GO-samarbetet Kommunikationsgruppen. Faktasammanställning Transporter 2010

Transkript

1 GO-samarbetet Kommunikationsgruppen Faktasammanställning Transporter

2 Förord Detta är den andra upplagan av Faktasammanställning Transporter från Kommunikationsgruppen inom samarbetet i GO-regionen. Den första publicerades Kommunikationsgruppens överordnade målsättning är att stimulera till en positiv regional utveckling och förstärka Göteborg Oslo-regionens konkurrenskraft genom utbyggnad av ändamålsenlig infrastruktur. En annan av gruppens målsättningar är att förmedla information och kontakter, samt initiera utvecklingsprojekt och skapa nätverk inom områden som rör regionens infrastruktur. Denna faktasammanställning ska vara ett verktyg för alla aktörer som arbetar för bättre kommunikationer i regionen. Faktasammanställningen har gjorts som en samverkan mellan Göteborgs Stad Trafikkontoret, Trafikverket och Oslo kommune Samferdselsetaten. Göteborg i november 2010 Lars-Bertil Ekman Ordförande Kommunikationsgruppen 2

3 Innehåll Inledning... 5 Infrastrukturen... 5 Befolkning och näringsliv... 7 Europaväg Biltrafik på norska sidan Biltrafik på svenska sidan...11 Expressbussar/Interregionala långväga busstrafik Godstransporter...12 Trafikolyckor Utbyggnadsplaner för E Järnväg Persontransporter...19 Godstransporter...19 Framtida utveckling av järnvägsinfrastukturen Hamnar och sjötransport Göteborg...27 Wallhamn Stenungsund...27 Uddevalla...28 Lysekil...28 Brofjorden Strömstad Halden...28 Borg...28 Moss Västra Oslofjorden Oslo...28 Flyg...31 Göteborg Landvetter Airport...31 Göteborg City Airport Trollhättan Vänersborgs flygplats Torp flygplats Moss Rygge flygplats...31 Oslo Gardemoen flygplats...32 Referenser

4

5 Inledning Göteborg Oslo-regionen (GO-regionen) är en dynamisk region, strategiskt belägen mitt i Skandinavien. Göteborg och Oslo har historiskt och kulturellt mycket gemensamt och här finns goda förutsättningar för ett givande samarbete; bl a det geografiska läget, gemensamma grundvärden, språkförståelse och en omfattande handel över landsgränsen. GO-regionen har nästan 3 miljoner invånare vilket utgör drygt 20 procent av det totala antalet invånare i Norge och Sverige. GO-regionen består av Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune och Oslo Kommune på den norska sidan, samt Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen på den svenska sidan. Oslo, Akershus och Østfold har sammanlagt cirka 1,4 miljoner invånare på en yta av kvadratkilometer. Göteborg och Västra Götaland har cirka 1,6 miljoner invånare på en yta av kvadratkilometer. Oslo-regionen och Västsverige gränsar till varandra längs en nästan 15 mil lång riksgräns mellan Norge och Sverige. I GO-regionen finns viktiga centra för utbildning, industri, handel och transport. På båda sidor av gränsen finns flera universitet och högskolor med betydande forskningsresurser. Infrastrukturen är modern och ytterligare utbyggnad är planerad. Levnadsstandarden är bland den högsta i världen. Kulturutbudet är brett och närhet till natur ger goda möjligheter för sköna friluftsaktiviteter. Syftet med samarbetet i GO-regionen är att tillsammans öka regionens konkurrens- och attraktionskraft som bosättnings och etableringsområde i regionernas Europa. GO-samarbetet leds av ett politiskt sammansatt råd och arbetsgrupper finns inom följande områden: kommunikationer, näringslivsutveckling, turism/besöksnäring, kultur, forskning och forskarutbildning samt utbildning. Mer information finns på Infrastrukturen Restiden mellan Göteborg och Oslo är med bil knappt 3 timmar, med buss cirka 3,5 timmar och med tåg cirka 4 timmar. Europaväg 6 och järnvägen utgör ryggraden i GO-regionens infrastruktur och i denna faktasammanställning ligger därför också fokus just på E6:an och järnvägen. E6:an följer huvudsakligen kustlinjen, vilket är gynnsamt både när det gäller höjdskillnader och kortast avstånd mellan Göteborg och Oslo. Järnvägen har i stora delar en annan sträckning, längre från kusten i Sverige och passerar från Göteborg bland annat Trollhättan och Dals-Ed på vägen till gränsövergången vid Kornsjø. På norska sidan går järnvägen genom Halden och följer sedan E6:ans sträckning upp till Oslo, med ett undantag för passagen genom Fredrikstad. Järnvägens sträckning är både längre än E6:ans och innebär större höjdskillnader. I ett regionalt perspektiv är transportarbetet som utförs på land helt dominerande, medan fartygs- och flygtrafik har en mer kompletterande roll. Infrastrukturen för sjö- och flygtransporter är emellertid viktiga för goda förutsättningar för boende, näringsliv, väg och järnväg. 5

6

7 Befolkning och näringsliv Storstäderna Oslo och Göteborg är tyngdpunkterna i var sin ände av GO-regionen, både vad gäller befolkning och arbetsplatser. Städerna har stor in- och utpendling och utgör egna regioner, med tillsammans en befolkning på cirka 2 miljoner människor (Oslo/Akershus 1,1 miljoner, Storgöteborg 0,9 miljoner). Utanför storstadsregionerna finns ytterligare ett befolkningscentrum på var sida om gränsen, dels städerna Moss, Sarpsborg och Fredrikstad i Østfold med drygt invånare och Fyrstadsregionen där Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg och Lysekil har sammanlagt cirka invånare. Både Oslo och Göteborg spelar en viktig roll för näringslivet i respektive landsdel, exempelvis inom områdena logistik/partihandel, tjänster, finans samt forskning och utveckling. Storstadsregionerna driver på utvecklingen av kluster inom olika näringar, för Oslo handlar det exempelvis om det maritima klustret medan ett kluster inom fordonsindustrin finns i Västsverige representerat av AB Volvo, Volvo Personvagnar, SAAB Automobil och underleverantörer. Under senare delen av 2000-talets första årtionde har det skett en hel del omstruktureringar inom fordonsindustrin, men trots dessa är fordonsindustrin fortfarande en mycket viktig näring i Västsverige (cirka anställda). Storstadsregionerna har också stor betydelse när det gäller offentlig förvaltning och kultursektorn. Oslo har här en särställning som huvudstad. Städerna i Østfold och Fyrstad står för en viktig del av den industriella produktionen på respektive sida av gränsen. Industriverksamheterna genererar också omsättning hos lokala leverantörer av varor och tjänster. Genom en ökad grad av automatisering ökar inte sysselsättningen i samma takt som omsättningen. I de mer glesbefolkade delarna av regionen har sysselsättningen i basindustrin gått tillbaka. Flera av dessa områden är beroende av nya näringar, som turism- eller underleverantörsnäringar, för att säkra underlag för sysselsättning, bostäder, service med mera i framtiden. Den största framtida tillväxten bedöms ske i storstadsregionerna, det vill säga i Göteborgsregionen och Oslo/Akershus, medan övriga delen av GO-regionen bedöms ha mindre goda förutsättningar för framtida tillväxt. Med förbättrade transportförbindelser kan verksamheter minska sina transportkostnader och behålla eller öka sin konkurrenskraft. För storstadsregionerna är kontakterna med utlandet samt goda möjligheter till arbetspendling viktiga. För städerna i Østfold och Fyrstad är förbättrade möjligheter till transporter av råvaror och produkter av stor betydelse. Med förbättrade vägförbindelser över riksgränsen ökar förutsättningarna för både gränshandel och leveranser av varor och tjänster längs hela axeln Göteborg Oslo. Befolkningsutvecklingen i regionen följer i stort utvecklingen i sysselsättningen. Befolkningstillväxten i storstadsregionerna är förstärkt av demografiska trender mot ökad urbanisering. Bättre transportförbindelser har gett kortare restider, något som i praktiken innebär en utvidgad arbets- och bostadsmarknad, speciellt i storstadsregionerna. Långt fler pendlar över riksgränsen från Sverige för att arbeta i Norge än tvärtom. Oslo och Østlandet är de viktigaste arbetsmarknaderna för dessa pendlare. Enligt Nordisk Pendlingskarta 2009 (TemaNord 2009:555) har den totala arbetspendlingen mellan Norge och Sverige ökat med 50 procent mellan 2001 och Totalt arbetspendlade personer över riksgränsen i GO-regionen 2006, den största strömmen gick från Strömstad till den norska delen av regionen med totalt 375 personer. I motsatt riktning, norrmän till Sverige, skedde nästan all arbetspendling från Halden till Strömstad. Oslo har en stark dragningskraft på många svenska kommuner, både inom GO-regionen och utanför. Utbudet av välutbildad arbetskraft är en viktig förutsättning för att en region ska kunna bevara och stärka sin konkurrenskraft och för den enskilde bidrar utbildning till livskvalitet. På både den norska och svenska sidan av gränsen är utbildningsnivån hos kvinnor högre än hos män. I både Norge och Sverige är arbetsmarknaden segregerad, kvinnor arbetar inom vård och omsorg och män inom industrin och privata tjänster. Vård och omsorg finns lokaliserade på alla platser där människor bor, vilket innebär att välutbildade kvinnor är mer geografiskt spridda än välutbildade män, som mer koncentreras till större orter. Andelen män respektive kvinnor 7

8 med eftergymnasial utbildning 2 år eller längre, inklusive forskarutbildning, i regionen 2008 redovisas i figur nedan. En hög andel som arbetar är viktigt för tillväxten, eftersom många sysselsatta innebär hög produktion. Andelen sysselsatta kvinnor och män i åldern år var i Norge några procentenheter högre än i Sverige Den nationella skillnaden kan delvis förklaras av den nationella politikens och välfärdssystemens utformning. Män har generellt en högre grad av sysselsättning än kvinnor. Andelen sysselsatta män respektive kvinnor i åldern år i regionen 2008 redovisas i figur nedan. Utbildningsnivå Män 14,90 14,91 19,90 19,91 24,90 24,91 29,90 29,91 34,90 34,91 39,90 39,91 Kvinnor Andelen (%) män respektive kvinnor 2008 med eftergymnasial utbildning 2 år eller längre, inklusive forskarutbildning. Källa: Statistik från interregprojekt Kunskapsunderlag för näringslivsutveckling. Sysselsättningsnivå Män 65,0 69,9 70,0 74,9 75,0 79,9 80,0 84,9 85,0 89,9 Kvinnor Andelen (%) män respektive kvinnor år gamla i sysselsättning Källa: Statistik från interregprojekt Kunskapsunderlag för näringslivsutveckling. 8

9 Oslo Moss Sarpsborg Fredrikstad Halden Strömstad Dals-Ed Tanum Befolkningskoncentration GO-regionen 2010 Färgelanda Tätort med fler än invånare Sotenäs Munkedal Vänersborg Lysekil Uddevalla Trollhättan Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Lerum Alingsås Partille Härryda Mölndal 9 Kungsbacka

10

11 Europaväg 6 Väg E6 är en av Skandinaviens viktigaste vägar och binder samman tre stora ekonomiska centra: Öresundsregionen, Göteborgsregionen och Osloregionen. E6:an mellan Göteborg och Oslo utgör knappt 30 mil väg, varav 11 i Norge. E6:an har huvudsakligen motorvägsstandard, med undantag för några sträckor på den svenska sidan. E6:ans konkurrenskraft som transportled har ökat i takt med att vägens standard har förbättrats. Biltrafik på norska sidan Årsdygnstrafiken på E6:an ligger på den norska sidan på fordon. Trafiken ökar stadigt och 2009 var andelen mellan 7 och 33 procent större än 2006, i ett antal mätpunkter som redovisas i anslutning till kartbild på sidan 14. Den nya Svinesundsbron på E6:an över gränsen mellan Norge och Sverige invigdes Från 2006 till 2009 ökade årsdygnstrafiken här med 33 procent till drygt fordon. E6 Oslo Svinesund, total fordonstrafik Vinterbro (E6/E18) Korsegården n/a Moss N Sandesund S Svinesund N n/a n/a n/a Svinesund Nye n/a n/a n/a Biltrafik på svenska sidan E6 i Bohuslän har genomgående lägre trafikbelastning än på den norska sidan, med trafiktal på knappt bilar per dygn söder om Strömstad (2006). Närmare Uddevallas och Göteborgs pendlings- och handelsregion ökar trafikvolymen. Söder om Kungälv når trafiken över bilar per dygn (2006). Trafiken ökar stadigt och 2006 var årsdygnstrafiken mellan 5 och 21 procent större än 2002, i ett antal mätpunkter som redovisas i anslutning till kartbild på sidan 14. I mätpunkt vid Uddevallabron finns statistik fram till 2009 tillgänglig och ökningen av trafiken var här nästan 16 procent 2009 jämfört med E6 Svinesund Göteborg, total fordonstrafik N Värmlandsbro n/a n/a n/a n/a Strömstad S n/a n/a n/a n/a Munkedal S/N Torp n/a n/a n/a n/a Uddevallabron n/a Ljungskile S n/a n/a n/a n/a Kungälv S n/a n/a n/a n/a Expressbussar/Interregionala långväga busstrafik Utbyggnaden av E6:an har ökat vägtrafikens konkurrenskraft i förhållande till tåget. Sträckan är inte bara kortare, vägen har också fått en bättre hastighetsstandard, vilket också kommer busstrafiken tillgodo. Två operatörer trafikerar sträckan Göteborg Oslo med cirka 210 avgångar per vecka. Varje buss kan ta upp till 60 passagerare, vilket ger en total kapacitet på bussresenärer per vecka. Operatörerna är Swebus och Nettbuss Express (under Nettbuss Express finns varumärkena Bus4You och GoByBus). Både Swebus och Nettbuss Express trafikerar sträckan Oslo Köpenhamn och vidare ut i Europa. Restiden mellan Göteborg och Oslo med expressbuss är 3 timmar och 35 minuter. Övriga bussavgångar har en restid på cirka 4 timmar. Ett effektivt sätt för att ytterligare minska restiden för buss på sträckan samt minska störningen i trafiken är att skapa prioriterade körfält/stråk för busstrafiken genom städerna fram till terminalerna. En av de svårigheter som den interregionala långväga busstrafiken har på sträckan Oslo Göteborg är relaterat till kapacitetsbrist vid angöring till terminaler och stationer. Den interregionala långväga busstrafiken behandlas inte neutralt i förhållande till andra trafikslag och övrig busstrafik. Vid till exempel Nils Ericson Terminalen i Göteborg prioriteras den lägre än den regionalt upphandlade busstrafiken, vid kapacitetsbrist av gater och avgångstider. Detta leder till en osäkerhet och försvårar utökningen av trafiken för befintliga operatörer och gör det svårt för nya aktörer att starta trafik. 11

12 Godstransporter Andelen tung trafik på den norska sidan 2009 varierade i angivna mätpunkter mellan 11 och 15 procent. På den svenska sidan redovisas statistik till och med 2006 och andelen tung trafik var då procent i angivna mätpunkter. Det finns en tydlig trend att antalet tunga transporter på E6:an ökar. På den norska sidan, där statistik fram till 2009 redovisas, syns en viss nedgång mellan 2008 och Preliminär statistik från 2010 pekar dock på en återhämtning 2010 till nivåer liknande 2008 eller högre. Nedgången 2009 kan sannolikt kopplas till den globala finanskrisen. Troligtvis ser det ut på ett liknande sätt på den svenska sidan, även om statistik för att styrka detta saknas. E6 Oslo Svinesund, lastbilstrafik Vinterbro (E6/E18) Korsegården n/a Moss N Sandesund S Svinesund N n/a n/a n/a Svinesund Nye n/a n/a n/a E6 Svinesund Göteborg, lastbilstrafik N Värmlandsbro Strömstad S Munkedal S/N Torp Uddevallabron n/a Ljungskile S Kungälv S Trafikolyckor Både på norska och svenska sidan har en nollvision för dödsfall och allvarliga skador i trafiken antagits. Visionen följs upp med strategier och planer och delmål för olycksutvecklingen formuleras. Utbyggnad av E6:an är en del i arbetet med att uppnå nollvisionen. Tabeller på nästa sida visar utvecklingen av trafikolyckor med dödsfall, svåra skador eller lindriga skador under femårsperioden , på den norska respektive svenska sidan. Även tabeller med faktiskt antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade personer under perioden redovisas. Generellt kan konstateras att det totala antalet olyckor med dödsfall eller personskador är relativt konstant, men andelen svårt skadade minskar och andelen lindrigt skadade ökar. Utvecklingen ser likadan ut på både den norska och svenska 12

13 E6 Svinesund Oslo * Antal dödade och skadade personer Summa Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Summa Antal personskadeolyckor Summa Dödsolycka Olycka med svårt skadade Olycka med lindr. skadade Summa E6 Mölndal Svinesund Antal dödade och skadade personer Summa Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Summa Antal personskadeolyckor Summa Dödsolycka Olycka med svårt skadade Olycka med lindr. skadade Summa sidan. Det går däremot inte att utläsa någon trend när det gäller antalet dödsolyckor, vilka har varierat mellan 1 och 8 per år på den svenska sidan och 0 och 4 per år på den norska sidan under perioden. Medan antalet dödsolyckor är relativt likt på den norska respektive svenska sidan är antalet olyckor med svårt skadade och lindrigt skadade betydligt större på den svenska sidan än på den norska sidan. Utbyggnadsplaner för E6 Enligt nuvarande planer ska hela E6 mellan Göteborg och Oslo vara utbyggt till motorvägsstandard De sammanlagda dryga två mil som återstår mellan Tanumshede och Strömstad är uppdelade i delsträckor. Varje delsträcka har sina egna förutsättningar och tidplaner. På vissa ställen kommer E6 att byggas ut i sin befintliga sträckning, på andra ställen i ny sträckning. Utbyggnaden är ett stort och svårt projekt då vägen korsar många berg och djupa, leriga dalar. Det medför bergsprängningar, omfattande grundläggningar och stora brobyggen. * E6 från Svinesund till Oslo har byggts om under de senaste åren. Redovisade olyckor på denna sträcka gäller enbart sådana som skett på den nu existerande vägen. 13

14 Korsegården Vinterbro (E6/E18) Moss N Sandesund S N Värmlandsbro Svinesund Nye Strömstad S E6 Trafikutveckling Uddevallabron Munkedal S/N Torp Ljungskile S Kungälv S

15 E6 Allvarliga olyckor * Olyckor med dödsfall Olyckor med svårt skadade E6 Svinesund Oslo E6 Svinesund Oslo E6 Mölndal Svinesund E6 Mölndal Svinesund Olycka med lindrigt skadade Olycka med svårt skadade Dödsolycka * E6 från Svinesund till Oslo har byggts om under de senaste åren. Redovisade olyckor på denna sträcka gäller enbart sådana som skett på den nu existerande vägen. 15

16 Skee Ejgst 3 km, klar 2012 Knäm Lugnet Tanumshede Knäm 6 km, klar km, klar 2012 Pålen Tanumshede 7 km, klar 2014 E6 E6 Utbyggnad 4-filig motorväg 16

17 E6 Hastighet km/t 60 km/t 70 km/t 80 km/t 90 km/t 100 km/t 110 km/t 17

18

19 Järnväg Om människor reser och gods transporteras på järnväg är det nästan alltid bättre för miljön än om transporten sker med andra transportslag. Resavståndet mellan Oslo och Göteborg är cirka 350 km och tågresan tar cirka 4 timmar. Trafiken på den norska sidan är uppdelad i lokala och regionala linjer. Lokala tåg kör till Moss och regionaltåg till Halden. Østfoldbanan är en av Norges mest trafikerade järnvägslinjer. Sträckningen närmast Oslo och Oslotunneln utgör idag flaskhalsar i tågtrafiken. Järnvägsnätet har låg standard i stora delar av sträckan mellan Oslo och Göteborg, speciellt på den norska sidan. På den svenska sidan är hastighetsstandarden i allmänhet högre, och det finns färre variationer i standard. Erikstad är en järnvägsknut och sträckan därifrån söderut till Göteborg är en högt prioriterad sträckning. I slutet av 1990-talet påbörjades en del uppgraderingar av järnvägen, men anpassningarna blev inte fullt genomförda på den norska sidan. Uppgraderingarna ledde inte till någon avsevärt minskad restid mellan Oslo och Göteborg. På svenska sidan går Norge/Vänerbanan från Göteborg upp till Trollhättan och sedan på Vänerns västra sida för att svänga av västerut mot gränsövergången till Norge vid Kornsjö. På den svenska sidan finns också den kustnära Bohusbanan mellan Göteborg och Strömstad. Banan är enkelspårig och saknar fjärrstyrt trafikstyrningssystem. På sträckan Uddevalla Strömstad saknas även ATC (Automatic Train Control). Persontransporter Dagligen avgår 3 direkttåg mellan Oslo Göteborg, varav 2 är transittåg till Köpenhamn *. På resor mellan Oslo och Göteborg finns det flera konkurrenter på marknaden: flyg, buss och bil. Järnvägens fördel är komfort och transport dörr till dörr i centrum av städerna. Konkurrenskraft gentemot flyget beror till stor del på snabbhet och frekvens. Tåget har under senare år förlorat marknadsandelar till bil- och busstrafik. Busslinje som konkurrerar med både pris och restid finns numera. Av alla resor mellan Oslo och Göteborg uppskattas det att tågtrafiken står för procent. För att öka järnvägens marknadsandel av trafiken uppskattas det att restiden måste minska till tre timmar, vilket skulle ge större möjligheter att resa sträckan fram och tillbaka samma dag (SWECO, 2007). På NSB:s regionaltåg på Østfoldbanen reste passagerare mellan Oslo och Halden Detta var en ökning med 1 procent jämfört med Under 2010 års första åtta månader ökade persontrafiken på sträckan med 4 procent. Statistiken bygger på antalet passagerare vid mätpunkt Moss, passagerare på NSB:s lokala tåg på linjen Østfold ingår inte. Sträckan Oslo Halden har 42 turer per dag. NSB:s regionaltåg mellan Halden och Göteborg hade passagerare 2009, vilket var en minskning med 5 procent jämfört med Under 2010 års första åtta månader ökade passagerarantalet på sträckan med 1 procent. Statistiken bygger på antalet passagerare vid mätpunkt Halden. Pendeltågstrafiken mellan Göteborg och Alingsås respektive Kungsbacka hade 2009 drygt 8,1 miljoner resenärer, ungefär jämt fördelat mellan Alingsåspendeln och Kungsbackapendeln, med någon övervikt för den senare. Alingsåspendeln har 80 turer på vardagar och Kungsbackapendeln 104. Bohusbanan Göteborg Steungsund Uddevalla Strömstad hade 2009 knappt 1,2 miljoner resor. Mellan Göteborg och Stenungsund körs dagligen 32 turer, mellan Göteborg och Uddevalla 22 turer och mellan Uddevalla och Strömstad 10 turer. Godstransporter Godstrafiken hanteras av ett flertal aktörer, dels för transporter på norska och svenska sidan, dels för transporter över gränsen. Det dagliga antalet godståg varierar en hel del på linjen. För godstransporter är kvalitet och tillförlitlighet viktigare än hastighet. Nyckelbegrepp är punktlighet, frånvaro av skador och bra kundinformation. En avgörande faktor för att godstransporter på järnväg ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ är tillräcklig spårkapacitet. Industrin är en viktig marknad för järnvägstransporter av både råvaror och färdigvaror. De stora företagen inom träförädlings- och massaindustrin har egna transportavtal med olika leverantörer av järnvägstransporter. * Samma antal avgår från Göteborg till Oslo, varav två transittåg från Köpenhamn. 19

20 Transportvolymerna är stora och flera av dessa företag har dagliga tågleveranser. Merparten av transportvolymen mellan Oslo och Göteborg är knuten till färdigvaror eller konsumentvaror som transporteras i containrar, oavsett om det gäller ren vägtransport eller en kombination av järnväg och lastbil. En del av godstransporterna mellan Oslo och Göteborg är containrar till och från Göteborgs hamn. Det finns planer på en expansion i Göteborgs hamn med bättre anslutning mellan hamnen och järnvägen, vilket kan resultera i en ökning av godstrafiken på järnväg mellan Göteborg och Oslo. Tack vare det korta avståndet till Osloregionen kan Göteborgs hamns betydelse som import- och exporthamn för Osloregionen komma att öka i framtiden (Banverket/Vägverket, 2008). Transporter på järnväg kräver vanligen omlastning från och till lastbil och därför är järnvägen ofta mindre konkurrenskraftig på kortare sträckor. Sträckan Oslo Göteborg ligger i gränsområdet för vad som anses lönsamt för containertransporter på järnväg idag. Andelen godstransporter på järnvägssträckningen mellan Göteborg och Oslo är låg jämfört med på andra järnvägslinjer. Under 2005 fraktades ton gods med tåg mellan Göteborg och Oslo, vilket motsvarar 240 miljoner tonkilometer (Civitas, 2008) var det godståg som gick över gränsen, vid uppskattningsvis 400 ton gods per tåg blir det en ökning till 1,4 miljoner nettoton Framtida utveckling av järnvägsinfrastukturen Flera projekt för att förbättra infrastrukturen för järnvägen i GO-regionen pågår eller planeras genomföras. Norska sidan Totalt investeras 11 miljarder norska kronor på sträckan mellan Oslo och gränsen under planperioden Sträckningen mellan Oslo och Ski är överbelastad och ett nytt dubbelspår planeras byggas på sträckan. Planprogram har godkänts av Samferdselsdepartementet och planeras skickas på samråd under sommaren I samband med Oslo Skiprojektet kommer Jernbaneverket också att utreda Bryndiagonalen. Bryndiagonalen är en förbindelse från Follobanens tunnel till godsspåret mot Alnabru godsterminal, vilket kan få betydelse för godstrafiken från Sverige. I en norsk förstudie för höghastighetståg, som blev klar under 2006 granskades bland annat sträckningen Oslo Göteborg. Av de olika sträckningar som utvärderades bedömdes Oslo Göteborg vara den som var billigare att bygga. I den nationella transportplanen (NTP) finns inte separata höghastighetslinjer med för den kommande perioden, men möjligheten ska utredas vidare (NTP ). Østfoldbanen är ett av de avsnitt som prioriteras i NTP:s planperiod. Satsningen på Østfoldbanen beror också på kvalitet och kapacitet på linjerna i Sverige och på anslutningar till kontinenten. Det sägs i planen att norska regeringen kommer att samarbeta med andra länder för att bidra positivt till utvecklingen av internationella tågförbindelser. I korridor 1 mellan Oslo och Svinesund kommer huvudinsatsen i planperioden att vara knuten till utbyggnaden av Østfoldbanen. Det är också planlagt att bygga dubbelspår på sträckan Sandigbukta Moss Såstad (NTP ). Norge/Vänerbanan På den svenska sidan håller Norge/Vänerbanan på att byggas ut till dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Trollhättan. Projektet kommer att fördubbla kapaciteten för person- och godstrafiken. Dessutom skapar det möjlighet till pendeltågtrafik. Hastighetskapaciteten blir genomgående 200 km/h och restiden kommer minska från 50 till 35 min på sträckan Göteborg Trollhättan. Utbyggnaden sker etappvis och beräknas vara klar i sin helhet Från 2012 planeras en ökning av persontågtrafiken till 168 tåg per dygn mellan Göteborg och Älvängen och 92 tåg mellan Älvängen och Trollhättan. Dessutom kommer fler människor att få nytta av tågen i och med de sju pendeltågsstationerna som byggs i Gamlestaden, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och söder om Lödöse. Bohusbanan För att möta behovet av tätare och mer flexibel trafik på sträckan Göteborg Uddevalla rustar Trafikverket upp 20

21 Bohusbanan. I upprustningen av Bohusbanan ingår utbyggnad av fjärrblockering och installation av nya signalställverk. Åtgärderna ökar tillgängligheten mellan olika orter och förbättrar pendlingsmöjligheterna. Det innebär också att godstrafik kan flyttas över från väg till järnväg. Västlänken i Göteborg Trafikverket gör en järnvägsutredning för Västlänken, en tågtunnel under centrala Göteborg som ska binda samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer och ge nya stationer i staden. Med Västlänken blir det lättare att resa; trafiken kan bli tätare, restiderna kortare och resenären kan nå fler målpunkter utan att behöva byta färdmedel. När pendlingstiderna blir kortare växer arbetsmarknaden, vilket är en viktig förutsättning för regional tillväxt. Västlänken bidrar också till en hållbar stads- och regionutveckling. Marken kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt och biltrafiken till och från Göteborg kan minskas. Västlänken ingår i det Västsvenska infrastrukturpaketet och beräknas i 2009 års prisnivå kosta 20 miljarder svenska kronor. 21

22 Oslo Ski 146 turer Ski Moss 92 turer Moss Halden 48 turer Halden Vänersborg 6 turer Järnväg Persontrafik 2009 Antal turer Vänersborg Göteborg 38 turer Göteborg Kungsbacka 104 turer 22

23 12* 13 Järnväg Godstrafik Godståg per dygn

24 Järnväg Standard km/t 140 km/t km/t km/t km/t Dubbelspår Enkelspår 24

25 Ski Oslo Nytt dubbelspår Moss Kleberget Såstad Nytt dubbelspår Järnväg Utbyggnadsplaner före 2019 Existerande dubbelspår Planerad utbyggnad Dubbelspår Enkelspår Trollhättan Göteborg Nytt dubbelspår klart

26

27 Hamnar och sjötransport Sjötransporter är av stor betydelse för regionens transportbalans, med import av råvaror och konsumtionsvaror och export av skogsprodukter och färdiga produkter från industrin. I regionens inre transportmarknad har sjötransporterna emellertid en mindre betydelse, med undantaget linjen Sandefjord Strömstad. På linjen Strömstad Sandefjord reser årligen 1,3 miljoner passagerare och 0,3 miljoner ton gods fraktas på lastbil, vilket utgör cirka fem procent av det gods som passerar gränsen på lastbil på E6:an vid Svinesund. Flera alternativa vägar för lastbilstrafiken finns till och från Sandefjord; via färjan Moss-Horten, genom Oslofjordtunneln (Drøbak) eller på E18 genom Oslo. Avlastningseffekterna på E6:an tack vare färjetrafiken är således blygsam. Intresset för sjötransporter av gods mellan Göteborg och Oslo är idag begränsat. För att sjötransporterna ska kunna konkurrera med transporter landvägen på sträckan behöver utbudet bli väsentligt bättre än idag. Störst av hamnarna i GO-regionen är utan konkurrens Göteborgs hamn. Hamnarna presenteras nedan i geografisk ordning, från söder till norr. Göteborg Göteborgs hamn är Skandinaviens och Sveriges största hamn med en handelsvolym på 39,5 miljoner ton (2009). Volymerna domineras av olja (53 procent) följt av containergods och skogsprodukter. Mängden olja var 21,1 miljoner ton, och antalet containrar var 818,000 (2009). Det finns även betydande passagerartrafik till Fredrikshamn i Danmark och Kiel i Tyskland. Utöver gods- och färjetrafik anordnas varje år cirka 20 anlöp av kryssningsfartyg. Cirka 45 procent (2009) av containertrafiken till och från hamnen går på järnväg, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2004 då motsvarande andel var 30 procent. Containertrafiken på järnväg går till 16 destinationer, de flesta med dagliga avgångar. Bara en liten del av godset är transitgods mot Norge. Volymer i Göteborgs hamn 2009 var: 818,000 containrar TEU 504,000 ro/roenheter 157,000 nya bilar 1,75 miljoner passagerare 21,1 miljoner ton olja 39,5 miljoner ton gods 366,500 järnvägsenheter TEU Den 1 februari 2010 delades Göteborgs Hamn upp i ett kommunalt hamnbolag, Göteborgs Hamn AB, samt tre terminalbolag som ska drivas av externa operatörer. I oktober 2010 meddelades Göteborgs Hamn AB att man har tecknat ett tjugofemårigt koncessionsavtal, som börjar gälla den 1 januari 2011, med bolagen DFDS och C.Ports (ett systerbolag till belgiska rederiet Cobelfret). Via ett gemensamt bolag ska de båda rederierna driva roroterminalen. Parallellt med överlåtelsen av roroterminalen fortsätter processen med att överlåta bilterminalen, Gothenburg Car, till en extern operatör. Här förväntas ett avtal vara klart under första kvartalet Överlåtelseprocessen för containerterminalen i Göteborgs Hamn, Skandia Container terminal, håller hösten 2010 på att förberedas. Bolaget är det största och mest omfattande av de tre terminalbolagen. Före sommaren 2011 beräknas ett avtal med den nya operatören vara påskrivet. Samtliga operatörer förbinder sig via koncessionsavtal med Göteborgs Hamnbolag att sköta driften i respektive terminal. Wallhamn Wallhamn ligger på Tjörn strax söder om Stenungsund och kärnverksamheten utgörs av import och export av fordon, container och annat rorogods. Fartyg anlöper Wallhamn på veckobasis för att lasta eller lossa olika typer av fordon såsom bilar, lastbilar, bussar och industrimaskiner. Cirka ton gods hanteras per år, varav containrar. Destinationer är i huvudsak Medelhavsländer och Asien. I dagslägen (hösten 2010) arbetar man med fyra stora rederier, men ambitionen är att öka det antalet till sex. I framtida planer ingår, utöver nya kunder, att muddra hamnen för större fartyg och anlägga mer asfalterade ytor. Stenungsund Kemiföretagen i Stenungsund (AGA Gas, AkzoNobel, Borealis, INEO, Perstorp Oxo och Primagaz) har sina egna hamnar. 27

28 Uddevalla Uddevalla hamns volymer är ton (2009) gods som passerar över kaj. Det finns inte några direkta huvuddestinationer. Exempel på destinationer är roro på Sydamerika, malm från Turkiet och massa från Portugal och Spanien. Den typ av gods som hanteras är: torrbulk, projektlaster, roro-trafik till Sydamerika, spannmål, sågade och osågade trävaror, massa, pappersrullar, kemikalier, smörjolja och övrigt t ex styckegods. Cirka TEU ( ton) hanteras årligen in och ut på bil och järnväg. Denna terminaldel är en del av hamnens tillväxtvolym. En del transitgods går till och från Norge men omfattningen är idag blygsam, uppskattningsvis cirka ton per år. Ambitionen är att i framtiden öka denna del i verksamheten. Containers utöver terminalverksamheten, dvs hamnens combiverksamhet, ligger under 100 TEU/år. Lysekil Lysekils hamn är en liten handelshamn som har funnits i över 100 år. Det är kort insegling från Nordsjön och 2009 hanterades cirka ton gods, varav cirka containers. Export sker regelbundet till Frankrike, Spanien, Marocko, Algeriet, Tunisien och Norge. Importgods kommer i huvudsak från Norge, Danmark och Tyskland. Typ av gods är: pappersmassa, sågade trävaror, kalk i bulk, byggnadsvaror, styckegods och projektlaster. Hamnen väntar på att Seabased AB ska komma igång med vågkraftproduktionen som kan ge mycket jobb för hamnen och en stor utveckling för hela kommunen. Närmast väntar man på klarsignal från EU om att få använda de 139 Mkr som Energimyndigheten har beviljat. Hamnen arbetar också med att försöka få igång en färjeförbindelse med Norge. Brofjorden Vid Brofjorden norr om Lysekil ligger Preem s raffinaderi med hamnanläggning. Denna hamn är Sveriges näst största oljehamn beräknat efter hanterad godsmängd i tusentals ton. Produkthamnen anlöps årligen av omkring fartyg, cirka fem per dag. Omsättningen är 20,5 miljoner ton (2009) komponenter och färdiga produkter utvunna av råoljan. Destinationer är hela världen, Europa samt svenska depåer. Strömstad Verksamheten i Strömstads hamn har varit förhållandevis hög under senare år. Den totala omsättningen uppgår till cirka 26 miljoner kronor per år (2009), varav färjetrafiken till Norge står för cirka 77 procent. Cirka 1,3 miljoner passagerare reser med färjorna varje år. Gästhamnen, som är en av Sveriges största med plats för cirka 300 båtar, har cirka gästbåtsbesök per säsong. Godstransporter sker främst med Kosterfärjorna som transporterar gods till öarna i skärgården. Hamnen har ingen containertrafik. Halden Godstransporter över Halden är till stor del knuten till privatkajer för skogsindustrin och det fraktas endast gods ut från hamnen. Årligen hanteras cirka ton gods och containeromsättningen är TEU. Borg Borgs hamn har en gynnsam lokalisering för att betjäna Sarpsborg och Fredrikstad (Nedre Glommaregionen) och Borregårds industrier. Borgs hamn har stora ytor för möjlig framtida expansion. Årligen hanteras cirka 2,5 miljoner ton gods och containeromsättningen är knappt TEU. Moss Moss hamn ligger mitt i Oslofjorden och har nära till de viktiga huvudvägarna E6 och E18. Hamnen har 670 meter kaj, upp till 11 meters djup och fungerar både som containerhamn och som färjehamn för linjen Moss Horten. Färjeförbindelsen mellan Moss och Horten är den mest trafikerade riksvägsförbindelsen till havs i Norge. Årligen hanteras cirka ton gods och containeromsättningen är knappt TEU. Västra Oslofjorden Även städerna på västra sidan av Oslofjorden har kommersiella hamnar som betjänar lokala och regionala transportbehov. Av dessa är Larvik och Grenland de största, den sistnämnda med stora privatkajer knutna till Norsk Hydros industrianläggning. Oslo Oslo har den mest trafikerade hamnen i Norge och godsomsättningen är till stor del knuten till import av förbrukningsvaror för hela Oslo/Akershusregionen och det inre Östlandet. Årligen hanteras cirka 5,3 miljoner ton gods och containeromsättningen är knappt TEU. Färjelinjer mot Danmark och Tyskland fraktar cirka 2,5 miljoner passagerare (2009). 28

29 5,3 milj ton containrar 0,3 milj ton containrar 2,5 milj ton containrar containrar Strömstad Hamnar i GO-regionen 2009 Miljoner ton Antal containrar Brofjorden 20,5 milj ton 0 containrar Lysekil 0,27 milj ton containrar Wallhamn 0,5 milj ton containrar 1,1 milj ton 100 containrar Stenungsund Göteborg 39,5 milj ton containrar 29

30

31 Flyg I GO-regionen finns fem större kommersiella flygplatser, två i Norge och tre i Sverige. Störst är Gardemoen i Oslo, som också är Norges huvudflygplats. Nedan redovisas regionens flygplatser i geografisk ordning, från söder till norr. Göteborg Landvetter Airport Göteborg Landvetter Airport är Sveriges näst största flygplats och västra Sveriges internationella flygplats. Göteborg Landvetter Airport ligger drygt två mil öster om centrala Göteborg och ägs och drivs av Swedavia AB (tidigare LFV). Flygplatsen är en stor arbetsplats och totalt sysselsätts cirka personer i ett hundratal företag. Flygplatsen har nästan 100 direktlinjer, varav ett 50-tal är reguljära och resten charter. Antalet reguljära flygbolag är cirka 25 och antalet charterbolag cirka 10. Med linjer från Teheran till Birmingham, från Luleå till Las Palmas, täcker flygplatsen in tre världsdelar och ett tjugotal länder. Totalt passerar närmare 4 miljoner passagerare genom flygplatsen varje år (3,7 miljoner 2009, men ökande under 2010), där cirka 75 procent kommer från utrikesflyget. Med läget mitt i Skandinavien är flygplatsen också viktig för interkontinental frakt och flygplatsen siktar på att ytterligare öka fraktfrekvenserna var den totala volymen fluget gods knappt ton, varav 99 procent var utrikes frakt. Flygplatsen har en passagerarterminal med 20 gater och cirka 40 uppställningsplatser samt en fraktterminal. Flygplatsen har också konferensfaciliteter, hotell och cirka parkeringsplatser. Just nu växer Airport City fram i direkt anslutning till flygplatsen. På en miljon kvadratmeter etableringsklar mark ska verksamheter inom logistik, handel/upplevelser, kontor och hotell bidra till att knyta ihop människor och affärer i västra Sverige med resten av världen. Göteborg City Airport Göteborgs City Airport ligger i stadsdelen Tuve/Säve på Hisingen, i norra delen av Göteborgs Stad. Reguljära utrikeslinjer till ett 20-tal destinationer drivs av lågkostnadsbolagen Ryanair och Wizz Air medan Gotlandsflyg har en linje till Visby. Flygplatsen är regionens bas för det samhällsanknutna flyget och är också regionens utbildningsflygplats. Flygplatsen används av flera taxiflygbolag, Swedish Air Ambulance, Västra Götalands Ambulanshelikopter, Polisflyget, Kustbevakningen och flera flygskolor. Flygplatsen betjänade 2009 totalt drygt passagerare. Flygplatsen har endast specialfrakttrafik. Under 2009 har flygplatsen haft en nedgång i antalet passagerare jämfört med Detta beror dels på minskade volymer under finanskrisen men också på att ett flygbolag (Air Berlin) har flyttat från Göteborg City till Landvetter. Under 2010 förväntas antalet passagerare vara ungefär samma som Under 2011 förväntas volymerna att öka igen. Trollhättan Vänersborgs flygplats Flygplatsen ligger mellan Trollhättan och Vänersborg och har hösten 2010 en direktlinje till Bromma, vilken trafikeras av Golden Air. Flygplatsen har också en mindre del chartertrafik till europeiska destinationer samt bruksflyg såsom ambulanstransporter, kraftledningsinspektioner, skolflyg och brandflyg. Flygplatsen betjänade 2009 totalt drygt passagerare. Flygplatsen hanterar frakttrafik efter beställning. Sandefjord lufthavn Torp Sandefjord lufthavn Torp flygplats ligger strax norr om Sandefjord och konkurrerar i viss grad om passagerare med huvudflygplatsen Oslo Lufthavn var antalet passagerare på Torp flygplats 1,8 miljoner. Flygplatsen hanterar ca 240 ton gods per år. Moss lufthavn Rygge Moss lufthavn Rygge är i huvudsak privatägd där Thon Holding och Orkla är de största aktörerna med 40 % ägande var. Flygplatsen är en av de större arbetsplatserna i Østfold fylke. Moss lufthavn Rygge räknas som en sekundärflygplats till Oslo Lufthavn. Flygplatsen hade 2009 cirka passagerare. Under 2010 mer än fördubblades trafiken till passagerare. Trafiken förväntas öka ytterligare och prognosen 2011 är 1,8 2 miljoner passagerare. Flygplatsen hanterar ingen frakttrafik. 31

32 Oslo Lufthavn Oslo Lufthavn är Norges största flygplats och hade totalt drygt 18 miljoner passagerare under 2009 som reste på 119 destinationer i och utanför Norge var antalet transferpassagerare till andra flygplatser i Norge 4,6 miljoner. Flygplatsen ligger knappt fem mil norr om Oslo och 2009 hade flygplatsen hela 64 procent andel anslutningar med kollektivtrafik. Flygplatsen har fyra gånger blivit korad till Europas mest punktliga flygplats av AEA (Association of European Airlines) och 2010 blev dessutom flygplatsen korad till Europas mest effektiva flygplats. Omkring personer arbetar på flygplatsen, i över 100 företag. Frakt och post uppgick 2009 till knappt ton. Oslo Lufthavn har nästan nått sin fulla kapacitet och det finns ett behov av utveckling av flygplatsen togs beslut om att projektera Terminal 2 och beslut om byggnation förväntas under Den existerade terminalen har under tiden byggts ut med cirka m 2, vilket givit bättre kapacitet för bagagehantering och incheckning. 32

33 Oslo Lufthavn passagerare ton frakt Moss lufthavn Rygge passagerare 0 ton frakt Sandefjord lufthavn Torp passagerare 240 ton frakt Flygplatser i GO-regionen 2009 Antal passagerare Fraktvolym Trollhättan Vänersborg Flygplats passagerare 0 ton frakt Göteborg-City Airport passagerare 2 ton frakt Göteborg-Landvetter Airport passagerare ton frakt 33

34 Referenser Information från kontaktpersoner inom hamn-, flyg- och bussbranschen Information hämtad från aktörers webbplatser Jernbaneverket NSB Statens Vegvesen Statistisk Sentralbyrå (SSB) Statistiska Centralbyrån (SCB) Trafikverket Västsvenska Industri- och Handelskammaren Västtrafik Rapporter Gränsöverskridande infrastruktur Sverige Norge, Banverket / Vägverket, Kollektivtrafik i Göteborg Oslo regionen, SWECO for GO-samarbeidet, Luftfartstabell 2009 Statens Institut för Kommunikations Analys (SIKA) Nasjonal transportplan (NTP) , St.meld. nr 16 ( ) Nordisk Pendlingskarta 2009 Baserat på senaste statistiken från 2006 (TemaNord 2009:555) Nulägesanalys av godstransporter i Göteborgsregionen. Rapport inom projektet G2030, oktober 2009 Ny jernbane Oslo Göteborg, Civitas AS / Norwegian Railconsult AS / RTM-konsult AB for GO-samarbeidet. Del av Interreg III A. Sluttrapport Några utvecklingsförutsättningar för gränsregionen Akershus/Østfold/Värmland/Västra Götaland, oktober 2010 Trafikanalys Luftfart 2009, Statistik 2010:2 Trafikanalys Sjötrafik 2009, helår, Statistik 2010:5 Transporters miljøpåvirkning Miljøbenchmarking mellom Göteborg og Oslo, Civitas for OG-samarbeidet,

35 35

36 Göteborg Oslo-samarbetet c/o Business Region Göteborg AB Box , SE Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Telefon: +46 (0) Fax: +46 (0)