Gränshandelns lokala effekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränshandelns lokala effekter"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kurs: Kulturgeografi C Termin: HT 2007 Handledare: Örjan Pettersson Gränshandelns lokala effekter En fallstudie av Charlottenberg och Töcksfors Sara Johansson

2 ABSTRACT The aim of this thesis is to describe how the cross-border shopping with Norway affects the Swedish border municipalities of Eda and Årjäng in Värmland. The thesis also examines the effects that the localization of two big malls in Charlottenberg in the municipality of Eda and in Töcksfors in the municipality of Årjäng, can have on the local economic development in the two municipalities. The main material for this study has been acquired through literature, newspaper articles and through two longer interviews with informants from the two municipalities of Eda and Årjäng. The study shows that the Norwegian shopping in Eda and Årjäng among other things have resulted in more local employment opportunities. The cross-border shopping has also attracted other investments to the two municipalities. 2

3 REFERAT Uppsatsens syfte är att beskriva hur gränshandeln med Norge påverkar de värmländska gränskommunerna Eda och Årjäng. Vidare undersöks även vilka effekter som lokaliseringen av två stora köpcenter i Charlottenberg i Eda kommun och i Töcksfors i Årjängs kommun får för den lokala ekonomiska utvecklingen i respektive kommuner. Det huvudsakliga materialet i denna uppsats har inhämtats genom litteratur, tidningsartiklar samt genom två längre informantintervjuer med representanter från Eda och Årjängs kommuner. Undersökningen visar att norrmännens handlande i Eda och Årjängs kommuner bland annat har medfört fler arbetstillfällen lokalt samt att den omfattande gränshandeln även lockat till andra investeringar i kommunerna. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Disposition METOD TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Grundläggande antaganden i lokaliseringsteorier Centralortsteori Användandet av centralortsteorin i Sverige Gränser Tidigare studier Gränshandel Vissa marknadsplatser växer mer Kanada-USA BAKGRUND Gränshandeln historiskt Områdesbeskrivning GRÄNSHANDELNS LOKALA EFFEKTER I SYDVÄSTRA VÄRMLAND Gränshandelns omfattning Omland för Charlottenberg och Töcksfors Det lokala handelsutbudet Lokala effekter sedan köpcentrens etablering DISKUSSION SAMMANFATTNING REFERENSER Bilaga 1: Karta över det aktuella området i Sverige och Norge. 4

5 1. INLEDNING Det är intressant att vara på plats i små värmländska orter belägna precis vid riksgränsen mot Norge och själv få uppleva den invasion av norrmän som korsar gränsen för att handla. Om man kör bil i riktning mot gränsen kan man nästan vara säker på att möta fler norskregistrerade bilar än den svenska motsvarigheten. Det är ett fascinerande att skåda alla dessa norrmän som åker till Sverige för att handla. På plats kan det faktiskt nästan uppfattas som en invasion och ibland kan det kännas som att norrmännen faktiskt är fler i antal än lokalbefolkningen. Och det är inte svårt att förstå att fenomenet måste betyda mycket för butiksinnehavarna i de relativt små orterna i gränstrakterna som får möjlighet att sälja mer än de annars skulle ha gjort. I Charlottenberg, Eda kommun och Töcksfors, Årjängs kommun, som båda ligger i Värmland precis på insidan av den svenska gränsen, är handeln med Norge omfattande, som på många andra orter i gränstrakterna. Men på dessa båda orter, vilka ligger strategiskt längs med riksväg 61 respektive E18, har det satsats mycket på denna handel med norrmännen. (Se utförlig karta över området i Bilaga 1). Den norske finansmannen Olav Thon har investerat och byggt köpcentra i både Töcksfors och Charlottenberg. Det är således norskägda köpcentra byggda på den svenska sidan gränsen, med svenska priser där utbudet inte bara består i dagligvaror och systembolag utan även kända kedjor för sällanköpsvaror, både norska och svenska, som Hennes & Mauritz, Dressman och Hemtex med flera. 5

6 1.1. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva hur gränshandeln med Norge påverkar två mindre orter och två gränskommuner i Värmland. Vilken betydelse har gränshandeln för små orter som Charlottenberg och Töcksfors? Vilka lokala effekter medför gränshandeln för Eda och Årjängs kommuner? Hur väljer kommunerna att ta tillvara på tillströmningen av köpglada norrmän (och svenskar) som besöker gränshandelsplatserna? Kan gränshandeln leda till att andra investeringar än köpcentra lockas till kommunerna? Hur ser de respektive kommunerna på framtiden, om gränshandeln skulle avta i omfång och norrmännen slutar komma över gränsen? 1.2. Disposition I kapitel 2 beskrivs den metod jag använt mig av i uppsatsen. I kapitel 3 ges en genomgång av de teoretiska utgångspunkterna och tidigare studier, sedan följer en beskrivande bakgrund av gränshandeln samt information kring kommunerna Eda och Årjäng i kapitel 4. Därefter presenteras resultatet av denna uppsats i kapitel 5. Uppsatsen avslutas sedan med en sammanfattande analys och diskussion. 6

7 2. METOD Denna uppsats baseras till stor del på litteraturstudier. Jag har dock även genomfört två längre informantintervjuer med representanter för Eda och Årjängs kommuner för att på så sätt få med det kommunala perspektivet i denna uppsats. Avsikten med intervjuerna har varit att genom att ställa frågor angående gränshandeln få uppgifter om hur gränshandeln uppfattas av respektive kommun och vad de anser att den betyder för den övergripande (kommunala) utvecklingen. De utvalda informanterna arbetar båda som näringslivsutvecklare i sina respektive kommuner. Deras yrke omfattar att utveckla det lokala näringslivet, hjälpa företag med att söka stöd samt att försöka skapa ett gynnsamt näringslivsklimat i kommunen och därmed locka investeringar och etableringar dit. Då uppsatsen handlar om gränshandeln och vad den innebär för gränskommuner, valde jag först ut två gränskommuner med en omfattande gränshandel. I både Eda och Årjäng har stora satsningar gjorts på gränshandel de senaste åren, vilket föranledde mig till att välja just dessa två kommuner. Att båda kommunerna ligger i samma län, gränsar till varandra samt har ungefär lika stor befolkning innebar dessutom att det kunde underlätta för att se likheter och skillnader dem emellan. Vad gäller informanterna sökte jag på respektive kommuns hemsida för att finna intervjupersoner till uppsatsen. Jag ansåg att personer med arbetsuppgifter knutna till näringslivet och näringslivsfrågor var bäst lämpade att svara på mina frågor. Därmed sökte jag på respektive kommuns näringslivsenheter och hittade de båda informanterna. Därefter ringde jag upp dem och berättade vem jag var samt vad uppsatsen skulle handla om och frågade 7

8 sedan om de var intresserade av att ställa upp på en intervju, varpå båda svarade ja och en tid för intervju bokades. Själva intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer då det var det bäst lämpade på grund av avståndet mellan mig själv och de båda informanterna. Vid själva intervjutillfället ringde jag upp respektive informant på deras arbetsplatser. Intervjun med informanten på Eda kommun ägde rum och intervjun med informanten på Årjängs kommun Intervjuerna spelades in på en diktafon, vilket båda informanterna var fullt medvetna om och hade godkänt innan intervjuerna påbörjades. Informanterna var också införstådda med att de inte skulle få vara anonyma i uppsatsen. Inför intervjuerna sammanställdes en intervjumanual, där jag skrev ned några frågor och punkter som jag ville ha svar på i intervjuerna. Enligt Holme och Solvang (1996) ska en sådan manual framförallt fungera som en slags handledning under intervjun där punkterna och frågorna inte behöver tas upp i ordningsföljd. Det är dock viktigt att de nedskrivna punkterna täcks in under intervjun. Beroende på vad informanten säger kan det under intervjun dyka upp nya frågor och funderingar, som kan förändra de punkter som finns i intervjumanualen och därför ska manualen vara relativt flexibel. Till de båda intervjuerna hade jag en och samma intervjumanual med likadana punkter och frågor, men där ordningsföljden på de nedskrivna punkterna och frågorna inte ställdes på samma sätt under intervjuernas gång. Informanternas yrkesroller kan tänkas påverka vad de säger när de svarar på frågor rörande både näringslivets utveckling samt vilka effekter denna utveckling får kommunen som helhet. Då informanternas arbetsuppgifter till viss del handlar om att skapa just ett gynnsamt klimat för näringsliv och företagssamhet bör det reflekteras över om de positiva effekterna av 8

9 gränshandel, nya investeringar och etableringar betonas starkare än det möjliga negativa följderna av denna utveckling. Detta har jag tagit fasta på dels under intervjuernas gång och dels när jag genomförde transkriberingarna för att på bästa sätt tolka svaren som informanterna lämnat. Det skriftliga material som använts i uppsatsen är framförallt litteratur med anknytning till det studerade uppsatsämnet kring gränshandel. Förutom böcker har även olika forskningsrapporter, arbetsrapporter samt tidningsartiklar använts. De olika rapporterna vilar alla på en vetenskaplig grund och är utgivna av statliga institut, myndigheter samt universitet och kan därmed anses ha reliabilitet. Genom kontakten med informanterna på de båda kommunerna har jag dessutom fått tillgång till annan information, i form av statistik och utredningar beställda av kommunen. Information kring bland annat gränsövergångar har inhämtats genom telefonkontakter med de båda klareringsexpeditionerna i Eda och Årjängs kommuner. Från ledningen för Thon-gruppens båda köpcenter i Charlottenberg och Töcksfors har jag dessutom via telefon fått omsättningssiffror, besöksstatistik samt information angående var i Norge de besökande norrmännen kommer ifrån. 9

10 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER De teoretiska utgångspunkter som har använts till arbetet med denna uppsats är dels centralortsteorin, som är en klassisk (kultur) geografisk lokaliseringsteori, för att ge en bakgrund till varför lokalisering sker på specifika platser. Sedan har även en teori kring gränser och gränsbeteenden använts för att beskriva gränshandel och knyta den till centralortsteorin Grundläggande antaganden i lokaliseringsteorier Lokaliseringsteorier förklarar ekonomiska aktiviteters rumsliga organisering. Dicken & Lloyd (1990) beskriver en förenklad modell för att förklara hur och var lokalisering av ekonomisk verksamhet i form av handel sker. För att förklara detta gör de två grundläggande och förenklade antaganden, dels vad gäller landytan men även för befolkningen. Landytan förutsätts vara en plan slätt, jämn och enhetlig, utan vare sig exempelvis berg eller floder. Vidare finns där heller inga gränser vilket gör rörligheten obegränsad i alla riktningar. Det finns bara ett transportsätt vilket innebär att kostnaden för transporter endast beror på avståndet, oavsett om det gäller resor eller frakt av varor. Det grundläggande antagandet kring befolkningen är att den är jämnt utspridd över hela den föreställda slätten samt att befolkningstätheten är densamma överallt utan koncentrationer av människor på vissa platser. De ekonomiska tillgångarna är lika för varje människa och de spenderar alla sina pengar på samma sätt. Vidare besitter de en utomordentlig vetskap om tänkbara alternativ, vilket innebär att de handlar och tänker fullkomligt rationellt i alla avseenden. 10

11 Denna rationalitet innebär att varje varuproducent vill maximera sin vinst medan konsumenterna vill handla så billigt som möjligt, vilket innebär att denna föreställda slätt är en fulländad och konkurrenskraftig marknad (Dicken & Lloyd, 1990) Centralortsteori En centralort är en plats där varor och tjänster erbjuds och finns tillgängliga för konsumenter (Knox & Marston, 2001). Den tyske geografen Walter Christaller utformade på 1930-talet en teori kring ett system av hierarkiskt rangordnade centralorter lokaliserade över en specifik geografisk yta (Wheeler et al., 1998). Centralortsteorin ämnar till att förklara centralorters storlek, antal och rumsliga fördelning utifrån handels- och tjänstenäringarna samt människors handelsbeteende (Knox & Marston, 2001). Inom en region finns ett antal centralorter som varierar i storlek, det kan finnas många relativt små orter men bara ett fåtal större städer. Utbudet av varor och tjänster varierar mellan centralorterna där de större orterna och städerna har ett bredare sortiment av varor och servicetjänster att erbjuda konsumenterna än de mindre orterna (Wheeler et al., 1998). De varierande funktionerna i centralorterna avgör därmed deras plats i hierarkin (Knox & Marston, 2001). Varor och tjänster rangordnas inom centralortsteorin från high-order goods till low-order goods. Till kategorin high-order goods räknas sällanköpsvaror som exempelvis möbler eller bilar och andra dyrare varor som inte inhandlas så ofta. Till low-order goods hör varor som köps ofta och dessutom är relativt billiga som dagligvaror som mjölk och bröd till exempel. High-order varor kräver ett stort kundunderlag eftersom varorna inhandlas relativt sällan och detta innebär 11

12 att verksamheter med sådan inriktning oftast lokaliseras i större städer eller orter. Varor av low-order är dock inte lika beroende av ett stort kundunderlag och finns därför tillgängliga även på små orter (Wheeler et al., 1998). Lokaliseringen av centralorter har mycket att göra med en varas räckvidd och tröskelvärde. En varas räckvidd är det längsta avstånd en kund är villig att resa för att handla. Detta har att göra med vilken slags vara kunden ska inhandla, en sällanköpsvara har en längre räckvidd än en vara av low-order, som dagligvaror. Handels- och servicenäringarna av high-order lockar till sig kunder från ett större område runt omkring själva centralorten, samtidigt som den större centralorten drar till sig verksamheter för sådana sällanköpsvaror. Tröskelvärdet är det minsta kundunderlag som en verksamhet behöver för att gå runt (Dicken & Lloyd, 1990). Då verksamheter som erbjuder varor och tjänster av high-order kräver ett större kundunderlag och en starkare lokal köpkraft för att vara lönsamma lokaliseras därför dessa ofta till större centralorter (Wheeler et al., 1998). High-order varor har en längre räckvidd och ett högt tröskelvärde, medan varor av low-order har en kortare räckvidd och ett lägre tröskelvärde. Människor är inte beredda att resa särskilt långt för att köpa exempelvis mjölk och verksamheter som säljer dagligvaror behöver inte ha ett lika stort kundunderlag för att vara lönsamma (Dicken & Lloyd, 1990). På grund av att sällanköpsvaror behöver ett större kundunderlag och att större centralorter lockar konsumenter till handel- och tjänstenäringarna från ett vidare område är det inom en region inte nödvändigt med många stora centralorter. Antalet mindre centralorter beror dock på hur lång räckvidd och högt tröskelvärde de olika orterna har. Det system av centralorter som Christaller 12

13 utformade visade på en tydlig hierarki mellan orter och städer av olika storlek. Marknadsområdena runt om varje ort i hierarkin var hexagonala i sin form och i olika storlek beroende på ortens storlek, dess räckvidd och tröskelvärde (Knox & Marston, 2001) Användandet av centralortsteorin i Sverige Under talet genomfördes den senaste kommunreformen i Sverige vilket fått betydelse för svenska orters och städers utformning. Arbetet med de nya gränsdragningarna var inspirerade av centralortsteorin och fokus låg därför på naturliga huvudorter. Befolkningen skulle i så hög utsträckning som möjligt hamna i en kommun där huvudorten dessutom var ett naturligt handels- och servicecentra. Tidigare hade många av de svenska kommunerna saknat en tydlig centralort och kommunerna hade varit indelade i stads- respektive landskommuner. Med reformen var det en kombination av stad och omland som blev normen. Det visade sig dock att centralortsteorin var relativt svår att applicera på svenska förhållanden, då teorin bygger på antagandet om en jämnt utspridd befolkning vilket inte riktigt stämde in på de svenska centralorterna (Lundén, 2002) Gränser Längs statsgränserna i Europa finns på många håll verksamheter som erbjuder konsumenter gränsöverskridande handel. Dessa lokaliserar sig precis på insidan gränsen och många gånger utmed en huvudväg. För att göra reklam används ofta grannlandets språk och dessutom fungerar grannlandets valuta att betala med. Ofta är det alkohol, jordbruksprodukter och elektronik som är de mest åtråvärda 13

14 varorna, men vid gränserna säljs ofta även andra varor som exempelvis snabbmat och dricka. Prisförhållanden över gränser kan dock förändras över tid och handelstrafiken över gränsen kan gå i två olika riktningar beroende på var de billigare varorna finns (Lundén, 2002). En gräns definieras i Nationalencyklopedin som en skiljelinje mellan till exempel fastigheter, kommuner, län och stater (Internet, Nationalencyklopedin, ). Territorier runt om i världen skiljs åt av gränser som definierar en stat från en annan och tillsammans täcker dessa de flesta delarna av vår jord, framförallt på land men också i vatten. Innanför varje territorialstats gränser gäller suveränitet och denna sträcker sig över hela den geografiska yta som staten förfogar över (Taylor & Flint, 2000). Under 1800-talet fick nationalismen sitt genombrott i Europa och detta sammanföll mer eller mindre med den industriella revolutionen, vilket innebar att det fanns stora ekonomiska fördelar med att avgränsa territorier och göra dem till suveräna nationalstater. Politik, makt, lagstiftning och regelverk kom att bindas alltmer till geografiskt avgränsade områden och skatter, tullar och handelshinder inrättades. Dessutom grundades riksbanker som reglerade nationella valutor och räntor och invånarna innanför de geografiska gränserna blev medborgare och fick rösträtt och hade försvarsplikt gentemot det egna landet (Törnqvist, 1998 i Gren & Hallin). Thomas Lundén skriver i sin bok Över gränsen (2002) om gränser och gränsbeteende och menar att det finns en hierarki bland gränser och urskiljer överstatliga gränser, statsgränser och inomstatliga gränser. De gränser inom ett land som är viktigast och mest märkbara är de officiella gränsdragningar som skiljer mellan en stats olika politiska och administrativa delområden. De 14

15 inomstatliga administrativa gränserna i Sverige är församlings-, kommun- och länsgränser. Dessa enheter lyder dock under staten, vilket innebär att statsgränsen har överordnad betydelse. Detta kan skapa problem om exempelvis två kommuner på var sin sida om en statsgräns vill samarbeta sinsemellan, då de båda lyder under var sin stat. Statsgränsen är den viktigaste politiska gränsen enligt Lundén eftersom staten har ensamrätt på maktutövning. Staten är tydligt definierad och därmed också den territoriella enhet som erkänns av andra organisationer. Den Europeiska unionen är en sammanslutning av stater och även en överstatlig organisation. Medlemsländerna i unionen skiljs åt från de stater som står utanför samarbetet genom en överstatlig gräns (Lundén, 2002). Politiska organisationer ryms inom särskilda gränser i det moderna samhället. Marknaden, beskrivs som det fria utbytet av varor och tjänster och skulle därmed i grunden fungera utan faktiska gränser. Men i väl fungerande marknadsekonomier kontrolleras marknaden politiskt för att se till att allt sker korrekt, vilket betyder att marknaden ändå har gränser. Genom ett samspel mellan politik och marknad upprättas således spelregler för marknaden. De statliga politiska systemen försöker stärka och påverka den egna ekonomin genom att till exempel införa regleringar. Detta kan till exempel röra sig om subventioner av vissa varor såsom mat men kan också handla om en beskattning av andra varor, till exempel alkohol som då ska fungera avskräckande. Sådana regleringar kan skapa gränser för marknaden som kan sammanfalla med statsgränser (Lundén, 2002). Skillnader i priser på varor mellan stater kan skapa trappsteg vid gränsen menar Thomas Lundén (2002). Sådana trappsteg vid en öppen gräns leder till att producenter lockas till högprislandet medan konsumenter istället dras till lågprislandet. Trafiken ökar därmed i båda riktningarna över gränsen. 15

16 Befolkningen i landet med höga priser väljer att söka sig över gränsen för att handla och företagare i lågkostnadslandet etablerar sig precis vid gränsen. För att inte förlora alltför mycket på denna handel inför högkostnadslandet förbud av införsel eller tullar som innebär att gränskontroller måste upprättas Den ekonomiska människan uppför sig rationellt i fråga om prisreglerade varor menar Thomas Lundén (2002). Det vill säga att människor jämför priser på varor av samma sort mellan olika platser och om denna vara är billigare på andra sidan en gräns så blir avståndet den avgörande faktorn. Reskostnaden spelar därmed en stor roll, men denna minskas om stora mängder varor köps vid varje handlingstillfälle. Prisreglerade varor omges många gånger också av införselregler vilket innebär att bara en viss mängd av en och samma vara får föras över gränsen av en och samma person. Vid handelsresor över gränsen kan därför flera personer tas med som medresenärer för att vid gränspassagen öka antalet tillåtna varor Tidigare studier Gränshandel I Shopping tourism, retailing and leisure redogör Dallen J. Timothy (2005) för olika former av shoppingturism, däribland gränshandel. Vad som lockar med gränshandel menar Timothy är varor, destination och pris, ju billigare det är på en plats desto mer lockar den destinationen. De flesta gränshandelsshoppare är dagliga besökare och själva shoppingen är av turistisk karaktär. Skillnader i priser, valutakurser och skatter medför att den riktning som människor reser över gränsen för att handla kan variera i olika tidsperioder. Även öppettider har en inverkan på handel över gränser menar Timothy. Till exempel om det ena 16

17 landets affärer har stängt på söndagar eller om högtidsdagar infaller olika så kan detta generera shopping över gränser Vissa marknadsplatser växer mer I en forskningsrapport från Handelns Utredningsinstitut har Mikael Cronholm och Fredrik Bergström (2003) undersökt varför konsumenter väljer att åka till en marknadsplats. Enligt undersökningen, så ökar detaljhandeln i Sveriges storstäder medan handeln minskar i mindre kommuner, dels med anledningen av att befolkningen minskar men också på grund av att konkurrensen från större städer har ökat. Utredningen visar dessutom att vissa regioner och marknadsplatser växer snabbare än andra vad gäller handel och försäljning, vilket till stor del beror på hur befolkningen och inkomster utvecklas i en region. Vidare anser författarna bakom rapporten att även enskilda etableringar av särskilda detaljhandelsföretag, som exempelvis Gekås i Ullared, externa köpcentra, andelen dag- och nattbefolkning samt gränshandel med till exempel Norge påverkar en kommuns försäljning. Även tillgängligheten till en marknadsplats och kundernas mobilitet är avgörande för hur försäljningen utvecklas. Vidare menar Cronholm och Bergström (2003) att vissa regioner har en större tillströmning av kunder och även ett större upptagningsområde än andra och det är i de större städerna som den mesta handeln med sällanköpsvaror sker. Mindre kommuner, däribland industri-, landsbygds- och glesbygdskommuner har en sällanköpshandel som ligger under det svenska genomsnittet. Många konsumenter väljer att resa från den egna kommunen och även regionen för att handla i större städer istället. Detta stämmer dock inte för dagligvaruhandeln 17

18 som till skillnad från sällanköpshandeln är relativt beroende av närhet till kunderna. Dagligvaruhandeln påverkas i likhet med sällanköpshandeln dock av befolkning och inkomster, men för denna verksamhet har även gränshandel betydelse för försäljningsutveckling Kanada-USA Di Matteo och Di Matteo (1996) vid Lakehead University i Kanada har studerat gränshandeln mellan USA och Kanada. Mellan 1987 och 1991 var handeln över gränsen mellan de båda länderna mycket omfattande och dagsresor med bil från Kanada till USA uppgick under 1991 till 59,1 miljoner resor. I Kanada har sådana dagsresor med bil över gränsen blivit en indikator för att mäta gränshandel. Kanadensare reste över gränsen till USA för att handla bland annat kläder, matvaror, bensin, cigaretter och alkohol till ett lägre pris än i hemlandet. Under perioden var den kanadensiska dollarn ovanligt stark i en jämförelse med den amerikanska motsvarigheten, vilket var en del av förklaringen till de många handelsresorna över gränsen. Gränshandeln mellan Kanada och USA tas även upp som exempel i Shopping tourism, retailing and leisure där Timothy (2005) beskriver hur verksamheter på den amerikanska sidan blomstrade under perioden då den kanadensiska dollarn var stark. I Kanada anordnades bussresor till USA för att tillgodose behovet av shopping över gränsen. År 1992 försvagades den kanadensiska dollarn och shoppingresorna över gränsen minskade betydligt samtidigt som många amerikanska lågpriskedjor etablerades i Kanada. I slutet av 1990-talet vände riktningen på gränshandeln och amerikanerna korsade gränsen för att handla i Kanada istället, till följd av att den starkare amerikanska dollarn. Den tidigare så 18

19 lönsamma detaljhandeln på den amerikanska sidan har fått slå igen på många håll och istället är det den kanadensiska detaljhandeln som gynnas. 19

20 4. BAKGRUND I följande kapitel ges en bakgrund till gränshandeln mellan Sverige och Norge i ett historiskt perspektiv, för att visa på hur handelsströmmarna har gått i olika riktningar över gränsen i olika tidsperioder. Dessutom ges en kortare områdesbeskrivning av Eda och Årjängs kommuner Gränshandeln historiskt Den svensk-norska gränshandeln har historiska rötter. Det finns bevis för att norrmän i gränstrakterna sålde bland annat fisk, tobak och kläder till svenskarna under 1600-talet. Svenskarna ska vid samma tid ha sålt slaktdjur, trävirke, järnoch smidesvaror till norrmännen. Gränsbefolkningen vid riksgränsen hade under unionstiden dessutom rätt att frakta varor som egentligen var belagda med tull över gränsen tullfritt, så länge det var för privat bruk. Den så kallade Mellanrikslagen som gjorde detta möjligt avskaffades dock 1897 och dessa rättigheter begränsades därmed (Gustafsson, 1995). Unionstiden innebar även att integrationen med Norge tilltog i bygderna i gränsområdena genom att vägnätet blev bättre över riksgränsen samt att järnvägen byggdes. Bland annat medförde detta att Karlstad och Oslo (Kristiania) knöts samman genom en mellanriksbana år 1871 (Lundén, 2002). Under första världskriget var levnadsförhållandena olika i länderna trots att både Sverige och Norge var neutrala i kriget. Då smugglades kaffe från Norge över gränsen, medan kött, tyger och koppar bland annat både såldes och smugglades i motsatt riktning efter krigsslutet. När Norge ockuperades av tyska styrkor den 9 april 1940 under andra världskriget stängdes den svensk-norska gränsen i stort 20

21 sett helt och förblev sådan fram till krigsslutet. Tyskarna skärpte bevakningen och kontrollerna både vid gränsen och av gränsbor. Trots detta präglades dock denna period av en ganska omfattande illegal trafik över gränsen i form av smuggling av både information, varor och människor (Lundén, 2002). Efter krigsslutet 1945 reste många norrmän över gränsen för att handla eftersom det i Sverige fanns en betydligt bättre tillgång på varor (Gustafsson, 1995). Skillnaden i levnadsstandard mellan länderna vid denna tid innebar dessutom att smuggling av svenska varor till Norge fortsatte även efter krigsslutet En anledning till detta var att alla varor var tullbelagda och norrmännen endast fick ha med sig 50 norska kronor över gränsen som sedan skulle redogöras för vid återfärden. Vid samma tid gavs dessutom kredit till många norska kunder i de svenska gränshandelsbutikerna och även brännvin och kaffe kunde inofficiellt användas för betalning. På 1950-talet började dock prisförhållandena ändras och vissa varor blev billigare i Norge. Riktningen på handelsströmmarna vände då mot den norska sidan istället och under 1970-talet såldes framförallt margarin, smör, mjöl och socker, som importerats från Sverige, till de svenska kunderna (Lundén, 2002). Sverige var efter andra världskriget och fram till 1970-talet ett land med högre välstånd och svenskarna hade det bättre ställt ekonomiskt än norrmännen till följd att Sverige förskonats från kriget. Under och 70-talen var varor billigare i Norge vilket medförde att svenskarna reste över gränsen för att handla. De senaste decennierna har situationen ändrats radikalt och idag är det norrmännen som har mer pengar att röra sig med. I dagsläget är den norska kronan starkare än den svenska motsvarigheten samtidigt som priser och skatter på varor är högre i Norge, vilket sammantaget har inneburit att norrmännen reser över gränsen till Sverige för att handla billigare varor. De gränsbutiker på den 21

22 norska sidan som under 1970-talet försörjde sig på tillresande svenskar har i många fall slagit igen helt. Det är istället i de svenska gränsbygderna och i orter längs riksgränsen, som exempelvis Strömstad, Charlottenberg, Töcksfors och Storlien som den svensk-norska gränshandeln blomstrar numer (Lundén, 2002) Områdesbeskrivning Eda kommun ligger i västra Värmland och har en landareal på 825 km 2 (Se karta i figur 1). Kommunen gränsar till Arvika kommun och Årjängs kommun inom länet samt mot Norge i väst (Regionfakta, ). Invånarantalet i kommunen är 8670 och den genomsnittliga befolkningstätheten är 11 personer per km 2 (Statistiska centralbyråns kommunfakta 2006, ). Det finns två större orter i kommunen, där Charlottenberg, beläget precis vid gränsen, är störst och även huvudort i kommunen. Charlottenberg hade ett invånarantal på 2048 personer år 2005 och i Åmotfors som är näst störst bodde år personer. (SCB; tätorter; arealer och befolkning, ). Från Charlottenberg är det 110 kilometer till den norska huvudstaden Oslo och till Karlstad, huvudort i Värmlands län, är det 108 kilometer. Arvika är dock den stad som ligger närmast Charlottenberg, dit det är 38 kilometer (Microsoft Autoroute 2007). Årjängs kommun gränsar i norr mot Eda kommun och övriga gränskommuner är Arvika och Säffle inom Värmlands län, Bengtsfors kommun i Västra Götaland i söder samt i väst mot Norge (se karta i figur 1) (Regionfakta, ). Huvudorten i kommunen är Årjäng som hade ett invånarantal på 3172 år 2005 och den näst största orten heter Töcksfors och där bodde 1062 personer 2005 (SCB; tätorter; arealer och befolkning, ). Avståndet mellan 22

23 Töcksfors och Årjäng är 23 kilometer (Microsoft Autoroute 2007). Den totala folkmängden i kommunen är 9821 och till ytan är Årjängs kommun 1420 km 2 vilket ger 6,90 invånare per km 2 (SCB; kommunfakta 2006, ). Från Töcksfors är det knappt 99 kilometer till Oslo och 119 kilometer till Karlstad. Till Arvika, som också är den närmaste staden, från Töcksfors är det 59 kilometer (Microsoft Autoroute 2007). Figur 1. Karta över Värmlands län. Skala: 1 cm på kartan motsvarar 18 km. Källa: Värmland.se,

24 5. GRÄNSHANDELNS LOKALA EFFEKTER I SYDVÄSTRA VÄRMLAND 5.1. Gränshandelns omfattning Sedan sent 1990-tal och under 2000-talet har norrmännens handlande i Sverige ökat i omfattning. Höga skatter på alkohol och tobak samt höga priser på bland annat kött har lockat dem över gränsen in i Sverige där de kan handla billigare (Jordbruksverket, 2006). Enligt det norska Handels- og Servicenæringens Hovedorganisasjon (HSH) handlade norrmännen för nio miljarder norska kronor i Sverige år 2006 och hittills för 2007 har gränshandeln i Sverige uppnått till 9,3 miljarder NOK 1 (HSH, Internet ). I dessa beräkningar ingår dock även fastighetsaffärer och tjänstenäringar. Enligt Handelns utredningsinstitut (HUI) beräknades den totala gränshandeln uppgå till fem miljarder svenska kronor totalt år 2006 och i stort sett hela den summan tillskrivs norrmännens handlande i Sverige (E24 Näringsliv , Internet ). Av gränshandeln består cirka 70 procent av dagligvaror och ungefär 42 procent av gränshandeln sker i Strömstadsområdet (HSH, Internet ). I svenska kommuner som angränsar till Norge består en stor del av handelsomsättningen av gränshandel och det lokala kundunderlaget förstärks med norska konsumenter. Både Eda och Årjängs kommuner har ett jämförelsevis stort inflöde av norska kunder till handelsplatser i kommunen. I Töcksfors i Årjängs kommun öppnade i oktober 2005 den norska Olav Thongruppen ett köpcenter på m 2 där både matvaruaffärer och andra detaljhandelsföretag ryms tillsammans med flera restauranger (Töcksfors 1 Valutakursen för en norsk krona var 1,1795, Källa: 24

25 Shoppingcenter, Internet, ). Året därpå i oktober 2006 öppnades Charlottenbergs Shoppingcenter i samma storlek som det i Töcksfors, också det under ledning av Olav Thon-gruppen (Charlottenberg Shoppingcenter, Internet, ). Av besökarna i de båda köpcentren är majoriteten norrmän. Enligt Helene Rødseth, centerchef i Charlottenberg och centerkoordinator i Töcksfors, är cirka 80 procent av besökarna norrmän och 20 procent svenskar i Charlottenbergs Shoppingcenter, medan siffrorna för Töcksfors Shoppingcenter är 70 procent respektive 30 procent. Det skiljer lite drygt sex mil mellan Töcksfors och Charlottenberg, men de båda köpcentrumen har trots det lite annorlunda upptagningsområde av norska kunder. Norrmännen som besöker köpcentret i Charlottenberg kommer framförallt från fylkena Oppland, Akershus och Hedmark och i Töcksfors kommer norrmännen främst från Oslo, Akershus och Østfold menar Helene Rødseth ( ). De båda köpcentrumen i Charlottenberg och Töcksfors ligger utmed riksväg 61 (riksveg 2 i Norge) respektive E18 som går mellan Oslo och Stockholm. Detta relativt strategiska läge gör att norrmännen har lätt att ta sig till dessa handelsplatser. Detta är något som de båda informanterna för kommunerna Eda och Årjäng poängterar. Enligt informanten på Eda kommun så har många förbättringar gjorts på riksveg 2 på den norska sidan vilket har gjort vägen bättre mellan Oslo och Kongsvinger och därmed ökat tillgängligheten till köpcentret i Charlottenberg för norrmännen (Intervju med Margareta Bergman, Eda kommun, ). (För en fördjupad översiktskarta över de aktuella svenska och norska områdena se Bilaga 1). 25

26 Omland för Charlottenberg och Töcksfors Charlottenberg med sina dryga 2000 invånare ligger 112 kilometer från Oslo och har ungefär lika långt till Värmlands största stad Karlstad. Köpcentrets läge i Charlottenberg ansåg därför informanten på Eda kommun vara väldigt gynnsamt för handeln i kommunen (Intervju med Margareta Bergman, Eda kommun). Charlottenbergs Shoppingcentrums omland sträcker sig över en relativt stor yta på den norska sidan, där betydligt större norska centralorter och marknadsplatser finns (se tabell 1), däribland Kongsvinger och Hamar i Hedmark fylke, Lillehammer i Oppland fylke samt Oslo och området runt Oslo i Akershus fylke (Norska statistiska sentralbyrån SSB, Internet och HUI, Handelsutredning Charlottenberg och Eda Glasbruk, 2006). De centralorter som finns i tabell 1 är enbart ett urval och de i ovan beskrivna norska fylkena bor det sammanlagt cirka 1,4 miljoner människor, som också ingår i Charlottenbergs Shoppingcenters potentiella kundomland (SSB, Internet ). Värt att kommenteras är även att norrmännen reser så pass långt som från Lillehammer för att handla i Charlottenberg, trots att det ligger nästan 20 mil bort. Tabell 1. Ett urval av norska och svenska orter i Charlottenbergs omland; invånarantal samt avstånd i kilometer från Charlottenberg. Ort Invånare Avstånd i km Oslo-området (No) Hamar (No) Lillehammer (No) Kongsvinger (No) Karlstad (Sve) Arvika (Sve) Sunne (Sve) Torsby (Sve) Källa: SCB, norska SSB samt Microsoft Autoroute

27 På den svenska sidan innefattar detaljhandelns upptagningsområde Eda kommun, de västra delarna av Arvika kommun samt Årjängs kommuns norra delar. Även Sunne kommun och Torsby kommun ligger till viss del i Charlottenbergs Shoppingcenters omland. Torsby är visserligen också en gränskommun, men omfattningen på gränshandeln är inte lika stor där som i Eda kommun. Charlottenberg begränsas dock av närheten till Arvika stad, Årjäng och köpcentret i Töcksfors (Se karta i Bilaga 1) (HUI, Handelsutredning Charlottenberg och Eda Glasbruk, 2006). Informanten på Eda kommun menade att även den relativa närheten till både Arvika och Karlstad inverkar en del på det svenska upptagningsområdet. Det gäller i synnerhet sedan Bergvik köpcenter precis utanför Karlstad har byggts ut och Ikea öppnade där i augusti 2007 (Intervju med Margareta Bergman, Eda kommun). Upptagningsområdet för Töcksfors köpcentrum och även handeln i huvudorten Årjäng ser lite annorlunda ut jämfört med det för Eda kommun (se tabell 2). Till Årjängs kommun kommer konsumenter, i likhet med Eda, från Oslo och Akershus men även från Østfold fylke. I Østfold finns flera städer och orter som är betydligt större än Töcksfors och Årjäng, bland annat Moss, Fredrikstad, Sarpsborg och Halden (Se Bilaga 1 för karta över det beskrivna norska området) (Østfold fylkeskommune, Internet ). Tabell 2 visar ett urval av norska centralorter i Töcksfors Shoppingcenters omland, men i de norska fylkena där dessa orter ligger bor det sammanlagt cirka 1,3 miljoner människor som är potentiella norska kunder för köpcentret (SSB, Internet ). Vad gäller Årjängs kommun så delar de till stor del upptagningsområde med Strömstad/Svinesund, vilket medför en konkurrens om de norska kunderna. Från Oslo till Strömstad är det dock 15 mil, medan det är knappt 10 mil från Oslo till Töcksfors (Grenseguiden hemsida, Internet, ). 27

28 Tabell 2. Ett urval av norska och svenska orter i Töcksfors omland; invånarantal samt avstånd i kilometer från Töcksfors. Ort Invånare Avstånd i km Oslo-området (No) Fredrikstad (No) Sarpsborg (No) Moss (No) Halden (No) Karlstad (Sve) Arvika (Sve) Årjäng (Sve) Källa: SCB, norska SSB samt Microsoft Autoroute Redan innan öppnandet av köpcentrumen i Töcksfors och Charlottenberg hade de båda kommunerna Eda och Årjäng dock en relativt omfattande handel. Enligt informanten på Årjängs kommun hade Töcksfors med sina dryga 1000 invånare en handelsomsättning motsvarande en ort med ungefär invånare (Intervju med Pär Näslund, Årjängs kommun ). Mellan 2005 och 2006 ökade detaljhandelsomsättningen i Årjängs kommun med 43,5 procent sedan köpcentret i Töcksfors öppnats, medan ökningen var 62,4 procent för Eda kommun under samma period, vilket var innan köpcentret hade öppnats i Charlottenberg. (Arvika Nyheter, 2007) Det lokala handelsutbudet I Charlottenbergs Shoppingcenter finns 49 butiker och serveringar, i Töcksfors är antalet butiker och serveringar 42. Många av butikerna och serveringarna är detsamma i de båda köpcentrumen, men det finns ändå vissa skillnader i utbud mellan dem. I Charlottenberg finns McDonalds medan köpcentret i Töcksfors har Burger King. Vad gäller de kända butikskedjorna finns exempelvis Carlings, Dressman, Vero Moda, Bik Bok, Skopunkten, Hemtex och Kid Interiör i både 28

29 Charlottenberg och Töcksfors. I Charlottenberg finns dock Hennes & Mauritz, vilket inte finns i Töcksfors Shoppingcenter, där Indiska finns istället. En guldsmedsaffär återfinns i bägge köpcentrumen, Björklunds Gull & Ur, men i Charlottenberg finns även Guldfynd (Charlottenbergs Shoppingcenters Hemsida, Internet, och Töcksfors Shoppingcenters Hemsida, Internet, ). En väsentlig skillnad mellan de båda köpcentrumen är att Systembolaget finns i Charlottenbergs Shoppingcenter, men inte i köpcentret i Töcksfors. Systembolaget återfinns i Årjängs kommun istället i huvudorten Årjäng. Att Systembolaget är ett stort dragplåster för att locka norska kunder betonar båda informanterna för respektive kommun. Enligt Margareta Bergman på Eda kommun var Systembolaget tidigare lokaliserat på Storgatan i centrala Charlottenberg den magnet som lockade folk dit. När Systembolaget sedan flyttade till Charlottenbergs Shoppingcenter, så försvann många kunder från Storgatan, med följd att även andra butiker lades ned. Även Pär Näslund på Årjängs kommun påpekade Systembolagets stora dragningskraft och vikten av att det fortfarande finns kvar i huvudorten Årjäng istället för i Töcksfors Shoppingcenter. Det innebär att norrmännen som ska handla alkohol också måste åka till Årjäng. Systembolaget kan dessutom delvis vara förklaringen till att omsättningen i respektive köpcenter skiljer sig åt. Enligt Helene Rødseth ( ) beräknades försäljningen i Charlottenbergs Shoppingcenter uppgå till cirka 950 miljoner kronor i år, medan siffrorna för Töcksfors beräknades till cirka 550 miljoner kronor. För Charlottenberg står Systembolaget för en relativt stor andel av försäljningssiffrorna. En annan förklaring till skillnaden i omsättning menade hon var att de båda köpcentrumen inte har riktigt likadana varor. I 29

30 Charlottenbergs Shoppingcenter finns till exempel Ö & B Överskottsbolaget AB och en godisaffär, Gottebiten, som inte finns i Töcksfors Shoppingcenter (Charlottenbergs Shoppingcenters hemsida, Internet, ). Vad gäller livsmedelsbutiker har Töcksfors Shoppingcenter Maxi Mat och EuroCash, medan köpcentret i Charlottenberg endast har Maxi Mat (Charlottenbergs Shoppingcenters Hemsida, Internet, och Töcksfors Shoppingcenters Hemsida, Internet, ). I Charlottenberg finns dock flera livsmedelsbutiker som inte ligger i köpcentret. Ytterligare ett köpcentrum på 7000 m 2, Eda Shoppingcenter, ligger cirka 600 meter från gränsövergången och inrymmer livsmedelskedjan EuroCash samt en godisaffär och en leksaksaffär. Dessutom finns ytterligare fyra livsmedelsbutiker i Charlottenberg; Eda Supermarket, SweNor, Konsum och Balkanboden, som bland annat säljer matvaror från Asien och Balkan (Edaportalen Shopping, Internet, ). Antalet besökare på respektive köpcenter skiljer sig också åt. Töcksfors Shoppingcenter hade under 2007, till och med november, haft besökare, medan antalet besökare för Charlottenbergs Shoppingcenter under samma period var 2,5 miljoner besökare (Helene Rødseth, ). Denna skillnad kan också delvis förklaras av att Systembolaget finns i Charlottenberg, men inte i Töcksfors. Lokaliseringen av Systembolaget i Årjängs kommun innebär att Årjäng ändå drar till sig handlande norrmän, trots etableringen av köpcentret i Töcksfors. Handeln i Årjäng har, enligt Pär Näslund på Årjängs kommun, inte påverkats så negativt sedan köpcentret i Töcksfors öppnade. Köpcentret har snarare bidragit till att handeln har utvecklats ytterligare, inte bara i Töcksfors utan även i Årjäng. Informanten påpekade dock att många i kommunen var bekymrade innan köpcentret öppnade för att det skulle slå ut all befintlig handel, men att det snarare blev tvärtom. 30

31 5.2. Lokala effekter sedan köpcentrens etablering Etableringen av köpcentret i Töcksfors har lockat även andra investerare att satsa på projekt i Årjängs kommun. Det kan enligt Pär Näslund delvis bero på den publicitet som kommunen fått samt att det är intressant för företag att etablera sig på en plats som har en positiv utveckling. I Töcksfors planerar norska Conceptor att investera i ett m 2 stort handelsområde för cirka 300 miljoner kronor. Conceptor står bakom ytterligare ett mångmiljonprojekt, där de fått bygglov för ungefär 100 nya bostäder i Töcksfors. Även i Årjäng görs det satsningar genom bland annat ett nytt hotell med cirka 60 rum, konferensanläggning och bowlinghall. Vidare byggs för närvarande nya butiker och bostäder på det nuvarande torget i Årjäng (Nya Wermlands-Tidningen, Internet ). Informanten på Eda kommun betonade även hon att köpcentret i Charlottenberg har inneburit att andra investeringar lockats att etablera sig i kommunen och framförallt då i just Charlottenberg (Intervju med Margareta Bergman, Eda kommun). Bland annat bygger Thon-gruppen också ett hotell med konferensanläggning med 200 rum i direkt anslutning till köpcentret för cirka 100 miljoner kronor. Vidare vill den före detta SAS-chefen Jan Carlzon och affärsmannen Mikael Solberg satsa 500 miljoner kronor på att bygga ut Eda golfbana i Noresund, norr om Åmotfors. De vill dessutom anlägga en country club och tennisbanor samt bygga 400 fritidshus där. Två nya köpcentrum har dessutom byggts i Eda Glasbruk för 100 miljoner. Förutom sådana privata investeringar har även kommunala investeringar gjorts i både Eda och Årjäng, exempelvis i form av nya hyreslägenheter, gator, vägar och industriområden (Nya Wermlands-Tidningen, Internet ). Enligt Margareta Bergman på Eda kommun råder det för närvarande en brist på lägenheter i Charlottenberg, 31

32 vilket gör att både det kommunala bostadsbolaget bygger nytt samtidigt som privata initiativ uppmuntras från kommunens sida för att tillgodose behovet av fler lägenheter. Satsningarna i de båda kommunerna innebär fler arbetstillfällen lokalt, vilket för etableringarna i Eda kommun har orsakat en oro över att faktiskt få tag på arbetskraft enligt informanten på Eda kommun. Eda har redan en relativt låg arbetslöshet vilket betyder att arbetskraften i kommunen många gånger pendlar från angränsande kommuner som Sunne, Arvika och Årjäng (Intervju med Margareta Bergman, Eda kommun). I mars 2007 låg den totala arbetslösheten i Eda kommun på tre procent, vilket var en minskning med tre procentenheter från mars 2006 (SCB, kommunfakta Eda, ). Årjängs kommun hade en arbetslöshet på 5 procent år 2006 (SCB, kommunfakta Årjäng, ). I och med etableringen av köpcentret i Töcksfors har många som tidigare arbetspendlat ut från kommunen nu fått möjlighet att arbeta på hemmaplan istället enligt Pär Näslund på Årjängs kommun. Dessutom har köpcentret varit tvunget, att i likhet med Charlottenberg, rekrytera personal från den angränsande regionen utanför Årjängs kommun. Etableringen av Thon-gruppens köpcenter i Charlottenberg har i huvudsak haft positiva effekter för kommunens handelsutveckling, med många andra investeringar och satsningar som följd. De stora satsningarna på externa köpcentra har dock haft en relativt negativ inverkan på handeln i centrala Charlottenberg. Bland annat tvingades Ica-butiken i Charlottenberg att slå igen då konkurrensen från köpcentret och de andra livsmedelsbutikerna blev för stor (Dagens Industri, 2007). Enligt Margareta Bergman på Eda kommun har Systembolagets flytt till köpcentret varit en bidragande orsak till att flera butiker längs Storgatan fått slå igen (se karta i figur 2). Men hon trodde ändå att 32

33 satsningar kommer att ske på sikt även i centrala Charlottenberg. Hon menade att det som behövs längs Storgatan är kompletterande butiker och sådant som inte finns i köpcentret. Längs Storgatan finns i dagsläget till exempel konditorier med uteserveringar, som saknas i köpcentret, vilka ändå lockar människor att besöka centrum i Charlottenberg. Figur 2. Karta som visar Storgatan i centrala Charlottenberg och Tallmon och Tallmogatan där Charlottenbergs Shoppingcenter ligger. Skala: 1:10000 Källa: En negativ aspekt av gränshandeln som informanten på Årjängs kommun betonade, var den stora trafikmängd som gränshandeln genererar vilken skapar ett högt tryck och en påfrestning på framförallt vägnätet i kommunen. Trafiken blir därmed en belastning på grund av att infrastrukturen inte har kapacitet nog att klara av det trafiktryck som idag existerar (Intervju med Pär Näslund, Årjängs kommun). På E18 som går förbi både Töcksfors och Årjäng går bland annat mycket tung lastbilstrafik på väg mellan Stockholm och Oslo. På klareringsexpeditionen i Hån, vid gränsen i Årjängs kommun, passerade under år 2006 drygt bussar och lastbilar på väg in till Sverige. Under år

34 var antalet personbilar som passerade gränsen vid Hån, från Norge in till Sverige, drygt till antal (Hån klareringsexpedition, ). Enligt klareringsexpeditionen i Eda ( ) passerade, under år 2006, lastbilar och bussar och personbilar gränsen från Norge till Sverige vid Eda. Enligt informanten på Eda kommun är Eda nu den näst största gränsövergången mellan Norge och Sverige, efter Strömstad/Svinesund (Intervju med Margareta Bergman, Eda kommun). Enligt Margareta Bergman på Eda kommun så har handelsutbudet i Charlottenberg förändrats väsentligt sedan köpcentret etablerades. Tidigare åkte folk från Charlottenberg till Arvika för att handla mer specialiserade varor som exempelvis smycken, porslin och barnkläder eftersom sådant utbud saknades i Charlottenberg. Sedan köpcentret öppnat lockar det istället kunder att åka från Arvika till Charlottenberg. Även Pär Näslund på Årjängs kommun betonade skillnaden på handelsutbud i Töcksfors efter det att köpcentret öppnade samt att köpcentrets öppettider gör shoppingen mer flexibel. De båda köpcentrumens öppettider är på vardagar, på lördag och söndag och matvarubutikerna har öppet till klockan 21 varje dag (Charlottenbergs Shoppingcenters Hemsida, Internet, och Töcksfors Shoppingcenters Hemsida, Internet, ). Informanterna framhöll båda två att gränshandeln betyder mycket för deras respektive kommuner samt att det är de tillresande norrmännen och gränshandeln som är pådrivande för de satsningar som sker. Pär Näslund på Årjängs kommun påpekade dock att köpcentret i Töcksfors inte var någon slags frälsning för kommunen. Handeln var omfattande redan innan, men Töcksfors Shoppingcenter har ändå inneburit att fler vågar satsa på investeringar i Årjängs kommun. Gränshandeln är viktig för kommunen men Pär Näslund framhöll ändå 34

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Pål Jonson - riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson - kommunstyrelsen,

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Bilaga 8. Gränshandeln

Bilaga 8. Gränshandeln Bilaga 8. Gränshandeln - 103 - GRÄNSHANDELN MELLAN NORGE OCH SVERIGE Allmänt Gränshandel definierar vi som: Privatpersoners direkta inköp av varor i ett grannland för konsumtion i hemlandet, i samband

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

4,2 4,2 4,1 4,0 3,7 3,5 3,2 2,9 2,6 2,7 2,8 2,1 2013 3,4 3,0 2,8 2,6 2,4 2,0 1,6 2013 Affärer, stora kedjor Allmänt mer affärer. Att det blir en året runt stad, specielt på vinterhalvåret. Badhus Badhus,

Läs mer

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller

Läs mer

Förord. Stockholm, 5 september 2014. Karin Johansson vd Svensk Handel

Förord. Stockholm, 5 september 2014. Karin Johansson vd Svensk Handel Nordisk gränshandel 2013 Rapporten framtagen av HUI Research AB på uppdrag av Svensk Handel Augusti 2014 2 Förord Handeln är en motor för Sveriges ekonomi. För vissa glesbygdskommuner spelar gränshandeln

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

Bilaga 9. Shoppingturism / Fritidsboende

Bilaga 9. Shoppingturism / Fritidsboende Bilaga 9. Shoppingturism / Fritidsboende - 111 - TURISTSHOPPING OCH SHOPPINGTURISM Inledning Turism kan ses som företeelsen att människor reser bort från sina ordinarie vistelseområden. Från att ha varit

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

DEN VÄRDE- FULLA STADEN EN JÄMFÖRELSE MELLAN STADSKÄRNOR OCH EXTERNA HANDELSPLATSER

DEN VÄRDE- FULLA STADEN EN JÄMFÖRELSE MELLAN STADSKÄRNOR OCH EXTERNA HANDELSPLATSER DEN VÄRDE- FULLA STADEN EN JÄMFÖRELSE MELLAN STADSKÄRNOR OCH EXTERNA HANDELSPLATSER INLEDNING De senaste 20 åren har handeln i Sverige genomgått en strukturomvandling. Antalet köpcentrum i städernas utkanter

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Var och hur köper svenskarna starköl?

Var och hur köper svenskarna starköl? Var och hur köper svenskarna starköl? HUI Research på uppdrag av Sveriges Bryggerier Elin Gabrielsson Slutsatser Gränshandeln med starköl utgör en betydande andel av den svenska starkölskonsumtionen Konsumtionen

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I JÖNKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I JÖNKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I JÖNKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Etablering av köpcentra i Värmland

Etablering av köpcentra i Värmland Institutionen för Samhällsvetenskap Martina Larsson Etablering av köpcentra i Värmland - med exemplet Töcksfors Shopping center Establishment of shoppingmalls in Värmland - with the example of Töcksfors

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Ranking 2015 Värmland

Ranking 2015 Värmland Ranking 2015 Värmland Om företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. -John F. Svenskt Näringslivs definition av företagsklimatkennedy

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer