Hälsa och samhälle EN JÄMN PINA! - ATT LEVA MED ARTROS EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE LOUISE HAGGÄRDE MALIN OGARD hp Hälsa och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och samhälle EN JÄMN PINA! - ATT LEVA MED ARTROS EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE LOUISE HAGGÄRDE MALIN OGARD. 61-90 hp Hälsa och samhälle"

Transkript

1 Hälsa och samhälle EN JÄMN PINA! - ATT LEVA MED ARTROS EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE LOUISE HAGGÄRDE MALIN OGARD Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2009

2 EN JÄMN PINA! -ATT LEVA MED ARTROS EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE LOUISE HAGGÄRDE MALIN OGARD Haggärde, L & Ogard, M. En jämn pina! Att leva med artros. En systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Artros är en vanlig folksjukdom där 3-5 procent av Sveriges befolkning är drabbad. Oftast drabbas höft- och knälederna vilka är de viktbärande lederna men även andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien är baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar där Goodmans sju steg används som metod. Resultatet presenteras under temat smärta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar. Smärta är ett vanligt förekommande problem för patienter med artros och många upplever smärta dagligen. Vardagliga aktiviteter såsom hushållsarbete, promenader och begränsningar i utövandet av fritidsaktiviteter skapar problem i dessa patienters liv. Smärta och fysiska begränsningar är även bundet till sjukdomens svårighetsgrad. Socialt stöd är viktigt för artrospatienter och kan minska känslan av depression och isolering. Artrossjukdomen drabbar således patienterna både fysiskt, psykiskt och socialt och ger begränsningar i det vardagliga livet. Nyckelord: artros, begränsningar, omvårdnad, smärta, systematisk litteraturstudie 1

3 A CONSTANT TORMENT! -LIVING WITH OSTEOARTHRITIS A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW LOUISE HAGGÄRDE MALIN OGARD Haggärde, L & Ogard, M. A constant torment! Living with osteoarthritis. A systematic literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Osteoarthritis is a common disease which affects 3-5 percent of the Swedish population. Most often the hip and knee joints are affected which are the weight-bearing joints, but other joints can also be affected. The aim of this systematic literature review is to illuminate adult patient s experiences of osteoarthritis in daily life. The study is based on 11 qualitative and quantitative articles guided by Goodman's seven-step model as a method. The results are presentered by the theme pain and the three categories: physical disability, psychological impact and social restrictions. Pain is a common problem for patients with osteoarthritis and many patients feel pain daily. Activities of daily living such as housework, walking and limitations in leisure activities create problems in these patient s lives. Pain and physical limitations are associated with severity of the disease. Social support is important for patient's with osteoarthritis and can reduce feelings of depression and isolation. Thus, osteoarthritis affects patients physically, mentally, socially and creates limitations in activities of daily living. Keywords: limitations, nursing care, osteoarthritis, pain, systematic literature review 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definitioner 5 Epidemiologi 5 Kostnader 5 Fysiologi 6 Patofysiologi 6 Diagnos 6 Etiologi 6 Behandling 7 Egenvård 7 Läkemedel 7 Kost 7 Omvårdnadsperspektiv 8 SYFTE 8 METOD 8 Steg 1. Precisera problemet för utvärdering 8 Steg 2. Precisera studiens inklusions- och exklusionskriterier 8 Steg 3. Formulera en plan för litteratursökningen 9 Identifiera tillgängliga resurser 9 Identifiera relevanta källor 9 Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen 9 Utveckla en sökväg för varje 9 Steg 4. Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna 9 PubMed 9 Cinahl 10 PsycINFO 10 Manuell sökning 11 Steg 5. Tolka bevisen från de individuella studierna 11 Steg 6. Sammanställ bevisen 11 Steg 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet 11 RESULTAT 11 Smärta 12 Fysisk funktionsnedsättning 12 Psykisk påverkan 15 Sociala begränsningar 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Artiklarnas metod 19 Resultatdiskussion 20 Vikten av motivering 20 Pre- och postoperativ omvårdnad 21 Socialt stöd 21 SLUTSATS 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25 Bilaga 1: Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier. Modifierad av Haggärde och Ogard efter Carlsson och Eiman (2003). 3

5 Bilaga 2: Granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier. Modifierad av Haggärde och Ogard efter Carlsson och Eiman (2003). Bilaga 3: Skillnader i dagligt liv inom varje sjukdomsstadie av unilateral höftartros. Modifierad av Haggärde och Ogard efter Koyama et al, Bilaga 4: Skillnader i dagligt liv inom varje sjukdomsstadie av bilateral höftartros. Modifierad av Haggärde och Ogard efter Koyama et al, Bilaga 5: Matriser på de 11 inkluderade artiklarna. 4

6 INLEDNING Artros är idag en vanlig men något bortglömd folksjukdom. I Sverige har 3-5 procent av befolkningen artros och detta kostar samhället ca 7.5 miljarder kronor årligen (Frostegård, 2006; Reumatikerförbundet, 2001). Trots det stora antalet patienter sker förhållandevis lite forskning inom området. Tidigt omhändertagande och god omvårdnad minskar problemen vid artros (Reumatikerförbundet, 2001). Sjuksköterskan kan möta dessa patienter inom många olika områden i hälso- och sjukvården, därför är det av vikt för blivande- och legitimerade sjuksköterskor att känna till sjukdomen artros och dess påverkan. Genom att sjuksköterskan inhämtar kunskap om artros och sprider informationen vidare till kollegor kan bättre omvårdnad ges och artrospatienterna kan känna sig tryggare inom hälso- och sjukvården. BAKGRUND Artros har sedan länge varit omtalat inom hälso- och sjukvården. Artrosförändringar har hittats i skelettet på människor som levde i Europa under stenåldern. Förändringar har även påträffats bland egyptiska mumier och inom den medeltida befolkningen (Frostegård, 2006). Definitioner Världshälsoorganisationen (WHO) definierar reumatiska sjukdomar däribland artros som smärtsamma tillstånd i rörelseapparaten (led-, skelett-, och muskelsystemet) och bindvävssjukdomar av mer eller mindre kronisk art (Gregersen, 2006 s 711). Mjukdelsreumatism utgör en tredjedel av de reumatiska sjukdomarna och degenerativa reumatiska sjukdomar samt inflammatoriska ledsjukdomar utgör de återstående två tredjedelarna inom de reumatiska sjukdomarna (Gregersen, 2006). Epidemiologi Artros är den vanligaste av de reumatiska ledsjukdomarna och drabbar en stor del av befolkningen. Det är en förslitningsskada som särskilt drabbar de viktbärande lederna det vill säga höftleder och knäleder. Det förekommer även en generaliserad artros där flera leder är inblandade samtidigt. Leder i fingrar, tår och rygg kan också drabbas. Det är vanligen ryggradens småleder, fingrarnas yttre- och mellanleder, stortån och tummens grundled som angrips (Reumatikerförbundet, 2001; Roos, 2007; FASS, 2008). Vid den degenerativa ledsjukdomen artros förstörs ledbrosket i de angripna lederna (Gregersen, 2006; Ericson & Ericson, 2008). Artros är idag en vanlig ledsjukdom både i Sverige och i andra delar av världen. I Sverige har uppskattningsvis 3-5 procent av befolkningen artros och i åldern år har cirka procent knäartros respektive 10 procent höftartros (Frostegård, 2006). Kostnader Reumatiska sjukdomar i allmänhet kostade samhället år 1999 ca 27 miljarder kronor och av detta gick 7.6 miljarder till patienter med artros. Av denna summa gick 80 procent till indirekta kostnader, såsom förtidspensionering och endast 20 procent var vårdrelaterade kostnader (Reumatikerförbundet, 2001). Många patienter med artros upplever långvarig smärta och detta leder ofta till nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivningar. Varje år kostar långvarig smärta samhället cirka 7.5 miljarder kronor i 5

7 direkta hälso- och sjukvårdskostnader och cirka 80 miljarder i indirekta kostnader (SBU, 2006). Fysiologi I ledens normaltillstånd är ledbrosket starkt, flexibelt och smidigt vilket bidrar till ledens rörlighet samt utgör en stötdämpande effekt i kroppen. Leden är omgiven av ett blodkärls- och nervändsfyllt membran som kallas synovium. Detta membran utgör en skyddande effekt på leden samtidigt som den ger näring och bildar ledvätskan (Charlish, 2006). Skillnader görs mellan primär och sekundär artros. En akut skada på leden till exempel en ledbandsskada kan bidra till utvecklingen av artros och kallas då primär artros. Vid annan orsak än akut skada kallas artrosen sekundär artros (Klässbo, 2007). Patofysiologi Vid artros sker en gradvis försämring av det ledbrosk som omger och kapslar in den drabbade leden. I artrosutvecklingen blir detta brosk urkärnat, grovt och sprött (Charlish, 2006; Ericson & Ericson, 2008). I leden som är angripen blir brosket förstört och som kompensation skapas tätare ben så kallad skleros under brosket och på ledkanten bildas extra benvävnad så kallade osteofyter. I kombination med detta bildas sprickor i brosket vilket skadar broskskiktet (Gregersen, 2006). Artrosutvecklingen kan beskrivas enligt följande graderingar. Grad 1: Broskets yttre skikt skadas. Grad 2: Djupare skada av brosket, dock ej friläggning av benet. Grad 3: Totalskada av brosk i belastande leder. Benförtjockning och förändring av ledprofilen förekommer. Grad 4: Totalförlust av brosk i större delen av leden, leden deformeras (FASS, 2008). Artros kommer vanligen smygande och utvecklas under alltifrån månader till år. Sjukdomen kan även utvecklas snabbare via kemisk påverkan eller skada på till exempel korsband. Vanliga symtom vid artros är smärtor och reducerad ledrörlighet. Smärtorna ökar vid ansträngning och kan även periodvis ge värk i vila. Lederna kan bli svullna, stela och ömma särskilt på morgonen eller efter en längre stunds stillasittande (Reumatikerförbundet, 2001). Smärtorna och stelheten kan under kortare eller längre perioder styra patientens liv. Ibland ger artrosen så stora problem att boendet behöver anpassas (Gregersen, 2006). Diagnos Det är viktigt att tidigt få en diagnos för att kunna göra det bästa av situationen. Diagnos ställs genom att patienten själv förklarar sina besvär, samt att läkaren gör en klinisk undersökning och eventuellt röntgen som kan påvisa förändringar av brosket (Reumatikerförbundet, 2001). Etiologi En specifik orsak till varför artros utvecklas finns inte. Globalt råder en stor oenighet angående hur artrosutvecklingen fortgår (Gregersen, 2006; Klässbo, 2007). Troligen är det flera olika orsaker som tillsammans bidrar till att artros utvecklas. Ärftlighet är en vanlig orsak till artros, procent av all artros har ärftliga orsaker. Artros drabbar både kvinnor och män, men efter 50 års ålder är det dubbelt så vanligt med artros hos kvinnor, förutom vid höftartros. Långvarig och upprepad tung belastning av viktbärande leder ökar risken för artros. Artros är vanligare inom vissa yrkesgrupper såsom lantbrukare, inom omvårdnadsyrken och byggnadsarbetare. Viss träning på elitnivå, såsom att spela fotboll, åka skidor och hoppidrott är andra faktorer som ökar risken för 6

8 ledbandsskador och meniskskador som är en orsak till utvecklingen av artros. Artros kan även uppkomma vid annan ledsjukdom och ledskada, till exempel benbrott genom leden. Andra riskfaktorer är hög ålder, övervikt, medfödda missbildningar eller efter en infektion. Alla dessa olika riskfaktorer påverkar varandra och ökar risken för artros (Reumatikerförbundet, 2001; Roos 2007; FASS, 2008). Behandling Det övergripande målet vid behandling av artros är smärtlindring samt bibehållning och/eller återställning av ledfunktionen. För att uppnå detta krävs att patienten får information angående sjukdomen och dess utveckling (FASS, 2008). Sjuksköterskan har här en viktig roll genom att samordna, informera och fungera som spindeln i nätet (Frostegård, 2006). Sjukgymnast och arbetsterapeut kan hjälpa till med övningar för att stärka och bibehålla ledfunktionen samt hjälpa till med hjälpmedel såsom toalettförhöjning och gånghjälpmedel (Ericson & Ericson, 2008). Vid knäartros har stödbandage visat god effekt. Vid långtgående artros kan insättning av protes lindra problemen (FASS, 2008). Cirka 10 procent av patienter med höftartros opereras med höftplastik 10 år efter diagnos fastställts (Klässbo, 2007). Egenvård Information om viktkontroll, träning och eventuellt rökstopp är viktig. Patienter som lagt på sig några kilo eller är överviktiga kan genom att gå ner något kilo underlätta för leden. Ett kilo minskar belastningen på knäet med fyra gånger. Träning förhindrar inaktivitet och stärker vävnaden och brosket runt leden. Träningen bör bibehålla eller öka konditionen, muskulatur, rörelseomfång och stabilitet (Klässbo, 2007; FASS, 2008). Kost Artros kan inte lindras av kosten men goda kostvanor kan bidra till mindre smärtor och stelhet. Vissa patienter kan genom förändrad kost reducera intaget av läkemedel. Det bästa sättet att få i sig nyttiga och viktiga födoämnen är att äta hälsosam och balanserad kost. Inledningsvis bör intaget av kolhydrater som finns i ex grönsaker, pasta och spannmål ökas. Kosten bör kombineras med fett- och sockersnål kost, ökat intag av frukt, grönsaker samt fågel. Intag av kalciumrik kost från tidig ålder stärker skelettet och förebygger uppkomsten av artros. Genom intag av till exempel mejeriprodukter får kroppen i sig kalcium men för att kalcium ska kunna absorberas krävs D-vitamin, något som kan tillgodoses genom intag av ex ägg, fet fisk och i viss mån spannmål samt via solexponering. D-vitamin är därför också en förebyggande åtgärd mot artros. Anemi är oftast kopplat till artros på grund av den kroniska sjukdomen och ett långvarigt intag av NSAID och med anledning av detta bör patienter med artros äta järnrik kost för att motverka anemi. Järn finns i till exempel sardiner, haricots vertebönor, linser och spenat. Järnupptaget kan förbättras genom intag av C-vitamin vilket artrospatienterna bör inkludera i kosten genom intag av frukt och grönsaker (Charlish, 2006; Reumatikerförbundet, 2001). Läkemedel Vid smärtlindring är paracetamol i full dos förstahandsvalet. Glukosamin kan ges till patienter med lätt-måttlig artros. Vidare ges NSAID, vilket kan ges i kombination med paracetamol. Vid svårare smärtor ges morfinliknande läkemedel vilka även kan kombineras med antingen paracetamol eller NSAID. Svåra smärttillstånd kan behandlas med starka opioider samt att kortisoninjektion kan övervägas vid inflammatoriska tillstånd i leden (FASS, 2008; Frostegård, 2006; Hedner, 2007). 7

9 Omvårdnadsperspektiv En person som drabbats av artros påverkas både fysiskt och psykiskt. Hur stora dessa påfrestningar blir är beroende av svårighetsgrad, personlighet och individens omgivning. Den minskade rörelsefriheten påverkar livskvaliteten och de vardagliga saker som tidigare gick snabbt kan nu göra ont och tar längre tid. Vilket i sin tur kan ge konsekvenser i relation till familj, samliv, vänner och arbetsliv. Ett dagligt intag av smärtstillande läkemedel hjälper många att fortsätta ett aktivt liv, medan andra tycker att de klarar sig bra utan läkemedel. Medicinsk behandling är inte det enda som kan öka livskvaliteten. Vad som kan öka livskvaliteten är individuellt, det viktigaste är att göra det som får en att må bra (Reumatikerförbundet, 2001). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska sjukvårdspersonal arbeta för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador ( 1). Sjuksköterskan ska uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt så möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder (Socialstyrelsen, 2005, s 11). Genom ökad kunskap och förståelse om patienternas upplevelser av artros kan personal inom hälso- och sjukvården bemöta och vårda dessa patienter väl. SYFTE Syftet är att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. METOD En systematisk litteraturstudie som baserades på studier med kvalitativa och kvantitativa metodansatser valdes då syftet var att studera patienters upplevelser av artros. Metoden i denna systematiska litteraturstudie vägleddes av Goodmans 7 steg, SBU (1993): Steg. 1 Precisera problemet för utvärderingen Syftet låg till grund för litteratursökningen och resulterade i att sökningen avgränsades. Patienters upplevelser av att leva med artros var fokus under datainsamlingen. Steg. 2 Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier Innan start av sökningen formulerades några inklusionskriterier: Artiklarna ska uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Willman et al (2006). Artikeln ska vara skriven på engelska och vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Artikelns abstrakt ska vara tillgängligt i databasen. Artiklarna ska vara kvantitativa och/eller kvalitativa. Studier ska baseras på den vuxna befolkningen i åldern 19 och uppåt. Artiklar med titlar som berörde medicinska och/eller kirurgiska behandlingar samt inte överensstämde med syftet exkluderades. Abstrakt innehållande pilotstudier och icke signifikanta siffror uteslöts. Begränsningar i tid gjordes endast i den manuella 8

10 sökningen, där artiklar publicerade innan år 2000 exkluderades. Titlar och abstrakt som sedan återstod efter exkludering av årtal granskades utifrån ovanstående inklusions- och exklusionskriterier. Steg. 3 Formulera en plan för litteratursökningen Följande fyra punkter bör ingå i planen för litteratursökning enligt Willman et al (2006): 1. Identifiera tillgängliga resurser Tillgängliga databaser identifierades via Malmö högskolas bibliotek. Ytterligare resurser var tillgång till hjälp av bibliotekarier och möjlighet att fjärrlåna artiklar via biblioteket. Begränsningar gjordes då budget saknades. Artikelsökningen som gjordes under projektplanen användes, då tidsåtgången endast var tio veckor. Engelska valdes för att språket behärskades samt att det är ett internationellt språk som merparten av forskningsresultaten är publicerade på. 2. Identifiera relevanta källor Relevanta databaser som användes till litteratursökningen var PubMed, Cinahl och PsycINFO. Manuell sökning via referenslistor från de utvalda artiklarna gjordes för att bredda och fördjupa sökningen. 3. Avgränsa forskningsproblemet och fastställ huvuddragen i sökningen Sökorden fokuserades på patienters upplevelser av artros för att besvara syftet. Alla typer av artros inkluderades för att kunna belysa olika upplevelser av sjukdomen. 4. Utveckla en sökväg för varje söksystem Sökord som användes var osteoarthritis, activities of daily living, patient, quality of life, experience och qualitative. Sökorden söktes därefter tillsammans i olika kombinationer med hjälp av AND och OR. Begränsningar som gjordes var links to full text, abstract, peer reviewed, English, humans och all adult 19+ years i olika variationer inom databaserna. Artros drabbar främst äldre människor därav gjordes sökning som inkluderade enbart människor över 18 år. MeSH-termer användes i PubMed och fritextsökning i Cinahl och PsycINFO. Sökord och begränsningar valdes för att finna relevanta artiklar till syftet. Steg. 4 Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna Under sökningen återfanns flera av artiklarna i mer än en databas. Artikeln som användes har endast registrerats som använd artikel i den databas den är tagen ifrån. Sökningen i databaserna gjordes först individuellt och därefter diskuterades sökresultaten gemensamt utifrån inklusions- och exklusionskriterierna i steg 2. PubMed Inledningsvis gjordes en sökning endast på osteoarthritis för att få en inblick i materialtillgången. Därefter gjordes sökning med kombinerade MeSH-termer vilket gav 390 träffar där titlarna lästes. Titlar som inte motsvarade inklusions- och exklusionskriterierna från steg 2 uteslöts. Abstrakt lästes på de 156 titlar som återstod. Hänsyn togs även här till kriterierna i steg 2 och 22 artiklar återstod att läsa. Dessa artiklar granskades enligt Willman et al (2006) och sju artiklar valdes ut. Ytterligare en sökning gjordes i PubMed som gav fyra träffar där samtliga titlar och abstrakt lästes. En artikel lästes och inkluderades. För en översikt se Tabell 1. 9

11 Tabell 1. Sammanfattning av litteratursökningen i PubMed Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Osteoarthritis Valda artiklar Osteoarthritis Osteoarthritis AND activities of daily living Osteoarthritis AND activities of daily living AND patient Osteoarthritis AND activities of daily living AND patient AND quality of life AND experience Links to full text, English, humans, all adult: 19+years Links to full text, English, humans, all adult: 19+years Links to full text, English, humans, all adult: 19+years Links to full text, abstracts, English, humans, all adult: 19+years Cinahl Sökning endast på osteoarthritis gav här 5492 träffar. Riktad sökning gav 14 träffar där samtliga titlar och abstrakt lästes. Efter reduktion via kriterierna i steg 2 återstod tre artiklar som lästes och en artikel valdes ut. För översikt se Tabell 2. PsycINFO Sökordet osteoarthritis gav 2803 träffar. Riktad sökning gav 91 träffar där samtliga titlar lästes. 16 abstract lästes och tre artiklar valdes för vidare granskning enligt kraven i steg 2. Slutligen valdes en artikel ut. För översikt se Tabell 3. Tabell 2. Sammanfattning av litteratursökningen i Cinahl Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Osteoarthritis Osteoarthritis AND patients Abstract available, peer reviewed, English, adult: years, years and Osteoarthritis AND patients AND quality of life Osteoarthritis AND patients AND (quality of life OR activities of daily living OR life experiences) years Abstract available, peer reviewed, English, adult: years, years and 65+ years Abstract available, peer reviewed, English, adult: years, years and 65+ years Valda artiklar 10

12 Tabell 3. Sammanfattning av litteratursökningen i PsycINFO Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Osteoarthritis Osteoarthritis AND patient AND activities of daily living English, human, 18+ years Osteoarthritis AND patient AND qualitative AND (activities of daily living OR quality of life) English, human, 18+ years Valda artiklar Manuell sökning En manuell sökning gjordes efter att sökningen i de tre databaserna var avslutad. Samtliga referenser i de 10 först utvalda artiklarna kontrollerades. Av dessa lästes samtliga 413 titlar och 56 titlar valdes ut utifrån kriterierna i Steg 2. Titlarna söktes i Samsök där 39 stycken hittades och samtliga titlar och abstrakt lästes. En artikel lästes och valdes. Steg. 5 Tolka bevisen från de individuella studierna Efter att titlar och abstrakt lästs återstod 29 artiklar som lästes var för sig. Dessa diskuterades sedan utifrån inklusions- och exklusionskriterierna där 11 artiklar valdes ut för kvalitetsbedömning. Bedömningen gjordes individuellt utifrån bedömningsmallen för studier med kvalitativ och kvantitativ metod, enligt Carlsson och Eiman (2003). Mallen modifierades genom att en bedömningspunkt som berör patienter med lungcancerdiagnos formulerades om till patienter med artrosdiagnos. Varje artikel sammanställdes sedan gemensamt och kvaliteten räknades ut i procent och grad, se bilaga 1 och 2. Enligt Willman et al (2006) indelas kvalitet på artiklar i tre grader. Grad I innebär procent, Grad II procent och Grad III procent. Artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie graderades till grad I och II, se bilaga 5. Steg. 6 Sammanställ bevisen Willman et al (2006) menar att artiklarna ska kategoriseras. Olika färger användes för att urskilja olika kategorier som sedan namngavs. Kategorierna blev följande: fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar. Smärta var genomgående i samtliga artiklar och utgjorde därför temat. Steg. 7 Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet Detta steg bearbetas i metod- och resultatdiskussionen samt leder fram till slutsatsen. RESULTAT Nedan redovisas resultatet från de 11 artiklarna utifrån tema och kategorier. Smärta återkommer i samtliga artiklar och utgör temat. Utifrån temat har fysisk 11

13 funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar bildats som kategorier. Smärta I den kvalitativa studien av Fujita et al (2006) var syftet att undersöka och beskriva artrospatienters upplevelser före och efter höftledsplastik. I studien ingick 20 patienter med artros som rekryterades från Saga University Hospital, Japan. Datainsamlingen skedde genom individuella semistrukturella intervjuer. Resultatet visade artrosutvecklingen i olika skeden. Tidiga tecken på artros var smärta vid kroppsrörelser och tunga lyft. Därefter upplevdes smärta under dagliga aktiviteter. Intervallerna mellan smärtattackerna upplevdes i detta skede som tätare och med längre tid för återhämtning. Senare tecken var att deltagarna upplevde kraftig smärta även under vila och hade sömnsvårigheter. Tankar på att genomgå höftledsplastik som behandlingsalternativ uppdagades då smärtan upplevdes som outhärdlig. Smärta förekom i hög grad hos patienterna och procent av patienterna i studien av Bellamy et al (1986) hade smärta dagligen eller varje vecka. I van Dijk et al (2008) graderade deltagarna sin smärta via en Visuell Analog Skala (VAS) och resultatet visade att medelvärdet var 4.81 (sd=2.56). It has been so hard because you are in so much pain and for the last month I have thought to myself that I now have no quality of life, I can t participate in anything, I can t go for a walk, I can t do anything, so why on earth do I need to wake up in the morning! (Sjöling et al, 2005, s 543). Fysisk funktionsnedsättning I studien av Fautrel et al (2005) var syftet att granska patienters situation av att leva med artros. Data samlades in genom frågeformulär och totalt personer ingick i studien. Över 80 procent av artrospatienterna rapporterade begränsningar i aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Patienterna i studien var mer begränsade jämfört med kontrollgruppen. I artrosgruppen berättade 61.1 procent av deltagarna att de hade rörelsebegränsningar utomhus och 12.8 procent inomhus. Artrospatienterna hade signifikant mer begränsningar vad gäller på- och avklädning (95% CI 1.6: ), hushållsstädning (95% CI 2.1: ) och inköp av livsmedel (95% CI 4.9: ). Begränsningar i utövandet av fritidsaktiviteter visades då procent av artrosdeltagarna hade begränsningar inom sportaktiviteter och trädgårdsarbete. Även van Dijk et al (2008) visade i sin studie att artrospatienter hade begränsningar i fysisk funktion. Enligt bedömningsformulären Short Form Health Survey 36 (SF-36) och Western Ontario and McMaster Universities Osteoarthritis Index (WOMAC) var medeltalet för fysisk funktion enligt SF-36, (sd=21.62) och (sd=17.76) enligt WOMAC på en skala mellan I Fautrel et al (2005) ingick deltagare som fortfarande var yrkesverksamma och bland dessa berättade 64.4 procent att de hade begränsningar på arbetsplatsen samt att 21.6 procent hade förlorat arbetsdagar på grund av artrosen. Detta bidrog till ekonomiska konsekvenser för deltagaren och dennes familj. I artikeln av Koyama et al (2007) var syftet att utvärdera hur patienter med höftartros som genomgick konservativ behandling upplevde svårigheter i det dagliga livet. Insamling gjordes via frågeformulär och journalinformation på 330 deltagare där 89 procent var kvinnor. De som medverkade hade antingen unilateral eller bilateral höftartros. Varje grupp var även indelad i fyra stadier av artros. Mer än 40 procent av deltagarna med höftartros upplevde svårigheter att göra vad de ville på grund av 12

14 höftledsproblem. I gruppen med unilateraldeltagare svarade, 43 procent av grad 2 och 50 procent av grad 4 att de hade svårigheter att göra vad de ville på grund av höftledsproblem. Siffror i bilateralgruppen var, 46 procent av grad 2 och 66 procent av grad 4. Samtidigt säger 46 procent av grad 4 patienterna i bilateralgruppen att de hade svårt att gå ut relaterat till sina smärtor. Mer än 50 procent i både uni- och bilateralgruppen upplevde svårigheter att måla tånaglarna (p<0.001), svårigheter att gå i önskvärd takt (unilateral p<0.01, bilateral p<0.001), problem att ta på och av skorna (p<0.001) samt svårigheter med trappgång (p<0.001) som vanliga problem i det dagliga livet. Signifikanta samband fanns med sjukdomsstadiet i både uni- och bilateralgrupperna (Koyama et al, 2007). I en studie av Heuts et al (2004) undersöktes hur smärtrelaterad rädsla påverkade de dagliga funktionerna hos 254 patienter med artros. För att kunna bedöma graden av smärta användes VAS och för att mäta rädsla för att röra sig användes en skala som heter Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK). Denna TSK-skala och smärtmätning av knä och höft (VAS) var signifikant associerat med daglig fysisk funktion (WOMAC) (p=0.001). En analys utan smärtmätning av knä och höft (VAS) visade fortfarande signifikanta skillnader av daglig fysisk funktion (p<0.001). Smärtmätningar av knä och höft (VAS) var signifikant associerat med svårigheter i daglig fysisk funktion. I managed to do jobs and housekeeping even though I experienced pain. I used to lean on the sink to do cooking, but I could not stand for an extended period because of pain. I had a difficulty in using the bathroom. I could not flex my right hip joint, and I had to remain halfstanding while urinating. (s 83) I studien av Bellamy et al (1986) var syftet att mäta artrospatienters obehag och handikapp samt att definiera den kliniska betydelsen. Sammanlagt 100 patienter svarade på frågor via face-to-face och telefonintervjuer. Studien visade att liggande eller sittande ställning gav minst smärta och ingen signifikant skillnad mellan könen påvisades. Större delen av deltagarna upplevde ledstelhet dagligen. På morgonen upplevde 47 procent stelhet efter uppvaknade och 73 procent efter längre perioder i liggande eller sittande ställningar under annan tid på dygnet. Medellängden för morgonstelhet var 14.5 minuter efter mätningar på en skala mellan minuter. I studien upplevde procent av respondenterna fysiskt handikapp dagligen eller veckovis främst genom svårigheter att gå i trappor, resa sig från sittande ställning, stående ställning, böjningar av kroppen, promenad och ta sig i och ur bilen. Deltagare i studien beskrev också att löpning på plant underlag, liggande och sittande ställning, förflyttning från säng till stol, bilkörning samt att gå in och ut ur duschen utgjorde minst handikapp. Ett återkommande problem bland deltagarna i studien av Sjöling et al (2005) var att smärta gav begränsningar i dagliga aktiviteter. Deltagare beskrev att saker som ger mening med livet har begränsats av handikapp och smärta. I artikeln av Fujita et al (2006) minskade deltagandet i aktiviteter i takt med att smärtan blev mer påtaglig. Deltagarna fick svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter såsom hushållsarbete och att gå ut. Smärtan gjorde det även svårt att sköta sin personliga hygien och använda sitt badrum. Studien av Kjeken et al (2005) beskrev att begränsningar i personlig hygien, hushållsarbete, fysisk rörlighet och att ha en aktiv fritid var problem vid handartros. Kjeken et al (2005) gjorde en tvärsnittsstudie som beskrev funktionella problem av handartros. Studien innefattade 87 kvinnor som gjorde en klinisk undersökning innehållande sjukdomsrelaterade faktorer och sociodemografiska uppgifter. Därefter 13

15 gjordes en hälsoenkät och intervjukompletteringar. Studien tog bland annat upp att rörelser med motstånd var smärtsamt både vad gäller grip- och knipövningar. Mätningar i studien visade att gripstyrkan var reducerad till mindre än 60 procent och den mest signifikanta skillnaden var gripstyrkan vid kniprörelse (p<0.01) och smärta under motståndsrörelser (p<0.01). Rörelser som att öppna flaskor och burkar samt vrida ur blöta kläder var de mest förekommande problemen. I artikeln av Fitzgerald et al (2004) var syftet att undersöka om preoperativa funktioner hos artrospatienter påverkade livskvaliteten en, sex och 12 månader efter ledplastik. Deltagarna var 222 stycken där 61 procent var kvinnor som fick svara på preoperativa frågeformulär och postoperativa telefonintervjuer. En del av studien jämförde kroppssmärta hos patienterna jämfört med den vanliga populationen i USA justerat via ålder och kön. Detta visade att patienterna med artros hade högre smärta jämfört med övriga populationen. Stora skillnader i kroppssmärta och fysisk funktion visades efter operation. Patienter med stort socialt stöd, var över 75 år, genomgick höftledsoperation och hade mindre preoperativ smärta bidrog till en bättre postoperativ smärtupplevelse. De som genomgick höftledsplastik rapporterade mindre smärta än patienter med knäledsplastik månad, ett, sex och 12 efter operationen (95% CI ). Patienter som genomgick bilateral ledplastik rapporterade sämre fysisk funktion (p=0.04) än de med ensidig ledplastik. Mindre preoperativ smärta och bättre fysisk funktion var starkt associerat med mindre postoperativ smärta (95% CI ). Den sista uppföljningen efter 12 månader visade att smärta (p<0.005) och fysisk funktion (p<0.0001) var signifikant bättre jämfört med övriga populationen. Patienter över 75 år hade större förbättringar i kroppslig smärta jämför med yngre patienter under en, sex och 12 månaders uppföljning (95% CI). Studien visar även att deltagare som var män, hade stort socialt stöd, gjorde unilateral plastik och hade bättre preoperativ fysisk funktion var associerat med bättre postoperativa resultat. Fitzgerald et al (2004) visar att patienter med BMI över 30 kg/m² hade mer preoperativ smärta än de med lägre BMI (p<0.05). Tyngre patienter upplevde sämre preoperativ fysisk funktion jämfört med patienter med lägre vikt (p<0.05). Patienter som genomgick knäledsplastik hade högre BMI (p<0.0001) men mindre preoperativ smärta (p=0.02) än patienter som genomgick höftledsplastik. Kvinnliga patienter hade signifikant mer kroppssmärta än män (p=0.002) enligt mätningar via SF-36. Kvinnor hade också signifikant sämre fysisk funktion jämfört med män (p<0.0001). van Dijk et al (2008) beskrev i sin studie prevalensen av komorbiditet hos 288 artrospatienter samt sambandet mellan komorbiditet, begränsning i aktivitet och smärta hos patienter med knä- och höftartros. Datainsamlingen gjordes via frågeformulär och olika tester till exempel Visuell Analog Skala (VAS). I två studier (Kjeken et al, 2005; van Dijk et al, 2007) visade antalet sjukdomar ett samband med begränsningar i aktiviteter. I studien av van Dijk et al (2008) fanns signifikanta samband mellan artrossjukdomens svårighetsgrad och den självuppskattade begränsningen i aktivitet enligt WOMAC och SF-36. Sjukdomens svårighetsgrad var också signifikant associerat med sämre fysisk prestationen under gångtestet. Patienter med större antal sjukdomar och svårighetsgraden på sjukdomen var associerat med större smärtupplevelser enligt VAS. Antalet sjukdomar och dess svårighetsgrad var associerat med mer begränsningar i aktivitet och smärta. Även fast signifikanta skillnader hittades utgjorde komorbiditet endast en liten del av begränsningarna i aktivitet (WOMAC, SF-36 och gångtest) och smärta (VAS). Inga skillnader i analysen mellan höft- och knäartros påvisades vad gäller komorbiditet och begränsningar i aktivitet. 14

16 Psykisk påverkan I Parmelee et at (2007) var syftet att undersöka det direkta och indirekta förhållandet mellan depression, smärta och fysisk funktion hos 369 äldre personer med knäartros. I denna longitudinella studie gjordes intervjuer och frågeformulär med uppföljning ett år senare. Deltagare med fler hälsoproblem (p<0.001) och sämre egenuppskattad hälsa (p<0.04) visade sig vara signifikant associerat med depressiva symptom vilket överrensstämde med uppföljningen. Studien visade också ett samband mellan utbildningsnivå och depression där deltagare med högre utbildning hade signifikant mindre depressiva symptom (p<0.02). Enligt Bellamy et al (1986) var frustration, irritabilitet och ångest de mest förekommande emotionella dysfunktionerna. Stressproblem, nedsatt egenkontroll och minskad känsla av välbefinnande var sällan förekommande problem. Efter exkludering av depression och minskad känsla av välbefinnande förekom känslomässig dysfunktion i hög grad bland deltagarna (73-98%). I Koyama et al (2007) svarade deltagare att det var smärtsamt att känna att sin fysiska kapacitet successivt försvann i takt med sjukdomsutvecklingen (p<0.001). Patienter som deltog i mer individanpassade aktiviteter rapporterade mindre problem med depression. Smärta och funktionshinder (p<0.001) var liksom smärta och aktiviteter i det dagliga livet (p<0.001) oberoende av depression. Uppföljning av studien visade att tilltagande hälsoproblem (p<0.009), minskning av aktivt deltagande (p=0.02) och aktivitetsbegränsningar (p<0.02) ökade de depressiva symtomen. Deltagare som fortsatte med sin favoritsysselsättning minskade de depressiva symtomen (p<0.02). Smärta, funktionshinder, aktivt deltagande och aktivitetsbegränsning var signifikant kopplat till depressiva symtom (p<0.001) (Parmelee et al, 2007). I Sjöling et al (2005) var syftet att undersöka livserfarenheter hos artrospatienter som var uppskrivna på väntelista för ledplastik av knä och höfter. I studien ingick 18 deltagare som intervjuades angående deras livssituation och erfarenheter av att leva med artros. Respondenternas fysiska och mentala tillstånd försämrades under den långa väntetiden och ledde till konsekvenser för många. Patienter beskrev hur deras svåra smärtor påverkade genom att begränsa dem i den grad att de knappt kunde göra någonting på egen hand. Detta resulterade i att de kände sig deprimerad och isolerad. Några deltagare upplevde att livet inte är värt att leva då smärta och handikapp förstörde deras självbild och fick dem att känna att de inte var en del av sin värld. Studien visade, att en störd självbild ledde till att patienterna kände sig stigmatiserade och utanför samhället. Detta i kombination med tankar på vad andra skulle kunna säga eller tänka när handikapp fanns ledde till en känsla av utanförskap och stigmatisering. Studien påpekade att detta kan ge upphov till depression och isolering. Depression och sömnkvalite var även signifikant associerat med trötthet enligt Zautra et al (2007). I Zautra et al (2007) jämfördes skillnader i daglig trötthet hos kvinnor med reumatisk artrit, artros och fibromyalgi. Studien innehöll 255 kvinnor varav 76 stycken hade artros. Studien visade att daglig smärta och måttlig smärta hade signifikanta samband med daglig trötthet (p<0.01). För att kunna mäta positiv eller negativ påverkan på trötthet fick varje deltagare i studien skriva ner tio adjektiv relaterat till humöret. De adjektiv som skattades högt ansågs vara kopplade till positiv påverkan och tvärtom. Positiv påverkan var associerat med mindre trötthet liksom att dagar med mer negativ påverkan var signifikant förenat med ökad trötthet. Eftersom smärta hade starkt samband med trötthet gjordes en ytterligare analys där resultatet visade att trötthet och smärta varierande mellan de tre diagnoserna. Fibromyalgipatienterna hade den högsta 15

17 nivån av smärta, artrospatienterna hade måttlig nivå och reumatisk artrit hade lägst smärtnivå. Figur 1. Variationer i daglig trötthet mellan patienter med reumatisk artrit, artros, fibromyalgi. Ur Zautra et al (2007, s 132) med tillstånd från IASP. RA= Reumatisk artrit, OA= Artros & FMS= Fibromyalgi Deltagare med artros hade inte samma samband mellan trötthet och dagliga variationer i smärta jämfört med de andra två grupperna. Patienter med artros och reumatisk artrit hade mindre variationer i sin dagliga trötthet jämfört med fibromyalgipatienterna. Slutligen undersöktes om skillnader i känslomässiga variationer påverkar tröttheten dagen efter. Patienter som upplevde svår smärta dagligen visade mer trötthet dagen därpå (p<0.01). Skillnader i trötthet hos artrospatienterna var likgiltiga för den enskilda individen och mellan olika individer i artrosgruppen. Signifikanta samband mellan trötthet, smärta och sjukdomsstadiet (p<0.001) visas i Koyama et al (2007). Sociala begränsningar I Sjöling et al (2005) beskrev många deltagare att stöd från omgivningen hjälpte dem på många sätt under väntetiden för ledplastik. Deltagare sa att familjen alltid betytt mycket, de fanns alltid där för att lysa upp i vardagen och skapade en mening med livet. Vissa deltagare deltog i olika sociala aktiviteter för att göra livet lättare att leva samt för att känna sig mindre isolerad. Flera patienter i studien beskrev möjligheten att trots sjukdomen leva fullt ut genom att göra det de klarade av eller hitta alternativa intressen. Deltagarna beskrev i studien att trots svårigheter att förflytta sig önskvärt, påverkade detta inte familj, socialt liv eller känsla av välbefinnande. Studien underströk också att arbetet var viktigt för att hantera smärta och handikapp under väntetiden. I studien av Koyama et al (2007) sa mer än 40 procent av de 330 deltagarna i unilateral (p<0.05) och bilateralgruppen (p<0.01) att de hade en känsla av att de lägger bördor på familj eller vänner. I unilateral- och bilateralgrupperna var varje undersökningspunkt signifikant relaterat till sjukdomsstadiet. Denna studie belyste även arbetslivet där 47 procent i grad 4 av bilateralgruppen svarade att de hade svårigheter att få jobb på grund av sjukdomen (p<0.001). I studien av Fujita et al (2006) hade många av deltagarna haltat sedan barndomen. När sedan artrossjukdomen blev mer uttalad kände sig många deltagare odugliga och ville inte gå ut. Ever since I was told at my place of work that I was limping, I never wanted to go out because I felt people would talk about my leg. (s 82) 16

18 Fujita et al (2006) visade i sin studie att när aktivitetsnivån ökade och deltagarna försökte finna sina sociala roller kände deltagarna av begränsningar i leden. Postoperativt kände deltagarna sig nöjda med resultatet, men en stark sorg av att ha förlorat sitt ben eller obehag av den konstgjorda leden visades. Känslan av obehag från protesen försvann med tiden och patienterna besvärades inte längre av den begränsade rörligheten, utan fick lättare för att utöva dagliga aktiviteter. I artikeln av Fitzgerald et al (2004) rapporterade patienter med stort socialt stöd genom att vara gift eller samboende att de hade större förbättringar i smärta under de tre uppföljningstillfällena. Stort socialt stöd associerades även med bättre fysisk funktion postoperativt. Operationen av total hip artroplasty (THA) möjliggjorde att patienterna kunde utföra hushållsarbete eller återvända till arbetet samt återfå sin sociala roll (Fujita et al, 2006). Upp till sex veckor efter ingreppet rapporterades stora förbättringar i smärta och det överensstämde med patienternas förväntningar (Fujita et al, 2006). Den kroniska smärtan försvann och det uppskattades bland patienterna. "Now that I do not have any pain at all, I do really appreciate THA. I am glad that I chose to undergo surgery. I am recommending THA to other people. No pain! Now, I am able to walk smoothly, and I have become cheerful. (s 83) DISKUSSION Nedan följer en diskussion som är uppdelad i metod- och resultatdiskussion. Metoddiskussion En systematisk litteraturstudie valdes då detta ansågs ge bäst resultat relaterat till tidsramen. För att styrka den vetenskapliga vikten användes ett systematiskt tillvägagångssätt där Goodmans sju steg från SBU (1993) användes. Metoden användes för att den är omfattande och minimerar riskerna för att exkludera viktig information när litteraturstudier skrivs. I steg ett preciserades fokus och syftet låg till grund genom hela datainsamlingen för att få relevant material. Under steg två valdes studiens inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar skrivna på engelska inkluderades då detta var ett språk som behärskades. Merparten av vetenskapliga artiklar är publiserade på engelska vilket gör det möjligt för stora delar av världen att ta till sig materialet. Genom att inkludera engelska artiklar har det varit möjligt att inkludera internationellt material från andra länder än Sverige. Artiklarna har även inkluderats för att resultatet varit likartat i samtliga artiklar. Detta tyder på att patienter som lever med artros upplever sjukdomen på liknande sätt och att artros utgör ett globalt problem. Det tyder även på en viss mättnad i materialet. Det är dock viktigt att poängtera att endast 11 artiklar har inkluderats och därför kan inga allmänna slutsatser tas. Under datainsamlingen gjordes ingen tidsbegränsning men detta resulterade trots allt i 10 artiklar som var publicerade år 2004 eller senare. Endast en artikel har inkluderats som är äldre än Detta kan tyda på att det är ett aktuellt forskningsområde men samtidigt på att sjukdomen artros inte uppmärksammats i samma omfattning tidigare. 17

19 Vid datasökningen skulle artiklarnas abstrakt vara tillgängligt i databasen. Genom att kunna läsa abstrakt tyder det på att artiklarna uppfyller kriterierna för en vetenskaplig artikel vilket var ett av inklusionskraven. Artiklar som saknade abstrakt exkluderades då detta kan tyda på att artikeln inte är vetenskaplig (Willman et al, 2006). Artiklar med icke signifikanta siffror uteslöts och detta kan ha bidragit till att viss relevant fakta kan ha uteslutits. Vid icke signifikanta siffror kan exempelvis rekommendationer ges angående metoder som bör avrådas. Detta kan vara av vikt inom hälso- och sjukvården för att kunna ge bästa omvårdnad (HSL 1982:763). Kvalitativa eller kvantitativa artiklar valdes för att svara på syftet. Vid inkludering av kvalitativa artiklar kunde intervjuer angående upplevelser hittas samt att de kvantitativa studierna med hjälp av mätresultat eller tabeller kan styrka de kvalitativa studierna. Studier som baserades på den vuxna befolkningen inkluderades då artros drabbar personer i vuxen ålder samt att allmänsjuksköterskan oftast arbetar med den vuxna befolkningen. Då syftet var att belysa upplevelser av artros valdes artiklar baserade på medicinska och kirurgiska behandlingar bort. Studiens inklusions- och exklusionskriterier kan ha bidragit till att vissa relevanta artiklar uteslutits. Däremot har inklusionskriterierna gjort det möjligt att få ett hanterbart material riktat mot syftet. I steg tre användes plan för sökningen som innehöll fyra steg från Willman et al (2006), detta användes för att strukturera upp sökningen. PubMed var den databas som först användes då den sedan tidigare var bekant. Vidare gjordes sökning i Cinahl och PsycINFO för att komplettera tidigare sökning samt att göra sökningen bredare och djupare. Samtliga databaser användes då de är inriktade på forskning inom omvårdnad, medicin och psykologi något som överrensstämde med syftet. Tidsramen på tio veckor gjorde att tidigare sökning från projektplanen användes. Sökorden fokuserades på patienters upplevelser av att leva med artros och dessa har sökts tillsammans med de inklusions- och exklusionskriterier som valts. Sökningen gjordes genom att använda AND och OR. I PubMed användes AND för att begränsa den stora tillgången och OR användes i Cinahl och PsycINFO för att bredda den lilla tillgången av material. I steg fyra gjordes datasökningen och flera av artiklarna återfanns i mer än en databas. Detta tyder på en viss tyngd i denna systematiska litteraturstudie men samtidigt kan det bero på en brist i val av sökord. Problem under sökningen var att vissa artiklar inte hittades i fulltext eller kostade. Dessa artiklar exkluderades automatiskt då ingen budget fanns att tillgå. Dessa artiklar kan ha varit relevanta för syftet och detta kan ha påverkat resultatet. Dock hittades en artikel som fjärrlånades via Malmö Högskola. MeSH-termer har använts i PubMed för att få den rätta benämningen på sökorden. I Cinahl och PsycINFO fanns inte denna möjlighet varvid frisökning användes. Efter sökningen i de tre databaserna gjordes en manuell sökning för att fördjupa och inkludera ytterligare relevanta artiklar. I den manuella sökningen gjordes en tidsbestämning där artiklar publicerade tidigare än år 2000 exkluderades. Detta gjordes för att återigen få ett hanterbart material. Då ett stort utbud av färska artiklar som var relevanta till syftet hittades, valdes tidigare artiklar att exkluderas i den manuella sökningen. Få artiklar hittades i den manuella sökningen, något som kan förklaras av att många av artiklarna som inkluderades var färska artiklar. Detta kan tyda på att artiklarnas referenser bygger på tidigare artiklar publicerade innan år I steg fem tolkades bevisen från de 29 artiklarna och det gjordes genom individuell granskning. Därefter diskuterades 11 artiklar fram utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Dessa 11 artiklar kvalitetsbedömdes först individuellt och därefter sammanställdes resultatet tillsammans. Individuell granskning bör eftersträvas för att säkra kvaliteten så kallad triangulering (Polit et al, 2006). Bedömningen gjordes utifrån 18

20 ett modifierat bedömningsprotokoll från Carlsson & Eiman (2003). Bedömningspunkt gällande patienter med lungcancerdiagnos modifierades till patienter med artrosdiagnos. Det utarbetade bedömningsprotokollet modifierades för att bedömningen av artiklarna skulle bli rättvis. Modifieringen borde inte ha påverkat resultatet då syftet inte var att undersöka lungcancer. Artiklar som inkluderats i litteraturstudien har kvalitetsgrad I (80-100%) och II (70-79%) vilket innebär artiklar med hög eller medelkvalitet. Artiklar med medelkvalitet har inkluderats då de i procenttal ligger mycket nära grad I (<76%). Anledningen till att vissa artiklar graderats i grad II var bland annat otydlig metod- och bortfallbeskrivning samt att egenkritik och felkällor endast utgjort en liten del av diskussionen. Redan innan kvalitetsbedömningen ansågs artiklarna ha hög kvalitet och detta kan har bidragit till en viss överskattning av artiklarna. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i studien. Kvantitativa artiklar användes för att de anses ha högre värde. I kvantitativa artiklar redovisas resultatet i siffror vilket minskar risken för feltolkning. I kvalitativa artiklar läggs fokus på att beskriva upplevelser och erfarenheter och dessa artiklar inkluderades för att kunna belysa patienters upplevelser av artros genom intervjuer och citat (Polit et al, 2006). Endast tre kvalitativa artiklar har inkluderats och detta kan utgöra en brist på patienters egna upplevelser av artros. Då de kvantitativa artiklarna mätt upplevelser och dessa överensstämt med de kvalitativa bör resultatet trots allt anses trovärdigt. I steg sex ska bevisen sammanställas. Genom att markera de som hör ihop med varandra med olika färger i texten uppkom olika kategorier. Kategorierna namngavs till smärta, fysisk funktionsnedsättning, psykisk påverkan och sociala begränsningar. Temat blev smärta då det var övergripande i alla kategorierna. Med olika färger och kategorier blev det lättare att sammanställa resultatet. Kategorierna bygger på uppfattningar av artiklarnas resultat vilket kan ha bidragit till en viss feltolkning. Artiklarnas metoder Endast de artiklar som anses ha kunnat påverka resultatet i litteraturstudien har tagits upp till diskussion nedan. I studierna av Fujita et al (2006) & Sjöling et al (2005) var 18 respektive 20 deltagare inkluderade. Urvalet kan anses för litet men enligt Polit et al (2006) finns där inga bestämda regler för hur urvalsstorleken ska vara i kvalitativa studier. Urvalet är beroende av bland annat syftet med studien och kvaliteten på deltagarna. Trots det låga urvalet har materialet inkluderas då de kan anses som mättat eftersom artiklarna är kvalitativa och data har samlats in genom intervjuer. Ett frågeformulär som använts i tidigare studier har brukats i studien av Fautrel et al (2005). Frågeformuläret är dåligt beskrivet vilket kan påverka trovärdigheten i studien. Eftersom frågeformuläret har använts tidigare bör det dock anses som relevant och artikeln kan därför anses som trovärdig. Fitzgerald et al (2004) har i sin studie använt preoperativa frågeformulär och postoperativa telefonintervjuer för att samla in data. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom olika insamlingsmetoder använts. Telefonintervjuer kan ge möjlighet att mer exakt uttrycka sig och den som intervjuar kan bekräfta eller ge möjlighet för patienten att förklara sig. Viss feltolkning kan också förekomma i materialet då skrivna svar och intervjuer kan tolkas olika. 19

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Förstå din hunds. Ledhälsa

Förstå din hunds. Ledhälsa Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas

Läs mer

Prosit! Artros = ledförslitning?

Prosit! Artros = ledförslitning? Prosit! Årets värsta influensatid tycks vara här. Var och varannan människa ligger hemma i feberfrossa eller går omkring och nyser och snorar. För att klara sig undan ska man vara extra noggrann med hygienen.

Läs mer

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet 5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information! ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros

Patientinformation. Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Patientinformation Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Glucosamine ratiopharm används för att lindra symtomen vid mild till måttlig knäledsartros. Kanske har du

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

När din hund får artros

När din hund får artros ELIXIR När din hund får artros Box 334, 192 30 Sollentuna. Tel. 08-623 64 40. Fax 08-623 64 80 2 Det vanligaste ledproblemet hos både människor och djur Ungefär en av fem hundar anses lida av artros. Ofta

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Ett liv i rörelse för hund och katt

Ett liv i rörelse för hund och katt Ett liv i rörelse för hund och katt För inköpsställen samt ytterligare information, besök Aptus hemsida: aptuspet.com Tuggbitarna innehåller: Glukosamin hydroklorid av högsta kvalitet (99% renhetsgrad).

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten Inledning Denna genomgång hade som syfte att uppskatta de ekvianalgetiska

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Ett liv i rörelse för hund och katt

Ett liv i rörelse för hund och katt Ett liv i rörelse för hund och katt 2 Produkter som ingår i Aptus gröna serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt djurs

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Leva med Fabrys sjukdom. Tips om hur du kan leva ett hälsosamt liv med Fabrys sjukdom

Leva med Fabrys sjukdom. Tips om hur du kan leva ett hälsosamt liv med Fabrys sjukdom Leva med Fabrys sjukdom Tips om hur du kan leva ett hälsosamt liv med Fabrys sjukdom Inledning Läkare kan numera göra mycket för att behandla Fabrys sjukdom och förbättra patienters symtom, livskvalitet

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer