Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Datum BARN OCH UTBILDNING Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stugsunds skola Läsåret 2012/2013

2 Mål och vision Vi på Stugsunds skola vill ha ett varmt och generöst arbetsklimat, där både elever och personal får vara unika personer som känner trygghet och arbetsglädje. Vi arbetar för att alla elever och all personal skall känna sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Denna plan presenteras på läsårets första personalmöte, klassråd, elevråd och föräldramöte. Vi hänvisar även till hemsidan om man önskar uppdatera sig i innehållet. Så säger lagen Vilket arbete som skolan ska bedriva mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras i lagstiftningen i skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av läroplanen, Lgr 11. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Skollagen, (2010:800) talar om att det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 8 Huvudman ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. I Lgr 11 står det skrivet under NORMER OCH VÄRDEN att skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (sid.12) Definitioner av begrepp Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förvaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 1

3 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (t.ex. att utsättas för slag eller knuffar) Verbala (t.ex. att hotas eller bli kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att utsättas för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier kan utföras av vuxna gentemot elever, mellan elever eller elev gentemot vuxna. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Dan Olwéus, 1991) En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Arbete med att främja en god arbetsmiljö och förebygga och åtgärda kränkande behandling ska bedrivas på följande sätt: Rektor ansvarar för Att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll vid någon av de första studiedagarna vid läsårets start. Att elevråd och föräldraråd informeras om och medverkar i uppdateringen av likabehandlingsplanen. Pedagogerna ansvarar för Att likabehandlingsplanen aktualiseras på föräldramöten. Att alla barn och elever har kännedom om likabehandlingplanens innehåll, engagerar sig och verkar för att planen efterlevs. Att elever medverkar vid uppföljning och revidering av planen. Att den aktuella planen finns tillgänglig på skolan hemsida. Att alla i personalen tar del av resultatet av kartläggningen/trivselenkäten och gemensamt beslutar om förslag till förbättringar. 2

4 Kartläggning Utvärdering av tidigare plan Pedagogerna har på olika sätt arbetat med hur vi använder vårt språk. Exempel på frågeställningar som arbetats utifrån har varit Hur tilltalar vi varandra, vad säger vi och hur? Vi upplever att språket har utvecklats åt det mer positiva hållet. Förebyggande arbete: Att all personal är goda och tydliga förebilder för eleverna Att det sker en kontinuerlig utvärdering av arbetet och trivsel i klassen Samarbete mellan klasser t.ex. genom fadderverksamhet Klassråd och ett aktivt elevråd Trivselenkät Vuxenansvar och närvaro utanför klassrummet vid exempelvis raster, omklädningsrum och i matsalen Gemensamma aktiviteter som skapar vi-känsla på hela skolan t.ex. lilla OS, 6 ans dag Nära samarbete mellan hemmet och skolan genom t.ex. utvecklingssamtal, föräldramöten Nuläge Resultaten på skolans trivselenkät i maj 2012 visade att alla elever har vänner på skolan och att 87% av eleverna trivs bra. 97% av eleverna anser att det finns vuxna som de kan vända sig till på skolan. Pedagogerna har utifrån resultaten på kartläggningen gemensamt diskuterat olika idéer för att ytterligare främja den positiva miljön på skolan. Pedagogerna har diskuterat frågornas utformning på enkäten och förändrat några frågeställningar. Skolans trivselregler/ordningsregler har diskuterats. Diskussioner har förts i olika forum t.ex. i klasserna, elevråd och på arbetsplatsträffar för pedagogerna. Höstterminens trivselenkät kommer i oktober och sedan ytterligare en enkät under vårterminen. Förslag till åtgärder och förbättringar under läsåret 2012/2013 Utöka fadderverksamheten med uteaktiviteter, t.ex. på rasterna. Inköp av nytt material för rastaktiviteter till varje klass t.ex. bollar, hopprep. Att vid olika tillfällen, en vecka då och då förstärka rastvakterna så att all personal som har möjlighet går ut. Vid hösttermins start, de första 14 dagarna, så många vuxna ute som möjligt på alla raster. Reflexvästar på alla som rastvaktar så de vuxna är väl synliga för eleverna. Utökat samarbete mellan klasserna. Att fortsätta arbetet med språkbruket. Önskemål om utökad tid för skolsköterskan på skolan, och tillgång till kurator på skolan. Trygghetsgrupp Skolan har en trygghetsgrupp med representanter från förskolan, skolan och skolbarnomsorgen. Trygghetsgruppen ansvarar för att beställa, distribuera och sammanställa trivselenkäten, samt redovisa resultatet. Gruppen ansvarar för att initiera vidare diskussion kring arbetet med förebyggande åtgärder på skolan och revidering av likabehandlingsplanen. Vid kännedom av problem med kränkande behandling startar representanter från trygghetsgruppen en utredning, se åtgärdsplan. Vid behov sammankallas trygghetsgruppen. Representanter i trygghetsgruppen från hösten 2012 Lise-Lotte Axzell, Helen Bäckström, Ulla Carlsson, Maria Ejefalk Jansson (förskolan), Anki Erixon, Caroline Person (skolsköterska) Carin Wiberg, Ann-Christine Österberg. 3

5 Åtgärdsplan om mobbing och/eller situation med hot och våld mot barn/elev uppstår. Trygghetsgruppen arbetar utifrån nedanstående handlingsplan. Steg1 Samtal med den utsatte i lugn och ro. Det är önskvärt med två representanter från trygghetsgruppen eftersom en kan koncentrera sig på samtalet medan den andra dokumenterar, Vad har hänt? Hur har detta visat sig? Vem/vilka mobbar? Vem är ledare/huvudaktör? Var/när sker mobbningen? Vilken är den senaste tidpunkten? Trygghetsgruppen kontaktar den mobbades föräldrar per telefon. Steg 2 Trygghetsgruppens representanter (2 personer) har samtal med mobbaren/mobbarna. Samtalen sker på lektionstid, utan förberedelse för mobbarna. De ska inte ha någon möjlighet att prata ihop sig med varandra. Trygghetsgruppen berättar vad de vet och kräver att mobbningen upphör omedelbart. Samtalen avslutas med att mobbarna får i uppdrag att fundera ut positiva förslag till förändring. Mobbaren/mobbarna informeras om att de kommer att bli kallade till uppföljningssamtal och att deras föräldrar kommer att kontaktas. Trygghetsgruppen kontaktar mobbaren/mobbarnas föräldrar per telefon. Steg 3 Uppföljande korta samtal med den utsatte och mobbaren/mobbarna. Samtalen sker med var och en för sig. Vad har hänt sedan förra samtalet? Vilka positiva förändringar har skett? I samtalen följer vi upp de förslag till en positiv förändrings som mobbaren/mobbarna lämnade i steg 1. Kontinuerlig kontakt med berörd klasslärare under den period som uppföljningssamtalen pågår. Steg 4 Avslutningssamtal med både den utsatte och mobbaren/mobbarna, var och en för sig eller efter ca tre veckor, om en positiv förändring har skett. Ytterligare uppföljning med den utsatte kan ske vid enstaka tillfällen. Trygghetsgruppen informerar föräldrar personligt, skriftligt eller per telefon. Trygghetsgruppen ska dokumentera sina ärenden och de har rapporteringsansvar till rektor, som följer upp att varje enskilt fall får en positiv lösning. Rutiner vid våldshandling som begåtts av elev Personal som sett eller kontaktats angående det som inträffade reder ut med de inblandade vad som hänt med stöd av klasslärare. Skolledning informeras om det inträffade och fattar beslut om åtgärd. Elev som utsatt annan person för någon form av våldshandling, skickas hem för resten av dagen, efter samtal med förälder. Vårdnadshavaren kontaktas för närmare information om vad som inträffat och informeras även om eventuell polisanmälan, så snart beslut fattas. 4

6 Rutiner vid kränkande behandling av vuxen mot elev Alla elever ska vid terminsstart informeras av sin grupp/klassansvarige om de rutiner som gäller då en elev upplever sig kränkt av en vuxen. Eleven uppsöker förälder/vuxen i skolan/annan vuxen för att informera om vad som inträffat. Förälder/vuxen i skolan/annan vuxen dokumenterar det eleven berättar och överlämnar till rektor. Rektor samtalar med eleven. Rektor samtalar med berörd medarbetare. Beslut om eventuella åtgärder fattas av rektor i samråd med verksamhetschefen. I de fall utredningen resulterar i åtgärder informeras föräldrarna till eleven. Om något barn eller elev utsätts för någon typ av kränkning eller våld från personal eller annan vuxen Rektor underrättas. Om elev hotas av besökare tillkallas polis. Rapportsammanställning skickas som en bilaga med tillbudsanmälan till expeditionen för arkivering. Om mobbing och eller situation med hot om våld uppstår mot personal Om barn/elev utsätter personal för någon typ av kränkning eller våld ska föräldrakontakt tas, samt rektor underrättas. Om personal hotas av besökare tillkallas polis. Vid misstanke om att mobbing i personalgruppen förekommer skall rektor underrättas. Rektor ansvarar för att åtgärda situationen. Om handlingsplanen inte räcker Rektor kallar till samtal och vid behov kontaktas skolläkare eller psykolog. Vid allvarliga fall och om kränkning kan betraktas som ett brott görs en polisanmälan. Skolverket kan ytterst pröva om kommunen fullgjort sina åtaganden. Vid ensamarbete t.ex. på kvällstid eller helger gäller följande Arbetet bör planeras så att det kan ske i närheten av en telefon som är öppen för samtal utanför förskolan/skolan. Vid telefonen finns telefonnummer till polis, vaktbolag och larmnummer 112. Om situation med hot eller våld kräver extern insats kontaktar den som utsatts eller den som tillkallats, skolans krisgrupp enligt krisplan. Förväntningar Som förälder kan du förvänta dig av oss Att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan. Att vi arbetar för en lugn och trivsam miljö. Att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer. Att vi ingriper mot alla former av kränkningar. Att vi bryr oss om ditt barn. Att vi strävar efter att du/ni ska känna delaktighets i ditt/ert barns skolgång. Som elev kan du förvänta dig av oss Att vi möter dig med respekt. Att vi bryr oss om dig. Att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du skulle råka illa ut. Att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande behandling. Att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt. 5

7 Vi förväntar oss av dig som förälder Att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet. Att du ser till att barnet kommer i tid. Att barnet är utvilat och har ätit frukost. Att du tar kontakt med skolan om något särskilt händer. Att du samarbetar med skolan mot alla former av kränkningar. Att du tar del av veckobrev, planering eller annan information gällande verksamheten. Vi förväntar oss av dig som elev Att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut. Att du använder ett vårdat språk. Att du bemöter andra med respekt. Att du tar ansvar för dina och skolans saker. Att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet. Att du berättar för en vuxen om du sett eller hört någon som mobbas. Stugsunds skolas trivselregler/ordningsregler Jag är en bra kompis Jag är ärlig och står för det jag gör Jag tar hänsyn till andra så att alla får arbetsro och matro Jag är ute på rasterna och håller mig inom skolområdet Jag följer skolans hjälmregler Jag har alltid skor på mig i matsalen Jag tar inte med godis eller tuggummi till skolan Jag har min mobil på tyst läge och använder den efter skolans slut Jag cyklar utanför skolområdet och parkerar på angiven plats Vi hjälps alla åt med att skapa en trevlig skolmiljö. Kompetensutveckling Under våren 2012 har personalen arbetat med implementering av den nya läroplanen (Lgr11). Under hösten fortsätter arbetet med läroplanen med fokus på betyg och bedömning. Fortbildning sker också genom diskussioner utifrån ny litteratur som Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, (Skolverkets allmänna råd) och Lika rättigheter i skolan (Diskrimineringsombudsmannen). Uppföljning och utvärdering: Stugsunds skolas likabehandlingsplan utvärderas och revideras varje läsår. Rektor har yttersta ansvaret för likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen är upprättad i samarbete med elever och representanter för föräldrarna. 6