Godkänd av Kommunfullmäktige den 29 april Årsredovisning 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Godkänd av Kommunfullmäktige den 29 april 2015 46. Årsredovisning 2014"

Transkript

1 Godkänd av Kommunfullmäktige den 29 april Årsredovisning 2014

2 INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under Årsredovisning enligt styrmodellen MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision Ett samhälle i utveckling 17 Välfärdens kärna 19 Rikt kultur, idrotts och föreningsliv 22 En effektiv kommun 24 Uppföljning av styrning 29 Personalredovisning 27 Uppföljning av styrning 37 Sammanställning av indikatorer 43 Sammanställning riktade uppdrag 2014 FINANSIELLA RAPPORTER 48 Ekonomisk sammanfattning 52 Finansiell analys 57 Fullfondsmodell en kompletterande bild 59 Sammanställd redovisning 62 Kommunala bolag 64 Resultaträkning och kassaflödesanalys 65 Balansräkning 66 Noter 77 Driftredovisning 82 Investeringsredovisning 85 Upplysningar om redovisningsprinciper 88 Revisorernas rapport 1

3 Politisk organisation Aktiebolaget Alingsås Rådhus, ABAR Kommunfullmäktige Alingsås & Vårgårda Räddningstjänstförbund Alingsås Energi AB Alingsåshem AB Kommunstyrelsen Fabs AB Barn- och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kulturoch fritidsnämnden Miljöskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de kommunala verksamheterna. I kommunens organisation ingår tio politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en förvaltning med anställda tjänstemän som genomför de politiskt fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga. Alingsås kommun driver en del av sin verksamhet i bolag. Kommunen har också ett kommunalförbund för räddningstjänsten tillsammans med Vårgårda kommun. 2 INLEDNING

4 Det är gott att leva och bo i Alingsås Det visar sig i olika undersökningar och inte minst genom att vi år efter år blir fler och fler alingsåsare att det är gott att leva och bo i Alingsås kommun. En viktig förklaring till att vår kommun är så attraktiv är att det finns goda möjligheter till både arbete och företagande, inte minst i den egna kommunen, men också inom den arbetsmarknadsregionen vi tillhör med Göteborg som nav. Men den nära tillgången till naturen, ett aktivt idrottsoch föreningsliv och ett spännande kulturliv är också centrala delar i att vara en attraktiv kommun. Vi kan också vara stolta över att vi i hög grad har nöjda brukare inom vård- och äldreomsorgen samt att föräldrar och elever är nöjda med både omsorg och utbildning. En god kvalité i välfärden är en förutsättning för att skapa goda livsmiljöer för alla och lägger grund för en hållbar utveckling. Som miljökommun finns det också anledning att känna stolthet som alingsåsare, vårt energibolag levererar 100 procent grön el och vi är en av Sveriges bästa återvinningskommuner. Våra välskötta kommunala bolag och vårt med västra götalandsregionen gemensamma Passivhuscentrum har satt Alingsås på kartan med hållbarhetsrenovering av miljonprogramsområdet Brogården och byggandet av Stadsskogenskolan som är byggd med passivhusteknik och är självförsörjande på el genom solceller på taket. Som arbetsgivare fortsätter vi att stärka ledarskapet och våra medarbetare är i stort nöjda med kommunen som arbetsgivare, det som fortfarande, inom vissa verksamheter är en utmaning, är arbetsbelastningen, då främst inom våra omsorgsverksamheter. Kommunen är den största arbetsgivaren i vår kommun och sysselsätter ca heltider varje dag. Våra medarbetare är också vår främsta tillgång för att åstadkomma en välfärdsverksamhet med god kvalité. Att kunna rekrytera och behålla kompetent personal handlar om att erbjuda konkurrenskraftiga anställning- och arbetsmiljövillkor. Därför är arbetet med att stärka vårt arbetsgivarmärke en viktig och prioriterad fråga. Som alingsåsare åstadkommer vi mycket tillsammans som vi kan vara stolta över. Men vi har också en del utmaningar. Bostadsbristen i Alingsås är något vi delar med alla växande kommuner i Sverige, det är framförallt behovet av små och prisvärda hyresrätter som är den stora utmaningen. Vi behöver också ha uppsikt över resultatutvecklingen i skolan. Att rusta våra barn och ungdomar för framtiden handlar i stor grad om att förse alla med slutförd gymnasieutbildning, där finns utrymme för förbättringar. Kommunens arbete med näringslivsutvecklingen har länge varit på ett sluttande plan och förtroendet mellan näringsliv och kommunen har eroderats, där har vi en stor utmaning att vända utvecklingen och genom ökat samförstånd och samverkan samla alla goda krafter i kommunen och dra åt samma håll. Att ytterligare vässa och följa upp vårt arbete och våra insatser på miljöområdet och att bättre definiera och följa upp och möta kvalité är andra frågor som det är viktigt att arbete med framöver. Att få mål och medel att gå i takt, alltså att klara av att finansiera den kvalité på välfärden som vi vill ha i Alingsås är ett ständigt pågående arbete. Vi har anledning att ständigt utvärdera och förbättra i våra välfärdsverksamheter, se så att skattepengarna går till det de är avsedda till och används på ett effektivt sätt. Men vi har också framtida utmaningar att klara, det behöver planeras för att möta en ökad efterfrågan på välfärd i takt med att befolkningen blir äldre och behöver mer omsorg, vi behöver investera i takt med att kommunen växer och vi måste klara av våra ekonomiska åtaganden nu och i framtiden. Alingsås i mars 2015 Joakim Järrebring Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Händelser under 2014 Foto: Jonas Larsson Världens första friggebod i passivhusteknik I Alingsås finns många bra krafter, däribland de kommunala bolagen Alingsåshem, Alingsås Energi, Fabs och Passivhuscentrum. Under Lights in Alingsås ställde bolagen tillsammans upp världens första friggebod byggd i passivhusteknik i Nolhaga park. Foto: Malin Ahlander Lekplats för alla I maj invigdes kommunens satsning på en helt ny tillgänglighetsanpassad lekplats i Nolhaga park. Lekplatsen på hela kvm innehåller en mängd olika utmaningar för barnen. Det känns viktigt att kunna erbjuda en lekplats där alla barn kan ha skoj tillsammans, samtidigt som lekplatsens utrustning är pedagogisk och tränar upp barnens förmågor, säger Agneta Wendesten som är stadsträdgårdsmästare. Alingsås blev, i och med lekplatsen, först i Sverige med en speciell lekställning som är utrustad med inbjudande ljusspel i regnbågens alla färger och har en mängd roliga och utmanande möjligheter till lek. Toppensiffror för nyöppnade Alingsås museum När Alingsås museum i september öppnar efter fyra års stängning, var målsättningen att få besök under första året. Tre månader senare har husets verksamhet redan lockat drygt besökare. Tanken i det nya museet är att tillsammans med besökarna knyta samman Alingsås historia med vår egen tid och framtiden. 4 INLEDNING

6 Foto: Kristoffer Kling Nolhaga slott öppnades upp för alingsåsarna I maj stod det klart att Nolhaga slott skulle öppnas upp för servering igen. Vi är otroligt glada över att kunna öppna upp slottet igen och göra det till en naturlig mötesplats. Inte minst för slottets skull, men framför allt för alingsåsarna och alla besökare som vistas i Nolhaga, säger kommundirektör Magnus Haggren. Lights in Alingsås bröt tystnaden Lights in Alingsås firade 15-års jubileum och bröt tystnaden genom att addera ytterligare ett sinne. Besökarna serverades välkända toner i form av delar från Edward Griegs största verk, musiken till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt. Detta gjorde den femtonde upplagan av Lights in Alingsås till något alldeles extra. Guldhjältarna firas på Stora torget I maj bjöd Alingsås handbollsherrar hela stan på nervkittlande handboll in i det sista när de för andra gången sedan 2009 vann SM-guld. Guldhjältarna firades på Stora torget med sång, musik och högtidstal. 5

7 Årsredovisning enligt styrmodellen Kommuninvånarna väljer var fjärde år vilken politisk majoritet som ska styra kommunen. Genom Alingsås kommuns styrmodell omsätts den politiska viljan i praktisk verklighet för Alingsås kommuns invånare. Den syftar till att sätta kommunens medborgare i fokus så att verksamhet som bedrivs möter dess behov. Styrmodellen ska säkerställa att styrkedjan håller ihop genom organisationen hela vägen från vision till insats. Dess olika moment underlättar Kommunstyrelsens uppsiktsplikt av nämndernas verksamheter. Med visionen som utgångspunkt och omvärldsanalysen som underlag, formulerar majoriteten en programförklaring, till vilken kommunfullmäktige sedan formulerar och antar prioriterade mål för den kommande mandatperioden. De prioriterade målen ska formuleras så att kommuninvånaren sätts i fokus. De prioriterade målen omfattar kommunens huvuduppdrag, vilket innebär att både statlig och kommunal styrning inkluderas. Utifrån de prioriterade målen med tillhörande indikatorer och en ekonomisk ram beskriver respektive nämnd och bolag sina åtaganden. För att visa på att antagna åtaganden och aktiviteter i nämnder och dess verksamheter ger avsedd effekt för måluppfyllelsen, sker tertialvisa redovisningar; våruppföljning, delårsrapport samt årsredovisning. I årsredovisningen följer kommunfullmäktige upp de prioriterade målen och indikatorerna utifrån nämndernas och bolagens redovisade resultat, såväl ekonomiskt som verksamhetsspecifikt. Årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige i mars och är ett underlag till eventuell revidering av prioriterade mål, indikatorer och ekonomiska ramar för nästkommande flerårsstrategi. Nämndernas årsredovisningar omfattar hela huvuduppdraget inklusive antagna åtaganden. Foto: Andreas Molin 6 INLEDNING

8 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision Ett samhälle i utveckling 17 Välfärdens kärna 19 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv 22 En effektiv kommun 24 Uppföljning av styrning 27 Uppföljning av styrning 29 Personalredovisning 37 Sammanställning av indikatorer 43 Sammanställning riktade uppdrag 2014

9 Vision 2019 Foto: Andreas Molin Alingsås är den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni MÅLUPPFYLLELSE

10 Ett samhälle i utveckling I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Trygg och säker stad Medborgarnas upplevelse av tryggheten i kommunen har inte förändrats nämnvärt under mätperioden och resultatet följer riket och andra kommuner i samma storlek. Andra trygghetsundersökningar som har genomförts under året visar att upplevelsen av trygghet och problem i närområdet ser olika ut beroende på var man bor i kommunen. En liten ökning av brottsanmälningar har skett under 2014, men ökningen ligger inom normalspannet. Den mindre ökningen som skett finns inom flera olika brottskategorier som t ex stöld, skadegörelse och narkotika. Allmänt vad gäller narkotikabrott och trafikbrott så är dessa beroende av polisens insatser, vilket gör det svårt att uttala sig om förändringen i anmälningarna eller uttala sig om faktisk brottslighet. Under året har tekniska nämnden genomfört olika insatser för att förbättra den upplevda tryggheten. Längs med gång- och cykelvägar har gallring och röjning av växtlighet prioriterats, men även belysning och målning av ljusstråk har genomförts i syfte att förbättra tryggheten. Sommarens skyfall och den stora mängden regn har inneburit att kommunen har köpt in utrustning för att kunna valla in delar av Lillån vid höga vattenflöden. Vidare har kontinuerlig nivåmätning installerats för att kommunen ska få en tidig varning för höga vattenstånd och Säveån och Mjörn. Vård- och äldreomsorgsnämnden har arbetat för en utveckling av fler träffpunkter för äldre samverkan med andra aktörer. Målet är att kunna öka andelen äldre som kan bo kvar i sin invanda bostadsmiljö med bibehållen trygghet genom möjlighet till social gemenskap i sin närmiljö. Ljusfest för 15:e året i rad För 15:e året i rad anordnades Lights in Alingsås i Nolhaga och årets ljusinstallationer förstärktes med klassisk musik. Under året har kommunen tillsammans med bland annat Alingsås Energi tagit fram en ljusplan för Alingsås. Planens kärnbudskap är att ljusplaneringen i Alingsås ska utgå ifrån människors behov och präglas av ett estetiskt förhållningssätt, en vackert belyst stad ökar lusten och möjligheten att röra sig till fots, cykel och med kollektivtrafik Trygga och trivsamma skolmiljöer Samtliga elever i årskurserna 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet tillfrågas om upplevelse av trivsel och trygghet i skolan. Generellt sett upplever eleverna i Alingsås kommun trivsel och trygghet i skolan. Andelen elever som känner trivsel och trygghet i årskurs två i grundskolan har dock minskat något under de två senaste åren. Bemötande är helt avgörande för att elever och barn ska känna trivsel och trygghet. Grundskolan har under flera år arbetat utifrån ett styrkebaserat och systemiskt förhållningssätt, vilket bland annat innebär ett medvetet och kontinuerligt pågående arbete kring elev- och barnsyn i verksamheten. Utöver detta arbetar skolorna med Plan för diskriminering och kränkande särbehandling, som tas fram årligen. Planen är en viktig del i det förebyggande arbetet och eleverna görs delaktiga i processen med att ta fram planen. Även det arbete som bedrivs i förebyggande syfte av elev- och barnhälsoteamen bidrar till att elever känner trygghet och trivsel i skolmiljön. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen ska förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek inv Källa: SCB:s medborgarundersökning, index Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan ska öka Förskola Alingsås u.s. Medel Göteborgsregionen u.s. Åk 2 Alingsås Medel Göteborgsregionen Åk 5 Alingsås Medel Göteborgsregionen Åk 8 Alingsås Medel Göteborgsregionen Gymn åk2 Alingsås Medel Göteborgsregionen Källa: Gemensam enkätundersökning Göteborgsregionens skolor, (index 1 100) Antalet brott ska minska Antal anmälda brott Källa: Statistik hämtad från Brottsförebyggande rådet (bra.se) Befolkningsmängden ska öka Antal * *Antal invånare per den 30 november, källa SCB. 9

11 Ett samhälle i utveckling Rekordökning Befolkningen i Alingsås har ökat med 569 personer under 2014, vilket innebär att befolkningen vid årets slut uppgår till personer. Ökningen följer riket, då 2014-års folkökning på riksnivå också är den största ökningen någonsin som har uppmätts mellan två enskilda år. Det främsta skälet till folkökningen på riksnivå förklaras av en ökad invandring. I Alingsås beror folkökningen främst på inflyttning, varav de flesta kommer från det egna länet. I Västra Götalandsregionen är det bara Göteborg, Borås och Mölndal som har större folkökning antalsmässigt än Alingsås. Socialnämnden har haft fokus på insatser som bidragit till att minska arbetslösheten bland unga. Flera av insatserna har bedrivits i samverkan med andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten 1 har minskat med cirka 4,5 procentenheter till 12 procent, mellan december 2013 december 2014, vilket är den största relativa förändringen i Göteborgsregionen. Vidare har socialnämnden under året fortsatt att uppmuntra socialt företagande i kommunen. Ett 15-tal inspirationsföreläsningar har hållits med deltagarna i de arbetsmarknadspolitiska programmen som målgrupp. Föreläsningarna har delvis hållits av egen personal, men även av företrädare för det lokala näringslivet. T ex har Länsförsäkringar och McDonalds presenterat vilka arbetsuppgifter som finns i deras verksamheter och hur kompetensbehovet ser ut framöver. Även Le Mat och Companion, båda sociala företag, har presenterat möjligheterna att start egen verksamhet med sociala förtecken. Fortsatt minskning av kostnaderna för försörjningsstöd Socialnämndens lyckosamma arbete med att minska antalet hushåll med försörjningsstöd har fortsatt även under Kostnaderna för försörjningsstöd totalt sett har minskat med fem miljoner kronor mellan åren 2011 och Kostnaderna för försörjningsstöd för ungdomar år har minskat mellan åren 2011 och 2014 med 3,5 miljoner kronor. I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagandeande Goda arbetsmöjligheter i kommunen Kommunens medborgare upplever att det är möjligt att få arbete inom rimligt avstånd i större utsträckning än i riket samt i jämförelse med andra kommuner i samma storlek. Under mätperioden har indikatorn utvecklats i en svag positiv riktning. Det finns flera förklaringar till den positiva utvecklingen, varav en kan vara etableringen av två nya handelsområden i staden under 2014, vilka har genererat nya arbetstillfällen för kommunens invånare. Under året har samarbetet mellan Vuxnas lärande, Arbetsförmedlingen samt kommunens arbetsmarknadsenhet intensifierats. Gemensamma aktiviteter och insatser har gjorts i syfte att underlätta för medborgarna att komma i arbete och bli självförsörjande. Nyföretagandet ökar Nyföretagarbarometern 2 är en ranking som utgår från flest nyregistrerade företag per invånare. Halvårsmätningen för 2014 visar att nyföretagandet i Alingsås kommun har ökat med 13,9 procent jämfört med halvårsmätningen Alingsås rankas på plats 67 i landet, jämfört med 112 samma period Fabs ska bidra till en positiv näringslivsutveckling i kommunen genom uthyrning av lokaler samt exploatering och försäljning av industrimark, vilket möjliggör nya företagsetableringar. En sådan etablering var till exempel handelsområdet Fodret, som invigdes under hösten. Fortsatt tapp i näringslivsranking Under året har flera aktiviteter genomförts i syfte att främja näringslivet, till exempel kurser, informationsmöten samt utveckling av bättre stöd till nyföretagare. Kommunen och näringslivet har även samarbetat i marknadsföring av kommunen. Vissa av dessa aktiviteter har skett i samverkan med 1) Gruppering utgår från SCB:s definition av ungdomar år 2) Rankingen genomförs av Nyföretagarcentrum i samarbete med Bolagsverket 10 MÅLUPPFYLLELSE

12 näringslivet. Trots genomförda aktiviteter har inte nyckeltalet för svenskt näringslivs ranking utvecklats i den riktning som är önskvärd. Alingsås kommun har tappat 20 placeringar från Den analys som är gjord visar att kommunen brister i dialog och bemötande gentemot företagen. Att skapa forum för dialog och förbättra företagens upplevelse av kommunens service bör vara prioriterat. Trots goda arbetsmöjligheter och ökat nyföretagande förändras inte självförsörjningsgraden Indikatorn Självförsörjningsgraden ska öka beräknas utifrån dagbefolkning, det vill säga antal personer i förvärvsarbetande ålder som arbetar i Alingsås, i förhållande till nattbefolkning (boende i förvärvsarbetande ålder). Eftersom det handlar om befolkningsstatistik släpar indikatorn med ett år. Utfallet för den senaste treårsperioden ( ) är oförändrat och självförsörjningsgraden ligger runt 80 procent. Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen ska förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala Antalet nystartade/nyetablerade företag ska bli fler Antal registrerade under året Källa: Futurum och Bolagsverket Kommunens näringslivsranking ska förbättras Ranking Källa: Svenskt Näringsliv, kommunranking Självförsörjningsgraden ska öka % Alingsås i.n.u. 80,11% 80,30% Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) per kommun I Alingsås finns attraktiva boendemiljöer Gott att leva och bo i Alingsås Enligt uppföljningen av bostadssituationen i kommunen ligger Alingsås bra till vad gäller medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen. Mätningen visar ett högre värde för Alingsås i jämförelse med kommuner av motsvarande storlek samt i jämförelse med rikssnittet. Kommunen har under 2014 aktivt fört dialog med invånare, fastighetsägare och andra berörda aktörer om bland annat Noltorp och Stora torget. Parallellt med detta konkreta dialogarbete har kommunen, i samarbete med KTH andra kommuner, myndigheter, regionala och nationella instanser arbetat med att ta fram en forskningsansökan kring medborgardialoger. Forskningen ska göra en bredare kartläggning av dialogprocesser runt om i landet och analysera dialogens potential att bidra till en mer rättvis, legitim och effektiv planeringsprocess. 11

13 Ett samhälle i utveckling Aktiv medborgardialog I Noltorp har det tagits fram en målbild och ett utvecklingsprogram under Lokalsamhället med invånare och verksamheter i Noltorp har varit en viktig part under arbetet med att ta fram remissförslaget och mötesplats Noltorp har fungerat som navet i medborgardialogen. Förslaget på målbild och utvecklingsprogram bedöms ge vinster, såväl för området som för kommunen i stort, i form av ökad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet och stärkt lokal identitet. Som en del i Stadsförnyelse Noltorp planerar Alingsåshem en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar renovering av sitt hyresbestånd i området. Projektet i sin helhet har potential att bli en spjutspets inom hållbar stadsutveckling. Besvärlig bostadssituation i kommunen Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen visar på något lägre värde än rikssnittet och dessutom ett sämre resultat än tidigare år. Flyktinginvandringen till regionen och Alingsås har ökat under året. På grund av bristen på bostäder med låg hyra innebär detta att trångboddheten ökar i kommunen. Trångboddhet innebär i sin tur en ökad risk för utanförskap och ohälsa. Utbildningsnämnden ser ett behov av att kontinuerligt se över mottagningskedjan i hela kommunen så att förutsättningarna för nyanländas integration i samhället ständigt förbättras. Boendesituationen är i detta sammanhang en prioriterad fråga. Socialnämnden lyfter också frågan om bristen på billiga bostäder och att det har bidragit till att fler personer får försörjningsstöd på grund av att de inte har råd med hyran. Även äldre är en grupp som generellt har det svårt på bostadsmarknaden. Vård- och äldreomsorgsnämnden har de senaste åren arbetat för att konvertera delar av befintliga boenden till trygghetsboenden och samarbetar med privata aktörer kring byggnation av nya trygghetsboenden. Alingsåshem har under året färdigställt ombyggnads- och utvecklingsprojektet i området Brogården. Projektet har bidragit till att 60 procent av lägenheterna har full tillgänglighet, vilket i sin tur gör det möjligt för äldre personer att bo kvar längre i sitt bostadsområde med den trygghet som det innebär att kunna behålla sina naturliga sociala skyddsnät. Nyproducerade lägenheter är tillgänglighetsanpassade, vilket minskar behovet av bostadsanpassning och möjliggör för äldre att bo kvar hemma längre. Ett tillskott av denna typ av bostäder centralt är särskilt attraktiv för äldre då tillgängligheten till service och kommunikationer generellt är god. Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen ska förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen ska bibehållas eller förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek ska bli fler Totalt varav flerbostadshus därav bostadsrätter därav hyresrätter varav småhus Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Fler bostäder under året Samhällsbyggnadskontoret har under 2014 jobbat med att prioritera detaljplaner som innehåller bostäder och under 2014 har antalet nybyggda bostäder ökat, och framförallt ökar byggandet av hyresrätter. De flesta bostadsprojekten innefattar förtätningar inom staden vilket är väl i linje med regionens och kommunens ambitioner inom bostadsplaneringen. 12 MÅLUPPFYLLELSE

14 I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Infrastrukturen är en kommande utmaning Nöjd-region-index (NRI) för kommunikationer består av fyra områden som handlar om tillgång till gång- och cykelvägar, möjlighet att använda kollektivtrafiken för resor, tillgång till förbindelser för längre resor samt möjligheterna att enkelt kunna transportera sig med bil. Medborgarnas upplevelse av kommunikationerna har försämrats något under Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i kommunen ökar svagt under mätperioden (NMI 2012: 54, 2013: 57, 2014: 58). Kommunstyrelsen har under året verkat för att utveckling sker inom projektet Alingsås på väg. Att vidareutveckla infrastruktur för att skapa tillväxt är ett långsiktigt arbete och det pågår sex projekt med Trafikverket för E20 och Västra Stambanan. Fortsatt utbyggnad av bredbandsnätet Under året har Alingsås Energi byggt ut bredbandsnätet i Stadsskogen, centralorten och Västra Bodarne. Genom samverkan med Bjärke Energi i norr och Vattenfall i söder har även orter utanför centralorten kunnat erbjudas bredband med hög kapacitet. Fler gång- och cykelvägar Under 2014 har utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet i kommunen fortsatt. Längst sträcka byggdes i den norra kommundelen (Sollebrunn Stora Mellby Gräfsnäs) i samverkan mellan lokala krafter och tekniska förvaltningen. I Alingsås stad har åtgärder genomförts för att trafiksäkra korsningsplatser mellan cykel- och biltrafik. I den årliga medborgarundersökningen får medborgarna svara på frågor om belysning, om underhåll och skötsel, om snöröjning, samt om trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i kommunen. NMI för gång- och cykelvägar är 55. I jämförelse med andra pendlingskommuner är varken medborgarna i Alingsås mer eller mindre nöjda med gångoch cykelvägarna i kommunen. Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen ska förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala Antalet meter gång- och cykelvägar ska öka km Alingsås Källa: Intern uppgift från Tekniska förvaltningen Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet ska höjas % Alingsås 97,50 97,00 97,30 Riket 100,00 100,00 100,00 Medel GR 105,60 105,30 104,90 Källa: Kolada N

15 Ett samhälle i utveckling följa upp tidigare gjorda inventeringar. Uppföljningen har bidragit till att 76 anläggningar har åtgärdats under året. Liksom tidigare år finns fortsatta problem med vissa luftföroreningar på hårt trafikerade gator i staden. Under året har arbetet med att fasa ut giftiga kemikalier pågått i två verksamheter. Barn och ungdomsnämnden genomfört ett pilotprojekt med giftfria förskolor. En rapport är framtagen och under sommaren har en lättare inventering av samtliga förskolor genomförts. Vård- och äldreomsorgsnämnden har arbetat med att fasa ut och ersätta ej miljömärkta kemikalier i verksamheten. Alingsås Energi och tekniska förvaltningen har samarbetat kring att byta ut gamla armaturer med kvicksilver i gatubelysningen eftersom det från och med år 2015 är förbud för kvicksilverlampor. I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling En av Sveriges bästa återvinningskommuner Tekniska förvaltningen har under 2014 fortsatt ta viktiga steg framåt för att öka både mängden och andelen återvunnet material. Inom avfallsområdet har Alingsås kommun under senare år etablerat sig som en av Sveriges bästa återvinningskommuner, främst genom satsningen på Fastighetsnära insamling (FNI), men också genom att under 2014 ha placerat ut ett antal mobila insamlingsstationer (Samlaren) speciellt för miljöfarligt avfall på köpcentrum och i några utvalda livsmedelsaffärer. Ett bevis på att arbetet med FNI har uppmärksammats även utanför kommungränsen var att Alingsås kommun 2014 blev nominerad till Årets återvinningskommun på avfallsbranschens egen gala. I syfte att öka återanvändningen av prylar och återvinningen av material ytterligare har avfallsavdelningen, i dialog med Hus till Hus/Nolby Gård och Vinden, under året också förberett för att under 2015 kunna komplettera verksamheten på Bälinge Återvinningscentral med någon form av återbruksverksamhet. Föroreningar i vatten och luft fortfarande en utmaning Miljönämnden har sedan 2010 inventerat cirka 660 enskilda avlopp av totalt cirka anläggningar. Många enskilda avlopp har visat sig undermåliga och i behov av åtgärder. Därför har arbetet under 2014 fokuserats på att Framtidsveckan ingen kan göra allt, men alla kan göra något För andra året i rad genomfördes Framtidsveckan i mars. Framtidsveckan är en manifestation för omställningen till ett hållbart samhälle. Totalt anordnades 120 aktiviteter med miljö-, energi-, mat-, odlings- eller hållbarhetstema av ett drygt 60-tal arrangörer under veckan. 100 procent grön el Under 2014 har all el som Alingsås Energi levererat haft ursprungsgarantier från förnyelsebar produktion med sol-, vind- eller vattenkraft och kan numera marknadsföra elen som 100 procent grön el. Även bolagets fjärrvärmeproduktion har, till 99,9 procent, använt förnyelsebara bränslen vilket är den högsta nivån någonsin i Alingsås. Andelen återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall ska öka % Alingsås i.n.u Medel riket i.n.u GR i.n.u Källa: KKiK mått 36, Kolada, Avfall Sverige Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Totalt exkl Alingsåspendeln Pendeltåg Källa: Västtrafik 14 MÅLUPPFYLLELSE

16 Resorna med kollektivtrafik minskar något Mellan åren 2011 och 2012 ändrades mätmetoden, vilket innebär att antalet resor minskade rejält. Från 2012 är resandet relativt stabilt, det ligger på cirka 4,5 miljoner resor per år med kollektivtrafiken. Under 2014 minskade antalet resor med stadsbussarna med åtta procent, trots ökad turtäthet med helg- och nattrafik. Enligt SCB minskar personbilars sammanlagda körsträcka per invånare i Alingsås kommun något sedan år Om kollektivtrafiken har tagit andelar av personbilstrafiken är emellertid svårt att belägga. Fler cyklister? Bättre mätning behövs! Cykeltrafiken mäts för närvarande inte på ett sådant sätt att en uppföljning av indikatorn är möjlig. Kommunen gör emellertid en resvaneundersökning bland kommunanställda. Den visar att andelen som cyklar till jobbet har minskat med ca sex procent mellan åren 2009 och 2014 (från 31,6 procent 2009 till 25,5 procent 2014). Istället har andelen anställda som väljer bilen som vanligaste färdsättet till arbetet ökat med ca fem procent under samma period (från 43,6 procent 2009 till 48,2 procent 2014). Under året har projektet testcyklisterna genomförts. I projektet fick fem vanebilister låna varsin specialbeställd cykel under sex månader under förutsättning att de skulle ersätta bilresor med cykel minst tre gånger per vecka. Projektet har bidragit till tydliga hälsoeffekter bland deltagarna och förhoppningsvis även förändrade vanor. I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Bra mätningar av växthusgaser saknas Statistiken för utsläpp av växthusgaser är av varierande kvalitet beroende på utsläppskällor. Trafikrelaterade utsläpp tar hänsyn till trafikintensiteten men inte till om kommunens invånare har fordon med bättre eller sämre utsläppsvärde än svenskt genomsnitt. Företagsstrukturen i Alingsås med många mindre industrier gör att statistiken för energirelaterade utsläpp av växthusgaser är av den sämsta kvalitetsklassen inom svenska utsläppsdatabasen. Sammanfattningsvis är det kommunala arbetet inom området svårt att utvärdera utifrån befintlig statistik. 15

17 Ett samhälle i utveckling Kommunens fordonshantering strävar ständigt mot att öka antalet miljöbilar. Enligt KOLADA (kommun- och landstingsdatabasen) är andelen förnybara drivmedel 3 i kommunens och dess majoritetsägda bolag 21 procent, vilket är högre än i jämförelse med Västra Götaland och andra pendlingskommuner. Under 2014 har tekniska nämnden beslutat att hyra en elbil till förvaltningarna på Sveagatan och Alingsås Energi har utökat sin elbilspark med ytterligare två elbilar (totalt har bolaget tre elbilar). Under året har även Alingsås Energi presenterat en utredning om framtida laddinfrastruktur för elbilar. Den kommunala verksamhet som kör mest bil är av naturliga skäl vård- och äldreomsorgsförvaltningen (hemtjänsten). Under året på flera olika sätt där har arbetats med att både minska behovet av bil och minska bränsleförbrukningen. Under 2014 har tre elcyklar köpts in till verksamheten och samtliga personbilar exklusive de fyrhjulsdrivna klassas som miljöfordon enligt trafikverkets definition. Ytterligare en förvaltning som har arbetat med att minska antal körda kilometer och koldioxidutsläpp är tekniska förvaltningen då avfallsavdelningen har ruttoptimerat hämtningen av avfall. 3) Med förnybara drivmedel avses biogas, RME, etanol, el inklusive låginblandning av förnybart i diesel och bensin. Större bilar drar mer energi Den totala energianvändningen per invånare minskar inte. Enligt SCB väljer Alingsåsarna, i likhet med övriga Sverige, allt mer tunga och motorstarka personbilar istället för lätta och motorsvaga bilar. Den biltekniska utvecklingen i allmänhet minskar energiförbrukningen, men valet av fordon ökar den. Fler energieffektiva byggnader Både de kommunägda lokalerna och bostäderna minskar successivt sin energianvändning per area. Alingsåshems renovering av Brogårdsområdet färdigställdes under 2014 och är unik i sin ambition att minska energianvändningen. Fabs har under året minskat användningen av el för uppvärmning samt fjärrvärme för uppvärmning, vilket kan förklaras av nya, energisnåla byggnader. Även oljeanvändningen har minskat, vilket beror på ett milt år med litet behov av tillskott till anläggningar med värmepumpar. Fabs lokalyta har ökat fram till 2014, men energianvändningen per kvadratmeter har inte ökat. Mellan åren har energianvändningen för fjärrvärme minskat med 15 procent per kvadratmeter, för olja med 75 procent per kvadratmeter, för el (värme) med åtta procent per kvadratmeter och för el (övrigt) med 17 procent per kvadratmeter. Samhällsbyggnadsnämnden har under året fokuserat på att aktivt, i samband med rådgivning till kunder, informera om fördelar, såväl ekonomiska som miljömässiga, med att bygga energieffektivt. Riktlinjer för energieffektiva byggnader finns och ges kontinuerligt till de som söker bygglov. Utbildning i energieffektivt byggande Alströmergymnasiet är en av få gymnasieskolor i landet där eleverna på byggprogrammet redan i sin grundutbildning utbildas i att med bästa teknik bygga så energieffektivt som möjligt. Utbildningen är delvis ett resultat av att det inom kommunkoncernen finns en unik kompetens i form av Passivhuscentrum. Ytterligare ett konkret exempel på hur olika delar av kommunens verksamheter på ett positivt sätt korsbefruktar varandra är att Sveriges enda passivhusfriggebod ritades av en arkitekt från Passivhuscentrum och våren 2014 färdigställdes av elever på byggprogrammet. Boden har vid flera tillfällen visats upp och använts i olika informationssammanhang, bland annat under Lights in Alingsås. Passivhuscentrum är också avgörande för att den populära yrkeshögskoleutbildningen (Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande) som anordnas av utbildningsförvaltningen i samarbete med Folkuniversitetet är placerad i Alingsås. Utsläpp av växthusgaser per invånare ska minska kg koldioxidekvivalenter/inv Alingsås Nationell nivå Källa: Naturvårdsverket Utsläpp till luft Total energianvändning per invånare ska minska kwh/inv * Källa: SCB Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka % Alingsås i.u Källa: Energimyndigheten 16 MÅLUPPFYLLELSE

18 Välfärdens kärna I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Bemötande och tillgänglighet fortsatta utvecklingsområden Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet har inte förbättrats nämnvärt under perioden. Alingsås kommun ligger något bättre till i jämförelse med medel i riket och med kommuner i samma storlek. Det sammanvägda indexet består av frågor som berör medborgarens nöjdhet med kontakt (om det lätt att komma i kontakt, bemötande vid kontakt, service vid kontakt samt möjlighet att komma i kontakt med kommunens högre chefer). Bemötande mäts även i andra undersökningar, bland annat görs nationella brukarundersökningar årligen inom äldreomsorgen. En stor andel av de äldre som antingen har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende upplever att de får ett gott bemötande, hela 98 procent inom hemtjänsten och 97 procent inom särskilt boende för äldre är nöjda med de bemötande de får av personalen. Samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden har särskilt fokuserat på att arbeta med tillgänglighet och bemötande under året. Inom miljönämnden har blanketter och beslutsmallar förenklats och utformats för att bli lättare att förstå. Inom bygglov pågår ett arbete med att digitalisera arkivet, vilket kommer innebära en ökad tillgänglighet vad gäller till exempel ritningar, då medborgaren kommer kunna få dem digitalt. Kundenkäter visar att kunderna blivit mer nöjda med verksamheterna 2014 än tidigare år. För att kunna ge god service och ett bra bemötande är det bland annat viktigt att ha förståelse för hur det är att leva med en funktionsnedsättning, eftersom cirka 20 procent av befolkningen gör det. För att öka medvetenheten har prova på utbildningar genomförts som vänt sig till personal inom Alingsås kommun, cirka 35 personer deltog. Deltagarna har varit mycket positiva till utbildningarna och efterfrågan har varit stor. Att praktiskt få prova på hur det är att ha en hörsel- eller synnedsättning eller att få ta sig fram med rullstol är ett mycket bra sätt att få nya erfarenheter och en ökad medvetenhet. Fortsatt utveckling av fysisk tillgänglighet i kommunen Ett tillgängligt samhälle är bra för alla, men också nödvändigt för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna bli delaktiga i samhällslivet. Kommunen har ett stort ansvar för många verksamheter som är nära knutna till invånarna. Det handlar om tillgänglighet till bostäder, publika lokaler, allmänna platser och kommunens egna verksamheter. Spindeldiagrammet nedan visar den procentuella uppfyllelsen av hur väl kommunen uppfyller lagen om enkelt avhjälpta hinder i förvaltningskontoren. Vård- och äldreomsorgsförvaltning Utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Kommunledningskontoret Rådhuset 100% 80% 60% 40% 20% Socialförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning 17

19 Välfärdens kärna Myndigheten för delaktighet har under 2014 genomfört en enkät som utgår från kommuners arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Alingsås kommun fick 41 av 66 poäng. 37 kommuner låg bättre till än Alingsås av de 171 kommuner som var med i undersökningen. Men som framgår av diagrammet ovan så finns ett behov av att öka takten när det gäller åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i kommunens lokaler. Tekniska nämnden har genomfört insatser för att främja möjligheten till promenader, löpning och cykling med perspektivet tillgänglighet för alla. Vid skapandet av den nya lekplatsen i Nolhaga park har tillgänglighetsperspektivet varit i fokus. Lekplatsen är nu anpassad så att alla barn, med eller utan funktionsnedsättning, kan leka tillsammans. Den nya bron över Gerdskens södra del är också ett led i en bättre tillgänglighetsanpassning som har gjort att fler personer nu kan ta sig runt Gerdsken via bro och gångvägar med ökad självständighet och delaktighet som följd. Dessutom har en tillgänglighetsanpassad brygga i Hjortmarka färdigställts i slutet av året, som är en fortsättning på den tillgänglighetsanpassade spången som byggts tidigare. Alingsås kommun har, i samverkan med SKL och Myndigheten för delaktighet, arrangerat en nationell tillgänglighetskonferens med tema Tillgänglighet och delaktighet - en utmaning för alla. Målgruppen var tjänstemän och politiker i landsting och regioner. Att ansvara för konferensen var ett strategiskt val för att kunna uppmärksamma funktionshinderperspektivet i Alingsås både lokalt och nationellt. Konferensen har bidragit till att Alingsås har fått positiv uppmärksamhet från övriga landet. Avvikelser rapporteras 2013 antog kommunfullmäktige Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och i samband med detta beslutades också att avvikelser från riktlinjerna skulle följas upp årligen. Under 2014 har avvikelser i två av sex ärenden registrerats, vilket är färre än 2013 då tre avvikelserapporter kom in. De två avvikelserapporterna berör dels Hemsjö skola, dels lekplats i Stadsskogen. Tillgänglighetsgranskningen har blivit en viktigare del vid ansökan om bygglov vid kommunala projekt. Däremot behöver fungerande rutiner för dessa riktlinjer utvecklas när det gäller nyförhyrning. Nöjda medarbetare Nöjd medarbetarindex (NMI) 2014 ligger kvar på samma nivå som 2013, det vill säga 3,7 på en femgradig skala, där fem är bäst. NMI består av följande områden: motivation, ledarskap, styrning, attraktiv arbetsgivare, medarbetarskap, arbetsbelastning och mångfald. Ledarskapet i Alingsås kommunala verksamheter får generellt ett gott betyg i årets medarbetarenkät och resultatet visar också att medarbetare i kommunen tycker om att gå till sitt arbete och att arbetet känns meningsfullt. 18 MÅLUPPFYLLELSE

20 Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras Alingsås Medel riket Kommunstorlek Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala Företagsklimatet enligt nöjdkund-index ska förbättras Alingsås i.n.u Medel riket i.n.u GR-snitt i.n.u Högt betyg enligt SKL:s bedömning Källa: SKL Öppna jämförelser. Företagsklimat 2011, insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning Fysisk tillgänglighet i kommunen ska förbättras Alingsås 62 i.u. i.u. Medel riket 46 i.u. i.u. Medel GR, de som mätt 61 i.u. i.u. Källa: Kolada, ny mätning fr o m 2014, källa: kollalaget.mfd.se Nöjd-medarbetar-index ska höjas Alingsås 3,7 3,7 3,8 Källa: Medarbetarundersökning Alingsås kommun, genomförd av personalavdelningen I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Fortsatt nöjda brukare inom äldreomsorgen I arbetet med att utveckla vård och omsorg efter individens behov deltar verksamheterna i en nationell satsning för att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Syftet är att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Under 2014 har vård och äldreomsorgen haft fortsatt fokus på värdegrundsarbete. Arbetet utgår från den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt Socialtjänstlagen. Det långsiktiga kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen har medfört att Alingsås placerar sig bland de tre bästa kommunerna i Göteborgsregionen både på boende och i hemtjänsten när de äldre själva bedömer kvaliteten i verksamheten. I Socialstyrelsens brukarundersökning redovisas hur nöjda brukarna sammantaget är med hemtjänsten och det särskilda boendet. I Alingsås svarar 94 procent att de är ganska eller mycket nöjda sammantaget med sin hemtjänst, samt svarar 89 procent att de är ganska eller mycket nöjda sammantaget med sitt särskilda boende. Alingsås hemtjänst har 45:e bästa brukarnöjdheten i Sverige och äldreboendet har 37:e bästa brukarnöjdheten i Sverige. Nöjd-kund-index inom hemtjänsten ska höjas Alingsås Medel riket Medel GR Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Vård och äldre 2014 Nöjd-kund-index inom äldreboende ska höjas Alingsås Medel riket Medel GR Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Vård och äldre

21 Välfärdens kärna I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Föräldrar och elever nöjda med omsorg och utbildning I Alingsås besvaras årligen en enkät av föräldrarna som har barn i kommunens förskolor. I enkäten får föräldrar svara på frågor inom följande områden: trivsel och trygghet, delaktighet och inflytande, förskolemiljö, kunskap och lärande samt bemötande. Resultatet för 2014 är ett snitt för samtliga områden och det har inte förändrats sedan Även elever i årskurs 2, 5, 8 samt årskurs 2 på gymnasiet besvarar årligen en enkät som genomförs i samarbete med Göteborgregionens kommunalförbund (GR). Eleverna i grundskolan och gymnasieskolan är nöjda med sin skolmiljö, mer nöjda än i övriga GR-kommuner. Resultaten i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet har ökat tydligt (från NKI 64 år 2011 till NKI 77 år 2014 i årskurs 8 och NKI 60 år 2011 till NKI 78 år 2014 i årskurs 2 på gymnasiet), vilket är mycket positivt. Resultaten för kunskap och lärande varierar lite mer. I årskurs 2 har NKI för kunskap och lärande minskat, från 95 år 2011 till 87 år För övriga årskurser, såväl inom grundskolan som inom gymnasiet, förändras NKI för kunskap och lärande i positiv riktning. Barn- och ungdomsnämnden har under de senaste tio åren bedrivit ett genomgripande utvecklingsarbete som syftar till ett systemiskt förhållningssätt i alla relationer. Under våren 2014 gavs boken En lärande organisation ut och i den synliggörs det arbete som har pågått i skolans verksamheter med att bland annat skapa ett positivt sammanhang i klassrummet samt förtroendefulla relationer mellan lärare och elev i syfte att främja elevernas lärande. Föräldrars nöjdhet med sitt barns förskola/skola ska förbättras Alingsås i.u. GR snitt i.u. Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund Andelen elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan ska öka % Alingsås 92,0 92,6 92,5 Medel riket 85,9 87,2 87,4 Medel GR 90,2 91,3 91,3 Källa: Kolada N15424 Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg ska öka % Alingsås 79,2 78,1 76,2 Medel riket 78,3 77,2 77,6 Medel GR 79,3 78,2 78,9 Källa: Kolada N MÅLUPPFYLLELSE

22 Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning ska öka Skolmiljö Kunskap & lärande Förskola Alingsås Förskola Alingsås Medel GR Medel GR ÅK 2 Alingsås ÅK 2 Alingsås Medel GR Medel GR ÅK 5 Alingsås ÅK 5 Alingsås Medel GR Medel GR ÅK 8 Alingsås ÅK 8 Alingsås Medel GR Medel GR Gymn 2 Alingsås Gymn 2 Alingsås Medel GR Medel GR Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund, index Vikande trend för andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Eleverna i Alingsås presterar över riksgenomsnittet i de flesta fall, men avståndet till rikets siffror har minskat under de senaste åren. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför årligen mätningar som heter öppna jämförelser. Ett mått mäter andel elever som nått målen i alla ämnen och detta mått visar en negativ utveckling. Sedan 2011 har andelen som nått målen i alla ämnen minskat från 88,5 procent till 80,8 procent Ytterligare ett mått mäter andel behöriga elever till yrkesprogram och även detta mått visar en negativ utveckling. Sedan 2011 har andel elever som är behöriga till yrkesprogram minskat från 94,2 procent till 90,7 procent Barn- och ungdomsnämnden har identifierat olika orsaker till den negativa utvecklingen, bland annat större barngrupper och klasser, hög arbetsbelastning för pedagoger, brist på tillgång till stöd för barn i behov av särskilt stöd, en hårt arbetsbelastad skolledargrupp samt brist på tillgång till digitala lärverktyg. För att motverka den negativa utvecklingen har en särskild satsning i svenska genomförts. Satsningen visar redan positiva effekter, då resultaten i delproven för skrivdelarna i svenska har förbättrats. Även i matematik visas svaga resultat och därför pågår den nationella satsningen matematiklyftet i kommunens skolor. personalen och för eleverna har Plattformen utvecklats. Plattformen är en lugn studiemiljö där elever kan få hjälp och anpassat stöd med struktur och studieplanering. Ytterligare åtgärder som vidtagits under 2014 är en genomgång av rutinerna vid behov av extra anpassningar och särskilt stöd när eleverna riskerar att inte nå målen. Att skapa en omtänksam skoldag för eleverna är viktig del i arbetet i skapandet av goda studiemiljöer. Förändringsåtgärder har vidtagits på Bygg- och anläggningsprogrammet vilket har resulterat i lägre frånvaro, färre avhopp och mottagande av fler elever under terminens gång. Alströmergymnasiet kommer att fortsätta denna strukturförändring under Fler gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg utvecklas positivt. Under året har utbildningsnämnden fokuserat på att utgå från elevens och den studerandes behov för att stimulera till lärande och kunskapsutveckling. Flera insatser har gjorts för att bidra till utvecklingen, till exempel kollegialt lärande och riktad kompetensutveckling för 21

23 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrottsoch föreningsliv Alingsåsarna är nöjda med fritidsoch föreningsutbudet Medborgarnas nöjdhet med fritids- och föreningsutbudet i kommunen har ökat sedan 2011 och invånarna i Alingsås är mer nöjda än i andra kommuner i jämförbar storlek, men även i riket i genomsnitt. Kultur- och fritidsnämnden har under året fokuserat på flera olika saker i syfte att öka nöjdheten. Bland annat har bibliotekets Meröppet möjliggjort för Alingsåsarna att i allt större utsträckning besöka kulturhuset när det inte finns personal på plats. Vidare har biblioteket fokuserat på olika läsfrämjande insatser. För att nämna några har en riktad och uppsökande verksamhet för personer med annat modersmål än svenska påbörjats, fler titlar på utländska språk har köpts in och språkcaféer har genomförts. Fokus har även legat på barn och ungdomars fritidsläsning, vilket har resulterat i ett rekordstort deltagande i Sommarboken, ett läsprojekt för barn och ungdomar i åldrarna 8 12 år. För andra året i rad har KomLoss-föreningsmässa genomförts. Mässan verkar för ökad delaktighet, och aktiv fritid för alla; inte minst för unga med funktionsnedsättning som kan ha svårt att hitta aktiviteter som passar. Kommunens idrott- och motionsanläggningar kan utvecklas Medborgarnas nöjdhet med kommunens idrotts- och motionsanläggningar har inte utvecklats nämnvärt under mätperioden. Ombyggnationen/renoveringen av Nolhaga sport- och simhall planerades att starta under sommaren 2014, men på grund av flera överklaganden har byggprojektet ännu inte startat. Under året har olika insatser genomförts i syfte att bidra till utveckling, till exempel utomhusgymmet i Nolhaga park och två nya beachvolleyplaner i anslutning till Mjörnvallen och Playa Mjörn. Fler nöjda med kulturutbudet Indikatorn utvecklar sig i positiv riktning. Under hösten återöppnades Alingsås museum efter att ha varit stängt i flera år. Sedan återöppnandet har cirka besökare lockats till museet. Kulturskolan har genom aktiv marknadsföring arbetat för att nå fler barn och ungdomar. För att nå den äldre generationen har ett samarbete påbörjats mellan Kulturskolan och vård- och äldreomsorgsförvaltningen. Syftet är att bredda och utveckla aktiviteter och kulturinslag för äldre. Det gäller alltifrån uppträdande av kulturskolans elever till direkt riktade aktiviteter för valda målgrupper inom vård- och äldreomsorgsnämndens verksamheter. 22 MÅLUPPFYLLELSE

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Års redovisning 2013. Godkänd av Kommunfullmäktige den 26 mars 2014, 41

Års redovisning 2013. Godkänd av Kommunfullmäktige den 26 mars 2014, 41 Års redovisning 2013 Godkänd av Kommunfullmäktige den 26 mars 2014, 41 Grafisk form (baserad på Alingsås kommuns grafiska profil) och original: Adekvat Form AB, Tollered Bilder där inget annat anges: Alingsås

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Tabellbilaga Svedala kommun Våren 2010 SCB:s Medborgarundersökning våren 2010 Innehållsförteckning - Bilaga

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Nämndernas bidrag till Kommunfullmäktiges måluppfyllnad

Nämndernas bidrag till Kommunfullmäktiges måluppfyllnad Nämndernas bidrag till Kommunfullmäktiges måluppfyllnad Bilaga Budget 2013 Kommunstyrelse ska minska. Införa och utveckla ett systematiskt arbete för hållbar utveckling Bra bemötande, tillgänglighet och

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2012-05-03. Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson

KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2012-05-03. Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson PLATS Odengatan 34, konferensrummet KL 8.30 11.00 Ordförande Suppleanter Robert Sten Birgitta Johansson Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson Elisabeth Karlsson Lena

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen 1 Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 11/SN 0027 Datum: 2011-03-18 Paragraf: 69 Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen Inledning Kommunens modell för

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Kundenkät samhällsbyggnadsförvaltningen

Kundenkät samhällsbyggnadsförvaltningen Sida 1 av 13 Kundenkät samhällsbyggnadsförvaltningen Välkommen till samhällsbyggnadsförvaltningens kundenkät 2012. Denna enkät syftar till att ta reda på vad våra kunder (kommunmedborgarna) tycker om verksamheten.

Läs mer

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 STYRKORT 2010 Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga Brukar 14 Höga förväntningar på barn och ungdomar 100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt

Läs mer