Artros. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artros. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson"

Transkript

1 Artros av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson utgiven av 1 Reumatikerförbundet

2 Innehåll Innehåll Om artros 3-6 Symtom vid artros 6-7 Hur diagnosen ställs 8 Behandling av artros 9-13 Ritva - 61 år 14 Sjukhus för reumatiker 15 Detta är Reumatikerförbundet Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta mer om artros. Broschyren ger inte en fullständig bild av sjukdomen men vår förhoppning är att den kan komplettera din bild av den. Om du har frågor angående sjukdomen ska du i första hand vända dig till en läkare. De läkemedelsnamn som nämns i broschyren är exempel och ska inte ses som rekommendationer. Reumatikerförbundet rekommenderar inga enskilda läkemedel. Denna broschyr ingår i en skriftserie om reumatiska sjukdomar. Varje författare svarar för skriftens medi cins ka del och Reumatikerförbundet svarar för information om förbundet. Reumatikerförbundet svarar också för bildval och den grafiska formen. Broschyrerna går att beställa från Reumatikerförbundet, Box 12851, Stockholm. Telefon: , Telefax: E-post: Hemsida: Författare av Artros är med. dr Ingemar Petersson, docent på Universitetssjukhuset i Lund, Ewa Roos är sjukgymnast, docent vid Lunds Universitet och professor i fysioterapi vid Syddansk Universitet i Odense, Danmark., Carina Thorstensson är disputerad sjukgymnast och forskningsledare vid FoU-centrum Spenshult. Grafisk form: Maj Söderman Omslagsbild: Walter Hirsch, Studio Hirsch AB. Tryckt 2011, Exakta, Hässleholm. 2

3 Om artros Om artros Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Artros är en sjukdom i ledbrosket och det underliggande benet som fortskrider långsamt och kan ge symtom från tidig medelålder och uppåt. Det saknas ett bra svenskt ord för artros. Man talar ofta om åldersreumatism och nötnings- eller förslitningsreumatism men ingen av dessa beteckningar är riktiga. Vid artros räcker ledbroskets förmåga att återbildas inte till och ibland talar man om ledsvikt som beteckning på denna rubbade balans mellan nedbrytning och uppbyggnad i brosket. Den engelska benämningen är osteoartrit, på grund av att det periodvis finns ett inslag av inflammation i leden (artrit). Artros räknas däremot inte till de inflammatoriska reumatiska ledsjukdomarna, som till exempel ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Artros kan uppkomma i vilken led som helst, även i ryggradens småleder. I denna skrift behandlas inte ryggradsartros (spondylartros) som har en annan natur än artros i övriga leder. Vanligtvis drabbas fingrarnas mellan- och ytterleder, tummens grundled, knäleder, höftleder, stortåns grundled samt nyckelbensleden vid skuldran (akromioklavikularleden). Artros påverkar inga andra organ än lederna. Det normala ledbrosket Ledbrosket utgör ledernas glidytor. De friska broskytorna är släta och glänsande och ger en ytterst låg friktion vid rörelse av leden. Brosket är både hållfast och elastiskt för att tjäna som en fjädrande buffert när leden belastas. Brosket har inga nerver. Skador på brosket ger därför i sig inte upphov till smärta, utan smärtan uppkommer i andra strukturer i och kring leden. Brosket är en levande vävnad som genomgår en ständig nedbrytning och återbildning. Denna omsättning av brosket regleras av broskets egna celler, kondrocyterna. Vid det normala åldrandet blir broskcellerna färre och broskomsättningen ställs på sparlåga. Ledbrosket förtunnas men det försvinner aldrig helt. Det underliggande benet förändras inte nämnvärt vid åldrandet. Ledbrosket innehåller inga blodkärl utan är beroende av ett utbyte med den omgivande ledvätskan för näringsutbyte och syretillförsel. Genom att brosket normalt trycks ihop "som en svamp" vid belastning, pressas slaggämnen ut i ledvätskan. När trycket lättar sugs näringsämnen upp igen. Således är en rimlig återkommande belastning/avlastning nyttig och viktig för ledbrosket och måttlig fysisik aktivitet är bra för patienter med artros. 3

4 om artros Ben Bursa (slemsäck) Entes (seninfästning) Senskida Ledkapsel Synovialhinna Sena Ledbrosk Muskel Normalt ledbrosk. Ledbrosket vid artros Vid artros kan antalet broskceller öka men broskets kvalitet blir gradvis sämre. Broskytan blir matt och ruggig med djupa sprickor eller gropar. Friktionen i leden ökar. Brosket förtunnas allt mer och kan utplånas helt så att det underliggande benet blottas. Benvävnaden blir mera kompakt direkt under brosket (sklerotisk). Det sker ofta en nybildning av ben i form av nabbar (osteofyter) vid ledytkanterna. Hålrum (cystor) kan uppstå i benet. Brosket kan läka små skador i leden, men vid större skador tar nedbrytningen överhand. Artros är som nämnts inte ett åldersfenomen. Vid röntgenundersökningar av knälederna, kan man hos i övrigt friska personer finna begynnande artrosförändringar redan i 40-årsåldern. Symtom som visar på artros blir vanligare från årsåldern och uppåt. Hos många avstannar dock försämringen och det är långt ifrån alla som får slutstadiet av artros, där leden behöver bytas ut. Artrosutveckling Artros startar ofta i en enstaka led utan synbar yttre orsak. Ofta drabbas bara en led, men ibland kan flera leder bli engagerade. Artros kan också uppkomma samtidigt i flera leder, till exempel fingerleder, axlar, höfter och knän så kallad generaliserad artros. Sjukdomen börjar då ofta i relativt ung ålder och kan ibland spåras i släkten. I några sådana fall har man funnit samband mellan sjukdomen och arvsanlag. För vissa typer av artros spelar 4

5 hormonella faktorer in. Knäledsartros (i övre medelåldern) och fingerledsartros är till exempel vanligare hos kvinnor. Medfödda missbildningar, till exempel i höftlederna, samt skador som frakturer, meniskskador eller ledbandsskador ökar risken för tidig artros i de skadade lederna. Den ledskada som ibland uppkommer i brosk och ben vid kroniska inflammatoriska ledsjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, ter sig delvis annorlunda och behandlingen vid bland annat operationer skiljer sig från artrossjukdomen. Riskfaktorer Vissa yrken som medför långvarig upprepad eller tung belastning på främst höft- eller knäled innebär också ökad risk för artros i dessa leder. Hit hör för svenska förhållanden bland annat arbete inom lantbruk, skogsbruk, byggnation, livsmedelsindustri, brandförsvar och lokalvård. Idrott på elitnivå i kontaktsporter som fotboll samt övervikt har också ett starkt samband med artros i knäled. Motionsidrott och löpning i rimlig omfattning har inte visat några sådana samband utan skyddar tvärtom mot artrosutveckling. Orsak Artros orsakas troligen av ännu o kän da rubbningar i broskcellernas funktioner. Svåra ledskador i till exempel unga år, långvarig ogynnsam belastning, arvsanlag och kön samt ålder påverkar uppkomsten av sjukdomen och bör ses som riskfaktorer för artros snarare än som orsaker. Förekomst Flera hundratusen personer i Sverige får artros i knä- eller höftleder. Varje år drabbas tiotusentals nya personer och söker vård. Skilda undersökningar visar något olika tal för hur ofta artros förekommer (prevalens), beroende på vilka åldersgrupper man studerar, vilka leder man särskilt undersökt och vilka metoder man har använt sig av. Upp till fem procent av svenskar mellan 35 och 55 år har knäledsartros. I en svensk undersökning av en stadsbefolkning i åldrarna år förekommer symtom som visar på artros framför allt i fingerleder, knäleder och höftleder hos cirka sex procent. Andra nyare studier gäller förekomsten av artrosförändringar vid knäledsröntgen. I en amerikansk hälsoundersökning finner man sådana i cirka fem procent av personer i åldrarna år. En studie från Holland av åldersgruppen år visar högre tal, 14 procent för kvinnor och nio procent för män. Motsvarande tal för artrosförändringar vid höftledsröntgen är i den senare åldersgruppen tre procent för både män och kvinnor. Artrosförändringar på röntgenbilden motsvaras inte alltid av besvär från lederna, men dessa och andra undersökningar visar hur vanlig artrossjukdomen är. 5

6 Symtom Symtom vid artros De vanligaste symtomen vid artros är smärta, morgonstelhet/stelhet efter stillasittande och vissa svårigheter att klara aktiviteter i det dagliga livet, så som att gå i trappa, komma i och ur bilen, öppna skruvlock eller knäppa knappar. Till en början är smärtan vanligast vid belastning, men vid långt framskriden sjukdom förekommer även vilovärk. Andra vanliga fysiska symtom är känsla av instabilitet, ledstelhet och muskelsvaghet. Det är också vanligt med psykiska begränsningar, ökad trötthet och nedstämdhet i mer framskridna stadier. Tidvis kan en led med artros bli inflammerad. Det yttrar sig som lättare svullnad och värmeökning. Huden över fingerlederna kan rodna. Inflammationen är oftast lindrig och övergående. Ibland förekommer attacker av akut smärta och svullnad, särskilt i knäleden och andra stora och medelstora leder. Det är då ofta fråga om så kallad kristallartrit, då kristaller av benmineral har kommit ut i ledvätskan och orsakar inflammation så kallad falsk gikt. Behandling med antinflammatoriska läkemedel och/eller kortisoninjektion är oftast effektivt och verkar snabbt. och ofta även dess mellanleder kan bli knotiga, stela och ömma. Lättare felställningar kan uppstå. Från tid till annan är lederna inflammerade med värmeökning, ömhet och rodnad. I ytterlederna kallas förändringar för Heberdenknutor och i mellanlederna Bouchards knutor. Det är övervägande kvinnor från årsåldern som drabbas. Mycket ofta finns sjukdomen i släkten. Besvären avtar med åren och är sällan invalidiserande. Någon gång kan ömheten i ytterlederna göra det omöjligt att arbeta inom vissa yrken med mycket belastning på händerna. Tummens grundled vid handloven är ett vanligt ställe som drabbas av fingerledsartros. Den ger smärta vid då man greppar med tummen. Vanliga former av artros Fingerledsartros är den vanligaste artrosformen. Fingrarnas ytterleder 6

7 Knäledsartros medför belastningssmärta och så småningom instabilitet i leden med risk för felställning i form av hjulbenthet respektive kobenthet. Det är mycket vanligt med samtidig artros i brosket på knäskålens baksida, vilket ger smärtor, särskilt när man går i trappor. Knäledsartros är vanligare hos män i åldrarna under 50 år och vanligare hos kvinnor kvinnor i högre åldrar. Höftledsartros ger tidigt rörelseinskränkning i höftleden. Smärtan, först vid belastning, sedan även vid vila, lokaliseras till ljumsken men ibland även utåt höften. Senfästena vid yttre höftkulan utanför själva leden smärtar ofta. Höftledsartros ger ibland ingen smärta alls i höften utan smärta upplevs från insidan av knäleden. Fotartros drabbar särskilt stortåns grundled som blir snedställd och stel (hallux valgus). Patienten kan få svårt att gå och hitta skor som passar. Axelartros lokaliseras nästa alltid till leden mellan nyckelben och skulderbladsutskottet som är belägen strax ovan och innanför själva kulleden i axeln. Smärtor då man lyfter armen utåt och uppåt är vanliga symptom liksom att man kan få smärtor i skuldran då man ligger på sidan. Artros kan utvecklas i käkleden genom överbelastning under tuggning eller tandgnissling. Foto: Stefan Källstigen. Fotartros drabbar särskilt stortåns grundled som bli snedställd och stel (hallux valgus). Käkledsartros ökar med åldern och den viktigaste orsaken som man idag känner till är mekanisk överbelastning av leden. Käkleden är utsatt för belastning under såväl tuggning som tandgnissling/tandpressning. Symtomen innefattar smärta i käkledsområdet men även i käkmusklerna, stelhet och svårigheter att gapa. Generaliserad artros i såväl fingerleder som axlar, höfter, knän och fötter drabbar mest medelålders kvinnor och har sannolikt ärftliga orsaker. 7

8 diagnos Hur diagnosen ställs Beskrivning av symtom och ledernas utseende, särskilt vid fingerledsartros, är i praktiken oftast tillräckliga för att diagnostisera artros. Röntgenundersökning säkerställer diagnosen. Röntgen visar en minskad ledspringa som följd av förtunningen av ledbrosket, ökad bentäthet och eventuella osteofyter och bencystor. Det bör understrykas att lättare artrosförändringar på röntgen är ett mycket vanlig bifynd hos personer utan ledbesvär och har ett dåligt samband med smärta och funktionsnedsättning. Det är viktigt att påpeka att det är besvären och inte röntgenförändringarna som styr behandlingen. Vid oklara besvär måste ibland andra undersökningar göras, detta avgörs av den läkare som träffar patienten. Det finns idag inga laboratorieprov som visar om man har artros eller inte men det finns analyser av vissa broskfragment som forskningsmässigt avspeglar broskomsättningen vid artros. Sjukdomsförloppet Artros fortskrider långsamt. Ibland ser man att sjukdomsförloppet stannar upp, det vill säga att röntgenbilden inte ytterligare försämras. Detsamma gäller i viss mån smärtsymtomen. Uppföljning av patienter med smärtande knäledsartros har visat att besvären kan stabiliseras och till och med försvinna med åren. Det är således inte alls självklart att alla med artros behöver genomgå operationer. När artrossmärta minskar i hög ålder kan det också bero på att ålder och andra sjukdomar har medfört minskad fysisk aktivitet och därmed minskad ledbelastning. 8

9 Behandling Behandling av artros Det finns ännu inget botemedel mot artros. Den bästa behandlingen vid lätt till måttlig artros är träning, information och kontroll av kroppsvikten. Denna grundbehandling har lika god smärtlindrande effekt som läkemedel, fast utan negativa biverkningar. De sidoeffekter som finns till träning, information och viktminskning är positiva och innebär minskad risk för för tidig död och förbättring av det allmänna hälsotillståndet. Denna behandling bör erbjudas alla med artros i ett så tidigt skede som möjligt. Som komplement, där grundbehandlingen inte räcker till, kan andra former av smärtlindrande behandling behövas. Det kan vara smärtlindrande medicinering, men även TENS (transkutan elektrisk nervstimulering), akupunktur, värme/kyla, mobilisering av intilliggande leder eller olika former av ortopedtekniska hjälpmedel, såsom inlägg i skorna eller ortoser (ortopediskt bandage vid ben- eller ledskador). Det finns även hjälpmedel som underlättar det dagliga livet. Här kan det dock vara på sin plats att fundera på om det skulle kunna ses som träning att utföra aktiviteten utan hjälpmedel. Vanliga receptfria mediciner innehållande paracetamol (till exempel Alvedon och Panodil) har god smärtstillande effekt och rekommenderas som förstahandsval, då det gäller läkemedel. Följ doseringsanvisningarna på förpackningen. Symtom av artros kan begränsas genom regelbunden träning av muskulaturen. Foto: Magnus Fröderberg 9

10 Behandling Under ett antal år har man ansett att glukosamin i tablettform eller hyalurona i injektionsform skulle kunna påtagligt förbättra artrossymtomen framför allt vid knäledsartros. Erfarenheter och nya undersökningar visar dock att dessa effekter oftast är ganska små eller inga och oftast tillför denna behandling inte så mycket utöver det man kan uppnå med annan behandlig. I framför allt det tidiga sjukdomsförloppet kan det förekomma inflammation i leden, då den är varm, svullen och röd. En kortisoninjektion kan då ge tillfällig lindring, och denna period med minskade besvär bör användas för att komma igång med lämplig träning eller fysisk aktivitet för att få mer långvarig effekt. Ungefär en av tio personer med artros får så svåra besvär att det är nödvändigt att byta ut leden mot en konstgjord led. Denna operation är vanligast i höft- och knäled. Detta är för de allra flesta en mycket effektiv behandling mot smärta. Det är dock viktigt att sträva efter att leva ett så aktivt liv som möjligt både före och efter operationen, för att bibehålla och återfå god funktion. Forskning och utveckling I forskningen om artros kan några huvudlinjer urskiljas - grundläggande forskning om ledbrosk och ledinflammation, experimentella modeller av artros samt fördjupade och långsiktiga studier av artros där sjukdomen sätts in i ett större medicinskt och socialt sammanhang. Vidare pågår forskning för att hitta nya behandlingsmetoder både för egenvård, läkemedelsbehandling och operationer samt hjälpmedel. Grundforskningen och den experimentella forskningen är nödvändiga för att få en bättre kunskap om sjukdomens uppkomst och förlopp. Därmed skapas möjligheter att ingripa tidigare med förebyggande åtgärder och behandling. Flera nya metoder för att ställa diagnos av artros är under utveckling. Långsiktiga studier av stora befolkningsgrupper ger information om sjukdomens naturliga förlopp, om inverkan av miljöfaktorer i vid mening och om eventuella andra medicinska samband. Följderna för individen av artrossjukdomen och de samhällsekonomiska konsekvenserna blir belysta. Härigenom bildas underlag för vårdpolitiska och andra samhällsåtgärder för att minska artrosens inverkan på folkhälsan. Jämsides med den egentliga artrosforskningen pågår en snabb utveckling inom proteskirurgins område, liksom utvecklingsarbete av smärtbehandling och sjukgymnastik. Ett stort antal forskningsprojekt om artros pågår över hela världen. Den svenska artrosforskningen ligger inom flertalet av nämnda områden långt framme vid internationella jämförelser. Reumatikerförbundet stödjer sedan flera år projekt vid Spenshults FoU-centrum (Forskning och Utveckling) i samarbete med Lunds universitet, där man funnit 10

11 nya lovande metoder för tidigare och säkrare diagnos vid artros liksom metoder för träning. Vad kan jag göra själv? Det finns i dagsläget ingen bot för artros, men det finns mycket du kan göra själv för att lindra besvären. För den som drabbas av artros är god kunskap om sjukdomen den bästa utgångspunkten för att hantera situationen. I en artrosskola erbjuds information om vad artros är, möjliga riskfaktorer och vad man kan göra själv för att minska konsekvenserna. Artrosskolor, där information och i många fall individuellt anpassad träning kan erbjudas, finns framför allt i primärvården, men även på många sjukhus. Fråga din läkare eller sjukgymnast om det finns artrosskola nära dig. Ledbrosket behöver träning och belastning för att hålla god kvalitet och bibehålla sin tjocklek. Tidigare var det en vanlig missuppfattning att artros var utslitna leder. Genom senare tids forskning vet vi att det snarast är tvärtom. Det är viktigt att du bibehåller din aktivitetsnivå och fortsätter göra saker som du tycker om att göra, även om det tar lite längre tid. Ibland kan det vara värt att fundera över om det finns andra sätt att utföra uppgiften på, Det finns många praktiska hjälpmedel, som man kan använda i hushållsarbetet. till exempel skaffa en liten kärra att köra matkassarna i istället för att bära dem. Somliga saker som är tunga eller besvärliga och kanske rent av tråkiga, som till exempel att dammsuga, kanske du kan be någon annan göra så att du själv får ork över att göra det som är roligt. Att undvika smärta genom att undvika aktivitet leder med tiden till nedsatt funktion. Alla människor, oavsett ålder och sjukdom, behöver röra på sig sammanlagt 30 minuter per dag i någon form av aktivitet så att pulsen stiger och man blir lätt andfådd. Denna aktivitet kan delas upp på flera kortare tillfällen över dagen och behövs för att undvika sjukdomar som är relaterade till en inaktiv livsstil, så som olika former av cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och depression. Första målet för alla med artros är att sträva efter att nå upp till detta mål; att vara fysiskt aktiv 30 minuter per dag. För 11

12 BEHANDLING dig som redan är aktiv på denna nivå rekommenderas att du lägger till ytterligare minst fem minuters daglig träning för din artros. Vad du ska göra beror på vad du behöver förbättra. Det du tränar blir du bra på. Känner du dig stel eller känner att du inte kan röra dig på samma sätt som tidigare i ditt liv behöver du träna rörlighet. Har du god rörlighet är det styrkan som behöver underhållas eller förbättras. Det är inte farligt om det gör ont när du tränar eller är aktiv i vardagen. Det är väldigt vanligt att man får mer ont under de första veckorna med träning. Använd dig av 24-timmars regeln : Ökad smärta under träning är okej så länge den ökade smärtan har klingat av efter 24 timmar. Om du upplever smärtan under träning som acceptabel är det väldigt liten risk att du ska påverka dina leder negativt genom att träna eller vara fysiskt aktiv. Skulle smärtan tillfäl- Det finns mycket som man kan göra själv för att må bättre. Att ta en promenad en stund varje dag, gärna med stavar, är ett bra sätt. Foto: Magnus Fröderberg. 12

13 Bassängbad kan lindra smärta och stelhet. ligt överstiga den acceptabla nivån ska du inte sluta träna, men välja en lägre intensitet eller belastning, så att nivån på din smärta känns acceptabel. Dessa principer kan även tillämpas på andra fysiska aktiviteter i vardagen, som att gå i trappa eller promenera och ger dig på så sätt ett verktyg att själv bestämma hur mycket aktivitet som är lämpligt från dag till dag. Acceptabel smärta definieras som mindre än 5 på en skala som går från 0 = ingen smärta till 10 = värsta tänkbara smärta. Hitta en träningsform som du trivs med och tycker är kul. Promenader, stavgång och cykling är exempel på enkel konditionsträning som är skonsam mot lederna. Även motionsgymnastik och dans kan vara bra träning. Tänk på att använda stabila skor med stötdämpande sulor när du motionerar. Somliga tränar helst styrka hemma med enkla redskap, till exempel gummiband, eller enbart med kroppen som belastning. Andra trivs bäst med att träna på gym. När du tränar styrka, tänk på att hålla leden i sitt normala läge det vill säga den position som leden har när den är frisk och stark. För benen betyder det till exempel att höft, knä och fot befinner sig längs samma lodräta linje. Det är speciellt viktigt när du böjer i knäleden. Snegla ner och se efter att knäet inte viker sig inåt eller utåt när du böjer. Om det skulle vara så kan man ofta kompensera det genom att förflytta belastningen på foten mot insidan eller yttersidan, och/eller genom att använda musklerna på höftens utsida. Skulle det inte gå kan du prata med din sjukgymnast för att få råd om hur du kan träna. Tänk också på att knäskålen alltid pekar åt samma håll som tårna när du böjer i knät. Det viktigaste är inte vad du gör utan ATT du gör något. Träning är som medicin, om den inte används regelbundet hjälper den inte. Prata med din sjukgymnast om du behöver hjälp att hitta en träningsform som passar dig och som du trivs med. 13

14 Ritva 61 år Människor i Reumatikerförbundet är så positiva! Ritva är 61 år och har generell artros. Det betyder att många leder är drabbade. Hon är ordförande i reumatikerföreningen Österåker och också med i Stockholmsdistriktets styrelse. När fick du din diagnos? Sjukdomen kom smygande. Jag har tyckt om att åka skidor utför och det onda i knäna är utförsåkarskador som sedan blivit artros. Det började egentligen i höger axel och det var också från början en fallskada. Företagsläkaren remitterade mig till en reumatolog och det konstaterades att jag hade generell artros. Det är väl sex sju år sedan. Nu har jag besvär med händer och fötter också. Axlarna är opererade fyra gånger och knäna sju. Vilka mediciner tar du? Jag tar inflammationshämmande och smärstillande (Arthrotec, Relifex och Norspan). Tyvärr är det så att min mage inte tålde den starka smärtstillande medicinen (Diklofenak) som jag först fick. Jag fick bödande magsår. Vilka hjälpmedel använder du dig av? Jag använder rollator ibland. Annars har jag käpp eller krycka, när det behövs. Vi har skaffat bil med automatväxel. Det underlättar vid onda händer och fötter. Den bästa hjälpen heter Lennart och han sköter mycket av det hushållsarbete som jag inte klarar. Hur påverkar sjukdomen ditt liv? Vi har fått lov att sälja huset och skaffat en lägenhet i ett hus med hiss. Vi tycker om att segla, men det kommer vi nog få sluta med snart. Det blir så att vi använder segelbåten till motorbåt numera. Att skåda fåglar är något som jag gillar, men det är ju ganska lätt att göra även om man har artros. Det går ju bra att stå på balkongen i värsta fall. Jag är aktiv i reumatikerföreningen och reumatikerdistriktet. Där finns så många glada och positiva människor. Det är viktigt med de sociala kontakterna. Det är värre med att jogga och golfa som jag gjorde mycket på 90-talet. Nu kan jag knappt promenera några längre sträckor. Har du något tips till den som nyligen insjuknat? Mitt viktigaste tips är att det gäller att stå på sig i sjukvården. Det finns artrosskolor och smärtutbildning, men det gäller att veta om det, så att man kan kräva att få delta. När blev du medlem i Reumatikerförbundet? Jag har inte varit med så länge, sedan 2006 tror jag. Jag kopplade aldrig ihop artros med reumatisk sjukdom. Jag kände många i min förening och så blev rekryterad till att ta posten som ordförande på grund av att jag jobbat politiskt. Vilka frågor tycker du är förbundets framtidsfrågor? En viktig fråga är att få sjukvården att ta oss på allvar, så att vi får tillgång till de mediciner och de kunniga läkare som faktiskt finns. 14

15 SPECIALISTSJUKHUS Sjukhus för reumatiker Utanför Halmstad finns Sveriges enda reumatikersjukhus, Spenshult, med specialiserad och myc ket kvalificerad reumatikervård. Sjukhuset, som tar emot patienter från hela landet på remiss, erbjuder diagnostik, vård, operation och rehabilitering. Vården in nebär ett samspel mellan patienten och ett vårdteam bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Varmvattenbassänger och träningshallar finns för funktionsträning. Dessutom finns det utrymme för individuell träning. Sjukhuset bedriver även specialistutbildning för läkare i reumatologi. Vill du veta mer? Tag gärna kontakt med: Spenshult Oskarström Telefon: Så här ser det ut på Spenshult. Foto: Anders Arhammar. 15

16 är bra att veta för en reumatiker REUMATIKERFÖRBUNDET Detta är Reumatikerförbundet Reumatikerförbundet är en intresseorganisation för dig som har en reumatisk sjukdom och för din familj. Reumatikerförbundet arbetar för bättre villkor för reumatiker inom olika samhällsområden; vård, omsorg, utbildning, arbetsmarknad med mera. Träffa andra I din reumatikerförening kan du möta andra med samma diagnos som du själv. I föreningen erbjuds olika typer av verksamhet. Det kan vara bassängträning eller andra anpassade rörelseaktiviteter, informationsmöten om diagnoser och forskning, medlemsstöd, studiecirklar med mera. Studiecirklarna kan handla om en specifik diagnos, men det kan också vara olika hantverkscirklar. Kontakta före ningen på din ort och kolla vad just de erbjuder för dig med artros. Varje län utgör ett reumatikerdistrikt och i flertalet av kommunerna finns det en reumatikerförening. Du kan också träffa likasinnade på Reumatikerförbundets forum, Reumatikerförbundet erbjuder även kurser för dig som just fått en diagnos med möjlighet att möta andra i samma situation. Mer information finns på Reumatikerförbundets hemsida, där det också finns länkar till alla föreningar. Frågor Du kan vända dig till Reumatikerförbundet med frågor eller, när det gäller diagnoser, till Reuma Direkt som är en frågelinje vid Spenshults reumatikersjukhus. Information Reumatikerförbundet har tagit fram material, dels om olika diagnoser, dels om annat som du kan ha glädje av att veta. Några tips: Det finns 16 olika sjukdomsbroschyrer. Dessa kostar 10 kronor för medlemmar och 15 för icke medlemmar. Se baksidan på detta häfte vilka diagnoser som ingår i broschyrserien. Det finns sju Att leva med -böcker, varav "Att leva med artros", art nr är en av dem. Dessa böcker kostar 75 kronor för medlemmar och 100 för icke medlemmar. Vårdsverige Skola - Utbildning Häftet Bra att veta tar upp mycket som är bra att veta för Reumatikerförbundets Bra att veta - en sammanställning om mycket som Rehabilitering Stöd och ersättningar Reumatikerförbundet 2008 en reumatiker om vård, rehabilitering, stöd och ersättningar och om Reumatikerförbundet (medlemsrabatter, bidrag och stipendier m m). Finns på hemsidan för nedladdning Material kan rekvireras från Skantz Distribution AB, Optimusvägen 12D, Upplands Väsby, fax , e-post eller köpas direkt genom vår e-butik på förbundets hemsida, där också allt vårt material finns presenterat. Till alla beställningar tillkommer expeditionsavgift 40 kronor och porto. 16

17 BOA Vill du läsa mer om artros? Då kan du gå in på hemsidan för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA). BOA är ett nationellt projekt där syftet är att alla patienter med artros ska erbjudas adekvat information och träning i enlighet med gällande behandlingsriktlinjer. I BOA-projektet sker det i form av artrosskola. Alla patienter med artros ska även få ett likvärdigt omhändertagande vid den första kontakten med sjukvården, oavsett var den sker. Artrosskolan i BOA-projektet drivs i nära samarbete med Reumatikerförbundet. Läs mer på: Som medlem i Reumatikerförbundet får du bland annat: Information om reumatiska sjukdomar. Olycksfallsförsäkring som omfattar dina resor till och från ett reumatikerförbundsarrangemang. Du är även försäkrad under den tid du deltar i arrangemanget. Möjlighet att söka bidrag från Reumatikerförbundet till bland annat rehabiliteringsresor. Du måste ha varit medlem i minst tre år för att få söka bidrag. Medlemstidning (6 nummer/år) Delta i distriktens och föreningarnas arrangemang. Medlemsrabatter. Reumatikerförbundet Box Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 39 Tel: Fax: E-post: Hemsida: Reumatiska sjukdomar är allvarliga, drabbar många, i alla åldrar och behöver större forskningsresurser. Stöd forskningen genom Reumatikerfonden plusgiro , bankgiro

18 18

19

20 I Reumatikerförbundets skriftserie ingår Ankyloserande spondylit - AS (Bechterews sjukdom) Art nr Artros Art nr Den reumatiska foten Art nr dercums sjukdom Art nr Fibromyalgi Art nr Gikt Art nr Idiopatisk ledinflammation hos barn och ungdomar Art nr Osteoporos Art nr Polymyalgia Reumatika Art nr Psoriasisartrit Art nr Reumatiska mjukdelssmärtor Art nr Reumatoid Artrit - RA Art nr Sjögrens syndrom Art nr SLE Art nr Systemisk skleros (sklerodermi) Art nr Vaskuliter Art nr Wegeners och småvaskuliter Art nr 61043

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Psoriasisartrit. av Ingemar Petersson och Björn Svensson. utgiven av Reumatikerförbundet

Psoriasisartrit. av Ingemar Petersson och Björn Svensson. utgiven av Reumatikerförbundet Psoriasisartrit av Ingemar Petersson och Björn Svensson utgiven av Reumatikerförbundet 1 Innehåll Innehåll Om psoriasisartrit PsoA 3 Ledsjukdomarnas orsaker 4 Symtom vid psoriasisartrit 5-6 Att ställa

Läs mer

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet 5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information! ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner

Läs mer

Ankyloserande spondylit - AS

Ankyloserande spondylit - AS Ankyloserande spondylit - AS Bechterews sjukdom av Per Larsson utgiven av Reumatikerförbundet 1 Innehåll Innehåll Om ankyloserande spondylit - Bechterews sjukdom 3-4 Symtom vid AS 5-7 Finns det komplikationer?

Läs mer

Prosit! Artros = ledförslitning?

Prosit! Artros = ledförslitning? Prosit! Årets värsta influensatid tycks vara här. Var och varannan människa ligger hemma i feberfrossa eller går omkring och nyser och snorar. För att klara sig undan ska man vara extra noggrann med hygienen.

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Patientinformation Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Glucosamine ratiopharm används för att lindra symtomen vid mild till måttlig knäledsartros. Kanske har du

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

reumatiska sjukdomar

reumatiska sjukdomar Lär dig mer om reumatiska sjukdomar Reumatoid artrit Gikt Juvenil idiopatisk artrit Systemisk skleros/ sklerodermi Artros Sjögrens syndrom Polymyalgia reumatika och temporalarterit SLE Ankyloserande spondylit/

Läs mer

Fibromyalgi. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi

Fibromyalgi. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi Fibromyalgi av Ann Bengtsson och Kajsa Mannerkorpi utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll Innehåll Om fibromyalgi 3 Symtom vid fibromyalgi 4-6 Hur diagnosen ställs 7 Vård och behandling 8-12 Kerstin 68

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av

Osteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av Osteoporos - benskörhet av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll 2 Innehåll Vad är osteoporos? 3 Orsaker till osteoporos 4 När kan man misstänka osteoporos 6 Diagnos 7 Förebyggande

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

2

2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Ordlista Fjälkinge 35:60 m.fl, fornlämning 18 och 19 Vikingatida gravfält Artrit Inflammation i en led. En form av artrit är reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Sjukdomen

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Region Skånes vårdprogram för artros

Region Skånes vårdprogram för artros Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis och psoriasisartrit Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som inte bara drabbar huden och lederna utan även andra organ i kroppen.

Läs mer

Knäledsartros. Vad händer i kroppen?

Knäledsartros. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Artros Ickekirurgisk behandling

Artros Ickekirurgisk behandling Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt

Läs mer

Polymyalgia Reumatika

Polymyalgia Reumatika Polymyalgia Reumatika Temporalarterit, Takayasus arterit av Agneta Uddhammar utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll Innehåll Om Polymyalgia Reumatika och temporalarterit 3 Hur diagnosen ställs 5 Behandling

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Artrosskola på Gotland

Artrosskola på Gotland Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes. Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Patientinformation PM Ledsjukdomar

Patientinformation PM Ledsjukdomar Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska Patientinformations PM Omvårdnads PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping Patientinformation 1(7)

Läs mer

Smärta vid knäartros (GA)

Smärta vid knäartros (GA) Smärta vid knäartros (GA) Vilka drabbas, och hur vanligt är det med knärtrossmärta? Knäartros - diagnoskod M17 (10). Det finns inget tydligt svar på varför en enskild person drabbas av artros. Det finns

Läs mer

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

När ledvärken begränsar vardagen

När ledvärken begränsar vardagen När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Livet med ledgångsreumatism

Livet med ledgångsreumatism Livet med ledgångsreumatism Livet med reumatoid artrit 1 En hjälp på vägen Ledgångsreumatism, det vill säga reumatoid artrit (RA), är en folksjukdom som drabbar ett stort antal människor världen över.

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

När din hund får artros

När din hund får artros ELIXIR När din hund får artros Box 334, 192 30 Sollentuna. Tel. 08-623 64 40. Fax 08-623 64 80 2 Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det finns i dag en stor okunskap bland många vuxna att även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar, så det är jätteviktigt och bra att lyfta detta ämne.

Läs mer

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad

Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan

Läs mer

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar 2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar...

Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar... Innehåll Huvud och nackbesvär... 2 Ryggvärk... 5 Foglossning... 10 Knäskada... 12 Fotledsstukning... 13 Artros... 14 Nyttiga länkar... 15 Huvud och nackbesvär Huvudvärk Prioritera god sömn och matvanor

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Att leva med psoriasisartrit

Att leva med psoriasisartrit Att leva med psoriasisartrit Foto: Anne Stiernquist Innehåll Vad är psoriasis? 4 Psoriasisartrit 5 Varför får man psoriasisartrit? 6 Behandling 8 Vad kan jag göra själv? 10 Psoriasisförbundet 12 Fakta

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt

Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Varför är du medlem i Reumatikerförbundet? Från Facebook! - Jag är medlem för att jag ser Reumatikerförbundet som ett fackförbund

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14.@ki.se 1 Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för ett stort

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer