Innehåll. Program Praktisk information Plenarföredrag Abstracts Deltagarlista Abstract-register...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Program... 3. Praktisk information... 4. Plenarföredrag... 5. Abstracts... 8. Deltagarlista... 46. Abstract-register..."

Transkript

1 SMDI10 Svenska med didaktisk inriktning oktober 2012 Nätverket Svenska med didaktisk inriktning i samarbete med Institutionen för litteraturvetenskap Institutionen för nordiska språk Institutionen för språkdidaktik

2 Innehåll Program... 3 Praktisk information... 4 Plenarföredrag... 5 Abstracts... 8 Deltagarlista Abstract-register Omslagsfotografi Eva Dalin 2

3 Program Torsdagen den 18 oktober Registrering, fika Välkomsthälsning plenarföreläsning (hörsal d8) Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet Parallella seminarier (A1, B1, C1) Lunch på restaurang Lantis plenarföreläsning (hörsal d8) Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre Fil.dr Christian Mehrstam, Högskolan Väst Nätverket SmDi informerar Parallella semanrier (A2, B2, C2) Fika Parallella seminarier (A3, B3, C3) Mingel Middag, Värdshuset Kräftan Fredagen den 19 oktober plenarföreläsning (hörsal d8) Genre and beyond: working with systemic functional linguistics to improve students writing Associate professor Mary Macken-Horarik, University of New England, Armidale, Australien Fika Parallella seminarier (A4, B4, C4) Lunch, restaurang Lantis plenarföreläsning (g-salen) Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet Avslutning 3

4 Praktisk information Hitta till Stockholms universitet Konferensen äger rum på Frescati, där huvuddelen av Stockholms universitet är beläget. Enklaste sättet att ta sig är att åka kollektivt med något av följande transportmedel: T-bana, station: Universitetet Roslagsbanan, station: Universitetet. Buss: Bussarna 40, 70, 540, 608 samt 670. På sl.se kan du planera din resa och få information om biljettepriser och -försäljningsställen. Observera att SMS-biljett bara kan köpas av den med svensk mobiltelefonoperatör. Det går också att köra själv. Frescati ligger på högra sidan av Roslagsvägen norr om Roslagstull. Hitta på universitetsområdet Konferensen äger rum i Södra huset, som är den dominerande byggnaden på Frescati-området. Huset består av sex åttavåningslameller eller höghus, benämnda A-F. Institutionerna för nordiska språk och språkdidaktik huserar i D- respektive E-huset. På universitetets hemsida finns kartor över området, se 4

5 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet Föreläsningen inleds med att ge en tillbakablick över framväxten av forskningsämnet svenska med didaktisk inriktning som en bakgrundsteckning till uppbyggnaden av nätverket Svenska med didaktisk inriktning som inrättades den första januari Viktiga moment i den bakrundsteckningen är Pedagogiska gruppens arbete och mer precist Tor Hultmans kamp för etablerandet av dels svenskämnets didaktik som en inriktning på magisternivå, dels svenska med didaktisk inriktning som ett forskarutbildningsämne. Huvudparten av föreläsningen ägnas åt nätverket svenska med didaktisk inriktning, dess upprinnelse och utveckling till dags datum i egenskap av en viktig plog i ett centralt forskningsfält. Plogbillen i detta arbete är de konferenser som anordnas årligen och de efterföljande konferensrapporterna. 5

6 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre Fil.dr Christian Mehrstam, Högskolan Väst I kritiken av 2011 års skolreform har litteraturläsning som en väg till kulturell omförhandling (alt. aspektskifte ) visats vara ett eftersatt perspektiv, med särskild hänvisning till styrdokumentens sätt att skriva fram genre (se Lundström, Manderstedt och Palo 2011; Skolverket 2011a, 2011b). Föreläsningen försöker därför undersöka genrebegreppets potential i detta avseende. Den inleds med en kort beskrivning av historiskt olika sätt att förstå begreppet inom litteraturvetenskap. De antika och nyklassicistiska föreställningarna om litteraturens idéer eller program relateras till den senare utvecklingen av begreppet, där genrers historisk-dynamiska konstitution, analytiska möjligheter och karaktär av sociala handlingar betonas (se Agrell & Nilsson (red.) 2003; Bavarshi 2000; Miller 1984). Därefter övergår föreläsningen i en diskussion av begreppets betydelse för läsesätt och läsaridentiteter. Utgångspunkten är här Alastair Fowlers bruk av Wittgensteins familjelikheter (även släkttycke, se Wittgenstein 1992; Fowler 1982/1997). I detta perspektiv består genrer av observerade likheter mellan litterära verk, utan att någon enskild likhet går igen i alla verk som kan kopplas till genren. Fowlers genrebegrepp fungerar analytiskt snarare än klassifikatoriskt, exempelvis genom möjligheten att diskutera hur flera olika genrer kan samverka inom ett litterärt verk. Men kan relationen mellan en genre och en specifik språklig praktik beskrivas mer detaljerat, och vilken betydelse har genre för socialisation? I föreläsningen prövas tanken på genrer som en form av avlagringar av en mängd språkliga praktiker som är historiskt, kulturellt och ideologiskt bestämda och som kan vara mycket begränsade i tid och rum. Men dessa praktiker är samtidigt selektivt och relativt beroende av de trögare och mer allmänna genrer de medverkar till att avlagra. Till exempel formas studenters individuella litteraturanalyser och läsaridentiteter (bl.a.) av olika förkunskaper om genre, men när studenterna arbetar i responsgrupper kan man också ser hur de gradvis börjar förhålla sig till de gruppgemensamma genreuppfattningar som avlagras under responsarbetet (och som dessutom genom litteraturdiskussioner på fritiden, uppsatser som publiceras på nätet eller lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning bidrar till att genrer upprätthålls och långsamt förändras utanför gruppen). Ett sådant kretsloppstänkande knyter framför allt an till de socioretoriska och ekologiska sätten att förstå genre (jfr. t.ex. Bawarshi 2001). Om det går att beskriva det selektiva och relativa beroendet mellan omvärld och grupp och mellan grupp och individ med avseende på genre, kan begreppets betydelse för kulturell omförhandling i litteraturundervisningen vara större än vad de nya styrdokumenten låter ana. Under föreläsningen hämtas exemplen från teoriprojektet Autonomi och beroende: Autopoiesis i populärkultur för barn och ungdomar, som 2012 genomförs i samarbete med svensklärarutbildningen och inom ramarna för den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) på Högskolan Väst. Beata Agrell & Ingela Nilsson (red.) Genrer och Genreproblem: Teoretiska och historiska perspektiv = Genres and their Problems: Theoretical and Historical Perspectives. Göteborg: Daidalos. Anis Bawarshi (2000). The Genre Function. College English. Vol. 62, Nr. 3, s Anis Bawarshi (2001). The Ecology of Genre. I: Christian R. Weisser & Sidney I. Dobrin Ecomposition: Theoretical and Pedagogical Approaches. New York: State University of New York Press, s Alastair Fowler (1982/1997). Genrebegrepp. I: Eva Hættner Aurelius & Thomas Götselius (red.) Genreteori. Lund: Studentlitteratur, s Stefan Lundström, Lena Manderstedt & Annbritt Palo (2011). Den mätbara litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. Utbildning och demokrati, Vol 20, Nr. 2, s Carolyn R. Miller (1984). Genre as Social Action. Quarterly Journal of Speech. Nr. 70:2, s Skolverket (2011a). Lgr11. hämtad: Skolverket (2011b). Kommentarsmaterial till kursplanen i svenska. hämtad: Ludwig Wittgenstein (1992). Filosofiska Undersökningar. Stockholm: Thales. 6

