Artros. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artros. Reumatikerförbundet. utgiven av. av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson"

Transkript

1 Artros av Ingemar Petersson, Ewa Roos och Carina Thorstensson utgiven av 1 Reumatikerförbundet

2 Innehåll Innehåll Om artros 3-6 Symtom vid artros 6-7 Hur diagnosen ställs 8 Behandling av artros 9-13 Ritva - 61 år 14 Sjukhus för reumatiker 15 Detta är Reumatikerförbundet Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta mer om artros. Broschyren ger inte en fullständig bild av sjukdomen men vår förhoppning är att den kan komplettera din bild av den. Om du har frågor angående sjukdomen ska du i första hand vända dig till en läkare. De läkemedelsnamn som nämns i broschyren är exempel och ska inte ses som rekommendationer. Reumatikerförbundet rekommenderar inga enskilda läkemedel. Denna broschyr ingår i en skriftserie om reumatiska sjukdomar. Varje författare svarar för skriftens medi cins ka del och Reumatikerförbundet svarar för information om förbundet. Reumatikerförbundet svarar också för bildval och den grafiska formen. Broschyrerna går att beställa från Reumatikerförbundet, Box 12851, Stockholm. Telefon: , Telefax: E-post: Hemsida: Författare av Artros är med. dr Ingemar Petersson, docent på Universitetssjukhuset i Lund, Ewa Roos är sjukgymnast, docent vid Lunds Universitet och professor i fysioterapi vid Syddansk Universitet i Odense, Danmark., Carina Thorstensson är disputerad sjukgymnast och forskningsledare vid FoU-centrum Spenshult. Grafisk form: Maj Söderman Omslagsbild: Walter Hirsch, Studio Hirsch AB. Tryckt 2011, Exakta, Hässleholm. 2

3 Om artros Om artros Artros är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Artros är en sjukdom i ledbrosket och det underliggande benet som fortskrider långsamt och kan ge symtom från tidig medelålder och uppåt. Det saknas ett bra svenskt ord för artros. Man talar ofta om åldersreumatism och nötnings- eller förslitningsreumatism men ingen av dessa beteckningar är riktiga. Vid artros räcker ledbroskets förmåga att återbildas inte till och ibland talar man om ledsvikt som beteckning på denna rubbade balans mellan nedbrytning och uppbyggnad i brosket. Den engelska benämningen är osteoartrit, på grund av att det periodvis finns ett inslag av inflammation i leden (artrit). Artros räknas däremot inte till de inflammatoriska reumatiska ledsjukdomarna, som till exempel ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Artros kan uppkomma i vilken led som helst, även i ryggradens småleder. I denna skrift behandlas inte ryggradsartros (spondylartros) som har en annan natur än artros i övriga leder. Vanligtvis drabbas fingrarnas mellan- och ytterleder, tummens grundled, knäleder, höftleder, stortåns grundled samt nyckelbensleden vid skuldran (akromioklavikularleden). Artros påverkar inga andra organ än lederna. Det normala ledbrosket Ledbrosket utgör ledernas glidytor. De friska broskytorna är släta och glänsande och ger en ytterst låg friktion vid rörelse av leden. Brosket är både hållfast och elastiskt för att tjäna som en fjädrande buffert när leden belastas. Brosket har inga nerver. Skador på brosket ger därför i sig inte upphov till smärta, utan smärtan uppkommer i andra strukturer i och kring leden. Brosket är en levande vävnad som genomgår en ständig nedbrytning och återbildning. Denna omsättning av brosket regleras av broskets egna celler, kondrocyterna. Vid det normala åldrandet blir broskcellerna färre och broskomsättningen ställs på sparlåga. Ledbrosket förtunnas men det försvinner aldrig helt. Det underliggande benet förändras inte nämnvärt vid åldrandet. Ledbrosket innehåller inga blodkärl utan är beroende av ett utbyte med den omgivande ledvätskan för näringsutbyte och syretillförsel. Genom att brosket normalt trycks ihop "som en svamp" vid belastning, pressas slaggämnen ut i ledvätskan. När trycket lättar sugs näringsämnen upp igen. Således är en rimlig återkommande belastning/avlastning nyttig och viktig för ledbrosket och måttlig fysisik aktivitet är bra för patienter med artros. 3

