Skriftligt prov för termin 10, ht2013 Läkarprogrammet 8 januari 2014 kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriftligt prov för termin 10, ht2013 Läkarprogrammet 8 januari 2014 kl 08.00-13.30"

Transkript

1 Aid nr Skriftligt prov för termin 10, ht2013 Läkarprogrammet 8 januari 2014 kl Examinator Jan Marcusson, tfn Utbildningsadministratör Lotta Berglund, tfn Det här är en instruktion som du får ha framme under hela provet. Skriv din kodhögst upp till höger på samtliga provsidor. Provet ska ligga till vänster om dig, upp och ned (med texten nedåt) under hela provtiden. När du får tillstånd att börja skriva river du av det översta bladet och vänder det rätt. Läs informationen överst på bladet noggrant! Besvara frågorna på bladet. Behöver du mer plats, skriv på baksidan av bladet (OBS! Notera då tydligt på första sidan att fortsättning följer på baksidan). Behöver du extra papper att skriva på, säg till tentamensvakten. Du får inte lämna in svar på de gula kladdpappren. Lärarna tackar på förhand för att du skriver tydligt och läsvänligt. När du är nöjd med ditt svar, lägg det upp och ner i kuvertet till höger om dig. Först nu får du riva av nästa ark i provet till vänster om dig och vända det rätt, skriva din kod, svara på frågorna och lägg upp och ner i kuvertet. Var noga med att bara riva av ett blad åt gången! Ofullständiga uppgifter i ett svar medför att maximal poäng inte ges. Motstridiga uppgifter i ett svar kan medföra att noll poäng ges. Du får gula kladdpapper som får ligga framme hela tiden. De fem sista frågesidorna i provet är blå. Sista (tomma) sidan är röd. Tentamen består av 104 poäng. För att underlätta Er tidsplanering följer nedan en översikt över hur poängen är fördelade på fallen. Fall 1 Fall 2 Fall 3 Fall 4 Fall 5 Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Fråga nr Poäng Q1:1 3p Q2:1a 2p Q3:1 5p Q4:1 1,5p Q5:1 2p Q1:2a 2p Q2:1b 2p Q3:2 4p Q4:2 1,5p Q5:2 2p Q1:2b 2p Q2:2 1p Q3:3 5p Q4:3 1p Q5:3 2p Q1:3a 2p Q2:3 2p Q3:4 5p Q4:4 1p Q5:4 2p Q1:3b 2p Q2:4a 1p Q3:5 1p Q4:5 1,5p Q5:5 2p Q1:4a 1p Q2:4b 2p Q3:6 5p Q4:6 2p Q1:4b 1p Q2:4c 1p Q3:7 3p Q4:7 3p Q1:5 2p Q2:5a 1p Q3:8 2p Q4:8 2p Q2:5b 1p Q4:9 2p Q2:6a 2p Q4:10 3p Q2:6b 1p Q4:11 2p Q2:7a 1p Q4:12 5p Q2:7b 1p Q4:13 1p Q4:14 1p Q4:15 0,5p Q4:16 3p Totalt: 15p 18p 30p 31p 10p Lycka till!

2 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 1 av 39 FALL 1 (15p) Karl, 55-år, bor med sin friska hustru i deras gemensamma hus. Karl arbetar som snickare, är medicinfri, icke rökare och har ingen alkoholöverkonsumtion. Karl har besvärats av ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren har han märkt av tilltagande domningar och smärta i knä och armbågar. En söndag arbetade Karl i sin trädgård. Han kände då en domning i hö arm och ben som varade i c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han är nu besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutin-neurologiskt status är ua. Q1:1) Vad bör du göra med Karl på akuten? Motivera. Ge förslag på differentialdiagnoser. (3p)

3 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 2 av 39 Du misstänker att Karl haft 2 transitoriska ischemiska attacker (TIA) med övergående ischemi. Du startar TIA utredning. (Målreferens: T10C1, C27, C47, C75) Du ordinerar blodprover inkl blodstatus, CRP, SR, glukos, elektrolyter, troponin mm. Du ordinerar blodtryckskontroller och EKG på akuten. Du remitterar Karl för akut datortomografi (DT) huvud. Med tanke på hö-sidiga fokalneurologiska deficit och ålder kan t ex hjärntumör och epilepsi vara differentialdiagnoser. 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blir inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Q1:2a) Förklara symtomen enligt neuroanatomisk struktur. Vilket blodkärlsförsörjningsområde är drabbat. (2p) Q1:2b) Vilken kranialnerv drabbas oftast vid supratentoriell lesion, och varför? (2p)

4 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 3 av 39 a) Ensidig hemiparestesi, särskilt samsidig med hängande mungipa, tyder på en vänstersidig hemisfärlesion. Arteria cerebri media (MCA) försörjer främre två tredjedelar av storhjärnan inklusive laterala delar av frontoparietalloben. Där löper de sensoriska och motoriska långa banor som innerverar ansikte, bål och extremiteter. (Målreferens: T10 C27, C47) b) Vid supratentoriell lesion är kranialnerv VII ofta drabbad. De flesta kranialnerver är dubbesidigt innerverade från kortikobulbära banor och brukar därför inte påverkas vid ensidig hemisfärskada. Kranial nerv VII:s övre kärna innerveras endast av kontralaterala kortikobulbära banan varför den drabbas ofta vid ensidig skada såsom vid stroke. (Målreferens: T10 C75, C83) 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blev inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Telemetri 1 dygn visade normal sinusrytm utan tecken till arytmi. BT kontroller visade genomsnittsvärden på 165/95. Fasteblodprover visade förhöjt total-kolesterol och triglycerider. Ultraljud-us av arteria carotis visade ett heterogent aterosklerotiskt plack i hö ICA utan signifikant stenos. I vä ICA påträffades en förtjockad kärlvägg utan stenos. Sannolikt har Karl TIA med embolier som via hö art cerebri media passerat till en distal gren med vä-sidiga symtom som följd. Q1:3a) Ange vanliga TIA-symtom som är relativt specifika för karotis-territoriet respektive vertebro-basilaris-territoriet. (2p) Q1:3b) Vilken behandling och sekundärprofylax är aktuell för Karl? (2p)

5 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 4 av 39 a) Vanligaste symtomen vid TIA inom karotis-territoriet är övergångende central facialispares, amaurosis fugax, dysfasi/afasi och monopares drabbande arm eller ben. Vanligaste TIA symtomen inom vertebro-basilaris-territoriet är övergående perifer facialispares, balansrubbning, ataxi, dubbelseende, och yrsel. (Målreferens: T10C47) b) Karl bör få acetylsalicylsyra (ASA) i form av Trombyl 75 mg dagligen. Insättning av blodtryckssänkande läkemedel och av statinbehandling är indicerat. Motivera motion för viktnedgång. (Målreferens: T10A3, T5C30) 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blev inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Telemetri 1 dygn visade normal sinusrytm utan tecken till arytmi. BT kontroller visade genomsnittsvärden på 165/95. Fasteblodprover visade förhöjt total-kolesterol och triglycerider. Ultraljud-us av arteria carotis visade ett heterogent aterosklerotiskt plack i hö ICA utan signifikant stenos. I vä ICA påträffades en förtjockad kärlvägg utan stenos. Sannolikt har Karl TIA med embolier som via hö art cerebri media passerat till en distal gren med vä-sidiga symtom som följd. Karl skickas hem med mediciner och remiss till vårdcentral för kontroll av BT och medicinering. Karl erhåller tid för återbesök på Neurologiska klinikens mottagning efter 3 mån för uppföljning. Åtta dagar efter utskrivningen senare blir Karl på nytt skickad till akuten där du är kvällsmedicinjour. Karl har ätit middag med en vän. Kl 20:00 när de pratade fick Karl svaghet i hö arm och ben, och ramlade ihop. Ambulans tillkallades och Karl anländer till akuten kl 20:30. Karl är vaken. Han har en uttalad talrubbning med svårigheter få fram ord. Han uppvisar en högersidig hemipares och känselnedsättning. BT 195/130. Du genomför ett snabbt neurologiskt status där Karl får 15 poäng enligt National Institutes of Health Stroke Scale (NIHSS). Du ordinerar blodprover som är normala. EKG ua. DT kl 20:50 visar inga tecken på blödning eller expansivitet. Q1:4a) Kommentera blodtrycket. Ska du vidta åtgärder mot högt BT på akuten, motivera ditt svar varför. (1p) Q1:4b) Vilken akut behandling bör Karl få? (1p)

6 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 5 av 39 a) Stigande blodtrycket anses vara kroppens svar på ischemi i hjärnan. Vid nedsatt blodflöde i hjärnan försöker kroppen öka perfusionen till det ischemiska området via högre medelartärblodtryck. Vid akut hjärnischemi försämras autoregulationen i det ischemiska området. Man bör sänka blodtrycket akut men med stor förskitighet. För högt BT vid trombolysbehandling innebär större risk för blödning, och då bör BT sänkas till under 185/110. (Målreferens: T10C27, C47) b) Efter blodtyckssänkning, uppfyller Karl kraven som gäller för trombolysbehandling. Han kan få tissue plasminogen activator tpa. (Målreferens: T10A3, C75) 55-årig man (Karl), som bor med frisk hustru. Medicinfri, icke rökare, ingen alkoholöverkonsumtion. Ledbesvär sedan han var 30 år, sista 10 åren tilltagande domning och smärta i knä och armbågar. Arbetar som snickare. En söndag arbetade han i sin trädgård. Karl fick då en domning i hö arm och ben som varade c:a 5 min. Några timmar senare, när Karl promenerade med hustrun kände han åter en domning, stickning och svaghet i hö arm och ben, men kunde stå och fortsätta gå utan stöd. Hustrun noterade att Karl hade hängande mungipa på hö sida. Symtomen kvarstod c:a 10 min. Hustrun körde honom till Akuten. Där träffar du Karl; han var då besvärsfri. Vid undersökning (us) finner du att Karl är klar och opåverkad. Måttlig övervikt. Hjärta med regelbunden rytm, puls 72. Lungor ua. Bltr 180/95. Rutinneurologiskt status var ua. Samtliga blodprover var normala. DT och EKG var ua. Karl blev inlagd på Strokeenhet i väntan på ultraljud-us av karotiskärlen och hjärtat, för vidare utredning med koagulationstest och obs med blodtryckskontroller och telemetri. Telemetri dygn 1 visade normal sinusrytm utan tecken till arytmi. BT kontroller visade genomsnittsvärden på 165/95. Fasteblodprover visade förhöjt total-kolesterol och triglycerider. Ultraljud-us av arteria carotis visade ett heterogent aterosklerotiskt plack i hö ICA utan signifikant stenos. I vä ICA påträffades en förtjockad kärlvägg utan stenos. Sannolikt har Karl TIA med embolier som via hö art cerebri media passerat till en distal gren med vä-sidiga symtom som följd. Karl skickades hem med mediciner och remiss till vårdcentral för kontroll av BT och medicinering. Karl erhöll tid för återbesök på Neurolog klinikens mottagning om 3 mån för uppföljning. Åtta dagar senare blev Karl på nytt skickad till akuten där du är kvällsmedicinjour. Karl hade ätit middag med en vän. Kl 20:00 när de pratade fick Karl svaghet i hö arm och ben, och ramlade ihop. Ambulans tillkallades och Karl anlände till akuten kl 20:30. Karl är vaken. Han har en uttalad talrubbning med svårigheter få fram ord. Han uppvisar en högersidig hemipares och känselnedsättning. BT 195/130. Du genomför ett snabbt neurologiskt status där Karl får 15 poäng enligt NIHSS. Du ordinerar blodprover som är normala. EKG ua. DT kl 20:50 visar inga tecken på blödning eller expansivitet. Efter blodtyckssänkning, 3 timmar efter symtomdebut inleds intravenös trombolysbehandling (Actilyse 0.9 mg/kg) på Stroke-enheten. Två tim efter behandlingsstart hade NIHSS-poängen minskat från 15 till 6. Karl hade då kvar en lindrig expressiv dysfasi, lätt central facialispares hö och måttligt nedsatt sensibilitet i hö arm. Q1:5) Ange mekanism bakom effekt av tpa, och nuvarande terapeutiskt fönster för trombolysbehandling med tpa. (2p)

7 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 6 av 39 Trombolys med tissue plasminogen activator är blodpropplösande behandling. Trombolysen är baserad på förekomst av en penumbrazon kring hjärninfarkten. Målsättningen är att återställa blodflödet via rekanalisering av ocklusionen och rädda penumbran. Trombolys med tpa bör inleddas inom 4.5 tim efter stroke-insjuknandet. (Målreferens: T10A3, C20)

8 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 7 av 39 FALL 2 (18p) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har successivt förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Q2:1a) Var i nervsystemet kan eventuell skada vara lokaliserad (flera alternativ)? (2p) Q2:1b) Vilka sjukdomar överväger du? Motivera! (2p)

9 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 8 av 39 Man kan tänka sig en perifer neurogen påverkan såsom vid polyneuropati. Sjukdomar i ryggmärgen såsom tumör, inflammation (myelit), centralt diskbråck eller möjligen en vaskulär lesion skulle kunna ge upphov till dessa symtom. Multipla rotskador är också en möjlighet, även om detta inte är särskilt sannolikt. (Målreferens: C1:2, C2:28, C3:60) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid neurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra och upplever inga neurologiska problem. Q2:2) Vilken sjukdom misstänker du? (1p)

10 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 9 av 39 Du misstänker Guillain-Barré som är en inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati med relativt snabbt uppåtstigande pareser där ibland även andningsmuskulaturen påverkas. Vidare förekommer ofta svåra neurogena smärtor i samband med insjuknandet. En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Q2:3) Två viktiga undersökningar bör utföras för säker diagnostik av Guillain-Barré. Vilka? (2p)

11 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 10 av 39 Du genomför en lumbalpunktion på akutmottagningen och beställer en neurografi/emg undersökning som du kan få på måndagen. (Målreferens: C2:42, C1:86, C1:89) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen eller på avdelningen efter inläggning och beställer en neurografi/emg undersökning som utförs på måndagen. Q2:4a) Förklara det eventuella sambandet mellan patientens magsjuka och Guillain-Barré? (1p) Q2:4b) Vad visar lumbalpunktionen i typiska fall? Förklara fyndet patofysiologiskt. (2p) Q2:4c) Vad förväntar du dig för fynd vid neurografi och EMG undersökning? (1p)

12 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 11 av 39 a) En infektion, ofta en campylobaktenterit, kan hos genetiskt predisponerade personer ge upphov till en fördröjd överkänslighetsreaktion pga av sk molecular mimicry mellan antigen hos campylobakt bakterien och perifert nervmyelin. En föregående infektion förekommer hos ca 2/3 av patienter med Guillain-Barré. b) Lumbalpunktionen visar proteinstegring men normalt celltal som tecken på en inflammation invid nervrötterna med skada på blod-nervbarriären. c) Vid Guillain-Barrés syndrom ses typiskt i neurografin långsamma ledningshastigheter som ett tecken på demyelinisering. EMG visar sällan mer än ett neurogent bortfall i förhållande till patientens kraftnedsättning. Denervationsaktivitet kan ses om även axonen blir skadade, vilket man ibland ser i senare och mer kroniska skeenden av sjukdomen. (Målreferens: C2:42, C1:86, C1.89). En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen på fredagen och beställer en neurografi/emg undersökning som kommer att utföras på måndagen. Du får inte svar på proteinanalysen i likvor förrän efter helgen och neurografi/emg utförs alltså först på måndagen efter helgen. Akutsvar på celler i likvor visar dock normalfynd. Q2:5a) Vill du invänta labsvaren innan du ger behandling eller påbörja behandling redan på fredagskvällen? Motivera! (1 p) Q2:5b) Vilka behandlingar finns att tillgå och hur motiverar du ditt beslut om val av behandling? (1p)

13 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 12 av 39 Man behandlar som regel alla patienter med Guillain-Barré för att de skall tillfriskna snabbare. Med tanke på risken för andningspåverkan som kan komma relativt snabbt beslutar du dig för att ge immunglobulin behandling, 30 gr iv i infusion dagl under 5dagar med start redan på kvällen. Plasmaferes och iv immunglobulinbehandling har samma effekt på sjukdomsförloppet men immunglobulin är oftast mer lättadministrerat speciellt en fredagskväll. (Målreferens: C2:42, C2:28). En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen på fredagen och beställer en neurografi/emg undersökning som kommer att utföras på måndagen. Du får inte svar på proteinanalysen i likvor förrän efter helgen och neurografi/emg utförs alltså först på måndagen efter helgen. Akutsvar på celler i likvor visar dock normalfynd. Du beslutar att inleda behandling direkt eftersom tidigt insatt behandling har bättre effekt och det är en potentiellt allvarlig sjukdom. Patienten får immunglobulin behandling på fredagen och planerat över helgen (sammanlagt 5 dagar). Du ordinerar också smärtstillande (ex paracetamol i kombination med antiflogistika, ev morfinpreparat) för att lindra hennes ryggsmärtor. Kortison kan också provas som behandling mot svåra smärtor. Under helgen blir du uppringd av en sjuksköterska på avdelningen pga. av att patienten fått allt sämre värden vid testning av andningsfunktion (peak expiratory flow (PEF)) och även upplever en lufthunger och oro. Hjärtövervakning visar en takykardi på ca 110 slag/min. Man har också noterat att hon har över 500 ml urin i blåsan utan att märka det. Q2:6a) Hur handlägger du dessa symtom? (2 p) Q2:6b) Hur kan du förklara takykardin och urinretentionen? (1p)

14 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 13 av 39 a) Nedsatt andningsförmåga bör föranleda akut bedömning för IVA-vård. Urinkateter sätts. Fortsatt hjärt- och blodtrycksobservation. Ingen ytterligare behandling sätts in då patienter med Guillain- Barré med autonom påverkan är känsliga för medicinering. Symtomen är ofta övergående i samband med klinisk förbättring. b) Takykardi och blåspåverkan är relativt vanligt och beror på en autonom nervpåverkan. (Målreferens: C2:28, C1:3) En 42-årig kvinna inkommer till akutklink en fredag förmiddag på senhösten pga. tilltagande svaghet och domningar i benen samt en svår värk i ryggen och benen sedan knappt en vecka tillbaka. Symtomen har kommit smygande men förvärrats under veckan. Svagheten har stigit uppåt och hon har sedan gårdagen även noterat svaghet i armarna. Förutom migrän anger hon sig tidigare frisk. Arbetar i djuraffär. Använder varken alkohol i större mängd eller nikotin. Vid rutinneurologisk undersökning finner du generellt svaga reflexer i armarna och helt bortfallna reflexer i benen. Grov kraft är nedsatt både distalt och proximalt, mest uttalat i benen. Patienten kan inte ta sig upp igen från nigsittande och heller inte stå på tå eller häl. Hon behöver stöd vid gång. Vidare finner du nedsatt sensibilitet för vibration och beröring distalt i händer och fötter. Babinskis tecken är negativt. Det framkommer anamnestiskt att både hon och en manlig bekant blivit magsjuka efter besök på en mer tveksam restaurang för ca 14 dagar sedan. Den manliga bekanten mår dock helt bra. Du misstänker Guillain-Barrés syndrom och genomför därför en lumbalpunktion på akutmottagningen på fredagen och beställer en neurografi/emg undersökning som kommer att utföras på måndagen. Du får inte svar på proteinanalysen i likvor förrän efter helgen och neurografi/emg utförs alltså först på måndagen efter helgen. Akutsvar på celler i likvor visar dock normalfynd. Du beslutar att inleda behandling. Patienten får immunglobulin behandling på fredagen och planerat över helgen (sammanlagt 5dagar). Du ordinerar också kortison och smärtstillande (ex paracetamol i kombination med antiflogistika, ev morfinpreparat) för att lindra hennes ryggsmärtor. På helgen blir du uppringd av en sjuksköterska på avdelningen pga. av att patienten fått allt sämre värden vid testning av andningsfunktion (peak expiratory flow (PEF)) och även upplever en lufthunger och oro. Hjärtövervakning visar en tackykardi på ca 110 slag/min. Man har också noterat att hon har över 500 ml urin i blåsan utan att märka det. Tillståndet stabiliseras och patienten kan skrivas ut från IVA efter 2 dagar och så småningom från vårdavdelning till hemmet i förbättrat tillstånd. Hon har endast kvar en lätt domningskänsla i fötterna. Patienten är orolig över att bli dålig igen och undrar hur hon ev kan förhindra ett återinsjuknande. Q2:7a) Ungefär hur många procent av patienter med Guillain-Barré blir helt eller nästan helt återställda? (1p) Q2:7b) Kan sjukdomen recidivera? Har du något matlagningsråd att ge henne? (1p)

15 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 14 av 39 a) Ca 75% blir helt eller nästan helt återställda medan resten får kvarvarande, ibland uttalade bortfallssymtom. b) Sjukdomen kan recidivera men det är ganska ovanligt (sker hos ca 5-10%). Du upplyser henne också om sambandet mellan dåligt tillagad kyckling och risken för campylobakt infektion och sambandet med Guillain-Barré (diska kniv och skärbräda mellan styckning av kyckling och hackandet av sallad! ). (Målreferens: C1:2, C2:42)

16 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 15 av 39 FALL 3 (30p) Sven är en 21-årig man, tidigare okänd för den psykiatriska vården, som nu söker för nedstämdhet och suicidhot vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen där du vikarierar som underläkare. Han kommer tillsammans med sin mor. Han uppger nedstämdhet och tillägger likgiltigt, medan han ideligen vänder huvudet till vänster och betraktar böckerna i bokhyllan - att han inte längre har någon större lust att leva. Sven är nyligen undersökt av allmänläkare som konstaterat att han är kroppsligt helt frisk. Modern tillägger att Sven, som i barndomen varit familjens geni, inte har något arbete och inga vänner och att han fortfarande bor hos sina föräldrar. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Enligt modern är Sven deprimerad och beter sig mycket märkligt, något måste göras, situationen är ohållbar. Q3:1) Vad behöver ingå i det fortsätta samtalet för att få klarhet i hans problem? (5p) Q3:2) Finns där biologiska avvikelser kopplade till suicidalt beteende, beskrev i så fall hur de kan tänkas leda till ökad suicidrisk? (4p)

17 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 16 av 39 Sven är en 21-årig man, söker för nedstämdhet där du vikarierar som underläkare. Han kommer tillsammans med sin mor. Han uppger nedstämdhet och tillägger likgiltigt - att han inte längre har någon större lust att leva. Varit familjens geni har inte något arbete eller inga vänner och att han fortfarande bor hos sina föräldrar. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Enligt modern är Sven deprimerad och beter sig mycket märkligt, något måste göras, situationen är ohållbar. Psykiatrisk och somatisk anamnes samt försöker förstå vad modern menar med märkligt beteende Psykiskt status. Värdering av symptom som patienten söker för; depression, gärna har med hjälp av MDRS, BDI. Suicidalitet: riskfaktorer, tidigare suicidhandlingar, och suicidtrappen inkluderande har han uttalat någon plan eller metod han skulle använda för att skada sig själv och hur nära i tid i sådana fall? Olika forskningsresultat peka till låg serotoninomsättning som genom ökad aggressivitet eller impulsivitet och till och mindre ångest kan tänkas öka suicidrisk. Lågt 5HIAA i spinalvätska har kopplats till aggressiva suicidförsök. Hög kortisol-utsöndring kan vara sekundär till överkänsliga serotonin receptorer och kopplats till hopplöshet/maklöshet. Snabb habituering av hudkonduktansreaktionen på ljudstimuli har kopplats till lägre ångest och eller för snabb informationsbearbetning. Organiska hjärnsyndrom genom lägre stresstolerans och kognitiv oförmåga att bedöma situationen. Sven har ett välvårdat språk, han uttrycker sig väl men entonigt, med en egenartad, gammaldags användning av ord. Han svarar alltid kortfattat på konkreta frågor men interagerar inte alls spontant eller emotionellt och undviker ögonkontakt, han vänder ideligen huvudet år sidan och betraktar bokhyllan till vänster, samt stryker håret bakåt under hela samtalet. Han svarar att han har känt sig deprimerad hela sitt liv. Han tror inte att någon egentligen vill umgås med honom, och att han inte heller behöver någon. Han tror sig vara normal men det tycker tydligen inte andra och det är det som gör honom nedstämd. Ingen vill vara med någon som mig. En avliden släkting bodde på institution. Sven säger vidare att han helst umgås med äldre människor, jämnåriga intresserar honom inte. Han känner ingen jämnårig som har samma intressen som han. Sedan barndomen har han intresserat sig för krigsstrategier. Han har inget utbyte av att diskutera sitt specialintresse med jämnåriga, men har kontakter på nätet som han diskuterar med om detta. Han har läst en termin på gymnasiet med goda betyg men det har inte lett till någon examen eller yrkesutbildning. Någon flickvän har han aldrig haft. Han beställer tjejer på nätet när det behövs, om han har råd, säger han. Han har inget arbete och ingen ordnad sysselsättning, det intresserar honom inte att arbeta med vad som helst bara för att tjäna pengar. Modern tillägger att Sven är motoriskt klumpig och ointresserad av praktiska sysslor. Tillfrågad säger Sven att det väl är självförakt och pessimism som jag kallar för depression. Han vet inte om han någon gång under de senaste två veckorna känt sig glad, det verkar som om han inte riktigt förstår frågan, han vill veta exakt vad du menar med någon gång och med glad. Han frågar vad ordet ångest betyder för dig och håller sedan en lång monolog om det mångsidiga i ordets betydelse. På frågan om självmordstankar säger han att han har tänkt på döden sedan tonåren men säger sig inte vara redo för att omsätta dessa i verklighet. Han säger att han vet hur han skulle göra men har inga planer på att ta sitt liv just nu. Några hallucinationer eller vanföreställningar har han aldrig haft, säger han. Antidepressiva läkemedel har han fått tidigare av allmänläkare, helt värdelösa säger han, han har slutat att ta dessa. Q3:3) Det verkar som att Sven haft problem under lång tid. Hur vill du komplettera anamnesen med det i åtanke? (5p)

18 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 17 av 39 Sven är en 21-årig man som är nedstämd. I barndomen varit familjens geni. Inget arbete eller vänner och bor hos föräldrarna. Sven är mest vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Sven har ett välvårdat språk, han uttrycker sig väl men entonigt, med en egenartad, gammaldags användning av ord. Han svarar kortfattat på konkreta frågor men interagerar inte alls spontant/emotionellt och undviker ögonkontakt, han vänder ideligen huvudet år sidan och betraktar bokhyllan till vänster, samt stryker håret bakåt under hela samtalet. Han svarar att han har känt sig deprimerad hela sitt liv. Han behöver inte heller någon. Han tror sig vara normal men det tycker tydligen inte andra. Ingen vill vara med någon som mig. En avliden släkting bodde på institution. Sven säger vidare att han helst umgås med äldre människor, jämnåriga intresserar honom inte. Han känner ingen jämnårig som har samma intressen som han. Sedan barndomen har han intresserat sig för krigsstrategier. Han har inget utbyte av att diskutera sitt specialintresse med jämnåriga, men har kontakter på nätet som han diskuterar med om detta. Flickvän har han aldrig haft. Han beställer tjejer på nätet när det behövs, om han har råd, säger han. Han har inget arbete och ingen ordnad sysselsättning, det intresserar honom inte att arbeta med vad som helst bara för att tjäna pengar. Modern tillägger att Sven är motoriskt klumpig och ointresserad av praktiska sysslor. Tillfrågad säger Sven att det väl är självförakt och pessimism som jag kallar för depression. Han vet inte om han någon gång under de senaste två veckorna känt sig glad, det verkar som om han inte riktigt förstår frågan, han vill veta exakt vad du menar med någon gång och med glad. Han frågar vad ordet ångest betyder för dig och håller sedan en lång monolog om det mångsidiga i ordets betydelse. På frågan om självmordstankar säger han att han har tänkt på döden sedan tonåren men säger sig inte vara redo för att omsätta dessa i verkligheten. Några hallucinationer eller vanföreställningar har han aldrig haft, säger han. Sven påpekar att han inte vill ha några mediciner. Antidepressiva läkemedel har han fått tidigare av allmänläkare, helt värdelösa säger han, han har slutat att ta dessa. Genom att ta upp utvecklingsanamnes: förhållanden under graviditet och förlossning, började gå och tala vid vilka åldrar, svårigheter med språk, kommunikation och lekutveckling samt förskole- och skolproblem, såsom inlärningssvårigheter och svårigheter i gruppsamvaro. Modern berättar att graviditeten var normal, men förlossningen på något sätt var komplicerad. Sven började gå och tala i normal tid. När han började i förskolan verkade han blyg. Han visade inget intresse för de andra barnen utan satt helst för sig själv och staplade klossar tills de rasade. I skolåldern var han olik sina äldre syskon, lillgammal och klok som en liten professor samtidigt som han blev väldigt arg för småsaker och upplevdes då som väldigt omogen och helt oresonlig. Sven hade alltid haft särskilt svårt för förändringar och överraskningar. Han var inte heller intresserad av andra barn utan ägnade sig hellre åt sina intressen, som upptog nästan all hans vakna tid. Intressena växlade över tid: först var det flaggor och senare plastdjur, nästan enbart dinosaurier. Han hade haft specialgymnastik på grund av sin klumpighet och gymnastikläraren sa att Sven inte var riktigt som andra barn, men föräldrarna ville inte att man skulle göra någon utredning. Han hade oerhört lätt för att lära sig fakta utantill i skolan. Han kunde mängder av fakta om alla dinosaurier och beskrevs av andra som en levande uppslagsbok. Många tyckte att skolan egentligen borde ha passat honom och han försökte ofta undervisa de andra barnen i långa monologer om sina specialintressen. Han kunde dock inte läsa av att omgivningen tappade intresset och det gick inte att byta samtalsämne och få Erik intresserad av något annat. Han visade heller inget intresse när andra ville berätta något spännande hans klasskamrater hade varit med om. Sven upplevde sig som mobbad, men från skolan höll man inte med, utan menade att han var överkänslig. Han kände sig orättvist behandlad och upplevde att ingen vuxen lyssnade på honom. Sven blev alltmer ensam och utanför med tilltagande negativ självbild och tappad livslust. Han uttryckte allt oftare att han inte ville leva, att det var något fel på honom. Efter en termin på gymnasiet slutade han helt att gå till skolan och har sedan dess mest suttit hemma. De kontakter han har med omvärlden är huvudsakligen via dator. En äldre släkting vårdades på institution under många år, mor tror att han hade autism. Q3:4) Med hänsyn till den anamnes/symptom du har noterat, vilken diagnos verkar mest sannolik? Motivera med differentialdiagnostiska överväganden. (5p)

19 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 18 av 39 Sven är en 21-årig man söker på grund av nedstämdhet och tillägger likgiltigt, medan han ideligen vänder huvudet till vänster och betraktar böckerna i bokhyllan - att han inte längre har någon större lust att leva. Sven är kroppsligt helt frisk. Modern tillägger att Sven, som i barndomen varit familjens geni inte har något arbete eller inga vänner och att han fortfarande bor hos sina föräldrar. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Modern berättar att graviditeten var normal, men förlossningen på något sätt var komplicerad och att man fått höra att cp-skadan berodde på det. Sven började gå och tala i normal tid. När han började i förskolan verkade han blyg. Han visade inget intresse för de andra barnen utan satt helst för sig själv och staplade klossar tills de rasade. I skolåldern var han olik sina äldre syskon, lillgammal och klok som en liten professor samtidigt som han blev väldigt arg för småsaker och upplevdes då som väldigt omogen och helt oresonlig. Sven hade alltid haft särskilt svårt för förändringar och överraskningar. Han var inte heller intresserad av andra barn utan ägnade sig hellre åt sina intressen, som upptog nästan all hans vakna tid. Intressena växlade över tid: först var det flaggor och senare plastdjur, nästan enbart dinosaurier. Sjukgymnasten som han gick till pga. klumpighet sa att Sven inte var riktigt som andra barn, men att föräldrarna då inte ville att man skulle göra mer utredningar. Han hade oerhört lätt för att lära sig fakta utantill i skolan. Han kunde mängder av fakta om alla dinosaurier och beskrevs av andra som en levande uppslagsbok. Många tyckte att skolan egentligen borde ha passat honom och han försökte ofta undervisa de andra barnen i långa monologer om sina specialintressen. Han kunde dock inte läsa av att omgivningen tappade intresset och det gick inte att byta samtalsämne och få Erik intresserad av något annat. Han visade heller inget intresse när andra ville berätta något spännande. Sven upplevde sig som mobbad, men från skolan höll man inte med, utan menade att han var överkänslig. Han kände sig orättvist behandlad och upplevde att ingen vuxen lyssnade på honom. Sven blev alltmer ensam och utanför med tilltagande negativ självbild och tappad livslust. Han uttryckte allt oftare att han inte ville leva, att det var något fel på honom. Efter en termin på gymnasiet slutade han helt att gå till skolan och har sedan dess mest suttit hemma. De kontakter han har med omvärlden är huvudsakligen via dator. Du har noterat bristen på emotionell kontakt, likgiltighet, entonigt, märkligt språk, stereotypa rörelser, specialintressen. Det finns autism i släkten. Av det Sven berättar förstår du att Svens tillstånd har funnits sedan länge, det rör sig inte om en nydebuterad depression, inte heller finns överhängande suicidrisk. Anamnes och aktuell status tyder på en åkomma, ur det autistiska spektret. Du misstänker Aspergers syndrom. Det kan även röra sig om kronisk depression/dystymi eller schizotypal personlighetsstörning, eventuellt prodromalstadium av schizofreni. Du anser att anamnesen så starkt pekar mot Asperger syndrom att du måste gå vidare på det spåret. Q3:5) Hur går du vidare för att fastställa Asperger diagnosen i detta fall? (1p)

20 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 19 av 39 Sven är en 21-årig man, söker pga. nedstämdhet och har inte någon större lust att leva. Sven är kroppsligt frisk. Modern tillägger att Sven, som i barndomen varit familjens geni inte har något arbete eller inga vänner och att han fortfarande bor hos föräldrarna. Sven sitter hela dagarna vid sin dator och avvisar all kontakt med människor. Modern berättar att graviditeten var normal, men förlossningen på något sätt var komplicerad. Sven började gå och tala i normal tid. När han började i förskolan verkade han blyg. Han visade inget intresse för de andra barnen utan satt helst för sig själv och staplade klossar tills de rasade. I skolåldern var han olik sina äldre syskon, lillgammal och klok som en liten professor samtidigt som han blev väldigt arg för småsaker och upplevdes då som väldigt omogen och helt oresonlig. Sven hade alltid haft särskilt svårt för förändringar och överraskningar. Han var inte heller intresserad av andra barn utan ägnade sig hellre åt sina intressen, som upptog nästan all hans vakna tid. Intressena växlade över tid: först var det flaggor och senare plastdjur, nästan enbart dinosaurier. Han hade oerhört lätt för att lära sig fakta utantill i skolan. Han kunde mängder av fakta om alla dinosaurier och beskrevs av andra som en levande uppslagsbok. Många tyckte att skolan egentligen borde ha passat honom och han försökte ofta undervisa de andra barnen i långa monologer om sina specialintressen. Han kunde dock inte läsa av att omgivningen tappade intresset och det gick inte att byta samtalsämne och få Erik intresserad av något annat. Han visade heller inget intresse när andra ville berätta något spännande. Sven upplevde sig som mobbad, men skolan menade att han var överkänslig. Han kände sig orättvist behandlad och upplevde att ingen vuxen lyssnade på honom. Sven blev alltmer ensam och utanför med tilltagande negativ självbild och tappad livslust. Han uttryckte allt oftare att han inte ville leva, att det var något fel på honom. Efter en termin på gymnasiet slutade han helt att gå till skolan och har sedan dess mest suttit hemma. De kontakter han har med omvärlden är huvudsakligen via dator. Du har noterat bristen på emotionell kontakt, likgiltighet, entonigt, märkligt språk, stereotypa rörelser, specialintressen. Det finns autism i släkten. Sven tillstånd har tydligen funnits sedan länge, det rör sig inte om en nydebuterad depression, inte heller finns överhängande suicidrisk. Man har i skolan misstänkt att Sven inte var riktigt som andra barn, men någon mer utredning gjordes inte. Han har trots god inlärningsförmåga haft stora svårigheter i skolan. Anamnes och aktuell status tyder på en åkomma inom autismspektrum, närmast Aspergers syndrom. Det kan även röra sig om kronisk depression/dystymi eller schizotypal personlighetsstörning, ev. prodromalstadium av schizofreni. Du föreslår Neuropsykiatrisk utredning för att utreda om Asperger syndrom föreligger. Sven undrar vad det innebär. Q3:6) Vilka undersökningar ingår i den neuropsykiatriska utredningen? (5p) Q3:7) Vilka andra störningar än autismspektrum störningar faller under termen neuropsykiatriska störningar och kan tänkas framkomma vid neuropsykiatrisk utredning hos barn och/eller vuxna. (3p)

21 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 20 av 39 Sven 21 år skickats till neuropsykiatrisk undersökning på grund av misstanke om Asperger syndrom. Fördjupad utvecklingsanamnes, detaljerad psykiatrisk anamnes, neuropsykiatrisk status, neurologisk status, (motorik och perceptuell bedömning), psykologtestning och bedömning inkl. begåvningstestning (t ex WAIS), ev. ytterligare psykologtestning med inriktning på perception, minne etc. (NEPSY), strukturerad intervju med anhöriga (ADI-R), autismspecifika test (ADOS), om misstanke på fokal neurologi EEG, DT, bedömning av funktionsförmåga. (I vissa fall kromosomundersökning, ev. DNA analys, syn- och hörselundersökning.) Efterföljande sjukdomar kan upptäckas vid neuropsykiatrisk undersökning: Aspergers syndrom/autism: ADHD/ADD, Retts syndrom, Disintegrativ störning hos barn, Tourettes syndrom/tics och blandtillstånd av dessa, de mest kända diagnoserna. Även tvångssymtom/syndrom räknas ofta in trots att den klassificeras som ångestsjukdom. Q3:8) Sven fick svaret att han leder av Asperger syndrom sekundärt till Fragil X-syndromet. Förklara vad Fragil X är och vilken koppling det har till Svens besvär (du får använda medicinska termer). (2p)

22 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 21 av 39 Fragil X-syndromet orsakas av en mutation som är belägen på X-kromosomens långa arm i FMR1- genen (fragil X mental retardation 1), (Xq27.3). Genen styr bildningen av (kodar för) ett protein, FMRP, som behövs för normal utveckling av dendriter och att hjärnans utveckling och signalsystem ska fungera normalt.

23 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 22 av 39 FALL 4 (25p) Du är AT-läkare på en mindre vårdcentral på landet. Rune 75 år söker dig för problem med vattenkastningen och tilltagande trötthet. Rune är gift och hustrun är pigg. De har tre barn, en son boende i närheten och två döttrar på annan ort i Sverige. Rune står sedan ca 10 år på en låg steroiddos på grund av polymyalgia reumatika. Han har tidigare haft flera hjärtinfarkter och har diagnosen hypertoni och hjärtsvikt med funktionsklass NYHA II (Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning som att springa eller gå i trappor). Numera känner han inte av sin hjärtsvikt särskilt ofta eftersom artros i höfter och knän har satt stopp för hans tidigare långa skogspromenader. Han är fortfarande aktiv jägare men har den här hösten endast suttit stilla på sitt jaktpass i passiv väntan på något villebråd. Han söker dig nu på uppmaning av hustrun för att han fått allt större problem med vattenkastningen och blivit allt tröttare. Enligt datorjournalen har Rune nedanstående medicinering. Han följer medicineringen till punkt och pricka. Tabl Enalapril 10 mg x 2, tabl Amlodipin 5 mgx1, tabl Trombyl 75 mg x 1, tabl Simvastatin 40 mg 1 till natten, Metoprolol Depottablett 100 mg x 1, tabl Furix 40 mgx1, tabl Prednisolon 5 mg x 1. Han har på senaste tiden dessutom tagit en ökande dos av Naproxen 500 mg 2-3 tabletter dagligen då ledvärken varit besvärlig. Q4:1) Vilka orsaker kan du tänka dig till patientens vattenkastningsbesvär? Nämn 3 vanliga/relevanta (och principiellt olika) orsaker. (1,5p) Q4:2) Vilka orsaker kan du tänka dig till patientens trötthet? Nämn 3 vanliga/relevanta (och principiellt olika) orsaker. (1,5p) Q4:3) Hur vill du fördjupa din anamnes avseende vattenkastningsbesvären? (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (1p) Q4:4) Hur vill du fördjupa din anamnes avseende tröttheten? (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (1p) Q4:5) Hur undersöker du patienten, med hänsyn till anamnesen och möjliga differentialdiagnoser, på plats på vårdcentralen? (Utöver den basala kroppsundersökningen finns det på vårdcentralen möjlighet att utföra EKG, spirometri, puls-oxymetri, ultraljudsundersökning av perifera pulsar samt av urinblåsan så kallad Bladderscan) (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (1,5p)

24 Tentamen Läkarprogrammet T10, ht13 Aid nr 23 av 39 Du är AT-läkare på en mindre vårdcentral på landet. Rune 75 år söker dig för problem med vattenkastningen och tilltagande trötthet och. Rune är gift och hustrun är pigg. De har tre barn boende i trakten, en son boende i närheten och två döttrar på annan ort i Sverige. Han står sedan ca 10 år på en låg steroiddos på grund av polymyalgia reumatika. Han har tidigare haft flera hjärtinfarkter och har diagnosen hypertoni och hjärtsvikt med funktionsklass NYHA II (Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter mer än måttlig ansträngning som att springa eller gå i trappor). Numera känner han inte av sin hjärtsvikt särskilt ofta eftersom artros i höfter och knän har satt stopp för hans tidigare långa skogspromenader. Han är fortfarande aktiv jägare men har den här hösten endast suttit stilla på sitt jaktpass i passiv väntan på något villebråd. Han söker dig nu på uppmaning av hustrun för att han fått allt större problem med vattenkastningen och blivit allt tröttare. Enligt datorjournalen har Rune följande medicinering. Han följer medicineringen till punkt och pricka:tabl Enalapril 10 mg x 2, tabl Amlodipin 5 mgx1, tabl Trombyl 75 mg x 1, tabl Simvastatin 40 mg till natten, Metoprolol Depottablett 100 mg x 1, tabl Furix 40 mgx1, tabl Prednisolon 5 mg x 1. Han har på senaste tiden dessutom tagit en ökande dos av Naproxen 500 mg 2-3 tabletter dagligen då ledvärken varit besvärlig. - Möjliga orsaker till vattenkastningsbesvären kan vara inflammation/infektion (cystit, prostatit, pyelonefrit, glomerulonefrit), benign prostata hyperplasi, malignitet (prostata, blåsa, övriga urinvägar), diabetesrelaterad polyuri eller neurogen blåsrubbning. T10C67 - Möjliga orsaker till tröttheten kan vara ökad hjärtsvikt, anemi, njursvikt, nydebuterad diabetes, prostatacancer med metastaser, annan malignitet, hypotyreos eller läkemedelsbiverkningar/interaktioner samt depression. Det kan även vara en kombination av flera av dessa tillstånd. T10C67 - Både karaktären & durationen av vattenkastningsbesvären penetreras. T10C67 - Vad menar Rune med trötthet? Domineras bilden av en minskad fysisk kapacitet eller generell trötthet lätt att somna och ökat behov av vila under dagen eller finns det klara tecken på depression? Sömnsvårigheter? T10C67 - Du gör ett omfattande somatiskt status enligt nedan, bladderscan & EKG. T10C19, T10C67 Det framkommer att han de senaste 4-5 månaderna haft allt svagare stråle samt behövt gå på toaletten 3-4 ggr varje natt. Dessutom upplever han svårigheter att tömma blåsan helt. Inget synligt blod. Vidare framkommer det att han senaste 3-4 månaderna blivit allmänt tröttare, behöver vila mer under dagarna. Han blir också lättare andfådd vid ansträngning som han tidigare klarat galant. Han förnekar bröstsmärtor. Det framkommer inga tecken på depression. AT: Opåverkad, något avmagrad, en aning blek hudfärg. Lätta svullnader om anklarna. Ingen dyspne efter promenad i korridoren. Ytliga lgll: Hals, supra-infra-klavikulärt, axillärt och inguinalt palperas ua bilat. Sköldkörtel: Ej palpabel. Hjärta: Regelbunden rytm, frekvens 80. Inga biljud. Lungor: Auskulteras med liksidiga andningsljud, inga biljud ingen dämpning. Blodtryck: 115/75 höger arm sittande Buk: Mjuk och oöm. Mjukt rundad resistens ovan symfysen. Rektal undersökning: Prostata är kraftigt förstorad, hård och knölig och svår att avgränsa åt sidorna. Bladderscan: 500 ml i urinblåsan (efter att Rune kissat). EKG: Sinusrytm, patologisk q-våg i avledning II, avf och III. (Bakväggsinfarkt enligt datortolkning på EKG-remsan), oförändrat jämfört med närmast föregående EKG. Q4:6) Föreslå adekvat provtagning och åtgärd på vårdcentralen. Motivera kort varje prov/åtgärd. (Om du behöver mer plats använd denna sidas baksida) (2p)

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7)

Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) Ortopedi: 20 poäng (MEQ 7 sid) Sid 1(7) En 40-årig man inkommer med intensiv ländryggsmärta som tilltagit det senaste dygnet. Han skottade snö igår och har dessutom fått en kraftig snuva och känner sig

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

a) Diagnos? b) Kompletterande provtagning? c) Behandling?

a) Diagnos? b) Kompletterande provtagning? c) Behandling? Fråga 1 Tove 18 år har varit sjuk i halsfluss några dagar. För övrigt är hon frisk. Hon gick idag till vårdcentralen och fick antibiotika i form av Kåvepenin. Trots detta har hon blivit sämre och började

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 19 november 2010 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2011 08 09 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka 1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Läkarprogrammet stadiii 2012-12-17 KOD: bildtentamen. 2. Vad är den troligaste orsaken till att dessa förändringar har uppkommit i Lindas fall?

Läkarprogrammet stadiii 2012-12-17 KOD: bildtentamen. 2. Vad är den troligaste orsaken till att dessa förändringar har uppkommit i Lindas fall? 1 (12) Linda, 19 år, genomgick för två veckor sedan en splenektomi på grund av idiopatisk trombocytopen purpura. Två veckor senare inkommer Linda med blodiga kräkningar och vid gastroskopin finner man

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare. Stockholm 2013-10-11

Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare. Stockholm 2013-10-11 Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare Vad gör ni när det krånglar? Tar fler och nya prover efter konsultation med expert? Ordnar kuratorskontakt? Funderar över personlighetsdrag hos patienten? Mångårig

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Louise 38 år är i tidig graviditet och kommer för ett första besök på mödravårdscentralen där du jobbar som barnläkare. Hon har ett kroniskt alkoholmissbruk sedan

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Information om sängvätning

Information om sängvätning Information om sängvätning Skriven av specialist i barnsjukdomar Pirjo Terho Åbo Utgivare Ferring Lääkkeet Oy Sängvätning är vanligt Sängvätning eller enures hör till de allra vanligaste besvären hos barn

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 24 maj 2013 tid 9.00 14.00

Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 24 maj 2013 tid 9.00 14.00 Examination efter läkares allmäntjänstgöring - Skriftligt prov den 24 maj 2013 tid 9.00 14.00 INSTRUKTION Skrivningen består av fyra fall och har totalt 80 poäng. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer