Helg Söndagsskolan Helgkrönikan 19 Stort korsord 23

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helg Söndagsskolan 18 19 Helgkrönikan 19 Stort korsord 23"

Transkript

1 Helg Söndagsskolan Helgkrönikan 19 Stort korsord 23 Förlusten stärkte vissa drag i hans tro på Gud Jesu olika gravar i Jerusalem vilken föredrar du? Skeva bilder av Jesus inget att vara rädd för fredag 5 april 2013 Årgång 68 Nr 54 Pris 14 kr Han är en trofast Gud, fri från allt ont, han är rättfärdig och rättvis. 5 Moseboken 32:4 Dagen.se Foto: SCANPIX Får inte stanna trots oron på Koreahalvön Efter 4,5 år i Sverige ska en kristen nordkoreansk familj utvisas till Sydkorea maj anordnar Skellefteå sin allra första Jesusmanifestation. 8 Framgång för troende sossar S-kongressen beslutade om hårdare vapenhandelskontroll. En seger för Socialdemokrater för tro och solidaritet. 6 Insikt Filmer väcker livsfrågor En präst och en filmentusiast bjuder in till filmvisning med existentiell diskussion. Familj 23 Alpha-chefen vill fira i skärgården Anders Marklund, ledare för Alpha Sverige, fyller 50 år, och firar helst med att grilla på en ö i skärgården. Ledare 2 Det är bra om det blir en majoritet för en sund statlig reglering av friskolesystemet. Hasse Boström Missionen gick före barnen Dokument: Många av dem som blev lämnade i Sverige eller på internat har behövt ett helt liv för att bearbeta traumat Foto: JOSEFIN CASTERYD POSTTIDNING A

2 2 DAGEN fredag 5 april 2013 opinion Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund , elisabeth.sandlund@dagen.se Ledare Debattredaktör: Hasse Boström , hasse.bostrom@dagen.se Friskolorna positiva för svensk utbildning Men nationella regler som bland annat reglerar vinstuttag är välkommet Debatten har varit intensiv den senaste tiden om friskolornas roll. Utgör de ett hot mot landets utbildningsväsende eller är det friskolorna som ligger i framkant och visar andra skolor vägen? Åsikterna går vitt isär och olika rapporter och utvärderingar drar helt skilda slutsatser. Vi har fått veta att den svenska skolan är extrem. Henry Levin, professor i utbildningsekonomi på lärarhögskolan vid Columbia University i USA, anser att den svenska skolan leder till ökad segregation. Inget annat land har i så hög grad släppt in det privata kapitalet i skolväsendet, påpekade han nyligen i en intervju som fick stort genomslag i medierna. Vi har läst om fall där skolbolag plockat ut anmärkningsvärt stora vinster. Just nu pågår den socialdemokratiska partikongressen där man i kväll, fredag, ska diskutera ett eventuellt förbud att ta ut vinster ur välfärdsföretag, det vill säga de som arbetar inom till exempel skol- och vårdsektorn. Vänsterfalangen i partiet vill ha ett totalt vinstförbud medan partistyrelsen vill ha en mjukare skrivning: skärpta villkor och ökad kontroll av de privata bolagen, men inget totalt vinstförbud. Det senare är troligen det som kommer att gå igenom. En intressant notering är att debatten kring friskolorna har ändrat karaktär. Innan reformen genomfördes, och när friskolorna var nya, handlade det mycket om de religiöst drivna skolorna. Det fanns en rädsla för indoktrinering, bland annat. Den debatten är helt tyst nu. Det är bra om överdrifterna försvinner. Samtidigt är det viktigt att fortsätta granska skolorna även ur ideologisk synvinkel. Det är inget som en vän av friskolesystemet motsätter sig, tvärtom. Men granskningen ska vara sund och inte bygga på diffus religionsfobi. Något som också delvis kommit bort i debatten är att mångfalden ökat när det gäller pedagogiska metoder. Det här är en aspekt som varit viktig för den friskolevänliga inställning som Miljöpartiet haft och har. Friheten för elever och föräldrar att välja skola efter huvudmännens ideologiska inriktning, efter pedagogik eller efter andra viktiga aspekter har alltså ökat. Det vore synd att inte ta tillvara de vinsterna. Men det går inte att vifta bort kritiken. Om systemet har lett till ökad segregation är det ett misslyckande. Det har varit bra att de kommunalt drivna skolorna fått konkurrens. Men det är inte bra att vissa av dem utarmats på resurser. Självklart är det också stötande om privata företag plockar ut oskäligt höga vinster ur bolagen. Att företag behöver vinst för att återinvestera i framtiden inser alla. Att ge ett visst överskott till ägarna är inte heller något problem, om det sker i rimlig omfattning. Och det är här man kan ställa frågor kring hur upphandlingarna har gjorts. Om ett privat skolbolag kan ge jättevinster finns det risk att beställaren, det vill säga i praktiken vi skattebetalare, inte har fått den tjänst av den kvalitet som vi betalat för. Då är det inte märkligt om vi känner oss bedragna och reagerar. Den parlamentariska friskolekommittén skulle ha lagt sitt betänkande den här veckan. Men kommittén, med ordförande Lars Leijonborg, har fått respit i en månad. Spekulationerna är att man vill invänta beslutet från S-kongressen, vilket är förståeligt. Även om partiledaren Stefan Löfven trycker på hårt för att ombuden inte ska driva igenom ett vinstförbud kan han aldrig vara riktigt säker på vad de tar sig till. Så när väl kongressen är klar kan kommittén antagligen samla sig till en sexpartiöverenskommelse, alltså mellan regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har i praktiken ställts utanför, även om de har representanter i kommittén. Vi vet inte vad friskolekommittén kommer att föreslå. Men en gissning är att besluten inte hamnar så långt från S-ledningens förslag. Lars Leijonborg har gjort uttalanden om att partierna ligger väldigt nära varandra. Det kan alltså bli någon form av nationella regler kring hur vinsterna ska hanteras, vilket är välkommet. Kommunaliseringen av skolan, som genomfördes 1991 av Göran Perssons regering, kan komma att bli en het fråga även i kommande valrörelse, även om det i nuläget finns stark politisk majoritet för att behålla dagens system. Men bland annat inom lärarkåren finns en kraftig kritik. Det finns ingen politisk majoritet för att åter förstatliga skolan. Men det är bra om det blir en majoritet för en sund statlig reglering av friskolesystemet. Hasse Boström Obunden på kristen grund Fri skola. Friheten för elever och föräldrar att välja skola efter huvudmännens ideologiska inriktning, efter pedagogisk inriktning med mera. Men vi som skattebetalare måste ställa kvalitetskrav på dem som driver skolor. Bilden till höger visar hur man kan skaffa ett tillstånd att starta friskola och sedan annonsera ut det på Blocket. Foto: SCANPIX I korthet Stefan Löfven tog familjen som förebild S-ledaren Stefan Löfven använde familjen som bild på samhället, när han talade på partikongressen i går: Vi ska bygga samhället så som vi vill att en bra familj ska vara. En familj där varje människa gör sitt, men där vi också tar ett gemensamt ansvar för varandra. Det föranledde kritik från bland andra prästen Helle Klein: Samhället som familj nja. Hade varit bättre om Löfven lyft fram medborgarperspektivet istället, skrev hon på Twitter. Dessbättre tycker nog de flesta svenskar att Löfvens metafor var en alldeles utmärkt bild. Hasse Boström Citatet När retoriken trappas upp kan det förr eller senare slå över i något annat, utan att detta kanske var avsikten från början. Carl Bildt till nyhetsbyrån TT om Nordkoreas krigshot

3 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Helena Waern Debatt 3 opinion nystart. Vid årets partikongress går Socialdemokraterna, med partiledare Stefan Löfven i spetsen, i land med utvecklandet av partiets politik för de kommande åren. Det socialdemokratiska partiet har nu chansen att ta de beslut som behövs inför resan mot framtiden och bör ta dem, skriver Jonas Magnusson. foto: Claudio Bresciani, SCANPIX S har lyssnat och lärt Jonas Magnusson, kongressombud för Jönköping, ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i Jönköpings kommun, landstingspolitiker. Den här artikeln är en uppdaterad version av en text som tidigare publicerats på Dagen.se. Debatt Socialdemokraterna måste återerövra förtroendet hos väljarna. När det gäller vinst i välfärden ska budskapet vara att partiet lyssnat och lärt, menar Jonas Magnusson, Tro och Solidaritet i Jönköping. Det är tid för kongress i socialdemokratin. Varje morgon det närmsta året, ska vi socialdemokrater ha fyra siffror lysande i eldskrift över våra sängar: 2014! Då avgörs om vi har återförtjänat det förtroende väljarna tog ifrån oss i valen 2006 och Vid årets partikongress går vi i land med utvecklandet av vår politik för de kommande åren. När vi har tillstyrkt SSU:s och LO:s förslag om ett ordentligt jobbskapar- och utbildningspaket för ungdomar, återstår en hel del att göra. Som byggare av det gemensamma projektet, blev vi socialdemokrater under en period ganska självgoda och hörde inte alltid människors kritik av det som inte fungerade i välfärden. Det handlade om för många olika ansikten i hemtjänsten, en försäkringskassa som inte alltid satte den enskilda människan först, en sjukvård som inte alltid satte samverkan mellan yrkesgrupper och patienten i första rummet. Det ledde till att de politiska motståndarnas lockrop om privatisering av välfärden för en del tragiskt nog framstod som det enda alternativet. Däri ligger delar av förklaringen till varför vinst i välfärden tillåtits bli en sådan stor fråga. Budskapet måste få bli: Vi har lyssnat och lärt! Vårt alternativ till fortsatt privatisering är att utveckla välfärdens innehåll! Att ständigt stå på den enskilda människans sida i den processen är viktig del av den läxan. När Moderatalliansen återigen går till val på fyra nyanser av skattesänkningar måste vi vara tydliga: En viktig kongressfråga är ett möjligt vallöfte att göra tandvården till en del av den gemensamt betalda välfärden. Svenska ungdomar har världens bästa tandhälsa tills de slutar gymnasiet, men när Det är inte modernt att vara världens största vapenexportör. sedan avgifterna slår till med full kraft slutar de allt oftare att söka tandvård. Över tid riskerar de därmed att förlora sin tandhälsa. För andra grupper i livets rusch eller för seniorerna, står ibland omfattande tandvårdsbehov för dörren som drabbar hårt ekonomiskt. Jag tror att det är av principiell vikt att socialdemokratin åter bygger ut den välfärd vi historiskt står som föräldrar till. Vårt parti måste dessutom vid denna kongress inse att det inte är modernt att vara världens största vapenexportör, per invånare. Vapenexport har heller inte med arbetstillfällen att göra. Det har med etiska vägval att göra. Här kan partiet bli tydligare. När det gäller arbetsmarknaden är ökade resurser till kommuner och landsting en viktig väg att möta problemen med ofrivilliga deltider kombinerat med generellt sänkt arbetstidsnorm på sikt. Då kan vi inte genomföra flera jobbskatteavdrag. Vi socialdemokrater måste på allvar ställa oss frågan hur alla människor, inte bara som i Reinfeldts Sverige vissa människor, ska få orka hela vägen till pensionen. Där är arbetstidsfrågan en viktig del. Välfärdsarbetarna måste också ha en skälig lön att leva på och ha arbetsplatser som är arbetsmässigt hållbara. Det måste få ta sitt finansiella utrymme. Det socialdemokratiska partiet har nu chansen att ta de beslut som behövs inför resan mot framtiden och bör ta dem. Ödmjukhet och självrannsakan är fortsatt en nödvändig del av denna process. Åsikt Läs fler åsikter från läsarna på sidan 27 Vill du debattera? Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se Dagen debatt, Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. För icke beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.

4 4 DAGEN fredag 5 april 2013 nyheter Kristen familj flydde Nu hotas familjen Gah av utvisning till Sydkorea Stöttas av deras svenska församling Samtidigt som Nordkoreas krigshot blir allt större riskerar en kristen familj i Sverige som har flytt från landet att utvisas till Sydkorea. Vi är oroliga för att polisen ska komma och hämta oss, säger pappan, till Dagen. Familjen Gah kom till Sverige för 4,5 år sedan och sökte då asyl. De hamnade omgående på en flyktingförläggning i Kalmar län och på en promenad såg de en byggnad med ett kors på. Det visade sig vara den lokala pingstförsamlingen. Sedan dess har de varit engagerade i församlingens verksamheter och här i Sverige har de också fått två barn. Trots att de bara kunde säga hej på svenska när de kom hit har de funnits med mitt i församlingen. Nu spelar och sjunger kvinnan då och då och mannen hjälper till med praktiska saker, berättar församlingens pastor för Dagen. Utsattes för tortyr Flykten från Nordkorea är mycket ovanlig eftersom få människor lyckas ta sig ut ur det stängda landet. Men maken i familjen lyckades simma över gränsfloden till Kina två gånger första gången, för åtta år sedan, fick han skydd i en kyrka. Där blev han även själv kristen. Efter att ha blivit upptäckt 4,5 Så många år har familjen Gah från Nordkorea bott i Sverige. skickades han dock tillbaka till Nordkorea där han utsattes för tortyr i ett fängelse. När han så småningom frigavs bestämde han sig ännu en gång för att fly över gränsen till Kina. Dottern blev kvar Liksom första gången gömdes han av en kristen församling och efter tre år, 2008, lyckades med hjälp av en grupp flyktingsmugglare även få ut sin fru. Deras då fyraåriga dottern blev däremot kvar. Mamman förklarar att smugglaren bara berättade att hon skulle få träffa sin make, inte att hon också skulle föras över gränsen. Därför valde hon att lämna dottern som om hon lever i dag är nio år hos släktingar. Det enda spåret av äldsta dottern i dag är Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket. Fakta: Få kommer till Sverige Det är ytterst ovanligt att nordkoreaner tar sig till Sverige. Enligt Migrationsverkets statistik har nio nordkoreaner sökt asyl i Sverige sedan Under samma period har en person beviljats asyl. ett slitet fotografi som togs strax innan de skiljdes åt. Jag tänker på henne varje dag. Jag kan inte sova. Jag bara tänker på henne hela tiden, säger mamman till P4 Kalmar. Maken hade, enligt P4 Kalmar, fått rådet av en kristen församling att söka sig till norra Europa, där de som kristna skulle kunna leva i frihet, och efter en månad som papperslösa i Kina lyckades de via Tyskland ta sig till Sverige. Makarna Gah har betalat ett mycket högt pris för sin frihet. Deras tro på Gud är djup och äkta och genom att låta döpa sig har de betalat ett ännu högre pris. Jag har varit med om många dop, men inget kan jämföras med hur det var när de döptes, säger pastorn. Avslag på asylansökan Familjen Gahs mål var att få uppehållstillstånd här, skaffa jobb, och sedan jobba ihop pengar till att betala flyktingsmugglare för att ta ut dottern som lämnades kvar i Nordkorea. Men den 11 mars kom det sista och avgörande avslaget på deras asylansökan. Sverige utvisar inte människor till Nordkorea, men Migrationsverket anser däremot att familjen kan bo i Sydkorea och nu väntar de oroligt på att skickas dit. Den sydkoreanska konstitutionen säger att i princip alla nordkoreaner är berättigade till medborgarskap i Sydkorea efter anmälan. Och om man har rätt till medborgarskap, så har man också fullständigt skydd, förklarar Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket. Oroar sig för repressalier Familjens oro handlar dock i första hand inte om deras egen säkerhet utan snarare om ökad risk för repressalier mot deras kvarvarande släktingar i Nordkorea. Sydkorea är fullt av nordkoreanska spioner. Om polisen i Nordkorea får reda på att vi är i Sydkorea kommer våra släktingar som är kvar i Nordkorea att hamna i fängelse, säger pappan, till Dagen. Trots att det inte finns några juridiska möjligheter att överklaga avslaget på asylansökan har familjen trots allt inte gett upp. Vi är i kyrkan varje söndag och vår treåriga dotter kan få börja på dagis om ett halvår. Vi vill stanna i Sverige. johannes Ottestig johannes.ottestig@dagen.se Fotnot: Familjen Gah heter egentligen något annat. gud hjälp oss. Kristna i en kyrka i den sydkoreanska staden Icheon ber för fred på Koreahalvön Kristna i Nordkorea: För bara några dagar sedan lyckades kristna i Nordkorea smuggla ut ett brev till omvärlden där de ber om förbön för landet. Enligt organisationen Open Doors hävdar kristna medlemmar i underjordiska kyrkor att det råder en krigslik stämning i Nordkorea. Vi ska möta det avgörande slaget med vapen i ena handen och en hammare i den andra, summerar en kristen ledare det budskap som Nordkoreas ledning ska ha skickat ut till befolkningen. Kim Jong-Un. Det framgår även av brevet att krigsförberedelserna pågår för fullt och att folk samlar på sig mat och andra förnödenheter. Tacksamma för omtanke Från kristet håll är oron extra stor. Samtidigt är de kristna också tacksamma för omvärldens omtanke. Jag skulle vilja tacka alla bröder och systrar runt om på jorden för deras fortsatta kärlek och stöd. Vi vet att vår resa inte kommer att vara enkel, men vi litar på att vår tro, des-

5 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Danne Sundell 5 nyheter Nordkorea i Småland som kämpar emot beslutet I korthet: Världen Miljonpris till Desmond Tutu Den 81-årige Tutu, som på 1980-talet var en förgrundsfigur i kampen mot apartheidregimen i sitt hemland, ska ta emot priset på motsvarande drygt 11 miljoner kronor vid en ceremoni i London i slutet av maj. Priset ges till en levande person som bidragit exceptionellt till att Desmond Tutu. bekräfta livets andliga dimension. Tidigare pristagare är bland andra Tibets andlige ledare i exil Dalai lama samt den sedermera helgonförklarade moder Teresa. TT Rätt med Dagen Vecka 14 Dagen rättar fel av betydelse och välkomnar läsarnas iakttagelser. Mejla nyhetschefen@dagen.se eller skriv till Dagen, Nyhets chefen, Stockholm. Ange sida och artikelrubrik. n Insikt... Torsdag 4 april, sid 15 Kalendern Föreläsningen Läsarrörelserna i distraktionernas tid på Teologiska Högskolan Stockholm hålls på torsdag 11 april och ingen annan dag. Gotland Visby innerstad! Bo 4 gäster betala endast för 3! Från 259:-/per gäst och dygn TJÄRKOKETS LÄgEnhETShOTELL Ring eller Församlingstillväxt mitt i Sverige! och för grannlandet Nordkorea. Kristna i underjordiska kyrkor i Nordkorea menar att det råder en krigslik stämning i landet. foto: scanpix Snälla, be för oss Intensivkursen Församlingstillväxt och församlingsplantering Docent Carl-Erik Sahlberg Maj, 2013 perata hopp och passionerade längtan en dag kommer att bära frukt. Oavsett hur svårt vi har det skyller vi aldrig på omständigheter eller klagar. Gud har lovat oss i Bibeln att om vi söker hans rike först så kommer allt det andra att tillfalla oss. Snälla, bed för oss, står det i brevet. Be för Kim Jong-Un Jerry Dykstra, talesperson för Open Doors i USA, säger i en kommentar att vi nu måste svara på de kristna ledarnas begäran om bön för dem. Bed för Kim Jong-Un, att Vi vet att vår resa inte kommer att vara enkel, men vi litar på vår tro. Gud ska påverka hans hjärta så att han arbetar för fred i stället för krig. Bed för kristna som utsätts för ännu större risker på grund av krigsförberedelserna. Bed att troende ska få tag på mat till sina familjer. Bed till sist att de kristna ska stå fasta i sin tro oavsett vad som händer. Nordkoreas krigshot har nu också börjat oroa omvärlden ordentligt. Förutom hoten om en kärnvapenattack mot USA och stängning av en industriell samarbetszon rapporterades det på torsdagen att Nordkorea ska ha flyttat en medeldistansrobot till sin östkust. Det är oroande att regimen i Pyongyang åtminstone verbalt fortsätter att eskalera konflikten, men inte alarmerande, säger utrikesminister Carl Bildt till TT. Johannes Ottestig Livets Ords Teologiska Seminarium, Uppsala Anmälan: loteol.se/church Välkommen! loteol.se office@loteol.se Box 17, Uppsala

6 De fyra socialdemokratiska sidoorganisationerna Socialdemokrater för tro och solidaritet, S-kvinnor, SSU och S-studenter har traditionellt ett stort inflytande i partiets arbete. Organisationernas ordförande har fram tills nu enligt partiets stadgar haft en adjungerande roll i det verkställande utskottet. I ett förslag från partistyrelsen ska stadgeskrivelsen som garanterar organisationernas adjungerande plats nu tas bort. Beslut kring förslaget kommer att fattas vid kongressen som inleds i dag i Göteborg. Men Peter Weiderud som är förbundsordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet menar att ett beslut om att godkänna en sådan stadgeändring skulle göra att Socialdemokraterna mister pluralism och perspektiv. Fattigare parti Sidoorganisationerna har varit adjungerade i det verkställande utskottet och till partistyrelsen sedan Det har varit en bra ordning eftersom det har garanterat att vi blir hörda. Om beslutet går igenom finns det en risk att vi successivt hamnar utanför den högsta beslutande ledningen. Det skulle göra alla sidoorganisationer ont och innebära att partiet blir fattigare gällande de perspektiv som vi nas partikongress i Göteborg. driver, säger han. I en debattartikel i Dagen vänder sig även Jonas Magnusson, ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i Jönköping, mot förslaget. Peter Weiderud är glad för att frågan drivs hårt av representanter från de olika sidoorganisationerna. Vår folkrörelsekultur innebär att man inte driver frågor i egen sak, så för mig är det en svår fråga, eftersom det är jag som ordförande som är adjungerad. Jag ser riskerna med en stadgeändring. Jag kan också se poängen med att det behövs öppnare skrivningar och att det verkställande utskottet själva kan fatta beslut, men jag hoppas att kongressen är tydlig med att sidorganisationerna ska finnas med hela vägen upp. Det är viktigt för hela rörelsen, säger Peter Weiderud. Han beskriver årets partikongress som extra viktig. Vi har gått igenom en väldigt svår tid som parti, förlorat två val och har på många punkter ett stukat självförtroende. Vi vill skapa en plattform som på ett trovärdigt sätt kan erbjudas väljarna så att vi har chans att få en förändring till nästa val, säger han. Religiösa huvudmän Andra frågor som är viktiga för Socialdemokrater för tro och solidaritet att bevaka under kongressen är enligt Peter Weiderud DAGEN onsdag 3 april 2013 internationella frågor, bistånd, frågan om vapenexport och frågan som handlar om vinster i välfärden. Vi i Socialdemokrater för tro och solidaritet vill medverka till en mycket mer positiv syn på social ekonomi och den ideella sektorns betydelse. För oss är det självklart att kyrkor, ideella organisationer och föräldrakooperativ kan göra enorma insatser i skola vård och omsorg. Inom partiet finns det vissa grupper som driver kritik mot religiösa huvudmän för skolor till exempel. Vi står upp för att det inte är vem som är huvudman som är problemet, utan innehållet som måste granskas. Några av de absolut bästa skolorna vi har drivs av religiösa huvudmän. Sofie Hedman sofie.hedman@dagen.se Den socialdemokratiska partikongressen äger rum den 3-7 april 2013 i Svenska Mässan, Göteborg. Normalt håller Socialdemokraterna kongress vart fjärde år. Antalet ombud är 350 stycken. OROAD. Beslutet skulle göra alla sidoorganisationer ont och innebära att partiet blir fattigare, säger ordföranden för Tro och Solidaritet, Peter Wi Foto: FREDRIK PERSSoN, SCANPIX 6 nyheter DAGEN fredag 5 april 2013 Tro och solidaritet blir kvar i S-toppen Framgång för organisationen när S-kongress beslutade om hårdare vapenkontroll Socialdemokrater för tro och solidaritet behåller sin plats i partiets verkställande utskott. Det meddelades under gårdagens kongress, där partiledaren Stefan Löfven även propagerade för en tvåstatslösning i Israel-Palestinakonflikten. Inför 350 ombud från hela landet höll partiledare Stefan Löfven under gårdagen sitt linjetal där han betonade att både Peter Weiderud. Israel och Palestina ska erkännas som likvärdiga stater och gav löften om sysselsättning för unga och stärkt akutsjukvård på hemmaplan. Han slog samtidigt ett slag för att begränsa vinsterna i välfärden, med högre krav på bemanning och kvalitet. Det utesluter helt enkelt oseriösa aktörer från svensk välfärd. Samtidigt skapar det möjligheter att vara kvar för de seriösa verksamheter som många uppskattar och förlitar sig på. Just vinster i välfärden kan bli en av kongressens stridsfrågor där Socialdemokraterna är uppdelade i läger. Den ena sidan tycker att vinstdrivande bolag inom vården helt och hållet ska förbjudas. Den andra vill se hårdare restriktioner men samtidigt värna möjligheten att patienten själv får välja vårdgivare. Den senare linjen förespråkas av partistyrelsen och så även av Socialdemokrater för tro och solidaritet (tidigare Broderskapsrörelsen). För oss är det viktigare att värna pluralismen och den ideella sektorns roll. Klämmer man till för hårt riskerar man att klämma till några av de här aktörerna också. Det är den risken jag kan se, säger Peter Weiderud, förbundsordförande. Driver samma linje Samma linje driver Jonas Magnusson, ordförande för Tro och solidaritet i Jönköping på debattplats i dag (sid 3). Dagen berättade i onsdags att organisationen föreslogs mista sitt inflytande i verkställande utskottet och bara bjudas in vid speciella tillfällen. Men i går vände alltså partiledningen och 6 nyheter Tro och solidaritet kan mista inflytande i VU I dag startar Socialdemokraternas partikongress i Göteborg då kan beslutet fattas Socialdemokrater för tro och solidaritet kan komma att mista viktigt inflytande i partiet. I dag inleds Socialdemokraternas partikongress i Göteborg där beslutet om en stadgeändring ska fattas. 3-7 april pågår Socialdemokrater- Tidigare artikel Dagen den 3 april Fakta: Partikongressen meddelade att de får sitta kvar. Beskedet välkomnas inte helt oväntat. Det fanns ett behov av att sammanträda i mindre sammanhang. Men här tog man i lite för skarpt i förhållande till den tradition vi har. Sidoorganisationerna kan i vissa frågor vara tuffa mot partiet och det ska inte vara för enkelt att koppla bort oss. Vi är nöjda med partistyrelsens beslut. Varför behövs ni inom partiet? Vi driver ju vissa frågor som inom partiet är kontroversiella kring exempelvis synen på religiösa friskolor och vapenexporten. Det är bättre att vi finns inom partiet än att vi utvecklas till en dissidentrörelse, säger Peter Weiderud. Kongressen sa i går även ja till ett förslag om bättre kontroll av vapenexporten något som Tro och solidaritet drivit under lång tid. Vi har i Sverige en av världens starkaste regleringar mot vapenexport. Samtidigt har vi inte följt dem, vilket har lett till en situation som är absurd med flest exporterade vapen per capita i hela världen. Det är ett växande politiskt bekymmer, säger han. Joakim Lundgren joakim.lundgren@dagen.se Församlingsförsäkring Prova oss! OSLAGBAR TRYGGHET FÖR DIN FÖRSAMLING! #egendomsförsäkring husbocks- och saneringsförsäkring cistern- och oljeskadeförsäkring följdskadeförsäkring ansvarsförsäkring styrelseansvarsförsäkring förmögenhetsbrottsförsäkring rättsskyddsförsäkring krisförsäkring olycksfall Skicka in talongen eller ring oss, så ser vi över Er försäkring och lämnar offert! Församlingens namn Porto betalt Adress Postadress Ort Kontaktperson Telefonnr. Kontakta oss för mer information info@samspar.se Församlingsförsäkring Svarspost STOCKHOLM

7 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Helena Waern I korthet: Sverige Företag ger gåva efter slavkontrakt De kamerunska skogsarbetare som lurades till Sverige för att arbeta med slavlön är på väg att via en insamling få ekonomisk kompensation av skogsföretagen, rapporterar SvD Näringsliv. Det stämmer att skogsföretag har skänkt en gåva till oss för att stötta arbetarna ekonomiskt. Vi kommenterar inte gåvan ytterligare nu, utan först när insamlingen avslutas den 9 april, säger Jonatan Karreskog ansvarig för Palmecentrets insamling till tidningen. Det är skogsföretagen SCA och Holmen som beslutat bidra till insamlingen, men de vill inte uppge gåvans storlek. tt Bilden: Fint hos fiskarna I går var det dags för vårstädning på Aquaria vattenmuseum i Stockholm. I hajakvariet med bland andra muränan Sixten, komulerockorna och de två små bonnethead-hajarna Bellman och Doris gjordes det vårfint med putsade fönster och nya koraller. Foto: Anders Wiklund, SCANPIX 7 nyheter Samarbetskyrka i Stockholm upphör EFS har för avsikt att driva Hammarbykyrkan vidare Det blir ingen fortsättning på samarbetet mellan Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) och Skarpnäcks församling som utgjort Hammarbykyrkan i Stockholm. Detta trots upprop på Facebook och besvikna tongångar hos EFS. Hammarbykyrkan med omkring 200 medlemmar har fungerat som samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan i snart 20 år. Verksamheten har till största delen finansierats av Svenska kyrkan och i höstas meddelade det politiskt tillsatta kyrkorådet plötsligt att man ville säga upp samarbetsavtalet av ekonomiska skäl. Detta skapade stor besvikelse inom EFS-gruppen. Det senaste halvåret har kyrkorådet bara velat slå undan fötterna på oss, sa Göran Ahlforn, Hammarbykyrkan i södra Stockholm har omkring 200 medlemmar. ordförande i EFS-föreningen till Dagen i januari. Men nu har parterna alltså kommit till en uppgörelse. Den innebär slutet på samarbetet men större delen av de pengar som var reserverade för EFSpersonalen under 2013 och 2014 betalas ut redan i år. Detsamma gäller hyresbidragen. Totalt betalas omkring tre miljoner ut i sommar, när avtalet upphör. Vi har ogillat uppsägningen från början men har nått en kompromiss som vi nu accepterat, säger Göran Ahlforn, ordförande i EFS-föreningen till Kyrkans Tidning. De senaste åren har ytterligare två samarbetskyrkor upphört i Stockholmsområdet, men Göran Ahlforn säger att EFS-föreningen har för avsikt att driva Hammarbykyrkan vidare, om än med mindre pengar. Vi kommer behöva ett kraftigt ökat givande och ökade insatser från frivilliga för att klara det, säger han. Joakim Lundgren joakim.lundgren@dagen.se praktikplatser på Försäkringskassan Minst 500 personer med funktionsnedsättning ska få praktikplats inom Försäkringskassan under de kommande tre åren. I maj kommer kassans huvudkontor att ta emot de första 20-talet praktikanter, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande. Digitalt eller brev är frågan Vill du ha information digitalt eller i ett brev? Ja det beror på vilken typ av information det är, visar Postens senaste undersökning av våra brevvanor. Möjligheten att få fakturor elektroniskt ökar och allt fler internetanvändare får e- fakturor var 5 procent av svenska folket storanvändare av e-fakturor. I dag är motsvarande siffra 19 procent. Men betalar, det gör man via internet. 69 procent betalar alla sina räkningar elektroniskt. Mycket text vill svensken ha på papper och vill avsändaren göra bästa möjliga intryck på mottagaren rekommenderar 78 procent av svenskarna att de skickar ett brev. Den uppfattningen delas av alla åldersgrupper, även de yngsta. tt Olika regler ger olika arbetslöshet Sveriges ungdomsarbetslöshet är betydligt högre än många andra jämförbara länder. Och det är inte statistiken i sig som haltar, snarare systemen på arbetsmarknaden, enligt en undersökning som Statistiska centralbyrån genomfört på regeringens uppdrag. Om Sverige haft lärlingssystem för unga likt de tyska, danska och österrikiska hade den svenska ungdomsarbetslösheten varit betydligt lägre, kanske tio procent och därmed på samma nivå som i dessa länder, i stället för den officiella siffran på runt 23 procent. Andra skillnader är att svenska ungdomar är arbetslösa betydligt kortare tid och att studenter i flera andra länder har studiemedel även under sommaren och inte behöver söka jobb då. tt TT T O R S 1 8 A P R I L S T O C K H O L M T id : kl P lat s : Filadelfiakyrka n, Rörstra ndsgatan Samuel Ljungblahd Dynamic Vocal Birka Gospel En kväll för världens mammor! Insamling till förmån för mödrahälsovård i Kongo och Tanzania. Varje år dör 6 miljoner mammor och barn i samband med graviditet och förlossning. Med bättre och mer tillgänglig mödrahälsovård skulle många av dem räddas till livet! Vi vill vara med och göra skillnad! FILADELFIA STOCKHOLM L Ö R D 2 7 A P R I L G Ö T E B O R G T i d : k l P l a t s : S m y r n a k y r k a n, H a g a k y r k o g a t a 2 Fri entré Dynamic Vocal Introkören Smyrna Symfoniorkester

8 8 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Jakob Ihfongård nyheter I korthet: Världen Jesusmanifestation ordnas i Skellefteå i slutet av maj påvepuss. Påve Franciskus pussar ett barn under sin rundtur på S:t Petersplatsen inför sin audiens i onsdags. Stefansmässan Expedition: Foto: Domenico Stinellis, scanpix Påven Franciskus hyllar kvinnans roll i kyrkan Kvinnorna har en fundamental och unik roll i kyrkan. Det är de som för tron vidare till andra generationer, sa påven Franciskus under onsdagens audiens utanför Peterskyrkan i Rom. Det är tredje gången den här veckan som påven talar om kvinnans roll och betydelse för kyrkan och tron. Han har pekat ut Maria Magdalena som ett trosexempel som alla borde följa i sina liv. Och flera gånger återkommit till att just kvinnor blev de allra första vittnena till Jesu uppståndelse från det döda. Det var de som såg och sprang i väg för att berätta för alla andra, sa han. Kvinnorna har alltid spelat en speciell roll i kyrkan och tron genom att öppna dörrarna till Herren, följa honom och genom sin kärlek förmedla hans ansikte till oss. Se så vackert det är! Denna mission som kvinnor mammor och kvinnor har: att vittna för sina barn och barnbarn om att Kristus är uppstånden! Mammor, fortsätt med det! sa den glatt leende påven till den jublande massan. Anna Bieniaszewski Sandberg ett brustet halleluja Söndag 7/4 kl i Stefanskyrkan, Frejg 20 B Predikan av Ingmar Johánsson, kyrkoherde. Monika Vikdahl, diakon. Sannakören, Sanna Rogberg Hansson. Stefanskapellet under ledning av Peter Hallström. Välkommen på en bit mat och träffa några av församlingens präster, diakoner och musiker, kl , Frejgatan 31 ö.g. 75 kr. Präst: Vi upplever en positiv enighet kring detta I Skellefteå kretsar det mesta kring hockey just nu. Samtidigt laddar kyrkorna för sin kanske största utmaning Jesusmanifestationen. Stadens stolthet Skellefteå AIK siktar efter många år på att ta sitt andra SM-guld. Lite i skymundan pågår en annan aktivitet. Lördag den 25 maj blir det en Jesusmanifestation i Skellefteå för första gången. Bakom arrangemanget står Skellefteå kristna råd, ett samarbetsorgan för kyrkorna på orten. Vi upplever en positiv enighet kring detta, berättar Pär Parbring, präst i Sankt Olovs församling och med i den ledningsgrupp som organiserar manifestationen. Några år på nacken Idén att anordna en Jesusmanifestation liknande den som hållits under flera år i Stockholm och på flera andra platser i landet, har funnits några år. Det var när prosten Hakon Långström för ett par år sedan vikarierade som kyrkoherde i Skellefteå landsförsamling, som tankarna tog fart. Han har varit en av förgrundsfigurerna bakom Jesusmanifestationen i Stockholm sedan starten och är en person som brinner för att föra ut det kristna budskapet, säger Pär Parbring. Pär Parbring, präst i Sankt Olovs församling i Skellefteå. Foto: Per-Olov Sjödin En ledningsgrupp bildades förra året och planeringen har pågått sedan i höstas. Tanken är att det ska bli fyra vandringar, en från varje väderstreck, och dessutom ett par längre pilgrimsvandringar som alla sammanstrålar på torget i Skellefteå. Där kommer vi att hålla en gudstjänst med sång, musik och bön. Prästen Johan Holmgren från Ursviken är inbjuden att tala, berättar Pär Parbring. Bred uppslutning Han gläds över den breda uppslutningen kring arrangemanget. I kristna rådet ingår representanter från såväl Svenska kyrkan och EFS som flera frikyrkor och Katolska kyrkan. Att satsningen är ekumenisk betyder mycket. Det stärker oss som kristna att vi faktiskt är ganska många och det visar att vi oavsett kyrklig tradition är förenade i tron på Jesus. Ingen ska missa detta Marknadsföringen är noga planerad och i den ingår till exempel annonser i lokaltidningen, affischer på stan och en egen Facebooksida. Och så berättar vi förstås också om detta i våra församlingar och föreningar. Ingen ska missa vad som är på gång, säger Pär Parbring och tillägger att det är något av ett experiment. Eftersom det är första gången vet vi inte hur många som kommer att vara engagerade. Men vi hoppas på uppemot tusen personer. Thomas Manfredh thomas.manfredh@dagen.se Fotnot: Följande kyrkor är med i Skellefteå kristna råd: Pingstkyrkan, Missionskyrkan (Gemensam framtid), Betania (EFK), EFS, Katolska kyrkan, Vineyard, Frälsningsarmén och två församlingar från Svenska kyrkan; Skellefteå Sankt Olovs församling och Skellefteå landsförsamling. Tidningen dagen och lokala kyrkor presenterar Bengt live solo Johansson Mer info: acoustic Medverkan av Daniel Röjås Onsdag 10/4 Allianskyrkan, Aneby kl Torsdag 11/4 Missionskyrkan, Gnosjö kl 19 Fredag 12/4 Klockargårdskyrkan, Malmbäck kl. 19 Lördag 13/4 Allianskyrkan, Jönköping kl. 19 Söndag 14/4 Frikyrkan, Rydaholm kl. 16 Fredag 3/5 Lorensbergskyrkan, Kalmar kl. 19 Lördag 4/5 Östermalmskyrkan, Kristianstad kl. 19 Söndag 5/5 Pingstkyrkan, Karlskrona kl. 17 nyheter från två världar

9 Tep Venny, Kambodja. Foto: Stephen Welch Martin Luther King Diakonia stödjer eldsjälar som brinner för att göra världen mer rättvis. Människor som har vänt sin vrede till handling, precis som Martin Luther King en gång gjorde. Tep Vanny är en av flera kvinnor i Kambojda som har engagerat sig politiskt och tvingat regeringen att ge dem deras mark tillbaka. Jag är beredd att offra mitt liv för att vi ska få vår mark tillbaka, säger Tep Vanny. Vi behöver din församling i årets Valborgsinsamling! Det är med ert stöd som arbetet för människors rättigheter och lika värde kan fortsätta. Hör av dig till oss på gavor@diakonia.se senast den 15 april om ni vill vara med så kontaktar vi er och skickar material. Sätt in din eller församlingens gåva på pg Märk gåvan Valborg. Verksamheten granskas av Svensk Insamlingskontroll.

10 10 DAGEN fredag 5 april 2013 dokument SVUNNEN TID. Familjebild från Kongo i slutet av 1940-talet. Kjersti Bylin-Casteryd, i dag 66 år, kände alltid att Gud kom i första rummet. I albumet har hennes mamma skrivit Den lyckliga familjen. Så var det inte alltid för Kjersti. Kände Kände du du dig dig trygg Kände trygg på du på internaten dig trygg med på med internaten med stöttning, uppmuntran och och tröst tröst från från Hur Hur trivdes trivdes du du på på skolan/ skolan/ internatet? personalen och och någon någon personal personal att att tala tala med? med? Hur trivdes du på skolan/ internatet? personalen och någon personal att tala med? Hur trivdes du på skolan/internatet? Inget svar 2 procent Mycket bra 46 procent Bra 49 procent Dåligt 3 procent Mycket dåligt 1 procent Kände stöttning, du uppmuntran dig trygg och på tröst internatet? från Inget svar 20 procent Alltid 26 procent Ofta 32 procent Ibland 14 procent Sällan 7 procent Aldrig 1 procent Vet inte 1 procent Har tiden utomlands påverkat din relation till dina föräldrar? Hur Hur upplevde du Hur din du din up rel dina dina föräldrar föräldrar under dina under inte fö Inget svar 7 procent Ja 33 procent Lite grann procent Ganska mycket 17 procent Mycket 8 procent Nej 5 procent Källa: Pingströrelsen

11 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Martin Einald dokument 11 ernatet? Text: Jonatan Sverker redaktionen@ dagen.se Foto: Josefin Casteryd josefin.casteryd@ dagen.se Kände du dig trygg på internaten med Kände stöttning, du dig uppmuntran trygg på internaten och tröst från med stöttning, personalen uppmuntran och någon personal och tröst att från tala med? personalen och någon personal att tala med? rnatet? Kallelsen drabbade missionärsbarnen 10 Många har fått hjälp att hantera sina upplevelser och förstå 0föräldrarna i dag som har Hur ofta träffade du dina föräldrar under ettår i dag som Svenska har missionärer Hur ofta har träffade gjort du enorma dina föräldrar insatser under ettår in uppväxt utomlands? 40 in mpel. uppväxt världen utomlands? över. Men 40 många barn har fått betala ett mpel. 35 högt pris för föräldrarnas 35 kallelse. Detta dokument 30 handlar om de svenska missionärsbarnens upplevelser Är det rätt att lämna 20 sina barn för kallelsens skull? I dag är det en 20 Bakgrund: fråga som få, kanske ingen, behöver ställa sig, men 15 när den svenska missionsivern var som störst 15 Så gjordes under det förra seklets första hälft var det ett 10livsavgörande beslut för en enkäten stor mängd föräldrar. 10 När de svenska missionärerna 5 Siffrorna i åkte till Kongo eller Asien var det i många 5 grafiken är hämtad från en enkät missionssällskap nämligen vanligt att barnen 0 lämnades hemma i Sverige. Många gånger hamnade 0 som gjordes med barnen hos släktingar, men det fanns också andra radikala lösningar. 204 personer som varit elever Missionsförbundet köpte till exempel två villor på på internat på Lidingö som kom att bli hem för hundratals missionärsbarn från 1918 till en bit in på 1960-talet. grund av att deras föräldrar Det var av omtanke om barnen som man lämnade dem hemma. Man ska komma ihåg att mel- varit missionärer utsända av lan åren 1880 och 1905 dog inte mindre än 50 av pingströrelsen. Missionsförbundets missionärer i Kongo och flera barn. Därför försökte man att ordna det så bra 68 procent av dem är i dag som möjligt för missionärsbarnen i Sverige under kristna. föräldrarnas så kallade arbetsperioder. Detta säger läkaren Gösta Stenström, som varit yttre missionens sekreterare i Svenska missionsförbundet, och som själv under fem år på 1930-talet bodde på barnhemmet Drott, Lidingö. Han lämnades där som tvååring, när hans föräldrar 1932 åkte till Kongo, men följde med till Kongo som åttaåring och fick på så sätt växa upp i Kongo. Många barn var dock skilda från sina föräldrar under långa perioder, några upp till tio år under andra världskriget, som hindrade missionärer Johansson var Birgitta från att resa hem till Sverige. ansvarig för missionärsbarnens Barnen var i regel skilda från föräldrarna i fyra år och skulle sedan bo tillsammans med dem skolgång. under föräldrarnas hemmavistelse, som varade ett år. Barnen kände inte sina föräldrar och några upplevde ett sådant främlingskap att familjer tragiskt nog splittrades, säger Gösta Stenström. Han vänder sig dock mot all generalisering av barnhemsbarnens öden. Vissa fick en bra relation till sina föräldrar trots att de levt åtskilda, andra kom att ta avstånd. När Gösta Stenström satt i ledningen för Svenska missionsförbundets internationella missionsarbete deltog han i slutet av 1980-talet i en återträff för dessa missionärsbarn. Jag fick Svenska missionsförbundets styrelse att erbjuda alla som aldrig besökt de länder där föräldrarna arbetat, en gratis resa till föräldrarnas arbetsplatser, som en hjälp att förstå vilka insat- Nästa uppslag: Läs Kjerstis, Henriks, Willes, Kerstins och Tores egna berättelser Hur ofta träffade du dina föräldrar på ett år? Inget svar 21 procent 1 gång per år 0 procent 2 gånger per år 1 procent 3-6 gånger per år 40 procent 7-11 gånger per år 21 procent 1 gång per månad 1 procent Var 14:e dag 8 procent Annat 7 procent Vet ej 2 procent Procent Källa: Pingströrelsen ser föräldrarna gjort, men även som en senkommen bön om förlåtelse från Missionsförbundets sida för det kyrkan utsatt dem för. Det var många som utnyttjade detta erbjudande, säger han. När missionärerna började ta med sig barnen ut på missionsfälten, i stället för att lämna dem i Sverige, krävde det nya lösningar. Det byggdes internatskolor där barnen var under terminerna. Nu fick de oftast vara i samma land som sina föräldrar, men att från lågstadieåldern leva på internatskola kunde också vara krävande. Birgitta Johansson var från 1982 till 1994 anställd som skolsekreterare av Filadelfia i Stockholm, och såg då till att skolgången fungerade för pingströrelsens missionärsbarn. När hon började var inte medvetenheten så stor i alla församlingar och organisationer om missionärsbarnens situation. Tidigare hade man mer inställningen att barn är så anpassningsbara så de klarar det mesta. Man kan inte bara skuldbelägga de tidigare generationerna, de hade inte samma kunskap som vi har i dag om barns utveckling, säger hon. Hon menar att det självklart är dramatiskt för ett barn att börja på internatskola, speciellt om man bara träffar sina föräldrar vid några tillfällen under året. Vi försökte att lägga in fler lov, uppmuntrade föräldrarna att hälsa på och utökade antalet anställda för att ha många som kunde bry sig om barnen. Att återvända hem till Sverige har också varit krävande för många barn. Det är som att komma till ett annat sätt att leva och tänka. Många landade i Sverige i gymnasiet, då man som tonåring redan har mycket att brottas med. Barnen förväntades komma tillbaka till en miljö som borde vara hemma men där det inte alltid var så. Hur upplevde du din relation till dina Hur upplevde föräldrar under du din internatperioden? relation till 50dina föräldrar under internatperioden? Har många hamnat snett? De finns, men jag tror inte det är en stor procent. För många år sedan hörde jag ett missionärsbarn berätta om hur han känt sig mobbad på en internatskola. Jag förstod att personen hade haft det tufft, men jag tänkte att mobbning också förekommer i Sverige. För några år sedan gjorde Pingst en ambitiös undersökning där tidigare elever på internatskolor knutna till pingströrelsen fick svara på en enkät. Av 285 tillfrågade svarade 204. Bilden som framträder i undersökningen är överlag ljus. 95 procent svarade att de trivdes bra eller mycket bra på skolan. Nästan alla ser också att de haft nytta eller glädje av att ha växt upp utomlands, men tio procent svarar att det också gett problem. Ett missionärsbarn har skrivit att uppväxten gett anknytningsproblem i nära relationer, ett annat att det är svårt att knyta långvariga kontakter. Det finns också de som upplever det som ett svek av föräldrarna att de blev lämnade på internat. Enkäten visar också att det förekommit mobbning på skolorna, och att elever fått stryk av personalen även om det inte verkar ha varit vanligt. 20 personer har också svarat att de vid ett fåtal tillfällen utsatts för sexuella kränkningar. Det är bara fem procent som uppger att de i dag inte längre är troende, 68 procent uppger att de är troende och aktiva i en församling. Hur ska då missionärsbarnen få hjälp att hantera sina erfarenheter? Ulrika Ernvik arbetar som familjeterepaut och har mött många missionärsbarn genom åren. Hon menar att det viktigaste man kan göra för missionärsbarn är att hjälpa dem formulera sin livshistoria så att de kan se hur de olika erfarenheterna hänger ihop. Då kan livet kännas helt i stället för splittrat, och missionärsbarnet kan känna sig hemma på flera platser och i flera kulturer i stället för att vara hemlös överallt. Ulrika Ernvik menar att det inte är rätt att offra barnen för en kallelse. Däremot är det inte alltid lätt att veta vad som blir bäst för barnen, och det kan variera oerhört mycket mellan familjer och mellan olika barn. Antalet missionärsbarn blir stadigt färre i Sverige. Fortfarande arrangeras dock en missionärsbarnsträff med stöd av bland annat Pingst och Evangeliska frikyrkan, och i år väntas ett hundratal barn komma dit. Det stora är att få möta andra deltagare som har liknande erfarenheter, till exempel hur det är att komma från Afrika till en mellanstadieklass i Sverige, säger Josef Dagson, som är med i ledningen för träffen. I dag lever de flesta missionärsbarn med sina föräldrar. Internet har bidragit till att många barn kan studera i hemmet i stället för att vara på internatskola i unga år. n

12 12 DAGEN fredag 5 april 2013 dokument Kallelsen drabbade missionärsbarnen TILLBAKA i TANKEN. Fotoalbumen påminner Kjersti Bylin-Casteryd om hennes uppväxt. Under skolåren träffade hon sina föräldrar som mest två gånger per år. Jag har en svart själ i en Först kom Gud, sedan missionen och Baptistsamfundet. Och sedan kom jag. Så beskriver ett missionärsbarn sin uppväxt. Här är fem livsberättelser från en generation som blev bortlämnade. Kjersti Bylin-Casteryd, född 1946 med föräldrar som var Kongomissionärer utsända av Baptistsamfundet: Jag växte upp i Kongo och brukar säga att jag har en svart själ i en vit kropp. När jag var åtta år började jag på internatskola och kom bara hem på jul och sommaren, för skolan låg långt bort. Det var ganska många kvällar jag grät mig till sömns på skolan. Jag hade heller inga syskon, som många av de andra barnen hade, vilket gjorde mig mer ensam. När jag var 14 år blev jag hemskickad till Sverige och fick bo hos en fosterfamilj, som jag inte kände. Det blev en väldig kulturkrock. När mina föräldrar sedan kom hem skulle vi efter flera år hitta ett fungerande familjeliv. Sedan åkte de ut igen, och från det jag var 18 år fick jag bo själv. Det var väldigt mycket av tvära kast i tonåren. Jag vet att en del av mina barndomskamrater fortfarande känner sig bittra, men det kan jag ärligt säga att jag inte är. Jag har helt försonats Förra uppslaget: Många barn har fått betala ett högt pris för föräldrarnas kallelse att gå ut i mission med min uppväxt och jag förstår att mina föräldrar gjorde vad de trodde var bra. Men jag skulle aldrig gjort detsamma mot min egna barn, för det är klart att det hade ett pris. För mina föräldrar kom Gud först, sedan Baptistsamfundet, sedan missionen och sedan kom jag. Det var så det var. Det är positivt att ha fått med sig alla intryck och erfarenheter. Jag lärde mig att bli självständig, och jag tänker att jag fått större förståelse för andra människor och deras behov. Det är nog ingen slump att jag blev socionom och har arbetat som kurator i 40 år. Wille Thomasson, född 1930, med föräldrar som var Kinamissionärer som var utsända Örebromissionen: Jag var ett år och fyra dagar när mina föräldrar åkte ut till Kina för andra gången. Jag lämnades hos fosterföräldrar där jag växte upp. När jag var liten berättade man för mig att detta var mamma och pappa och pekade på ett kort. Det var svårt att förstå, jag tyckte jag hade mamma och pappa redan. De kom hem när jag var åtta år. Det blev en form av tvångsförflyttning, eftersom jag hade hela min förankring hos mina fosterföräldrar. Jag skrek och sparkade när jag flyttades och det var jobbigt länge. Mina biologiska föräldrar försökte på alla sätt visa att de tyckte om mig, men det fanns ingen respons hos mig. När jag var runt 15 år så hade jag en period där jag funderade mycket över min familj. Jag tvingades ta ställning på ett annat sätt än de med en mer homogen familjebakgrund. Jag kom fram till att jag måste acceptera mina biologiska föräldrar som mina föräldrar och göra det bästa av det. Och det kom väl att fungera någorlunda. Alla missionärsbarn jag känner till har inte kunna anpassa sig till det. Någon har sagt att föräldrarna bestulit dem på barndomen, men de tankarna har jag varit relativt fri ifrån. Nu har det gått 70 år och man värderar saker på ett annat sätt. Man förstår att man inte kan göra värderingar utifrån dagens situation utan man måste förstå hur människor tänkte då. Jag kan inte säga att jag personligen farit illa av det jag varit med om. Jag är tillfreds med livet som det varit, även om jag haft upplevelser som andra förskonats ifrån. Kerstin Carlzon, född 1949 med föräldrar som var Kongomissionärer som var utsända av Örebromissionen: Jag föddes i Kongo-Brazzaville och kom hem när jag var tre år. Sommaren när jag skulle fylla fem år återvände mina föräldrar till Afrika och jag fick flytta till mina släktingar. Jag var åtta år när mina föräldrar kom tillbaka

13 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Martin Einald dokument 13 TILLBAKA PÅ kinesiska MUREN. Tore Tormod miste sin far och äldsta syster i Kina där de missionerade. Mest omtumlande var att komma hem till Sverige som tonåring. vit kropp Gör din röst hörd! Skriv om din uppväxt som missionärsbarn ann.jonsson@dagen.se och jag kände inte igen dem. Jag bodde sedan hos mina föräldrar när de var hemma, men de åkte snart ut igen. Ibland har jag känt mig övergiven av föräldrarna, speciellt under tonåren. Mina riktiga föräldrar har jag aldrig haft den nära kontakten med, utan det har varit med Astrid och Evert som jag bodde hos. Jag vet faktiskt inte om det var värt offret. Men vad gör man när man känner en kallelse? För pappa var kallelsen allt. Han brann för Afrika. Och missionen kom i första hand. Sedan hade man väl önskat att vi hade kunnat prata mer om det i familjen, att vi efteråt hade kunnat gå igenom vad vi gått igenom men så blev det aldrig. Jag tror att mamma sörjde att relationen med barnen blev som den blev, men hon var den lojala hustrun som också brann för Afrika. Jag tror pappa också sörjde det, men han var en tyst person som inte pratade. Det har påverkat mig mycket, men jag vet inte om det påverkat till det sämre eller bättre. Jag har fått det liv jag fått och är nöjd med det. Jag är med i en församling, så kyrkan är ju inget som jag vänt ryggen till. Jag tror man får välsigna varandra och gå vidare. Henrik Hjärtström, född 1927 med föräldrar som var Kinamissionärer som var utsända av Helgelseförbundet: Kan du förstå att man lät Gud gå före barnen? Svara på Dagen.se Jag har starka minnen av livet i Kina, bilder jag aldrig glömmer. Jag minns speciellt under japanernas tid när det kommer en kärra med fyra fångar ombord på väg ut för att avrättas. Att se de blickarna, och höra skotten efteråt, det glömmer jag aldrig. Mina föräldrar arbetade som missionärer i norra Kina. Det klart att så mycket tid kanske inte föräldrarna hade med oss. Mor var hemma mycket, men far var mest ute och rörde sig i bygderna. Vi upplevde strider vid flera tillfällen, det var en orolig tid. När de japanska bombplanen bombade i omgångar så undrade man om de skulle träffa oss. Sedan sprang man ut på gården och på taken och letade efter granatsplitter. Som tonåring blev längtan till Sverige starkare, men det var krig och när man inte kunde komma loss så kändes det lite hopplöst. Men när man väl kom hem var det underbart, att äntligen få känna lugn och ro. Mina föräldrar upplevde ju att de hade en kallelse till Kina och det var viktigt för dem. Om det var bra för oss barn kan diskuteras, men det man fick med sig i livet är hur olika vi människor har det, en känsla för att det inte är självklart att ha det bra. Tore Tormod, född 1936, med föräldrar som var Kinamissionärer som var utsända av Helgelseförbundet: Jag är född på Engelska sjukhuset i Datong och har blandade minnen av barndomen. Far var väldigt aktiv och åkte ute i byarna, så jag har inte så tdlig bild av min far, men mor var ju hemma och hade också sitt engagemang i missionsarbetet. Det jag framför allt kommer ihåg är vår barnsköterska, en kinesiska, som vi barn tydde oss till. Men jag kan ändå inte säga att jag kände mig bortvald eller bortprioriterad av föräldrarna. Jag började på internatskola när jag var sju år, och gick där i knappt två år. Jag kommer inte ihåg mer än att man kände sig lite övergiven, men kan inte minnas att det var traumatiskt. Men jag hade med min äldre syster Gerd och det var tryggt. Det var krig och i Datong så bombade japanerna med flygplan. Vi pojkar var nyfikna och sprang upp på taket och tittade på det. Jag kan fortfarande se det framför mig hur planen bombade och förstörde. Men vi förstod inte att det var farligt, det var mer ett äventyr. Min far och min äldsta syster dog i Kina, mamma blev själv med oss. Att komma tillbaka till Sverige var omtumlande, men jag anpassade mig snabbt. Det som är lite tråkigt är att vi inte fortsätta att prata kinesiska så vi glömde bort det. När jag ser tillbaka inser jag att jag haft en stark uppväxt som har burit hela livet. Det känns välsignat att i dag veta att fars och mors arbete har fått betyda så mycket i Kina. Den kallelse som far och mor hade, och det arbete de gjorde, har gett fantastiskt resultat. n

14 14 DAGEN fredag 5 april 2013 helgdag Redaktör: Therese Peterson , feature@dagen.se helgdagsprofilen: Biskopen som ser människors längtan Uppsala. I tolv år har Ragnar Persenius arbetat som biskop för Uppsala stift. I höstas kom hans herdabrev ut som fokuserar på människans Gudsrelation och hennes längtan efter honom. Jag tycker mig se att det bland kyrkans aktiva i dag finns en törst efter andlig näring och andlig fördjupning, säger han under sitt möte med Dagen. Ragnar Persenius Gör: Biskop i Uppsala stift sedan år Född: Uppvuxen i Jämtland och Härjedalen. Familj: Hustrun Ingrid, präst, dottern Susanna, 29 år, en svärson och hunden Teddy. Fritid: Vistas i fritidshuset i Söderhamn. Jag gillar att jobba praktisk och kopplar av med att måla, bygga och skotta snö. Med blöt nos och en liten rosa tunga tar den vita knähunden Teddy med krullig päls och nyfikna ögon emot oss i hallen till biskopsbostaden. Han och husse har precis varit ute på en promenad i morgonsolen. Bostaden ligger granne med Uppsala domkyrka så det är ett pampigt promenadstråk han har tillgång till. Hemma hos biskop Ragnar Persenius och hustrun Ingrid finns det gott om vackra möbler att vila blicken på. På ett sideboard står en bukett tulpaner och på ett annat ett fastlagsris med lila fjädrar i. Vi slår oss ner i en blommig soffgrupp med en inglasad bokhylla tronande längs väggen bakom. I 12 år har Ragnar Persenius verkat som biskop för Uppsala stift. I höstas släpptes hans herdabrev, Längtan möter närvaro. I vanliga fall brukar ett herdabrev komma ut i början av biskopstiden, men av olika anledningar har det dröjt för Ragnar. Utgivningen av en annan bok precis innan biskopsvalet och personliga skäl, benämns som anledningarna till den uppskjutna boken. De personliga skälen handlar till stor del om sonen Martin som under flera år var sjuk innan han lämnade jordelivet år Den svåra sorgen som det innebär att förlora ett barn är något som Ragnar delar med sig av i herdabrevet liksom av erfarenheten av att tjänstgöra som biskop och vara sörjande. Jag blir bedrövad som sörjande och förvånad som biskop när någon präst hör av sig för att enbart säga att det inte finns några ord att uttala i en sådan situation. Men se, det tror jag, och det förväntar jag mig. skriver han bland annat. Nedsjunken i den blommiga soffan förklarar han hur han menar. Jag tycker inte om när präster står i tv-rutan och säger att det inte finns något att säga i en krissituation. Det är ingen som har begärt att de ska förklara hur det onda kunde ske eller Ibland hör man talas om framgångsteologi. Jag står hellre för en motgångsteologi. meningen med det. Däremot kan man uttrycka ord som innehåller inlevelse, solidaritet och överlåtelse åt Gud. Själv uppskattade Ragnar de spontana kommentarerna från människor som mötte honom när sorgen var som svårast. Det kunde handla om minnen de hade av Martin, om ord av förståelse eller bara en inlevelse att det måste vara jobbigt nu. Spontant påkomna kommentarer var betydligt mer värdefulla Fakta: Herdabrev Herdabrev kallas en skrift som biskopen skriver till stiftets präster, vanligen vid ämbetstillträdet. Det kan ta flera år att skriva och trycks ofta som en bok. än frasen Jag saknar ord. Genom förlusten förstärktes vissa drag i min tro på Gud. Som att erkänna sin sårbarhet, sin maktlöshet och att man inte förfogar över Gud eller över sitt liv. Ibland hör man talas om framgångsteologi. Jag står hellre för en motgångsteologi. De flesta människor har ett enormt problem med hur Gud kan vara allsmäktig och full av kärlek när det finns så mycket ondska. Då brukar jag säga att om vi tog bort Gud ur bilden, så finns ondskans problem kvar. Frågan för mig är i stället hur människan kan göra så mycket ont. Ett ord han ofta återkommer till i herdabrevet, och som också återfinns i bokens titel, är längtan. Vad längtar vi efter i dag? Vilken längtan ser Ragnar i människor när han möter dem i samtal om livet och tron? Framförallt meningen med livet som människor söker på olika håll, menar han. Men det

15 DAGEN fredag 5 april Redigering: Danne Sundell Min söndag: 7.00 Mellan klockan 7 och 8 går jag upp och äter frukost i lugn och ro. Äter alltid a-fil och en smörgås Ska jag tjänstgöra någonstans sätter jag mig i bilen kör iväg Kommer fram till kyrkan för att ha en genomgång innan gudstjänsten Gudstjänst med tillhörande eftersamling med kaffe och samtal. finns också en stark andlig längtan bland de redan troende. Jag tycker mig se att det bland kyrkans aktiva i dag finns en törst efter andlig näring och andlig fördjupning. Det är min upplevelse. Det kan ha att göra med att utmaningarna för kyrkan är så stora att vi har fullt upp med att klara alla dessa organisationsförändringar att en del helt enkelt tycker att det blir för mycket fokus på konsekvenserna av tron än på tron. Det går helt enkelt inte bara att syssla med utanpåverket. Vi kan bara utveckla kyrkan om vi har en tro som bär eller har uppdraget i fokus. Hunden Teddy har hoppat upp i soffan bredvid husse, eller mattefar som Ragnar kallar sig eftersom det egentligen är dottern Susannas hund. Där ligger han nu och blir kliad på magen. Både hund och mattefar ser belåtna ut. Vi ska snart gå ut i vårsolen för att ta några bilder, men först får han chans att svara på några kortare frågor. Vad är det bästa och sämsta med att vara biskop? Det tyngsta är när medarbetare har det svårt och när det är konflikter i församlingarna så att de inte fungerar som samarbetsplatser. Det roligaste är att Vi kan bara utveckla kyrkan om vi har en tro som bär. besöka människor ute i församlingarna, att vara i dialog med de runtom i stiftet. Och det som gjorde att jag en gång blev präst; förkunnelse, själavård och samtal om livet och tron. Nästa vår är det dags för en ny ärkebiskop att träda fram. Förra gången det var val, år 2006, kom du på andra plats näst efter Anders Wejryd, som nu ska avgå. Funderar du på att ställa upp igen? Folk har frågat mig, men frågan är för tidigt ställd. Det är inte nomineringsval förrän i september och först då blir det skarpt läge. Men jag tycker att de som kan ställa upp bör göra det. Bland annat av den anledningen att det är så många biskopar som pensioneras de närmaste åren. Ragnar Persenius reser sig makligt ur soffan och rättar till biskopskorset som hänger ner över den lila skjortan. Hunden Teddy hajar direkt och springer i förväg ut till hallen. Snart står både husse och hund på husets yttertrapp och kisar mot den bleka solen. Redo för en ny promenad. Text: Josefin Lilja dagen.se Foto: Josefin Casteryd Kör hem. Jag undviker att bo på hotell utan föredrar att köra hem eller till fritidshuset i Söderhamn Hemma och kopplar av med familjen. Läser kanske en tidning, äter middag, ser lite på tv, slappar Möjligtvis skriver jag ett blogginlägg på min blogg Går till sängs.

16 16 DAGEN fredag 5 april 2013 helgdag I marginalen: Jesus hittar fram, även genom de skeva bilderna. Jesus fortsätter överraska även i dag Carl-Henric Jaktlund är reporter på Dagen, författare och bloggar på Dagen.se Det blev en påsk i nomadens tecken. Hemorten övergavs, huvudstaden intogs. Bara jag och livskamraten. Ensamma. Vi har haft en tradition av febertoppar och magsjukor en rad tidigare påskhögtider, men i år blev det inget lidande alls utan bara glädje. Ständig långfredag några år och i år enbart påskdag, med andra ord. Fast kanske inte riktigt sant ändå. Vi klev in i långfredagen även detta år och valde att låta oss bli införda i passionsdramat med hjälp av musikalen Jesus Christ Superstar på Göta lejon. Det skulle man egentligen passa sig för, förstod jag av några bekanta. Tveksam eller till och med riktigt skev Jesusbild, kan deras åsikt sammanfattas. Det hörs mycket sådant i dessa tider, tycker jag. Ett annat sådant exempel från den gångna helgen var den filmade amerikanska versionen av Bibeln, The Bible, som Sveriges television visade i dagarna fem. Massor av jubel inför bland kristna, sedan rejäl reservation från många håll efteråt. Fel berättelser betonades, skådespelarinsatserna var undermåliga, regin knepig. Och Jesus såg alltför västerländskt harmonisk ut, som hämtad ur en reklam för tandkräm eller hårvård. Om dessa saker vet jag i stort sett ingenting, i skrivande stund har jag inte sett mer än enstaka minuter av nämnda tv-serie. Kanske ligger det något i kritiken, och det är klart att det långtifrån är oviktig hur något framställs och vilken bild som gestaltas i synnerhet när det vidrör något som berör en så djupt, och som livet och evigheten hängs upp på. Inget konstigt alls. Och samtidigt, det kan bli konstigt att för ivrigt förvänta sig att det som sänds och visas runtomkring ska stämma med just min egen övertygelse, annars ska det kritiseras, kanske till och med dömas ut. I så fall lär man nämligen få vänta, alternativt sätta i gång Det känns allt oviktigare att ta strid för att alla måste se Jesus precis som jag gör. och producera film eller musikaler själv för fulla muggar. Denna bibel berör och är så mångfasetterad att människor tenderar att fastna för och betona olika saker. För att inte tala om denne Jesus. Där är det likadant. Enkla och tydliga berättelser, kan man anse, ändå landar de varierat och har så pass många tolkbara möjligheter att bilden av honom och vad han understryker varierar kraftigt. Och jag måste säga att jag känner allt mindre behov av att markera kring de sakerna, det känns allt oviktigare att ta strid för att alla måste se Jesus precis som jag gör. För jag är ju likadan som alla andra, jag har också mina bilder av honom och det

17 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Danne Sundell helgdag 17 helgquiz För mina får på bete säger Jesus till Petrus i söndagens text. Så veckans frågor handlar om får och lamm i Bibeln. Konstruktör: Elisabeth Sandlund 1Abrahams offer av Isak avvärjdes i sista stund. I stället fick en bagge som fastnat i ett snår bli brännoffer på altaret på Moria berg. Var låg det? Foto: scanpix är väl bara att konstatera att de inte är fullständiga de heller. De är operfekta, ofärdiga, säkerligen till och med skeva. Det är klart att man inte behöver luta sig tillbaka vid en sådan insikt och strunta i allt, låta snedvridna eller till och med osunda Jesusbilder stå oemotsagda och få vilket fäste i samtiden som helst. Men det är absolut värt att fundera på andra perspektiv också, exempelvis tänka som Paulus när han satt i fängelse och glatt konstaterade att andra därför börjat predika mera oförskräckt än tidigare. En del av dem har goda avsikter och förkunnar av kärlek, konstaterar Paulus, medan andra gör det för att de är avundsjuka och vill ställa till bråk och talar om Kristus inte av rena motiv utan för att göra det svårare för honom i hans fångenskap. Och så kommer det: Än sen? Falska eller hederliga syften i vilket fall som helst blir Kristus förkunnad, och det gläder jag mig över. (Fil. 1:12 18). Kanske gäller det även de sanna och falska bilderna, kanske är evangeliet om denne Jesus så starkt och berörande att han hittar fram lite varstans? Jag är övertygad därom. Jag satt där på Göta lejon på långfredagen och var förvånad över somligt. Tyckte att Jesus gjordes för mänsklig, bland annat, skakade lite på huvudet åt det mer än antydda triangeldramat mellan Jesus, Judas och Maria Magdalena. foto: CARL-HENRIC JAKTLUND OCH SCANPIX Sett & hört Och på tal om Jesus Christ Superstar: Ola Salo gjorde en stabil insats i huvudrollen, men allra mest imponerade Patrik Martinsson. Rollen som Judas är komplex och svårsjungen men han klarade det med bravur och mer därtill. Nobelpriset nästa år i samtliga kategorier tilldelas den person som tar fram en jacka som funkar både morgon och eftermiddag en vårvinter som denna. Ett totalt omöjligt uppdrag, förmodar jag. Men jag inser att det är dramaturgi skapad och spetsad av personer med sina egna bilder och för en annan scen än gudstjänstens. Och jag inser framförallt att de där olika detaljerna försvinner raskt in i skuggan mot slutet när Jesus tillfångatas, piskas och plågas, spikas upp på korset och slutligen helt ensam och avskalad på scenen efter mestadels bombastiska musikaltimmar utbrister att det är fullbordat. Då är allt annat borta. Då finns bara han på korset och min gåshud, mitt bultande hjärta, mina tårar. Och likadant tycks det vara där vid tv:n, för när det så på annandagens kväll är dags för Golgatavandringen så tycks alla andra kommentarer vara borta i Facebook-flödet. Då är skådespelarinsatser, regi och detaljer bortsorterade. Då är det bara Jesus och honom som korsfäst som människor har för ögonen. Och jag tänker: Det är där centrumet återfinns, det är där det avgörs. Och: Jesus förvånade alla den där påsken, även sina lärjungar. Trots att de kände honom väl blev de chockade av uppståndelsen. Han fortsätter överraska och förundra, han fortsätter dyka upp på ställen som man kanske inte hade räknat med att möta honom på. På Göta lejon och i tv-rutan, exempelvis. Tack gode Gud för det. 1) I närheten av nuvarande Hebron. x) I det som i dag heter Sinaiöknen. 2) I nuvarande Jerusalem 2Vem var det som fick sina husgudar stulna när han var borta och klippte sina får? 1) Laban x) Lot 2) Esau 3Vem är det som för kung David berättar den sedelärande historien om den fattige mannen med ett enda älskat lamm som hans rike granne la beslag på och serverade som middag? 1)Uria x) Natan 2) Joav 4Vem är det som först kallar Jesus för Guds lamm? 1) Johannes Döparen x) Petrus 2) Paulus 5Liksom ett får som leds till slakt, liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det öppnade han inte sin mun. Det skriftstället ville enligt Apostlagärningarna den etiopiske hovmannen att Filippos skulle förklara för honom. Varifrån är det hämtat? 1) Jeremia x) Jesaja 2)Hesekiel Svarar med viss osäkerhet, för jag missade några avsnitt av The Bible nu i påskas. Mattias Martinsson, sångare, fick 4 rätt. Hur många fick du? Rätt svar Foto: scanpix Foto: Urban Thoms Fråga 1: 2. Moria berg fick namnet Tempelberget sedan Salomo uppfört det första templet där. I dag är den muslimska Klippdomen byggd över den klippa där offret anses ha ägt rum. Fråga 2: 1. Läs 1 Mos 31:19. Fråga 3: X. Läs 2 Sam 12:1 ff Fråga 4: 1. Läs Joh 1:29. Fråga 5: X. Läs Ap 8:32 och Jes 53:8.

18 18 DAGEN fredag 5 april 2013 helgdag söndagsskolan du undrar vi förklarar Foto: arne hyckenberg Jesus två gravar fyller olika behov I Jerusalem finns det två gravar som förknippas med Jesu död och uppståndelse, trädgårdsgraven och Den heliga gravens kyrka, men var begravdes egentligen Jesus? Oavsett vilken som är den rätta verkar båda ha en uppgift att fylla för dem som reser till det heliga landet. Mitt i staden Jerusalems myller tronar Den heliga gravens kyrka, eller Uppståndelsekyrkan, som den även kallas. Det är en stor kyrkobyggnad i sten som inrymmer flera av de platser som förknippas med kristen tro. Inne i byggnaden är det nästan alltid fullt av folk: pilgrimer som vill besöka det som sägs vara platsen för Jesu grav och Golgata, kopter, ortodoxa och armenier som firar gudstjänst, och så förstås, mängder av turister. En bit utanför stadsmurarna, i ett lummigt område, ligger Trädgårdsgraven. Det var här som bland andra engelsmannen Charles Gordon i slutet av 1800-talet ansåg att Jesu grav och Golgata låg. På platsen finns en kulle som liknar en skalle med två ögonhålor och en trädgård med en gravkammare. De flesta forskare menar dock att bevisen pekar mot att det är platsen för Den heliga gravens kyrka och inte Trädgårdsgraven som kan härledas till Jesu korsfästelse och gravläggning. Bland annat för att det i grottan under Den heliga gravens kyrka finns graffitimålningar som visar att det har varit en helig plats för pilgrimer långt tillbaka i tiden. Graven vid Gordons plats är dessutom uthuggen någon gång mellan 600 och 700 år före Kristus, medan graven som Jesus lades i var ny enligt Bibeln. Anders Sjöberg. Iren Kärrbrant. Men hur viktigt är det att vi vet vilken plats som är den rätta när vi besöker Jerusalem? Inte alls särskilt viktigt om Anders Sjöberg, präst i EFS och mångårig reseledare till Jerusalem, får säga sitt. Det som står på dörren när man träder in till Trädgårdsgraven: He is not here for he is risen det fascinerar mig. Det påminner om att det inte är en plats vi tillber. Det måste vi hålla i huvudet. Det viktiga är inte om det hände i Trädgårdsgraven, i Den heliga gravens kyrka eller någon annan stans utan att det hände. Det är så lätt att fasta i lokaliseringen, menar Anders Sjöberg. Själv är han oerhört kritisk till det han kallar religiös turism, att man ska hinna med att se så många heliga platser som möjligt under tiden man är i landet och hinna läsa något bibelställe längs vägen. Då föredrar Anders Sjöberg att skära ner på antalet platser, så att själen hinner med, när man reser runt. Därför besöker jag gärna Den heliga gravens kyrka tidigt på morgonen innan turisterna har hunnit dit. Då firar de olika grupperna sina mässor och det blir en böneplats. Iren Kärrbrant är licensierad Jerusalemguide och hon älskar att få visa Trädgårdsgraven för sina grupper. Det är underbart att ta människor dit. Många upplever att de är på den plats där Jesus dog och begravdes, att det är helt rätt. Men det är få i dag som hävdar att det verkligen är den rätta. På och 1980-talen var det populärt att hävda det, men i dag vet man så mycket mer. Det har gjorts så många utgrävningar och de flesta är Många upplever att de är på den plats där Jesus dog och begravdes, att det är helt rätt. 99,9 procent säkra på att det är platsen för Den heliga gravens kyrka som gäller, säger Iren Kärrbrant. Men det hindrar inte att man besöker Trädgårdsgraven. Där kan man som sagt förstå och uppleva det på ett helt annat sätt. De reseledare Dagen pratar med föredrar att hålla andakt eller mässa vid Trädgårdsgraven. I Den heliga gravens kyrka är det allt som oftast omöjligt på grund av folkmängden. En som går efter detta upplägg är Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på Dagen och en gång per år reseledare i samarbete med Israel Tours. Det är starkt att fira nattvard vid Gordons grav, även om alla är medvetna om att det inte är den riktiga platsen. I Den heliga gravens kyrka får man ingen riktig känsla, det är så mycket lull-lull och alla de olika religiösa inriktningarna har sina kapell. Men det är också fascinerande att vara där och se på alla människor som blir djupt berörda av platsen. Båda är sevärda, säger hon. Josefin Lilja josefin.lilja@dagen.se Att Trädgårdsgraven är en mer behaglig plats för gudstjänsfirande håller Åke Danielsson, researrangör för King Tours, med om. Men för att finna sig en stilla plats för andlighet går han varken till den ena eller den andra gravplatsen. Uppståndelsekyrkan, som jag väljer att kalla den, är väldigt rörig. Man vet inte riktigt var man är när man är där. Trädgårdsgraven hör inte heller till mina favoritplatser egentligen. Jag föredrar i stället Getsemane, Galicantu, som är Kajafas hus, eller att sitta en stund på Olivberget. Det finns många platser för andlighet i Jerusalem. träd- GÅRDS- GRAVEN Utanför stadsmurarna ligger Trädgårdsgraven, en plats med en kulle som liknar en skalle och en trädgård med en gravkammare. Graven vid Gordons plats är uthuggen någon gång mellan 600 och 700 år före Kristus, vilket motsäger att detta är den rätta platsen, eftersom den grav som Jesus lades i var ny enligt Bibeln. Helgens bibeltext från Johannesevangeliet 21:15 19

19 DAGEN fredag 5 april 2013 Redigering: Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx helgdag 19 Inför helgen Torsten Åhman, pastor, skribent och evangelist DEN HELIGA GRAVENS KYRKA Mitt i Jerusalems ligger Den heliga gravens kyrka, som inrymmer flera platser som förknippas med kristen tro. Den är nästan alltid full av pilgrimer, kopter, ortodoxa eller armenier som firar gudstjänst, och mängder av turister. Forskare menar att bevisen pekar mot att platsen för Den heliga gravens kyrka kan härledas till Jesu korsfästelse och gravläggning. Jesus ser vem du kan bli Dagens text är det mest utförliga referatet vi har av ett själavårdssamtal i hela Nya testamentet. Här gäller det en människa som upplevde sig misslyckad. Det är intressant att se hur Jesus lägger upp ett sådant samtal. Han börjar med en fråga: Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör? Detta säger något viktigt om vår tro. Det handlar först och främst om en relation. Faktiskt en kärleksrelation. Det handlar om hjärtats gensvar på Guds kärlek. Det var den Jesus representerade. Här är den utgångspunkten. Finns inte den Detta är vad som väntar om du vill följa mig. blir allt en stor missuppfattning. Älskar du mig mer än de andra gör? Varför frågar han så? Jo, det var ju faktiskt det Petrus, i ett tidigare skede, påstod att han gjorde. Även om alla andra kommer på fall ska jag inte göra det! I sin entusiasm trodde han sig själv vara lite förmer. Det är en farlig hållning. En attityd som Jesus ofta och på olika sätt varnade för. Den som upphöjer sig ska bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig ska bli upphöjd. Petrus hade en hög och självsäker bekännelse, men det var i den inre kretsen av lärjungar. När han kom utanför den och det blåste kalla vindar sviktade han. Då förnekade han att han överhuvudtaget kände Jesus. Det var på översteprästens gård där Jesus var tillfångatagen. När Petrus tre gånger sagt att han inte kände Jesus vände Jesus sig om och såg på honom. Petrus insåg omedelbart sitt svek och gick därifrån med tårar. Nu möter han Jesus igen. Jesus frågar om han fortfarande älskar honom mer än de andra. Svaret blir: du vet att jag har dig kär. Nu har Petrus en annan ton. Han är förkrossad och ödmjuk. Och där förkrosselse och ödmjukhet finns är upprättelsen nära. Det är ett genomgående tema i Bibeln. Det är temat också här. Foto: Göran Lennartsson Och Jesus säger För mina lamm på bete. Nu talar han om framtiden. Han ger en människa med sprucken självbild en bild om framtiden. Tre gånger säger han samma sak med lite variation för att riktigt sätta fast den bilden. Det är bilden av en herde. Detta är vad som väntar om du vill följa mig. Petrus valde den vägen och det blev som Jesus hade sagt. Han blev en framstående andlig ledare. Upprättelsen var total. Jesus såg i människan inte bara vad hon var utan vad hon kunde bli. Sådant här hände runt Jesus hela tiden. Människor som hade misslyckats fick upprättelse. Det är denne Jesus vi inbjuder människor till. När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör? Simon svarade: Ja, herre, du vet att jag har dig kär. Jesus sade: För mina lamm på bete. Och han frågade honom för andra gången: Simon, Johannes son, älskar du mig? Simon svarade: Ja, herre, du vet att jag har dig kär. Jesus sade: Var en herde för mina får. Och han frågade honom för tredje gången: Simon, Johannes son, har du mig kär? Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: Har du mig kär? och han svarade: Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär. Jesus sade: För mina får på bete. Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill. (Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: Följ mig! Veckans bibelord Andra söndagen i påsktiden Tema: Påskens vittnen Gamla testamentet: Jeremia 18:1-6 Epistel: Första Johannesbrevet 5:1-5 Evangelietext: Johannesevangeliet 21:15-19 Psaltaren: Psalm 145:1-7

20 20 DAGEN fredag 5 april 2013 insikt Redaktörer: Inger Alestig , Urban Thoms insikt@dagen.se Arkeologer kan ha återfunnit biblisk fästning i Jordanien Efter sex utgrävningar är tyske teologiprofessorn Thomas Pola säker det är fästningen Penuel som återfunnits. Tillsammans med ett arkeologiskt team har han genomfört utgrävningar på ett berg cirka åtta kilometer öster om Jabboks mynning i Jordanien. I Första Kungaboken 12:25 beskrivs att kung Jerobeam I hade sitt residens i Penuel. Det skulle ligga på ett fort i floden Jabbok, en flod som rinner ut i Jordan. Ytterligare en utgrävning väntar i september i år, skriver kath.net. Filmcirkeln med existentiella frågor Präst och initiativtagare: Film är ett bra redskap för att spegla och reflektera Film är ett effektivt sätt att närma sig de existentiella frågorna. I filmcirkeln Den dolda guden, visas filmer med ett dolt budskap som man aldrig blir färdig med. Filmer som ger möjlighet att gå på djupet med sitt eget liv. Hadewijch var en kvinnlig mystiker på 1200-talet. Det är också namnet på en film av Bruno Dumont, prisbelönt regissör som bland annat fått Juryns stora pris i Grand Prix i Cannes två gånger. Filmen har aldrig visats i Sverige men visas nu i S:t Jacobs körlokal mitt i Stockholm city. Filmcirkeln Den dolda guden med inriktning på existentiella teman drivs av prästen Joakim Schröder och filmentusiasten Lars Larsson. Regissören Dumont har en bakgrund som filosof. Det märks. Intrigens betydelse tonas ned. Sympatin manipuleras. Han skapar ett rum där åskådaren kan delta med sin egen tolkning. Den mytiska erfarenheten blir en icke verbal arena och hjälper oss att förstå filmen bättre, berättar Lars Larsson i sin introduktion till kvällens film. Hadewijch är en ung novis i ett franskt kloster som vägrar att äta. Hon späker sig själv och går in i ett medvetet martyrskap. Klosterledningen är orolig och hon skickas hem till föräldrarnas överdådiga Parisvåning och blir Céline igen. En kontrast till det spartanska klostret. Men Céline är ensam. Tills hon möter Yassine och hans bror Nassir, en radikal muslim. Gud har lärt mig vad kärlek är men jag saknar hans kropp. Jag är kär i Gud men Gud är inte här, utbrister hon förtvivlat till Nassir. Svaret hon får är detsamma som hon fick i klostret. Lars Larsson. Joakim Schröder. Du behöver komma ut i världen och manifestera din tro. Men för Nassir handlar det om en politisk handling som tar henne till Västbanken. Det får konsekvenser för Céline. Det dramatiska förloppet med en sprängning i Parismetron, väcker starka känslor i publiken när de efteråt samtalar om filmen. Kommentarerna slängs ut i ett flöde som aldrig tycks ta slut. Men slutet då, var det en fantasi? Visst var det ett dop? Jag ser filmen som ett collage av scener, jag ser den inte så logiskt. Fast den är ju logisk, utom i slutet. Diskussionen är snabbt i full gång. Lars Larsson behöver knappast ställa några ledande frågor för att få igång samtalet. Men försöker flika in lite fakta för att leda tankarna in på nya spår. Dumont planterar aldrig något i förväg. Han låter saker bara ske, förklarar Lars Larsson. Sedan går diskussionen igång igen. Utan något tydligt schema. Flödet går helt enkelt inte att stoppa. Nassir vill att hon ska ut i världen. Men det vill abbedissan också. Att kärleken till Gud måste prövas i verkligheten. Jag tänker på när hon kom ut ur klostret och träffade pojkarna. Hon var så otroligt öppen mot omvärlden. Så fullständigt orädd. Jag tyckte tvärtom. Hon sa bara ja. Hon var snarare försvarslös och hudlös. Det gjorde filmen kuslig. Jag tänkte snarare att det fanns en sårbarhet, tillit och en gudstro. Framför allt slutscenen där Céline räddas av förra fängelsekunden David från att drunkna, väcker många förslag på tolkningsmodeller. Samtalet flyter på snabbt och smidigt, de olika rösterna flyter in i varandras meningar. Någon tycker att Célines ryggtavla har skulderbladen ihop, precis som ett offer. En annan menar att hon ser ut som jungfru Maria brukar gestaltas. Oförstörd naturlig och sorglig. Jag tänker att det finns två slut. Antingen överlever hon eller också får hon uppleva detta hon längtat efter när hon dött. När hon återvänder till klostret är ju allt grönare och vackrare. Några ser David som en frälsargestalt. För mig handlar slutscenen Gud finns i allting, även en film av en ateist skulle kunna visas. Var finns Gud här? Joakim Schröder om att hon genom den kroppsliga kontakten med David blir renad. Kärleken till Kristus blev ett hinder för kärleken till andra människor. Den kärleken hon längtat efter fick hon nu uppleva. Inte bara deltagarna i filmklubben gillar att diskutera film. Lars Larsson har sett över filmer och Joakim Schröder har varit skådespelare och manusförfattare. I första hand finns filmklubben för att de själva tycker att det är så givande att se film och prata om den. Vi brukar låta samtalet komma ur de frågeställningar som dyker upp. Samtalet syftar till att alla slänger in sina tolkningar och får hjälp att bearbeta filmen. Det hjälper dem att sätta ord på sina egna känslor. Kanske tänker man även på sitt eget liv, det ger filmen ytterligare en dimension. Men det handlar också om gemenskap, det är inget terapeutiskt samtal, menar Joakim Schröder. Hälften av filmerna är klassiker från talet och hälften är nyskapande. Den dolda guden, syftar på ett citat ur Jobs bok. En programförklaring för filmklubbens inriktning. Vi har valt filmer som behandlar existentiella frågor om livet men också filmer som inte gestaltar konstnärligt på ett övertydligt sätt. Det finns ett dolt budskap, vilket gör filmerna intressantare och djupare. Varför lever jag mitt liv? Finns det en Gud? Varför finns det lidande? Lever jag sant mot mig själv? menar Joakim Schröder. För Joakim Schröder är film ett bra redskap för att spegla, reflektera och undersöka, men inte bara med intellektet som utgångspunkt. Gud finns i allting, även en film av en ateist skulle kunna visas. Var finns Gud här? Vi har valt filmer som vi själva blir berörda av. Bra konst sätter sig på olika plan och jobbar med massor av symboler. Lars Larsson önskar att den samtida kulturen ska växa fram i kyrkan med ännu högre krav på kvalitet och innehåll. Han menar att det finns en outnyttjad resurs i många moderna kyrkor från och 1970-talen som är lämpliga både som teater- och filmlokaler, inte minst i de områden med ett begränsat kulturutbud i övrigt. Kyrkan och kulturen är några av de få fria arenor där man får vara sig själv och kan söka sin identitet. Många letar efter den perfekta kristna filmen men den finns inte. Konsten är i sin natur existentiell och ska väcka frågor men inte ge några svar. Vi visar helst filmer man inte blir färdig med när man kommer hem. marie starck redaktionen@dagen.se

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Om livet, Jesus och gemenskap

Om livet, Jesus och gemenskap #Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf

Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf Guds rike består i Kraft! Av: Johannes Djerf En av de saker som jag inte tycker om att göra, det är att gå på kalas. Vilket säkert gör mig till en väldigt udda figur för dig om jag inte redan var det.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren

Eva Andreas Tunadalskyrkan Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181125 Fil 3:17-4:7 Gläd er i Herren Paulus uppmanar gång på gång i sitt brev till Filipperna att de ska vara glada: Gläd er. Ibland kan man känna att det är så mycket som

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

Vi vill finnas med på festivaler, marknader, torg. och i nattlivet! www.bussmissionen.se

Vi vill finnas med på festivaler, marknader, torg. och i nattlivet! www.bussmissionen.se Vi vill finnas med på festivaler, marknader, torg och i nattlivet! www.bussmissionen.se Bakom Cafébussens arbete finns Bussmissionen, som är en kristen ideell förening som startade 2003, med representanter

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

IMMANUELSKYRKAN. www.imkskovde.se. December 2014 - Februari 2015 SKÖVDE. Equmeniakyrkan

IMMANUELSKYRKAN. www.imkskovde.se. December 2014 - Februari 2015 SKÖVDE. Equmeniakyrkan IMMANUELSKYRKAN SKÖVDE December 2014 - Februari 2015 Equmeniakyrkan www.imkskovde.se Omslagsbilden: Välkommen in i värmen i Immanuelskyrkan! Skövde Missionsförsamling & Equmenia Skövde Kungsgatan 17, 541

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla 1 Kyrkans kris hur mår Kristi kropp? Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla som var där. Det har med olika förväntningar och inte minst olika förförståelser att göra. För min del handlar

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! 1033 13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! Inledning Idag skall vi få höra Jesu varning till oss, en varning som kräver

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer