Från död till liv. Träd in i påsken UNDERVISNING Läs Hebreerbrevet! BIBELAKTUELLT Korsets teologi AKTUELLT ÄMNE

Transkript

1 EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING NUMMER Från död till liv Träd in i påsken UNDERVISNING Läs Hebreerbrevet! BIBELAKTUELLT Korsets teologi AKTUELLT ÄMNE Nytt liv till en hel familj MISSION I KENYA Reformationen AKTUELLA HÄNDELSER Min Jesus lever! ORD TILL LIV 45 KR

2 OMSLAGSBILD: M. NOTA REDAKTÖREN HAR ORDET Våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade. 1 PETR. 2:24 Innehåll 4 Träd in i påsken ANDERS SJÖBERG I Stilla veckan får vi vandra med Jesus genom hans lidande, död och uppståndelse. Att stanna till vid två träd hjälper oss till rannsakan och till liv. 7 Drabbad av sjukdom GUSTAV BÖRJESSON Vi drabbas ibland av sjukdom och lidande. Till Livs själavårdsserie vill ge råd och tröst utifrån Bibeln. 8 Reformationen på 1500-talet ANDERS REINHOLDSSON I början av 1500-talet fi ck Gud användning av en frimodig munk som började läsa Bibeln och som insåg att kyrkan kommit vilse. Det ledde till en förnyelse av kyrkan. Från död till liv RÄTTFÄRDIG GENOM TRON, det var Martin Luthers upptäckt. Han hade dignat under krav som kyrkan, samhället och familjen ställde: Lev heligt så är Gud nådig. Men när man inte förmår det då? Luther upptäckte evangeliet och spred det till prästerna, till folket och till familjen. Det ledde till en förnyelse som förändrade kyrkan i Europa. Hur kan vi påverka en kyrka till förnyelse? Hur kan vi rustas till tjänst? Hur kan Jesus bli allt i mitt liv? DET ÄR TID FÖR rannsakan: Finns det tecken på liv i våra liv? Vi får be att Gud utrannsakar oss. Vi kan aldrig nå fram till Gud genom att göra något, endast genom att ta emot det Jesus gjort. Han bar våra synder upp på korset. Han led och dog i vårt ställe och han uppstod! Vi är fria från syndens skuld och vi har vår rättfärdighet i Kristus. KORSET PRÄGLAR både den kristna tron och våra liv, inte lyckan och framgången. Till livets villkor hör även att ibland drabbas av sjukdom. Vi får lämna alla våra bördor till Jesus. En dag blir vi helt och fullt fria, men här vill han göra oss beroende av honom av nåden som är utan villkor och som aldrig tar slut. 10 Bibelaktuellt Hebreerbrevet ERIK J. ANDERSSON Hebreerbrevet är en proklamation av hur Jesus, Sonen, uppfyllt allt vad det gamla förbundet handlade om brevet presenterar Guds räddningsplan. 11 Kort & gott från Strandhem 12 Korsets prägel på tro och liv CARL MAGNUS ADRIAN Bakom det oansenliga och svaga kan dölja sig det motsatta. Så är det med Jesus och tron på honom. Vid Jesu kors fi nns en kraft och ett hopp som förändrar allt. 15 Aktuellt från ELU och från Barn & familj 16 Följ med till Församlingsfakulteten! EVA ANDERSSON I Göteborg fi nns en utbildning som syftar till att rusta människor för tjänst i kyrka, samhälle, diakoni och mission FFG är även en omtyckt träffpunkt. 18 Ord till liv Min Jesus lever STEFAN EKSTRÖM 20 Nytt liv till en hel familj LINA JÄMSTORP Svår uppväxt, sexuellt utnyttjad, på gatan som 14-åring och apatisk inför livet. I dag en egen familj och trygghet och glädje i Gud, mitt i alla vardagsbekymmer 22 På tråden med Endale Augichew ROLAND GUSTAFSSON 22 ELMnytt & info 24 Kristus har uppstått! 8 12 Bibelläsningsplan i bilagan. LÅT OSS TECKNA korsets tecken över våra liv: Det börjar uppe hos Gud i himlen, alltings skapare och livgivare. Sedan blir Gud människa i Jesus Kristus, och han bor genom tron i våra hjärtan. Evangeliet om Jesus går från våra liv ut till medmänniskorna, genom den helige Ande. Människor vi möter, ja, allt i våra liv från ena sidan till andra får tas in under korsets tecken. Gud kan förvandla allt. Jesus Kristus lever, han är uppstånden från de döda! EVA ANDERSSON, redaktor@tillliv.se 2 TILL LIV

3 Att följa den korsfäste Den korsfäste ville jag följa genom öknars brännande sand, genom dödens kyliga bölja till livsflodens leende strand. Men ur mörkret på Långfredagen dock lyser ett knippe av ljus: min synd är på korset borttagen, han själv bär mig hem till sitt hus. FOTO: DAVID SIMMONDS Men synder och tvivel mig hindrar, med ängslan i själen jag hör, medan vårnattsstjärnorna tindrar, att hoppet på framtiden dör. Och buren jag honom kan följa genom öknars brännande sand, genom dödens iskalla bölja till livsflodens strålande strand. AXEL B. SVENSSON, ur AbiEsers Vinbärgning TILL LIV

4 UNDERVISNING Träd in i påsken en livsvandring i korsets tecken ILLUSTRATIONER: CHRISTINA SWARTLING 4 TILL LIV

5 Se vi gå upp till Jerusalem, i heliga fastetider sjunger vi som förberedelse inför påskveckan, den heliga veckan. Just i dessa dagar får vi vandra med Jesus in i och genom hans lidande, och uppståndelse till rannsakan och till liv. JAG SITTER PÅ FLYGPLANET på väg hem från Jerusalem när jag skriver denna artikel. Under en vecka har jag återigen fått möjlighet att konkret gå upp till Jerusalem. När jag vandrar i Jerusalem är det numera ett antal träd som ofta ger mig hjälp att i meditation stanna inför vad Jesu lidande, korsdöd och uppståndelse innebär för mänskligheten. Följer vi Jesu vandringar under denna vecka finns det många träd av betydelse, men låt oss nu enbart stanna inför två av dem. Fikonträdet rannsakans träd I Markusevangeliet (11:12 14) läser vi om hur Jesus stannar vid ett fikonträd. Berättelsen inramar skildringen av hur Jesus rensar templet. På sin väg in till Jerusalem är Jesus hungrig. Han går fram till ett fikonträd för att se om det finns något på det. Men han finner inget, eftersom det inte var rätta tiden för fikon. Detta faktum leder till att Jesus förbannar trädet med orden: aldrig någonsin skall någon äta frukt från dig. Vi en första genomläsning kan denna berättelse verka motsägelsefull. Markus börjar med att konstatera att anledningen till att Jesus går fram till trädet är att han är hungrig och att han därför söker något på trädet som går att äta. Men om Jesus visste att ingenting fanns på trädet eftersom det inte är rätta tiden för fikon vid denna tid på året, varför skulle han då gå fram till det och se efter? Blir det någon frukt? Faktum är att det fanns, och finns, något på fikonträd på våren förutom de vackra gröna bladen trots att det inte är tid för fikonskörd. Ett träd som kommer att bära frukt på hösten har redan tecken på frukt på våren. Små fikonkart finns på grenarna, och dessa åts då som nu som ett litet tilltugg när man var sugen. När Jesus ser att trädet är utan tecken på frukt, vet han att detta träd kommer att vara lika tomt på frukt i oktober som det var i april. Därför förbannar han det. Markus låter denna händelse inrama skildringen av hur Jesus rensar templet och ger på så sätt en tolkningsbakgrund till Jesu handling. Jesus vill se om det finns tecken på frukt i templet. Vad finner han? Mångleri! Fikonträdet som Jesus stannar för i påskveckan är alltså ett rannsakans träd. Att stanna vid detta träd är att få hjälp att reflektera över om det finns tecken på frukt i våra liv, eller om det enbart är en grön och vacker yta vi visar upp, likt de gröna stora fikonlöven. Finns det någon räddning? Adam och Eva kunde inte visa upp något annat än fikonlöv. Efter syndafallet insåg de sin nakenhet, sin brist på frukt, och de försökte täcka den. Gud såg dock rakt igenom den vackra fasaden likt Jesus på Olivberget. Gud såg att det inte fanns tecken på liv, utan enbart nakenhet och tomhet hos den människa som gått bort ifrån honom. Döden blev en verklighet för människan. Vad gjorde Gud i lustgården för att på nytt ge människan liv? Han gjorde kläder av skinn! (1 Mos. 3:21.) Vad behövs för att tillverka kläder av skinn? Någon annan behöver ge sitt liv för att dessa skyddande kläder skall kunna tillverkas. Är det inte just detta som sker på korset? Nu är det Gud själv som ger sitt liv för dig utgiven så att du och jag efter den rannsakan som visat vår nakenhet kan få klä oss i Kristi nya liv. Ett liv som genom Jesu uppståndelse blir oss till ett nytt och evigt liv. Vinträdet ett livgivande träd Det andra trädet vi stannar vid pekar Jesus på i sitt avskedstal till lärjungarna. Mitt i detta tal säger han till lärjungarna: Kom låt oss gå härifrån (Joh. 14:31), och fortsätter sedan talet med orden: Jag är den sanna vinstocken. Jesus håller detta tal i övre salen i ett hus på det berg som i dag kallas Sionberget i Jerusalem. Efter att han avslutat talet står det att han går till I korsets tecken Jesu sista dagar i Jerusalem Anders Sjöberg Genom de fyra evan gelierna får vi följa Jesus under hans sista vecka i Jerusalem. En mängd historiska fakta och en djup inblick i texterna ger en levande och gripande bild av vad som sker, en givande läsning i faste- och påsktid. Artos förlag, 2006 TILL LIV

6 den trädgård som låg på andra sidan Kidrondalen (Joh. 18:1). Om Jesus mitt i talet tar med sig sina lärjungar på vandring mot Getsemane något som inte alls är otroligt eftersom judiska rabbiner ofta undervisade då de vandrade tillsammans med sina lärjungar så gick han förmodligen ut genom Esseerporten och ner genom Hinnoms dal. Utgiven för mig Nere vid Kidronbäcken svänger de så upp mot norr. Framför dem i Kidrondalen låg då Salomos vinträdgårdar. Det är fullt möjligt att Jesus, när han talar om sig själv som det sanna vinträdet, pekar på en vinstock i dessa vinträdgårdar. Kidrondalen var bördig. Anledningen var att allt offerblod från brännofferaltaret i templet leddes ut i dalen. Salomos vinträdgårdar fick alltså sin livskraft, mycket påtagligt, från offren i templet. Jesus är det sanna vinträdet. Det vinträd som mest tydligt får sin näring genom ett offer Jesu egen korsdöd. Därför kan Jesus också konstatera (Joh. 15) att den människa som förblir i honom som en gren, den människan kommer att bära frukt. Vinträdet är med andra ord det livgivande trädet. Liv i Honom En mycket vanlig tackgåva som pilgrimerna hade med sig till templet vid vallfartshögtiderna på Jesu tid var en gyllene vindruva. Om de hade haft möjlighet hade de införskaffat guld och låtit gjuta en liten druva. Dessa druvor göts efter varje pilgrimshögtid samman till druvklasar som fästes vid den stora vinstock av guld som smyckade tempelfasaden på Jesu tid. Nästa gång pilgrimen kom till templet kunde han alltså se upp mot denna gyllene vinstock och tänka: Jag är en del av Guds eget vinträd, det vinträd som ger liv. Detta är också sanningen för oss som är Jesu lärjungar i dag. Vi är lemmar i Kristi kropp, den kropp som blev utgiven till liv för din och min skull och som genom Jesu uppståndelse kan ge ett liv som består i evighet. TRÄD IN I PÅSKEN till rannsakan och liv! ANDERS SJÖBERG, bibellärare och författare, Stockholm ILLUSTRATION: CHRISTINA SWARTLING 6 TILL LIV

7 SJÄLAVÅRD VAD ÄR DET ATT VARA MÄNNISKA? DEL 4 Drabbad av sjukdom ATT BLI SJUK är svårt. Det är dubbelt svårt. Det onda som plågar kroppen påverkar hela människan. Hon förlorar också den invanda tryggheten att vara frisk och stark och kunna sköta sina saker. Nu har hon drabbats av detta onda. Hon vet inte vad det är. Men hon har fått gå ifrån alltsammans för att söka hjälp. Hon har tappat sin trygghet. När hon omsider får sin diagnos blir hon orolig. Hon frågar ut läkaren. Men hon har svårt att ta till sig det hon får höra. Oron mal i henne: Hur ska det nu bli? Hur ska detta gå? Och att läggas in på sjukhuset blir för henne en jobbig omställning. Hon är ju van att själv styra och ordna sin tillvaro. Men nu är det andra som styr. Hon får sin plats på en sal med tre andra, tre främmande människor. En sjuksyster kommer och frågar ut henne. En laboratoriesköterska kommer och tar prover. Hon blir skjutsad till röntgen. Hon är helt beroende det tar på hennes självkänsla. Men efter ett par veckor blir hon utskriven. Och inom kort är hon igång i sitt arbete. Utåt verkar allt som vanligt. Men inom henne är det inte så. Hon vet att hon inte har några garantier. Tänk om det onda kommer tillbaka! Den gamla tryggheten är borta. SÅ ÄR DET ATT BLI SJUK, också för oss som lever i Kristus. Också för oss rubbas den invanda tryggheten. Också vi kan gripas av oro. Men vi är inte utlämnade åt oron. Vi får gå till Gud och utgjuta vårt hjärta för honom. Och vi får klaga! David och de andra i Psaltaren klagar högljutt inför Gud. Det får också vi göra: Hur länge skall jag oroas i min själ och ängslas i mitt hjärta dagligen? Se till mig och svara mig, Herre, min Gud (Ps. 13:3f.). Men samtidigt ska vi lyssna på Gud. Vi ska ta till oss det han säger i sitt Ord: Han är inte borta! Han ser till vårt lidande och tar vård om vår själ i nöden (Ps. 31:8). Och han har kommit hit ner. Gud har blivit människa! Han har gått in i vårt lidande. Jesus har burit våra sjukdomar och tagit våra smärtor på sig (Jes. 53:4). Därför vet vi att det som drabbar oss inte är en dom över våra synder. Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus (Rom. 8:1). Och därför vet vi att Jesus är hos oss i det svåra. Vi får lämna över till honom. Han kan använda läkarna och sköterskorna. Och han kan göra under. Vi får lämna oss åt honom. MÅNGA GÅNGER GÅR DET ONDA ÖVER. Men så blir det inte alltid. En sjukdom kan bli långvarig. Och den sjuke kan behöva hjälp hjälp med sina mediciner, hjälp med sin hygien, ja, kanske hjälp med att komma upp på morgonen och att lägga sig på kvällen. Då ordnar samhället hemhjälp. Men ofta tar de anhöriga på sig den tyngsta bördan. Hustrun ställer upp för mannen, och mannen för hustrun. Föräldrarna som har fått ett sjukt barn inrättar sitt liv efter barnet och dess behov. Kanske får de inga säkra besked av läkarna. Men de älskar sitt barn och tar vård om det år efter år. Det är åtskilliga människor i dag som har det så. Men de får gå till Gud med sina bördor. De får kasta sina bekymmer på honom. Han har omsorg om dem (1 Petr. 5:7). Han blir inte trött, och utmattas inte. Hans förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på Herren får ny kraft (Jes. 40:28ff). Gud bär dem dag för dag (Ps. 68:20). NÄR VI HOPPAS PÅ HERREN får vi det stora hoppet. Det är hoppet om den kommande härligheten där alla sjukdomar och plågor är borta, ja, också döden. Jesus ger oss detta hopp. Han har redan uppstått från döden. Han bär redan den nya kroppen. När han kommer åter får vi bli honom lika (1 Joh. 3:2). GUSTAV BÖRJESSON, prost, Sätila FOTO: ANDRZEJ GDULA Gud, i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut. Gud, du känner onds kan i din egen kropp, att du delar smärtan ger mig hopp. Nära vill jag leva, nära dig, min Gud SV. PS. 769:3 TILL LIV

8 HÄNDELSER UNDERVISNING SOM JESU PÅVERKAT LIKNELSER KRISTENHETEN UNIVERSAL STUDIOS ALL RIGHTS RESERVED., UR FILMEN LUTHER Reformationen en förnyelse av kyrkan i Europa STADEN WORMS I TYSKLAND, ÅR Han stod där ensam. Framför den unge mäktige kejsaren. Framför furstar och bis kopar och adelsmän. Han hade blivit anmodad att ta tillbaka sådant han sagt och skrivit i fl era år nu. Åklagarna hade lagt fram hans skrifter på bordet. Är det dina skrifter? Tar du tillbaka? Till slut svarade han. Ja, det är mina skrifter. Jag kan inte ta tillbaka om ni inte med Skriftens ord eller klara förnuftsskäl kan visa mig att jag har tagit miste. Här står jag och kan inte annat. Så hjälpe mig Gud. Amen. När han kommit tillbaka från mötet inför kejsaren, Karl V, och mötte sina vänner på värdshuset berättas det att han jublade och sträckte armarna mot himlen: Jag är igenom, jag är igenom. Mannen hette Martin Luther. Vi är mitt inne i Reformationen. Vad var det som höll på att hända? 8 TILL LIV

9 MEDELTIDEN VAR EGENTLIGEN en blomstringstid i Europa. Den kristna tron stod starkare än någonsin. Men, och detta var avgörande: Man hade utan att se det börjat tappa greppet om trons centrum. Att allt handlade om vad Jesus gjort för oss. Att vägen till frid med Gud var att tro evangeliet och inte på våra gärningar, inte ens de fromma. Missbruk hade med tiden smugit sig in. I flera decennier hade många varit medvetna om att en förnyelse var nödvändig. Hur skulle det gå till? 95 teser mot avlatsbrev Gud överraskade. Som alltid. Han valde en oansenlig munk som kämpat mycket med sig själv och med Gud. Som munk i Augustinereremitorden utvaldes Martin Luther ( ) både till att utbildas till präst och till att bli bibelforskare. Han blev professor i Den heliga skrift vid universitetet i Wittenberg. Utmaningen kom när kyrkan började sälja avlatsbrev. Man tänkte att kyrkan så att säga rådde över de botshandlingar som man skulle göra efter att man tagit emot förlåtelsen i bikten. Och nu började man sälja brev där man mot betalning slapp botgöringen. Luther såg detta som ett oerhört missbruk och ett angrepp på all god själavård. Den 31 oktober 1517 spikade han upp 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg. Som den professor i Bibeln han var ville han att det uppkomna skulle disku teras. Så blev det faktiskt först. En teolog som hette Johann Eck disputerade offentligt med Luther Men Luther fördes allt längre in i insikten att kyrkan kommit vilse. Evangeliet återupptäckt Martin Luther började läsa Bibeln på nytt. Han läste skrifterna från kyrkans första tid. Till slut blev det som en oerhörd vårflod. Under 1520 kom det bok efter bok med nya insikter, dvs. återupptäckter av det ursprungliga evan geliet. Den mest kända är Om en Kristen människas frihet och är helt genial. Den börjar med två teser: En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdånig och En kristen människa är en tjänstvillig tjänare åt allting och var man underdånig. När Luther förstod att rättfärdigheten inte var en rättfärdighet vi skulle försöka åstadkomma utan en rättfärdighet som kommer från Gud själv och som vi får som en gåva, när vi tror på det Gud gjort genom Jesus, då säger han själv var det som om han hade förts in i himlen. Studenterna kom i stora skaror. Wittenberg blev förvandlat. Bannlysning och bibelarbete En del av det Luther skrev och drev uppfattades som ett uppror mot den kyrkliga ordningen och påvens auktoritet. Till slut blev han bannlyst genom ett påvligt brev. Men nu gick inte det som börjat hända att stoppa. Det var för att saken skulle redas ut som Luther kallades till riksdagen i Worms. Luthers furste, kurfursten av Sachsen, Fredrik den Vise, var rädd. Luther var frimodig. Luther blev dömd, för han tog ju inte tillbaka sina ord. Han förklarades i rikets akt. Det betydde att vem som ville kunde fånga eller döda honom. Nu hade så mycket av förnyelse hunnit hända att Luther hade många vänner. På vägen från Worms till Wittenberg kom några av dem och fångade honom och förde honom till borgen Wartburg. Ingen utom vännerna viss te var han var. Där översatte Luther Nya testamentet till tyska. Förutom att det var en oerhörd litterär och språklig prestation, som än i dag präglar det tyska språket, var det i linje med Luthers upptäckt. Det är genom Ordet Guds Ande verkar tron. Därför måste alla få möjlighet att höra det och läsa. Tron allena Under fastetiden 1522 återvände Luther till Wittenberg, trots faran. Allt hade varit nära att gå över styr. Många ville kasta ut allt: bilder, skrudar, musiken. Luther predikade med stor kraft mot detta. Han ville inte ta bort allt det underbara som hörde till kyrka och gudstjänst. Han ville komma åt missbruken, och till exempel ge alla både brödet och vinet i nattvarden. Och så ville han hjälpa kyrkan att återvända till sitt centrum: tron på Jesus som syndares Frälsare. JA, SÅ BÖRJADE DET. Luther och hans medhjälpare Melanchthon ville inte splittring, utan förnyelse. Det framgår klart i reformationens viktigaste bekännelsedokument, den Augsburgska bekännelsen från Reformatorerna ville en förnyelse av tron hos folket. Det ser man tydligt när Martin Luther efter en visitationsresa i Sachsen skriver Den lilla katekesen till folket med grunderna och sedan Den stora katekesen till prästerna, för att de skulle kunna predika evangeliet bättre i sina församlingar. Sverige drogs in i denna förnyelse. Också den romersk-katolska kyrkan påverkades, ja, hela Europas historia. Av en munk som fann en nådig Gud. ANDERS REINHOLDSSON, kyrkoherde, Sätila I Till Livs serie Händelser som påverkat kristenheten har tidigare publicerats Kyrkomötet i Nicea 325 (nr 1/2010) och Ökenfäder och klosterliv (nr 2/2010), Den stora schismen 1054 (nr 3/2010). Bekännelseskrifter MÅNGA FURSTAR STÖDDE den lutherska reformationen mot den romersk-katolske kejsaren, vilket gav rörelsen även ett politiskt drag. Vid religionsfreden i Augsburg 1555 erkändes det tyska riket som religiöst splittrat. DE LUTHERSKA KYRKORNAS grundläggande bekännelsedokument är Augsburgska bekännelsen, författad av Philipp Melanchthon och framlagd för riksdagen i Augsburg (Luther levde då som fredlös.) Den avvisades av den romersk-katolska kyrkan varefter Melanchthon 1531 svarade med Augsburgska bekännelsens apologi. Övriga bekännelsedokument är Martin Luthers Lilla katekes och Stora katekes, de s.k. Schmalkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet samt Konkordieformeln (1577). För Svenska kyrkan tillkommer Uppsala mötes beslut 1593 att SvK ska vara en evangelisk-luthersk kyrka byggd på just dessa bekännelser. DEN REFORMERTA KYRKAN är en beteckning för de kyrkor och samfund som bildats ur den reformation som startade i Schweiz på 1520-talet genom Ulrik Zwingli. Efter hans död 1531 övertog så småningom Jean Calvin ledarrollen, och calvinismen fi ck fäste även i Holland, Skottland samt i England där den utvecklades till anglikansk kyrkoform. Reformationen ledde alltså fram till tre delvis olika traditioner, den lutherska, den reformerta och den anglikanska. TILL LIV

10 BIBELAKTUELLT Guds räddningsplan enligt Hebreerbrevet Hebreerbrevet är en proklamation av hur Jesus, Sonen, uppfyllt allt vad det gamla förbundet handlade om och av hur Gud har talat till oss genom Honom. NYA OCH GAMLA TESTAMENTET (NT och GT) utgör tillsammans Bibeln, Guds ord med budskap till alla människor och alla tider. Hela Bibeln handlar om Guds räddningsplan för mänskligheten och om hur denna plan genomförs av och i Jesus. Ett par av NTs böcker visar extra tydligt hur det gamla och det nya vävs samman i Jesus person och händelserna omkring honom. Jag tänker på Matteus evangelium och på Hebreerbrevet. LÄS LÅNGSAMT HEBREERBREVETS inledande rader. Smaka på orden! Sedan Gud i forna tider många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna, har han nu i den sista tiden talat till oss genom sin Son. Skribenten gör liksom ett svep i tacksamhet över hela sin historia från Abraham till Malaki och sedan konstaterar han: Herren har talat igen, på nytt och mäktigare sätt. Hela brevet är sedan en proklamation av hur Sonen, Jesus, uppfyllt allt vad det gamla förbundet handlade om. Både det som tydligt utsagts i löftets eller profetians form, men också allt vad som nedlagts i Israels kallelse, livsuppgift och gudstjänst. I Jesus, Guds Messias, har det förts till fulländning. TVÅ RÖDA TRÅDAR i Hebreerbrevet vill jag lyfta fram du kan säkert finna fler när du själv läser. Den ena har med påsken, med Jesus död och uppståndelse, att göra. Hebreerbrevets författare beskriver Jesus död som en seger för vilken han äras, 1 men också som den direkta kopplingen mellan himmel och jord 2 och som den som en gång för alla uppfyller hela det gammaltestamentliga förbundets präst-, tempel- och offertjänst. 3 Att läsa Hebreerbrevet i tiden mellan påsk och himmelsfärd ger en fantastisk möjlighet att förstå ännu mer och glädjas ännu mer över det märkliga som hände i Jerusalem den första kristna påsken. Evangeliernas berättelser ger oss en ganska utförlig beskrivning av de historiska händelserna. Hebreerbrevets författare fortsätter med att förklara betydelsen och konsekvenserna av händelserna. Den andra tråden handlar om Bibeln. Ibland talar man om olika bibelsyn(er). Bibeln talar faktiskt om sig själv, och i Hebreerbrevet finns ett sådant tema som glimtar fram här och där. Redan i inledningen 4 har vi ju sett att det handlar om att Gud talat och talar både Gamla och Nya testamentet är Guds Ord. Vi kan se det också i hur texter från GT vävs in i brevet. I våra biblar markeras det ofta med kursiv stil på gott och ont för det är en väv där det gamla och det nya går in i varand ra. Bibeln är ett historiskt dokument, men inte bara ett historiskt dokument. Den är också ett tilltal till var och en som läser från levande Gud, från Jesus Kristus som lever. 5 Guds Ord är levande och verksamt. 6 Det utmanar också till fortsatt lyssnande, till fortsatt studium. Tre gånger upprepas satsen I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan. 7 Det finns en varning i det femte kapitlet för att stanna i växten, och en ännu skarpare varning i det sjätte för att smaka Guds ord men sedan vända sig bort från det. Guds ord är till för att växa av och för att växa djupare in i. ETT HÄRLIGT BIBELSTUDIUM finns i Hebreerbrevets elfte kapitel. Läs det och se hur din tro kan byggas upp av att läsa Bibeln! Fundera över vad den sista raden betyder, där det står: Först tillsammans med oss skall de nå målet. Och det finns också en omsorg hos brevets avsändare för dem som står i uppgiften att förkunna Guds Ord, att vara pastorer, predikanter och lärare: Se till att de kan göra detta med glädje! 8 Det är en uppmaning till oss att ta till sig. Varje kristen kan genom att läsa sin Bibel och be för sina lärare gör deras uppgift lättare! LÄS HEBREERBREVET OCH FÖRUNDRAS över hur stor vår Gud är och hur märkligt och mäktigt han förde sin räddningsplan för mänskligheten i hamn genom Jesus Kristus vår Herre. Fortsätt sedan att läsa din Bibel upptäck nya tilltal varje dag. ERIK J. ANDERSSON, missionär 1. 2:9 10; 2:14 15; 13: :19 20; 7:27 8:2; 9:24 28; 12:2 3. 3:1 3; 7:27 28; 8:6 7; 9:11 15; 9: : :8 6. 4: :7 8,15; 4: :7, TILL LIV

11 KORT &GOTT Välsignelser i rikt mått STRANDHEM BJÖD in till Seniorakademi första veckan i mars. De flesta pendlade från hemorten till missionsgården. Vi fick se ett nyrenoverat kök i funktion. Insamlingen till kostnaderna har gått väldigt bra, men en del återstår. Clas Engström, vaktmästare på Strandhem, visade det nya köket: Med tacksamhet ser vi nu att ombyggnaden av köket är klar. Spis och ugn från 70-talet är utbytta mot en ny spis och ett kokeri, och alla gamla arbetsbänkar och skåp har bytts till rostfritt. Golvet har fått flera golvbrunnar och en ny plastmatta. På väggarna sitter nu skinande vit kakel och fönster och element har bytts ut för att få det varmare i köket även på morgonen. Hela arbetet har gått enligt planerna, tack vare många goda insatser. Ett stort tack till alla som skänkt både arbetskraft, material och pengar! EN AV DELTAGARNA i Seniorakademin, Jan Kollberg från Örkelljunga, sammanfattade veckan så här: Vi var drygt tjugo förväntansfulla personer (55+) som delade gemenskapen. När många olika människor med olika erfarenhet och kunskap umgås och det fylls på med nya kunskaper och välsignelser i rikt mått, så rinner det bokstavligen FOTO: EVA ANDERSSON Några av deltagarna i Seniorakademin: Karin G. Ekström, Iris Larsson, Christer Johansson, Astrid Åkesson, Ingvar Ottosson, Per Hector samt Gunni och Clas Engström. över. Veckan har därför fyllts med guldkorn! Konstresan till Gilleleje på tisdagen gick till Marianne Ryghs atelje och var en dag för ögat, örat och själen. Ovanan att sitta på skolbänken gick fort över tack vare alla intressanta föreläsningar, diskussioner och samtal som fördes under dagarna. Djupdykningen i Predikarens bok och Apokryferna var intressanta. Två eftermiddagar om åldrandet likaså. S:ta Claras församlingspräst Carl-Erik Sahlberg från Stockholm berättade levande om vad som händer när bönen är i centrum. DET ÄR MYCKET som händer på hem. På fredagskvällens temakväll Strandsamlingssalen och den ena matsalen talade Carl-Erik Sahlberg både var välfyllda. Samtidigt samlades årets blivande konfirmander till sin första helgträff, under ledning av Filip Nilsson och Lars-Åke Nilsson. I veckan erbjöd John Breneman själavårdssamtal och han undervisade på akademin. Daniel Engelbrekt ansvarade för den kursen och hade liksom Lars-Åke en del undervisning där samtidigt som de funderar över hur Strandhems utrymmen bäst ska användas i framtiden. Och över hur Seniorakademin ska fortsätta i vår och nästa höst. EVA ANDERSSON Öppet hus! Du som är intresserad av Strandhems Bibel- och lärjungaskola välkommen till Öppet hus 1 maj kl. 10! Möt årets elever, lärarna och planerna för nästa läsår. Kl. 14 redovisar bibelskolan årets Etiopienresa öppet för alla! Anmäl dig för mat till bibelskolan@ strandhem.nu. Sista ansökningsdag till bibelskolan är den 15 maj besök www. strandhem.nu. Målning Levende vand av Marianne Rygh. FOTO: EVA ANDERSSON FOTO: EVA ANDERSSON FOTO: SVEN OLOF ANDERSSON Mari Johansson, bitr. kökschef, och Clas Engström, vaktmästare, vid det nya kokeriet i Strandhems kök. Carl-Erik Sahlberg undervisade på både Seniorakademin och temakvällen. Iris Larsson, Göran Johansson, Marianne Rygh, Christer Johansson, Anders Johansson och Lennart Persson hemma hos konstnären Marianne Rygh. TILL LIV

12 AKTUELLT ÄMNE Korsets prägel på tro och liv Allt är inte vad det vid första anblicken synes vara. Bakom det oansenliga och svaga kan dölja sig det motsatta. Så är det med Jesus och tron på honom. Vid Jesu kors fi nns en kraft och ett hopp som förändrar och bär. FOTO: SXC VI MÄNNISKOR DRAS OFTA till det starka och storslagna eller till det som ger svar på tal och låter oss slippa tvivel och frågor. En omskrivning av 1 Kor. 1:22 25 som passar sådana tankar skulle kunna lyda: Några förkunnar en korsmärkt Kristus och talar mest om förlåtelse och själavård, men vi förkunnar en segrande Kristus som visar sin makt i under och tecken och befriar från svaghet, sjukdom och misslyckanden. Men aposteln skriver: Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, men vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten för judarna och en dårskap för hedningarna, men för de kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet. Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna. Våra förväntningar och Guds vishet När vi kämpar med att orka leva och att kunna tro och hoppas på Kristus, är det förståeligt att vi dras till sådant som tycks underlätta för oss. När Simon trollkarlen (Apg. 8) såg vad som hände när apostlarna la sina händer på människor, ville han också ha sådan kraft och erbjöd sig till och med att betala för den gåvan. Men Petrus gav inte efter för sådant utan manade honom i stället till omvändelse. 12 TILL LIV

13 Den underbara dårskapen är ju att Guds vishet och kraft är dold. Guds dårskap är visare och Guds svaghet är starkare är vad vi människor kan räkna ut. Vi gör oss föreställningar och bilder som passar in i de förväntningar vi bär på. Naturligtvis! De flesta värderingarna i vårt samhälle grundas i att svaghet och litenhet är något negativt. I stället ska man synas och höras annars tycks man inte finnas. En positiv motkraft är här verklig kärlek. Den har inte någon makt och kan aldrig hota eller ta till stora ord. Den finns och verkar just i det fördolda, och är som starkast när den är maktlös. En kristen människa är kallad att vara lärjunge och följa Jesus då bör man veta vem han är som går först. Hurdan är Jesus? Vad kännetecknar livet med honom? Gud med oss i allt Ett sätt att försöka beskriva det kristna livet är att först ta upp allt som inte fungerar för oss och sen ställa frågan: Vill du ha det bättre? Då kommer lösningen: Lämna dig till Jesus, så ordnar allt sig. Men om vi då lite försiktigt nämner att vi vill det och överlämnar oss så gott vi kan, så kanske vi får höra att det är något fel med vår tro eller vårt liv. Resultatet av ett sånt resonemang förstår vi nog: antingen lyckas vi och då tänker vi att vi är rätta kristna eller så misslyckas vi och då är vi väl inte kristna? Nej, om man ska beskriva det kristna livet börjar det alltid med att man stannar upp inför vem Jesus är. En kristen människa är kallad att vara lärjunge och följa Jesus då bör man veta vem han är som går först. Hurdan är Jesus? Vad kännetecknar livet med honom? Inkarnationen att Gud blivit människa medför bland annat att Gud har lidit i och genom Kristus, och att Gud därför både vet vad lidande är och känner med oss i vårt lidande. Ja, han är med oss i allt som händer. Det är ingen skillnad på hans närvaro i det vi kallar lidande eller det vi kallar seger. Jesus har ett namn som inramar Matteusevangeliet: Immanuel, Gud med oss. 1 Att inget mänskligt är främmande för Gud förstår vi utifrån inkarnationen. En korsmärkt och segrande Kristus När Martin Luther talar om det djupaste i den kristna tron använder han uttrycket korsteologi i motsats till härlighetsteologi. Korset uppenbarar en Gud som är dold men närvarande i lidandet. Dold eftersom vi väntar en annan sorts Gud än en lidande Gud. Närvarande eftersom Gud genomlider ångesten, smärtan och döden och är verkligen där, inte utanför eller ovanför. Han är en Gud som just i detta och ge- Korsets mysterium Agne Nordlander Boken vill hjälpa den vanlige bibelläsaren att förstå innebörden i Jesu död. Den berättar hur korsfästelse döden uppfattades i det romerska riket, om lärjungarnas reaktioner och om hur man fi nner anknytningspunkter till den sekulariserade människans livssituation. Församlingsförlaget, 2005 TILL LIV

14 Begrunda kommer ut i maj. Numret innehåller: Fredrik Hector om arkeologin och Bibeln, Per Runeson om kyrkan organism och organisation, Erik J. Andersson om tecknen i Johannesevangeliet, Martin Luther om Herrens under. Börja prenumerera nu: prenumeration@tillliv.se Som bilaga i Till Liv kostar den endast 70 kr/år för Till Liv-prenumeranter. 1. Matt. 1:23; 28:20 2. Matt. 16: Joh. 12:27 4. Fil. 2: Torbjörn Johansson, Begrunda 2/ Kor. 1: Kor. 15:31 ff. 8. Rom. 3: Gal. 3:1 2 nom detta segrar. Det är en seger som inte kan gå utanför lidandet eller snedda förbi döden. Det är en anmärkningsvärd Gud som verkligen är en dårskap för allt mänskligt förnuft och föreställning. Trons öga ser något annat än det naturliga ögat. Gud tycks bära en mask för ansiktet, menar Luther. Bakom en mask av förnedring och stränghet döljer sig både härlighet och kärlek. Härligheten uppenbaras i ringheten. Fördoldhet är det sätt på vilket Gud visar sig. Härlighetsteologin vill finna Gud i allt som är stort och härligt, allt som växer och har framgång. Då letar man efter Gud i sin egen kristendom, fromhet, insats, upplevelser... När tron har framgång tror man på Gud. I motgången vet man inte vad man ska tänka. En gudsbild som inte stämmer Vår förväntade gudsbild ställer till förtret. Vi väntar en annan Gud än den som lider. Vi kanske accepterar Långfredagen eftersom den strax följs av Påskdagen. Även Jesu samtida hade en felvänd förväntan. Man väntade på en segrande Messias, och man såg en tydlig ansats till denna seger vid intåget i Jerusalem, när Jesus red in liksom kung David och Salomo gjort tidigare. Även Jesu lärjungar förväntade sig att den segrande Jesus skulle ta plats i Jerusalem och ville därför hindra hans lidandes väg. 2 Men Kristus segrar när han lider, eftersom det är hans väg att gå, det är hans uppdrag. 3 Aposteln Paulus skriver: Han avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat 4 Vi kan alltså se mönstret: genom förnedring till upphöjelse, genom död till liv och genom lidande till seger. Verkligheten med nya ögon Vi är kallade att knäböja vid Kristi kors och så resa oss upp och i stor frimodighet leva i den värld där Gud verkar på ett för oss fördolt sätt. Det är just Guds fördolda sätt att verka som ger oss frimodighet. Vi vill inte söka upp sammanhang som vi anser att Gud särskilt skulle trivas i eller gilla. Gud kan inte hänvisas till avgränsade sektorer utan är hela livets Herre. [Gud] är inte som den religiösa människan har tänkt sig. Gud är fördold. I Kristi kors möter något helt annat än vad den religiösa människan förväntat sig. 5 När vi får se att Guds härlighet är dold får vi också en blick för det lilla, för det som inte ser ut att vara något alls. Vi får till och med en blick för oss själva, vi som kanske inte tycker att vi är något alls. I det lilla och föraktade ligger kanske pärlan som glänser. Den härliga konsekvensen av att få vara lärjunge till den korsmärkte och segrande Kristus är att vi får se på allt vi möter med nya ögon. Vi kan med aposteln Paulus få dela dårskapen över att den korsfäste Kristus är vår Frälsare. 6 Vi kan få dela glädjen över att ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. 7 Vi kan få dela tryggheten att endast tron på Jesus räddar oss. 8 Att få Kristus framställd som korsfäst 9 det är en stilla lycka! CARL MAGNUS ADRIAN, präst, Öxnevalla Låt oss ha blicken fäst på Jesus, som i stället för att ta den glädje som låg framför honom led korsets död och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. UR HEBR. 12:2 14 TILL LIV

15 ELM BARN & FAMILJ Barngrupp i många år I Hanaskogs missionshus är det liv och rörelse varje måndagskväll. Då träffas pysselgruppen som består av barn i åldrarna 8 12 år. Vi börjar med andakt då vi sitter i ring runt ett kors av värmeljus. I vår pratar vi om spännande personer i Gamla testamentet. Sedan pysslar vi med till exempel smycken, tovning och byggmodeller. Man kan också välja att spela pingis eller andra spel. Några barn är i köket varje gång. Vi avslutar med fika och sång, säger Jenny Gunnarsson och fortsätter: Barnen tycker om att sjunga och att det finns många olika saker att göra. Andakterna brukar också vara uppskattade. I år funderar vi på en påskvandring, men planeringen är inte klar än. Jenny är nu ledare men har som barn själv varit med i pysselgruppen. Flera som gått här själva skickar nu sina barn! Genom att dela ut flygblad i skolan bjuder vi in till pysselgruppen. Det har varit möjligt genom Irene Enarssons goda relationer till skolan, berättar Emma Carlsson. Och Irene har varit trogen ledare i över 40 år! Även kommunen och kyrkan är positiva. De ger bidrag till verksamheten då det inte finns så stort utbud för övrigt. Ledarna har tydliga mål. De vill att pysselgruppen ska väcka intresset för Jesus och den kristna tron och lägga en bra grund för framtiden. Barnen kommer ihåg mer än vi tror och de lyssnar även om det är stimmigt ibland. Det är roligt att många också deltar i läger på t.ex. Breanäs Missionsgård. Ibland har vi svårt att komma på nya idéer då barnen kräver lite mer i dag Allt ska gå så snabbt! Då är det skönt att vara ganska många ledare vi är en på 4 5 barn, berättar Ingrid Carlsson och Kerstin Carlsson, båda lite äldre ledare med långt perspektiv på verksamheten. Alla ledarna är eniga om var växtkraften finns. Gud gör jobbet! KRISTINA RUNESON, BVI (kristina.runeson@elmsyd.se, ) FOTO: JENNY GUNNARSSON Full fart i snickeriet med David Carlsson och Alice Nilsson. Tacka för ledare och barn i pysselgruppen i Hanaskog, gruppens betydelse genom många år, möjligheten att nå ut i skolan. Be för alla pysselgrupper i ELM, att Jesus ska få påverka barnens hjärtan, musikaldagen på Solängsskolan, de ledare som anställs för sommarlägren. ELU Information och nyheter från ungdomsorganisationen ELU Tacka för skidresorna, möjligheten att åka på missionsresa till Rumänien i sommar, ungdomsledarna, BG i Örkelljunga. Be för ELU Sports Event, påsklägren, ELUs missionsresa till Rumänien, ungdomarna! Skidresa med avtryck ELU arrangerade två skidresor i vecka 8, en till Österrike och en till Dalarna. Här får vi en glimt från Transtrandsresan: En dag med snöoväder och många varningar från såväl föräldrar, SMHI som Vägverket gav vi oss iväg på en strapatsrik resa till Transtrand. Vi kom fram välbehållna, om än ett antal timmar senare än beräknat, tack vare SJ. På Credos fjällgård blev vi mötta med öppna armar och god varm mat, en service som vi njöt gott av hela veckan. Den bjöd också på kalla dagar i backen, med långa pauser i värmestugan med matsäck och chokladtermos. Berättelser om den ena vurpan värre än den andra avlöste där varandra, blandat med utrop av smärta när kalla tår fick liv igen. På kvällarna fick vi desto varmare mat och brännande undervisning. Pelle Svensson tog då under temat Efterföljelse upp sådant som att du vinner alltid mer än du förlorar i Guds rike. Den här tidens lidande väger lätt jämfört med den härlighet som väntar oss ett gott och härligt perspektiv att få bli påmind om. Ressällskapet bestod mestadels av konfirmander och ledare från sommarens läger på Breanäs, Åhus och Strandhem. Vi fick möjlighet att i smågrupper samtala om dagarna och undervisningen, be med och för varandra. Många nya kontakter knöts och vi kom alla hem en vecka äldre, med ökad insikt om oss själva och om Gud men med något mind re FOTON: CHRISTOFFER ENGSTRÖM sömn i bagaget. Och kanske med en lindad hand eller omtumlad hjärna. LISA VESTERGÅRD, Göteborg TILL LIV

16 REPORTAGE Församlingsfakulteten strävar efter tydlighet och öppenhet. Undervisningen bygger på Bibeln och den evangelisk-lutherska bekännelsen, samtidigt som alla intresserade välkomnas utan krav på tro eller bekännelse. FOTON: EVA ANDERSSON Fr.v. David Ekström (student från stan), Simeon Appell (TU), Jakob Appell (studie rektor på bibelskolan) samt Erik Johansson, Felicia Lundqvist och Tija Kalliola, elever på Bibelskola Göte borg. Följ med till FFG! en utbildning som syftar till att rusta människor för tjänst i kyrka, mission, samhälle och akademi TÅGET ÄR I TID, denna för många av oss ovanliga, snörika vinter. Spårvagnen tar mig från stationen till Korsvägen en trafikplats där ett stort antal busslinjer, spårvägar och bilgator möts. Trafikmyllret kantas av Universeum, Svenska Mässan, porten till Liseberg, Gothic Hotel Towers och uppe i en sluttning några vita, låga träbyggnader som avviker Församlings fakulteten (FFG) har verkligen en utsökt placering mitt i centrala Göteborg! Birgitta Ellison, som jobbar på FFGs expedition, visar mig runt i de lokaler FFG hyr. Expedition, kontor, ett par lektionssalar, läsplat ser för ca tjugo studenter, fika rum med utsikt ut över Korsvägen lektionssal, bibliotek med hyllmetrar med böcker utspridda i bokhyllor överallt, och på översta våningen ett nyinrett kapell (samt ett litet gästrum för övernattare). Bibelskola och forskning Efter en kopp kaffe går jag en trappa ner där Rune Imberg (tidigare rektor på FFG) undervisar de femton eleverna i Bibelskola Göteborg. Han berättar först att byggnaderna vi är i utgör ett s.k. landeri, byggt ca 1750 som lantställe för en riksdagsman. Sedan handlar det om Ignatius, Polykarpus och Ireneus och deras insatser för att leda den tidiga kyrkan rätt, gentemot bland annat gnostiska strömningar. Rune berättar senare om sitt ansvar för forskningen på FFG: Just nu pågår ett projekt med ELMs 100-årsskrift samt ett om splittringen mellan EFS och ELM. Om Församlingsfakulteten kan utöka sin satsning på forskning finns vi med på banan, och det kan få långsiktig effekt i relationen till universiteten och högskolorna. Middagsbön och lunchdags Tio minuter över elva är det middagsbön kapellet är fullsatt. Ett sammanträde har pågått på förmiddagen så flera präster och lärare deltar också, liksom några studenter från universitetet. Jakob Appell leder bönen som både är växelläsning enligt Tidegärden, fri bön och kraftfull psalmsång. Låt mig få höra om Jesus Dagarna inleds också med morgonbön. I lunchrummet börjar så de fyra mikrovågsugnarna gå igång. Medhavd eller inköpt mat värms och äts. Samtalen och diskussionerna är igång. Stämningen är god och glad. Studenter på FFG, bibelskolan och från universitetet blandas med lärare. I mötet med rektor Sedan den 1 juli 2009 är Johannes Hellberg rektor på FFG. Han valde en gång mellan teologi och att bli civilingenjör det blev teologi på Göteborgs universitet Då blev FFG viktigt Rebecka Hector och Lisa Vestergård har varit med de flesta av kvällarna i läsårets Lärjungaskola. Båda bor sedan en tid i Göteborg och tycker att det här är väldigt roligt både med undervisningen och att komma hit och få känna atmosfären och träffa människor från olika sammanhang. 16 TILL LIV

17 för honom och han erbjöds så småningom även att undervisa här. Johannes undervisar nu i hebreiska och GT på teologutbildningen (TU) samt i bibelkunskap på bibelskolan. Han berättar hur FFG startade: 1924 rådde prästbrist, många hade inte råd med gymnasiet. Prosten Isaac Been startade en insamling och fick på fyra år in kr som överlämnades till Kyrkliga Förbundet (KF). De startade prästgymnasiet, särskilt inriktat för dem som skulle läsa teologi på universitetet. Vid gymnasiereformen 1967 hette det Göteborgs Enskilda gymnasium och hade endast en klass per årskurs. I början av 1990-talet expanderade det, har i dag 460 elever och lever vidare som LM Engströms gymnasium. Johannes berättar vi dare att FFG har sitt ursprung i sommarkurser på Örtagården utanför Uddevalla star- ta de FFG med kom pletterande undervisning för universitetsstudenter m.fl. Bengt Birgersson och Torbjörn Johansson höll i den. År 2000 antogs de första studenterna till FFGs heltidsutbildning Teologisk utbildning för kyrka och samhälle (TU). I dag är utbildningen treårig, studenter tas in vartannat år och därför finns det under det här läsåret endast tvåor på FFG. Antalet elever i en kurs har hittills varit mellan sex och tolv. Utbildningen är kostnadsfri och eleverna får stipendier från PIBUS 1 som motsvarar studiehjälpen. Teologutbildningen fick förra året EEAA-ackreditering 2 och därmed en riktig kvalitetsstämpel. Det innebär bland annat att det är möjligt att fortsatta teologiska studier på avancerad nivå vid ca 400 lärosäten i världen. Har studenterna som går här tydliga mål för utbildningen? undrar jag. 1. Peter Isaac Beens Utbildningsstiftelse, 2. European Evangelical Accrediting Association. Flera som gått här har prästvigts, svarar Johannes, men nästan ingen kommer hit som prästkandidat, men under åren formas oftast en önskan till någon slags tjänst. Studierektor och lärare med PR-ansvar Efter lunch väljer jag bibelskolans lektion Vem är Jesus? med Jakob Appell i stället för grekiskan för teologstudenterna. Jakob är studierektor och lärare på bibelskolan samt landsekreterare i KF på en halvtid. Han är också deltidsanställd på LM Engströms gymnasium. Genom de här tre uppdragen får han kontakt med ungdomar och kan sprida info om FFG och bibelskolan. Bibelskolan vill ha en kyrklig profil med det som förenar kyrkan i alla tider: att be med Tidebönen och att hjälpa människor att leva i kyrkans gudstjänster. Vi vill också skapa en miljö där man kan växa som människa. Men vi försöker undvika en särskild ungdomskultur; vi har inte heller något internat här, berättar Jakob. Kvällsbibelskola Tisdag kväll och det står Lärjungaskola på programmet, ett samarbetsprojekt mellan Församlingsfakulteten och Kyrkliga Förbundets Unga. Varje vecka har ett tema och kvällens föredrag, som handlar om manligt och kvinnligt i församlingen, hålls av Rune Imberg. De som deltar går bibelskolan, teologutbildningen eller bara bor i stan. Målet med lärjungaskolan är att ge unga vuxna hjälp till att leva som Jesu lärjungar. Dessutom anordnas av FFG två lördagar per månad en kurs i troslära och bibelkunskap i vår undervisar Bengt Birgersson, Rune Imberg, Timo Laato och Rune Söderlund. EFTER MIDDAGSBÖNEN på onsdagen går tåget tillbaka till Lund. Att med egna ögon ha fått se Församlingsfakulteten och där möta lärare och studenter har varit mycket värdefullt. Att bli rustad för tjänst i Guds rike är nödvändigt för alla Jesu lärjungar. EVA ANDERSSON, redaktör NIKLAS ANTONS- SON, SOLBERGA Jag går teologutbildningen (TU, andra året) här på FFG för jag ville lära känna Gud bättre och tränga djupare in i bibelordet det har jag glädje av inför allt i livet. Tidigare har jag utbildat mig till kantor, men så ville jag fördjupa mig. Jag vet inte vad jag ska göra sedan hade ju från början tänkt fortsätta som kantor men vad det nu än blir är detta inte bortkastat. Vi är två som delar en etta i stan. Jag får stipendium som motsvarar studiebidragsdelen och sen extraknäcker jag som kantor så ekonomin går ihop. JONATAN OCH EVELINA ÅDAHL, GÖTEBORG Jag går nu andra året på TU började här efter gymnasiet och lumpen. Jag har känt att jag vill hålla på med teologi och då är FFG alternativet, eftersom det känns mycket bättre att studera teologi utifrån grundförutsättningen att Gud fi nns och att Bibeln är Guds ord. Sen vet jag inte riktigt vart utbildningen leder, någon undervisande tjänst kanske. (Jonatan) Jag gick först en sommarbibelskola här, det var en bra test. Nu går jag sedan i höstas bibelskolan här. Det är bra lärare, bra undervisning och härlig miljö man fastnar lätt i samtal och diskussioner vid fi kaborden. (Evelina) Det bästa här är nästan att morgonoch middagsbönerna inramar all undervisning! (Jonatan) ELIN NILSSON, SNÄRSHULT, SKÅNE Jag hade precis gått ut gymnasiet, så bibelskola kändes som en bra start inför resten av livet. Att det blev Bibelskola Göteborg beror nog på att jag var på ett påskläger här uppe då skolan presenterades. Jag tyckte det verkade väldigt bra, bl.a. att undervisningen kom bineras med praktik. Man får komma ut lite i verkligheten ; jag är på Credo som inspiratör. TILL LIV

18 ORD TILL LIV PÅSKDAGEN Min Jesus lever, därför vill jag leva! Kom, låt oss vända om till HERREN. Ty han har rivit oss, han skall också hela oss. Han har slagit oss, han skall också förbinda oss. Han skall om två dagar på nytt göra oss levande, ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp, så att vi får leva inför hans ansikte. Låt oss lära känna HERREN, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden. hosea 6:1 3 HOSEA ÄR VERKSAM i Nordriket där han av Herren fått uppmaningen: Skaffa dig en sköka till hustru och skaffa dig barn till en sköka, ty landet har bedrivit hor genom att överge Herren (Hos. 1:2). Som Guds folk har Israels barn varit otrogna mot Herren genom att överge honom och i stället börjat be och offra till andra gudar. Genom profetens äktenskap med en prostituerad kvinna, de barn de får och de namn de ger dem visar Gud hur han vill behandla sitt folk. Trots att hustrun fortfarande är otrogen, älskar han henne på allt sätt. Hon vill ändå inte sluta med sin otrohet. Trots att Israel ger sken av att vilja vända om och söka Herren, är deras ånger ofta falsk. Men genom allt skiner Guds villkorslösa och trofasta kärlek till sitt folk igenom, inte minst i profetian om Kristi uppståndelse från de döda: Han skall om två dagar på nytt göra oss levande, ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp SOM REPRESENTANT FÖR hela mänskligheten gick Jesus Kristus i döden för alla, och därför gäller hans uppståndelse alla (1 Kor. 15:20 23). I kyrkans historia har Påskdagen kommit att bli en dag som förknippas med det kristna dopet (läs Rom. 6). Vi som blivit döpta till Kristus har blivit döpta till hans död, vi är begravda med honom. Men liksom Kristus uppväcktes från de döda ska vi leva det nya livet. Så ska vi se på oss själva: vi är döda från synden och lever för Gud i Kristus. Och nu lever inte längre jag utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig (Gal. 2:20). TVIVLAR DU PÅ att Gud älskar dig och att din synd är försonad? Se upp på den korsfäste Kristus. Han hänger där för din skull! Tvivlar du på att Kristi offer är tillräckligt? Graven är tom! Gud är nöjd. Är du det? GUD HAR I JESUS KRISTUS vänt sitt ansikte till dig. Du får vända dig om och börja leva in- för hans ansikte, leva i ditt dop. Han lägger ner en längtan i ditt hjärta efter att lära känna honom. Han vill möta dig vid varje morgonrodnad med sin nåd och förlåtelse. Jesus vill ha en förtrolig relation med dig (Ps. 25:14), han är intresserad av hur det går för dig i din vardag. Genom att leva och vandra med honom kommer du att lära känna både dig själv och honom. Den gamla människan ska korsfästas det är smärtsamt! och den nya få all näring för att växa till i Gudsfruktan och goda gärningar. Ofta kommer du att fråga: Varför gör du så, Herre? På ett eller annat sätt vill han trösta dig och säga: Lugn, jag har kontrollen. Bli bara kvar hos mig, så blir det bra. Var stilla hos mig! Börja inte se dig omkring efter andra lösningar. Det var ju det Israels barn gjorde. De var otrogna mot Herren och sökte hjälp från andra gudar. När de väl blev stilla och väntade på Hans ingripande blev de övermåttan välsignade och vittnen till Guds kärlek och makt (2 Kung ). Låt varje dag i ditt liv bli en dag inför hans ansikte, en vandring i den Uppståndnes sällskap och han kommer att välsigna dig, likt ett vårregn som vattnar jorden. Bön: Tack, himmelske Far, för din villkorslösa och trofasta kärlek. Tack, Jesus Kristus, för din uppståndelse och för att ditt liv ger oss liv. Hjälp oss att vänta allt från Dig! Amen. STEFAN EKSTRÖM,, ELM-predikant och byggare 18 TILL LIV

19 Han är inte här, han har uppstått. LUK. 24:6 Hos ingen annan finns frälsningen. APG. 4:12 Jesus sade: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör JOH. 11:25 TILL LIV

20 MISSION I UTLANDET Nyawira och Wairimu tillsammans med Lina Jämstorp och Njere. Nytt liv till en hel familj Svår uppväxt, sexuellt utnyttjad, på gatan som 14-åring och apatisk inför livet. I dag tre egna barn, fram- tidsplaner för dem och sig själv och trygghet och glädje i Gud, mitt i vardagsbekymmer och fattigdom. Fem snabba frågor om vad Teresia tycker bäst om: Kaffe eller te Sol eller regn Ris eller ugali Kjol eller långbyxor Bodaboda (cykeltaxi) eller pikipiki (motorcykel) EN HELT VANLIG TISDAG träffar jag Teresia och hennes tre döttrar, tillsammans med Elizabeth, husmor på Bethesda och Sofia Nilsson som fotograf. När vi knackar på dörren sitter de två yngsta, Wairimu och Njere, i soffan och väntar på att vi ska komma. De hoppar till av knackningen, sen rusar de fram och kramar om oss. Inte en dag då jag var lycklig Det är svårt att tänka sig att Teresia levt på gatan. Hon sprudlar av glädje och skrattar mycket. Teresia födde sina barn på gatan. Under hela sin uppväxt hade hon det svårt. Hennes styvpappa misskötte henne och mamman var feg, hon såg vad som hände men låtsades som att inget var fel. En dag började styvpappan att utnyttja Teresia sexuellt, då blev det nog för Teresia. Hon flydde från sitt hem och hamnade på gatan i Nakuru. Hon var då 14 år. Det fanns inte en dag då jag var lycklig som barn, säger Teresia med allvarlig röst. Jag stod inte ut längre, och vart skulle jag gå? Jag hamnade på gatan och började använda droger, röka bangi (marijuana) och sniffa lim. Det fick mig att slappna av och jag glömde bort allt det svåra i mitt liv. Det gjorde också mig mer frimodig och jag var inte rädd för att tigga. Hittade till Bethesda Under denna tid mötte Teresia sin man som också är pappa till alla tre flickorna. Efter tag var Teresia gravid. Hon födde en dotter, Nyawira. Två år efter fick hon en dotter till, Wairimu, och sen kom Njere ett år senare. När jag fick barn började jag tänka mer på hur jag egentligen levde, berättar Teresia. Var detta ett värdigt liv för mina barn? Hur skulle jag kunna ta hand om tre barn på gatan? Jag ville ge dem chansen att få ett bättre liv än vad jag hade fått. Jag kom i kontakt med Bethesda år 2002, fortsätter Teresia. De delade ut mat och jag brukade gå dit, inte bara för att få mat utan också få tillfället att prata med någon. Efterhand som tiden gick blev jag erbjuden att komma till Bethesda på dagarna. Från apatisk till levande Bethesda fokuserar främst på pojkar mellan 7 och 14 år, men man har även haft kontakt med en del gatutjejer genom under åren. Jag kommer ihåg Teresia, hon kom till Bethesda samma år som jag åkte ut till Kenya, Vi var båda nya här. Wairimu var ett år då, hennes blick var tom och det gick inte att få kontakt med henne. Hon fick bäras runt, hennes ben och armar var som förlamade. Jag tror det var många av oss på Bethesda som såg Wairimu som hjälplös och frånvarande men hon förändrades. Från att ha varit helt apatisk började den lilla flickan få mer och mer liv. Det var helt fantastiskt att se henne springa runt och leka, precis så som barn ska göra. Wairimu fick en speciell plats i mitt hjärta från första dagen jag träffade henne. Men det var svårt att lämna gatan, fortsätter Teresia. Beroendet av drogerna hade satt sig djupt och många gånger ville jag bara ge upp och lämna Bethesda. Detta var första gången i sitt liv som Teresia upplevde att det fanns människor som brydde sig om henne. Tänk att slitas mellan hopp och förtvivlan och att kastas mellan känslorna att vara älskad och inte! Det blev en stor kamp för 20 TILL LIV