pigg. De har tre barn boende i trakten, en son boende i närheten och två döttrar på annan ort i Sverige. Han står sedan ca 10 år på en låg steroiddos på grund av polymyalgia reumatika. Han har tidigare haft flera hjärtinfarkter och har diagnosen hypertoni och hjärtsvikt med funktionsklass NYHA II (Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning som att springa eller gå i trappor). Numera känner han inte av sin hjärtsvikt särskilt ofta eftersom artros i höfter och knän har satt stopp för hans tidigare långa skogspromenader. Han är fortfarande aktiv jägare men har den här hösten endast suttit stilla på sitt jaktpass i passiv väntan på något villebråd. Han söker dig nu på uppmaning av hustrun för att han fått allt större problem med vattenkastningen och blivit allt tröttare. Enligt datorjournalen har Rune följande medicinering. Han följer medicineringen till punkt och pricka:tabl Enalapril 10 mg x 2, tabl Amlodipin 5 mgx1, tabl Trombyl 75 mg x 1, tabl Simvastatin 40 mg till natten, Metoprolol Depottablett 100 mg x 1, tabl Furix 40 mgx1, tabl Prednisolon 5 mg x 1. Han har på senaste tiden dessutom tagit en ökande dos av Naproxen 500 mg 2-3 tabletter dagligen då ledvärken varit besvärlig. - Möjliga orsaker till vattenkastningsbesvären kan vara inflammation/infektion (cystit, prostatit, pyelonefrit, glomerulonefrit), benign prostata hyperplasi, malignitet (prostata, blåsa, övriga urinvägar), diabetesrelaterad polyuri eller neurogen blåsrubbning. T10C67 - Möjliga orsaker till tröttheten kan vara ökad hjärtsvikt, anemi, njursvikt, nydebuterad diabetes, prostatacancer med metastaser, annan malignitet, hypotyreos eller läkemedelsbiverkningar/interaktioner samt depression. Det kan även vara en kombination av flera av dessa tillstånd. T10C67 - Både karaktären & durationen av vattenkastningsbesvären penetreras. T10C67 - Vad menar Rune med trötthet? Domineras bilden av en minskad fysisk kapacitet eller generell trötthet lätt att somna och ökat behov av vila under dagen eller finns det klara tecken på depression? Sömnsvårigheter? T10C67 - Du gör ett omfattande somatiskt status enligt nedan, bladderscan & EKG. T10C19, T10C67 Det framkommer att han de senaste 4-5 månaderna haft allt svagare stråle samt behövt gå på toaletten 3-4 ggr varje natt. Dessutom upplever han svårigheter att tömma blåsan helt. Inget synligt blod. Vidare framkommer det att han senaste 3-4 månaderna blivit allmänt tröttare, behöver vila mer under dagarna. Han blir också lättare andfådd vid ansträngning som han tidigare klarat galant. Han förnekar bröstsmärtor. Det framkommer inga tecken på depression. AT: Opåverkad, något avmagrad, en aning blek hudfärg. Lätta svullnader om anklarna. Ingen dyspne efter promenad i korridoren. Ytliga lgll: Hals, supra-infra-klavikulärt, axillärt och inguinalt palperas ua bilat. Sköldkörtel: Ej palpabel. Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80. Inga biljud. Lungor: Auskulteras med liksidiga andningsljud, inga biljud ingen dämpning. Blodtryck: 115/75 höger arm sittande Buk: Mjuk och oöm. Mjukt rundad resistens ovan symfysen. Rektal undersökning: Prostata är kraftigt förstorad, hård och knölig och svår att avgränsa åt sidorna. Bladderscan: 500 ml i urinblåsan (efter att Rune kissat). EKG: Sinusrytm, patologisk q-våg i avledning II, avf och III. (Bakväggsinfarkt enligt datortolkning på EKG-remsan), oförändrat jämfört med närmast föregående EKG. Q4:6) Föreslå adekvat provtagning och åtgärd på vårdcentralen. Motivera kort varje prov/åtgärd. (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (2p)

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Fråga 1:1:1 Vad bör du göra med Ulf på akuten? Motivera! Ge förslag på differentialdiagnoser!

Fråga 1:1:1 Vad bör du göra med Ulf på akuten? Motivera! Ge förslag på differentialdiagnoser! 1 Nr Fall 1 (20p) 65-årig man, Ulf, ensamstående, inga barn. Icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Astma sedan han var 30 år, de sista 10 åren viss lunginsufficiens. Arbetar som snickare. Ulf sökte

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 7 fall- 30 p- 2 tim Fall l Man46år 5 poäng 3 delar - 3 delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 54 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l - Man 46 år- 3 delar- 5 p Del l En 46-årig tidigare

Läs mer

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning: Sida: 0 MEQ fråga 1 10 p Tentamen i Klinisk Medicin vt 2011 Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får

Läs mer

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)

1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p) Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Delexamination 1 MEQ

Delexamination 1 MEQ Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man _8 sidor_19 poäng Invandrad från Mellanöstern. Gift. Ex-rökare. Besvärande trötthet senaste åren, har av husläkare uppfattats som post-traumatiskt stresssyndrom. Under ett par månader upplevt ökande andfåddhet,

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Del 4_5 sidor_16 poäng

Del 4_5 sidor_16 poäng Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler). Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

MEQ fråga poäng. Anvisning:

MEQ fråga poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 63-ÅRIG MAN 10 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning:

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning: MEQ fråga 1 88-ÅRIG MAN 8 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha en

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Fall 1. 61-årig man inremitterad till akuten från VC p g a bröstsmärta. Anamnes: Typ 1 diabetes mellitus, beh med insulinpump. Hypertoni. Pågående utredning p g

Läs mer

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10) Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Delexamination poäng

Delexamination poäng Delexamination 2 Kortsvarsfrågor 2015-04-21 40 poäng Om det står nämn två alternativ, så rättar vi bara de två första alternativen. Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:..

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Delexamination 1 Kortsvarsfrågor VT 2011 Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Skriv svaren i svarshäftet! Om vi efterfrågar t.ex. 3 åtgärder skriv då bara 3 åtgärder. Skriver

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt16/ht16 2016 03 01 Totalt 21 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första.

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng Delexamination 1 Klinisk medicin Ht2011 MEQ 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.

Del 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom. Totalt 16p. Du är AT-läkare och primär jour på kirurgakuten vid Hudiksvalls sjukhus. Din AT-kollega på medicin vill konsultera dig om en patient som är mamma till Du är förstås kollegial och tar hand om

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Del 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2) Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli fel vid rättning och vid scanning.

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli fel vid rättning och vid scanning. Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 1, prov 0300. Kurskod: MC2050. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2016 02 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 58p Smärtfysiologi och

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7 Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2014 2014-10-14 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna!

1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna! MEQ DX1 VT 2014 Efter läkarexamen får du ett vikariat på vårdcentralen i Hallstavik. Till din mottagning kommer Göran med sin sambo Karin på ett bokat besök. Göran är 52 år och jobbar som egenföretagare.

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer