Innehåll. Program Praktisk information Plenarföredrag Abstracts Deltagarlista Abstract-register...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Program... 3. Praktisk information... 4. Plenarföredrag... 5. Abstracts... 8. Deltagarlista... 46. Abstract-register..."

Transkript

1 SMDI10 Svenska med didaktisk inriktning oktober 2012 Nätverket Svenska med didaktisk inriktning i samarbete med Institutionen för litteraturvetenskap Institutionen för nordiska språk Institutionen för språkdidaktik

2 Innehåll Program... 3 Praktisk information... 4 Plenarföredrag... 5 Abstracts... 8 Deltagarlista Abstract-register Omslagsfotografi Eva Dalin 2

3 Program Torsdagen den 18 oktober Registrering, fika Välkomsthälsning plenarföreläsning (hörsal d8) Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet Parallella seminarier (A1, B1, C1) Lunch på restaurang Lantis plenarföreläsning (hörsal d8) Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre Fil.dr Christian Mehrstam, Högskolan Väst Nätverket SmDi informerar Parallella semanrier (A2, B2, C2) Fika Parallella seminarier (A3, B3, C3) Mingel Middag, Värdshuset Kräftan Fredagen den 19 oktober plenarföreläsning (hörsal d8) Genre and beyond: working with systemic functional linguistics to improve students writing Associate professor Mary Macken-Horarik, University of New England, Armidale, Australien Fika Parallella seminarier (A4, B4, C4) Lunch, restaurang Lantis plenarföreläsning (g-salen) Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet Avslutning 3

4 Praktisk information Hitta till Stockholms universitet Konferensen äger rum på Frescati, där huvuddelen av Stockholms universitet är beläget. Enklaste sättet att ta sig är att åka kollektivt med något av följande transportmedel: T-bana, station: Universitetet Roslagsbanan, station: Universitetet. Buss: Bussarna 40, 70, 540, 608 samt 670. På sl.se kan du planera din resa och få information om biljettepriser och -försäljningsställen. Observera att SMS-biljett bara kan köpas av den med svensk mobiltelefonoperatör. Det går också att köra själv. Frescati ligger på högra sidan av Roslagsvägen norr om Roslagstull. Hitta på universitetsområdet Konferensen äger rum i Södra huset, som är den dominerande byggnaden på Frescati-området. Huset består av sex åttavåningslameller eller höghus, benämnda A-F. Institutionerna för nordiska språk och språkdidaktik huserar i D- respektive E-huset. På universitetets hemsida finns kartor över området, se 4

5 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet Föreläsningen inleds med att ge en tillbakablick över framväxten av forskningsämnet svenska med didaktisk inriktning som en bakgrundsteckning till uppbyggnaden av nätverket Svenska med didaktisk inriktning som inrättades den första januari Viktiga moment i den bakrundsteckningen är Pedagogiska gruppens arbete och mer precist Tor Hultmans kamp för etablerandet av dels svenskämnets didaktik som en inriktning på magisternivå, dels svenska med didaktisk inriktning som ett forskarutbildningsämne. Huvudparten av föreläsningen ägnas åt nätverket svenska med didaktisk inriktning, dess upprinnelse och utveckling till dags datum i egenskap av en viktig plog i ett centralt forskningsfält. Plogbillen i detta arbete är de konferenser som anordnas årligen och de efterföljande konferensrapporterna. 5

6 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre Fil.dr Christian Mehrstam, Högskolan Väst I kritiken av 2011 års skolreform har litteraturläsning som en väg till kulturell omförhandling (alt. aspektskifte ) visats vara ett eftersatt perspektiv, med särskild hänvisning till styrdokumentens sätt att skriva fram genre (se Lundström, Manderstedt och Palo 2011; Skolverket 2011a, 2011b). Föreläsningen försöker därför undersöka genrebegreppets potential i detta avseende. Den inleds med en kort beskrivning av historiskt olika sätt att förstå begreppet inom litteraturvetenskap. De antika och nyklassicistiska föreställningarna om litteraturens idéer eller program relateras till den senare utvecklingen av begreppet, där genrers historisk-dynamiska konstitution, analytiska möjligheter och karaktär av sociala handlingar betonas (se Agrell & Nilsson (red.) 2003; Bavarshi 2000; Miller 1984). Därefter övergår föreläsningen i en diskussion av begreppets betydelse för läsesätt och läsaridentiteter. Utgångspunkten är här Alastair Fowlers bruk av Wittgensteins familjelikheter (även släkttycke, se Wittgenstein 1992; Fowler 1982/1997). I detta perspektiv består genrer av observerade likheter mellan litterära verk, utan att någon enskild likhet går igen i alla verk som kan kopplas till genren. Fowlers genrebegrepp fungerar analytiskt snarare än klassifikatoriskt, exempelvis genom möjligheten att diskutera hur flera olika genrer kan samverka inom ett litterärt verk. Men kan relationen mellan en genre och en specifik språklig praktik beskrivas mer detaljerat, och vilken betydelse har genre för socialisation? I föreläsningen prövas tanken på genrer som en form av avlagringar av en mängd språkliga praktiker som är historiskt, kulturellt och ideologiskt bestämda och som kan vara mycket begränsade i tid och rum. Men dessa praktiker är samtidigt selektivt och relativt beroende av de trögare och mer allmänna genrer de medverkar till att avlagra. Till exempel formas studenters individuella litteraturanalyser och läsaridentiteter (bl.a.) av olika förkunskaper om genre, men när studenterna arbetar i responsgrupper kan man också ser hur de gradvis börjar förhålla sig till de gruppgemensamma genreuppfattningar som avlagras under responsarbetet (och som dessutom genom litteraturdiskussioner på fritiden, uppsatser som publiceras på nätet eller lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning bidrar till att genrer upprätthålls och långsamt förändras utanför gruppen). Ett sådant kretsloppstänkande knyter framför allt an till de socioretoriska och ekologiska sätten att förstå genre (jfr. t.ex. Bawarshi 2001). Om det går att beskriva det selektiva och relativa beroendet mellan omvärld och grupp och mellan grupp och individ med avseende på genre, kan begreppets betydelse för kulturell omförhandling i litteraturundervisningen vara större än vad de nya styrdokumenten låter ana. Under föreläsningen hämtas exemplen från teoriprojektet Autonomi och beroende: Autopoiesis i populärkultur för barn och ungdomar, som 2012 genomförs i samarbete med svensklärarutbildningen och inom ramarna för den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) på Högskolan Väst. Beata Agrell & Ingela Nilsson (red.) Genrer och Genreproblem: Teoretiska och historiska perspektiv = Genres and their Problems: Theoretical and Historical Perspectives. Göteborg: Daidalos. Anis Bawarshi (2000). The Genre Function. College English. Vol. 62, Nr. 3, s Anis Bawarshi (2001). The Ecology of Genre. I: Christian R. Weisser & Sidney I. Dobrin Ecomposition: Theoretical and Pedagogical Approaches. New York: State University of New York Press, s Alastair Fowler (1982/1997). Genrebegrepp. I: Eva Hættner Aurelius & Thomas Götselius (red.) Genreteori. Lund: Studentlitteratur, s Stefan Lundström, Lena Manderstedt & Annbritt Palo (2011). Den mätbara litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. Utbildning och demokrati, Vol 20, Nr. 2, s Carolyn R. Miller (1984). Genre as Social Action. Quarterly Journal of Speech. Nr. 70:2, s Skolverket (2011a). Lgr11. hämtad: Skolverket (2011b). Kommentarsmaterial till kursplanen i svenska. hämtad: Ludwig Wittgenstein (1992). Filosofiska Undersökningar. Stockholm: Thales. 6

7 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Genre and beyond: working with systemic functional linguistics to improve students writing Associate Professor Mary Macken-Horarik, University of New England, Armidale, Australien The category of genre associated with Sydney School work within systemic functional linguistics (SFL) was catalytic for literacy education in Australia from the 1980s until early years of this century. In fact, understanding about the distinctive beginning-middle-end structure of key text types has become part of educational commonsense in writing instruction and infuses the new national curriculum for English in Australia. But of course it was never going to be enough when it comes to the production of literate discourse with its distinctive syntax and its secret English which is unlike the English of everyday discourse. In this paper, I present a framework inspired by research in school English and educational applications of SFL to support development of student writing from primary to secondary English. Drawing on narrative data collected in 2011, it shows how educational linguists have supplemented the macrocategory of genre with meso and micro-categories adapted to the rhetorical tasks of writing. Categories such as evaluation and focalization (at text level), elaboration and projection (at sentence level) and verbs of perception (at word level) have enabled teachers to expand students repertoires of choice in writing, something which we can see emerging not just in students compositions but in their conversations about their writing. The paper concludes with a framework for adapting tools of SFL to the disciplinary requirements of English so as to promote development of literate discourse at different stages of schooling. 7

8 SMDI oktober 2012 Plenarföreläsningar Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält Docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt etablerats och framstående forskningsmiljöer där intressanta och viktiga frågor ställs och besvaras finns idag representerade på en rad olika lärosäten. I min presentation vill jag belysa att det ämnesdidaktiska perspektivet har fört forskningen framåt, inte minst för att många studier har varit praxisnära och behandlat frågor som verksamma lärare ställer sig i sitt vardagliga klassrumsarbete. Fältet har också etablerat metoder och teoretiska perspektiv som bidragit till att utveckla gemensam förståelse. Under samma tid har de sammanhang som beforskas inom SmDi genomgått stora förändringar. Medielandskapet har antagit nya former och på flera sätt förändrat villkoren för läsande och skrivande i och utanför skolan. Literacy och multimodalitet har blivit etablerade begrepp som såväl forskare som lärare måste förhålla sig till och beakta. Genom att ta utgångspunkt i de förändrade villkoren, men också forskningsfältets etablerade teoretiska och metodiska ramar, lyfter jag fram några aspekter som utgör utmaningar och möjligheter för Svenska med didaktiskt inriktning. 8

9 Att göra det osynliga synligt. Om makt och identitet i lärares och elevers beskrivningar av lärandet Gudrun Svensson, fil.dr, Linnéuniversitetet, Växjö & Ann-Christin Torpsten, fil.dr, Linnéuniversitet, Kalmar Individuella studieplaner är en av skolans många och mångskiftande genrer och blev genom ett tillägg i Grundskoleförordningen (SFS 2005:179) obligatoriska för lärarna i grundskolan år Avsikten med sådana planer är bl.a. att de ska innebära en dialog med eleven om det egna lärande (Lindgren 2007:106) och ligga till grund för utvecklingssamtalet som genomförs en gång per termin i samverkan mellan eleven, lärare och föräldrar. Utformningen av utvecklingsplanerna kan skilja sig från kommun till kommun men också från skola till skola (Vallberg Roth & Månsson 2007). Utvecklingsplanerna skrivs av lärarna och är trots sin förmenta dialogiska karaktär en envägsprodukt där elev och föräldrar enbart är mottagare. Till skillnad från utvecklingsplanerna utgår en annan av skolans genrer, skoldagböckerna, oftast från eleverna själva och speglar deras egna reflektioner om sitt lärande (se bl.a. Molloy 2002; Jönsson 2007; Granath 2008). I vår studie jämför vi lärares utvecklingsplaner för 45 elever i två mångkulturella klasser med samma elevers skoldagböcker om det egna lärandet. Som teoretisk bas använder vi kritisk literacitet ( Janks 2010) samt teorier om kritisk mångkulturalism (May 1999) där det framhålls att det västerländska tänkandet präglas av ett kulturarv, som vilar på fundamenten en nation, ett folk och ett språk, Vid vår undersökning av hur maktrelationer och frågor om identitet speglas i utvecklingsplaner respektive skoldagböcker utgår vi från den systemiskt-funktionella grammatikens begreppsapparat (Halliday 1985; se också Hellspong & Ledin 1997; Holmberg & Karlsson 2006) för att analysera interpersonella relationer samt ideationell och textuell struktur. Vårt syfte är dels att visa på hur språket konstruerar den verklighet som beskrivs i de olika texterna, dels att lyfta fram hur man kan möjliggöra en mer dialogisk och jämlik agenda. De första analyserna visar att elever och lärare i en del fall har en samstämmig uppfattning om elevens kunskaper och olika sociala förmågor men i många fall överensstämmer inte lärarnas uppfattningar med de självbilder som eleverna ger uttryck för i sina noteringar. Elevernas egna anteckningar visar dessutom fram eleverna som flerspråkiga individer med en mångfacetterad språklig förmåga, något som inte alls speglas i lärarnas IUP. Denna studie ingår i forskningsprojektet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum, Linnéuniversitetet, med syfte att finna undervisningsmetoder med god genomslagskraft för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Cummins 1996). Cummins, Jim Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario: California Association for Bilingual Education. Granath, Gunilla Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som diciplineringstekniker. Göteborg: Göteborgs universitet Halliday, M.A.K An introduction to functional grammar. London: Evald Arnold. Hellspong, Lennart & Ledin, Per Vägar genom texten. Handbok I brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Janks, Hilary Literacy and Power. New York och London: Routledge Jönsson, Karin Litteraturarbets möjligheter. Malmö: Malmö högskola. May, S. (1999). Critical Multiculturalism and Cultural Difference Avoiding Essentialism. I May (ed.) Critical Multiculturalism Rethinking Multicultural and Antiracist Education. London: Falmer Press Lindgren, Maria Språklig förmåga och kursplanemål i individuella utvecklingsplaner. I: Lindgren, Maria, Byrman, Gunilla et.al (red.) Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Forskningens tillämpning i skolan. Växjö november Molloy, Gunilla Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm SFS, 2005:179. Ändring av grundskoleförordningen 1994:1194. Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska kommuner. Malmö: Malmö högskola. 9

10 Att lära sig hantera argumenterande genrer: utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymnasium Ylva Lindberg, lektor, Högskolan i Jönköping & Elisabeth Sandblom, lektor, Högskolan i Jönköping I språkundervisningen ska läraren enligt kurs- och ämnesplanerna ta hänsyn till att texten existerar på flera nivåer: visuellt, språkligt, litterärt, informativt och genremässigt. Detta komplicerar tydliggörandet av progressionen i förståelse och skapande av text, särskilt då progressionen inte ser likadan ut när man lär sig att hantera en multimedial genre som bloggen, en litterär text eller en rent diskursiv texttyp. För att utveckla språkämnenas genremedvetenhet i ett medietätt samhälle har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie-, litteratur- och språkdidaktisk inriktning. Ett delprojekt undersöker hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att skapa argumenterande texter på svenska, från högstadium via gymnasium till högskola. Syftet är att belysa genreskrivandet, som forskningen visat är ett problematiskt område (Strand, 2005), samt eftersatt i skolan (Ask, 2007; Bergh Nestlog, 2009; Ciolek-Ciastek, 2008; Johansson, 2010; Nyström, 2000), men även mer specifikt argumenterande genrer, då dessa har betydelse för arbetslivet och för vidare studier (Ämnesplan i svenska, 2011, s. 160). Genom att undersöka förändringar och statiska områden i stadieövergångarna, får vi fram resultat som kan utveckla de didaktiska metoderna med avseende på genrer, inte bara argumenterande. I dagsläget kan materialet beskrivas som en typ av tvärsnitt som samlats in mellan ht 2011 och ht Informanterna består av elever från 4 skolor: 2 högstadieskolor, 1 gymnasieskola och 1 skola med både högstadium och gymnasium, samt lärarstudenter i svenska. Deras uppgift har varit att under max 60 minuter skriva en uppsats med titeln Vad är poängen med universitetsutbildning?. Uppgiften inleds med ett citat som syftar till att både vara förklarande och inspirerande. Informanterna har skrivit under så lika förhållanden som möjligt, samt fått en enkät med frågor kring ålder, kön och språkanvändning. I presentationen ämnar vi koncentrera oss på stadieövergångarna mellan högstadiet och gymnasiet, där vi analyserar texter från åk 7 och åk 9, samt åk 1 (gy) och 3 (gy). Vår analysmetod utgår främst från Toulmins (2003) modell för hur argumentation kan vara uppbyggd. Metoden fördjupas och verifieras av en språkvetenskaplig analys som tar fasta på två viktiga punkter i skrivandet: genreanpassning och mottagaranpassning. I analysen av genreanpassningen fokuseras bl. a. språkliga drag som visar på avvägningen mellan skrift- och talspråklighet, exempelvis de som bidrar till informationstäthet och koncentration. Mottagaranpassningen analyseras genom att främst belysa de språkliga drag som i någon mening relaterar skribent och läsare, samt stöder den röda tråden i texten (Cassirer, 2003; Ekerot, 2011; Lagerholm, 2008). Dessutom uppmärksammar analysen texternas litterära drag, då en text oftast är en blandning av olika framställningsformer ( Johansson, 2010, s.60). Vi studerar vilken funktion skribenten tillskriver de litterära och narrativa dragen i den argumenterande texten. Metoden har tidigare prövats på texter av blivande svensklärare på nivåerna 31-60hp och 61-90hp. Resultaten från pilotundersökningen publiceras i konferensvolymen från Literacy en morsmålsdidaktisk utfordring, Tønsberg, Norge, 2-4 november Presentationens resultat kommer att relateras till pilotundersökningens. Ask, S. (2007): Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö : Växjö universitet. Bergh Nestlog, E. (2009): Perspektiv i elevtexter: skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Lic.-avh. Växjö: Växjö universitet. Cassirer, P. (2003): Stil, stilistik & stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur. Ciolek-Ciastek, B. (2008): Lärares bedömning av elevers berättande skrivande i åk 9. I Granfeldt et al. (Red.): Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Lund, 8 9 november 2007, s Lund: ASLA. Ekerot, L-J. (2011): Ordföljd, tempus, bestämdhet (2. uppl.). Malmö: Gleerups. Johansson, L-E. (2010): Nygamla textvärldar genrer och skärmbaserad textanvändning i skola och samhälle. I Olsson, M. & Gustafsson, G. (Red.): Utbildning och lärande. Tema: Nya textvärldar i vår tid, 1, s Skövde: Högskolan i Skövde. Lagerholm, P. (2008): Stilistik. Lund: Studentlitteratur. Nyström, C. (2000): Gymnasisters skrivande: en studie av genre, textstruktur och sammanhang. Diss. Uppsala: Univ Strand, H. (2004): Skrivträning och genrekompetens. Den akademiska skrivundervisningens möjligheter och begränsningar. I Bäcklund, I. (Red.): Text i arbete. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Toulmin, S. E. (2003): Uses of Argument. Cambridge: Cambridge University Press. Ämnesplan i svenska (2011): Ämnesplan i svenska. I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s Stockholm, Skolverket. Tillgänglig via Internet: 10

11 Avtryck och omtryck Fiktioner i läroböcker efter Gy11 Caroline Graeske, lektor, Luleå tekniska universitet De senaste åren har skönlitteraturens värde diskuterats och analyserats av forskarvärlden såväl nationellt som internationellt. Boktitlar som Varför läsa litteratur? (Persson 2007) Litteraturens nytteverdi (Skaftun 2009) och Uses of Literature (Felski 2008) illustrerar behovet av att legitimera fiktionslitteraturen som kunskapskälla. I Sverige har skolans svenskämne de senaste decennierna uppfattats som ett demokratiämne där litteraturläsning inom institutionella lärmiljöer har uppfattas som ett integrationspolitiskt smörjmedel (Persson 2007 s. 11) som hjälper eleverna att växa som demokratiska medborgare. Sedan hösten 2011 har vi emellertid en ny skolreform gällande samtliga skolformer och läro- och ämnesplaner har omformulerats. Flera forskare har visat på några avgörande förändringar i de nya styrdokumenten inom svenskämnet (t. ex. Lundström, Manderstedt & Palo 2011, Lundström 2011) men effekterna av dessa återstår att studera. Syftet med denna studie är att undersöka hur den nya läroplanen i svenska för gymnasiet, Gy11, integrerats i nya läromedel. Studien behandlar nyproducerade läroböcker i svenska som behandlar fiktioner som skönlitteratur, film, teater och andra medier (jfr Gy11). De centrala frågeställningarna rör fiktionernas legitimeringar i läromedlen. Hur förhåller sig läromedlen till de nya styrdokumentens formuleringar? Vilka texter tas upp och hur motiveras och presenteras de? I denna studie analyseras fyra läromedel för Gy11 med hjälp av kritisk diskursanalys (Fairclough 2003, Winther Jørgensen & Phillips 2002) och Bernsteins teorier om vertikala och horisontella kunskapsformer (Bernstein 2000). Studien belyser en skiktning i svenskämnet och visar att elever som går yrkesförberedande program får med sig andra kunskaper om fiktioner än de som går studieförberedande program, trots att målen i styrdokumenten inte skiljer sig åt. Studien visar att fiktioner i nya läromedel för Svenska 1 behandlas i en mycket liten omfattning, särskilt i läromedel för yrkesförberedande program. Arbetet med fiktioner i dessa läromedel sker dessutom vanligen utifrån ett individuellt, erfarenhetsbaserat perspektiv (horisontella kunskaper) där kunskaper om centrala motiv, stilgrepp och historiska sammanhang marginaliseras, medan läromedlen för de studieförberedande programmen inkluderar ett mer kritiskt, analytiskt förhållningssätt (vertikala kunskaper) gällande fiktioner. Vidare framkommer att forskningsrön sällan tas med i läromedlen och att metareflexiva diskussioner nästan aldrig förekommer i denna genre, vilket kan vara problematiskt då dessa resonemang är nödvändiga för att funktionalisera fiktioner och deras unika värden (Graeske 2012). Bernstein, B., Pedagogy, Symbolic Control and Identity. Theory, Research, Critique, London 2000 Fairclough, N., Analysing Discourse. Textual Analysis for Social Research, New York 2003 Felski, R., Uses of Literatur, Malden and Oxford 2008 Graeske, C., Intryck, omtryck, avtryck forskning och förändring? Om genus och värdegrund i läromedel i svenska, konferensskrift Fält i förvandling, Uppsala 2012 (under tryck) Lundström, S., Manderstedt, L. & Palo, A., Den mätbara litteraturläsaren Utbildning och demokrati, 2011:2, s Lundström, S., Förnimmelser av fiktion, Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Stockholm 2011, s Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Skolverket, Stockholm 2011 Persson, M., Varför läsa litteratur?, Lund 2007 Skaftun, A., Litteraturens nytteverd, Bergen 2009 Winther Jørgensen, M. & Phillips, L., Discourse Analysis as Theory and Method, London

12 Didaktiska val i svenskundervisningen i årskurs 5 och 6 Berit Lundgren, fil.dr, Umeå universitet Syftet med denna presentation är att beskriva och analysera de didaktiska val som några lärare i årskurs 5 och 6 gör i sina lektionsplaneringar i svenskämnet när skrivande dominerar. Tidigare svenska studier visar exempelvis att få lärare arbetar med samtal om skönlitteratur och att skrivande i tidigare år ofta utgår från ett färdighetsperspektiv. Den longitudinella studie som kommer att beskrivas här utgår från att skriftbruk kan beskrivas utifrån skriftpraktiker och skrifthändelser (Heath 1983; Barton 2007; Janks 2010). Skriftpraktiker skapas utifrån sociala förväntningar och för givet taganden. Det kan även uttryckas så att skriftpraktiker är abstraktioner skapade i en social kontext där makt, ekonomi och värderingar är viktiga för att förstå vad skriftpraktiker är. Vidare är skriftpraktiker en social händelse som kan beskrivas exempelvis utifrån olika värderingar, attityder samt genus och etnicitet. Skrifthändelser är de företeelser och aktiviteter i det dagliga livet där individer använder text. De är observerbara fenomen, exempelvis bokläsning och dataspel, i kontextuella sammanhang. Studien har genomförts i tolv klasser i årskurs 5 och 6 med relativt regelbundna besök under ett till två år. Observationer i klassrum och samtal med lärare och elever är det material som är utgångspunkt för denna presentation. I analysarbetet har jag kategoriserat observerade skrifthändelser utifrån Roz Ivanič (2004) fem diskurser av skrivundervisning för att synliggöra vilka konsekvenser lärarnas didaktiska val medför för att beskriva en skriftpraktik. Studien visar att samtliga lärare planerar utifrån Lgr 11 (från ht 2011) och att lärarnas didaktiska val skapar olika skriftpraktiker i klassrummen och att skrifthändelserna varierar. I ett av klassrummen dominerar en kreativ skriftpraktik. Eleverna har inga traditionella läromedel i svenska utan läraren planerar skrifthändelser, som i ett introduktionsskede ligger nära eleverna, där elevernas erfarenheter, nyfikenhet och förmåga lyfts fram. I ett annat klassrum, där en färdighetstränande praktik förekommer, fokuseras mer grammatikinlärning. Intressant är att studien visar att olika typer av skriftspråkspraktiker kan förekomma i samma klassrum men vid olika tillfällen. Barton, David Literacy. Oxford: Blackwell Publishing. Heath, Shirley B Ways with words: Language, life and work in communities and classrooms. New York: Cambridge University Press. Ivanič, Roz Discourses of Writing and Learning to Write. I Language and Education 18 (3) S Janks, Hilary Literacy and Power. New York: Routledge. 12

13 En bedömningsskala två kontexter: Bedömarkommentarer om bruket av CEFR-skalan Outi Toropainen, forskardoktor, Jyväskylä universitet, Finland & Sinikka Lahtinen, universitetslektor, Jyväskylä universitet, Finland Syftet med föreliggande studie är att få mera information om hur den sexgradiga CEFR-nivåskalan (Common European Reference of Languages) lämpar sig för bedömning av argumenterande texter som är skrivna av gymnasister med svenska som förstaspråk i Sverige och svenska som främmandespråk i Finland. I studien analyseras användningen av nivåskalan utgående från bedömarkommentarer. Vilka faktorer framkommer i dem? Hur förhåller sig kommentarerna till skalan? Vilken roll spelar själva skalan och skrivuppgiften i bedömningen? Studien ingår i projektet Inlärningsgångar i andraspråket (Topling) som är ett forskningsprojekt vid Institutionen för språk och Centrum för tillämpad språkvetenskap vid Jyväskylä universitet. Projektet finansieras av Finlands Akademi och Jyväskylä universitet. Studiens primära material utgörs av skriftliga bedömarkommentarer som insamlades i samband med bedömningsprocessen. Samtliga texter bedömdes av två till tre av varandra oberoende bedömare på basis av nivåskalan och så kallade landsmärkestexter. I föreliggande studie intresseras för bedömningen av argumenterande texter, insändare. Det sekundära materialet består av de skrivna texterna och av skrivuppgiften. Sammanlagt bedömdes 112 argumenterande texter, av dessa var 70 skrivna av gymnasister i Finland med svenska som främmandespråk och 31 av gymnasister skrivna i Sverige med svenska som förstaspråk. Ur bedömarkommentarerna kan man utläsa att skrivuppgiften får mera betydelse då man bedömer texter skrivna på förstaspråket. Däremot är de språkliga detaljerna i fokus i bedömningen av texter skrivna på svenska som främmandespråk. På basis av en tidigare undersökning vet vi att speciellt skrivuppgiften för de argumenterande texterna är något problematisk i och med att den verkar ge möjlighet att skriva både en traditionell insändare och ett kommenterande inlägg på en nätsida, som båda kan uppfattas som kommunikativa, sociala genrer. Samtidigt har uppgiften ett relativt icke-kommunikativt mål, ett retoriskt mål nämligen att motivera sin åsikt (en kognitiv genre). (Toropainen, Härmälä & Lahtinen 2012; Bruce 2008.) Studien har implikationer för den pågående diskussionen hur CEFR-skalan i nuläge kan användas för bedömning och hur den eventuellt kunde bearbetas för att lämpa sig för bedömning av kunskaper i förstaspråk. Samtidigt ger den djupgående information om användningen av skalan i främmandespråksundervisning och speciellt i bedömningen av skrivna texter. Bruce, I Cognitive genre structures in Methods sections of research articles: A corpus study. Journal of English for Academic Purposes 7/2008, Toropainen, O. Härmälä, M. Lahtinen, S. 2012: Kaksi asteikkoa, kaksi eri tilannetta: äidinkielellä ja vieraalla kielellä kirjoitettujen tekstien kriteeripohjaisen arvioinnin haasteita. (i tryck) 13

14 En studie av flerspråkiga elevers språkutveckling sedd genom nationella provet i årskurs 3, Barbro Hagberg-Persson, universitetslektor, Uppsala universitet Det nationella provet för årskurs 3 är gemensamt för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Utifrån de skillnader som ändå finns i kursplanernas syften och kunskapskrav mellan de båda ämnena skiljer sig bedömningarna till viss del åt. Provet består av åtta delprov inom områdena tala, läsa och skriva. Varje område innehåller ett eller flera delprov som anknyter till kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Provet bidrar också till att kartlägga elevens kunskaper i respektive ämne och har även en formativ funktion. Det innebär att provet är en avstämning men också ett avstamp inför fortsatt undervisning. Den nationella resultatinsamlingen som grundar sig på insamling från Statistiska Centralbyrån från åren visar att elever som följer kursplanen i svenska i årskurs 3 har bättre resultat på delproven än elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vidare visar resultatet att flickorna överlag har bättre resultat än pojkarna oavsett vilken kursplan eleverna följer (Skolverket 2010, 2011a, 2011b). Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om ett antal flerspråkiga elevers språkutveckling i slutet av årskurs 3. Utifrån 34 elevlösningar som skickats in till Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, mellan åren görs en fördjupad analys av provresultatet för dessa elever. Till elevlösningarna har även en självbedömningsuppgift där eleven reflekterar kring sin egen språkutveckling inom områdena tala, läsa och skriva samt skriftliga lärarkommentarer bifogats. Studien visar att majoriteten av eleverna når kravnivåerna för de olika delproven, men fler elever når kravnivåerna för de muntliga delproven än för läs- och skrivdelproven. Därmed följer eleverna i studien samma mönster som den nationella resultatinsamlingen (SCB-statistiken) för elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Resultatet visar vidare att eleverna har en realistisk bild av sin egen språkutveckling samt att lärarnas åsikter som framkommer ut lärarkommentarerna väl stämmer överens med elevernas resultat på de olika delproven. Skolverket (2010) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av utprövningsomgången Skolverkets webbplats: prov>om nationella prov>resultat. Skolverket (2011a) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet Skolverkets webbplats: prov>om nationella prov>resultat. Skolverket (2011b). Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet Skolverkets webbplats: prov>om nationella prov>resultat. 14

15 Fel - men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLSprovet Jenny W. Folkeryd, fil.dr, Uppsala universitet & Åsa af Geijerstam, fil.dr, Uppsala universitet Resultat från internationella kunskapsbedömningar spelar en allt större roll såväl nationellt som internationellt. I Sverige kan vi exempelvis se hur utformning av och resultat från internationella lästest påverkar kursplaner och utformning av nationella prov. I fokus för denna studie står det internationella lästestet PIRLS (Progress In Reading Literacy Survey) vilket riktar sig till 10-åringar. Även om svenska elever i en internationell jämförelse visar på en god läsförmåga i detta test kan en nedåtgående trend skönjas. Orsaker till denna nedåtgående trend har sökts i sådant som förändringar i samhället och förändringar i skolsystemet. Själva testet och hur elevsvar bedöms i testet har inte diskuterats. I denna studie undersöks därför elevers svar i PIRLS 2011, med fokus på de svar som bedömts som felaktiga och därmed fått noll poäng. Huvudsyftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar svaren hos de elever som misslyckas i testet och därmed vilka typer av läsning som konstrueras och premieras i testet. Detta leder till en fördjupad diskussion om vad god läsförståelse är i detta test. Det teoretiska ramverket för studien återfinns inom teorier om läsning och läsförståelse (t ex Kress 1989; Langer 2011; Luke & Freebody 1997; Smidt 2004). Empiriskt material utgörs PIRLS 2011, med fokus på elevsvar och bedömningsguide. Totalt deltog i Sverige ca 5000 elever i PIRLS Resultatet visar att de svar som bedömts som noll poäng faller inom ett begränsat antal typer av svar. Sådana välrepresenterade kategorier är när svaren, enligt bedömningsguiden, är felaktiga därför att de är: - alltför vaga eller generaliserade med avseende på innehåll eller språkligt uttryck - ofullständiga (alltför korta svar) eller osjälvständiga (exempelvis upprepar frågan) - hämtade från egen erfarenhet och inte i texten - alternativ tolkning av text eller fråga där tolkningen kan vara rimlig eller orimlig Utifrån dessa resultat förs en diskussion om vilka normer för läsförståelse som skapas i denna typ av test. Kress, G. R. (1989). Linguistic processes in sociocultural practices. Oxford: Oxford University Press. Langer, J. A. (2011). Envisioning Knowledge: Building Literacy in the Academic Disciplines. New York: Teachers College Press. Luke, A., & Freebody, P. (1997). Shaping the social practices of reading. I S. Muspratt, A. Luke & P. Freebody (Red.), Constructing Critical Literacies Teaching and Learning Textual Practice. Cresskill: Hampton Press. Smidt, J. (2004). Sjangrer og stemmer i norskrommet. Oslo: Universitetsforlaget. 15

16 Fem dagar och en saga: Skrivprocesser i en barnskole-klass Carina Hermansson, doktorand, Karlstads universitet & Christina Olin-Scheller, docent, Karlstads universitet Att skriva en saga är en vanligt förekommande aktivitet i de lägre skolåren. Det är en praktik som ofta motiveras utifrån långsiktiga pedagogiska mål där en viktig del sägs vara att eleverna ska utvecklas till kreativa och aktiva skrivare (OECD, 2005). Metoder såsom kreativt skrivande och processkrivande utgör pedagogiska verktyg för att utveckla denna nyckelkompetens (Nystrand, 1982; Strömqvist, 1989; Hoel, 2001). Syftet med denna presentation är att beskriva, analysera och diskutera hur metoden kreativt skrivande produceras, förändras och utvecklas när sex och sjuåringar skriver en saga under fem dagar. Jag utgår ifrån ett relationellt och rhizomatiskt perspektiv (Deleuze and Guattari, 1987), vilket innebär att metoden kreativt skrivande ses som en effekt av de relationer som skapas mellan lärare, elever, didaktiska intentioner, lärandemål, känslor, tal, gester och material. Detta perspektiv kan ses som en alternativ förståelse av metoden kreativt skrivande. I min presentation redovisar jag resultat utifrån data såsom video-och ljudinspelningar, fältanteckningar, och digitala fotografier från lärares planeringstillfälle och ett antal lektioner. Studien är en del av ett större etnografiskt forskningsprojekt (Hermansson, forthcoming) där jag följt sex- och sjuåringars skrivaktiviteter i två klasser i södra Sverige, från oktober 2009 till maj Resultaten grundar sig på en analys av 8 sekvenser. För det första åskådliggör analysen att det är i relationerna mellan människor (t.ex. tal, gester, blickar), ting (t.ex. datorn, tangentbordet), och andra faktorer (t.ex. kunskap om stor och liten bokstav) som metoden utvecklas. För det andra visar analysen hur dessa relationer öppnar för att olika rörelser kan pågå samtidigt. Det pågår både en rörelse som riktas mot hur metoden skapas och en rörelse som riktas mot hur den kreativa processen skapas. Att skapa metod visas till exempel när lärarna instruerar och handleder eleverna att skriva sin saga. Analysen visar dessutom hur rörelsen skapa kreativitet uppstår och hur den öppnar för nya processer då olika faktorer och/eller erfarenheter sammanförs eller kollider. Denna studie bidrar till en förståelse av just det sammansatta och föränderliga i de metoder som lärare och elever använder. Studien åskådliggör med andra ord hur metoden, texten och skrivaren blir till (skapas). Den visar också vad metoden, texten och skrivaren kan bli men ännu inte är. Avslutningsvis för jag en didaktisk diskussion om hur läraren skulle kunna organisera och genomföra förskolans och skolans pedagogiska verksamhet utifrån ett relationellt och rhizomatiskt perspektiv. Deleuze, G., & Guattari, F. (1987). A thousand plateaus: Capitalism and schizophrenia. Minneapolis: University of Minnesota Press. Hoel, TL. (2001). Skriva och Samtala: Lärande genom Responsgrupper. Lund, Sweden: Studentlitteratur. Nystrand, M. (1982). What Writers Know: The Language, Process, and Structure of Written Discourse. New York, NY: Academic Press. OECD. (2005). The definition and selection of key competencies: Executive summary. Hämtad , dataoecd/47/61/ pdf. Strömquist, S. (1989). Skrivboken: Skrivprocess, Skrivråd och Skrivstrategier. Malmö, Sweden: Liber. 16

17 Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg, doktorand, Stockholms universitet Syftet med denna praxisorienterade studie är att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande. Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna i studien har valts ut på grund av sitt framgångsrika arbete med elevers läs- och skrivlärande, ett arbete som även inbegriper de elever som har verifierade läs- och skrivproblem. Resultat visar att lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen i förutsättningar hos eleverna. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare. Samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att nå framgång i en social kontext. Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångsrik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet. Denna studie visar också att forskningen blir mer tillgänglig och upplevs av lärarna som mer angelägen, då forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och teori och praktik tillåts interagera. Detta öppnar upp möjligheter att införliva och etablera vetenskapliga teorier om lärande i skolpraktiken. Jag kommer att presentera studien och dess resultat, samt relatera till den klyfta som föreligger mellan forskning inom läs- och skrivområdet och skolpraktiken (Long, 2011/2012; Bohlin, 2011; Dillon, O Brian, Sato & Kelly, 2011; Hattie, 2009) Bohlin, I. (2011). Evidensbaserad pedagogik: Epistemologiska förutsättningar för evidensrörelsns expantion in i utbildningsvetenskap. I: Forskning pågår Utbildningssystem. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Dillon, D.R., O Brien, D.G., Sato, M. & Kelly, C.M (2011). Professional development and teacher education for reading instruction. In M.L. Kamil, P.D. Pearson, E.B. Moje & P.P. Afflerbach (Eds.), Handbook of reading research. Vol. 4. New York: Routledge. Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge. Long 2011/2012. Professional Develpment and Education Policy: Understanding the Current Disconnect. Reading today. December 3022/januari Skolverket (2007a). PIRLS 2006: läsförmågan hos elever i årskurs 4: i Sverige och i världen (pdf-dokument). Skolverkets rapport, 305. Stockholm: Skolverket. (åtkomst 10 okt. 2008) Skolverket (2007b). PISA 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera : naturvetenskap, mate-matik och läsförståelse (pdf-dokument). Skolverkets rapport, 306. Stockholm: Skolverket. (åtkomst 10 okt. 2008) Skolverket (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007: en djupanalys av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar beräkningsprocedurer. Skolverkets raport, 323. Stockholm: Skolverket. 17

18 Genrepedagogik på svenska - en fiffig modell? Fredrik Hansson, fil.dr, Malmö högskola Genrepedagogiken har tagit sig in i den nya läroplanen. Åtminstone kan man tolka läroplanen så, exempelvis genom texttypologin [b]eskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter (Skolverket, 2011b, s. 226) eller formuleringen om [k]ombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation (ibid.). Här är det inte orimligt att se skrivningen om beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter som en framskrivning av grundläggande genrer enligt genrepedagogiken, Det andra citatet ovan avser i så fall kombinationer av genrer (texttyper), exempelvis i en bruksanvisning. Å andra sidan undviker kommentarmaterialet (Skolverket, 2011a) att ta ställning beträffande begreppet genre (och därmed positionera sig i förhållande till genrepedagogiken); man skriver istället att kursplanen med uttrycket typer av texter vill omfatta allt det som olika definitioner av begreppet genrer kan stå för (s. 16). Frågan är då på vilket sätt genrepedagogiken samsas med andra pedagogiska eller didaktiska överväganden. Genrepedagogikens tillkomst är nära förknippad med utgångspunkter såsom kulturkrockar och alarmerande skolresultat (Hedeboe, 2009). Måhända är det inte en tillfällighet att den i svenska skolsammanhang verkar prövas främst i samband med otillfredsställande resultat (jfr Hedeboe, 2009) samtidigt som den omnämns som cirkelmodellen (Svensén, 2011). I en tid av allt hårdare krav på skolan att tillse att varje elev uppnår nationella mål söker lärarna efter nya arbetsmodeller att pröva. Genrepedagogiken är emellertid i grunden inte endast en modell för det praktiska arbetet i klassrummet. Cirkelmodellen är relaterad till en språksyn, den systemisk funktionella lingvistiken, men också till en ideologisk komponent. I denna spelar Bernsteins begrepp synlig pedagogik och explicit undervisning en grundläggande roll, men också utgångspunkten att undervisningens syfte är att förändra samhällets maktstrukturer (Martin, 2001). Med ett aktuellt politiskt uttryck skulle man kunna säga att genrepedagogiken har som utgångspunkt att bryta utanförskap. Samtidigt riskerar den att bli institutionaliserad som en instrumentell väg till behärskning av texttyper (Derewianka, 2003, s. 142). I detta perspektiv kan man undra om det är just cirkelmodellen, den pedagogiska komponenten i genrepedagogiken, är den del som gör insteg i skolan och vad som i så fall händer med den språksynen, SFL, och den ideologiska delen. Frågan blir alltså under vilka omständigheter och på vilka villkor genrepedagogiken gör sitt intåg i den svenska skolan. Blir en svensk genrepedagogik endast en fiffig modell att använda i svåra fall? Presentationen redovisar resultat från en pilotstudie där grunderna för införande av genrepedagogik samt uppfattningen av densamma har studerats. Materialet består av lärarintervjuer, pedagogiska programförklaringar samt utvärderingar. Pilotstudien är tänkt att ligga till grund för ett kommande forskningsprojekt som ännu befinner sig på planeringsstadiet och där återkoppling utifrån pilotstudien är värdefull för utformningen. Presentationen bjuder därför avslutningsvis in till diskussion om genrepedagogiken i skärningspunkten mellan språksyn, metodik och ideologi. Derewianka, B. M. (2003). Trends and Issues in Genre-Based Approaches. RELC Journal: a journal of language teaching and research in Southeast Asia, 34 (2), Hedeboe, B. (2009). Kan en eksplicit genrepædagogisk undervisning udvikle elevers læse- og skrivefærdigheder? Viden om Læsning 6. Nationalt Videncenter for Læsning. Martin, J. R. (2001). Giving the game away: explicitness, diversity and genre-based literacy in Australia. I: R. de Cillia, H-J. Krumm & R. Wodak (Eds.), Loss of communication in the information age (pp ). Vienna: Verlag der Osterreichischen Akadamie der Wissenschaften. Svensén, G. (2011). I cirklar på väg mot målet. Alfa: en tidning för lärare om svenska, SO-ämnen och språk, 2011:3, Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. 18

19 Gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveckling Helen Winzell, doktorand, Linköpings universitet Vad behöver blivande gymnasielärare i svenska lära sig för att kunna undervisa elever i skrivande? Hur utvecklas denna kunskap, och på vilket sätt beskriver lärarstudenter och lärare sin skrivdidaktiska kunskap samt det lärande som ligger till grund för den? Inför min licentiatavhandling har jag valt att studera gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveckling genom en studie, där jag gör nedslag vid tre tidpunkter i en lärares lärprocess: 1) efter den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som följer på de första ämnesstudierna, 2) efter den verksamhetsförlagda utbildningen i slutet av utbildningen samt 3) efter några års undervisningserfarenhet som lärare. Mitt syfte är att genom intervjuer med svensklärarstudenter och verksamma lärare ta reda på vad de betraktar som nödvändig kunskap för att undervisa i skrivande, hur de tillägnat sig denna samt på vilket sätt de talar om det. För att avgränsa studien har jag valt att fokusera på argumenterande skrivande. Under hösten 2011 intervjuade jag två gymnasielärare i svenska för att pröva en möjlig datainsamlingsmetod. Fokus låg på lärarens skrivundervisningspraxis, deras bild av den skrivdidaktiska kunskapen samt deras syn på skrivandets funktion i svenskämnet. Syftet var att få en bild av deras ämnesbiografi, alltså hur de beskriver den egna utvecklingen av de skrivdidaktiska kunskaperna. En preliminär analys visar att lärarna refererar till ett livslångt lärande som börjar redan tidigt och fortsätter i yrkeslivet i form av såväl informell som formell fortbildning. De refererar också till olika delar av sin universitetsutbildning såväl generellt som ämnesspecifikt och berör möten med teori och praktik som påverkar deras undervisning. Enligt Svedner (2010) är det framför allt i skolan skrivandet utvecklas. Tidigare forskning visar dock på brister och behov i skrivundervisningen på gymnasiet; samtidigt som eleven behöver kunskaper om skrivande och om hur man gör när man skriver (Nyström, 2000) är explicit skrivundervisning en bristvara (Parmenius Swärd, 2008). Skrivande i skolan fungerar också ofta som kontrollinstrument och stannar vid övningstillfällen. Detta kan göra det svårt för eleven att se hur skrivande hanteras i funktionella sammanhang (Bergman, 2007). I min framläggning kommer jag att presentera mina preliminära resultat, vilket omfattar intervjuer med lärarstudenter efter det första VFU-tillfället samt intervjuer med verksamma gymnasielärare i svenska. Jag presenterar också undersökningens förutsättningar, ramar och sammanhang och ser detta som ett tillfälle att diskutera min metoddesign och uppläggningen av studien. Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen. Malmö högskola Nyström, C. (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala: Uppsala universitet. Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Malmö högskola. Svedner, P.O. (2010). Svenskämnet & svenskundervisningen: delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsförlaget. 19

20 Hundra år av envishet. Svensklärarföreningens arbets-, påverkansoch kommunikationsformer i en föränderlig tid Bengt-Göran Martinsson, professor, Linköpings universitet Svensklärarföreningen (SLF) fyller i år 100 år. Under dessa år har föreningen envist arbetet för ämnets plats i skolan. Ämnesföreningar som SLF har, enligt Arfwedsson & Arfwedson (2002), fungerat som de starkast tänkbara lobbyister för sina ämnen i tider av revideringar av undervisningens ämnesstruktur och timplaner (s. 226f ). I en ledare i Svenskläraren 1990:1 skriver Per Olov Svedner att Svensklärarföreningen har som uppgift att arbeta för svenskämnets och svenskundervisningens främjande. Det innebär i praktiken ett arbete på två fronter: en inre, som gäller sådana åtgärder och förslag som kan berika undervisningen i skolorna, och en yttre, som innebär bevakning av vad ansvariga myndigheter föreslår och beslutar (s. 2). Det är den senare som ska ligga i fokus för denna presentation. Syftet med den undersökning som presenteras här är att genom historisk analys undersöka vilka olika former för påverkan som föreningen använt sig av under åren Materialet består huvudsakligen av ledare, debattartiklar och remissyttranden hämtade från Svensklärarföreningens egna periodiska publikationer Vårt modersmål (senare Svenskläraren) och årskriften samt handlingar som brev och remissutkast från föreningens arkiv. Den bild som framträder är att Svensklärarföreningen i början av perioden ser arbetet med remisser som viktigt. Vad gäller dessa arbetar man noggrant med att förmedla och förklara reformförslagen för medlemmarna samt att inhämta synpunkter från ortsföreningarna. En annan viktig kanal för påverkan var den så kallade uppvaktningen, som innebar att föreningen träffade ansvariga politiker och tjänstemän och framförde sina åsikter. Med tiden förändras detta arbete, i synnerhet arbetet med remisser. Denna iakttagelse kan sättas i samband den allmänna utvecklingen på utbildningsområdet. Under de fyrtio år som undersökningen gäller förändras nämligen många av föreningens yttre förutsättningar. Antalet ortsföreningar minskar från 35 till fyra. Föreningen går från att ha en stor andel medlemmar bland svensklärarkollektivet till att medlemsmässigt företräda en minoritet. Under samma tid minskar antalet ledamöter med högre akademisk examen i styrelsen och dess mansdominans ersätts av en kvinnodominans. Mycket talar för att styrelsens sammansättning avspeglar föreningens sammansättning i stort. Svenskläraryrket har under dessa 40 år gått från att vara ett övervägande manligt yrke till ett mer kvinnodominerat yrke. I dessa sammanhang brukar man tala om ett yrkes feminisering, ett komplext fenomen som innehåller en kvantitativ del, det vill säga att allt fler kvinnor blir verksamma inom ett tidigare mansdominerat yrke, men också en kvalitativ del, att yrkets innehåll och plats könsordningen förändras. Utvecklingen här är dock inte unik för gruppen svensklärare, utan giltig för läraryrket som sådant (Florin 1987: 32-71). Vad vi här ser effekten av, och som också påverkar SLF:s roll på den utbildningspolitiska arenan vad gäller exempelvis legitimitet och representativitet, är övergången från ett system med en begränsad elitutbildning med hög andel av lärare med högre akademisk examen och kontinuerlig kontakt med universitetet till en massutbildning där huvuddelen lärare avslutat sin utbildning med huvudsakligen en akademisk grundexamen. Hur dessa strukturella förändringar i kombination med en ny tids kommunikationsformer påverkar föreningens verksamhet och inriktning diskuteras avslutningsvis. En fråga som ställs är hur det faktum att svenskämnet med tiden förlorat sin tidigare ideologiska status som centralt bildningsämne kan ha påverkat föreningens aktiviteter och arbetsformer. Arfwedson, G. B. & Arfwedson, G. (2002) Didaktik för lärare. Stockholm. Florin, C. (1987) Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliserings-processen inom den svenska folkskolans lärarkår Stockholm. 20

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språk-, läs- och skrivutveckling RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet

Läs mer

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits

L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen: Elevnära, anpassning och textrörlighet Av Carin Jonsson, Umeå universitet Elevnära som språkhandling och innehåll I projektet Den elevnära texten i ord och bild tränas eleverna i att hitta och förstå sagans

Läs mer

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 7-9 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet

Läs mer

Engelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Engelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU 2012-00259 1(6) Engelska Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2014-04-15 2(6) Huvudområde Engelska, Didaktik Utbildningsnivå

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp

Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska språket AV, Ämnesdidaktisk specialisering i svenska språket, 30 hp Swedish Language MA, Specialisation in Linguistics and Didactics, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?

Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande? SKRIVUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande? Förord Vi vänder oss till lärarstudenter och verksamma lärare som, även om de är teoretiskt kunniga,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Digitala resurser och flerspråkighet

Digitala resurser och flerspråkighet Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Session 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag

Session 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag Session 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag Jenny Magnusson & Hanna Sveen - Södertörns högskola Handledning av examensarbeten på lärarutbildningen Jag och Hanna Sveen skulle vilja presentera några

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L9TY30 Tyska 3 för lärare åk 7-9, 15 högskolepoäng German 3 for Teachers in Secondary School Year 7-9, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

Engelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Engelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU 2012-00259 1(5) Engelska Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2014-04-15 2(5) Huvudområde Engelska, Didaktik Utbildningsnivå

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L9EN10 Engelska 1 för lärare åk 7-9, 15 högskolepoäng English 1 for Teachers in Secondary School Year 7- Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(6) Kursplan Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Swedish as Second Language for Teachers, Years 4-6, 30 cr (1-30 cr) 30

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

Litteraturvetenskap AV, Ämnesdidaktisk specialisering i Litteraturvetenskap, 30 hp

Litteraturvetenskap AV, Ämnesdidaktisk specialisering i Litteraturvetenskap, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Litteraturvetenskap AV, Ämnesdidaktisk specialisering i Litteraturvetenskap, 30 hp Comparative Literature MA, Specialisation in Comparative Literature Didactics, 30 Credits Allmänna

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Kursplan. FR1032 Franska, Språkdidaktik I. 6 högskolepoäng, Grundnivå 1. French, Language Learning and Teaching I

Kursplan. FR1032 Franska, Språkdidaktik I. 6 högskolepoäng, Grundnivå 1. French, Language Learning and Teaching I Kursplan FR1032 Franska, Språkdidaktik I 6 högskolepoäng, Grundnivå 1 French, Language Learning and Teaching I 6 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursen syftar till att studenterna

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Delkursen examineras genom en hemtentamen STN1 och genom en skriftlig VFU-uppgift SRE 1, som redovisas muntligt och skriftligt.

Delkursen examineras genom en hemtentamen STN1 och genom en skriftlig VFU-uppgift SRE 1, som redovisas muntligt och skriftligt. Preliminär Delkurshandledning (studiehandledning) för Svenska 31-38,5 hp Textanalys, skrivande och skrivdidaktik 92sv31 och 92sv37, 93sv31 och 93sv37, veckorna 34-37 Undervisande och ansvariga lärare:

Läs mer

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet

Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Symposium 2018 Litteraciteter och flerspråkighet Stockholms universitet 11 oktober 2018 Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet Ewa Bergh Nestlog Presentationens disposition Ett 3-årigt forskningsprojekt

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LGEN40 Engelska 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng English 4 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för språk

Läs mer

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Revideringsdatum DNR LIU 2012-00260 1(5) Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 Revideringsdatum 2018-05-22

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Linköping 11 oktober 2014 Klyftan mellan teori och praktik Omfattande forskning har bedrivits de senaste 20 åren

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPP11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Ämnesblock engelska 112,5 hp

Ämnesblock engelska 112,5 hp Ämneslärarexamen inriktning årskurs 7-9 Sida 1 av 5 Ämnesblock engelska 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 2011-08-09 Inriktningsblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik

Läs mer

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap DNR LIU 2012-00260 1(5) Engelska (31-55 hp) Programkurs 25 hp English (31-55 cr) 92EN31 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 2(5) Huvudområde Engelska

Läs mer

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LGEN30 Engelska 3 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng English 3 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp

Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: FL 2011/12 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2011-10-27 och gäller från höstterminen 2011 vid Karlstads

Läs mer

Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp

Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4-6, 15 hp Swedish Language I (BA), Reading and Writing Development, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle

ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna Fastställande ÄEND03, Engelska 3, 15 högskolepoäng English 3, 15 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Jämställdhet i språkundervisning

Jämställdhet i språkundervisning Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER ÄMNESGUIDE FÖR ÄMNESLÄRARPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT ARBETE I GYMNASIESKOLAN INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER 2 ÄMNESLÄRARUTBILDNING INNEHÅLL Språklärarutbildning vid Göteborgs universitet 3

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng = Gäller fr.o.m. vt 09 LSV210, Svenska för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish in Teacher Education for Lower and Upper Secondary School, Intermediate Course, 30 higher education

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LLEN00 Engelska för lärare i åk 1-3, 15 högskolepoäng English for teachers in years 1-3, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp 1 (5) US610F - Språkdidaktik I, 30 hp Kursen avser första terminens studier i ämnet språkdidaktik. I kursen behandlas grunderna för såväl språkbeskrivning, språkanvändning, språkinlärning och språkutveckling

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Kursplan SP1046. Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan SP1046. Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(9) Kursplan Spanska I med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Spanish I for Teacher Students 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Kursens övergripande mål är att de studerande

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur

Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur Kursplan Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur 1SV160 Svenska för undervisning i årskurs 4 6, 30 högskolepoäng Swedish for teaching in primary school,

Läs mer

ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD04, Svenska som andraspråk 4, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp 1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits

L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

L6EN10, Engelska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 1 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN10, Engelska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 1 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN10, Engelska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 1 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik

Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad

Läs mer

Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO

Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik

Läs mer

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar dels till att utveckla studentens språkliga förståelse och språkfärdighet, dels till att, utifrån allmändidaktiska teorier som behandlats tidigare i utbildningen, utveckla

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LGEN65 Engelska 6 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng English 6 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för språk

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se Cirkelledarutbildning Utvecklingsstöd Översikt över Språkforskningsinstitutets kompetensutvecklingsprogram. Insatser för att höja elevernas språk- och kunskapsutveckling i Stockholms skolor Kartläggning

Läs mer

Vad betyder vi för andra och varandra?

Vad betyder vi för andra och varandra? Vad betyder vi för andra och varandra? Ett exempel på samarbete mellan Centrumskolan och Linnéuniversitetet och dess vidare utveckling Maria Lindgren och Gudrun Svensson Interaktion för språk- och identitetsutveckling

Läs mer