4 om artros Ben Bursa (slemsäck) Entes (seninfästning) Senskida Ledkapsel Synovialhinna Sena Ledbrosk Muskel Normalt ledbrosk. Ledbrosket vid artros Vid artros kan antalet broskceller öka men broskets kvalitet blir gradvis sämre. Broskytan blir matt och ruggig med djupa sprickor eller gropar. Friktionen i leden ökar. Brosket förtunnas allt mer och kan utplånas helt så att det underliggande benet blottas. Benvävnaden blir mera kompakt direkt under brosket (sklerotisk). Det sker ofta en nybildning av ben i form av nabbar (osteofyter) vid ledytkanterna. Hålrum (cystor) kan uppstå i benet. Brosket kan läka små skador i leden, men vid större skador tar nedbrytningen överhand. Artros är som nämnts inte ett åldersfenomen. Vid röntgenundersökningar av knälederna, kan man hos i övrigt friska personer finna begynnande artrosförändringar redan i 40-årsåldern. Symtom som visar på artros blir vanligare från årsåldern och uppåt. Hos många avstannar dock försämringen och det är långt ifrån alla som får slutstadiet av artros, där leden behöver bytas ut. Artrosutveckling Artros startar ofta i en enstaka led utan synbar yttre orsak. Ofta drabbas bara en led, men ibland kan flera leder bli engagerade. Artros kan också uppkomma samtidigt i flera leder, till exempel fingerleder, axlar, höfter och knän så kallad generaliserad artros. Sjukdomen börjar då ofta i relativt ung ålder och kan ibland spåras i släkten. I några sådana fall har man funnit samband mellan sjukdomen och arvsanlag. För vissa typer av artros spelar 4

5 hormonella faktorer in. Knäledsartros (i övre medelåldern) och fingerledsartros är till exempel vanligare hos kvinnor. Medfödda missbildningar, till exempel i höftlederna, samt skador som frakturer, meniskskador eller ledbandsskador ökar risken för tidig artros i de skadade lederna. Den ledskada som ibland uppkommer i brosk och ben vid kroniska inflammatoriska ledsjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, ter sig delvis annorlunda och behandlingen vid bland annat operationer skiljer sig från artrossjukdomen. Riskfaktorer Vissa yrken som medför långvarig upprepad eller tung belastning på främst höft- eller knäled innebär också ökad risk för artros i dessa leder. Hit hör för svenska förhållanden bland annat arbete inom lantbruk, skogsbruk, byggnation, livsmedelsindustri, brandförsvar och lokalvård. Idrott på elitnivå i kontaktsporter som fotboll samt övervikt har också ett starkt samband med artros i knäled. Motionsidrott och löpning i rimlig omfattning har inte visat några sådana samband utan skyddar tvärtom mot artrosutveckling. Orsak Artros orsakas troligen av ännu o kän da rubbningar i broskcellernas funktioner. Svåra ledskador i till exempel unga år, långvarig ogynnsam belastning, arvsanlag och kön samt ålder påverkar uppkomsten av sjukdomen och bör ses som riskfaktorer för artros snarare än som orsaker. Förekomst Flera hundratusen personer i Sverige får artros i knä- eller höftleder. Varje år drabbas tiotusentals nya personer och söker vård. Skilda undersökningar visar något olika tal för hur ofta artros förekommer (prevalens), beroende på vilka åldersgrupper man studerar, vilka leder man särskilt undersökt och vilka metoder man har använt sig av. Upp till fem procent av svenskar mellan 35 och 55 år har knäledsartros. I en svensk undersökning av en stadsbefolkning i åldrarna år förekommer symtom som visar på artros framför allt i fingerleder, knäleder och höftleder hos cirka sex procent. Andra nyare studier gäller förekomsten av artrosförändringar vid knäledsröntgen. I en amerikansk hälsoundersökning finner man sådana i cirka fem procent av personer i åldrarna år. En studie från Holland av åldersgruppen år visar högre tal, 14 procent för kvinnor och nio procent för män. Motsvarande tal för artrosförändringar vid höftledsröntgen är i den senare åldersgruppen tre procent för både män och kvinnor. Artrosförändringar på röntgenbilden motsvaras inte alltid av besvär från lederna, men dessa och andra undersökningar visar hur vanlig artrossjukdomen är. 5

6 Symtom Symtom vid artros De vanligaste symtomen vid artros är smärta, morgonstelhet/stelhet efter stillasittande och vissa svårigheter att klara aktiviteter i det dagliga livet, så som att gå i trappa, komma i och ur bilen, öppna skruvlock eller knäppa knappar. Till en början är smärtan vanligast vid belastning, men vid långt framskriden sjukdom förekommer även vilovärk. Andra vanliga fysiska symtom är känsla av instabilitet, ledstelhet och muskelsvaghet. Det är också vanligt med psykiska begränsningar, ökad trötthet och nedstämdhet i mer framskridna stadier. Tidvis kan en led med artros bli inflammerad. Det yttrar sig som lättare svullnad och värmeökning. Huden över fingerlederna kan rodna. Inflammationen är oftast lindrig och övergående. Ibland förekommer attacker av akut smärta och svullnad, särskilt i knäleden och andra stora och medelstora leder. Det är då ofta fråga om så kallad kristallartrit, då kristaller av benmineral har kommit ut i ledvätskan och orsakar inflammation så kallad falsk gikt. Behandling med antinflammatoriska läkemedel och/eller kortisoninjektion är oftast effektivt och verkar snabbt. och ofta även dess mellanleder kan bli knotiga, stela och ömma. Lättare felställningar kan uppstå. Från tid till annan är lederna inflammerade med värmeökning, ömhet och rodnad. I ytterlederna kallas förändringar för Heberdenknutor och i mellanlederna Bouchards knutor. Det är övervägande kvinnor från årsåldern som drabbas. Mycket ofta finns sjukdomen i släkten. Besvären avtar med åren och är sällan invalidiserande. Någon gång kan ömheten i ytterlederna göra det omöjligt att arbeta inom vissa yrken med mycket belastning på händerna. Tummens grundled vid handloven är ett vanligt ställe som drabbas av fingerledsartros. Den ger smärta vid då man greppar med tummen. Vanliga former av artros Fingerledsartros är den vanligaste artrosformen. Fingrarnas ytterleder 6

7 Knäledsartros medför belastningssmärta och så småningom instabilitet i leden med risk för felställning i form av hjulbenthet respektive kobenthet. Det är mycket vanligt med samtidig artros i brosket på knäskålens baksida, vilket ger smärtor, särskilt när man går i trappor. Knäledsartros är vanligare hos män i åldrarna under 50 år och vanligare hos kvinnor kvinnor i högre åldrar. Höftledsartros ger tidigt rörelseinskränkning i höftleden. Smärtan, först vid belastning, sedan även vid vila, lokaliseras till ljumsken men ibland även utåt höften. Senfästena vid yttre höftkulan utanför själva leden smärtar ofta. Höftledsartros ger ibland ingen smärta alls i höften utan smärta upplevs från insidan av knäleden. Fotartros drabbar särskilt stortåns grundled som blir snedställd och stel (hallux valgus). Patienten kan få svårt att gå och hitta skor som passar. Axelartros lokaliseras nästa alltid till leden mellan nyckelben och skulderbladsutskottet som är belägen strax ovan och innanför själva kulleden i axeln. Smärtor då man lyfter armen utåt och uppåt är vanliga symptom liksom att man kan få smärtor i skuldran då man ligger på sidan. Artros kan utvecklas i käkleden genom överbelastning under tuggning eller tandgnissling. Foto: Stefan Källstigen. Fotartros drabbar särskilt stortåns grundled som bli snedställd och stel (hallux valgus). Käkledsartros ökar med åldern och den viktigaste orsaken som man idag känner till är mekanisk överbelastning av leden. Käkleden är utsatt för belastning under såväl tuggning som tandgnissling/tandpressning. Symtomen innefattar smärta i käkledsområdet men även i käkmusklerna, stelhet och svårigheter att gapa. Generaliserad artros i såväl fingerleder som axlar, höfter, knän och fötter drabbar mest medelålders kvinnor och har sannolikt ärftliga orsaker. 7

8 diagnos Hur diagnosen ställs Beskrivning av symtom och ledernas utseende, särskilt vid fingerledsartros, är i praktiken oftast tillräckliga för att diagnostisera artros. Röntgenundersökning säkerställer diagnosen. Röntgen visar en minskad ledspringa som följd av förtunningen av ledbrosket, ökad bentäthet och eventuella osteofyter och bencystor. Det bör understrykas att lättare artrosförändringar på röntgen är ett mycket vanlig bifynd hos personer utan ledbesvär och har ett dåligt samband med smärta och funktionsnedsättning. Det är viktigt att påpeka att det är besvären och inte röntgenförändringarna som styr behandlingen. Vid oklara besvär måste ibland andra undersökningar göras, detta avgörs av den läkare som träffar patienten. Det finns idag inga laboratorieprov som visar om man har artros eller inte men det finns analyser av vissa broskfragment som forskningsmässigt avspeglar broskomsättningen vid artros. Sjukdomsförloppet Artros fortskrider långsamt. Ibland ser man att sjukdomsförloppet stannar upp, det vill säga att röntgenbilden inte ytterligare försämras. Detsamma gäller i viss mån smärtsymtomen. Uppföljning av patienter med smärtande knäledsartros har visat att besvären kan stabiliseras och till och med försvinna med åren. Det är således inte alls självklart att alla med artros behöver genomgå operationer. När artrossmärta minskar i hög ålder kan det också bero på att ålder och andra sjukdomar har medfört minskad fysisk aktivitet och därmed minskad ledbelastning. 8

9 Behandling Behandling av artros Det finns ännu inget botemedel mot artros. Den bästa behandlingen vid lätt till måttlig artros är träning, information och kontroll av kroppsvikten. Denna grundbehandling har lika god smärtlindrande effekt som läkemedel, fast utan negativa biverkningar. De sidoeffekter som finns till träning, information och viktminskning är positiva och innebär minskad risk för för tidig död och förbättring av det allmänna hälsotillståndet. Denna behandling bör erbjudas alla med artros i ett så tidigt skede som möjligt. Som komplement, där grundbehandlingen inte räcker till, kan andra former av smärtlindrande behandling behövas. Det kan vara smärtlindrande medicinering, men även TENS (transkutan elektrisk nervstimulering), akupunktur, värme/kyla, mobilisering av intilliggande leder eller olika former av ortopedtekniska hjälpmedel, såsom inlägg i skorna eller ortoser (ortopediskt bandage vid ben- eller ledskador). Det finns även hjälpmedel som underlättar det dagliga livet. Här kan det dock vara på sin plats att fundera på om det skulle kunna ses som träning att utföra aktiviteten utan hjälpmedel. Vanliga receptfria mediciner innehållande paracetamol (till exempel Alvedon och Panodil) har god smärtstillande effekt och rekommenderas som förstahandsval, då det gäller läkemedel. Följ doseringsanvisningarna på förpackningen. Symtom av artros kan begränsas genom regelbunden träning av muskulaturen. Foto: Magnus Fröderberg 9

10 Behandling Under ett antal år har man ansett att glukosamin i tablettform eller hyalurona i injektionsform skulle kunna påtagligt förbättra artrossymtomen framför allt vid knäledsartros. Erfarenheter och nya undersökningar visar dock att dessa effekter oftast är ganska små eller inga och oftast tillför denna behandling inte så mycket utöver det man kan uppnå med annan behandlig. I framför allt det tidiga sjukdomsförloppet kan det förekomma inflammation i leden, då den är varm, svullen och röd. En kortisoninjektion kan då ge tillfällig lindring, och denna period med minskade besvär bör användas för att komma igång med lämplig träning eller fysisk aktivitet för att få mer långvarig effekt. Ungefär en av tio personer med artros får så svåra besvär att det är nödvändigt att byta ut leden mot en konstgjord led. Denna operation är vanligast i höft- och knäled. Detta är för de allra flesta en mycket effektiv behandling mot smärta. Det är dock viktigt att sträva efter att leva ett så aktivt liv som möjligt både före och efter operationen, för att bibehålla och återfå god funktion. Forskning och utveckling I forskningen om artros kan några huvudlinjer urskiljas - grundläggande forskning om ledbrosk och ledinflammation, experimentella modeller av artros samt fördjupade och långsiktiga studier av artros där sjukdomen sätts in i ett större medicinskt och socialt sammanhang. Vidare pågår forskning för att hitta nya behandlingsmetoder både för egenvård, läkemedelsbehandling och operationer samt hjälpmedel. Grundforskningen och den experimentella forskningen är nödvändiga för att få en bättre kunskap om sjukdomens uppkomst och förlopp. Därmed skapas möjligheter att ingripa tidigare med förebyggande åtgärder och behandling. Flera nya metoder för att ställa diagnos av artros är under utveckling. Långsiktiga studier av stora befolkningsgrupper ger information om sjukdomens naturliga förlopp, om inverkan av miljöfaktorer i vid mening och om eventuella andra medicinska samband. Följderna för individen av artrossjukdomen och de samhällsekonomiska konsekvenserna blir belysta. Härigenom bildas underlag för vårdpolitiska och andra samhällsåtgärder för att minska artrosens inverkan på folkhälsan. Jämsides med den egentliga artrosforskningen pågår en snabb utveckling inom proteskirurgins område, liksom utvecklingsarbete av smärtbehandling och sjukgymnastik. Ett stort antal forskningsprojekt om artros pågår över hela världen. Den svenska artrosforskningen ligger inom flertalet av nämnda områden långt framme vid internationella jämförelser. Reumatikerförbundet stödjer sedan flera år projekt vid Spenshults FoU-centrum (Forskning och Utveckling) i samarbete med Lunds universitet, där man funnit 10

11 nya lovande metoder för tidigare och säkrare diagnos vid artros liksom metoder för träning. Vad kan jag göra själv? Det finns i dagsläget ingen bot för artros, men det finns mycket du kan göra själv för att lindra besvären. För den som drabbas av artros är god kunskap om sjukdomen den bästa utgångspunkten för att hantera situationen. I en artrosskola erbjuds information om vad artros är, möjliga riskfaktorer och vad man kan göra själv för att minska konsekvenserna. Artrosskolor, där information och i många fall individuellt anpassad träning kan erbjudas, finns framför allt i primärvården, men även på många sjukhus. Fråga din läkare eller sjukgymnast om det finns artrosskola nära dig. Ledbrosket behöver träning och belastning för att hålla god kvalitet och bibehålla sin tjocklek. Tidigare var det en vanlig missuppfattning att artros var utslitna leder. Genom senare tids forskning vet vi att det snarast är tvärtom. Det är viktigt att du bibehåller din aktivitetsnivå och fortsätter göra saker som du tycker om att göra, även om det tar lite längre tid. Ibland kan det vara värt att fundera över om det finns andra sätt att utföra uppgiften på, Det finns många praktiska hjälpmedel, som man kan använda i hushållsarbetet. till exempel skaffa en liten kärra att köra matkassarna i istället för att bära dem. Somliga saker som är tunga eller besvärliga och kanske rent av tråkiga, som till exempel att dammsuga, kanske du kan be någon annan göra så att du själv får ork över att göra det som är roligt. Att undvika smärta genom att undvika aktivitet leder med tiden till nedsatt funktion. Alla människor, oavsett ålder och sjukdom, behöver röra på sig sammanlagt 30 minuter per dag i någon form av aktivitet så att pulsen stiger och man blir lätt andfådd. Denna aktivitet kan delas upp på flera kortare tillfällen över dagen och behövs för att undvika sjukdomar som är relaterade till en inaktiv livsstil, så som olika former av cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och depression. Första målet för alla med artros är att sträva efter att nå upp till detta mål; att vara fysiskt aktiv 30 minuter per dag. För 11

12 BEHANDLING dig som redan är aktiv på denna nivå rekommenderas att du lägger till ytterligare minst fem minuters daglig träning för din artros. Vad du ska göra beror på vad du behöver förbättra. Det du tränar blir du bra på. Känner du dig stel eller känner att du inte kan röra dig på samma sätt som tidigare i ditt liv behöver du träna rörlighet. Har du god rörlighet är det styrkan som behöver underhållas eller förbättras. Det är inte farligt om det gör ont när du tränar eller är aktiv i vardagen. Det är väldigt vanligt att man får mer ont under de första veckorna med träning. Använd dig av 24-timmars regeln : Ökad smärta under träning är okej så länge den ökade smärtan har klingat av efter 24 timmar. Om du upplever smärtan under träning som acceptabel är det väldigt liten risk att du ska påverka dina leder negativt genom att träna eller vara fysiskt aktiv. Skulle smärtan tillfäl- Det finns mycket som man kan göra själv för att må bättre. Att ta en promenad en stund varje dag, gärna med stavar, är ett bra sätt. Foto: Magnus Fröderberg. 12

13 Bassängbad kan lindra smärta och stelhet. ligt överstiga den acceptabla nivån ska du inte sluta träna, men välja en lägre intensitet eller belastning, så att nivån på din smärta känns acceptabel. Dessa principer kan även tillämpas på andra fysiska aktiviteter i vardagen, som att gå i trappa eller promenera och ger dig på så sätt ett verktyg att själv bestämma hur mycket aktivitet som är lämpligt från dag till dag. Acceptabel smärta definieras som mindre än 5 på en skala som går från 0 = ingen smärta till 10 = värsta tänkbara smärta. Hitta en träningsform som du trivs med och tycker är kul. Promenader, stavgång och cykling är exempel på enkel konditionsträning som är skonsam mot lederna. Även motionsgymnastik och dans kan vara bra träning. Tänk på att använda stabila skor med stötdämpande sulor när du motionerar. Somliga tränar helst styrka hemma med enkla redskap, till exempel gummiband, eller enbart med kroppen som belastning. Andra trivs bäst med att träna på gym. När du tränar styrka, tänk på att hålla leden i sitt normala läge det vill säga den position som leden har när den är frisk och stark. För benen betyder det till exempel att höft, knä och fot befinner sig längs samma lodräta linje. Det är speciellt viktigt när du böjer i knäleden. Snegla ner och se efter att knäet inte viker sig inåt eller utåt när du böjer. Om det skulle vara så kan man ofta kompensera det genom att förflytta belastningen på foten mot insidan eller yttersidan, och/eller genom att använda musklerna på höftens utsida. Skulle det inte gå kan du prata med din sjukgymnast för att få råd om hur du kan träna. Tänk också på att knäskålen alltid pekar åt samma håll som tårna när du böjer i knät. Det viktigaste är inte vad du gör utan ATT du gör något. Träning är som medicin, om den inte används regelbundet hjälper den inte. Prata med din sjukgymnast om du behöver hjälp att hitta en träningsform som passar dig och som du trivs med. 13

14 Ritva 61 år Människor i Reumatikerförbundet är så positiva! Ritva är 61 år och har generell artros. Det betyder att många leder är drabbade. Hon är ordförande i reumatikerföreningen Österåker och också med i Stockholmsdistriktets styrelse. När fick du din diagnos? Sjukdomen kom smygande. Jag har tyckt om att åka skidor utför och det onda i knäna är utförsåkarskador som sedan blivit artros. Det började egentligen i höger axel och det var också från början en fallskada. Företagsläkaren remitterade mig till en reumatolog och det konstaterades att jag hade generell artros. Det är väl sex sju år sedan. Nu har jag besvär med händer och fötter också. Axlarna är opererade fyra gånger och knäna sju. Vilka mediciner tar du? Jag tar inflammationshämmande och smärstillande (Arthrotec, Relifex och Norspan). Tyvärr är det så att min mage inte tålde den starka smärtstillande medicinen (Diklofenak) som jag först fick. Jag fick bödande magsår. Vilka hjälpmedel använder du dig av? Jag använder rollator ibland. Annars har jag käpp eller krycka, när det behövs. Vi har skaffat bil med automatväxel. Det underlättar vid onda händer och fötter. Den bästa hjälpen heter Lennart och han sköter mycket av det hushållsarbete som jag inte klarar. Hur påverkar sjukdomen ditt liv? Vi har fått lov att sälja huset och skaffat en lägenhet i ett hus med hiss. Vi tycker om att segla, men det kommer vi nog få sluta med snart. Det blir så att vi använder segelbåten till motorbåt numera. Att skåda fåglar är något som jag gillar, men det är ju ganska lätt att göra även om man har artros. Det går ju bra att stå på balkongen i värsta fall. Jag är aktiv i reumatikerföreningen och reumatikerdistriktet. Där finns så många glada och positiva människor. Det är viktigt med de sociala kontakterna. Det är värre med att jogga och golfa som jag gjorde mycket på 90-talet. Nu kan jag knappt promenera några längre sträckor. Har du något tips till den som nyligen insjuknat? Mitt viktigaste tips är att det gäller att stå på sig i sjukvården. Det finns artrosskolor och smärtutbildning, men det gäller att veta om det, så att man kan kräva att få delta. När blev du medlem i Reumatikerförbundet? Jag har inte varit med så länge, sedan 2006 tror jag. Jag kopplade aldrig ihop artros med reumatisk sjukdom. Jag kände många i min förening och så blev rekryterad till att ta posten som ordförande på grund av att jag jobbat politiskt. Vilka frågor tycker du är förbundets framtidsfrågor? En viktig fråga är att få sjukvården att ta oss på allvar, så att vi får tillgång till de mediciner och de kunniga läkare som faktiskt finns. 14

15 SPECIALISTSJUKHUS Sjukhus för reumatiker Utanför Halmstad finns Sveriges enda reumatikersjukhus, Spenshult, med specialiserad och myc ket kvalificerad reumatikervård. Sjukhuset, som tar emot patienter från hela landet på remiss, erbjuder diagnostik, vård, operation och rehabilitering. Vården in nebär ett samspel mellan patienten och ett vårdteam bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Varmvattenbassänger och träningshallar finns för funktionsträning. Dessutom finns det utrymme för individuell träning. Sjukhuset bedriver även specialistutbildning för läkare i reumatologi. Vill du veta mer? Tag gärna kontakt med: Spenshult Oskarström Telefon: Så här ser det ut på Spenshult. Foto: Anders Arhammar. 15

16 är bra att veta för en reumatiker REUMATIKERFÖRBUNDET Detta är Reumatikerförbundet Reumatikerförbundet är en intresseorganisation för dig som har en reumatisk sjukdom och för din familj. Reumatikerförbundet arbetar för bättre villkor för reumatiker inom olika samhällsområden; vård, omsorg, utbildning, arbetsmarknad med mera. Träffa andra I din reumatikerförening kan du möta andra med samma diagnos som du själv. I föreningen erbjuds olika typer av verksamhet. Det kan vara bassängträning eller andra anpassade rörelseaktiviteter, informationsmöten om diagnoser och forskning, medlemsstöd, studiecirklar med mera. Studiecirklarna kan handla om en specifik diagnos, men det kan också vara olika hantverkscirklar. Kontakta före ningen på din ort och kolla vad just de erbjuder för dig med artros. Varje län utgör ett reumatikerdistrikt och i flertalet av kommunerna finns det en reumatikerförening. Du kan också träffa likasinnade på Reumatikerförbundets forum, Reumatikerförbundet erbjuder även kurser för dig som just fått en diagnos med möjlighet att möta andra i samma situation. Mer information finns på Reumatikerförbundets hemsida, där det också finns länkar till alla föreningar. Frågor Du kan vända dig till Reumatikerförbundet med frågor eller, när det gäller diagnoser, till Reuma Direkt som är en frågelinje vid Spenshults reumatikersjukhus. Information Reumatikerförbundet har tagit fram material, dels om olika diagnoser, dels om annat som du kan ha glädje av att veta. Några tips: Det finns 16 olika sjukdomsbroschyrer. Dessa kostar 10 kronor för medlemmar och 15 för icke medlemmar. Se baksidan på detta häfte vilka diagnoser som ingår i broschyrserien. Det finns sju Att leva med -böcker, varav "Att leva med artros", art nr är en av dem. Dessa böcker kostar 75 kronor för medlemmar och 100 för icke medlemmar. Vårdsverige Skola - Utbildning Häftet Bra att veta tar upp mycket som är bra att veta för Reumatikerförbundets Bra att veta - en sammanställning om mycket som Rehabilitering Stöd och ersättningar Reumatikerförbundet 2008 en reumatiker om vård, rehabilitering, stöd och ersättningar och om Reumatikerförbundet (medlemsrabatter, bidrag och stipendier m m). Finns på hemsidan för nedladdning Material kan rekvireras från Skantz Distribution AB, Optimusvägen 12D, Upplands Väsby, fax , e-post eller köpas direkt genom vår e-butik på förbundets hemsida, där också allt vårt material finns presenterat. Till alla beställningar tillkommer expeditionsavgift 40 kronor och porto. 16

17 BOA Vill du läsa mer om artros? Då kan du gå in på hemsidan för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA). BOA är ett nationellt projekt där syftet är att alla patienter med artros ska erbjudas adekvat information och träning i enlighet med gällande behandlingsriktlinjer. I BOA-projektet sker det i form av artrosskola. Alla patienter med artros ska även få ett likvärdigt omhändertagande vid den första kontakten med sjukvården, oavsett var den sker. Artrosskolan i BOA-projektet drivs i nära samarbete med Reumatikerförbundet. Läs mer på: Som medlem i Reumatikerförbundet får du bland annat: Information om reumatiska sjukdomar. Olycksfallsförsäkring som omfattar dina resor till och från ett reumatikerförbundsarrangemang. Du är även försäkrad under den tid du deltar i arrangemanget. Möjlighet att söka bidrag från Reumatikerförbundet till bland annat rehabiliteringsresor. Du måste ha varit medlem i minst tre år för att få söka bidrag. Medlemstidning (6 nummer/år) Delta i distriktens och föreningarnas arrangemang. Medlemsrabatter. Reumatikerförbundet Box Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 39 Tel: Fax: E-post: Hemsida: Reumatiska sjukdomar är allvarliga, drabbar många, i alla åldrar och behöver större forskningsresurser. Stöd forskningen genom Reumatikerfonden plusgiro , bankgiro

18 18

19

20 I Reumatikerförbundets skriftserie ingår Ankyloserande spondylit - AS (Bechterews sjukdom) Art nr Artros Art nr Den reumatiska foten Art nr dercums sjukdom Art nr Fibromyalgi Art nr Gikt Art nr Idiopatisk ledinflammation hos barn och ungdomar Art nr Osteoporos Art nr Polymyalgia Reumatika Art nr Psoriasisartrit Art nr Reumatiska mjukdelssmärtor Art nr Reumatoid Artrit - RA Art nr Sjögrens syndrom Art nr SLE Art nr Systemisk skleros (sklerodermi) Art nr Vaskuliter Art nr Wegeners och småvaskuliter Art nr 61043

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information! ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner

Läs mer

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Patientinformation Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Glucosamine ratiopharm används för att lindra symtomen vid mild till måttlig knäledsartros. Kanske har du

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Polymyalgia Reumatika

Polymyalgia Reumatika Polymyalgia Reumatika Temporalarterit, Takayasus arterit av Agneta Uddhammar utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll Innehåll Om Polymyalgia Reumatika och temporalarterit 3 Hur diagnosen ställs 5 Behandling

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

När din hund får artros

När din hund får artros ELIXIR När din hund får artros Box 334, 192 30 Sollentuna. Tel. 08-623 64 40. Fax 08-623 64 80 2 Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta

Läs mer

Patientinformation PM Ledsjukdomar

Patientinformation PM Ledsjukdomar Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska Patientinformations PM Omvårdnads PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping Patientinformation 1(7)

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Att leva med psoriasisartrit

Att leva med psoriasisartrit Att leva med psoriasisartrit Foto: Anne Stiernquist Innehåll Vad är psoriasis? 4 Psoriasisartrit 5 Varför får man psoriasisartrit? 6 Behandling 8 Vad kan jag göra själv? 10 Psoriasisförbundet 12 Fakta

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Juvenil idiopatisk artrit

Juvenil idiopatisk artrit Juvenil idiopatisk artrit - kronisk ledgångsreumatism hos barn och ungdomar av Anders Fasth utgiven av 1 Reumatikerförbundet Innehåll Innehåll Förord 3 Om JIA 4 Symtom på JIA 5-6 Hur diagnosen ställs 7

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

information till dig om Acromioplastik

information till dig om Acromioplastik information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund bitr öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20120426 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

SJUKDOMAR I STÖD- OCH RÖRELSEORGANEN 1 (5)

SJUKDOMAR I STÖD- OCH RÖRELSEORGANEN 1 (5) SJUKDOMAR I STÖD- OCH RÖRELSEORGANEN 1 (5) STOR = stöd- och rörelseorganen Benen stöder kroppen medan muskler och senor ger oss förmågan att röra oss. Stöd- och rörelseorganen omfattar såväl ben, leder,

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Ett liv i rörelse för hund och katt

Ett liv i rörelse för hund och katt Ett liv i rörelse för hund och katt 2 Produkter som ingår i Aptus gröna serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt djurs

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Ett liv i rörelse för hund och katt

Ett liv i rörelse för hund och katt Ett liv i rörelse för hund och katt För inköpsställen samt ytterligare information, besök Aptus hemsida: aptuspet.com Tuggbitarna innehåller: Glukosamin hydroklorid av högsta kvalitet (99% renhetsgrad).

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

Reumatikerföreningen PITEÅ. Piteå:s

Reumatikerföreningen PITEÅ. Piteå:s Reumatikerföreningen PITEÅ Piteå:s Nr 1 2014 Januari ReumatikerNytt(a) Välkommen till ett nytt nummer av ReumatikerNytt(a) Något ur innehållet Ordförande har ordet Nya kurser på gång Ny grupp i hand-fotgympa

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag.

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. Ända sedan stretching blev ett begrepp har det tvistats om

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

Knäledsplastik. Knäleden

Knäledsplastik. Knäleden Knäledsplastik Knäleden Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål och är en så kallad gångjärnsled. Ledytorna är klädda med ledbrosk och glider lätt mot varandra. Mellan lår- och underben finns

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper 88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk.

Metotrexat. Dosering. läkemedel som används mot stelhet och värk. Metotab metotrexat Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika inflammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism och psoriasis. Samlade erfarenheter under mer än 30 år

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Att få ny axelled Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett. Att få ny axelled Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Att få ny axelled Patientinformation Information till dig som ska genomgå operation av axelled Allmän information I detta häfte informerar vi och ger råd till dig

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Grundbehandling av artros

Grundbehandling av artros Grundbehandling av artros av Carina Thorstensson utgiven av Reumatikerförbundet Författare: Carina Thortensson Faktagranskat av Ewa Roos Framtaget av Artrosinformatörsprojektet med stöd av Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år.

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Allmän information På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Jag skall försöka att på ett inspirerat sätt ta er med på en resa genom bindvävens och bindvävsmassagens Historik

Läs mer