MR-säkra devicer livsviktigt Jeff Burrows förklarar varför SID 4

Transkript

1 nr ETT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE Medtronic 60 år SID 3 Tryggare patienter med nytt system för neurostimulering SID Snabb rehabilitering med Longitude SID MR-säkra devicer livsviktigt Jeff Burrows förklarar varför SID 4 1

2 E LEDARE: REIDAR GÅRDEBÄCK 2008 Den 2 januari anställdes den ett - hundrade medarbetaren i Medtronic AB Produktsortiment utökas med insulinpumpar genom ett företagsförvärv. 29 personer arbetar nu på Medtronic AB. Vad har motiverat dig i ditt arbete på Medtronic? 1999 Medtronic väljer att stå på egna ben och Medtronic AB bildas. Nu ingår också behandlingar för kärlsjukdom, smärta samt ryggrads - sjuk domar. Antalet anställda är 18 personer. E 15 ÅR 1991 Företaget Medtronic Vingmed AB bildas. Verksamheten består i att driva försäljning och distribution av företrädesvis pacemakers och hjärtklaffar och företaget har 8 anställda. Reflektioner över samarbete och utveckling i samband med jubileum Det är med glädje som jag välkomnar er till Medleys första nummer detta år då Medtronic fyller 60 år! Under dessa 60 år har vi gått från att vara ett pacemakerföretag till att erbjuda behandlingar för ett spektrum av kroniska sjukdomstillstånd. Men denna resa har vi inte gjort på egen hand utan tillsammans med er och era kollegor runt om i världen, ett samarbete som naturligtvis har varit oerhört viktigt för oss. Patient fokuset har hela tiden varit den röda tråden i Medtronics historia och återspeglas i företagets mission som är desamma sedan 1960; att lindra smärta, återställa hälsa och förlänga liv. Expansionen av Medtronic har krävt omfattande forsknings- och utvecklingsarbete och vi investerar givetvis fortlöpande inom det området då produktcyklerna blir allt kortare inom all teknisk utveckling. I dagsläget är två av tre produkter som vi säljer lanserade under de senaste två åren. Men produktutvecklingen har genomgått en förändring under åren; från att ha varit inriktad enbart på teknik kan vi nu se att mjukare parametrar som kommunikation och integrering med annan teknik blivit alltmer betydelsefulla. Genom den senaste utvecklingen inom telefonuppkoppling och trådlös kommunikation har diagnostisering på distans, något som länge varit en framtidsvision, blivit verklighet. Datasvar om patienters tillstånd kan nu skickas till mobiltelefoner eller direkt från patienten till sjukhusen med hjälp av vår produkt CareLink Network, ett system som monitorerar patienter i hemmiljö. Denna fjärruppföljning ger inte bara tidsvinster för sjukvårdspersonal och patient utan förhöjer även livskvaliteten genom säkerheten till snabba svar vid symtom. Ett annat område som nu tilldelas extra resurser är aktiviteter för samverkan mellan Medtronics olika affärsområden. Målet med det är att harmonisera kommunikationen mot patienter och kunder i en tid då vi vet att sjukvårdens krav på oss kommer att öka. I takt med att befolkningen åldras stegras sjukvårdsbehovet. Denna utveckling kommer att utmana sjukvården som i sin tur kommer att ställa högre krav på företagens kapacitet att tillhandahålla effektiva behandlingar. Det här kommer också leda till ett ökat krav på kommuner och landsting. Enligt Ulf Persson, professor vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet samt vd på Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, behöver landstingen stärka sin kompetens kring hälsoekonomi för att kunna göra de utvärderingar som krävs inför upphandlingar idag. Sammanfattningsvis kan man väl säga att effektivisering och hälsoekonomi ligger i tiden för alla oss som jobbar inom sjukvårdssektorn och att vi på Medtronic står väl rustade med nya tidsbesparande och samhällsekonomiska produkter. sida 3 sida 8 sida 9 Medtronic 60 år! I år fyller Medtronic 60 år! Från att ha startat som ett pacemakerföretag 1949 i USA har Medtronic idag ett brett sortiment av medicinteknisk utrustning i mer än 120 länder. Här är några viktiga milstolpar som tagit företaget dit det är idag Medtronics produkter börjar säljas på den svenska marknaden genom en distributör, Vingmed Ett service-center öppnas på Amsterdams flygplats Shiphol då Medtronic börjar växa internationellt, främst i Europa Högkvarteret flyttas från garaget till en stor lokal i St. Anthony Village i Minneapolis 1960 Earl Bakken fick rättigheterna till att tillverka och sälja implanterbara pacemakers. Earl skriver ner Medtronics mission : att lindra smärta, återställa hälsa och förlänga liv, som är densamma än idag. E 12 ÅR E 12 ÅR Eva Clausson, Sr Product and Clinical Specialist CRDM, 15 anställningsår Den utveckling som företaget har genomgått och som hela tiden pågår. När jag började här satt vi i en villaliknande byggnad med en trädgård där man kunde plocka äpplen och körsbär till eftermiddagsfikat. Väldigt familjärt och en oerhörd kontrast till det superproffsiga företag som Medtronic är idag. Under min tid här har jag hela tiden fått lära mig nya saker och ta del av nya indikationer och produkter. Pia Hedén Finnhammar, Marketing Manager Pumps Neuromodulation, 12 anställningsår Då företaget har förändrats kontinuerligt under den tid jag arbetat här har jag hela tiden fått möjlighet att utvecklas. En annan orsak är att jag älskar att jobba med pumparna och nervstimulatorerna och den nytta de gör för patienterna. Sist men inte minst har jag också funnit min underbara man här Earl Bakken uppfann den externa pacemakern. Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på medley@medtronic.com för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medley- prenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: medley@medtronic.com Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom Medtronic Inc grundades i Minneapolis i USA av Earl E. Bakken och hans svåger Palmer J Hermundslie. Det hela började i ett garage i nordöstra Minneapolis, där de båda männen reparerade sjukvårdsutrustning. Martin Holmstrand, Regional Field Trainer CRDM, 12 anställningsår Medtronics mission ligger väldigt nära mig. Det finns ett genuint fokus och intresse på att förbättra livet för människor och för mig är det nödvändigt att känna det engagemanget för att hålla min egen entusiasm för jobbet vid liv. Inom det område jag arbetar med; hjärtats rytm, är det kontinuerliga lärandet mycket viktigt. Det är helt enkelt roligt att arbeta när man aldrig kan bli fullärd. 2 3

3 E JANUARIMÖTET E JANUARIMÖTET Ska testchock ges under ICD-implantation eller inte? Hela systemet måste konstrueras, testas och godkännas för att MR-säkerhet ska uppnås. Är det verkligen nödvändigt att testa ICD:ns funktion (så kallat defibrilleringstest) under en implantation genom att ge en testchock? Det finns många som menar att detta är onödigt. Inför Januarimötet hade kardiologerna Carl-Johan Höijer, Lunds Universitetssjukhus, och Steen Pehrson, Rigshospitalet i Köpenhamn, åtagit sig uppgiften att granska litteratur och gängse praxis för att se vilka argument som talar för respektive emot defibrilleringstest vid implantation. Under mötet ledde de båda en paneldiskussion där Carl-Johan iklädde sig rollen som motargumen tatör medan Steen talade för testets existens. Noteras bör att rollerna inte nödvändigtvis speglar de bådas personliga åsikter. Defibril leringstestet går till så att när ICD:n och elektroden är på plats provoceras ett kammarflimmer fram hos patienten via en särskild program - mering. Därefter observerar man hur ICD:n hanterar situationen till exempel om ICD:n kan detek tera kammarflimret och om den kan leverera en chock som konverterar till normal rytm. I Danmark har alla fem implanterings center som standard att göra defibrilleringstest under operationen, säger Steen. På Lunds Universitetssjukhus har vi slutat att utföra testerna standardmässigt på alla patienter, säger Carl-Johan. Ett fåtal patienter är det dock nödvändigt på. Här följer de huvudargument som Steen och Carl-Johan hittat för respek tive emot att testet ska utföras. Ordförklaring : störning i hjärtrytmen som leder till medvetslöshet inom några få sekunder och om behandling uteblir kan tillståndet leda till döden Defibrilleringströskel: den energi som krävs för att bryta ett kammarflimmer Carl-Johan Höijer E Med dagens moderna system är chansen nittiofem procent att chocken ska fungera utan test. Därför tillför testet väldigt lite. Riskerna att inte kunna häva kammarflimret som vi orsakat, även om de är väldigt små, motiverar till att inte göra testet. E Det finns ingen egentlig defibrilleringströskel utan det är en sannolikhetskurva. Ju högre energi du har desto större sannolikhet har du att lyckas. Om du ger en chock med hög energi så har du nittio procent chans att lyckas. Största anledningen till att ICD:n missar är slumpen. E Tester som görs på operationsbordet med sövd patient sker under optimala förhållanden. Forskning visar att när patienten är ute i verkligheten lyckas ICD:n som bäst i åttio-nittio procent av fallen med första chocken. Bara det att patienten står upp kräver mer energi av chocken än när denne ligger ner. E Det står inte i internationella guidelines att defibrilleringstest ska utföras. VS steen pehrson E I nästan alla studier som dokumenterat ökad överlevnad med ICD har implantatören använt defibrilleringstest vid implantation. E Vissa patienter får ett mer effektivt ICD-system om en testchock ges under operationen. Hos ungefär fem procent implanteras ett system som under ett test inte kan konvertera ett kammarflimmer. I dessa fall har man möjlighet under operationen att göra någon form av förbättring och ge patienten ett bättre system. E Om implantatören ger en testchock och utför vissa typer av test har man möjlighet att se vilken defibrilleringströskel patienten har. Sedan kan ICD:n programmeras så att den första chocken ger en mindre energimängd än maximum. En mindre energimängd är inte lika skadligt för cellvävnaderna, uppladdningstiden blir kortare och batteriet sparas. E Tillverkarna av ICD:er rekommenderar att defibrilleringstest görs. E I Danmark finns det en äldre rapport (guide line) som rekommenderar defi bril leringstest. MR-säkra devicer så blev Medtronic först i världen Jeff Burrows, Medtronic USA, hävdade bestämt under Januarimötet att man ska vara mycket försiktig vid MR-undersökning av patienter som saknar MR-godkända devicer. Var femte minut i Europa nekas en patient MR-undersökning på grund av att han eller hon har en implanterbar kardiologisk device. Över 60 miljoner MR-undersökningar görs varje år över hela världen samtidigt som cirka en miljon människor implanteras med devicer. En studie visar att en läkare begär MR-undersökning för 17 procent av pacemakerpatienterna inom tolv månader från implantationen. Myndigheter världen över anser inte att MR-scanning är säkert för device patienter. Flera missöden har inträffat varav några med dödlig utgång. Medtronic har under de senaste åren gjort en omfattande satsning på att ut veckla ett MR - säkert system (MR-conditional). Jeff Burrows från Medtronic i USA har lett projektet. Från Medtronics sida har vår inställning varit att hela systemet måste konstrueras, testas och godkännas för att MR-säkerhet ska uppnås, säger Jeff Burrows. Det räcker inte med att till exempel elektroden och pacemakern var för sig är MRgodkända. Jag hävdar bestämt att man ska vara mycket försiktig med att dra slutsatser från mindre studier som säger att MR-undersökning har liten eller ingen inverkan på patienter med kardiologiska implantat. Omfattande utvecklingsarbete Det 65 man starka utvecklingsteamet startade med att noggrant undersöka MR-miljön. De karak täriserade den elektromagnetiska miljön i en mängd MR-utrustningar från olika tillverkare innan om - designen kunde börja. Vi studerade fälten och deras inverkan på devicens funktion när den blivit implanterad. Därefter följde en process där vi utförde ändringar i devicen och elektroden. När vi sedan hade en prototyp tillgänglig startade en serie rigorösa test av det nya systemet i MR-miljö. Testen avslöjade flera systempåverkningar så att vi fick gå tillbaka och modifera konstruktionen ytterligare. Studie verifierade MR-säkerhet Längs vägen utvecklade teamet ny testutrustning och metoder som tillåter test medan MR-utrustning scannar aktivt. Detta är en extrem elektromagnetisk miljö där vanlig testutrustning inte ger tillförlitliga resultat. Medtronic gick sedan vidare med omsorgsfulla test på hundar innan man slutligen utförde en kontrollerad och randomiserad klinisk humanstudie. Produktmodifieringar som ger MR-säkerhet E I den nya EnRythm MRI SureScan pacemakern har hårdvaran modifierats för att minimera energin som överförs genom elektroden och pacemakerns anslutning. Det elektriska brus som uppstår inne i en MR-utrustning kan få vanliga pacemakers att misstolka signaler och ge felaktig behandling eller ingen behandling alls. Medtronics nya MR-säkra pacemaker innehåller en funktion SureScan som temporärt ändrar devicens funktion så att den kan arbeta säkert trots den störningsfyllda miljön. E Devicen innehåller en märkning som syns vid röntgenundersökning som visar att den är MR-godkänd (MR-conditional). Elektroderna, CapSureFix MRI SureScan, har bland annat modifierats så att risken för överhettning i elektrodens inre ledningssystem under en MR-undersökning har minimerats givetvis utan att begränsa förmågan att ge terapi. Efter den lyckade studien kunde vi till slut lansera världens första MR-säkra pacingsystem EnRythm MRI. Läkare och deras patienter bör inte acceptera något mindre än ett system som är omsorgsfullt utvecklat och testat för MR-säkerhet. 4 5

4 E JANUARIMÖTET E JANUARIMÖTET Läkarna i USA sitter inte och tittar på vad som är bäst för samhället utan det gäller väldigt primärt vad som är bäst för den egna patienten. Kristina Eklund, Socialstyrelsen Socialstyrelsen svarar på frågan: Vad gör socialstyrelsen för att riktlinjerna efterlevs? Riktlinjer för ICD-implantationer skillnad i efterlevnad mellan Sverige och USA USA har tio gånger högre implantationsfrekvens, säger Ulrika Birgersdotter-Green. Ändå når man inte ens upp till hälften av vad riktlinjerna föreskriver. De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården är inte normerande på det sättet så att vi kan tvinga landstingen att följa dem, säger Kristina Eklund, projektledare på Socialstyrelsen. Däremot så kommer vi med en fördjupad uppföljningsrapport till våren som kan kasta nytt ljus över riktlinjerna och hur de efterlevs. I riktlinjerna ingår ett fyrtiotal indikationer och det är dessa vi i första hand koncentrerar oss på att följa upp. Vi tar in stora mängder med registerdata från olika kvalitetsregister, bland annat svenska ICD- och pacemakerregistret. Rapporten kommer att visa både på huvudmannanivå (landstingen) och kliniknivå vad som har hänt utifrån de här indikatorerna. Vi kommer inte att kunna fånga resultaten av riktlinjerna från 2008 i den här uppföljningen eftersom de data vi arbetar med är äldre. Inom hjärtsjukvården finns det många kvalitetsregister med bra data. Det är dock mycket data som ska hanteras och det finns en del metodologiska problem att ta hänsyn till till exempel en del av kvalitetsregistrens tekniska lösningar. Därför kan vi inte säga hur ofta vi kommer att följa upp på det här sättet. I uppföljningen analyserar vi data lite djupare än tidigare, tittar på bakgrunder och ser vad som är rimliga målnivåer. Vad är befogat utifrån den vetenskap som finns och hur ser de internationella referenserna ut? Vi försöker åskådliggöra vad dessa data egentligen innebär. Tanken är att informationen ska vara enkel att ta till sig så att man kan använda den i sitt regionala utvecklingsarbete. I februari förra året fick Sverige nya riktlinjer för hjärtsjukvården där det bland annat blev lättare att ta ställning till om en patient ska ha ICD (implanterbar defibrillator) eller inte. Enligt kardiologen Fredrik Gadler, ansvarig för det svenska ICD- och pacemaker registret, uteblev den förväntade ökningen av ICD-implantationer under Ökningen blev istället närmast marginell med ett snitt för landet på fem procent. Riktlinjer i USA slår igenom snabbare Under Medtroncis kardiologiska Januarimöte berättade Ulrika Birgersdotter-Green, professor i medicin på kardiologenheten på UCSD (University of California San Diego), om hur man ser på rikt linjer i USA. Hon är chef för pacemaker- och ICD-enheten sedan tio år. På UCSD lägger vi in cirka 300 devicer per år varav hälften är pacemakers och resten ICD:er och CRT:n, säger Ulrika. På UCSD och i USA överhuvudtaget går vi väldigt mycket på publicerade riktlinjer. De riktlinjer vi nu följer publicerades i maj 2008 av American Heart Association. Det ska väldigt mycket till för att en patient som möter riktlinjerna inte ska få en ICD. I statistiken ser vi att Sveriges implantationsfrekvens för ICD:er ligger på 56 per miljon invånare medan USA:s är 600. Orsakerna till den högre frekvensen är att riktlinjer etableras oftare i USA och att när vi väl har fått dem finns det en väldig strävan hos alla kardiologer att följa dem. Riktlinjerna är också betydligt bredare än i Sverige och tyngdpunkten i USA ligger på primärprevention. De flesta patienter som får ICD i USA får det som primärprevention. Bara hälften av målet nått trots högre frekvens En vanlig kritik mot USA är att ICD:er läggs in för att läkare tjänar på det. Om man tittar på Kaisersjukhusen i USA där läkarna får vanlig lön och inte tjänar på implantationerna så ser man att deras implantationsfrekvens också är betydligt högre än Sveriges cirka 500 per miljon invånare. Det är väldigt sällsynt att en patient i USA inte får en ICD på grund av att det inte finns betalningsmöjligheter. Den stora anledningen till att en patient inte får en ICD är att den inte kommer så långt som till en kardiolog utan behandlas i primär vården. Det tror jag är ett stort problem även i Sverige. Trots att USA har markant mycket högre implantationsfrekvens så når vi ändå inte ut till alla patienter som möter indikationerna. Flera större studier bara under det senaste året har visat att inte ens 50 procent av alla de som möter indikationerna för CRT i USA får det. Samhällsansvar går ut över patienten Jag har en känsla av att många läkare i Sverige känner ett samhällsansvar och med det kommer konflikter som kan vara problematiska när det gäller den enskilda patienten. Den överväldigande majori teten av läkarna i USA sitter inte och tittar på vad som är bäst för samhället utan det gäller väldigt primärt vad som är bäst för den egna patienten i ögonblicket. Det finns inte den där skuldkänslan gentemot samhället att man måste se vad som är kostnadsmässigt bäst för samhället. Ordförklaringar: CRT: Biventrikulär pacebehandling för patienter med hjärtsvikt och ventrikulär dyssynkroni. Genom att både höger och vänster kammare stimuleras elektriskt kan hjärtats sammandragningsmönster normaliseras. Primärprevention Förebyggande användning av ICDbehandling, dvs patienten har inte haft ett hjärtstopp men löper hög risk för livshotande rytmstörningar Axel Bergh, Landstinget Västra Götaland Inom region Västra Götaland håller vi på att bygga upp en rutin (så kallat ordnat införande) för att införa de nationella riktlinjerna för ICD- och pacemakerimplantationer, säger Axel Bergh, chef för den strategiska utvecklingsenheten på hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hur viktiga är den här typen av riktlinjer för sjukvården? Jag tycker det är en oerhört lovande utveckling med de nationella medicinska riktlinjerna där man gör en ordentlig analys av kunskapsläget utifrån vad vetenskapen säger. Det är en mycket viktig bit i kunskapsspridningen inom svensk hälso- och sjukvård. Landstinget svarar på frågan: Vad blir konsekvenserna av riktlinjerna för Landstinget? Enligt Fredrik Gadler är det önskvärt med en central budget som kliniken kan göra avräkningar emot? Det är den typen av frågor som diskussionerna inför ett ordnat införande berör. Om inte regionen skjuter till ekonomiska medel, måste det göras plats för metoden inom en klinik, och det kan vara betungande. Vi jobbar på båda fronterna i diskussionerna runt ordnat införande. Vad innebär arbetet konkret? I riktlinjerna beskrivs vad vårdkostnaderna är för att införa den nya tekniken. Därigenom kan vi räkna ut merkostnaderna som kommer när vi tar tekniken till oss. Sedan måste vi titta på vad kliniken vinner på att fasa ut gamla behandlingsmetoder om de nya börjar användas. Om det visar sig att blir en kostnad kvar måste vi se om regionen har möjlighet att ställa upp resurserna som krävs. Vi behöver diskutera detta och sedan ställa det i relation till andra angelägna önskemål inom psykiatri, allmänsjukvård, etcetera. Slutligen ger program- och prio riteringsrådet ett förslag till våra beslutande politiker om hur vården ska rangordnas. 6 7

5 E JANUARIMÖTET I studien har vi beräknat den årliga besparingen i vårt upptagningsområde till euro per patient. Landstingen måste anpassa sin budget Användandet av implanterbara ICD:er har ökat kraftigt, både primär- och sekundärpreventivt, sedan ett flertal randomiserade studier visat devicernas effektivitet för att förhindra plötslig hjärtdöd, säger Paavo Uusimaa. Enligt internationella riktlinjer ska ICD-patienter följas upp med 1 4 månaders intervall beroende på patientens device modell och kliniska status. Detta leder givetvis till ett ökat tryck på uppföljande kliniker. Vi ville se om ett internetbaserat fjärruppföljningssystem kunde vara ett väl fungerande alternativ till tidskrävande och kostsamma sjukhusbesök. Studien omfattade 41 patienter varav över 90 procent av dessa upplevde att CareLink var enkelt att använda. Man ska då också ha i åtanke att vanan att använda teknik normalt sett brukar vara lägre högre upp i åldrarna. Vad det gäller läkarna så upplevde dessa att systemet är enkelt eller väldigt enkelt att hantera. Paavo Uusimaa, kardiolog vid Uleåborgs Universitetssjukhus Finsk studie visar: CareLink är kostnadseffektivt och enkelt att använda Paavo Uusimaa, kardiolog vid Uleåborgs Universitetssjukhus, redovisade under Januarimötet resultaten i en finsk studie kring användandet av Medtronics fjärruppföljningssystem CareLink. Signifikant mindre tidsåtgång För patienterna innebar fjärruppföljning betydligt mindre tidsåtgång jämfört med sjukhusbesök (6,9 ± 3,7 vs. 391 ± 282 min). Även läkarna lade ner signifikant mindre tid på uppföljning (8,4 ± 4,5 vs. 25,8 ± 17,0 min). Det bör dock noteras att sjukhuset i Uleåborg har ett stort upptagningsområde som kan jämföras med några av de nordligaste sjuk husen i Sverige. Patienternas resväg i studien var i medeltal 130 ± 95 km. Under studieperioden inträffade 18 oplanerade uppföljningar där orsaken löstes utan att patienten behövde åka in till sjukhuset. I bara 2 av 137 fall upplevde läkarna att ett sjukhusbesök skulle ha gett dem mer information om patienten och devicefunktionen. I båda fallen berodde det på att det inte var möjligt att fjärravläsa stimulerings tröskeln. Studien visar på kostnadseffektivitet I studien har vi beräknat den årliga besparingen i vårt upptagningsområde till euro per patient. Om vi för över de siffrorna på västra Europa där implantationsfrekvensen är 160 ICD:er per miljon invånare skulle det ge en årlig besparing för sjukvården på miljoner euro det vill säga om alla de nya ICD-patienterna fjärruppföljs med CareLink. Mer information om CareLink hittar du på: Ordförklaring ICD: Implantable Cardioverter defibrillator. En ICD är en teknisk apparat som kan avgöra när ett hjärta drabbas av en hjärtrusning och då avge en elchock för att normalisera hjärtrytmen. Stimuleringströskel: den lägsta stimuleringsenergi som ger upphov till ett hjärtslag. Fjärruppföljningssystem CareLink: CareLink Network är ett internetbaserat system som gör det möjligt att följa upp och kontrollera Medtronics hjärtimplantat ifrån patientens hem. Nya ICD:er med tröskelvärdesmätning Sveriges Kommuner och Landsting har tagit ett lovvärt initiativ genom att beställa den utredning som kom fram till att hälsoekonomiska analyser kan och bör göras även för medicinska metoder och tekniker. Nu gäller det att förankra det tänkandet på regional och lokal nivå. Det får inte vara budgetperspektivet som bestämmer vilken teknologi som ska användas. Regioner och landsting måste hitta sätt att förändra sin budget så att den blir så hälsoekonomisk som möjligt. Så säger Ulf Persson, professor vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet samt vd på Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE. Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, och Socialstyrelsen drivs helt av samhällsekonomiska perspektiv i sina beslut och riktlinjer, men har ingen budget att ta hänsyn till. Landstingen har ansvar för att hålla sina budgetramar. Landstingen får allt mer förståelse för hur TLV tänker. De får ta del av ansökningarna om subventioner och under sekretess yttra sig före beslut. Det förekommer också många diskussioner om hur TLV:s beslut ska implementeras. Landsting måste hitta sätt att förändra sin budget så att den blir så hälsoekonomisk som möjligt. Utveckla kompetens Ulfs förhoppning är att allt fler landsting beslutar sig för att bilda utvärderingsorganisationer och anställa hälsoekonomer för att utveckla kompetens inom området. Syftet är att kunna använda det material som föredömligt tas fram nationellt och anpassa det till lokal och regional nivå. Resultatet från hälsoekonomiska studier är inte alltid lätt att ta till sig. Det skulle vara bra med samordning av utvärderingsverksamheten, kanske SKL kunde bereda frågor med hjälp av en serviceorganisation med kompetens som inte varje landsting har möjlighet att bygga upp. Målet är förstås att ge landstingen möjlighet att hushålla med resurserna genom att anpassa budgeten enligt de hälsoekonomiska rönen och lägga pengarna där de ger bäst effekt. Efterfråga analyser Av någon anledning har hälso- och sjukvården i Sverige inte efterfrågat analyser av medicinska hjälpmedel och tekniker. Det är ett lovvärt initiativ av branschorganisationen SKL att beställa utredningen om detta. Rapporten innehåller ett antal goda exempel, som ska underlätta för landstingen att övergå till ett mer hälsoekonomiskt tänkande. Det finns minst olika produkter inom området medicinska metoder och tekniker, att jämföras med ungefär läkemedel. Vissa av produkterna kostar inte mycket eller har kort livslängd. Det innebär att det skulle vara omöjligt att kräva samma hälsoekonomiska analyser för dem som för läkemedel. Men viktiga och dyra produkter samt läkemedelsnära produkter bör definitivt genomgå en hälsoekonomisk analys, eftersom de får stora ekonomiska konsekvenser. Det finns ofta mycket evidens och underlag, så det skulle inte vara några svårigheter att göra studierna bara de efterfrågas av sjukvårdens huvudmän och producenter. Professor Carina Blomström-Lundqvist Enligt en kommentar från Carina Blomström- Lundqvist, professor vid kardiologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, blir CareLink ännu effektivare i och med Medtronics nya ICD:er; Consulta och Secura. Dessa kan automatisk mäta och visa värden för stimuleringströskel. Automatiska tröskelmätningar har inte funnits i ICD:er tidigare, utan endast i pacemakers, säger Carina Blomström-Lundqvist. Tack vare att de nya ICD:erna nu också automatiskt kan ge oss tröskelvärdena kan vi göra en fullständig ICD-kontroll på distans. Vi har nu möjlighet att utnyttja CareLinks funktionalitet ännu bättre och kan även glesa ut återbesöken ytterligare, framför allt för patienter med primärpreventiva ICD:er. Färre återbesök och fullständig ICD-kontroll via fjärr avläsning är två stora fördelar som jag ser det. Ulf Persson på IHE hoppas att regioner och landsting ska utveckla sin kompetens inom området hälsoekonomi. 8 9

6 Färre operationer och tryggare patienter: Nytt förbättrat system för neurostimulering För att ge patienten goda förutsättningar krävs en systematisk utbildning, och i vissa fall utbildas även de närstående. Det gäller att förmedla kunskap och därigenom skapa trygghet. Nu finns de nya uppdaterade systemen Activa RC och PC för permanent elektrostimulering av hjärnan, så kallad Deep Brain Stimulation (DBS), tillgängligt för implantation. Parkinsons sjukdom, essentiell tremor och olika former av dystonier är exempel på svåra rörelserubbningar där patienter får mycket goda effekter med DBS. Med den nya generationen stimulatorer kan patienten själv ladda batteriet och i vissa fall även styra stimuleringen med en patientkontroll. Anna Lena Törnqvist, sjuksköterska, utbildar sina patienter för att skapa trygghet. Activa RC är liten och nätt och mycket lätt att jobba med vid implantationen. Överläkare Bård Lilleeng (mitten ovan) på Rikshospitalet i Oslo var först i norden med att implantera nya Activa RC. Redan den 29 oktober 2008 genomfördes den första implantationen i norden av Activa RC rechargable cell, på Rikshospitalet i Oslo. Det var överläkare Bård Lilleeng som genomförde implantationen på en patient med Parkinsons sjukdom. På Rikshospitalet har man under de senaste 15 åren genomfört i snitt 40 implantationer om året. Activa RC är liten och nätt och mycket lätt att jobba med vid implantationen. Vi använder samma operationsteknik som tidigare vid implantat av neurostimulatorer. Men eftersom snittet blir betydligt mindre än med den förra generationen neurostimulatorer minimeras risken för komplikationer och infektioner för patienten, berättar överläkare Bård Lilleeng. Den nya stimulatorn har flera fördelar jämfört med den äldre versionen: Activa RC är mindre och det uppladdningsbara batteriet behöver inte bytas förrän vart nionde år. Det betyder färre opera tiva ingrepp och färre sjukhusbesök, vilket ger högre livskvalitet och en tryggare tillvaro för patienten. Dessutom kan patienten när som helst avläsa batterikapaciteten och enkelt ladda stimulatorn själv. Att som patient styra stimuleringen via en självkontroll passar inte alla. Patienter med kognitiva problem ska inte ladda eller programmera själva. Möjligheten med självkontroll kommer främst att erbjudas patienter med tremortillstånd, avslutar Dr Lilleeng. Den nya generationen neurostimulatorer stärker patientens autonomi För att patienten ska få så god hjälp som möjligt av neurostimulering krävs ett långsiktigt engagemang. Anna Lena Törnqvist, sjuksköterska på Universitetssjukhuset i Lund, har många års erfarenhet av detta. Från att ha varit skeptisk till neurostimulering där patienten styr över en del av behandlingen via självkontroll är hon nu helt övertygad om de goda effekterna av att patienten själv kan ändra DBS-inställningarna. En helhetsbild av patienten avgör om han eller hon är en lämplig kandidat för implantation av neurostimulering. Anna Lena följer patienten preoch postoperativt, testar stimuleringen och programmerar de elektroniska parametrarna. Det är viktigt att ta hänsyn till patientens medicinering då läkemedel och neurostimulering i de flesta fall är kompletterande terapier. Vid programmeringen ställer jag in gränsvärden för högsta och lägsta volt med säkerhetsmarginaler där den undre och övre gränsen ligger innan för den terapeutiska nivån så att medicinering och ström tillsammans ger patienten optimal lindring av symtomen, säger Anna Lena. Med nya Activa PC primary cell, kan man programmera grupper av inställningar, som innebär att stimu leringen kan flytta mellan olika poler vid olika symtom. Och patienten kan enkelt ändra tillbaka till de gamla inställningarna om hon märker att den ursprungliga inställningen var mer effektiv. Uppföljning av patienten är viktig för bra behandlingsresultat En av de stora vinsterna med den nya generationens neurostimulatorer är att patienten själv kan se vilken inställning de ändrar till. Patienten gör enkelt sina ändringar genom att hålla självkontrollen mot dosan som är inopererad nedanför nyckelbenet. Efter genomförd förändring bekräftar kontrollen att ändringen är genomförd, vilket utesluter mycket oro och många samtal till behandlande läkare eller sjuksköterska. Den trådlösa patientkontrollen innebär att patienten kan ta ett större ansvar och påverka sin behandling, vilket stärker patientens autonomi. Eftersom man påverkar hjärnan med stimuleringen tycker de flesta patienter till en början att det låter lite läskigt. Då är det viktigt att avdramatisera. Jag trycker särskilt på att man inte kan göra någon skada eller göra fel. För att ge patienten goda förutsättningar krävs en systematisk utbildning, och i vissa fall utbildas även de närstående. Det gäller att förmedla kunskap och därigenom skapa trygghet, berättar Anna-Lena. Det är upp till patienten att bestämma om hon vill ha möjlighet till självprogrammering. Innan ansvaret för kontrollen läggs över på patienten måste denne behärska tekniken fullt ut. Att noga följa upp patienten postoperativt under en lång tid är en förutsättning för behandlingen. Det är sällsynt att patienter inte klarar av att programmera själva. Den 3 november 2008 genomfördes den första implantationen i Norden av Activa PC på universitetssjukhuset i Lund. Fakta: Activa RC och PC För patienter som lider av Parkinsons sjukdom, essentiell tremor eller dystoni och som inte får tillräcklig god effekt av medicinering är Deep Brain Stimulation (DBS) en kompletterande behandlingsform. Activa -systemet är permanent elektrostimulering i hjärnan via implanterade elektroder som blockerar överaktivitet i vissa områden i hjärnan. Elektroderna ansluts till en nervstimulator som är implanterad nedanför nyckelbenet. Nu lanseras två nya system, Activa RC (rechargable cell) och Activa PC (primary cell). Båda systemen innehåller nya programmeringsmöjligheter och patientkontrollen har försetts med en display så att patienten kan se vilken inställning som är aktiv. Det uppladdningsbara batteriet i Activa RC har en garanterad livslängd på 9 år

7 Normalt är vårdtiden för Onnis typ av skada en till två veckor. Med den här metoden kan patienterna gå hem efter tre dagar. Lovande alternativ till öppen teknik: Perkutan kotfixering med Longitude Bilder från röntgengenomlysningen som visar de fyra skruvarna och de två stagen som fixerar två av Onnis ländkotor under läketiden. Onnis tid efter fallet E Den 8:e november trillade Onni ner från trädet hemma i trädgården. Tre dagar senare opererade Rune honom i Göteborg. Hade Onni varit göteborgare eller kommit direkt till Göteborg hade han fått gå hem på tredje dagen. Nu fick Onni ytterligare fem dagars eftervård i Borås, hans hemsjukhus. Efter tio veckor har normalt en kotfraktur som Onnis läkt och cirka fyra månader efter operationen togs stag och skruvar ut. Onni fick åka hem samma dag. Onni Luukkonen föll sex meter och fick en fraktur på andra ländkotan. Rune Hedlund, professor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, gjorde en perkutan kotfixering på Onni med Medtronics minimalinvasiva fixeringsteknik Longitude. Med Longitude kan operationen utföras helt utan att ha sönder intilliggande vävnader, trasa sönder mjukdelar och lossa muskulatur, säger Rune. Därigenom behålls muskelfunktionen, vilket Onni har direkt nytta av under sin rehabilitering. Han kommer igång direkt och slipper vara tvungen att ta det lugnt tills mjukdelsskadan efter operationssåret har läkt. Normalt är vårdtiden för Onnis typ av skada en till två veckor. Med den här metoden kan patienterna gå hem efter tre dagar. Stagen tas ut rörligheten behålls Onnis ländkotor stabiliserades perkutant med fyra skruvar och två stag via sex små instickshål. Genom de nedre fyra hålen sattes skruvarna fast i kotkropparna och därefter fördes stagen in genom de översta hålen. Vi tror att slutresultatet blir bättre i och med att inte mjukdelarna skadas på samma sätt som vid en öppen operation. Tidigare opererade vi in stag som satt för resten av livet en steloperation. Nu tar vi ut stagen och patienten behåller rörligheten i ryggen. Stagen och skruvarna tas bort efter fyra månader. Varje instickshål sys med två stygn. Även om Onni, som var en av de första fallen, sövdes under ingreppet så kan ingreppet framledes sannolikt ske under lokalbedövning och tar cirka 45 minuter. Bättre slutresultat och snabbare REHABILITERIng Vid den här typen av skador vet vi att läkningen inte alltid sker till besvärsfrihet. Cirka 25 procent av patienterna tvingas byta arbete efter en kotfraktur behandlad med traditionell öppen steloperation eller med enbart korsett. Genom Longitude tror jag att vi kan stabilisera ryggen så att den läker i ett bra läge utan att skada mjukdelar och därigenom få ett bättre slutresultat med bibehållen rörlighet. I de sju fall vi hittills gjort har operationerna gått väldigt bra och patienterna har rehabiliterats fortare än när vi fick öppna patienterna och frilägga muskulaturen. Jag uppskattar att patienterna kommit i gång dubbelt så snabbt. Minimalinvasivt fördel vid multitrauman Man ska ha klart för sig att Longitude är en ny metod den verkar dock mycket lovande och ser ut att fungera bra, säger Rune. För oss har det varit lämpligt att börja tillämpa den på kotfrakturer där vi kan se direkta vinster som kortare vårdtid, kortare rehabilitering, minimal mjukdelsskada av själva ingreppet och troligtvis bättre slutresultat. Vi ser att metoden också kan innebära stora fördelar för multipelskadade patienter det vill säga patienter med till exempel kombinerade buk-, bröst-, skall- och ryggskador. Det är en mycket stor fördel att kunna fixera svårt skadade patienter på ett snabbt och effektivt sätt utan att öppna dem för mycket. Det är alltid en risk när man får många skador att hela kroppen sviktar. Den minimalinvasiva tekniken gör att vi snabbt kan fixera ryggfrakturen utan att vi tillfogar ytterligare skador under själva fixeringen. Vi kommer att utvärdera metoden och göra flera studier under de närma ste åren. Jag är väldigt tacksam över att jag kommit på benen så snabbt. Första veckan efter operationen åt jag värktabletter, men under de tre veckorna som gått sedan dess har jag inte känt någon smärta i ryggen. Ordförklaringar Minimalinvasiv: en behandlingsmetod som utförs genom ett litet hål i huden för att undvika betydande ryggradsexponering och muskelavskalning. Snabbt på fötter igen Man kan säga att det gick åt skogen, fast det var i trädgården, säger Onni lite skämtsamt. Jag skulle kapa grenar från en stor bok jag har på tomten. En gren föll på en annan gren som slog tillbaka och fick mig att falla. Tursamt nog landade jag på gräsmattan. Jag är väldigt tacksam över att jag kommit på benen så snabbt. Första veckan efter operationen åt jag värktabletter, men under de tre veckorna som gått sedan dess har jag inte känt någon smärta i ryggen. I påsk ska jag till släkten i Kuusamo och åka skoter med mina barnbarn. Det ska bli skönt. Jag bor i ett gammalt hus som jag håller på att renovera, men jag har lovat min son att vänta med det tills efter sommaren. Träden får dock någon annan ta hand om i fortsättningen. RUBRIK TILL FAKTARUTA E Den 8:e november trillade Onni ner från trädet hemma i trädgården. Tre dagar senare opererade Rune honom i Göteborg. Hade Onni varit göteborgare eller kommit direkt till Göteborg hade han fått gå hem på tredje dagen. Nu fick Onni ytterligare fem dagars eftervård i Borås, hans hemsjukhus. Efter tio veckor beräknas Onnis kotfraktur ha läkt och cirka fyra månader efter operationen tas stag och skruvar ut. Onni kan sedan åka hem samma dag Onni fick en kotfraktur efter ett fall. Med minimalinvasiv teknik gick rehabiliteringen fortare än det normalt skulle ha gjort

8 Ny polymer i läkemedelsavgivande stent Kostnadseffektivt Iwar Sjögren har samlat data sedan 1992 och kan se kostnaden för varje enskild utförd procedur. Han konstaterar att kostnaden per patient är lägre nu och att han kan se att DES är klart kostnadseffektivt. Jag använder DES i de flesta fall; små kärl, på diabetiker, kroniska ocklusioner, långa kärl, vid bifurkationer och alla områden med hög restenosfrekvens. Även i vengraft, registren talar för att det är lämpligt även om det inte finns publicerade data. Vid korta stenoser i mycket stora kärl spelar det mindre roll vad man sätter in. Mer forskning behövs Iwar påpekar att det finns områden där kostnadseffektiviteten inte har påvisats i studier, men där han ändå i många fall använder DES. Det gäller till exempel akuta hjärtinfarkter, patienter som står på Waran samt äldre patienter. Om teorierna runt Resolute stämmer blir det mycket intressant. Man kan fråga sig vad den låga inflammatoriska risken skulle kunna få för betydelse. Kan man till exempel ersätta den dubbel behandling med trombocythämmare som vi regelmässigt ger idag med en enkelbehandling? Enbart på vår klinik skriver vi ut mediciner för 3,6 miljoner kronor varje år för säkerhets skull. Tänk om de pengarna skulle kunna användas till annat? Hälsoekonomi är ett område där Iwar efterlyser insatser för att höja kompetensen. Det har gjorts en del, men resultaten tolkas olika. Det blir alltmer viktigt med hälsoekonomi för att vi ska veta hur den begränsade mängden pengar ska fördelas. Man kan fråga sig om kvalitetsjusterat levnadsår, QALY, är rätt begrepp att använda, med mortalitet som den klart viktigaste komponenten. Restenos har mycket låg inverkan på QALY, men för individen är det nog så allvarligt. Medtronics forskare har tagit fram en unik polymer för det läkemedelsavgivande stentet Resolute. Materialet är speciellt utformat för att passa i kranskärlen; det ska inte skapa inflammation i kärlet och det ska avge läkemedel under lång tid. De första tvåårsresultaten har nu presenterats och är mycket positiva. Iwar Sjögren, överläkare på coronar-pci-lab på kardiologiska kliniken, Falu lasarett, är en välkänd förespråkare av läkemedelsavgivande stent, DES (drug-eluting stent). Enligt hans bedömning är det lämpligt att använda sådana i mellan 40 och 60 procent av alla fall ännu mer om priset är det rätta. Många läkare i Sverige har fortfarande en mycket avvaktande hållning, i genomsnitt används DES till bara ungefär 30 procent. I Falun använder vi DES till ungefär 80 procent, vilket också är en andel som är vanlig internatio nellt. Med den prisbild vi har lyckats få på de fyra olika fabrikat vi använder är det helt klart kostnadseffektivt. Intressant utveckling Iwar är mycket intresserad av utvecklingen av nya polymerer för stenten och har bland annat fört diskus sioner med Medtronics forskningsingenjörer. Den nya polymeren som används till Resolute är intressant. Vid tester har den uppvisat den allra lägsta inflammationsrisken. Teoretiskt pekar allt i rätt riktning. Om samma resultat kan visas i register och större studier är det mycket positivt. Han påpekar att de första tvåårsdata från kliniska studier som nyligen presenterats är på ett för litet underlag för att kunna dra några större slutsatser. Säkerheten måste komma i första hand och det är rimligt att kräva att mellan och patienter ingår i studierna. När säkerhetsaspekten är uppfylld måste effektivitet kunna uppvisas och först därefter spelar priset en roll. På marknaden finns många högkvalitativa stent som är väldokumenterade och visar mycket låga restenossiffror. Det är bra om det är flera aktörer, då blir det en sundare marknad och förhoppningsvis bättre priser. Iwar konstaterar att många trivs med Medtronics stent för att de är framkomliga, samt att Resolutes drog är från en välkänd familj. Det gör att vissa användare väljer att snabbare gå över till Resolute. Unik polymer Resolute bygger på samma plattform som Endeavor samma koboltlegering och samma mängd av läkemedlet zotarolimus. Polymeren Bio Linx är den stora skillnaden. Den är speciellt framtagen av Medtronic för att kunna avge läkemedel under en längre tid och för att vara biokompatibel, på sikt ska den även kunna användas för läkemedel som specialanpassats för varje patient. Polymeren består av flera lager. Hydrofoba komponenter gör att drogen avges under längre tid, ungefär ett halvår. Ytan som ligger an mot kärlet är hydrofil, vilket medför att materialet är biokompatibelt med minimal risk för inflammation, endotelet fungerar normalt och risken för tromboser är låg. De prekliniska studierna på Resolute visar tydligt att inflammationsrisken är mycket låg, vilket tyder på hög biokompatibilitet. Studierna visar också höga nivåer av proteinet enos, vilket tyder på att kärlens endotel fungerar. Samma slutsats kan dras av att ACH-exponering (acetylkolin) medför dilatation av kärlen, i stället för konstriktion som skulle vara fallet om endotelskiktet vore skadat eller inflammerat. De kliniska studierna har påbörjats och nyligen presenterades tvåårsdata för 130 patienter. Av dessa har endast två drabbats av restenos (1,5 %) och ingen har fått stenttrombos. Resultatet pekar mot hög säkerhet och effektivitet. Flera studier pågår och sammanlagt mer än patienter beräknas ingå i dessa. Ordförklaringar Polymer: en plast, en jättemolekyl uppbyggd av enkla organiska molekyler Hydrofoba: "vattenskyende", som olja på vatten Hydrofila: "vattenälskande", tar upp vatten Om teorierna runt Resolute stämmer blir det mycket intressant. Man kan fråga sig vad den låga inflammatoriska risken skulle kunna få för betydelse. Kan man till exempel ersätta den dubbelbehandling med trombocythämmare som vi regelmässigt ger idag med en enkelbehandling? Enbart på vår klinik skriver vi ut mediciner för 3,6 miljoner kronor varje år för säkerhets skull. Tänk om de pengarna skulle kunna användas till annat? Iwar Sjögren på kardiologiska kliniken i Falun följer intresserat Medtronics utveckling av en ny polymer för läkemedelsavgivande stent

9 Den mindre diametern innebär att fler yngre patienter, framför allt kvinnor som ju har mindre kärl, kan behandlas på ett säkrare sätt eftersom stentgraftet är bättre anpassat till deras aorta. Mitralisplastik gör patienten besvärsfri Vid läckage i mitralisklaffen är plastikoperation numera förstahandsval och att sätta in protes alternativ nummer två. Operationen innebär i de flesta fall att patienten är botad för överskådlig framtid. Håkan Roos är specialistläkare vid kärlkirurgiavdelningen och Karin Zachrisson är överläkare på interventionsenheten på uro-gastro-kärlsektionen vid röntgenavdelningen, båda på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Bredare utbud av thorakala stentgrafter Endovaskulär behandling är oftast förstahandsvalet vid ett thorakalt aortaaneurysm. Traumapatienter med aortaskador behandlas i princip alltid endovaskulärt om det är möjligt, säger Karin Zachrisson och Håkan Roos på Sahlgrenska universitetssjukhuset. På Sahlgrenska universitetssjukhuset utförs ungefär 75 implantationer av endovaskulära stentgrafter varje år. Av dessa är ett tjugotal thorakala, det vill säga stentgraftet implanteras i den del av aorta som finns i bröstkorgen. De thorakala ingreppen sker vanligen på äldre patienter med aneurysm eller dissektioner. Patienten följs i regel av kärlkirurgen under en längre tid och när kärlets storlek överstiger en viss diameter, vilket gör att rupturrisken ökar, görs ett planerat ingrepp. Endovaskulär behandling är i princip förstahandsval för alla thorakala patienter, eftersom öppen kirurgi medför större risker. Det enda undantaget är om det inte finns någon lämplig plats för infästning av stentgraftet före eller efter det sjuka kärlavsnittet eller om en dissektion är omfattande och för nära hjärtat, då öppen kirurgi alltid måste genomföras. En mindre grupp är traumapatienter, det brukar röra sig om mellan fem och åtta sådana patienter per år. Till övervägande delen är det yngre patien ter som kommer in akut efter exempelvis en trafik olycka. Vid trauma planerar vi alltid för endovaskulär behandling om möjligt. Ibland krävs att vänster arteria subclavia, kärlet till armen, stängs vilket gör att en bypass kan behövas, förklarar röntgenläkaren Karin Zachrisson och kärlkirurgen Håkan Roos. Akutlager viktigt Akut endovaskulär behandling med stentgraft kan i den äldre patientgruppen bli aktuell vid akuta komplikationer till aortadissektion, såsom blödning eller organischemi. Traumapatienter behandlas naturligtvis alltid akut. Det är nödvändigt att vi har ett akutlager av stentgrafter i flera storlekar så att vi kan behandla de patienter som kommer in, säger Karin och Håkan. Valiant i ny storlek Medtronics thorakala stentgraft Valiant finns i längder från 100 upp till 227 millimeter och med diametrar mellan 24 och 46 millimeter. Nu lanseras Valiant även i diameter 22 millimeter. Tillgång till den mindre diametern innebär att fler yngre patienter, framför allt kvinnor som ju har mindre kärl, kan behandlas på ett säkrare sätt eftersom stentgraftet är bättre anpassat till deras aorta. Samarbete mellan avdelningar Stentgraftverksamheten handläggs av interventionsenheten på röntgen. Patienterna behandlas i nära samarbete mellan kärlkirurg, thoraxkirurg och röntgen. Ingreppen utförs idag på röntgenavdelningen, men förhoppningen är att de inom kort kan utföras i en hybridsal på operationsavdelningen. Implantationen utförs oftast av ett operationslag bestående av en kärlkirurg, en radiolog och två röntgensköterskor. Denna teambildning är grunden till ett välfungerande samarbete kring patienten. Ordförklaring Endovaskulär behandling: operativt ingrepp i blodkärl där den plats i kärlet som skall behandlas nås via kärlets hålrum (lumen). Stentgraft: ett polyesterrör täckt av ett självexpanderande metallnät (nitinol). Stentgraftbehandling: Stentgraftet sätts inuti det skadade blodkärlet. Det förs in i kroppspulsådern via ljumskpulsådern under röntgengenomlysning. På så sätt bildar stentgraftet en ny bana för blodet och exkluderar därmed aneurysmet. För bara några decennier sedan medförde en läckande mitralisklaff att patienten utvecklade avancerad sjukdom; förstoring av vänster kammare och förmak och så småningom högt tryck i lungkretsloppet. Nu när mitralisplastik kan utföras med relativt stor säkerhet kan patienten erbjudas operation tidigt i förloppet, innan hjärtat blivit påverkat av sjukdom. Carsten Lührs, överläkare och verksamhetschef vid thoraxkirurgiska kliniken i Lund, har gjort många mitralisoperationer. Anledningen till att vi i första hand väljer att reparera mitralisklaffen är att geometrin förändras när man sätter in en protes, vilket kan påverka kammarens funktion. Det är också bra att inte behöva sätta in så mycket främmande material och därmed slippa infektionsrisk och livslång medicinering. Vad är fel? Det finns två huvudsakliga anledningar till läckage i mitralisklaffen. Dels kan det vara fel på vänsterkammaren, exempelvis efter hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, som orsakar förändrad geometri eller förstoring av öppningen som klaffen sitter i. Dels kan det vara fel på själva klaffen eller de trådar, chordae, som håller fast den. I båda fallen kan läckaget ge symtom som andfåddhet eller hjärtklappning. Om läckaget upptäcks tidigt, ibland av en tillfällighet i samband med läkarundersökning, kan det behandlas innan patienten fått särskilt mycket symtom. Hur reparerar man? Om felet sitter i kammaren räcker det oftast med att suturera fast en ring för att stödja upp muskulaturen runt mitralisklaffen. Om det i stället är klaffen eller chordae som behöver åtgärdas handlar det om svårare reparationer, som dessutom nästan alltid kompletteras med en ring. Det vanligaste är att mittpartiet på det bakre klaffseglet lossnat från trådarna eller trådarna blivit för långa, så att seglet prolaberar in i förmaket. Den mittersta Det är som ett konsthantverk, man kan läsa en del i läroböcker men mycket handlar om att få en känsla för hur det kommer att fungera sedan när hjärtat rör sig. tredjedelen av klaffen tas bort och en ny byggs av resterande delar. Riktigt avancerat blir det om både bakre och främre klaffen har förlängda eller lossnade trådar och det finns mycket vävnad på klaffarna. Förutom plastik på klaffarna ersätts trådarna av goretexsuturer. Det gäller att få riktig symmetri i det man bygger om och att trådarna blir lagom långa. Toleransen är någon millimeter, men inte mer. Det är som ett konsthantverk, man kan läsa en del i läroböcker men mycket handlar om att få en känsla för hur det kommer att fungera sedan när hjärtat rör sig. Det krävs en viss volym för att behärska tekniken och därför är det några få kirurger på varje hjärtklinik som specialiserar sig på mitralisplastik. Ringar och band De ringar eller band som sätts in vid plastikoperationen finns i många olika varianter för olika typer av problem. Vissa är helt stela medan andra är mjukare och mer flexibla. Kliniken har ett visst sortiment i lager. Se produkten i bild på sidan 23. Carsten Lührs vid thoraxkirurgiska kliniken i Lund har utfört många plastikoperationer på mitralisklaffar

10 Nationella Diabetesregistret är unikt i världen Nationella Diabetesregistret (NDR) är en databas som är unikt stor i världen vad det gäller mängden information om upprepade mätningar på samma individer. Registret är främst ett förbättringsverktyg för den enskilda kliniken men tack vare dess omfattning är det intressant för kommande studier. Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare och överläkare på Diabetes Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset E NDR är ett nationellt kvalitetsregister vars syfte är att förbättra diabetesvården, säger Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare och överläkare på Diabetes Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Registret är först och främst tänkt som ett verktyg för den egna kliniken, så att varje klinik kan ha överblick över sina resultat. Med hjälp av NDR kan kliniken identifiera eventuella avvikelser, mäta och följa sitt arbete och sedan sätta in åt gärder. Det är viktigt att klinikerna dels kan jämföra sig med varandra och dels kan följa sitt eget arbete över tid. Vad menas med att identifiera en avvikelse och varför är jämförelse med andra viktigt? Registret mäter måluppfyllelse gentemot nationella riktlinjer. Målen är högt satta och ofta svåra att nå. Vi vet att det föreligger skillnader i landet vad gäller resultat och då är det upp till kliniken att identifiera om de når t.ex. målet med blodtryck eller med blodfettssänkande behandling i mindre utsträckning än motsvarande kliniker eller motsvarande region. Det ger kliniken möjlighet att undersöka sina egna arbetssätt och uppdatera sina riktlinjer. Genom att klinikerna jämför sig med varandra försäkrar vi oss om att patienterna får en jämlik vård. Vad är det för data som klinikerna för in? Data som förs in utgår ifrån de nationella riktlinjerna. Det är först och främst olika riskfaktorer såsom HbA1c (så kallat långtidssockerprov), blodtryck, äggvita i urinen och blodlipider. Sedan är det vilken sorts behandling som ges får patienten till exempel tabletter eller insulin för sin diabetes? Får patienten blodtryckssänkande behandling? Komplika tioner som hjärtkärlsjukdom och njur svikt registreras, och även fysisk aktivitet och rökning förs in. I år har en fråga om förekomst av allvarliga hypoglykemier tillkommit, något som är viktigt för patientsäkerheten. Hur tar man det här vidare? Forskning och bearbetning av data? Data redovisas öppet i största möjliga utsträckning exempelvis genom årsrapporter och i de så kallade öppna jämförelserna från SKL och Socialstyrelsen. NDR:s omfattning tillåter att man kan göra vetenskapliga analyser. Det finns ett antal publicerade arbeten där man bl.a. understryker vikten av god riskfaktorkontroll. Att samköra olika register öppnar också nya möjligheter. Vi skulle till exempel kunna samköra kvalitets registren med det nya läkemedelsregistret. Då skulle vi exempelvis kunna identifiera om det finns patientgrupper som får mediciner som egentligen är kontraindicerade. På sikt skulle vi också kunna följa nya läkemedel på ett ordnat sätt, vilket är väldigt viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Registret kan också lämpa sig för hälsoekonomiska analyser. Vad är viktigast med registret just nu? Det är viktigt att registret blir så heltäckande som möjligt, så att vi får den sanna bilden av svensk diabetesvård. Det är också viktigt att registreringen av arbetet inte upplevs som belastning utan som stöd i den kliniska vardagen. Därför arbetar vi med att kunna föra över information från journalsystemet direkt till registret. Sedan har vi ett utvecklingsprojekt som syftar till att vårdgivaren ska kunna använda registret on-line som beslutsstöd. Vi har som framtida önskemål att föra in patientens syn på vård- och livskvalitet i registret och att följa den på motsvarande sätt som man följer resultaten på klinikerna. Kan du se att NDR har medfört någon större förändring? Vi har bedrivit förbättringsarbete tillsammans med flera diabetesteam som aktivt arbetar för att förbättra sina resultat med hjälp av NDR. Denna förbättring är mycket större än den generella förbättringen som sker. Vi ser också att den svenska diabetesvården blir bättre och bättre för varje år som går. Min tro är att NDR har bidragit till detta. NDR har stor betydelse enligt DiabetologNytt DiabetologNytt är redaktionellt oberoende av Nationella Diabetes Registret (NDR). Tidningen publicerar dock utdata från NDR liksom att NDR i varje nummer av tidskriften har en sida med senaste nytt kring nationellt kvalitetsarbete. NDR är av otroligt stor betydelse för diabetesvården i Sverige, säger Stig Attvall, redaktör för DiabetologNytt och docent vid Diabetes Centrum på Sahlgrenska sjukhuset. Vi ser från NDR att svensk diabetesvård blir lite bättre varje år. Skillnaderna mellan enskilda mottagningar minskar och skillnaderna i landet minskar. Sverige kan på så sätt i enlighet med politiska intentioner ge en mer jämlik diabetesvård. Utdata från NDR gör även att komplikationer från diabetes minskar och att mortaliteten påverkas. Forskning stimuleras Genom NDR kan Sverige jämföra sig med andra länder, och vi kan utifrån kommande studier se hur utdata ser ut för att initiera förbättringar eller förändringar. Forskning och utveckling stimuleras av NDR, flera projekt varje år initieras på nationell, regional och lokal nivå. Patienterna vet att sin mottagning är kvalitetssäkrad och har behandlingsmål. De har också möjlighet att öppet på Internet se hur diabetesmottagningen på sjukhuset ser ut avseende Stig Attvall, redaktör för DiabetologNytt medelhba1c, blodtryck och blodfetter. Politiker och tjänstemän får en återkoppling på att de ekonomiska medel de tillför ger resultat

11 Avancerad näshålekirurgi med motordrivna instrument I slutet av november hölls Copenhagen Advanced FESS Course som fokuserar på näshåle kirurgi med motordrivna hyvlar och borrar från Medtronic. Professor Christian von Buchwald på Köpenhamns Rigshospital är intiativtagare och ansvarig för kursen. Det har skett en enorm utveckling de senaste tio åren inom näshålekirurgin, säger Christian von Buchwald, som är MD och professor på Öra-, näsaoch halskirurgiska kliniken på Rigshospitalet och Köpenhamns Universitet. Vi har fått in revolu tio - nerande verktyg i operationsrummet som gjort att vi kunnat bryta gränser inom kirurgin. Med effektiva motordrivna verktyg och minimalinvasiv teknik kan vi via näsborrarna nå samtliga av näsans bihålor och även ögonhåleområdet, skallbasen och hjärnan. De nya verktygen tillsammans med CT-scanningar utförda i operationsrummet, CT-data som presenteras på en monitor tillsammans med kamerabilder från operationsfältet och navigationsverktyg ger oss den precision vi behöver. Hög precision är speciellt viktigt för oss eftersom vi opererar tätt intill vitala strukturer som ögonen, synnerverna, hjärnan och de stora blodkärlen till och från hjärnan. På Rigshospitalet ligger vi i utvecklingens framkant inom näshålekirurgi. Det har varit en målmedveten satsning där vi stadigt utökat vårt nätverk för kunskapsutbyte. I dag samarbetar vi till exempel med universitetskliniker i New York, Philadelphia, Boston, Nottingham och Paris. Kursen i avancerad FESS-kirurgi riktar sig till europeiska ENT-specialister (Ear, Nose and Throat) Christian von Buchwald som vill gå vidare med högre kirurgisk rinologisk träning med motordrivna instrument. Verklighetsnära kursbetingelser Årets FESS-kurs var den tredje i ordningen och var förlagd över två dagar. Första dagen innehöll lektioner och demonstrationer med några av världens främsta inom området. Under den andra dagen fick kursdeltagarna själva utföra kirurgiska ingrepp på frysta formalinbehandlade specimen. På kliniken använder vi kirurgin exempelvis till kroniska bihåleinflammationer, svulster i näsbihålorna och svåra infektioner i bihålorna med absesser i hjärnan eller ögat. Utvecklingsmässigt är det oerhört givande att få arbeta med verklig anatomi och riktiga instrument, därför jobbar vi under kursen så nära verkligheten det går att komma. Alla specimen är till exempel CT-inscannade så att kursdeltagarna har tillgång till dessa data i dissektionssalen. På kliniken använder vi kirurgin exempelvis till kroniska bihåleinflammationer, svulster i näs bi hålorna och svåra infektioner i bihålorna med absesser i hjärnan eller ögat. Det är också de sjukdomskategorierna vi övar oss på under kursen. Skonsam och tidsbesparande teknik Tekniken ger stora fördelar för patienten. Patienten får en betydligt mer skonsam behandling än när vi tvingas öppna patienten. Blöd ningarna blir väsentligt mindre och sjukhusvistelsen blir kortare. Tidigare låg patienten kvar 3 4 dagar, nu kan patienten gå hem dagen efter operationen. Patienten behövde också normalt någon form av kosmetisk ansiktskirurg efteråt, vilket inte är nödvändigt längre tack vare att vi går in genom näsborrarna. Det är en spännande utveckling även för mig som kirurg. Vi kan nå helt andra områden än tidigare med de nya motordrivna instrumenten. Kursen och tekniken har också medfört ett fruktbart samarbete mellan radiologen, neurokirurgin, ögonkirurgin och våra ENT-specialister. Reflektioner från nordiska kursdeltagare Kristoffer Karpowicz, chefsläkare Öron-, näsa & hals, Volvat Medisinsk Senter AS i Oslo Jag har arbetat med den nya kirurgiska FESStekniken sedan min tid i Sverige, och jag är väldigt nöjd med den. Min erfarenhet är att den nya tekniken innebär många fördelar för patienten jämfört med den traditionella tekniken där man i ganska omfattande grad invalidiserar patientens bihålor. Operationen blir mindre omfattande eftersom vi i stort sett opererar genom naturliga öppningar in till bihålorna. Patienten får mindre postoperativt ont, upplever kortare tid med obehag efter operationen och får kortare sjukskrivningstid. Statistiken visar att även den kroniskt långvariga smärtan minskar. Tekniken ger även mindre kom p- likationer som till exempel synekier residiv av polyper och kronisk bihåleinflammation. Om man vill bli riktigt skicklig med denna teknik bör man gå minst tio sådana fantastiska kurser som denna på Universitet i Köpenhamn. Min gamla professor på Huddinge sjukhus sade till mig: Vill du bli en bra bihålekirurg behöver du minst ha gjort 60 operationer på preparat! Det sägs att det inte finns två personer i världen med identiska anatomiska bilder på bihålorna, så man kan alltid förvänta sig anatomiska anomalier i bihålorna. Kursen var väldigt bra, tycker jag, eftersom kursdeltagarna först fick se operationer utförda av vana händer och sedan själva fick prova på egna preparat. FESS-kursens praktiska fokus var uppskattat av deltagarna. Genom att observera mer erfarna kollegor och själva få praktisera efteråt på riktiga specimen tyckte deltagarna att de kunde utveckla sina egna färdigheter ytterligare. E Erlingur Hugi Kristvinsson Johan Hellgren, MDPhD, Carlanderska Sjukhemmet i Göteborg Jag uppskattar att FESS-kursen i Köpenhamn hade fokus på motordrivna instrument och att vi fick möjlighet att praktisera viktiga kirurgiska moment. Denna typ av uppdateringar är nödvändiga för att man ska som kirurg ska kunna behålla kunskapen inom området Både patienter och kirurger har nytta av att vi kan träna svåra situationer i laboratoriet och på så sätt kunna förutse risker och komplikationer. Vid Operationen blir mindre omfattande eftersom vi i stort sett opererar genom naturliga öppningar in till bihålorna. Patienten får mindre postoperativt ont, upplever kortare tid med obehag efter operationen och får kortare sjukskrivningstid. varje sådant här kurstillfälle plockar jag som deltagare upp viktiga detaljer. Kursen var välarran gerad och hade tydliga demonstrationer. Det var också givande att få möta kollegor från andra länder. Erlingur Hugi Kristvinsson, MD, Universitetssjukhuset i Akureyri, Island Eftersom kursen i huvudsak hade praktiskt fokus så har jag fått möjlighet att hands on känna vad som är möjligt och inte möjligt att göra. Den här typen av kirurgi är mycket komplex och kräver E Johan Hellgren stora tredimensionella färdigheter. Som jag ser det finns ingen bättre plats att utveckla den typen av praktiska kunskaper än på en kurs som denna. Man behöver erfaren guidning och de lärarna har verkligen funnits här. Det sägs ofta att det bästa sättet att lära är just från sina misstag och i den här miljön har jag kunnat testa mig fram utan att orsaka skada. För min egen personliga del ville jag öka på min kompetens ytterligare inom bihålekirurgi och genom kursens fokus på praktiskt handhavande har jag kunnat klättra upp en nivå till. Hanteringen kring kroniska näs problem var intressant för mig att diskutera eftersom det är ständiga vardagsfrågor för mig. Att se saker ur nya perspektiv hjälper oss att ställa rätt frågor och leta på de rätta ställena. När man själv får möjlighet att handgripligen praktisera sina färdigheter och samtidigt se andra mera erfarna kirurger arbeta så kan man ta in deras sätt att arbeta. Man lär sig viktiga tumregler och får viktig information som hur man undviker vissa fall gropar och vad man kan göra om något oförutsett inträffar. Det är oerhört viktigt att utveckla den rätta känslan för de motordrivna instrumenten och även att se vad som är möjligt och inte möjligt att göra. Som Mr Elgan Davies uttryckte det under sin föreläsning A fool with a tool is still a fool. Min förhoppning är att jag är lite mindre av en idiot efter FESS-kursen i Köpenhamn. E Kristoffer Karpowicz

12 För att undvika infektion ger vi en dos antibiotika i samband med operationen. Själva implan ta tionen är sedan gjord på tio minuter. E E PLOCK: Nya Activa -system för Deep Brain Stimulation Activa -systemen använder sig av permanent elektrostimulering av hjärnan, så kallad Deep Brain Stimulation, för att behandla några av de svåraste rörelserubbningarna vid Parkinsons sjukdom, essentiell tremor, och dystoni. I januari lanserade Medtronic två nya neurostimulatorer; Activa RC, en återuppladdningsbar stimulator där patienten själv laddar batteriet och Activa PC, en tvåkanalig, icke laddningsbar neurostimulator. Gemensamt för de båda produkterna är nya programmeringsmöjligheter, på såväl läkar- som patientprogrammeraren vilket gör att varje patients behov kan tillgodoses på ett mer effektivt sätt. Överläkare Cecilia Rorsman i Varberg lägger in Reveal utan att behöva ha tillgång till operationssal. Till sin hjälp har hon pacemakersköterskan Karin Larsson. E Reveal läggs in utan operationssal Nya munstycken till Midas Rex Nu finns det nya munstycken till borrsystemet Midas Rex Legend som används vid kraniell kirurgi. Det nya munstycket, Quick-Twist, har en justerbar front vilket möjliggör ökad synlighet för kirurgen under pågående behandling. Längden på munstycket kan justeras från 1-12mm. Den implanterbara hjärtmonitorn Reveal kan med fördel läggas in på ett vanligt behandlingsrum. Fördelarna är att slippa invänta tid i operationssal, ingreppet avdramatiseras för patienten samt, inte minst, en kostnadsbesparing. På sjukhuset i Varberg har ungefär tjugo Reveal lagts in på detta sätt. Ingreppet är så litet och går så snabbt att det går bra att göra i ett behandlingsrum. Första gången gjorde vi det för att vi hade svårt att få tid i en opera tionssal, där vi av gammal vana lade in Reveal från början. Nu gör vi det rutinmässigt i behandlingsrum eftersom jag ser så många fördelar, säger Cecilia Rorsman, överläkare vid hjärtmottagningen på sjukhuset i Varberg. Hon berättar att patienterna inte upplever ingreppet som så märkvärdigt när det kan göras direkt och man slipper invänta en ny tid. De patienter som har fått Reveal i Varberg har samtliga haft svimningsanfall eller varit nära svimning, men besvären har kommit ganska sällan. Då ger andra utredningsvägar oftast inte något svar på varför och långtidsmonitorering med Reveal är till god hjälp för att ställa diagnos. Kostnadseffektivt och säkert Alla rutiner runt implantationen är desamma när den utförs i behandlingsrum som i operationssal. Patienten ska Hibiscrub-tvätta sig, den sterilklädda läkaren tvättar området med sprit och lägger på sterila dukar. För att undvika infektion ger vi en dos antibiotika i samband med operationen. Själva implan tationen är sedan gjord på tio minuter, konstaterar Cecilia. När Cecilia lägger in Reveal har hon viss hjälp av pacemakersköterskan Karin Larsson, men det är en avsevärd skillnad jämfört med bemanningen i en operationssal, där man aldrig är färre än fyra personer. Det är alltså många faktorer som gör att ingreppet blir mycket mindre kostsamt genom att det utförs på behandlingsrum. Av de tjugo patienter jag har lagt in Reveal på har ingen drabbats av infektion, säger Cecilia. Risken är alltså liten, och skulle man trots allt drabbas av infektion brukar den läka ut bara man tar bort dosan. Det är ju inte som att implantera en pacemaker, då risken för infektion är större och konsekvenserna blir allvarligare. Uppföljning på distans Nyligen har det blivit möjligt att sända informationen från Reveal från hemmet till sjukhuset via fjärruppföljningssystemet CareLink, men Cecilia har inte testat den funktionen ännu. Vi har hög tillgänglighet och kan nästan alltid ta emot patienten samma dag vid ett svimningsanfall, så jag har inte sett så stort behov. Däremot använder jag ofta CareLink när jag implanterat ICD, och jag tror också att det kommer att bli alltmer vanligt för pacemaker Reveal E Implanterbar hjärtmonitor, registrerar och sparar upp till 49,5 minuters EKG vid arytmier och/eller vid patientupplevda symtom. Monitorn har en livslängd på upp till tre år. E Nysatsning på ablation Med syftet att bli ledande när det gäller ablations behandling av bland annat förmaksflimmer har Medtronic gjort två företagsförvärv. Kanadensiska CryoCath använder kylteknik för att bota förmaksflimret, medan det amerikanska Ablation Frontiers använder radiofrekvensablation och värme. De två företagens produkter kompletterar varandra och kommer effektivt att bidra till Medtronics strävan att erbjuda ablationsmetoder som är enkla, säkra, sparar tid och är prisvärda. Befintlig nordisk distributör av CryoCath fortsätter tills vidare. Profile 3D ny produkt till mitralis-kirurgi Inom området för hjärtklaffsjukdom har Medtronic utvecklat en ny rigid annuloplasty ring, Profile 3DT, som i första hand är avsedd för behandling vid ischemiskt återflöde och dilaterad kardiomyopati. Profil 3D har utvecklats tillsammans med makarna Goreman vid universitetssjukhuset i Pennsylvania och produktern har en anatomisk design som påminner om formen av en sadel för att hjälpa till att behålla den bakre och främre dimensionen av mitrala anulus. Profil 3D finns i storlekar från mm. Uppdaterad diabetesinformation Medtronic har skapat en webbportal med samlad information om diabetes för sjukvårdspersonal. Genom att logga in på portalen får läkare exklusiv tillgång till abstracts från kliniska studier inom området insulinpumpbehandling och kontinuerlig glukosmätning. Här finns även färdigt presentationsmaterial och bilder som kan användas i egna presentationer samt information om kommande kongresser och utbildningar inom området. Gå in på: och skapa ett personligt lösenord för att hålla dig uppdaterad. E AKTUELLT: april, 2009 XI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Uppsala, Uppsala Konsert & Kongress xi_svenska_kardiovaskulara_varmotet/info augusti, 2009 First Joint Scandinavian Conference in Cardiotoracic Surgery Stockholm, Kistamässan

13 Avsändare: Medtronic AB Box Kista B-POST PORTO BETALT Medtronic bidrar till medicinkliniken i den nya barnbyn som byggs i Burundi. Anna Lundqvist från SOS-Barnbyar håller Medtronics medarbetare informerade om utvecklingen i byn. SOS-Barnbyar på besök Medtronic arbetar aktivt med CSR, Corporate Social Responsibility. Medarbetarnas sociala engagemang och företagets samhällsansvar kopplas samman i tre utvalda aktiviteter SOS-Barnbyar är en av dem. Anna Lundqvist, som arbetar med företagssamarbeten på SOS-Barnbyar i Sverige, besökte ett frukostmöte hos Medtronic för att berätta om hur arbetet fortskrider i den barnby de valt att stödja. Det är en helt ny barnby som byggs upp i Cibitoke, Burundi, och pengarna som medarbetarna och företaget skänker bidrar till medicinkliniken i byn. Engagemanget bland medarbetarna blir större tack vare att det finns en tydlig koppling till vår egen verksamhet, säger Stefan Ransed som är Medtronics kontaktperson för CSR-arbetet med SOS-Barnbyar. Han berättar att för varje hundra lapp per månad som medarbetarna väljer att bidra med skänker företaget lika mycket, och påpekar att det är ett långsiktigt åtagande. Barnbyn Cibitoke Många barn i Burundi har mist sina föräldrar under inbördeskriget, i svält eller i HIV/aids. SOS-Barnbyar har fyra barnbyar i landet och Cibitoke är den femte. Byn kommer att bestå av tolv familjehus, där varje hus blir hem för tio föräldralösa eller övergivna barn och deras barnbymamma. Barnen får ett hem, en familj och utbildning och får växa upp med kärlek, respekt och trygghet. Dessutom byggs ett daghem, en grundskola, ett socialt center och den medicinska kliniken för att ge hjälp och stöd i Engagemanget bland medarbetarna blir större tack vare att det finns en tydlig koppling till vår egen verksamhet. närområdet och motverka att fler barn drabbas. Hela byn byggs av lokala byggfirmor och ger därmed arbets till fällen. Anna berättade att stommarna är resta och nyligen har taken lagts på. Cibitoke har varit förskonat från konflikter som annars kan försena byggandet. Så stort det är! var en av kommentarerna när Anna visade ett foto av medicinkliniken. Hon förklarade att det krävs eftersom den beräknas ta emot ungefär patienter per år. Idag kunde hon inte berätta exakt vad den kommer att innehålla, men lovade att hålla Medtronics medarbetare löpande informerade om utvecklingen i Cibitoke. SOS-Barnbyar E I världen: Finns i 132 länder Når omkring 1 miljon människor per år Ungefär anställda Politiskt och religiöst obundet E I Sverige: 209 miljoner kronor insamlade % i administrations- och insamlingskostnad 23 anställda faddrar företag Andra aktiviteter För att alla medarbetare ska ha möjlighet att engagera sig i ett område som de känner starkt för har Medtronic valt att arbeta med flera CSRaktiviteter. Blodgivning på arbetstid och samarbete med den ideella organisationen Mentor Sverige är de övriga.