Trygghet, ansvar och respekt på. Sulviks skola 2016/17. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Sulviks skola 2016/17 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Årlig plan... 4 Skolans vision... 4 Definitioner av begrepp... 5 Diskrimineringsgrunderna... 6 Ansvarsfördelning... 7 Delaktighet inflytande förankring... 8 Kartläggning under läsåret Allmänna åtgärder under läsåret på skol-, grupp- och individnivå Specifika åtgärder Kompetensutveckling Utvärdering av den årliga planen Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Bilaga 1 vuxen kränker barn/elev Bilaga 2 barn/elev kränker barn/elev Bilaga 3 barn/elev kränker vuxen Blankett: Dokumentation av kränkande behandling/ diskriminering/trakasserier Kontakter för mer information 26 2

3 Bakgrund Sulviks skola är en F-6 skola med ca 100 elever och en förskola i nära anslutning. Vi har ett bra studieklimat. Fritidshemmet har ca 55 barn inskrivna mellan 6 och 12 år. Vi arbetar ofta med åldersblandade grupper. Alla pedagoger har ett gemensamt ansvar för eleverna under skoldagen. Skolgården har bra förutsättningar för lek, och eleverna leker med varandra över årskurserna. Förmiddagsrasten och lunchrasten är gemensam för alla klasser. Alla raster är minst en vuxen ute bland barnen. På vår skola är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. Diskriminering och annan kränkande behandling är olagliga handlingar och därför oacceptabla på vår skola. Det gäller såväl mellan elever, mellan elever och vuxna samt mellan vuxen och vuxen. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället två lagar, dels i 6 kap. 7 och 8 i skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 6 kap. 7 och 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt Barnkonventionen ska barnperspektivet sättas i fokus och barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Gemensamt för alla former av kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde. Enligt Lp 11 ska skolan gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1993:17) förtydligar Arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö med goda sociala kontakter utan kränkande särbehandling. Om ett barn behöver hjälp och stöd från socialtjänstens sida är verksamheten skyldig att anmäla detta enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) 3

4 Årlig plan För Sulviks förskoleklass och grundskola. Begreppet skola används för samtliga verksamheter. Elever används för samtliga barn. Den pedagogiska personalen benämns lärare/pedagog. Skolans vision På Sulviks skola ska alla, både personal och elever, få känna trygghet, visas respekt och vara ansvarstagande. Vi arbetar för att motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö för både elever och personal där alla kan känna trivsel och arbetsglädje. Sulviks skola strävar efter att: - alla ska visa respekt för alla människors lika värde och människors olikheter. - skolan ska vara trygg för eleverna och fri från trakasserier och annan kränkande behandling. - eleverna ska känna att de har en god arbets- och lärandemiljö och att de har goda relationer med kamrater och vuxna. 4

5 Definitioner av begrepp Diskriminering När någon eller några blir sämre behandlade än någon annan person i en liknande situation och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna, ex kön. Vid indirekt diskriminering behandlas alla lika men i praktiken missgynnas någon ändå, t.ex. om samma mat serveras till alla så missgynnas de som av religiösa skäl inte äter viss mat. Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Direkta kränkningar kan vara sparkar, slag, knuffar, skällsord, kränkande och hånfulla kommentarer eller hotelser. Indirekta kränkningar kan vara att bli utsatt för utfrysning, bli baktalad, alla går när man kommer, bilder och texter (sms, mms, Internet) eller att andra hindrar en från att få vänner. Retsamhet som upprepas, trots tydliga tecken på obehag från den som retas, räknas också som mobbning. Trakasserier När någon eller några kränker annan persons värdighet och det har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever, elever gentemot vuxna, mellan elever eller mellan vuxna. Annan kränkande behandling När någon eller några kränker annan persons värdighet och det saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Mobbning När en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet gör kränkande eller obehagliga saker mot någon. En obalans i makt kan råda mellan den som mobbar och den som utsätts. Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. 5

6 Utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. Åtgärder ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är man eller kvinna. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom in klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller utryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller en annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med en religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO:s använder definieringen funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 6

7 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera den årliga planen i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. om skolan får kännedom om att trakasserier förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas (2 kap 5 diskrimineringslagen). - se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Elever Skolan förväntar sig att eleverna tar ett gemensamt ansvar att: påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. - är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. Föräldrar Skolan förväntar sig att föräldrarna tar ett gemensamt ansvar att: - påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan. - ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. 7

8 - stöttar sina barn att vara goda kamrater. På Sulviks skola finns ett likabehandlingsteam där Sofia Erlandsson och Anna Seth-Johansson ingår. Ytterligare personer som elever på vår skola kan prata med: lärare i skola och fritidshem kompisar övrig skolpersonal, ex lokalvårdare, måltidspersonal, vaktmästare föräldrar EHT-teamet EHT-teamet består av representanter från elevhälsa = kurator, sjuksköterska, specialpedagog samt skolledning. Det finns även möjlighet att skolpsykolog deltar. I gruppen finns personal som arbetar aktivt vid uppkomna konflikter och kränkningar. Kurator Patricia Söderberg Skolsköterska Barbro Willén Skolsköterska Karin Bodin (fr o m okt) Specialpedagog Christina Danielsson Rickard Eriksson rektor Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling -kontakta snarast skolan! Delaktighet inflytande förankring Personalen har tillsammans med specialpedagog sammanställt planen. Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete informeras föräldrarna om på föräldramöte i början av läsåret. Detta återkommer också i klasserna och vid utvecklingssamtal systematiskt under året. Skolrådet är remissinstans och elevrådet likaså. Enskilda intresserade föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter på planen till pedagoger, rektor eller skolrådet. Planen kommer att finnas tillgänglig i skolans krispärm och finnas synlig i entréer, klassrum, ligga ute på skolans hemsida, samt på lärportalen Edwise. 8

9 Kartläggning under läsåret 2015/16 Elever och pedagoger har diskuterat värdegrundsfrågor, kamratskap, trygghet, gott självförtroende, arbetsmiljö, bemötande, hänsyn och respekt. Klassråd varje vecka samt elevråd och fritidsråd en gång i månaden. Coachsamtal, regelbundna enskilda samtal mellan elev och lärare På klassråd, fritidsråd och elevråd har kamratskap varit en stående punkt. Visa på skolans otrygga platser, genom att markera dessa på en skolgårdskarta. Blandade grupper F-6 vid olika temadagar/utedagar för att öka gemenskapen mellan eleverna. Analys av kartläggningen och åtgärder under läsåret 2015/16 Elever och pedagoger har diskuterat värdegrundsfrågor, kamratskap, trygghet, gott självförtroende, arbetsmiljö, bemötande, hänsyn och respekt. Analys: Detta har gjorts löpande under året. Vid uppkomna situationer så har det bearbetats i aktuell elevgrupp eller med alla elever. När elever från Fiskeviks skola började vid höstterminens start behövdes inga särskilda åtgärder utan de rutiner som funnits sedan tidigare år användes, t ex samarbets- och lära känna varandraövningar. Klassråd varje vecka samt elevråd och fritidsråd en gång i månaden. Analys: Elevråd har hållits 2-3 ggr/termin. Det är svårt att få bra fokus och diskussioner i elevrådet när spridningen i ålder är så stor. Det finns rutiner för mötesstrukturen och det förs protokoll med lärarens hjälp. Eleverna får genom elevrådet en förståelse för helheten på skolan eller i kommunen. På klassråd, fritidsråd och elevråd har kamratskap varit en stående punkt. Analys: Här ser vi att eleverna oftare har fokus på praktiska frågor som berör matsedel, inköp av leksaker, utemiljö än kamratrelationer. Detta tolkar vi som att det överlag är en bra miljö för eleverna på skolan men att lärar- och fritidspersonalen styr in mer på kamratrelationer. Visa på skolans otrygga platser, genom att markera dessa på en skolgårdskarta. Analys: Respektive klassråd/fritidsråd har diskuterat om det är platser och situationer på skolan som känns otrygga. Det har inte markerats på någon karta utan detta har varit väl känt i personalgruppen och protokollfört på klasskonferenser och APT. Rastvakterna har särskilt haft uppsikt på de ställen som eleverna pratat om som otrygga platser. 9

10 Blandade grupper F-6 vid olika temadagar/utedagar för att öka gemenskapen mellan eleverna. Analys: De gemensamma aktiviteterna med blandade åldersgrupper har fungerat väl. Vi har sett att det har ökat gemenskapen mellan eleverna då de ofta spontant söker upp andra än de i klassen och då leker/umgås över åldersgränserna. Ändrat fadder system där både åk 5 är faddrar för förskoleklass och åk 6 är faddrar för åk 1 har varit gynnsamt, det har varit positivt för eleverna att ha två år med sin fadder. Rastverksamheten som erbjudits några gånger i veckan har varit gynnsamt för alla elever. Om det är elever som har svårt att veta vad de vill göra så finns det alltid sammanhang som de kan ingå. Dock har det blivit veckor som rastaktiviteterna har fallit bort när det varit elevernas som ansvarat och planerat för verksamheten. Ansvar: Rektor och pedagoger Slutsatser: Under läsåret har det framkommit ett behov på skolan av mer tydliga rutiner för överlämning mellan olika stadier. Rastvakterna ser också ett behov av en mer regelbunden rastverksamhet. Allmänna åtgärder under läsåret på skol-, grupp- och individnivå 2015/2016 Främjande Skolan har fadderverksamhet för eleverna i förskoleklass tillsammans med årskurs 5. Årskurs 6 blir faddrar för årskurs 1. Två gånger per vecka erbjuds eleverna lärarledda rastaktiviteter. Gemensamma aktiviteter t ex Elevens val och andra temadagar. Förebyggande - förhindrande För att främja likabehandling är det viktigt att vi vuxna är bra förebilder och har ett gemensamt förhållningssätt. För att stärka gemenskapen, VI-känslan samt att ge eleverna ett större självförtroende arbetar vi både förebyggande och förhindrande. klassråd en gång i månaden som följs upp av elevråd, ansvarig är klasslärare elevrådsarbete med två klassrepresentanter samt en pedagog som träffas en gång i månaden och diskuterar utifrån fastställda punkter gruppsamtal och klassamtal varje vecka för att öka förståelsen och lära känna varandra, värdegrundssamtal där även elevhälsoteam kan medverka, ansvarig klasslärare, fritidspersonal samt specialpedagog 10

11 planerade individuella samtal, utvecklingssamtal och spontana samtal, ansvarig är klasslärare och specialpedagog samt annan berörd personal vid speciella händelser. ett väl förberett mottagande av nya elever och överlämningar, ansvarig är klasslärare och specialpedagog samarbete mellan elevgrupper, ansvarig är arbetslagen gemensamma friluftsdagar och evenemangsdagar för alla elever i skolan, ansvariga är all berörd personal temaarbeten i skola och fritids, samt elevens val, ansvariga är arbetslagen gemensamma aktiviteter för hela skolan med åldersblandade grupper, där de äldre eleverna får ta ansvar för de yngre. Uppgifterna är utformade för att främja elevernas gemenskap, förmåga att samarbeta och att lösa problem. Sulviksskolans Mârtenstramp är ett exempel. elevhälsoteam varannan vecka, ansvarig är rektor elevkonferenser vid behov, ansvarig är rektor klasskonferenser en gång per termin, ansvarig är rektor, specialpedagog och klasslärare. Inför klasskonferenserna kartlägger klasslärare tillsammans med specialpedagog gruppklimatet med sociogram. vuxna ute på raster och vid bussarna när skoldagen är slut, ansvariga är arbetslagen SET (social emotionell träning med livskunskap). Samtal utifrån texter eller filmer som handlar om utanförskap, kränkningar och mobbning Ansvar: Rektor och all personal Specifika åtgärder Kön Mål All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett genusperspektiv för att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Aktiviteter Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett genusperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Det gör vi genom att beakta genusaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans arbete samt i kvalitetsredovisningar. Tidpunkt: Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör kvalitetsuppföljning. Ansvar: Rektor Under läsåret ska vår skola särskilt arbeta med att införa nolltolerans mot nedsättande sexualiserat språkbruk på vår skola. Varje klass och på fritids diskuterar språket som används på skolan. 11

12 Tidpunkt: Start under hösten och kontinuerligt under resten av läsåret, i maj utvärderar varje klass sina regler. Ansvar: All personal och elever. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans verksamhet genom att informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan samt att engagera tolkar och översättare vid behov. Skolan ser till att information som finns översatt skickas till vårdnadshavarna, t ex om målen i svenska och matte för år 3 och 6. Tidpunkt: Kontinuerligt. Ansvar: Rektor och klasslärare Ålder Mål På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett ålder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av ålder. Aktiviteter Skolgården och skolans redskap anpassas utifrån elevernas intresse och är till för alla. Rastverksamhet som erbjuder lekar för alla elever på skolan. Fadderverksamhet. Ansvar: Rektor, klasslärare och elevråd Funktionsnedsättning Mål På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. 12

13 Aktiviteter Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionshinder, d.v.s. anpassa verksamheten efter de olika behov som finns. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. På vår skola arbetar vi med att öka kunskapen hos elever och personal om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga. Tidpunkt: Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret. Ansvar: Rektor, specialpedagog, arbetslag samt elevhälsan. Sexuell läggning Mål Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning. Aktiviteter Diskussioner om olika typer av familjebildning tas upp i klasserna och på fritids i naturliga sammanhang. Tidpunkt: Under läsåret Ansvar: Klasslärare Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål På vår skola ska inga elever känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Aktiviteter Vår skola ska ge eleverna information och undervisning om HBT (Homo- Bioch Transexualitet) inom ämnet Sex och samlevnad. I samband med detta ska frågor om heteronormativitet, könsöverskridande, könsidentitet och olika familjebildning ingå. Kränkande behandling Mål: Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Främjande åtgärder: Skolan granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Personalen är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. 13

14 Coachsamtal, lärare och elev samtalar om elevens trivsel och kunskapsutveckling. Ansvar: Rektor och pedagoger Förebyggande och förhindrande: Skolans personal har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Personalen är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Styra gruppindelningar mer för att inte ge utrymme för uteslutningar. Konflikter bearbetas enskilt, i grupp och tillsammans med föräldrar, utifrån situationen. Bedömningen när föräldrar ska kontaktas görs av läraren, t.ex. när föräldrar och lärare behöver ha gemensamma strategier. Samtala om sociala mediers möjligheter och risker. Vi ska arbeta med socialt emotionellt lärande i klassrummet som syftar till att alla ska känna sig lika värda. För att få alla elever engagerade diskuterar alla klasser vilka regler som ska gälla, med speciell inriktning mot kränkande behandling. Dessa följs sedan upp i elevrådet där reglerna slutligen bestäms. Detta görs också på fritidssamlingarna och mindre samtalsgrupper. Ansvar: Rektor och pedagoger Samtliga mål utvärderas senast juni 2016 Upprättande av den årliga planen Tidpunkt: Juni och augusti Ansvar: Rektor och all personal på skola och fritids Personalen deltar i upprättandet av planen genom att tid avsätts till gemensam genomläsning och möjlighet att komma med förslag och kommentarer ges. Tidpunkt: September Ansvar: Rektor, klasslärare och specialpedagog Vi involverar föräldrarna i vårt värdegrundsarbete genom att informera dem om planen vid ett föräldramöte i början av terminen. Tidpunkt: September Ansvar: Klasslärare Vi presenterar planen för eleverna och gör dem förtrogna med innehållet. 14

15 Tidpunkt: September och löpande under året men minst en gång per månad Ansvar: Klasslärare Eleverna i klasserna diskuterar tillsammans vad begreppet kränkning innebär och vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att kränkningar inte ska förekomma Tidpunkt: November Ansvar: Skolledning/skolkansli samt klasslärare Kommunens klimatenkät för elever genomförs Tidpunkt: Januari/februari Ansvar: Skolledning/skolkansli samt klasslärare Sammanställning av kommunens (elever) klimatenkät Tidpunkt: Oktober och i mars/april Ansvar: Rektor, specialpedagog och klasslärare Klasskonferenser terminsvis Tidpunkt: April/maj Ansvar: Rektor Vårdnadshavare informeras om möjlighet att utvärdera planen. Kompetensutveckling Genom samtal i arbetslaget och med rektor har det skett ett kollegialt lärande i hur vi kan främja, förebygga och åtgärda kränkningar i sociala medier. Information har inhämtats från IKT-utvecklare i kommunen. 7 Utvärdering av den årliga planen Den årliga planen uppdateras varje år, så det blir naturligt att personalen på skolan går igenom innehållet tillsammans, för att se vad som är aktuellt och vad som behöver ändras. Bl a elevenkät utgör underlag. I samband med detta har vi varje höst ett föräldramöte där vi informerar om planen och där även föräldrar kan få tycka till och komma med idéer och förslag. Sulviks skola är en liten skola, där all personal automatiskt är involverad. Nyanställda informeras om planen, alt. får veta att den finns i pärmen i personalrummet. Tidpunkt: Juni Ansvar: Rektor och personal på skola Här beskriver ni hur ni utvärderar planen tillsammans i personalgruppen, när det görs och vem som har ansvaret. 15

16 Elever ska också utvärdera planen, beskriv på vilket sätt samt hur vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen. Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen (Förslag) Måluppfyllelse 1. Har vi nått vår vision? Våra mål? Analys 2. Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? 3. Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen relevanta? Var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? 4. Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? 5. Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? 6. Vad fungerade och vad fungerade inte? 7. Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt 8. Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa års plan? Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att upptäcka vara uppmärksam på allt som sker under skol-och fritidsverksamhet vara uppmärksam på det språkbruk som används mellan eleverna närvarande och engagerade vuxna dokumentation på särskild blankett av incidenter mellan elever och andra inom skolan rastvaktssystem dialog skola-hem-skola, fritids-hem-skola, delat ansvar utvecklingssamtal som är förberedda både från skolan och hemmet enligt uppgjorda frågor frånvarostatistik och uppföljning elevärenden som stående punkt på arbetslagsmöten, dokumentationen följs upp Klassklimatet diskuteras regelbundet på klassråd. Sociogram för att kartlägga klassklimatet. Vi ska sträva efter att barn inte utsätts för att välja/väljas bort, t.ex. vid bildandet av olika arbetsgrupper. skolhälsovårdens förebyggande arbete 16

17 coachsamtal (lärare och elev pratar om elevens kunskapsutveckling och trivsel). spontana elevsamtal uppmärksamhet inför förändrat beteende Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Frånvarostatistik med uppföljning. Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn/elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 17

18 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 4. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" används. 4. Förskolechef/rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 18

19 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 19

20 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar den/de som fått förskolechefs/rektors uppdrag (mobbinggrupp e l) att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 4. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som det är möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också 20

21 extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig lärare utreder tillsammans händelsen med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig lärare/mentor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 21

22 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. I en situation där kränkning har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3 När förskolechef/rektor får kännedom om att vuxen anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 3. Rektor/förskolechef pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. 4. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen tillsammans med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 22

23 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att förskolechef/rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 23

24 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Tillbudsrapport inlämnad Datum Information har skett till Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) 24

25 Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Datum Blanketten lämnas till rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. 25

26 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: 26