7 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Genre and beyond: working with systemic functional linguistics to improve students writing Associate Professor Mary Macken-Horarik, University of New England, Armidale, Australien The category of genre associated with Sydney School work within systemic functional linguistics (SFL) was catalytic for literacy education in Australia from the 1980s until early years of this century. In fact, understanding about the distinctive beginning-middle-end structure of key text types has become part of educational commonsense in writing instruction and infuses the new national curriculum for English in Australia. But of course it was never going to be enough when it comes to the production of literate discourse with its distinctive syntax and its secret English which is unlike the English of everyday discourse. In this paper, I present a framework inspired by research in school English and educational applications of SFL to support development of student writing from primary to secondary English. Drawing on narrative data collected in 2011, it shows how educational linguists have supplemented the macrocategory of genre with meso and micro-categories adapted to the rhetorical tasks of writing. Categories such as evaluation and focalization (at text level), elaboration and projection (at sentence level) and verbs of perception (at word level) have enabled teachers to expand students repertoires of choice in writing, something which we can see emerging not just in students compositions but in their conversations about their writing. The paper concludes with a framework for adapting tools of SFL to the disciplinary requirements of English so as to promote development of literate discourse at different stages of schooling. 7

8 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt etablerats och framstående forskningsmiljöer där intressanta och viktiga frågor ställs och besvaras finns idag representerade på en rad olika lärosäten. I min presentation vill jag belysa att det ämnesdidaktiska perspektivet har fört forskningen framåt, inte minst för att många studier har varit praxisnära och behandlat frågor som verksamma lärare ställer sig i sitt vardagliga klassrumsarbete. Fältet har också etablerat metoder och teoretiska perspektiv som bidragit till att utveckla gemensam förståelse. Under samma tid har de sammanhang som beforskas inom SmDi genomgått stora förändringar. Medielandskapet har antagit nya former och på flera sätt förändrat villkoren för läsande och skrivande i och utanför skolan. Literacy och multimodalitet har blivit etablerade begrepp som såväl forskare som lärare måste förhålla sig till och beakta. Genom att ta utgångspunkt i de förändrade villkoren, men också forskningsfältets etablerade teoretiska och metodiska ramar, lyfter jag fram några aspekter som utgör utmaningar och möjligheter för Svenska med didaktiskt inriktning. 8

9 Att göra det osynliga synligt. Om makt och identitet i lärares och elevers beskrivningar av lärandet Gudrun Svensson, fil.dr, Linnéuniversitetet, Växjö & Ann-Christin Torpsten, fil.dr, Linnéuniversitet, Kalmar Individuella studieplaner är en av skolans många och mångskiftande genrer och blev genom ett tillägg i Grundskoleförordningen (SFS 2005:179) obligatoriska för lärarna i grundskolan år Avsikten med sådana planer är bl.a. att de ska innebära en dialog med eleven om det egna lärande (Lindgren 2007:106) och ligga till grund för utvecklingssamtalet som genomförs en gång per termin i samverkan mellan eleven, lärare och föräldrar. Utformningen av utvecklingsplanerna kan skilja sig från kommun till kommun men också från skola till skola (Vallberg Roth & Månsson 2007). Utvecklingsplanerna skrivs av lärarna och är trots sin förmenta dialogiska karaktär en envägsprodukt där elev och föräldrar enbart är mottagare. Till skillnad från utvecklingsplanerna utgår en annan av skolans genrer, skoldagböckerna, oftast från eleverna själva och speglar deras egna reflektioner om sitt lärande (se bl.a. Molloy 2002; Jönsson 2007; Granath 2008). I vår studie jämför vi lärares utvecklingsplaner för 45 elever i två mångkulturella klasser med samma elevers skoldagböcker om det egna lärandet. Som teoretisk bas använder vi kritisk literacitet ( Janks 2010) samt teorier om kritisk mångkulturalism (May 1999) där det framhålls att det västerländska tänkandet präglas av ett kulturarv, som vilar på fundamenten en nation, ett folk och ett språk, Vid vår undersökning av hur maktrelationer och frågor om identitet speglas i utvecklingsplaner respektive skoldagböcker utgår vi från den systemiskt-funktionella grammatikens begreppsapparat (Halliday 1985; se också Hellspong & Ledin 1997; Holmberg & Karlsson 2006) för att analysera interpersonella relationer samt ideationell och textuell struktur. Vårt syfte är dels att visa på hur språket konstruerar den verklighet som beskrivs i de olika texterna, dels att lyfta fram hur man kan möjliggöra en mer dialogisk och jämlik agenda. De första analyserna visar att elever och lärare i en del fall har en samstämmig uppfattning om elevens kunskaper och olika sociala förmågor men i många fall överensstämmer inte lärarnas uppfattningar med de självbilder som eleverna ger uttryck för i sina noteringar. Elevernas egna anteckningar visar dessutom fram eleverna som flerspråkiga individer med en mångfacetterad språklig förmåga, något som inte alls speglas i lärarnas IUP. Denna studie ingår i forskningsprojektet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum, Linnéuniversitetet, med syfte att finna undervisningsmetoder med god genomslagskraft för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Cummins 1996). Cummins, Jim Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario: California Association for Bilingual Education. Granath, Gunilla Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som diciplineringstekniker. Göteborg: Göteborgs universitet Halliday, M.A.K An introduction to functional grammar. London: Evald Arnold. Hellspong, Lennart & Ledin, Per Vägar genom texten. Handbok I brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Janks, Hilary Literacy and Power. New York och London: Routledge Jönsson, Karin Litteraturarbets möjligheter. Malmö: Malmö högskola. May, S. (1999). Critical Multiculturalism and Cultural Difference Avoiding Essentialism. I May (ed.) Critical Multiculturalism Rethinking Multicultural and Antiracist Education. London: Falmer Press Lindgren, Maria Språklig förmåga och kursplanemål i individuella utvecklingsplaner. I: Lindgren, Maria, Byrman, Gunilla et.al (red.) Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Forskningens tillämpning i skolan. Växjö november Molloy, Gunilla Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm SFS, 2005:179. Ändring av grundskoleförordningen 1994:1194. Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner. Malmö: Malmö högskola. 9

10 Att lära sig hantera argumenterande genrer: utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymnasium Ylva Lindberg, lektor, Högskolan i Jönköping & Elisabeth Sandblom, lektor, Högskolan i Jönköping I språkundervisningen ska läraren enligt kurs- och ämnesplanerna ta hänsyn till att texten existerar på flera nivåer: visuellt, språkligt, litterärt, informativt och genremässigt. Detta komplicerar tydliggörandet av progressionen i förståelse och skapande av text, särskilt då progressionen inte ser likadan ut när man lär sig att hantera en multimedial genre som bloggen, en litterär text eller en rent diskursiv texttyp. För att utveckla språkämnenas genremedvetenhet i ett medietätt samhälle har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie-, litteratur- och språkdidaktisk inriktning. Ett delprojekt undersöker hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att skapa argumenterande texter på svenska, från högstadium via gymnasium till högskola. Syftet är att belysa genreskrivandet, som forskningen visat är ett problematiskt område (Strand, 2005), samt eftersatt i skolan (Ask, 2007; Bergh Nestlog, 2009; Ciolek-Ciastek, 2008; Johansson, 2010; Nyström, 2000), men även mer specifikt argumenterande genrer, då dessa har betydelse för arbetslivet och för vidare studier (Ämnesplan i svenska, 2011, s. 160). Genom att undersöka förändringar och statiska områden i stadieövergångarna, får vi fram resultat som kan utveckla de didaktiska metoderna med avseende på genrer, inte bara argumenterande. I dagsläget kan materialet beskrivas som en typ av tvärsnitt som samlats in mellan ht 2011 och ht Informanterna består av elever från 4 skolor: 2 högstadieskolor, 1 gymnasieskola och 1 skola med både högstadium och gymnasium, samt lärarstudenter i svenska. Deras uppgift har varit att under max 60 minuter skriva en uppsats med titeln Vad är poängen med universitetsutbildning?. Uppgiften inleds med ett citat som syftar till att både vara förklarande och inspirerande. Informanterna har skrivit under så lika förhållanden som möjligt, samt fått en enkät med frågor kring ålder, kön och språkanvändning. I presentationen ämnar vi koncentrera oss på stadieövergångarna mellan högstadiet och gymnasiet, där vi analyserar texter från åk 7 och åk 9, samt åk 1 (gy) och 3 (gy). Vår analysmetod utgår främst från Toulmins (2003) modell för hur argumentation kan vara uppbyggd. Metoden fördjupas och verifieras av en språkvetenskaplig analys som tar fasta på två viktiga punkter i skrivandet: genreanpassning och mottagaranpassning. I analysen av genreanpassningen fokuseras bl. a. språkliga drag som visar på avvägningen mellan skrift- och talspråklighet, exempelvis de som bidrar till informationstäthet och koncentration. Mottagaranpassningen analyseras genom att främst belysa de språkliga drag som i någon mening relaterar skribent och läsare, samt stöder den röda tråden i texten (Cassirer, 2003; Ekerot, 2011; Lagerholm, 2008). Dessutom uppmärksammar analysen texternas litterära drag, då en text oftast är en blandning av olika framställningsformer ( Johansson, 2010, s.60). Vi studerar vilken funktion skribenten tillskriver de litterära och narrativa dragen i den argumenterande texten. Metoden har tidigare prövats på texter av blivande svensklärare på nivåerna 31-60hp och 61-90hp. Resultaten från pilotundersökningen publiceras i konferensvolymen från Literacy en morsmålsdidaktisk utfordring, Tønsberg, Norge, 2-4 november Presentationens resultat kommer att relateras till pilotundersökningens. Ask, S. (2007): Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö : Växjö universitet. Bergh Nestlog, E. (2009): Perspektiv i elevtexter: skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Lic.-avh. Växjö: Växjö universitet. Cassirer, P. (2003): Stil, stilistik & stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur. Ciolek-Ciastek, B. (2008): Lärares bedömning av elevers berättande skrivande i åk 9. I Granfeldt et al. (Red.): Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Lund, 8 9 november 2007, s Lund: ASLA. Ekerot, L-J. (2011): Ordföljd, tempus, bestämdhet (2. uppl.). Malmö: Gleerups. Johansson, L-E. (2010): Nygamla textvärldar genrer och skärmbaserad textanvändning i skola och samhälle. I Olsson, M. & Gustafsson, G. (Red.): Utbildning och lärande. Tema: Nya textvärldar i vår tid, 1, s Skövde: Högskolan i Skövde. Lagerholm, P. (2008): Stilistik. Lund: Studentlitteratur. Nyström, C. (2000): Gymnasisters skrivande: en studie av genre, textstruktur och sammanhang. Diss. Uppsala: Univ Strand, H. (2004): Skrivträning och genrekompetens. Den akademiska skrivundervisningens möjligheter och begränsningar. I Bäcklund, I. (Red.): Text i arbete. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Toulmin, S. E. (2003): Uses of Argument. Cambridge: Cambridge University Press. Ämnesplan i svenska (2011): Ämnesplan i svenska. I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s Stockholm, Skolverket. Tillgänglig via Internet: 10

11 Avtryck och omtryck Fiktioner i läroböcker efter Gy11 Caroline Graeske, lektor, Luleå tekniska universitet De senaste åren har skönlitteraturens värde diskuterats och analyserats av forskarvärlden såväl nationellt som internationellt. Boktitlar som Varför läsa litteratur? (Persson 2007) Litteraturens nytteverdi (Skaftun 2009) och Uses of Literature (Felski 2008) illustrerar behovet av att legitimera fiktionslitteraturen som kunskapskälla. I Sverige har skolans svenskämne de senaste decennierna uppfattats som ett demokratiämne där litteraturläsning inom institutionella lärmiljöer har uppfattas som ett integrationspolitiskt smörjmedel (Persson 2007 s. 11) som hjälper eleverna att växa som demokratiska medborgare. Sedan hösten 2011 har vi emellertid en ny skolreform gällande samtliga skolformer och läro- och ämnesplaner har omformulerats. Flera forskare har visat på några avgörande förändringar i de nya styrdokumenten inom svenskämnet (t. ex. Lundström, Manderstedt & Palo 2011, Lundström 2011) men effekterna av dessa återstår att studera. Syftet med denna studie är att undersöka hur den nya läroplanen i svenska för gymnasiet, Gy11, integrerats i nya läromedel. Studien behandlar nyproducerade läroböcker i svenska som behandlar fiktioner som skönlitteratur, film, teater och andra medier (jfr Gy11). De centrala frågeställningarna rör fiktionernas legitimeringar i läromedlen. Hur förhåller sig läromedlen till de nya styrdokumentens formuleringar? Vilka texter tas upp och hur motiveras och presenteras de? I denna studie analyseras fyra läromedel för Gy11 med hjälp av kritisk diskursanalys (Fairclough 2003, Winther Jørgensen & Phillips 2002) och Bernsteins teorier om vertikala och horisontella kunskapsformer (Bernstein 2000). Studien belyser en skiktning i svenskämnet och visar att elever som går yrkesförberedande program får med sig andra kunskaper om fiktioner än de som går studieförberedande program, trots att målen i styrdokumenten inte skiljer sig åt. Studien visar att fiktioner i nya läromedel för Svenska 1 behandlas i en mycket liten omfattning, särskilt i läromedel för yrkesförberedande program. Arbetet med fiktioner i dessa läromedel sker dessutom vanligen utifrån ett individuellt, erfarenhetsbaserat perspektiv (horisontella kunskaper) där kunskaper om centrala motiv, stilgrepp och historiska sammanhang marginaliseras, medan läromedlen för de studieförberedande programmen inkluderar ett mer kritiskt, analytiskt förhållningssätt (vertikala kunskaper) gällande fiktioner. Vidare framkommer att forskningsrön sällan tas med i läromedlen och att metareflexiva diskussioner nästan aldrig förekommer i denna genre, vilket kan vara problematiskt då dessa resonemang är nödvändiga för att funktionalisera fiktioner och deras unika värden (Graeske 2012). Bernstein, B., Pedagogy, Symbolic Control and Identity. Theory, Research, Critique, London 2000 Fairclough, N., Analysing Discourse. Textual Analysis for Social Research, New York 2003 Felski, R., Uses of Literatur, Malden and Oxford 2008 Graeske, C., Intryck, omtryck, avtryck forskning och förändring? Om genus och värdegrund i läromedel i svenska, konferensskrift Fält i förvandling, Uppsala 2012 (under tryck) Lundström, S., Manderstedt, L. & Palo, A., Den mätbara litteraturläsaren Utbildning och demokrati, 2011:2, s Lundström, S., Förnimmelser av fiktion, Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Stockholm 2011, s Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Skolverket, Stockholm 2011 Persson, M., Varför läsa litteratur?, Lund 2007 Skaftun, A., Litteraturens nytteverd, Bergen 2009 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L., Discourse Analysis as Theory and Method, London

12 Didaktiska val i svenskundervisningen i årskurs 5 och 6 Berit Lundgren, fil.dr, Umeå universitet Syftet med denna presentation är att beskriva och analysera de didaktiska val som några lärare i årskurs 5 och 6 gör i sina lektionsplaneringar i svenskämnet när skrivande dominerar. Tidigare svenska studier visar exempelvis att få lärare arbetar med samtal om skönlitteratur och att skrivande i tidigare år ofta utgår från ett färdighetsperspektiv. Den longitudinella studie som kommer att beskrivas här utgår från att skriftbruk kan beskrivas utifrån skriftpraktiker och skrifthändelser (Heath 1983; Barton 2007; Janks 2010). Skriftpraktiker skapas utifrån sociala förväntningar och för givet taganden. Det kan även uttryckas så att skriftpraktiker är abstraktioner skapade i en social kontext där makt, ekonomi och värderingar är viktiga för att förstå vad skriftpraktiker är. Vidare är skriftpraktiker en social händelse som kan beskrivas exempelvis utifrån olika värderingar, attityder samt genus och etnicitet. Skrifthändelser är de företeelser och aktiviteter i det dagliga livet där individer använder text. De är observerbara fenomen, exempelvis bokläsning och dataspel, i kontextuella sammanhang. Studien har genomförts i tolv klasser i årskurs 5 och 6 med relativt regelbundna besök under ett till två år. Observationer i klassrum och samtal med lärare och elever är det material som är utgångspunkt för denna presentation. I analysarbetet har jag kategoriserat observerade skrifthändelser utifrån Roz Ivanič (2004) fem diskurser av skrivundervisning för att synliggöra vilka konsekvenser lärarnas didaktiska val medför för att beskriva en skriftpraktik. Studien visar att samtliga lärare planerar utifrån Lgr 11 (från ht 2011) och att lärarnas didaktiska val skapar olika skriftpraktiker i klassrummen och att skrifthändelserna varierar. I ett av klassrummen dominerar en kreativ skriftpraktik. Eleverna har inga traditionella läromedel i svenska utan läraren planerar skrifthändelser, som i ett introduktionsskede ligger nära eleverna, där elevernas erfarenheter, nyfikenhet och förmåga lyfts fram. I ett annat klassrum, där en färdighetstränande praktik förekommer, fokuseras mer grammatikinlärning. Intressant är att studien visar att olika typer av skriftspråkspraktiker kan förekomma i samma klassrum men vid olika tillfällen. Barton, David Literacy. Oxford: Blackwell Publishing. Heath, Shirley B Ways with words: Language, life and work in communities and classrooms. New York: Cambridge University Press. Ivanič, Roz Discourses of Writing and Learning to Write. I Language and Education 18 (3) S Janks, Hilary Literacy and Power. New York: Routledge. 12

13 En bedömningsskala två kontexter: Bedömarkommentarer om bruket av CEFR-skalan Outi Toropainen, forskardoktor, Jyväskylä universitet, Finland & Sinikka Lahtinen, universitetslektor, Jyväskylä universitet, Finland Syftet med föreliggande studie är att få mera information om hur den sexgradiga CEFR-nivåskalan (Common European Reference of Languages) lämpar sig för bedömning av argumenterande texter som är skrivna av gymnasister med svenska som förstaspråk i Sverige och svenska som främmandespråk i Finland. I studien analyseras användningen av nivåskalan utgående från bedömarkommentarer. Vilka faktorer framkommer i dem? Hur förhåller sig kommentarerna till skalan? Vilken roll spelar själva skalan och skrivuppgiften i bedömningen? Studien ingår i projektet Inlärningsgångar i andraspråket (Topling) som är ett forskningsprojekt vid Institutionen för språk och Centrum för tillämpad språkvetenskap vid Jyväskylä universitet. Projektet finansieras av Finlands Akademi och Jyväskylä universitet. Studiens primära material utgörs av skriftliga bedömarkommentarer som insamlades i samband med bedömningsprocessen. Samtliga texter bedömdes av två till tre av varandra oberoende bedömare på basis av nivåskalan och så kallade landsmärkestexter. I föreliggande studie intresseras för bedömningen av argumenterande texter, insändare. Det sekundära materialet består av de skrivna texterna och av skrivuppgiften. Sammanlagt bedömdes 112 argumenterande texter, av dessa var 70 skrivna av gymnasister i Finland med svenska som främmandespråk och 31 av gymnasister skrivna i Sverige med svenska som förstaspråk. Ur bedömarkommentarerna kan man utläsa att skrivuppgiften får mera betydelse då man bedömer texter skrivna på förstaspråket. Däremot är de språkliga detaljerna i fokus i bedömningen av texter skrivna på svenska som främmandespråk. På basis av en tidigare undersökning vet vi att speciellt skrivuppgiften för de argumenterande texterna är något problematisk i och med att den verkar ge möjlighet att skriva både en traditionell insändare och ett kommenterande inlägg på en nätsida, som båda kan uppfattas som kommunikativa, sociala genrer. Samtidigt har uppgiften ett relativt icke-kommunikativt mål, ett retoriskt mål nämligen att motivera sin åsikt (en kognitiv genre). (Toropainen, Härmälä & Lahtinen 2012; Bruce 2008.) Studien har implikationer för den pågående diskussionen hur CEFR-skalan i nuläge kan användas för bedömning och hur den eventuellt kunde bearbetas för att lämpa sig för bedömning av kunskaper i förstaspråk. Samtidigt ger den djupgående information om användningen av skalan i främmandespråksundervisning och speciellt i bedömningen av skrivna texter. Bruce, I Cognitive genre structures in Methods sections of research articles: A corpus study. Journal of English for Academic Purposes 7/2008, Toropainen, O. Härmälä, M. Lahtinen, S. 2012: Kaksi asteikkoa, kaksi eri tilannetta: äidinkielellä ja vieraalla kielellä kirjoitettujen tekstien kriteeripohjaisen arvioinnin haasteita. (i tryck) 13

14 En studie av flerspråkiga elevers språkutveckling sedd genom nationella provet i årskurs 3, Barbro Hagberg-Persson, universitetslektor, Uppsala universitet Det nationella provet för årskurs 3 är gemensamt för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Utifrån de skillnader som ändå finns i kursplanernas syften och kunskapskrav mellan de båda ämnena skiljer sig bedömningarna till viss del åt. Provet består av åtta delprov inom områdena tala, läsa och skriva. Varje område innehåller ett eller flera delprov som anknyter till kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Provet bidrar också till att kartlägga elevens kunskaper i respektive ämne och har även en formativ funktion. Det innebär att provet är en avstämning men också ett avstamp inför fortsatt undervisning. Den nationella resultatinsamlingen som grundar sig på insamling från Statistiska Centralbyrån från åren visar att elever som följer kursplanen i svenska i årskurs 3 har bättre resultat på delproven än elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vidare visar resultatet att flickorna överlag har bättre resultat än pojkarna oavsett vilken kursplan eleverna följer (Skolverket 2010, 2011a, 2011b). Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om ett antal flerspråkiga elevers språkutveckling i slutet av årskurs 3. Utifrån 34 elevlösningar som skickats in till Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, mellan åren görs en fördjupad analys av provresultatet för dessa elever. Till elevlösningarna har även en självbedömningsuppgift där eleven reflekterar kring sin egen språkutveckling inom områdena tala, läsa och skriva samt skriftliga lärarkommentarer bifogats. Studien visar att majoriteten av eleverna når kravnivåerna för de olika delproven, men fler elever når kravnivåerna för de muntliga delproven än för läs- och skrivdelproven. Därmed följer eleverna i studien samma mönster som den nationella resultatinsamlingen (SCB-statistiken) för elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Resultatet visar vidare att eleverna har en realistisk bild av sin egen språkutveckling samt att lärarnas åsikter som framkommer ut lärarkommentarerna väl stämmer överens med elevernas resultat på de olika delproven. Skolverket (2010) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av utprövningsomgången Skolverkets webbplats: prov>om nationella prov>resultat. Skolverket (2011a) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet Skolverkets webbplats: prov>om nationella prov>resultat. Skolverket (2011b). Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet Skolverkets webbplats: prov>om nationella prov>resultat. 14

15 Fel - men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLSprovet Jenny W. Folkeryd, fil.dr, Uppsala universitet & Åsa af Geijerstam, fil.dr, Uppsala universitet Resultat från internationella kunskapsbedömningar spelar en allt större roll såväl nationellt som internationellt. I Sverige kan vi exempelvis se hur utformning av och resultat från internationella lästest påverkar kursplaner och utformning av nationella prov. I fokus för denna studie står det internationella lästestet PIRLS (Progress In Reading Literacy Survey) vilket riktar sig till 10-åringar. Även om svenska elever i en internationell jämförelse visar på en god läsförmåga i detta test kan en nedåtgående trend skönjas. Orsaker till denna nedåtgående trend har sökts i sådant som förändringar i samhället och förändringar i skolsystemet. Själva testet och hur elevsvar bedöms i testet har inte diskuterats. I denna studie undersöks därför elevers svar i PIRLS 2011, med fokus på de svar som bedömts som felaktiga och därmed fått noll poäng. Huvudsyftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar svaren hos de elever som misslyckas i testet och därmed vilka typer av läsning som konstrueras och premieras i testet. Detta leder till en fördjupad diskussion om vad god läsförståelse är i detta test. Det teoretiska ramverket för studien återfinns inom teorier om läsning och läsförståelse (t ex Kress 1989; Langer 2011; Luke & Freebody 1997; Smidt 2004). Empiriskt material utgörs PIRLS 2011, med fokus på elevsvar och bedömningsguide. Totalt deltog i Sverige ca 5000 elever i PIRLS Resultatet visar att de svar som bedömts som noll poäng faller inom ett begränsat antal typer av svar. Sådana välrepresenterade kategorier är när svaren, enligt bedömningsguiden, är felaktiga därför att de är: - alltför vaga eller generaliserade med avseende på innehåll eller språkligt uttryck - ofullständiga (alltför korta svar) eller osjälvständiga (exempelvis upprepar frågan) - hämtade från egen erfarenhet och inte i texten - alternativ tolkning av text eller fråga där tolkningen kan vara rimlig eller orimlig Utifrån dessa resultat förs en diskussion om vilka normer för läsförståelse som skapas i denna typ av test. Kress, G. R. (1989). Linguistic processes in sociocultural practices. Oxford: Oxford University Press. Langer, J. A. (2011). Envisioning Knowledge: Building Literacy in the Academic Disciplines. New York: Teachers College Press. Luke, A., & Freebody, P. (1997). Shaping the social practices of reading. I S. Muspratt, A. Luke & P. Freebody (Red.), Constructing Critical Literacies Teaching and Learning Textual Practice. Cresskill: Hampton Press. Smidt, J. (2004). Sjangrer og stemmer i norskrommet. Oslo: Universitetsforlaget. 15

16 Fem dagar och en saga: Skrivprocesser i en barnskole-klass Carina Hermansson, doktorand, Karlstads universitet & Christina Olin-Scheller, docent, Karlstads universitet Att skriva en saga är en vanligt förekommande aktivitet i de lägre skolåren. Det är en praktik som ofta motiveras utifrån långsiktiga pedagogiska mål där en viktig del sägs vara att eleverna ska utvecklas till kreativa och aktiva skrivare (OECD, 2005). Metoder såsom kreativt skrivande och processkrivande utgör pedagogiska verktyg för att utveckla denna nyckelkompetens (Nystrand, 1982; Strömqvist, 1989; Hoel, 2001). Syftet med denna presentation är att beskriva, analysera och diskutera hur metoden kreativt skrivande produceras, förändras och utvecklas när sex och sjuåringar skriver en saga under fem dagar. Jag utgår ifrån ett relationellt och rhizomatiskt perspektiv (Deleuze and Guattari, 1987), vilket innebär att metoden kreativt skrivande ses som en effekt av de relationer som skapas mellan lärare, elever, didaktiska intentioner, lärandemål, känslor, tal, gester och material. Detta perspektiv kan ses som en alternativ förståelse av metoden kreativt skrivande. I min presentation redovisar jag resultat utifrån data såsom video-och ljudinspelningar, fältanteckningar, och digitala fotografier från lärares planeringstillfälle och ett antal lektioner. Studien är en del av ett större etnografiskt forskningsprojekt (Hermansson, forthcoming) där jag följt sex- och sjuåringars skrivaktiviteter i två klasser i södra Sverige, från oktober 2009 till maj Resultaten grundar sig på en analys av 8 sekvenser. För det första åskådliggör analysen att det är i relationerna mellan människor (t.ex. tal, gester, blickar), ting (t.ex. datorn, tangentbordet), och andra faktorer (t.ex. kunskap om stor och liten bokstav) som metoden utvecklas. För det andra visar analysen hur dessa relationer öppnar för att olika rörelser kan pågå samtidigt. Det pågår både en rörelse som riktas mot hur metoden skapas och en rörelse som riktas mot hur den kreativa processen skapas. Att skapa metod visas till exempel när lärarna instruerar och handleder eleverna att skriva sin saga. Analysen visar dessutom hur rörelsen skapa kreativitet uppstår och hur den öppnar för nya processer då olika faktorer och/eller erfarenheter sammanförs eller kollider. Denna studie bidrar till en förståelse av just det sammansatta och föränderliga i de metoder som lärare och elever använder. Studien åskådliggör med andra ord hur metoden, texten och skrivaren blir till (skapas). Den visar också vad metoden, texten och skrivaren kan bli men ännu inte är. Avslutningsvis för jag en didaktisk diskussion om hur läraren skulle kunna organisera och genomföra förskolans och skolans pedagogiska verksamhet utifrån ett relationellt och rhizomatiskt perspektiv. Deleuze, G., & Guattari, F. (1987). A thousand plateaus: Capitalism and schizophrenia. Minneapolis: University of Minnesota Press. Hoel, TL. (2001). Skriva och Samtala: Lärande genom Responsgrupper. Lund, Sweden: Studentlitteratur. Nystrand, M. (1982). What Writers Know: The Language, Process, and Structure of Written Discourse. New York, NY: Academic Press. OECD. (2005). The definition and selection of key competencies: Executive summary. Hämtad , dataoecd/47/61/ pdf. Strömquist, S. (1989). Skrivboken: Skrivprocess, Skrivråd och Skrivstrategier. Malmö, Sweden: Liber. 16

17 Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg, doktorand, Stockholms universitet Syftet med denna praxisorienterade studie är att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande. Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna i studien har valts ut på grund av sitt framgångsrika arbete med elevers läs- och skrivlärande, ett arbete som även inbegriper de elever som har verifierade läs- och skrivproblem. Resultat visar att lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen i förutsättningar hos eleverna. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare. Samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att nå framgång i en social kontext. Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet. Denna studie visar också att forskningen blir mer tillgänglig och upplevs av lärarna som mer angelägen, då forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och teori och praktik tillåts interagera. Detta öppnar upp möjligheter att införliva och etablera vetenskapliga teorier om lärande i skolpraktiken. Jag kommer att presentera studien och dess resultat, samt relatera till den klyfta som föreligger mellan forskning inom läs- och skrivområdet och skolpraktiken (Long, 2011/2012; Bohlin, 2011; Dillon, O Brian, Sato & Kelly, 2011; Hattie, 2009) Bohlin, I. (2011). Evidensbaserad pedagogik: Epistemologiska förutsättningar för evidensrörelsns expantion in i utbildningsvetenskap. I: Forskning pågår Utbildningssystem. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Dillon, D.R., O Brien, D.G., Sato, M. & Kelly, C.M (2011). Professional development and teacher education for reading instruction. In M.L. Kamil, P.D. Pearson, E.B. Moje & P.P. Afflerbach (Eds.), Handbook of reading research. Vol. 4. New York: Routledge. Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge. Long 2011/2012. Professional Develpment and Education Policy: Understanding the Current Disconnect. Reading today. December 3022/januari Skolverket (2007a). PIRLS 2006: läsförmågan hos elever i årskurs 4: i Sverige och i världen (pdf-dokument). Skolverkets rapport, 305. Stockholm: Skolverket. (åtkomst 10 okt. 2008) Skolverket (2007b). PISA 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera : naturvetenskap, mate-matik och läsförståelse (pdf-dokument). Skolverkets rapport, 306. Stockholm: Skolverket. (åtkomst 10 okt. 2008) Skolverket (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007: en djupanalys av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar beräkningsprocedurer. Skolverkets raport, 323. Stockholm: Skolverket. 17

18 Genrepedagogik på svenska - en fiffig modell? Fredrik Hansson, fil.dr, Malmö högskola Genrepedagogiken har tagit sig in i den nya läroplanen. Åtminstone kan man tolka läroplanen så, exempelvis genom texttypologin [b]eskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter (Skolverket, 2011b, s. 226) eller formuleringen om [k]ombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation (ibid.). Här är det inte orimligt att se skrivningen om beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter som en framskrivning av grundläggande genrer enligt genrepedagogiken, Det andra citatet ovan avser i så fall kombinationer av genrer (texttyper), exempelvis i en bruksanvisning. Å andra sidan undviker kommentarmaterialet (Skolverket, 2011a) att ta ställning beträffande begreppet genre (och därmed positionera sig i förhållande till genrepedagogiken); man skriver istället att kursplanen med uttrycket typer av texter vill omfatta allt det som olika definitioner av begreppet genrer kan stå för (s. 16). Frågan är då på vilket sätt genrepedagogiken samsas med andra pedagogiska eller didaktiska överväganden. Genrepedagogikens tillkomst är nära förknippad med utgångspunkter såsom kulturkrockar och alarmerande skolresultat (Hedeboe, 2009). Måhända är det inte en tillfällighet att den i svenska skolsammanhang verkar prövas främst i samband med otillfredsställande resultat (jfr Hedeboe, 2009) samtidigt som den omnämns som cirkelmodellen (Svensén, 2011). I en tid av allt hårdare krav på skolan att tillse att varje elev uppnår nationella mål söker lärarna efter nya arbetsmodeller att pröva. Genrepedagogiken är emellertid i grunden inte endast en modell för det praktiska arbetet i klassrummet. Cirkelmodellen är relaterad till en språksyn, den systemisk funktionella lingvistiken, men också till en ideologisk komponent. I denna spelar Bernsteins begrepp synlig pedagogik och explicit undervisning en grundläggande roll, men också utgångspunkten att undervisningens syfte är att förändra samhällets maktstrukturer (Martin, 2001). Med ett aktuellt politiskt uttryck skulle man kunna säga att genrepedagogiken har som utgångspunkt att bryta utanförskap. Samtidigt riskerar den att bli institutionaliserad som en instrumentell väg till behärskning av texttyper (Derewianka, 2003, s. 142). I detta perspektiv kan man undra om det är just cirkelmodellen, den pedagogiska komponenten i genrepedagogiken, är den del som gör insteg i skolan och vad som i så fall händer med den språksynen, SFL, och den ideologiska delen. Frågan blir alltså under vilka omständigheter och på vilka villkor genrepedagogiken gör sitt intåg i den svenska skolan. Blir en svensk genrepedagogik endast en fiffig modell att använda i svåra fall? Presentationen redovisar resultat från en pilotstudie där grunderna för införande av genrepedagogik samt uppfattningen av densamma har studerats. Materialet består av lärarintervjuer, pedagogiska programförklaringar samt utvärderingar. Pilotstudien är tänkt att ligga till grund för ett kommande forskningsprojekt som ännu befinner sig på planeringsstadiet och där återkoppling utifrån pilotstudien är värdefull för utformningen. Presentationen bjuder därför avslutningsvis in till diskussion om genrepedagogiken i skärningspunkten mellan språksyn, metodik och ideologi. Derewianka, B. M. (2003). Trends and Issues in Genre-Based Approaches. RELC Journal: a journal of language teaching and research in Southeast Asia, 34 (2), Hedeboe, B. (2009). Kan en eksplicit genrepædagogisk undervisning udvikle elevers læse- og skrivefærdigheder? Viden om Læsning 6. Nationalt Videncenter for Læsning. Martin, J. R. (2001). Giving the game away: explicitness, diversity and genre-based literacy in Australia. I: R. de Cillia, H-J. Krumm & R. Wodak (Eds.), Loss of communication in the information age (pp ). Vienna: Verlag der Osterreichischen Akadamie der Wissenschaften. Svensén, G. (2011). I cirklar på väg mot målet. Alfa: en tidning för lärare om svenska, SO-ämnen och språk, 2011:3, Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. 18

19 Gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveckling Helen Winzell, doktorand, Linköpings universitet Vad behöver blivande gymnasielärare i svenska lära sig för att kunna undervisa elever i skrivande? Hur utvecklas denna kunskap, och på vilket sätt beskriver lärarstudenter och lärare sin skrivdidaktiska kunskap samt det lärande som ligger till grund för den? Inför min licentiatavhandling har jag valt att studera gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveckling genom en studie, där jag gör nedslag vid tre tidpunkter i en lärares lärprocess: 1) efter den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som följer på de första ämnesstudierna, 2) efter den verksamhetsförlagda utbildningen i slutet av utbildningen samt 3) efter några års undervisningserfarenhet som lärare. Mitt syfte är att genom intervjuer med svensklärarstudenter och verksamma lärare ta reda på vad de betraktar som nödvändig kunskap för att undervisa i skrivande, hur de tillägnat sig denna samt på vilket sätt de talar om det. För att avgränsa studien har jag valt att fokusera på argumenterande skrivande. Under hösten 2011 intervjuade jag två gymnasielärare i svenska för att pröva en möjlig datainsamlingsmetod. Fokus låg på lärarens skrivundervisningspraxis, deras bild av den skrivdidaktiska kunskapen samt deras syn på skrivandets funktion i svenskämnet. Syftet var att få en bild av deras ämnesbiografi, alltså hur de beskriver den egna utvecklingen av de skrivdidaktiska kunskaperna. En preliminär analys visar att lärarna refererar till ett livslångt lärande som börjar redan tidigt och fortsätter i yrkeslivet i form av såväl informell som formell fortbildning. De refererar också till olika delar av sin universitetsutbildning såväl generellt som ämnesspecifikt och berör möten med teori och praktik som påverkar deras undervisning. Enligt Svedner (2010) är det framför allt i skolan skrivandet utvecklas. Tidigare forskning visar dock på brister och behov i skrivundervisningen på gymnasiet; samtidigt som eleven behöver kunskaper om skrivande och om hur man gör när man skriver (Nyström, 2000) är explicit skrivundervisning en bristvara (Parmenius Swärd, 2008). Skrivande i skolan fungerar också ofta som kontrollinstrument och stannar vid övningstillfällen. Detta kan göra det svårt för eleven att se hur skrivande hanteras i funktionella sammanhang (Bergman, 2007). I min framläggning kommer jag att presentera mina preliminära resultat, vilket omfattar intervjuer med lärarstudenter efter det första VFU-tillfället samt intervjuer med verksamma gymnasielärare i svenska. Jag presenterar också undersökningens förutsättningar, ramar och sammanhang och ser detta som ett tillfälle att diskutera min metoddesign och uppläggningen av studien. Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen. Malmö högskola Nyström, C. (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala: Uppsala universitet. Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Malmö högskola. Svedner, P.O. (2010). Svenskämnet & svenskundervisningen: delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsförlaget. 19

20 Hundra år av envishet. Svensklärarföreningens arbets-, påverkansoch kommunikationsformer i en föränderlig tid Bengt-Göran Martinsson, professor, Linköpings universitet Svensklärarföreningen (SLF) fyller i år 100 år. Under dessa år har föreningen envist arbetet för ämnets plats i skolan. Ämnesföreningar som SLF har, enligt Arfwedsson & Arfwedson (2002), fungerat som de starkast tänkbara lobbyister för sina ämnen i tider av revideringar av undervisningens ämnesstruktur och timplaner (s. 226f ). I en ledare i Svenskläraren 1990:1 skriver Per Olov Svedner att Svensklärarföreningen har som uppgift att arbeta för svenskämnets och svenskundervisningens främjande. Det innebär i praktiken ett arbete på två fronter: en inre, som gäller sådana åtgärder och förslag som kan berika undervisningen i skolorna, och en yttre, som innebär bevakning av vad ansvariga myndigheter föreslår och beslutar (s. 2). Det är den senare som ska ligga i fokus för denna presentation. Syftet med den undersökning som presenteras här är att genom historisk analys undersöka vilka olika former för påverkan som föreningen använt sig av under åren Materialet består huvudsakligen av ledare, debattartiklar och remissyttranden hämtade från Svensklärarföreningens egna periodiska publikationer Vårt modersmål (senare Svenskläraren) och årskriften samt handlingar som brev och remissutkast från föreningens arkiv. Den bild som framträder är att Svensklärarföreningen i början av perioden ser arbetet med remisser som viktigt. Vad gäller dessa arbetar man noggrant med att förmedla och förklara reformförslagen för medlemmarna samt att inhämta synpunkter från ortsföreningarna. En annan viktig kanal för påverkan var den så kallade uppvaktningen, som innebar att föreningen träffade ansvariga politiker och tjänstemän och framförde sina åsikter. Med tiden förändras detta arbete, i synnerhet arbetet med remisser. Denna iakttagelse kan sättas i samband den allmänna utvecklingen på utbildningsområdet. Under de fyrtio år som undersökningen gäller förändras nämligen många av föreningens yttre förutsättningar. Antalet ortsföreningar minskar från 35 till fyra. Föreningen går från att ha en stor andel medlemmar bland svensklärarkollektivet till att medlemsmässigt företräda en minoritet. Under samma tid minskar antalet ledamöter med högre akademisk examen i styrelsen och dess mansdominans ersätts av en kvinnodominans. Mycket talar för att styrelsens sammansättning avspeglar föreningens sammansättning i stort. Svenskläraryrket har under dessa 40 år gått från att vara ett övervägande manligt yrke till ett mer kvinnodominerat yrke. I dessa sammanhang brukar man tala om ett yrkes feminisering, ett komplext fenomen som innehåller en kvantitativ del, det vill säga att allt fler kvinnor blir verksamma inom ett tidigare mansdominerat yrke, men också en kvalitativ del, att yrkets innehåll och plats könsordningen förändras. Utvecklingen här är dock inte unik för gruppen svensklärare, utan giltig för läraryrket som sådant (Florin 1987: 32-71). Vad vi här ser effekten av, och som också påverkar SLF:s roll på den utbildningspolitiska arenan vad gäller exempelvis legitimitet och representativitet, är övergången från ett system med en begränsad elitutbildning med hög andel av lärare med högre akademisk examen och kontinuerlig kontakt med universitetet till en massutbildning där huvuddelen lärare avslutat sin utbildning med huvudsakligen en akademisk grundexamen. Hur dessa strukturella förändringar i kombination med en ny tids kommunikationsformer påverkar föreningens verksamhet och inriktning diskuteras avslutningsvis. En fråga som ställs är hur det faktum att svenskämnet med tiden förlorat sin tidigare ideologiska status som centralt bildningsämne kan ha påverkat föreningens aktiviteter och arbetsformer. Arfwedson, G. B. & Arfwedson, G. (2002) Didaktik för lärare. Stockholm. Florin, C. (1987) Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliserings-processen inom den svenska folkskolans lärarkår Stockholm. 20

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se Cirkelledarutbildning Utvecklingsstöd Översikt över Språkforskningsinstitutets kompetensutvecklingsprogram. Insatser för att höja elevernas språk- och kunskapsutveckling i Stockholms skolor Kartläggning

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 60 hp (31-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 60 hp Målgrupp

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning Svenska: Texter i vardagen Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Swedish: Everyday Discourse Svenska

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik

FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik FRAM Forskarskola i de främmande språkens didaktik Camilla Bardel, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Maria Frisch, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Abstract Christina Olin-Scheller Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare

Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Utbildningsplan för kompletterande pedagogisk utbildning till ämneslärare Programmets namn: Kompletterande pedagogisk utbildning Antal högskolepoäng: 90 Nivå: Avancerad Programkod: LAKPN/2ÄGY, LAKPN/3Ä79,

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015

Beskrivning av kurs ht 2015 Beskrivning av kurs ht 2015 2.7.4-2014:1034 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 7-9, 45hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft )

Vad texter gör. Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Vad texter gör Om aktörnätverksteori och andra ramar för att förstå texters roller (funktioner, makt, kraft ) Forum för textforskning 2008 Anna-Malin Karlsson anna-malin.karlsson@nordiska.su.se Sagt och

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng, (41-60 p) Education Sciencies, Advanced level 1, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng, (41-60 p) Education Sciencies, Advanced level 1, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Kursplan Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2006-1781 Utbildningsvetenskap, 20 poäng, (41-60 p) Education Sciencies, Advanced level 1, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY 303 Kursplanen

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå

Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Språk och kultur som integrativa aspekter i språkundervisning på universitetsnivå Laura Álvarez López Per Simfors Ann-Kari Sundberg/IKK, LiU Övergripande mål: Att designa språkutbildning utifrån ett integrerat

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Skolverkets kurser per ämne våren 2011

Skolverkets kurser per ämne våren 2011 Skolverkets kurser per ämne våren 2011 Här hittar du Skolverkets köpta kurser som erbjuds inom respektive ämne. Klickar du på kursnamnet hamnar du på respektive lärosätes webbplats där du hittar mer information

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Lärarprogrammen vid Högskolan i Gävle

Lärarprogrammen vid Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Akademin för utbildning och ekonomi Lärarprogrammen vid Högskolan i Gävle Programstrukturer och kurser Innehåll FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET (campus och distans)... 1 GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3,

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF 09.00 10.00 Information för nya lärarutbildare även ni som tidigare har haft studenter från AU1 är naturligtvis välkomna 10.00 10.30 Information för samtliga lärarutbildare

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

KURSPLAN. Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits

KURSPLAN. Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits KONSTFACK Institutionen för Bildpedagogik KURSPLAN Bild för årskurs 7-9 1-45 hp Visual Arts Education in Secondary Education 1-45 hp 45 högskolepoäng / 45 ECTS credits Kurskod: BIBL45 Kursens indelning

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt?

Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Verktyg för bedömning och lärande - kan IT va nåt? Snabb översikt av läget i Ale. Sen Ht -11 har samtliga elever på Ale gymnasium tillgång till egen dator Vuxenutbildningen har mycket god tillgång på moderna

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Genrepedagogik och matematik enligt Reading to Learn. Ett utvecklingsprojekt, Ht 2010

Genrepedagogik och matematik enligt Reading to Learn. Ett utvecklingsprojekt, Ht 2010 Genrepedagogik och matematik enligt Reading to Learn Ett utvecklingsprojekt, Ht 2 1 Teoretisk bakgrund Genrepedagogik och Reading to Learn Projektets vetenskapliga bas finns i den sociokulturella synen

Läs mer