Utvecklingspolitik i tre storstäder. Amsterdam Hamburg Vancouver

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingspolitik i tre storstäder. Amsterdam Hamburg Vancouver"

Transkript

1 Utvecklingspolitik i tre storstäder Amsterdam Hamburg Vancouver Namnlöst-1 1

2 Rapporter Regionplanering i praktiken Regionplanering i Stockholmsregionen under 1960-, 70-, 80- och 90-talen Trafik och miljö regionala strukturstudier Konsekvenser av en växande IT-pendling Slaget om Stockholmsregionen Teknisk försörjning i Stockholms län Massor av grus Storstockholms sociala geografi Stor- och lågkonsumenterna av trafik i Stockholms län år efter EU-medlemskapet Ekonomi och arbetsmarknad i Stockholms län år Att handla i framtiden Grönstrukturen Sex röster om Stockholmsregionens framtid Det regionala arvet Rinkebykonferensen Nio gånger i livet Tankar om framtiden Våra näringar Minsta möjliga intrång Sociala konsekvenser Planning of the Stockholm region Planeringen i Stockholmsregionen Rörlighetens värde Stockholmsregionens internationalisering Du är med och formar framtiden i Stockholm Migration och förnyelse av Stockholmsregionen Migration över Östersjön till Stockholmsregionen Regioner, handel och tillväxt Scenarier för utbildning i Stockholmsregionen Kompetensutveckling och utbildning i Östersjöregionen Dagens ungdomar är morgondagens vuxna Textbearbetning, layout och sättning Guy Bruno, Bokförlaget Bjurner och Bruno AB Omslag Kerstin Rundlöf, RTK ISSN Katarina Tryck AB, Stockholm 1999 Plan Regionplan 1991 Regionplan 1991, bakgrund Regionplan 1991, sammanfattning Regionplan 1991, sammanfattning, engelsk Program & förslag 1 95 Regionala trafiksystem. Skärholmen Flemingsberg. Remiss 2 95 Storstockholms gröna kilar. Remissammanställning 3 95 Kollektivtrafikstråk i Norrort 4 95 Regionala trafiksystem. Skärholmen Flemingsberg. Sammanställning av remissvar 5 95 Den osäkra framtiden 6 95 Den osäkra framtiden, studiehandledning 7 95 Riktlinjer för arbetet på en långsiktig strategi för Stockholmsregionen 8 95 Samråd Möt framtiden med öppna ögon En ekonomisk strategi Social strategi Miljöstrategi Regionplan 1991, reviderade grundantaganden Stockholmsregionens framtid, skiss till en långsiktig strategi 2 97 Vill du delta i dialog om Stockholmsregionens framtid? 1 98 Stockholm Regional Green Structure 2 98 Debatten om Stockholmsregionens framtid Samrådsredogörelse 3 98 Regionplan 2000 Program 1 99 Program för ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration i Stockholmsregionen Statistik Årsstatistik 98 för Stockholms län och landsting Årsstatistik 99 för Stockholms län och landsting Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, Stockholm Tel Fax e-post Namnlöst-1 2

3 Förord Dessa fallstudier av Amsterdam, Hamburg och Vancouver ingår i kontorets programarbete om Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration i Stockholmsregionen. I en tidigare fas i arbetet har en benchmark mellan storstadsregioner i Europa och Nordamerika genomförts där processer som är viktiga för ekonomisk tillväxt och förnyelse studerats. Bland annat på grundval av denna benchmarkstudie har ett antal storstadsregioner valts ut för en djupare analys - fallstudier. Resultaten av benchmarken finns utgiven (Lärdomar för tillväxt, RTK Kontorspromemoria 1999:27) och kan beställas från Regionplane- och trafikkontoret. Fokus i fallstudierna är samma som i den övergripande processen: ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration. I rapporten presenteras policies, strategier, utvecklingsplaner för ekonomisk tillväxt och för att stärka den internationella konkurrenskraften i de olika regionerna. Vi har genom att se på den faktiska utvecklingen försökt bedöma hur framgångsrika regionerna är och har varit i att omsätta strategier och policies i konkreta åtgärder. Vi har också sökt exempel på policies för hållbar utveckling. Fallstudien av Amsterdam har utförts av Christer Hallerby och Hamburgstudien av Helene Norberg, båda från SMG Consulting. Vancouverstudien har genomförts av Lennart Fridén och Helena Eklund från Inregia. Projektledare på Regionplane- och trafikkontoret har varit Elisabeth Krausz och Peter Haglund. Stockholm i december 1999 Bo Malmsten Regionplanedirektör Namnlöst-1 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattande slutsatser 5 Inledning 5 Strategi- och beslutsprocesser 5 Gateway-strategier 6 Inward investments 7 Hållbar utveckling 7 Kosmopolitisk framtoning 7 Nationell politik 8 Företagande och arbetsmarknad 8 Fallstudie Hamburg 10 Beskrivning av regionen 10 Förvaltning och beslutsprocesser 13 Företagande och näringsliv 13 Arbetsmarknaden 15 Åtgärder på arbetsmarknaden 16 Visioner, strategier och policies 16 Visionen om en Metropolregion 16 Policies för att främja konkurrenskraften 17 Hamburgs styrkor och svagheter 19 Styrkor 19 Svagheter 20 Möjligheter och hot 20 Analys och slutsatser 21 Hamburg en gateway och hamnstad 21 De institutionella problemen 21 De nya verksamheterna 21 Näringsstrukturens styrkor och svagheter 22 De sociala problemen 22 Fallstudie Amsterdam 23 Beskrivning av staden/regionen 23 Amsterdams styrkor och svagheter 26 Visioner, strategier och policies 27 Slutsatser mm 28 Den holländska modellen 28 Amsterdam som en free-town 30 Randstad som en gateway till Norra Västeuropa 30 Lanseringen av Amsterdam som en place of excellens för specifika företagsfunktioner (funktionskluster) 30 Förvaltningsstruktur och beslutsprocesser 31 Hållbar utveckling 33 Villkor för företagande och utländska investeringar 34 Diverse skattefrågor 35 Arbetsmarknad 36 Immigration och integration 37 Fallstudie Vancouver 40 Vancouver-regionen 41 Befolkning 41 Immigration 42 Utbildning 43 Näringsliv 43 Gateway 46 Förvaltningsstruktur och beslutsprocesser 47 Federal nivå 48 Provinsnivå 48 Regional nivå 48 Lokal nivå 51 Offentligt/privat samarbete 51 Förstärkning av den regionala nivån 52 Visioner, strategier och policies 52 British Columbia 53 Greater Vancouver Regional District 53 Miljöarbetet inom GVRD 57 Maple Ridge och City of Vancouver 57 Greater Vancouver Economic Partnership 58 Slutsatser om visioner och strategier 58 Arbetsmarknaden 59 Bakgrund 60 Institutionell bakgrund 60 Flexibilitet 60 Ersättning och åtgärder 61 Integration på arbetsmarknaden 62 Företagande 63 Företagande och immigration 64 Inward investment 64 Konkurrenter 65 Styrkor och svagheter 66 Bakomliggande faktorer starka sidor 66 Svagheter 67 Foreword 69 Summary conclusions 70 Vorwort 75 Zusammenfassendeung 76 Namnlöst-1 4

5 5 Sammanfattande slutsatser Inledning Huvudsyftet med fallstudierna har varit att få underlag till att utveckla och formulera utvecklingsprogram för Stockholmsregionen, men också att få en bild av i vilken utsträckning man i andra storstadsregioner arbetar strategiskt samt tänker och formulerar sig i konkurrenstermer, policies, styrkor och svagheter etc. Stockholmsregionen är i växande grad i konkurrens med andra storstadsregioner, främst i Europa men också i övriga världen. Nationsgränserna får allt mindre vikt. Istället ökar regionernas betydelse som sammanhållna marknader och platser för värdeskapande. Stora företag är internationella och nya, växande företag internationaliseras allt snabbare. Företagen förlägger olika funktioner och verksamheter där de bästa förutsättningarna finns, oberoende av ursprung och befintliga nationsgränser. Människor med möjligheter att välja flyttar allt oftare till miljöer där det personliga utbytet ger mest värde. Territoriella aktörer som storstäder/regioner har dock inga möjligheter att röra på sig utan konkurrerar i allt större utsträckning om de allt flexiblare, rörligare och mera lättflyktiga produktionsfaktorerna. Även om fokus i fallstudierna främst legat på faktorer som är väsentliga för att skapa ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration, har avsikten varit att ge en sammanhängande bild av de olika regionerna. Därför har också sociala förhållanden och levnadsvillkor för medborgarna tagits med i beskrivningarna, dock mera översiktligt. För att få en analytisk helhet har olika förhållanden beaktats oavsett om de beror på beslut på federal/nationell, delstatlig, regional eller lokal nivå. Valet av regioner för fallstudierna grundar sig på de erfarenheter vi gjorde i benchmarken (Lärdomar för tillväxt, RTK Kontorspromemoria 1999:27). Alla tre regionerna är på olika sätt intressanta. De är alla inne i en dynamisk och positiv utvecklingsspiral. De är jämförbara med Stockholmsregionen i storlek och ger oss därför viktiga erfarenheter och lärdomar. Hamburg och Amsterdam är europeiska storstadsregioner som med sina geografiska lägen, sina storlekar och sina inriktningar bör betraktas både som samarbetspartners och konkurrenter till Stockholmsregionen. Vancouver är en region i Nordamerika där klimatet och läget i den geografiska periferin har likheter med Stockholms situation i Europa. Strategi- och beslutsprocesser Våra erfarenheter tyder på att strategiskt arbete med samlande och genomarbetade visioner, tydliga mål och till dessa knutna operativa aktivitetsplaner, uppföljning etc inte är särskilt vanligen förekommande i storstäder/regioner. Överhuvudtaget är, jämfört med näringslivet, kvaliteten i den strategiska processen bristfällig. En av de ledande politikerna i Amsterdams city council med bakgrund i näringslivet underströk i en intervju att det är stor skillnad mot vad som gäller i ett företag: Den politiska processen saknar övergripande mål. Politiken är kortsiktig, instant driven, och många politiker har som sitt främsta mål att bli omvalda. Han poängterade dock samtidigt att det finns en långsiktig diskussion, men då huvudsakligen inom de olika politiska partierna var för sig. Namnlöst-1 5

6 6 Sammanfattande slutsatser Här är uppenbarligen det politiska systemet själva grunden till de svagheter som syns. Politiken går ut på att olika visioner tävlar med varandra i valrörelserna. Täta maktskiften, liksom minoritets- och samlingstyren, medför att visionerna läggs åt sidan och att en koncentration sker på att åstadkomma kompromisser och samlande lösningar i de mest aktuella och brådskande frågorna. Den faktiska politiken blir därigenom kortsiktig. Bristen på långsiktiga, tydliga och samlande mål gör också att det huvudsakligen är händelser i omvärlden som styr den politiska agendan. En tydlig skillnad mellan företag och politik är att i företagen är den grundläggande organisationsprincipen enighet och samling kring en gemensam uppgift och gemensamma mål. I politiken gäller ofta det omvända. Forskarna Nils Brunsson och Sten Jönsson beskrev för några år sedan detta i boken Beslut och handling i forskningsprojektet Medborgarna, politikerna och den offentliga sektorn : I politiken är ideologin att påvisa det felaktiga i majoritetens politik och enigheten behöver bara gälla vissa allmänna spelregler för hur beslutsfattandet skall gå till. Det faktum att politiska församlingar har konflikt som organisationsprincip har stor betydelse för hur man fattar beslut. En skillnad gentemot privata företag är att motstridande information behandlas under beslutsprocessen. Till detta kan man lägga att i politiken fortsätter ofta minoriteten att argumentera, ifrågasätta och misstänkliggöra även efter det att beslut har fattats. Det krävs förståelse för att den demokratiska processen, både när det gäller att fatta och genomföra beslut, ställer annorlunda krav än motsvarande process i ett företag. Den i ett demokratiskt samhälle nödvändiga öppenheten kan innebära att man tappar i stringens och handlingskraft. Det är dock en tydlig erfarenhet från våra intervjuer att genom att konkurrensperspektivet får ett allt större genomslag ökar intresset för att finna och utveckla strategiska processer som också fungerar i politiskt styrda organisationer. Man inser nödvändigheten av att belysa såväl den egna konkurrenskraften i förhållande till andra storstäder/regioner som att i ett nästa steg arbeta strategiskt för att förstärka och förbättra den egna positionen. En annan till själva beslutsprocessen näraliggande erfarenhet är att måluppföljningen och utvärderingskvaliteten i regionerna är dålig. Det finns i och för sig exempel på delområden, som arbetet med miljöfrågor på regional nivå i Vancouver, med tydliga mål som också följs upp. Generellt är det dock uppenbart att det ligger i politikens natur att se framåt, särskilt om det som ligger bakom i en föregående period kan bli en politisk belastning. Detta gör att erfarenhetsåterföringen och kunskapsutvecklingen skulle kunna bli mycket bättre. Att de styrande politikerna i mindre utsträckning än företagsledningar arbetar strategiskt metodiskt innebär dock inte att man i städerna saknar visioner och strategier. Olika aktörer har sina egna mål och arbetar mer eller mindre oberoende av varandra. Städerna har ofta en historisk position där värdeskapandet grundar sig på en lång tradition av mer eller mindre unika resurser. Även mer sammanhållna och gemensamma visioner och strategier finns där, men de växer fram över tiden i en komplex interaktion mellan olika aktörer och är inte sällan otydliga eller t o m osynliga både ur ett inifrånoch ett utifrånperspektiv. Vi har därför i våra studier haft som utgångspunkt att vid sidan av de officiella dokumenten också leta efter visioner och strategier som de facto är vägledande i regionerna, utan att fördenskull vara tydligt och distinkt formulerade i särskilda antagna och grundläggande policydokument. Gateway-strategier Amsterdam, Hamburg och Vancouver är alla tre starka gateways. Amsterdam och Vancouver är det för både person- och godstransporter och Hamburg huvudsakligen för gods. Detta var ingen grund för urvalet men blir intressant med tanke på den diskussion som förs om Stockholm som en gateway to the east. På alla tre platserna är gateway-positionen historiskt och geografiskt betingad. Arbetet på att modernisera, förstärka och utveckla den positionen är mycket framträdande i analyser av strategier i regionerna. Man verkar i hög grad för att öka den egna attraktionskraften för transport-, distributions- och logistikföretag och för att höja förädlingsvärdena i regionen i dessa och anknytande branscher. Alla regionerna har det gemensamt att mycket av ar- Namnlöst-1 6

7 Sammanfattande slutsatser 7 betstillfällen och bruttoregionalprodukt är knutet till gateway-funktionen. Här är strategier för att utveckla och befästa den historiska gateway positionen både naturliga och viktiga. Det är dock betydligt mera tveksamt om det är en rimlig strategi att i Stockholms fall nyetablera sig som en logistisk gateway-position för flöden från väst och öst. Det krävs mycket kraft och investeringar i Stockholmsregionen för att ett mera substantiellt värdeskapande manifesterat i arbetstillfällen och bidrag till bruttoregionalprodukten skall uppstå på det sättet. Det är därför knappast på transport-, distributions- och logistikområdet som Stockholm bäst utvecklar sin konkurrenskraft gentemot andra storstadsregioner i Nordeuropa. Inward investments I såväl Amsterdam som i Hamburg och Vancouver arbetar man mycket genomtänkt och målmedvetet med inward investment. Det är tydligt att man strävar efter att knyta professionell kompetens med erfarenhet från näringslivet till sig. De som fått ansvaret för inward investments är också de organisationer i närheten av städernas förvaltningar som mest systematiskt utvecklar och arbetar med strategier, sätter mål för verksamheten, gör kontinuerliga utvärderingar etc. I alla tre regionerna anser man att verksamheterna producerar goda resultat och är angelägna om att de utvecklas och får tillräckliga resurser. I Hamburg sker verksamheten i ett särskilt bolag, HWF, där staden har har 30 procent av ägandet och övriga andelar innehas av Handelskammaren och några banker. I Vancouver bildades i början på 1999 ett regionalt organ med syfte att främja ekonomisk tillväxt, bl a genom att verka för inward investments. Motiven för etableringen av detta organ är intressanta också ur ett Stocholmsperspektiv: Regionplaneringen hade inte varit tydlig och satsat tillräckligt på ekonomisk tillväxt. Arbetet med inward investments hade framförallt drivits av en av kommunerna i regionen Vancouver City. Det ansågs därför finnas behov av ett övergripande organ. Hållbar utveckling Konflikter mellan tillväxt och miljö står högt på agendan i alla de studerade regionerna och man är mycket angelägen om att framhålla sina styrkor när det gäller en god livsmiljö, natur och hållbar utveckling. Amsterdam lyfter fram de starka begränsningarna för biltrafik i city och det omfattande cyklandet. Dessutom begränsas Amsterdams utbyggnad starkt av ett stort naturvårdsområde, Nederländernas gröna hjärta, sydost om staden. I Hamburg är de gröna med i stadens styrelse och kritiken handlar mer om att miljöpolitiken skapar låsningar än att den skulle ha för lite genomslag. Man betonar att 40 procent av ytan är parker och jordbruksmark. Omfattande program genomförs för att förbättra vattenkvaliteten och få ner luftföroreningarna. I Vancouver betraktar man naturmiljön som en av regionens absolut mest framträdande styrkor och man skyddar aktivt de gröna zonerna. Man talar mera om manage economic growth än promote economic growth. Miljöfrågorna är betydligt mer än en läpparnas bekännelse och något som man framhåller i den politiska retoriken. Det arbetas snarare mycket aktivt med att förbättra stadsmiljön, rena luft, mark och vatten och bevara gröna områden. Miljön är idag inget man tar lätt på i Europas och Nordamerikas städer, tvärtom tillhör den huvudfrågorna oavsett politiskt styre. I stort sett alla stadsledningar fokuserar på miljön. Det här är ett område man inte får vara dålig på utan där man måste leverera. Det innebär också att det blir allt svårare att utveckla en miljöprofil som är unik. Kosmopolitisk framtoning Det är frapperande hur man lyfter fram den mångkulturella befolkningen och den kosmopolitiska atmosfären som styrkor i de olika stadsregionerna. Det betyder inte att det inte finns problem med diskriminering och utanförskap i de studerade regionerna. Minoriteter och invandrare har t ex större problem på arbetsmarknaden än infödda, dock i varierande grad där trösklarna i det traditionella invandrarlandet Kanada verka betydligt lägre än i Europa. Det finns också bostadsområden Namnlöst-1 7

8 8 Sammanfattande slutsatser med koncentration av minoritetsgrupper där den sociala situationen och samhälleligt utanförskap medför stora problem. Barn till invandrare och ungdomar i minoritetsgrupperna har också oftare problem med att klara sina studier än infödda. Men trots detta framhåller man, i främst Amsterdam och Vancouver, invandrarnas positiva bidrag till den ekonomiska utvecklingen, lyfter fram goda exempel och den ökande dynamik som invandringen bidragit till. I Amsterdam spelar stadens öppna, toleranta och kosmopolitiska karaktär en stor roll i framgångarna att attrahera utländska verksamheter dit. I Vancouver har den asiatiska invandringen svarat för en stor del av befolkningstillväxten under 1990-talet. I betydande utsträckning har dessa invandrare utgjorts av relativt välbärgade företagare, vilket bidragit till att utveckla affärsrelationerna med Fjärran Östern. Nationell politik I de studerade regionerna anser man genomgående att den nationella (och delstatliga) politiken har stor betydelse för tillväxtförutsättningarna. Det må vara att nationsgränserna får mindre betydelse och att regionernas vikt ökar, men agerandet på den nationella nivån kan innebära både hinder och förbättrade förutsättningar för regionernas utveckling. Detta beror i första hand på att skattesystemen formas på den nationella nivån och att regeringarnas medverkan ofta behövs vid t ex större infrastrukturinvesteringar. I Hamburg finns en uppenbar oro för att fokus i tysk politik i så hög grad riktas på de östra regionerna och den nya huvudstadsregionen Berlin. Man pekar på att brister i infrastrukturen kan skada Hamburgs konkurrenskraft som gateway. Man förutser svårigheter i att få fram medel till nödvändiga nyinvesteringar i vägoch järnvägsnät, vilka måste till bl a för att ett beslut skall kunna fattas om att bygga en bro mellan Danmark och Tyskland över Fehmaren Bält. I Vancouver påverkas den regionala utvecklingen både av politiken på den nationella nivån och i provinsen British Columbia. Hindren för fortsatt ekonomisk tillväxt i regionen upplevs framförallt ligga på provinsnivå. Många uppfattar provinsregeringens politik som ogynnsam för företagen och för den ekonomiska utvecklingen. Det gäller bland annat reglerna på arbetsmarknaden, som anses som mindre företagsvänliga än i många andra provinser. Skatter och sociala avgifter är högre i British Columbia och detta upplevs som ett problem, inte minst med när det gäller konkurrenssituationen med grannprovinsen Alberta. Den på senare år framgångsrika holländska ekonomiska politiken har haft stor betydelse för att Amsterdam kommit in i en god utvecklings- och tillväxtspiral, men det har också skett ett markant nationellt politikskifte som innebär att man idag satsar på att utveckla storstadsregionen Randstad. På 1970-talet handlade politiken huvudsakligen om att sprida resurser över landet för att få en jämnare och jämlikare utveckling. Nu betonar man Randstadsregionens roll som tillväxtmotor för hela landet och att utvecklingsinsatser i kärnområdena är viktigare för landets tillväxt än motsvarande satsningar i periferin. Företagande och arbetsmarknad När det gäller villkoren för företagandet och på arbetsmarknaderna går de entydigt i en riktning, mot sänkt skattetryck, flexibilitet och enkelhet. Oavsett hur höga skatterna är för främst entreprenörer och småföretagare anser man lokalt att de är för höga och måste sänkas för att förstärka regionernas konkurrenskraft. Det kan vara en indikation på att de konkurrensnackdelar i detta avseende, som onekligen redan idag finns i Stockholm, kan komma att fördjupas framöver. När det gäller möjligheten att starta företag, och för mindre och medelstora företag att få stöd i olika avseenden, talar man mycket om one-stop shopping och focal points. Det skall gå snabbt och vara enkelt att kontakta myndigheterna och klara av ett ärende. Ingen skall behöva skickas runt i byråkratin, utan en kontakt med en myndighet skall vara tillräckligt t ex för att starta ett företag. Man ser internet som ett utmärkt hjälpmedel för att förenkla processerna. I Vancouver kan man redan idag registrera ett nytt företag via internet. På arbetsmarknaden gäller i de olika städerna myck- Namnlöst-1 8

9 Sammanfattande slutsatser 9 et olika regelverk. Men diskussionen handlar entydigt i de europeiska regionerna om att den nya ekonomin kräver en rörligare och flexiblare arbetsmarknad. I USA finns inget arbetsrättsligt regelverk, så där framträder inte problemen på samma sätt. Regelverket för den kanadensiska arbetsmarknaden kan sägas ligga mellan den amerikanska och den europeiska modellen. De stela reglerna i British Columbia gör att man i Vancouver ligger nära den europeiska modellen. Både i Hamburg och Amsterdam har antalet deltids- och tillfällighetsarbetande ökat kraftigt på senare år. I Nederländerna har detta som bakgrund bl a en reformering av arbetsrätten, så att flera olika anställningskontrakt för vikariat, provanställningar och tillfälliga arbeten blivit möjliga. Därmed har flexibiliteten ökat markant. En intressant observation är att bemannings- och personaluthyrningsföretagen växer kraftigt överallt, inte minst i USA. Detta gäller oavsett system, omfattningen av regleringar på arbetsmarkanden etc. Det verkar vid första påseendet som om de här företagen i stela reglerade system erbjuder ökad flexibilitet både för arbetsgivare och arbetstagare, medan de i öppna och oreglerade system erbjuder det motsatta, nämligen kontinuitet samt möjligheter till gemenskap och kompetensutveckling. Förklaringen är nog dock något mer komplicerad. Allra kraftigast växer de här företagen just nu i Amsterdam, vars arbetsmarknadslagstiftning kommit längst i sökandet efter en gyllene kompromiss i meningen stor flexibilitet inom ramarna för ett reglerat system. Även på en oreglerad arbetsmarknad som i USA finns farhågor för alltför stor kortsiktighet på arbetsmarknaden och att arbetskraftens kompetensutveckling blir eftersatt. Förklaringen bör därför sökas i mer generella utvecklingstrender. Den troligen viktigaste är att vi nu lämnat industrisamhället bakom oss och är en bra bit på väg in i informations- och kunskapssamhället. Industrisamhällets jobb har haft samma grundläggande karaktäristika oavsett hur arbetsmarknaden varit reglerad. Det har varit fast anställning, fasta arbetstider, avtalsbundna löner, reglerad ledighet etc. Dessa jobb är nu på väg att fasas ut på en stor del av arbetsmarknaden. På vägen mot en ny ordning och en ny arbetsmarknad erbjuder bemanningsföretagen en gångbar kombination av flexibilitet och kontinuitet. Den här utvecklingen innebär bland annat att kompetensutveckling mer än tidigare blir den enskilda individens eget ansvar. En stor del av utbildningen kommer med all säkerhet även i framtiden att ske inom företagen. Bemanningsföretagen har ett visst intresse av att bidra till att de anställda kompetensutvecklas och därmed förblir konkurrenskraftiga. Men i ökande utsträckning gäller det för den enskilde själv att hänga med och ständigt se till att man är konkurrenskraftig och anställningsbar. En viktig fråga att diskutera blir därför hur man i Stockholmsregionen skall stimulera och möta efterfrågan på vidareutbildning och kompetensutveckling utanför företagen. Namnlöst-1 9

10 10 Fallstudie Hamburg Beskrivning av regionen Hamburg är Tysklands näst största stad efter Berlin, och är både en stad och en delstat med alla delstatsfunktioner och institutioner. Hamburg ligger där floderna Elbe, Alster och Bille flyter samman och är en naturlig knutpunkt mellan öst-väst och nord-syd. Det geografiska läget har alltid bidragit till rollen som knutpunkt. Idag är denna roll viktigare än någonsin med den europeiska integrationen och dess ökande interaktion med Östeuropa. Med sina 1200 år är Hamburg en av Europas äldsta orter och de senaste 800 åren har stadens hamn varit centrum för godshanteringen i norra Europa. Trots ansenlig ålder finns inte många historiska byggnader kvar i staden efter en omfattande brand år 1842 och efter andra världskrigets bombningar. Hamburg är med tyska mått en utspridd stad. Stadens yta är 755 km 2 och där bor 1,7 milj människor. Som jämförelse kan nämnas att Berlin har 3,4 miljoner på 890 km 2, och München har 1,2 milj på 310 km 2. Över 40 procent av Hamburgs yta är jordbruksmark och parker. Dessutom är drygt 8 procent vatten och kanaler. Hamburg har arbetat med att få ner miljöföroreningarna. Man framhäver att man har den renaste luften av Tysklands större städer. Dess omfattande parkområden framhävs också i regionens marknadsföring. I hela den funktionella Hamburgregionen finns cirka 3 miljoner invånare. Regionen inkluderar förutom staden även fyra distrikt i norr som tillhör Schleswig- Holstein, samt två landsbygdsdistrikt tillhörande Harburg och Stade i söder, liksom Luneburg och Rotenburg tillhörande den federala delstaten Niedersachsen. Befolkningen har varit relativt konstant sedan I början på 80-talet sjönk befolkningen från 1,7 till 1,6 miljoner men den ökade igen under senare halvan av 1980-talet och har sedan dess hållit en relativt jämn nivå. Hamburg har i dag en begränsad inflyttning. Flyttnettot har endast visat ett överskott på några tusen per år och visade underskott 1996 och Inflyttningen har speglat den ekonomiska utvecklingen i regionen. I slutet på 1980-talet fram till början på 1990-talet steg inflyttningen kraftigt samtidigt som utflyttningen var konstant, vilket ledde till ett positivt flyttnetto på personer som högst. Därefter har utflyttningen ökat och inflyttningen minskat successivt till dagens underskott. Andelen invandrare ligger runt 15 procent av befolkningen. Det kan jämföras med t ex Frankfurt, Stuttgart och München som har en andel på cirka 25 procent. Invandrarna har i relation till folkmängden en viss övervikt i centrala Hamburg, men är i övrigt relativt jämt fördelade i distrikten. Tillväxten är relativt hög, realt 2,6 procent år Hamburg svarar för 4,4 procent av tillväxten i Tyskland med 2 procent av befolkningen. Ungefär personer arbetar i Hamburg, av dessa bor i delstaten och pendlar in från närområdena varje dag. Detta gör att också BRP/capita är relativt hög genom att den skapats även av personer som inte är bosatta i delstaten. Bruttoregionprodukten i Hamburg består till stor del av tjänster, och en strukturomvandling har ägt rum under de senaste decennierna från industriproduk- Namnlöst-1 10

11 Hamburg 11 Vy från Michaelikyrkan i Hamburg. Foto: Bertil Hagberg/Pressens Bild tion till tjänsteverksamhet. Hälften av BRP är tjänsteverksamhet, 20 procent industriproduktion, drygt 20 procent handel och transportindustri, och 10 procent statlig verksamhet. Kategorin övriga tjänster har ökat från 23 procent till 39 procent mellan 1970 och Samtidigt har industriproduktionen minskat från 38 procent till 20 procent. Hamburg, som för sin utveckling är så beroende av handel och transporter, har påverkats negativt av den dåliga utvecklingen i både Ryssland och Asien. Omsättningen i containertrafiken i hamnen gick ner under 1998, efter att ha uppvisat rekordstora ökningar under tidigare år och ökat med 12 procent under I dag är dock optimismen stor och man förväntar sig att EU:s alltmer integrerade marknader och ökade interaktion med Östeuropa ska leda till ökade varuströmmar och transporter. Övriga EU-länder är Hamburgs främsta handelspartners. EU:s roll har förstärkts mellan 1981 och 1995 från 46 procent till 58 procent av exporten. Hamburg är viktigt för transittrafiken; nära hälften av total transit i Tyskland går via Hamburg och ungefär en tredjedel av Tysklands import av råmateriel kommer in via Hamburg. Under den senaste tio-årsperioden har andelen råmateriel sjunkit till förmån för mer förädlade industriprodukter inom flygindustrin och elektrisk industri. Samma trend kan ses på exportsidan. Man importerar mer än vad man exporterar och står för 9,2 procent av Tysklands import och 4,7 procent av dess export. Hamburgs företag svarar för 5,4 procent av tyska företags omsättning. En stor del (51 procent) av produktionen av varor och tjänster är direkt relaterad till hamnen. Med transporterna som basindustri har de Namnlöst-1 11

12 12 Hamburg hamnbaserade verksamheterna utvidgats och moderniserats. Avancerad logistik tillhör de verksamheter som hamnen och dess tidigare omlastnings- och lagerhållningsfunktioner har utvecklat. Hamburgs hamn är den mest betydelsefulla i Tyskland. Den är en gateway inte bara till Tysklands utan till hela Europas marknader. Den har genomgått en strukturomvandling från konventionell hamn till containerspecialiserad. De skandinaviska länderna är viktiga och står bl a för nära 20 procent av omsättningen inom containertrafik. Hamnen sköts av ett flertal företag varav Hamburger Hafen- und Lagerhaus-Aktiengesellschaft (HHLA) är det största. 60 procent av containertrafiken är i händerna på detta företag som är tongivande både volymmässigt och i termer av innovationsförmåga. Hamburg drabbades hårt av varvskrisen under mitten på 1980-talet. Man lyckades modernisera näringslivet genom att inte stödja verksamheter som ansågs ha en oviss framtid, men man har fortfarande basen i hamnbaserade verksamheter. Flygindustrin är viktig och Hamburg är lokaliseringsort för Lufthansa Technik AG och Daimler-Benz Aerospace Airbus GmbH. Andra traditionella och ekonomiskt betydelsefulla verksamheter i Hamburg är förlag, reklam, media och musik. Även dessa har moderniserats och utvecklats i riktning mot IT och multimedia. Mediaindustrin har växt stadigt och antalet anställda ökade från personer till mellan 1986 och Förlagen i Hamburg utgör drygt hälften av tidningsbranschen i hela Tyskland och har 15 av de 20 största tidningarna. Springerkoncernen dominerar förlagsverksamheten. Reklambyråer är den näst viktigaste branschen inom media och sysselsättningen har fördubblats på tio år. Musikverksamhet är också en tillväxtbransch, hälften av all klassisk musik som säljs i Tyskland är producerad i Hamburg. I Hamburg anser man själva att regionen är ett finansiellt centrum. Besökare kan dock få ett annat intryck, flertalet restauranger, taxibilar etc accepterar inte de vanligaste kreditkorten, utan tar endast emot mynt och sedlar. Detta rimmar illa med ett välutvecklat modernt finansiellt centrum. Hamburg ämnar leva upp till sin roll som centrum i Europa och gateway till Östeuropa även när det gäller kongress- och konferensverksamhet. Man har cirka 300 kongresser per år med i genomsnitt deltagare. På detta område anser man att framtiden ser ljus ut. Hamburg är den stad i Tyskland som har flest huvudkontor. Av Tysklands 500 största företag har 46 sitt huvudkontor i Hamburg, vilket kan jämföras med Düsseldorf och München som har 29 respektive 26 huvudkontor. Flera oljebolag återfinns bland de största koncernerna i Hamburg, men här finns även företag inom handel, transport, livsmedel, elteknik och förlagsverksamhet. Koncentrationen av huvudkontor till trots bygger Hamburg sitt näringsliv huvudsakligen på de små och medelstora företagen. Hamburg framställs ofta som en stad som ställt om från traditionell industri till modern ekonomi med tillväxt i nya branscher. Inom tjänstesektorn har arbeten skapats sedan Den största delen av näringslivet är dock fortfarande av traditionell karaktär och direkt eller indirekt beroende av hamnen. De nya branscherna har uppstått ur gamla traditioner inom förlag och reklam. Hamburg är utsatt för en allt större konkurrens från Berlin inom dessa branscher och hotas ständigt av utflyttning. En annan faktor som grumlar bilden av en framgångsrik modernisering är att alltför många som arbetade inom de gamla yrkena nu saknar sysselsättning. Cirka 13 procent är arbetslösa, varav över två tredjedelar långtidsarbetslösa. Under 1980-talet steg arbetslösheten från 3,4 procent till motsvarande dagens nivåer år 1987, men sjönk därefter mellan 1987 och 1993, för att sedan åter stiga. Arbetslösheten är högst bland invandrarna, nära 23 procent. Denna siffra är dessutom underskattad eftersom asylsökande och flyktingar inte är med i statistiken. Bland de inhemska grupperna är den högst bland ungdomarna, 16 procent. Män har en högre arbetslöshet än kvinnor, 14,8 respektive 11 procent. Hamburgs infrastruktur uppges vara bristfällig. Samtliga intervjuade poängterar att Tyskland satsat stora summor på att bygga upp infrastrukturen i det forna Östeuropa, medan Hamburg försummats. Detta gäller både vägar, järnvägar och investeringar i hamnen. Rollen som gateway och den stora andelen hamnrelaterade verksamheter gör Hamburg sårbart och redan i dag är staden en flaskhals för svenska transporter ner mot kontinenten. Namnlöst-1 12

13 Hamburg 13 Satsningarna på utbildning anses dock relativt goda. Utbildningen är finansierad genom en federal skatt men varje delstat betalar lärarlönerna. Delstaterna ansvarar för utbildningens kvalitet och organisation, men i ett federalt samarbete. Universitet och högskolor utnyttjas främst av ungdomar, det livslånga lärandet byggs upp vid separata institut. Hamburg har nio universitet med drygt registrerade studenter år 1997/98. Detta kan jämföras med Stockholms studenter. Inriktningen på högskolorna har betytt mycket för det lokala näringslivet. År 1978 startade t ex en teknisk fackhögskola för att underlätta strukturomvandlingen och den har bidragit till utvecklingen inom flygindustri och elektroteknik. Liksom på andra ställen råder det dock i dag brist på kompetens inom de nya teknikområdena och media. Förvaltning och beslutsprocesser Hamburg är både en stad och en delstat i den Tyska federationen. Man har i sin funktion som delstat ett parlament, die Burgerschaft, bestående av 121 folkvalda ledamöter. Parlamentet stiftar lagar och väljer styrelseledamöterna, senatorerna. Det har också rätt att avsätta enskilda senatorer eller hela stadsstyrelsen. Till parlamentet hör utskott i olika delfrågor. Under de två senaste parlamentsvalen har SPD minskat från 40,4 till 36,2 och CDU ökat från 25,1 till 30,7 procent. GRÜNE har ökat något från 13,5 till 13,9. Dessa tre partier sitter i parlamentet, men det finns även några småpartier utan platser. Senaten är Hamburgs stadsstyrelse och består av 12 senatorer varav en väljs som president och borgmästare. Senaten drar upp politikens riktlinjer och har ansvar för förvaltningen. Den företräder även Hamburg utåt i externa sammanhang. Förvaltningen består av tre delar; ämbete med senatskansli etc samt fackdepartement och stadsdel. Man har 11 departement inom olika fackområden; justitie, utbildning, forskning, kultur, arbetsmarknad inklusive hälso och social, statsutveckling, näringsliv, utrikes, finans, byggnads samt inom-delstatliga frågor. Hamburg är uppdelat i 8 stadsdelar som har mellan och invånare. Stadsdelarna har egen ekonomi och hanterar självständigt hälsofrågor, bostadsmiljö och stadsplanering. De leds av ett borgarråd som företräder stadsdelen i olika ärenden och är utsedd av senaten på sex år. Det fanns ungefär offentliganställda i Hamburg år 1996, varav en dryg fjärdedel arbetade deltid. Den årliga skatteinkomsten uppgår till milj DM. Denna summa inkluderar federal och kommunal skatt. Den återstående skatteinkomsten för delstaten Hamburg uppgår till milj DM. Hamburg har dålig ekonomi där budgeten redovisat underskott under hela 1990-talet och statsskulden stigit kontinuerligt till dagens nivå på 35 mdr DM. Förklaringen till detta sägs vara det dåliga beskattningsunderlaget med alltför få relativt välbeställda personer som bor inne i Hamburg; istället bor de i omkringliggande områden. Byggnationen av bostäder i ett område vid hamnen, det s k Hafen city där människor ska bo, baserar sig i hög grad på behovet att öka andelen boende med relativt höga inkomster för att öka skatteunderlaget. Investeringarna har sjunkit ända sedan 1980-talet och hållit en konstant låg nivå på 11 procent av budgeten under i princip hela 1990-talet. Den låga investeringsnivån hänger ihop med budgetsituationen, men man betonar också att prioriteringarna på federal nivå gått till de östra delarna, samt att man haft svårt att komma överens på detta område både inom Hamburg och mellan delstaterna i norra Tyskland. Inom Hamburg är det miljöintressen som blockerar besluten, och i diskussionerna som förs mellan delstaterna i norra Tyskland får man svårigheter när varje delstat hävdar egna intressen och prioriteringar utifrån miljö- eller regionalpolitiska motiv. Företagande och näringsliv Handelskammarens undersökningar bland Hamburgs företag visar att andan utvecklats positivt under senare år, men man har fortfarande inte kommit upp till toppnivån runt Klimatet är dock inte så bra att man tror att sysselsättningen kommer att öka. En majoritet tror på oförändrad personalstyrka. Endast 12 procent planerar att öka personalstyrkan. 16 procent tror att den kommer Namnlöst-1 13

14 14 Hamburg att minska. Förväntningarna på personalantalets utveckling följer konjunkturerna och var på topp Motsvarande tendens gäller de förväntade investeringarna. Ända sedan 1992 har majoriteten planerat att minska investeringsnivån. Det är inte heller expansionsplaner som ligger bakom de planerade investeringarna. Investeringarna under 1990-talet i Hamburgs företag har till stor del gjorts för att rationalisera. Runt 35 procent anger att detta är främsta anledningen till att investera, medan drygt 30 procent investerar enbart för att ersätta gammal utrustning. Endast 16 procent investerar för att produkten moderniserats och 15 procent för att öka kapaciteten. Krisåren under 1990-talet märks även i andra avseenden. Konkursernas antal bland aktiebolag (GmbH) ökade under från en tidigare relativt konstant nivå på cirka 300 per år till en ny relativt konstant nivå under 1990-talets senare hälft på det dubbla. Det är främst inom handel och tjänster som konkursantalet har gått upp under denna period. Dessa två branscher står för över hälften av samtliga konkurser. Men med nystartade företag per år innebär cirka 600 konkurser ändå ett väsentligt nytillskott i företagandet. Hamburg har en större andel sysselsatta inom tjänstenäringar än hela Tyskland respektive Nordtyskland; 48 procent av sysselsättningen i näringslivet är inom tjänstesektorn i Hamburg jämfört med 42 procent i Nordtyskland och 39 procent i hela Tyskland. Man har även mer handel än det tyska genomsnittet, men betydligt mindre produktion; 24 procent av näringslivet är inom varuproducerande sektorer i Hamburg jämfört med 30 procent i Nordtyskland och 35 procent i hela Tyskland. Ett litet antal stora företag i Hamburg står för en stor del av sysselsättning och omsättning, medan ett stort antal små företag står för en liten del. Över hälften av företagen i Hamburg har färre än 50 anställda, men det är storföretagen som står för nära 60 procent av antalet anställda. Sysselsättningen i näringslivet har minskat med cirka personer per år under de senaste tre åren. De medelstora företagen med upp till 500 anställda har klarat sig bäst och ökat sysselsättningen något under perioden. Denna grupp står för 46 procent av sysselsättningen i Hamburg. En av de viktigaste aktörerna i Hamburgs näringsliv är Handelskammaren som är en aktiv institution inom ett flertal områden. Man agerar för att främja medlemsföretagens behov av tjänster, lobbying och andra aktiviteter. Man har under 1990-talet ökat ambitionen att nå ut med sitt budskap om näringslivets behov till omvärlden. Under 1998 har man fått till stånd mer än 70 pressmeddelanden, 5 presskonferenser och 145 intervjuer i olika medier. Med dessa satsningar har man synts sammanlagt 2320 gånger i medierna under året. Handelskammaren ingår som en av de drivande parterna i Initiative Metropolregion Hamburg, som vill verka för en enad region i norra Tyskland. Man driver även program för att skapa fler småföretag och ingår i nätverk för rådgivning och hjälp med riskkapitalförsörjning. En annan viktig fråga som man argumenterar för är investeringar i infrastruktur, särskilt med tanke på Hamburgs roll som betydelsefull hamn och transportcentrum. Man framhäver hur integrationen med Östeuropa och olika miljöintressen har hämmat Hamburgs utveckling. Stora investeringar har gjorts i östra Tyskland på bekostnad av de västra delarna. Investeringskvoten i västra Tyskland föll från drygt 21 procent till 18,5 procent HWF (Hamburger Wirtschaftsförderungsgesellschaft, Hamburgs näringslivskontor) är en annan aktör av betydelse för Hamburgs näringsliv. HWF skapades i mitten på 1980-talet för att stimulera utländska investeringar i Hamburg. Det var en effekt av den kris som uppstod då varven lades ner. HWF ägs till 31 procent av Hamburgs stad, 21 procent av Handelskammaren och till 40 procent av bankerna i Hamburg. De står inte under nämnvärt politiskt inflytande, vilket de själva upplever som en fördel. HWF hjälper även utländska företag som redan är lokaliserade i Hamburg och ofta finns inom områden som avspeglar Hamburgs starka sidor: flygindustri, logistik, distribution etc. HFW har i dag 23 medarbetare som är uppdelade på geografiska ansvarsområden. De har attraherat cirka 2000 företag totalt till Hamburg, och av dessa kommer nära hälften från Asien eller Skandinavien. Det finns cirka 240 svenska dotterbolag i Hamburg. De utgör den största koncentrationen av svenska företag utomlands och bidrar med ungefär arbetstillfällen i Hamburg. Namnlöst-1 14

15 Hamburg 15 HWF har egen representation i de skandinaviska länderna, Ryssland, Polen, Taiwan, Kina och Indonesien och arbetar tillsammans med agenter på de andra marknaderna. De tjänster man erbjuder är att finna lokaler, mark, kontakt med mäklare, myndigheter samt i viss mån affärskontakter och finansiell hjälp. För den finansiella hjälpen med främst subventionerad mark har man blivit fälld 18 gånger i EU:s domstol, vilket man dock inte verkar särskilt bekymrade över. Man samordnar sin marknadsföring med de andra delstaterna i den funktionella regionen, men när det sedan kommer till affär är de konkurrenter. Arbetsmarknaden Det rationaliseringstryck som framkommer vid Handelskammarens undersökning av investeringsviljan påverkar i hög grad arbetsmarknaden. Tillsammans med budgetproblem och besparingar inom den offentliga sektorn är det synbara resultatet avskedanden, krav på en flexibel arbetsmarknad, avreglering och ökat behov av sociala insatser. Kritiska röster menar att utvecklingen under talet har givit negativa fördelningseffekter i bemärkelsen att arbetskraften enbart ses som en insatsvara och att arbetsmarknaden har förlorat sin socialt stabiliserande funktion. Denna kritik finns över hela Tyskland och några indikationer är att bruttoreallönen per arbetstagare i Tyskland steg 16 procent mellan 1985 och 1995, samtidigt som produktiviteten per sysselsatt steg med 20 procent under samma period. Nettoreallönen har stagnerat i utveckling och var 1995 åter på 1980 års nivå. Tyskland har i ett internationellt perspektiv höga lönekostnader, men man har även en hög produktivitet. Arbetsmarknaden har ändrat karaktär i riktning mot deltidsarbete i olika former och tidsbegränsade anställningar. I dag är 3 3,5 miljoner i Tyskland inte fulltidssysselsatta, och mer än 25 procent av befolkningen återfinns inom anställningar som är korta, tillfälliga eller projektbaserade. Den juridiska strukturen för arbetstagare har förändrats på så sätt att risker övergår från företag till arbetstagare. Konkurrensen har ökat mellan arbetssökande, men också mellan arbetssökande som grupp och dem man kallar den stilla reserven: personer som vid tillfälliga uppsving åter ger sig ut på arbetsmarknaden. I Hamburg är det endast sysselsättningen i tjänstesektorn som har ökat sedan mitten på 1980-talet. Cirka fler personer är anställda inom denna sektor i dag jämfört med Antal sysselsatta totalt sett över hela ekonomin ökade mellan 1985 och 1992 med 2 4 procent varje år, men har därefter minskat oavbrutet med ungefär 2 procent per år. I mitten på 1980-talet var läget kritiskt i Hamburg. Nedgången i varvsindustrin hade friställt stora mängder arbetskraft, men en kombination av politiskt starkt ledarskap och konjunkturella faktorer bidrog till en dynamisk ekonomi där nya arbetstillfällen skapades bl a inom flygindustrin. De som anställdes i dessa var dock inte samma personer som hade friställts inom varvsindustrin och arbetslösheten förblev hög. Utvecklingen av antalet arbetstillfällen stimulerade inflyttningen. Befolkningen växte kraftigt genom en inflyttning på per år mellan 1987 och Samtidigt minskade antalet arbetslösa från en nivå på cirka till personer. Efter 1993 har inflyttningen avstannat, sysselsättningen totalt sett minskat och arbetslösheten ökat kontinuerligt. Ökningen av antalet arbetstillfällen inom tjänstesektorn har stagnerat sedan I Hamburg har man stiftat en ny lag, Arbeitsförderungsreformgesetz (AFRG) som kritiserats för att ta avstånd från målet med hög sysselsättning, skära ned på insatserna för arbetslösa, förskjuta kostnaderna för arbetslöshet till kommunerna och lämna frågan om framtida finansiering av arbetsmarknadsåtgärder obesvarade. Prognosen för Hamburgs arbetsmarknad är att den befolkningstillväxt som man hade mellan 1987 och 1993, på 2,6 procent per år i genomsnitt, avtar till 1,6 procent år Man räknar med att antalet icke-tyskar stiger och att åldersstrukturen förändras; i dag är 30-åringar den största gruppen, år 2010 beräknas det vara 45-åringarna. Detta innebär att antalet arbetssökande sjunker, men samtidigt räknar man med fler förvärvsarbetande kvinnor. För att råda bot på arbetsmarknadsproblemen har man strategier för arbetstidsförkortningar utan full löneutjämning, omfördelning av statens utgifter till Namnlöst-1 15

16 16 Hamburg förmån för offentliga investeringar och lönetillväxt i spåren av produktivitetstillväxten. I slutet på 1996 var personer i Hamburg socialbidragstagare. Arbetslöshet var den vanligaste orsaken. Villkoren för arbetslöshetsförsäkringen har försämrats så att den arbetslöse får mindre pengar en kortare tid, vilket har ökat trycket på socialbidragen. Under 1996 skapades arbetstillfällen, och arbetsförmedlingen var inkopplad på ungefär hälften av dessa. Man förmedlade således cirka jobb, men 80 procent av dessa var begränsade till 7 dagar för att täcka tillfällig personalbrist. Dessa jobb går ofta till hemmafruar och studenter. Integrationsfrågor verkar inte uppta någon större plats på agendan. Hamburg har ungefär 15 procent immigranter men deras plats i policydokumenten är betydligt mindre. Asylsökande är inte med i statistiken över arbetssökande och ingår inte i arbetskraften. Det förefaller som om de befinner sig utanför samhället i både statistisk och verklig bemärkelse. Åtgärder på arbetsmarknaden De officiellt uttalade målen för Hamburgs arbetsmarknadspolitik är att undvika arbetslöshet och återföra arbetslösa till arbetsmarknaden. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken omfattar långtidsarbetslösa, arbetslösa, sysselsatta med hot om arbetslöshet och fortfarande sysselsatta. För dessa har man fyra aktivitetsområden; Preventiv och krisintervenerande arbetsmarknadspolitik, direkt arbetsmarknadsintegration, temporära sysselsättnings- och utbildningserbjudanden och återförande till förvärsarbete. Den preventiva och krisintervenerande arbetsmarknadspolitiken innehåller utbildning av lågutbildade som fortfarande är sysselsatta, vidareutbildning där tidigare utbildade anpassas till nya krav, sysselsättningssäkrande organisationsutveckling eller arbetstidsanpassningar. Den direkta arbetsmarknadsintegrationen är t ex arbetsförmedling, tillfälligt understöd till arbetsgivare, tillfälliga s k transferarbetstillfällen och starta-eget bidrag. De temporära sysselsättnings- och utbildningserbjudandena syftar till att bygga upp yrkespraktik och bättra på kvalifikationerna genom att ge tidsbegränsade sysselsättningserbjudanden med möjlighet till yrkesutbildning. Man har s k arbetsanskaffningsåtgärder (ABM) som det är möjligt att få under ett år om man är långtidsarbetslös. Man får hälften praktik och hälften yrkesutbildning inom något område som ligger i det offentligas intresse t ex skolrenovering och vård av historiska byggnader. Hamburg betalar en del av lönekostnaden (30 75 procent) och resten står arbetsmarknadsmyndigheten för. Det fjärde aktivitetsområdet är när övriga åtgärder inte hjälper och när sjukdom, drogmissbruk eller andra hinder omöjliggör inträde på arbetsmarknaden. Här finns programmet JOB-start som är timarbete med offentlig betalning. Visioner, strategier och policies I mitten på 1980-talet hade Hamburg två mycket drivande borgmästare efter varandra. Under dessa år formulerades många strategier och igångsattes flera projekt. Bl a planerade man det bostadsområde vid hamnen som nu ska börja byggas för att locka fler boende till Hamburg. Dagens politiska ledarskap är mer introvert och präglas av låsningar. Det är en koalition där de gröna har ett relativt stort inflytande och de mer ideologiskt profilerade falangerna i SPD och GRÜNE har konflikter som tar mycket kraft från beslut om t ex satsningar för infrastruktur i och runt hamnen. De strategier som man i dag arbetar med syftar främst till att utveckla regionen som en enhet och på olika sätt stärka konkurrenskraften. Visionen om en Metropolregion Delstaterna Hamburg, Niedersachsen och Schleswig- Holstein har ett visst samarbete för att skapa förutsättningar för en positiv utveckling för helheten som även ska gynna delarna. Man har instiftat Metropolregion Hamburg, en samarbetsorganisation för att samordna politik och marknadsföring av regionen. Denna organisation har dock inte någon formell makt, men är rådgivande i frågor av strukturell karaktär. Under senare år har samarbetet i regionen intensi- Namnlöst-1 16

17 Hamburg 17 fierats. Svårigheten att identifiera Hamburg som en hel region har bildat utgångspunkten för arbetet. Man har pekat ut ett antal viktiga hygienfaktorer som måste fungera för att regionen ska vara konkurrenskraftig, t ex infrastruktur, urban struktur, kompetens och attraktiv omgivning. I diskussionerna har framkommit att delstaternas förvaltningsstruktur inte är samstämmig, att turistpotentialen skulle kunna utnyttjas bättre, att flygplatsen är dåligt integrerad i det internationella nätet, att vägnätet runt Hamburg är outvecklat, Hamburgs hamn en trafikpropp, samt att flera intressekonflikter mellan delstaterna föreligger. Ett antal handlingsområden som ska bilda basen för regionens konkurrenskraft har utpekats. Mest prioriterade blir handel, hamnen, nya media, natur och miljö. I maj 1999 publicerades REK 2000, ett dokument med regionala utvecklingskoncept. Målsättningen är en spetsregion i ett europeiskt perspektiv och strategin är att de tre delstaterna ska samarbeta och koordinera de fackpolitiska områden som inverkar på konkurrenskraft och livskvalitet. Man betonar i hög grad betydelsen av infrastrukturella satsningar som förbättrar nationella och internationella förbindelser samt vikten av en identitet för hela regionen som framgångskriterier, men ansvar för miljön är också införda i skrivningarna. REK 2000 betraktas av initiativtagarna inte enbart som en vision utan som ett instrument genom att det har förankrats hos de regionala aktörerna och konkretiserats från övergripande strategier till handlingsplaner och projekt inom ett stort antal områden. Strategin för näringslivet är att bygga på vad man har, dvs transport, handel och förlag, men i moderniserad och mer högteknologisk form för att få ett differentierat och modernt näringsliv. Denna syn kan dock behöva modifierats. Det talas om svårigheterna med att få ihop en region i norra Tyskland. Varje region värnar i första hand om sina egna intressen och det märks t ex vid diskussioner om infrastruktur där de egna regionala intressena styr. Även politikernas personliga agendor påverkar ingen vill avskaffa sig själv genom att slå ihop administrationerna. Risken att Hamburg blir alltför dominerande reducerar incitamenten för övriga aktörer. Policies för att främja konkurrenskraften De offentliga myndigheterna inom näringsområdet förväntar sig en gynnsam framtid för Hamburg. En fortsatt tillväxt för varutransporterna i Europa och en fortsatt liberalisering och harmonisering av den europeiska transportmarknaden förväntas gynna Hamburg. Man tror också att hela världshandeln kommer att fortsätta öka och att detta kommer att leda till en fördubbling av containerhanteringen under de kommande åren. EU:s utveckling och regelverk är centrala faktorer i Hamburgs framtidsutsikter. Ett harmoniserat och förändrat regelverk kräver omfattande anpassningsprocesser, såsom att dela infrastrukturförvaltning och affärsverksamhet inom järnvägen samt att harmonisera villkor och avgifter inom samtliga transportslag. EU:s utveckling ger enligt Hamburgs näringsdepartement goda förutsättningar för ytterligare regional tillväxt räknat i transportvolymer. Dessa utsikter innebär nya utmaningar för Hamburgs del om man ska lyckas bibehålla konkurrenskraften. Dessa är t ex av tekniskt och organisatoriskt snitt, där bl a tele- och satellitteknik kan underlätta integration av olika transportmedel. Inom järnvägsområdet planeras ett antal investeringar för att bygga ut och eliminera dagens kapacitetsbrister. Det är en gemensam strategi i hela Tyskland och särskilt för Östersjökustens delstater en anledning att stärka transporterna från inlandet till tyska sjöstäder och därigenom stärka konkurrenskraften på internationell nivå. Det ingår i strategin att förbättra tillgängligheten till hela Östersjöregionen och man väntar på snabbtåg mellan Hamburg och Berlin. På sjöfartsområdet har en av de viktigaste investeringarna varit att fördjupa Elbe så att större containerfartyg kan ta sig fram. Andra viktiga investeringar som gjorts är direkttågförbindelser mellan hamnen och viktiga företagscentra i och utanför Tyskland. Man anser från offentligt håll att man gjort en hel del investeringar i hamninfrastruktur, men det har ändå framförts klagomål på detta område. Flera av investeringarna för den hamnbaserade verksamheten berör inte enbart traditionell infrastruktur, utan även IT och tele, som t.ex. investeringar i data- och kommunikationssystem, system för optime- Namnlöst-1 17

18 18 Hamburg ring av containertransport, samordning av kommunikationssystem för container och chassi, för att förbättra logistiken och förhindra stölder, system för att lättare sammanställa exportstatistik och program för info-utbyte mellan hamnar i Östersjöområdet Man är väl medveten om konkurrerande hamnar och bevakar kapacitet, produktivitet och priser. En viktig ingrediens i detta är att bevaka andra EU-länders stöd till transportsektorn. Man poängterar vikten av att hamnar och sjöfart inte får bli lidande av subventioner till väg- och järnvägstransporter. År 1997 fattade man beslut om att bygga det s k Hafen City (se ovan). De ursprungliga planerna togs fram redan under mitten på 1980-talet under en dynamisk period i politisk bemärkelse. Man vill stegvis flytta ut vissa företag till andra hamnområden och utarbeta ett koncept där man bygger upp internationellt intresse via mässor m m. En annan strategi är att försöka placera Hamburg som centrum för luftfartsindustri och -transport. Här tänker man utnyttja sig av Lufthansa Technik AG som teknologiskt och logistiskt centrum och Daimler Chrysler Aerospace Airbus GmbH för att attrahera underleverantörer och forskning. Hamburg har anmält sitt intresse som tillverkningsort för Airbus A3XX, något som även kan ha betydelse för tjänste- och handelssektorerna i regionen, t ex i form av forskning i samarbete med den tekniska högskolan. Moderniseringsprogram och näringspolitik är i jämförelse med de infrastrukturella programmen relativt små. Ett projekt är att förhindra att mindre företag (upp till 15 anställda) flyttar från problemtyngda stadsdelar. Man hjälper till med investering i lokaler och mark för att förhindra segregation och säkra mångfald och lättillgängligt tjänsteutbud. Det finns även stöd till småföretag med tillfälliga problem, t ex via arbetsförmedlingen och rundabordsdiskussioner för snabb finansiell hjälp. Marknadsföringen av staden har som mål att öka antalet företagsetableringar genom att betona hamnen, utrikeshandeln och turismen med mässor och kongresser. För närvarande är Event-marketing i fokus. De främsta målgrupperna är Asien, Skandinavien, Ryssland och Turkiet. Förutom marknadsföringen av ovannämnda HWF görs en separat marknadsföring av hamnen. För att främja utrikeshandeln har man tagit nya initiativ vars syfte är ett närmare samarbete mellan handelskammaren, företagen och de offentliga myndigheterna. Man vill sälja Hamburg som handels-, logistik- Hauptbahnhof, Hamburg. Foto: Stefan Borgius/Pressens Bild Namnlöst-1 18

19 Hamburg 19 och transportcentrum i Nord- och Mellaneuropa. Syftet är främst att gynna de små och medelstora företagen, och man riktar sig främst mot Östersjöländerna och Östeuropa. Hamburg uttrycker i strategier och policy en stark önskan och ambition att även utvecklas till en hi-techregion. Man ska ha högteknologisk infrastruktur och know how inom de traditionella verksamheterna, men man vill även in på andra områden. För att gynna denna utveckling finns stiftelser och fonder för utbildning och forskningsprojekt inom bioteknologi och medicinteknik, energi- och miljöteknologi, kommunikation, multimedia m m. Att stadens puls och atmosfär är viktig i konkurrensen om multimedia betonas särskilt, och man inriktar därför stadsplaneringen på detta. Man har även startat Hamburg för att stimulera nätverk, lärande och innovationsförmåga. I övrigt är den offentliga politiken inriktad på att bygga ny telekominfrastruktur samt att erbjuda rådgivning, information och utbildning bl a i form av s k Info-Office. Datormognaden brister generellt sett hos medelålders och äldre. Det allmänna intrycket är att användningen av internet inte alls är lika etablerad som i Stockholm. Hamburgs styrkor och svagheter Styrkor Geografiskt läge Hamburgs geografiska läge gör det till en naturlig knutpunkt. Regionen har därigenom en styrka som inte enkelt kan kopieras av konkurrerande regioner, utan ger en konkurrenskraftig bas för näringslivets inriktning. Hög BRP Hamburgs starka ekonomi bygger delvis på arbetskraft som inte bor inom delstaten, men den bygger likväl på framgångsrika verksamheter inom regionens gränser. Trots strukturella problem under de senaste decennierna har man lyckats bibehålla en stark ekonomi och en hög tillväxt. Den hamnbaserade verksamheten är väl förankrad och modern Den starka ekonomin har sin grund i att man framgångsrikt utvecklat, moderniserat och även diversifierat traditionella kompetensområden. Processerna är produktiva och på en hög teknologisk nivå, vilket gör att man hittills framgångsrikt har klarat konkurrenstrycket från länder med lägre löner. Tysklands centrum för huvudkontor Den traditionella funktionen som gateway och hamnstad gör att Hamburg har blivit en port till den tyska och även europeiska marknaden, och dessutom en plats för både utländska och tyska företags huvudkontor. Hamburgs tradition som hamnstad har också givit en kultur som anses relativt öppen och flexibel, med tyska mått mätt. Detta är attraktivt för utländska företag och har bidragit till att Hamburg blivit ett centrum för huvudkontor. Tradition inom tjänsteverksamhet som har stannat kvar och moderniserats Den tradition som finns inom reklam, media, musik och kanske främst förlag, har bildat grund för IT- och multimediabaserade verksamheter. Att på detta sätt bygga verksamheter med ny teknologi på gammal tradition har visat sig vara en framgångsrik strategi och kan också vara av värde för att successivt öka datormognaden. Kompetens Näringslivet har gynnats av utbildningsinriktningen, som varit ett styrinstrument för att klara strukturomvandlingens kriser. Man har skapat en kompetens i de växande verksamheterna som bidragit till konkurrensoch växtkraften. Det finns i dag generellt sett tillräckligt med högutbildade, och man anser att också civilingenjörerna räcker till, även om vissa brister finns inom de nya teknikområdena. God miljö En god miljö bygger på en stark värderingsmässig grund. Utifrån denna värdering är det därför också viktigt att man lyckats skapa en allt bättre miljö, där utsläppen successivt har reducerats och stora grönområden bibehållits. Hamburg satsade över 500 miljoner DM på att förbättra vattenkvaliteten mellan 1979 och 1995, och utsläppen av sulfurdioxid sjönk med över 80 Namnlöst-1 19

20 20 Hamburg procent mellan 1982 och I dag har Hamburg den bästa luftkvaliteten av Tysklands större städer. Regional potential i närområden Hamburg har en stor outnyttjad potential tillsammans med de övriga delstaterna i den funktionella regionen. Bristen på mark inne i Hamburg ger höga markpriser, men detta kan innebära att man istället utnyttjar resurserna i närområdena. Här finns också framgångsrika kluster inom t ex medicin- och elteknik som gör Hamburg attraktivare för både utländska och tyska företag. Ett ökat samarbete ger också möjligheter till förbättrade transportsystem vilket skulle öka konkurrenskraften för hela regionen. Svagheter Hög långtidsarbetslöshet Arbetslösheten har ökat kontinuerligt ända sedan början på 1990-talet. Det syns i dag inga tecken på att den ska vända. Företagen har inga planer på att öka personalstyrkan och investeringar görs med syftet att rationalisera. De som friställdes under den omvandling som skett har inte varit lätt att anställa i den nya moderna ekonomin, utan de sociala problemen lever kvar. De nya företag som startats kan vara en möjlighet att öka sysselsättningen för vissa grupper av arbetslösa, men problemen med att alltför många har stora svårigheter att komma tillbaka in på dagens arbetsmarknad finns ändå kvar. Brister i infrastrukturen Infrastrukturen brister inte enbart i hamnen utan även när det gäller ringleder runt staden och broar över Elbe. Det finns enligt flertalet bedömare alltför många flaskhalsar i dag, vilket är förödande för en region som lever på att vara en transportnod. Institutionell svaghet och politiska låsningar I Hamburg finns politiska låsningar mellan miljöintressen och styrande partier. Detta gör att investeringar i infrastruktur är svåra att få igenom. Förutom de interna problemen uppkommer problem i diskussionerna mellan staterna i norra Tyskland där varje delstat i första hand hävdar sina egna intressen före helhetens bästa. Den federala apparaten har inte mandat att lösa detta, vilket leder till att förhandlingar om t ex investeringar i infrastruktur strandar. Initiativet Metropolregion är enbart en diskussionsklubb utan reell makt att driva igenom dessa frågor. Resultatet är en försämrad planering av infrastrukturen och en politik som inte kan leverera samordnade lösningar när detta vore att föredra. Konflikter har uppstått om såväl hamninvesteringar som sträckningen av en väg till Berlin. Svag offentlig ekonomi Förutom den institutionella svagheten och politiska låsningar begränsas det politiska handlingsutrymmet av dålig offentlig ekonomi. Och när skatteökningar befaras inverkar detta menligt på förutsättningarna att skapa samarbete mellan närområden. Stor andel verksamheter som är känsliga för konkurrens från låglöneländer. De traditionella verksamheterna är hårt pressade för att lyckas hålla uppe lönsamheten. De har en stark kostnadskonkurrens från länder med lägre löner. För att klara detta har de investerat för att rationalisera och förbilliga processerna. Man har hittills lyckats relativt bra med att hålla uppe produktivitetstillväxten så att man klarat konkurrenskraften. Denna utveckling har dock gynnats av tillgången på billig energi, vilket kan komma att ändras när energipolitiken nu diskuteras. En förändring av energipolitiken som leder till dyrare energi kan kraftigt komma att förändra förutsättningarna för Hamburgs företag enligt många bedömare. Möjligheter och hot En region i norra Tyskland Förslaget om en enad region i norra Tyskland ligger, enligt många röster, mer i Hamburgs intresse än de övriga delstaternas, trots att även dessa skulle vinna på att man samordnade infrastrukturplanering, marknadsföring etc. Hamburg har intresse av att bredda sin skattebas till andra områden, medan närområdena hävdar att de skulle förlora ekonomiskt på ett alltför utvecklat samarbete. De ser också ett hot i att den egna demokratiska organisationen inlemmas i Hamburgs. Öresundsregionens utveckling Öresundsregionen kan vara både ett hot och en möjlighet för Hamburg. Om en dynamisk region växer fram i Namnlöst-1 20

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Bättre affärer i Tyskland Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Tyskland din marknad? Tyskland är sedan länge Sveriges största handelspartner. Med över 80 miljoner invånare

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer