Innehåll. Ansvarsfördelningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Ansvarsfördelningen"

Transkript

1 1 Innehåll Patientfall som belyser: Ansvarsfördelningen... 1 Egenvårdansvaret Medicintekniska produkter, förbands- och förbrukningsartiklar Medicintekniska produkter, inkontinenshjälpmedel, avledande och absorberande Demensutredning Psykiatrisk vård Medicintekniska produkter, tekniska hjälpmedel och rehabilitering Helgpatienter Diabetes Asyl- och Utomläns patienter Permissioner Ansvarsfördelningen 1. Kvinna med hjärtsvikt och som kan ta sig till vårdcentral där hon har sin läkarkontakt. När kvinnan får ont någonstans, svårt att andas och upplever oro, skickar maken in henne till sjukhuset. Ibland med

2 2 ambulans, ibland kör han själv. Paret har hemtjänstinsatser dagligen men kvinnan är inte inskriven i hemsjukvård. Varken maken eller kvinnan själv har tilltro till hemtjänstpersonalens kompetens. Bedömning: Att det finns behov av inskrivning av kvinnan som hemsjukvårdspatient. Genom att skapa förtroende och kontakt mellan hemtjänst/hemsjukvården och patient/närstående ökas tryggheten i hemmet, och undvikbar slutenvård kan reduceras. Distriktsläkaren/ alt legitimerad personal från vårdcentralen/ specialistsjukvården kontaktar kommunens hälso- och sjukvårdspersonal för bedömning och ställningstagande till hemsjukvård. För att stödja patient/närstående och hemtjänstpersonal hemmet gör distriktssköterskan fortsättningsvis regelbundna hembesök. 2. Patient som med hjälp av hemtjänst och färdtjänst i rullstol kan ta sig till Vårdcentralen ska göra det för att få sin årliga influensavaccination. Alla över 65 är rekommenderade att vaccinera sig, men för denna patient kan svårigheten att ta sig till vårdcentralen medföra att hon avstår vaccinering med risk att hon blir sjuk, med vårdbehov och ökad hemtjänst. Bedömning: Frikostig bedömning av hembesök eller diskutera med Vårdcentralen om att de erbjuder vaccinering på annan plats (äldreboende, allmän lokal, aktivitetslokal) för att underlätta vaccination av riskgrupper för influensa. 3. Man som inte är inskriven i hemsjukvården erbjuds vid ett besök på Vårdcentralen en riskbedömning i Senior Alert, efter att flera gånger ha fallit inomhus i hemmet. Delar av riskbedömningen utförs dels på mottagningen, dels i samband med hembesök av kommunens sjukvårdspersonal/rehabpersonal. Vårdcentralen ansvarar för åtgärder utifrån identifierade risker. Detta försvåras av att kvalitetsregistret inte medger informationsåtkomst över huvudmannaskapsgränserna. Bedömning: Kommunens hälso- och sjukvårdspersonal/rehabpersonal kontaktas av vårdcentral för att åtgärda identifierade riskområden. Överrapportering av insatser sker enligt blankett. Kommunens hälso - och sjukvårdspersonal dokumenterar i kvalitetsregistret Senior Alert och tar ansvar för uppföljning och utvärdering. 4. Man, 69 år som nyligen varit på läkarbesök för trängningar vid vattenkastning. Patienten upplever i övrigt god hälsa. I samband med besöket konstateras att patienten har normala PSA värden, men godartad, måttlig prostataförstoring som medför svårighet att helt kunna tömma blåsan. Operativt ingrepp planeras. I väntan på operation får patienten ökade svårigheter att tömma blåsan och måste en natt,

3 3 efter att ha vankat omkring där hemma, uppsöka akutmottagningen relaterat till tvärstopp. Patienten töms på 850 ml urin och får en KAD. Katetern planeras sitta kvar tre dygn och patienten instrueras om handhavandet av katetern under behandlingstiden. Han uppmanas att ta kontakt med vårdcentralens distriktssköterska för att avlägsna katetern om tre dygn och uppföljning med Bladderscan. Följande dag kontaktar patienten vårdcentralens distriktssköterska för att planera detta besök. Redan samma dags eftermiddag vid tiden (när vårdcentralen har stängt) blir det strul och det läcker vid sidan av katetern och det kommer knappast någon urin alls i påsen. Blod i urinen. Patienten upplever obehag. Patienten kontaktar Jourcentralen för hjälp. Han får komma till Jourcentralen på kvällen där man sätter en ny kateter och gör blåssköljning. Klockan 03:00 följande dygn är det helt stopp i katetern och patienten kontaktar nu Akutmottagningen för hjälp. Patienten får då besked att distriktssköterskan ombeds göra ett hembesök för att åtgärda problemet och att byta/spola katetern. Patienten är inte inskriven i hemsjukvård, tjänstgörande distriktssköterska i kommunen kontaktas för överrapportering av uppdraget. Patienten har inga katetrar eller annat förbrukningsmaterial i hemmet. Bedömning: Akutmottagningen kontaktar/telefon kommunens distriktssköterska för överrapportering av insatsen. Behandlingsmeddelande skrivs och skickas i efterhand till distriktssköterskan. Distriktssköterskan gör ett akut hembesök för spolning/byte av kateter. Distriktssköterskan tar med sig det material som behövs för insatsen. Patientens fortsatta kontakter sker med vårdcentralen. Återrapportering sker till uppdragsgivaren, om inget annat är överenskommet. 5. Man, 73 år.( Pyelostomi) Tillfällig vänstersidig njurbäckenkateter pga. ett sarkom som förtränger urinledaren och orsakar stas. Operation är inplanerad. Urinen är tjock och grumlig, daglig spolning av katetern är ordinerad för att undvika stopp. Pat går dagligen till vårdcentralen för spolning av katetern samt för förbandsbyte var 5:e dag. Pat ringer Akutmottagningen sent en kväll när det inte kommit någon urin i påsen de senaste timmarna. Akutmottagningen kontaktar distriktssköterskan i kommunen för överrapportering av insatsen. Jouren ordinerar försiktig spolning i katetern. Distriktssköterskan gör hembesök. Det visar sig att det inte går att spola katetern och pat. åker in till sjukhuset för kontraströntgen och lägeskontroll. De närmaste dagarna efter hemkomsten från sjukhuset är patienten trött och medtagen och orkar inte ta sig till Vårdcentralen.

4 4 Bedömning: Pga. patientens allmäntillstånd gör distriktssköterska i kommunen hembesök, där patientens behov av dagliga hembesök gör att han tillfälligt blir inskriven i hemsjukvården och en vårdplan upprättas. Troligen kommer patienten efter operationen att bli utskriven från hemsjukvården. Utrustningen för spolning av kateter (akut hembesök) ansvarar kommunen för. Kommunen ansvarar för inkontinenshjälpmedel och förbandsmaterialet när patienten är hemsjukvårdspatient. 6. Man 45 år, ensamboende och inte svensktalande. Psykiskt sjuk utan sjukdomsinsikt. Patienten är ordinerad läkemedel tre gånger/dag. Har av sin behandlande läkare inom psykiatrin bedömts att inte kunna ta ansvar fullt ut för sin medicinering. Patienten har starkt avböjt hembesök. Läkemedlen förvaras på vårdcentralen. Detta innebär att patienten dagligen går till vårdcentralen en gång/dag för intag av morgon dos och för att hämta dygnets resterande läkemedels doser. Bedömning: Denna patient har erbjudits att vara inskriven i hemsjukvården. Men pga. hans starka ovilja till hembesök så får patienten besöka Vårdcentralen vardagar och Jourcentralen de dagar vårdcentralen är stängd, för att få sina läkemedel. Vårdcentralen överlämnar helgens läkemedelsdoser till Jourcentralen enligt överenskommelse. I patientens omvårdnadsplan har dokumenterats. att i händelse av om patienten uteblir ifrån sitt besök på vårdcentralen, alternativt Jourcentralen kontaktas kommunens hemsjukvård för ett akut hembesök för läkemedels överlämnande. 7. Kvinna 72 år, med svårläkta, rikligt vätskande eksematöst venöst bensår på höger underben. Förbanden är genomdränkta med sårsekret inom ett dygn och patientens tillstånd kräver dagliga förbandsbyten. Patienten åker på vardagar till Distriktssköterskemottagningen för sårbehandling och förbandsbyte. I samband med behandlingen på Vårdcentralen får patienten sitta i uttorkande fotbad ett par gånger i veckan för att reducera vätskemängder. Hudvård. Kompressionsbandagering. Bedömning: Under helgdagar då Vårdcentralen och Distriktssköterskemottagningen är stängd, hänvisas patienten till Jourcentralen fyra mil från bostaden. Men pga. patientens hälsosituation och långa resväg görs en mervärdesbedömning av patientens totala situation. Kommunens sjuksköterska kontaktas inför helgen med förfrågan att utföra behandlingen i patientens hem (planerat hembesök). Skriftlig överrapportering sker mellan huvudmännen med beskrivning av pågående insatser och bedömning.

5 5 Det förband som förväntas behövas för sårbehandlingen har patienten med sig från Vårdcentralen. 8. Kvinna 85 år, tidigare frisk kvinna med synnedsättning. Starropereras. Klar och orienterad. Ingen hemhjälp. Postoperativt behöver patienten hjälp med att applicera ögondroppar fyra gånger/dygn under tre veckor. Därefter insatser två gånger/dygn. Insatsen bedöms som egenvård, av läkaren på sjukhuset då patienten är klar och orienterad och bedöms ha förmåga att klara den praktiska hanteringen. Patienten kommer hem fredag eftermiddag och upptäcker på kvällen att hon inte klarar att själv ge sig sina ögondroppar. Patienten ringer till Jourcentralen och blir hänvisad till kommunens hälso- och sjukvård. Bedömning: Kommunens distriktssköterska gör ett oplanerat hembesök, på fredagskvällen för bedömning, samt planering av utförande av arbetsuppgiften (ögondroppar) under helgen. Patienten rekommenderas att bli inskriven i hemsjukvården under helgen. Kommunens distriktssköterska utfärdar ett intyg om egenvård, vilket lämnas till biståndshandläggare efter helgen. Biståndsinsats (ögondroppar) beviljas utifrån egenvårdsbegreppet, och arbetsuppgiften kommer utföras av hemtjänsten utifrån Socialtjänstlagen. 9. Kvinna, 75 år och med Diabetes typ 2 sedan 10 år tillbaka. Patientens hälsotillstånd är nu inte längre optimalt med tablettbehandling av sjukdomen. Via diabetessköterskan på Vårdcentralen planeras för inställning och övergång till insulininjektioner. Detta kräver initialt kunskap och färdighet i hantering av injektionsteknik samt dosering av insulin relaterat till blodsockervärden flera gånger/dygn under inställningsperioden. Patienten instrueras av diabetessköterskan på Vårdcentralen om injektionsteknik men patienten behöver ytterligare stöttning i praktisk hantering med insulinadministrering och även hjälp att kunna följa blodsockervärden. Bedömning: Patienten blir inskriven i hemsjukvården. Kommunens sjuksköterska ombeds att stötta och träna patienten för insulininjektioner morgon och kväll, samt blodprovstagning x flera tills patienten är välinställd och själv kan hantera sina sprutor och prover. Inrapportering av blodsockervärden sker till diabetessköterskan efter överenskommelse Efter ca två veckor klarar patienten att själv utföra insatserna. Diabetessköterskan på Vårdcentralen initierar en vårdplanering för att tillgodose patientens behov av hemsjukvårdsinsatser under den tid som inställning och injektionsträning förväntas pågå. Kommunens distriktssköterska gör ett hembesök. En vårdplan upprättas och patienten skrivs in i

6 6 hemsjukvård enligt rutin. När patienten bedöms klara insatserna självständigt, sker utskrivning från hemsjukvården. Överrapportering sker till Vårdcentralen enligt fastställd blankett. Diabetessköterskan på Vårdcentralen ansvarar för Online förskrivning av blodsockerapparat och teststickor. 10. Man 65 år. Opererad med knä plastik höger knä. Då patienten haft mångåriga besvär, har han sedan tidigare försetts med gånghjälpmedel. Efter knäoperation drabbas patienten av en djup infektion i knäleden vilket leder till en förlängd vårdvistelse. Pat har önskemål att efter sjukhusvistelsen fortsätta med påbörjad antibiotikabehandling i hemmet fram tills infektionen klingat av och planerad steloperation av knäet kan genomföras. Får inte belasta benet de kommande månaderna. Förflyttning sker med kryckkäppar. Vård planering initieras på sjukhuset. Bedömning: Inskrivning i hemsjukvård (patientens mervärde). Dagliga besök görs i hemmet av kommunens distriktssköterska för infektionskontroll och läkemedelsadministrering (förbrukningsmaterial ansvarar kommunen för). Efter sex veckor övergår läkemedelsadministreringen till tablettbehandling och patienten utskrivs från hemsjukvården årig man med fortskridande muskeldystrofi. Försvagad andnings muskulatur och nedsatt lungfunktion, vilket har resulterat i upprepade lunginflammationer. Har även symtom från mag-tarmkanalen med förstoppningstendens. Hjärtinsufficiens. Inga kognitiva störningar. Rullstolsburen. Trakeotomerad.Använder hostmaskin, då han inte orkar hosta upp på egen hand. Ansluts till ventilator nattetid och behöver då hjälp med sugning. Får sin praktiska hjälp av personliga assistenter, vilka är tillgängliga dygnet runt. Bedömning: Inskriven i hemsjukvården och har kontakt med distriktssköterskan, arbetsterapeuten och sjukgymnasten i samband med delegering av arbetsuppgifter till personliga assistenter och för rekvisition av förbrukningsartiklar. Arbetsterapeuten, sjukgymnasten har insatser gällande tekniska hjälpmedel, kontrakturprofylax m.m. Uppgifterna är normalt sett hälso - och sjukvårdsuppgifter och riskbedömningen som görs av legitimerad personal visar att mannen själv kan ta ansvaret för insatserna dagtid men däremot inte nattetid. Delegering sker till personliga assistenter för insatser med sugning nattetid. Förskrivning av förbrukningsmaterial sker via kommunens hemsjukvård.

7 7 12. Ettåring med medfödd lättblödande kärlmissbildning lokaliserat till höger lår och höft. Har en avgränsad bensvullnad (lymfödem) och använder kompressionsstrumpa höger ben. För att skydda de ytliga kärlen krävs det ett skyddande skonsamt förband över huden i förebyggande syfte och absorberande förband i samband med blödning. Patienten har sin behandling och sina vårdkontakter via Barnkliniken, Sjukhuset Bedömning: Patientens föräldrar tar ansvar för insatserna som egenvård och förskrivning av rekommenderade förbrukningsmaterial sker från Vårdcentralen, där förbanden hämtas. Efter samråd och med rekvisition från Barnkliniken tas betalningsansvaret av visst förbrukningsmaterial över av kliniken. 13. Yngre man. Familj med små barn. Mannen har de senaste åren haft en tarmstörning i ventrikel och tunntarm med återkommande frekventa kräkningar efter måltid. Kognitiv förmåga utan anmärkning. Flera kirurgiska bukingrepp gjorda och patienten kan nu inte tillgodose sitt näringsintag per os. Haft PEG. Nu har mannen en inopererad venport för näringstillförsel. Patienten sköter infusioner själv efter egenvårdsbedömning. Bedömning: Uppgifterna som normalt är hälso- och sjukvård har efter riskbedömning bedömts som egenvård. Är inte inskriven i hemsjukvården. Övriga kontakter har patienten med sjukhuset. Förskrivning av förbrukningsmaterial sker efter patientens beställning via Vårdcentralen, där patienten även hämtar sitt förbrukningsmaterial. Förskrivning av näringsdrycker sker av dietist. 14. Kvinna i övre medelåldern. Insjuknade i polio i ungdomen 25 års ålder. Bor tillsammans med make. De senaste åren har patienten varit rullstolsburen. Kognitiv förmåga utan anmärkning. Patientens syrsättning försämrades successivt för några år sedan, relaterat till att tungan föll bak i svalget nattetid. Patienten är nu trackad och ansluts till ventilator nattetid. Talventil. Flexoplus (fuktvärmeväxlare). Bedömning: Behöver ofta sugas rent i övre luftvägarna på grund av rikligt med slem. Uppgifterna som normalt är hälso- och sjukvård har efter riskbedömning bedömts som egenvård. Insatserna utförs av maken eller annan närstående (egenvårdsbegrepp). Patienten har varit inskriven i hemsjukvården under begränsade perioder i samband med försämrad hälsosituation. Enda insats från kommunen är i nuläget sporadiska tillfällen för anhörigavlösning. Patienten ringer själv till Vårdcentralen när hon behöver förskrivning av förbrukningsmaterial och dessa hämtas av maken på Vårdcentralen.

8 8 15. Kvinna 42 år. Har MS sedan 12 år. Bor med sina två barn 14 och 16 år i en lägenhet ca två mil från tätorten och där Vårdcentralen ligger. Förvärvsarbetar deltid. Åker daglig färdtjänst till sitt arbete sittande i rullstol. Kan gå kortare sträckor inomhus med deltastöd. Har tömningssvårigheter av urin och (RIKAR) katetriserar sig själv 4-5 ggr/dag. Bedömning: Patienten är inte hemsjukvårdspatient och kontaktar sin distriktssköterska på Vårdcentralen var tredje månad för utvärdering och beställning av tappningskatetrar och inkontinenshjälpmedel. 16. Man 79 år. Bor med sin hustru i ett enplans radhus. Har haft en hjärtinfarkt för 10 år sedan. Hjärtflimmer som nu är stabilt med läkemedelsbehandling. Medicinerar med Waran. Har en godartad prostataförstoring. Urinläckage sedan två år. Använder droppskydd. Bedömning: Patienten är inte inskriven i hemsjukvården, utan tar sig till Vårdcentralen för besök och för provtagning. Kontaktar sin distriktssköterska/telefon var tredje månad för förnyad rekvisition av inkontinenshjälpmedel. 17. Kvinna 22 år. Medfödd CP-skada. LSS. Förflyttning sker mestadels med hjälp av rullstol. Använder rollator vid kortare sträckor inomhus. Bor kvar hos föräldrarna. Deltar i daglig verksamhet tisdag tom fredag. RIKar sig med hjälp av närstående och eller med hjälp av personliga assistenter (egenvård) Bedömning: Patient är inte inskriven i hemsjukvården. Katetrar och inkontinenshjälpmedel förskrivs från Vårdcentralen. 18. Kvinna 22 år. Medfödd CP-skada. LSS. Förflyttning sker mestadels med hjälp av rullstol. Använder rollator vid kortare sträckor inomhus. Bor kvar hos föräldrarna. Deltar i daglig verksamhet tisdag tom fredag. Rikar sig med hjälp av närstående och eller med hjälp av personliga assistenter. Patienten har inte insikt när (saknar tidsuppfattning) och varför (anledningen) hon behöver rika sig. Bedömning: Patient är inskriven i hemsjukvården. Uppgiften anses som hälso- och sjukvårdsuppgift och delegeras av kommunens distriktssköterska till personliga assistenter. Katetrar och inkontinenshjälpmedel förskrivs från kommunen. 19. Kvinna 86 år. Diabetes. Insulinbehandlad. Nedsatt kognitiv förmåga. Bor tillsammans med maken, som även han har reducerat närminne. Kvinnan sitter dagtid i rullstol och klarar ingen mobilisering på egen hand. Urin- och facesinkontinent. Kan inte förmedla när läckage sker.

9 9 Bedömning: Inskriven i hemsjukvården. Distriktssköterskan gör regelbundna hembesök oftast en till två gånger/veckan för läkemedelsadministrering och hud inspektioner. Patientens dagliga insulininjektioner ges av kommunens hemtjänst, som har det som delegerad hälso- och sjukvårdsuppgift ifrån distriktssköterskan. Patienten har även kontakt med rehabiliteringspersonal för träningsinsatser. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker via kommunens distriktssköterska. 20. Martin, 10 år. Martins mamma ringer vårdcentralen och berättar att Martin har vattkoppor med debut för tre dagar sedan. Han har mycket rikligt med koppor över hela kroppen, inne i munnen och har svår klåda. Svårt att dricka men får ändå i sig i små portioner. Familjen har inte sovit på två nätter. Man har prövat klådstillande receptfria preparat men de lindrar bara för stunden. Bedömning Sjuksköterskan på Vårdcentralen ber kommunens distriktssköterska att göra ett hembesök för bedömning och eventuell förskrivning av klådstillande läkemedel. Vårdcentralen använder överrapporteringsblanketten till kommunen. Efter utfört uppdrag sker skriftlig återkoppling på överrapporteringsblanketten från kommunen till vårdcentralen. En annan lösning är att vårdcentralen säger åt patienten att ta sig i bil till vårdcentralen och vårdcentralens personal tittar på patienten i bilen. Stor smittspridningsrisk föreligger, så om vårdcentralen inte har något rum för att kunna isolera ifrån kontakt med andra patienter, bör man undvika att patienten besöker vårdcentralen. Fyra dagar senare ringer patientens mamma igen och meddelar att Martin fortfarande har ett ganska stort antal koppor som inte har torkat. Mamman har nu varit hemma från jobbet en vecka och behöver ett intyg till Försäkringskassan för förlängd vård av barn. Distriktssköterskan på vårdcentralen kontaktar kommunens distriktssköterska för intygsutfärdande. Överrapportering enligt rutin. 21. Demensutredning /Primärvårdsnivå. Britt är en 77-årig kvinna och bor tillsammans med maken Bernt i en modern lägenhet. Britt besväras ibland av magkatarr med sura uppstötningar och har tidvis ordinerats magsårsmedicin. Hon har också oregelbunden tarmfunktion och tjocktarmsröntgen har visat fickbildningar. Använder tarmreglerande fiberpreparat. De senaste 2 åren har Britt upplevt sin vardag alltmer stressig. Då Britt skriver något händer det numera ofta att hon stavar fel eller tappar bort ord. Hon får läsa igenom och kontrollera vad hon skrivit eller räknat på ett sätt som är tidsödande och som tidigare inte varit nödvändigt. Britt har det senaste året fått svårare att lägga saker

10 på minnet och hon har upprepade gånger missat tandläkartider. Hon är nu noga med att anteckna allt viktigt som ska hända i almanackan och skrivna lappar med påminnelser. Bernt har märkt att Britt blivit dyster och tystlåten. Hon har svårt att hitta orden då hon talar. Hon grubblar också mycket och vaknar tidigt på morgonen med ångest. Detta har tilltagit sedan Britts yngre bror hastigt dog av hjärtinfarkt för ett halvår sedan. Bernt blir mycket oroad då Britt inte kommer till ett avtalat möte i ortens köpcentrum. Det visar sig att Britt inte riktigt känner igen sig bland alla butiker och hon hittar inte rätt mötesplats. Då Bernt så småningom finner Britt ger hon ett vilset och oroligt intryck. Hon beställer tid hos sin läkare på Vårdcentralen. Läkaren ordinerar ett depressionsläkemedel med rogivande effekt till kvällen mot misstänkt depression och sömnstörning. För säkerhets skull får Britt utföra en Mini Mental Test, vilken hon klarar bra. Hon får 28 av 30 poäng. Hon missar endast vilket datum det är och gör en liten miss i baklängesräkning. Vid återbesök en dryg månad senare känner sig Britt piggare och ger ett avspänt intryck. Britt berättar mera ingående om minnesbesvären och skrivsvårigheterna. Läkaren märker att Britt liksom vid förra besöket stakar sig kraftigt då hon talar. Utredningen går vidare med blodprover och hjärnröntgen med datortomografi. Allt detta är normalt. Det konstateras tydlig nedsättning av Britts inlärningsförmåga, formsinne och framför allt språkliga funktioner då läkare och arbetsterapeut gör en fördjupad undersökning på vårdcentralen. Då hon får se en rad välkända föremål kan hon endast komma på namnen på några få, trots att hon väl vet hur de används. Vid den allmänna kropps- undersökningen ter sig Britt frisk. Misstanken om att Britt har en begynnande demens på grund av tidigt debuterande Alzheimers sjukdom är stark. Ett ryggvätskeprov tas för att få säkrare grund för diagnos. Då Britt efter några veckor kommer till vårdcentralen tillsammans med Bernt, ges beskedet att både symptomen och ryggvätskeanalyserna (Tau- protein och Betaamyloid) stämmer med Alzheimers sjukdom och att det inte finns någon tveksamhet om diagnosen. Britt säger att det är skönt att äntligen få veta vad det är för fel på henne och hon hoppas att behandlingen med bromsmedicin hon hört talas om kan sättas in. Efter muntlig och skriftlig information ordineras Britt behandling med en kolinesterashämmare. Doshöjningen sker försiktigt med tanke på Britts mag- och tarmbesvär. Britt och Bernt har flera telefonkontakter med mottagningssköterskan i samband med medicininställningen. Vid en av dos höjningarna kväll blir Britt ihållande illamående och får ont i magen, varför hon får återgå till tidigare dosering. Hon fortsätter med sina övriga läkemedel. Vid ny undersökning på mottagningen, fyra månader efter insatt läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare, 10

11 11 märks en tydlig förbättring av Britts funktioner. Hon talar mera flytande och har lättare att benämna saker. 22. Demensutredning/Kommunal hemsjukvårdsnivå. Ethel är 84 år och bor tillsammans med sin make Harry i lägenhet. Hon är gallopererad för många år sedan och går med käpp på grund av en sliten höft. Hennes kärlkrampsbesvär har minskats i och med att hon inte rör sig så mycket. Ethel hör illa och har fått en hörapparat utprovad. Hon tycker att den är krånglig att använda och den blir oftast liggande på nattduksbordet om inte Harry påminner henne. Makarna har tidigare hjälpts åt med sysslorna i hemmet, men de senaste åren har Ethel blivit oföretagsam. Hon känner att sådant som tidigare gått på rutin blivit besvärligt och hon gör många förargliga misstag. Till exempel har Ethel försökt grädda sockerkaka i en plastform och lagt en bunt obetalda räkningar i soporna. Harry har sedan en tid doserat hennes läkemedel men då han känner en viss osäkerhet har han bett distriktssköterskan om hjälp. Hon kommer varannan vecka och delar medicinen i dosett. I och med detta så blev Ethel inskriven i kommunens hälso- och sjukvård. När Ethel svarar i telefonen händer det att hon inte kan berätta för Harry vem som ringt och hon blir uppjagad då någon av sönerna Hans och Bertil med familjer kommer på besök. Hon minns inte namnen på barnbarnen och dukar fram kaffekoppar även till de minsta. Ethel känner tryck över bröstet då hon blir stressad och vill ofta dra sig tillbaka till sovrummet. Sönerna är bekymrade över Ethels försämrade minne men både Ethel och Harry menar att det är naturligt att bli glömsk vid så hög ålder. Dessutom fungerar deras vardag bra. Harry konstaterar med viss stolthet att han på ålderns höst både lärt sig att laga god mat och städa. Han unnar gärna Ethel lite vila. Harry erkänner ändå att han är bedrövad över att ha fått sluta i manskören, eftersom Ethel blir alldeles uppriven och ängslig om han går hemifrån mera än korta stunder. Detta framkommer till distriktssköterskan vid ett hembesök, hon initierar att Ethel ska träffa läkaren på vårdcentralen. Vid besöket på vårdcentralen följer maken med. Distriktsläkaren anar att Ethel inte känner igen honom men hon säger att allt är som vanligt, förutom att Ethel upplever att hennes kärlkramp är det största hälsoproblemet och vid kropps-undersökningen noteras att pulsen är ovanligt låg. EKG avslöjar en lätt fördröjning av impulsöverföringen mellan hjärtats förmak och kammare. Vid MMT klarar Ethel endast 16 av 30 poäng. Distriktsläkaren drar slutsatsen att Ethel har utvecklat en åldersdemens av Alzheimertyp och finner det viktigt att utreda om det kan finnas några andra sjukdomar som bidrar till symptomen. Blodprover tas. En

12 12 utredning av kognitiva funktioner samt ADL funktion utförs vid hembesök av kommunens distriktssköterska och arbetsterapeut. Alla prover visar sig normala utom blodsockret, som är lätt förhöjt och ska följas upp. Röntgenundersökning av hjärnan bedöms inte nödvändig, eftersom demensutvecklingen pågått i flera år och den neurologiska delen av kroppsundersökningen inte visat något anmärkningsvärt. Uppbromsande behandling med kolinesterashämmare skulle innebära risk för hjärt-komplikationer med tanke på Ethels retledningsrubbning. Resultatet av demensutredningen föranleder en ny vårdplanering. 23. Hjälpmedelsutprovning av elrullstol till patient med diagnos reumatoid arthrit. Utprovningen beräknas pågå under 2-3 veckor. Patient har sedan många år en etablerad kontakt med vårdcentralen, laboratoriet och distriktssköterskan för regelbundna provtagningar och läkemedelsadministrering. Bor tillsammans med make som skjutsar till Vårdcentralen (bil, rullstol), båda pensionärer. Ingen hemtjänst. Finns inget mervärde för patienten att bli inskriven i hemsjukvården och då förlora sin distriktssköterska på Vårdcentralen och behöva etablera kontakt med en ny distriktssköterska i kommunen. Bedömning: Det är kommunens arbetsterapeut som ansvarar för förskrivningen av elrullstolen (samarbete med HMC och patientens läkare på vårdcentralen), utprovning i hemmet samt övningskörning. Bedömning utifrån patientens mervärde, om patienten ska bli hemsjukvårdspatient under elrullstolsutprovningen eller om arbetsterapeuten gör enstaka hembesök. 24. Hemsjukvårdspatient med pågående kontakter med kommunens sjukgymnast och arbetsterapeut genom hembesök (hjälpmedelsutprovning, träning och behandling i hemmet, instruktion/handledning till anhörig och personal). Sjukgymnasten uppmärksammar alternativt patienten önskar bassängträning. Bedömning: Kommunens sjukgymnast alternativt arbetsterapeut kontaktar Vårdcentralens läkare, sjukgymnast för remiss till bassängträning. Kan också vara att hemsjukvårdspatient behöver sjukgymnastisk behandling och träning som ej ska utföras i hemmet. Kontakt tas då med Vårdcentralens sjukgymnast. 25. Patient med neuropsykiatrisk diagnos, har sysselsättning/praktik inom kommunens funktionshinderomsorg. Patienten har svårt med struktur av dagen, och att få balans med aktiviteter, planering m.m. Bedömning: Behov av kognitiva hjälpmedel, det kommunala teamet kring patienten undersöker alternativ till ett tekniskt hjälpmedel, innan

13 13 kontakt med HMC tas. Eventuell förskrivning av kognitivt hjälpmedel sker av kommunens arbetsterapeut. 26. Patient med psykiatrisk diagnos och med oro och sömnsvårigheter. Är inlagd för medicininställning på psykiatrisk vårdavdelning. Arbetsterapeuten utprovar ett kedjetäcke och utvärdering sker under vårdtiden. Inför förestående utskrivning kontaktas kommunens arbetsterapeut för uppföljning i hemmiljö. Efter utskrivning ifrån psykiatrisk vårdavdelning så är kommunens arbetsterapeut ansvarig. 27. Barn med utvecklingsstörning och korta hälsenor. Föräldrar gjort kp (egenvård). Nu opererad (förlängning av hälsenorna). Behöver intensiv rörelseträning/behandling (hälso- och sjukvårds uppgift) under 2-4 veckor. Utförs i hemmet. Inskriven i hemsjukvård. Överrapportering sker ifrån specialist sjukvården (ortoped, habilitering). Kommunens sjukgymnast gör hembesök och utför behandlingen och eventuellt delegerar till undersköterska/rehabassistent. Efter den mest intensiva träningsperioden blir patienten utskriven ur hemsjukvården och kan själv ta sig till Vårdcentralen. 28. Kvinna 62 år, gift sedan 25-års ålder, inga barn. Maken är något år äldre och jobbar heltid. Bor i en bostadsrättslägenhet på två rum och kök. Psykiskt sjuk sedan ungdomen och fått schizofrenidiagnos. Slutade arbeta i samband med en längre inläggning på psykiatrisk klinik när hon var i 30-års ålder. Flera rehabiliteringsförsök har gjorts men inte lett någonstans. Försök att minska antipsykosmedicinen har inte fallit väl ut. Tackar oftast nej till att träffa personal från vården för att se över status och behandling. Funktionsförmåga är klart sänkt sedan länge och hon förmår inte sköta hemsysslor som tidigare. Kosthållning, personlig hygien och att komma ut från lägenheten har blivit allt mer eftersatt. Har även försämrats somatiskt med hjärtbesvär och misstänkt diabetes, men vägrar följa med till vårdcentralen. Blir mycket orolig vid förändringar eller när sådana kommer på tal. Vill vara i fred, vilket maken huvudsakligen instämmer i - det är lugnast så. Men han önskar att makan skulle kunna få stöd att sköta sig och hemmet de år han har kvar till pension, vill att hon ska söka bistånd till någon form av hemtjänst. Inga aktiva sjukdomsskov sista 15-åren. Hon har i många år behandlats i öppenvård med stödkontakt och medicinering given i veckodosett och depåspruta. De senaste tre åren med enbart hembesök var fjärde vecka då hon vägrat komma till mottagningen. Vid gemensam vårdplanering framförs behov av ökad

14 14 omsorg och stöd och det beslutas i samråd om bistånd till boendestöd och överföring till hemsjukvård där även somatisk primärvård integreras. Överföring från psykiatriska öppenvårdens omvårdnadsinsatser, inklusive motiveringsarbete och parallella insatser, till hemsjukvård och boendestöd planeras ske under tre månader med avstämning en gång per månad. 29. Kvinna 31 år med tarmsjukdom där stor del av tarmen opererats bort och med samtidig psykiatrisk problematik beskriven som personlighetsstörning med risk för korta psykosgenombrott vid stress, samt lätt för framförallt verbala aggressionsutbrott när hon upplever att det går henne emot. Hon lever ensam i hyreslägenhet. Ansträngd kontakt med anhöriga, är mycket ensam. Har omväxlande personlig assistent eller boendestöd samt tät behandlingskontakt med psykiatrisk öppenvård och somatisk klinik. Kan komma till mottagningen men har mycket svårt att hålla tider. Kommer patienten är det endast för en kort stund, uppger att allt är bra och inga problem föreligger vilket andra uppgifter motsäger. Mottagningens personal försöker därför förlägga återbesöken i hemmet samtidigt när annan vårdaktör är där. Patienten kommer ofta på kant med vårdpersonal, vill då byta personal eller inte ta emot hjälp alls. Hennes beteende kan tidvis upplevas som kränkande och elakt av berörd personal. Är ordinerad såväl psykofarmaka som medicin för somatisk problematik och behöver dessutom extra näringstillförsel. Det är extra noga att stödja patienten med mediciner och i det somatiska/psykosociala måendet, dels pga. tarmsjukdom/kort tarm dels då hon har låg följsamhet till överenskommelser och ordinationer och lätt blir frustrerad och är benägen till impulshandlingar. Alla berörda, inklusive patienten, är överens om att viktiga framgångsfaktorer är personkontinuitet i vården och att den hänger ihop - att de olika aktörerna samverkar med patienten och varandra. Vid gemensam individuell vårdplanering beslutas om att hemsjukvården tar ansvaret för patienten. 30. Man 40 år med schizofrenisjukdom sedan 20-årsåldern. Bor i en billig lägenhet i utkanten av kommunen. Anser sig egentligen inte vara sjuk eller behöva hjälp. Bostaden förfaller allt mer, kosthållning blir allt mer enahanda, typ hämtpizza och förmågan till personlig hygien försämras. Blir högljudd och anser sig provocerad och förföljd när detta påtalas/föreslås hjälp med. Kan då avisa personal handgripligen. Dock hjälpsökande och krävande mot sin mor och syster med familj, främst gällande pengar samt mat och logi när han inte kan vistas i sitt eget hem. Får regelbundet, oftast vid, på eget initiativ avbruten antipsykosmedicinering, svåra psykosgenombrott med tvångsvård som

15 15 följd. Vården fungerar i stort sett endast då tvång föreligger. Pga. patientens svårigheter att ta sig till mottagning sker de flesta återbesök som hembesök. Man åker två av säkerhetsskäl. Har med åren dragit på sig en rejäl övervikt, minst 145 kg vägrar låta väga sig, vilken även påverkar det kroppsliga hälsotillståndet. Efter en slutenvårdsepisod ska nu tvångsvården fortsätta under öppna former. I den gemensamma vårdplaneringen beslutas följande: Möjlig lösning 1. Patienten söker bistånd till boende med särskild service, beviljas detta ansvarar den kommunala hemsjukvården för insatser upp t om sjuksköterska. Enligt vårdplaneringen för tvångsvården administrerar hemsjukvården depåinjektion och övriga psykiatriska mediciner. Vid vägran från patientens sida att följa vårdplanen meddelas ansvarig på kliniken och adekvat åtgärd, t ex inläggning enligt LPT, görs. Möjlig lösning 2. Patienten vill bo i sin lägenhet och accepterar/ansöker om insatser från boendestöd och somatisk vård. I gemensam vårdplanering beslutas att psykiatriska kliniken ansvarar helt för de psykiatriska vårdinsatserna men i stor samverkan med somatisk vård (i detta fall via hemsjukvård) och boendestöd. 31. Man 23 år, kom till Sverige från Iran för 5 år sedan med föräldrar och syskon. Har tvångsintagits i slutenvård efter att ha uppträtt hotfullt hemma mot familj och grannar. Tvångsvården kunde snabbt avföras liksom psykosdiagnos. Följsamhet till ordinationer är låg. Skolgång och begåvningsnivå oklar. Har ett icke korrigerat synfel. Diabetes upptäcktes under vårdtiden. Stort omvårdnadsbehov. Inte kommit igång med någon ordnat skolgång/sysselsättning sedan ankomsten till Sverige utan varit hemma där han behövt mycket hjälp och stöd från moder och systrar. Inte van att vara själv eller att själv använda allmänna kommunikationer eller ta kontakt. I gemensam vårdplanering ansöker patienten med stöd från sin familj om egen lägenhet med boendestöd och vårdinsats. Man vill också få tillstånd utredning/ bedömning inför framtida arbete/försörjning/sysselsättning, vilket bedöms kunna göras på primärvårdsnivå. Psykiatriska kliniken anser att patienten troligen helt kan föras till primärvården inom något halvår. Det beslutas om hemsjukvård till att börja med då insatserna först behöver utgå och samordnas från hemmet. Nytt beslut tas efter några år beroende på utfall. 32. Ensamstående kvinna 65 år. Psykiskt sjuk och vårdad sedan 25-års ålder. Under 80-talet länga sammanhängande perioder av slutenvård.

16 16 Schizofrenidiagnos, massiva vanföreställningar, permanent sjukersättning. De senaste 20 åren bott i egen lägenhet och klarat sig relativt bra med öppenvårdskontakt varje vecka för stöd och medicinering samt hemtjänst/boendestöd 2-3 gånger per vecka. Har beviljad färdtjänst men svårt att använda den då bokning och väntan på åkandet skapar stor ångest och oro. Oftast hembesök pga. patientens besvär med gång och rörelser. Någon eller några perioder varje år med psykisk försämring som kunnat vändas med ökade insatser och medicinjusteringar utan inläggning. Under hela vårdtiden har patienten sökt många och täta kontakter för vård, stöd och samtal, främst per telefon. Senaste 10-åren har allt fler och svårare kroppsliga krämpor uppkommit, värk, bröstcancer, är hysterektomiopererad. Tät kontakt med vårdcentral och somatisk klinik är nu ett relevant faktum medan behov av psykiatriska insatser minskat något. Stort behov av kontinuitet och struktur i vardagen, behöver stöd för att begränsa sin ängslan, ångest och oro. Vid gemensam individuell vårdplanering överenskommes om överföring av sjuksköterskeinsatserna till hemsjukvård och att detta sker med överenskomna avstämningstillfällen under en halvårsperiod. 33. Man född Växte upp med föräldrarna, men mamman dog när han var 7 år, pappan var sjöman och hemifrån långa perioder. Bodde omväxlande hos en mosters familj och hos en barnlös faster och farbror. Började jobba i Göteborg efter skolan. Fick en dotter och gifte sig tidigt slutade med skilsmässa i samband med dramatiskt insjuknande i psykos 1975 och sedan depression. Har inte haft någon egentlig kontakt med sin dotter. Har nu huvuddiagnos schizoaffektivt syndrom. Har haft missbruksproblem tidvis, men inte de sista åren. Förtidspensionerad sedan 1980, inget körkort. Två äldre syskon. Båda nyligen avlidna i cancer, men patienten har inte haft mycket kontakt med dem. Träffade i samband med en längre inläggning i Göteborg en medpatient. De blev sedermera sambopar och flyttade för 10 år sedan till en mindre ort i Vätterbygden. Psykiskt har situationen förbättrats, idag främst problem med oro, sömnen och nedstämdhet, men stora somatiska vårdbehov gör att omsorgsbehovet är omfattande. Patienten väger mer än 140 kg, lider av Diabetes typ II, Agina pectoris, Levaxinbehandlad Hypotyreos, Har behandlats för hudcancer, friskförklarad. Nyligen misstänkt förhöjda PSA-värden. I samband med knäoperation fick patienten sjukhussjuka. Opererad för tarmvred. Patienten är ordinerad många läkemedel, för närvarande 6 sidor Dosrecept förskrivna för dosexpedition av 13 förskrivare. Patienten har kontakt med psykosmottagning som nästan uteslutande gör hembesök då patienten har svårt att ta sig till mottagning och att

17 17 hålla tider. Hembesöken har också medfört att patienten upplevt större trygghet och inte anlitat ambulans för akutinläggning psykiskt/somatiskt lika ofta som tidigare. Har från kommunen boendestöd, ledsagare och stödperson, är beviljad färdtjänst. Distriktsköterska gör dagliga besök, bl a för att stödja medicinordinationerna. Patienten har pågående kontakt med flera somatiska kliniker. Vid gemensam samordnad vårdplanering efterfrågar patienten samordnad individuell vårdplan och det beslutas om hemsjukvård. Vem som ska hålla i samordningen kan inte överenskommas då ingen anser sig ha resurser för detta. Frågeställningen lämnas upp till beslutsgrupp X som beslutar att enhet Y börjar hålla i samordningen med en gemensam utvärdering tillsammans med patienten efter sex månader. 34. Kvinna 47 år med medfött ryggmärgsbråck, KAD, trycksår vid ryggslutet sedan tre månader, återkommande svampinfektioner i hudveck under buken och som nu orsakat ett ytligt vätskande sår som kräver behandling två gånger dagligen. Är ensamboende i en handikappanpassad lägenhet på bottenvåning i ett centralt beläget område invid ett köpcentrum. Daglig sysselsättning på Samhall mellan klockan 10:00-14:00, måndag tom fredag. Rullstol (el och manuell), duschstol. Trygghetslarm. Färdtjänst. Har höj- och sänkbar säng som arbetstekniskt hjälpmedel. Antidecubitusmadrass. Tryckavlastande sittdyna. Intyg om rätt till nödvändig tandvård. Personliga assistenter (två personer) för daglig hjälp morgon och kväll under 2 timmar per tillfälle. Har även omvårdnadshjälp och tillsyn en gång nattetid av kommunens nattpatrull i samband med lägesändring. Larmar i övrigt vid behov. Får sin KAD bytt i hemmet av distriktssköterskan enligt vårdplan. Distriktssköterskan förskriver även katetrar med tillbehör. De personliga assistenterna har informerats av distriktssköterskan att utifrån egenvårdsbegreppet, bistå med hudvård och behandling av svampeksem. Distriktssköterskan gör hembesök varannan vecka för uppföljning och utvärdering. Riskbedömning enligt Senior Alert. Patienten/brukaren har telefonkontakt med kommunens arbetsterapeut när något strular. Arbetsterapeuten gör hembesök vid behov. Ingen kontakt med vuxenhabilitering. Bedömning: Patienten är inskriven i hemsjukvården utifrån omfattade omvårdnads och rehabiliterings- behov som tillgodoses med hembesök samt delegeringar till personliga assistenter. 35. Kvinna 82 år. Bor ensam i en mindre lägenhet. Klar och redig. Har ingen hemtjänst. Maken död sedan fyra år. Två av de fem barnen, bor i närområdet och är behjälpliga med inköp och med vissa

18 18 hushållssysslor. Har en mindre nära vänkrets och umgås med en väninna 1-2 ggr/vecka. Kvinnan är frisk men besväras av diagnostiserat livmoderframfall och insatt prolapsring ger inte optimal effekt. Är beroende av inkontinenshjälpmedel, vilka skrivs ut av distriktssköterskan på Vårdcentralen. 36. Patient med Mb Parkinson. Ensamboende. Bor i närheten av sin Vårdcentral. Har trygghetslarm och matdistribution. Har hemtjänstinsatser för omvårdnadsinsatser morgon och kväll, samt städning en gång/vecka. Läkemedel i Apo-dos påsar, vilka hemtjänstpersonalen hjälper till och klipper upp.(egenvård). På grund av sin sjukdom hinner patienten inte alltid till toaletten och använder för säkerhets skull inkontinenshjälpmedel. Hemtjänstpersonalen förmedlar kontakt med distriktssköterskan på Vårdcentralen när ny rekvisition behövs. 37. Kvinna, 70 år som är paraplegiker efter en trafikolycka. Använder rullstol, elrullstol, och duschstol. Personlig assistent förmiddag (dusch, städ, träning). Har inte körkort. Bor tillsammans med make, som är anställd som personlig assistent en timme/dag (kväll). RIKar sig. Har ansvar för sina läkemedel. Bedömning: Det är kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast som ansvarar för hjälpmedel och träning. De har instruerat personliga assistenterna och patienten om träningen, som utförs som egenvård, vilket även eventuell handräckning i samband med RIKning och/eller läkemedelsadministrering också är. Patienten kontaktar Vårdcentralens distriktssköterska för rekvisition av inkontinenshjälpmedel. 38. Pojke 10 år. Splitterfraktur tibia och fibula pga. motorcrossolycka. Behov av sjukgymnastisk och arbetsterapeutisk behandling och träning. Bedömning: Föräldrarna kontaktar kommunens arbetsterapeut för utprovning av hjälpmedel (toalettarmstöd och rullstol). Arbetsterapeuten gör hembesök för utprovning, uppföljning sker via telefon eller hembesök. Patienten får sjukgymnastisk behandling/träning av Vårdcentralens sjukgymnast. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten samverkar kring patientens rehabilitering via telefon (mail-om det är säker kommunikation). 39. Man 55 år. Stroke med halvsidig förlamning, går inomhus korta sträckor utan gånghjälmedel, utomhus används rullstol. Använder handen som stödhand, ingen greppförmåga. Bor tillsammans med maka i villa som är anpassad av bostadsanpassningsbidrag. Arbetade

19 19 heltid innan stroken. Är disträ, på gränsen till glömsk. Äter blodförtunnade läkemedel. PK prov. Behov av sjukgymnastiska och arbetsterapeutiska interventioner. Planer finns på att återgå till arbetet på deltid. Bedömning: Hjälpmedelsbehovet ansvarar kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast för, samt den träningen som sker i hemmet. Utifrån mannens situation och funktionsnedsättning finns det fördel att mycket av träningen sker i hemmet, för att kunna träna i känd miljö och att även handleda hustrun. Teamkontakt med läkaren på Vårdcentralen. Hemsjukvårdspatient initialt, då hemsjukvårdens distriktssköterska ansvarar för medicin och provtagning och eventuellt inkontinenshjälpmedel. Om rehabiliteringen lyckas och patienten börjar jobba, så skrivs han ut ur hemsjukvården och ev träning och behandling sker på Vårdcentralen av arbetsterapeut (ex handträning) och sjukgymnast. 40. Kvinna 84 år. Bor i lägenhet (ingen hiss), men nära vårdcentral. Änka. Son med familj som bor 30 mil bort. Ingen hemtjänst. Dålig på att äta och laga mat. Städningen eftersatt. Behöver utomhusrollator och toaförhöjning. Äter blodtrycksmedicin. Har fått ett sår på foten. Bedömning: Kommunens arbetsterapeut och/eller sjukgymnast gör hembesök och utprovar hjälpmedel. Patienten klarar att gå till Vårdcentralen, men till en början finns ett mervärde att hon skrivs in i hemsjukvården då Senior alert-bedömning ska göras och distriktssköterskan gör hembesök för tillsyn av foten och den allmänna situationen. Detta är för att patienten ska känna trygghet och att förhindra slutenvårds inläggning. 41. Kvinna 28 år. Medfött förståndshandikapp. Går med rollator. Epilepsi. Har ep-larm nattetid som går till föräldrarna. Bor hos föräldrar, anställda som personliga assistenter. Daglig verksamhet på dagarna. Korttidsboende 1 helg/månad. Ledsagning och kontaktperson. Inkontinent. Bedömning: Kommunen ansvarar för tekniska hjälpmedel. Eventuell medicingivning är egenvård. Vårdcentralens distriktssköterska ansvarar för inkontinenshjälpmedelförskrivning. 42. Kvinna 22 år. Medfödd cp-skada. Rullstol, duschstol. Använder rollator vid korta sträckor inomhus. Bor kvar hos föräldrarna. Daglig verksamhet dagtid. RIKar sig. Föräldrarna är anhörigvårdare, samt att det finns även personliga assistenter. Bedömning: Hemsjukvårdspatient. Kommunens distriktssköterskor delegerar medicingivning och RIKning till personliga assistenter och

20 20 skriver ut tappningskatetrar och övriga inkontinenshjälpmedel. Kommunens arbetsterapeut ansvarar för förskrivning av tekniska hjälpmedel (kanske den arbetsterapeuten som arbetar på daglig verksamheten). 43. Man 78 år. Bor tillsammans med hustru i lägenhet. Båda är raska och friska i kroppen. Båda har körkort och kör bil. Hustrun tycker att mannen är tystare och inte lika deltagande i samtal och i sociala sammanhang, kan inte återberätta eller referera till händelser som skett senaste halvåret. Hon tycker att han börjar visa temperament, som hon inte sett tidigare. Han är inte hellre lika mån om sitt utseende och har även varit blöt, utan att bry sig om att byta underkläder. Bedömning: Mannen är inte hemsjukvårdspatient. Hustrun kontaktar Vårdcentralen där en demensutredning initieras. Vårdcentralens personal gör bedömningar och tester på patienten på Vårdcentralen eller vid ett hembesök (för att få mer information av hemmiljön och ett mer rättvist testresultat). Vårdcentralen gör enstaka hembesök där det finns mervärde för patienten och vården. 44. Gustav, 15år, har kört omkull med mopeden och fått en komplicerad lårbensfraktur. Han får inte belasta på benet. Han har fått kryckkäppar och en rullstol på sjukhuset. Han har dock inte lyckats att lära sig att ta sig fram med kryckor under sjukhusvistelsen. Han klarar att självständigt flytta till och från rullstolen i alla situationer inklusive till vanlig bil. Bedömning: Gustav är inte inskriven i hemsjukvården. Det gör att hans träning efter benbrottet kan skötas av sjukgymnast på Vårdcentralen. Han har inga andra pågående kontakter med Vårdcentralen. Läkarkontakt har han på ortopedkliniken. Finns behov av ytterligare tekniskt hjälpmedel kontaktas kommunens arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. 45. Greta 78 år, bor i en hyresfastighet på andra våningen. Hon har i dagsläget hjälp från hemsjukvården, flera gånger i veckan, för omläggning av venösa bensår. Hon har också fått en remiss till sjukgymnast för behandling med akupunktur mot smärta i nacke/skuldror. Greta tar sjukresa till/från Vårdcentralens sjukgymnast för akupunkturbehandlingen. Bedömning: Greta är hemsjukvårdspatient. Viss behandling och träning sker på vårdcentral och av vårdcentralens personal. Viktigt att samverkan sker mellan kommun och landsting genom telefon (mailom det är bedömt som säker kommunikation) i gemensam vårdplanering.

21 Kvinna 68 år. Bor tillsammans med frisk make. Haft en stroke, men inga fysiska kvarstående funktionsnedsättningar. Har tidigare haft körkort, men ska inte köra bil, tills ny bedömning görs vid återbesök om 6 månader. Har kognitiva svårigheter och behöver träning av vardaglig ADL, personlig vård, matlagning, använda telefon, allmänna kommunikationsmedel och handling. Bedömning: Eftersom behandlingen/träningen ska ske i hemmiljö eller i dess närhet så är det kommunens arbetsterapeut och sjukgymnast som ansvarar. Kontakt finns även med patientens distriktsläkare. Tränings perioden planeras pågå under längre tid och arbetsterapeut eller sjukgymnast kan registrera in patienten i hemsjukvården, då kommunens distriktssköterska är ansvarig för eventuellt omvårdnad. Sker träningen som enstaka hembesök är det vårdcentralens distriktssköterska som ansvarar för omvårdnaden. 47. Höft och knäplastik patienter behöver tekniska hjälpmedel innan operation. Kontakt tas med kommunens arbetsterapeut för utprovning vid hembesök alternativ patienten hämtar hos kommunens arbetsterapeut. Var man kan köpa egenvårdsprodukter (griptång, kryckkäppar) kan arbetsterapeuten på kommunen och vårdcentralen informera om. 48. KOL-patient. Astmasjuksköterskan finns på Vårdcentralen och det är kommunens arbetsterapeut och/eller sjukgymnast som gör hembesök för den träning som bör ske i hemmet (mervärde för patienten och vårdens resultat), ex. energibesparande arbetssätt, andningsträning/pari-boy. Är det träning och behandling som med lika gott resultat kan ske på vårdcentralen så är det sjukgymnasten och arbetsterapeuten där som ansvarar. 49. Patient som har genomgått operation och den första tiden inte kan ta sig till Vårdcentralen, men kommer att gå hos vårdcentralens sjukgymnast för behandling och träning inom kort. För resultat, uppföljning så finns fördelar att det är den sjukgymnasten som i framtiden kommer ansvara för rehabiliteringen som även gör hembesöken post op. 50. Patient som är inskriven på medicinavdelning, och i väntan på provsvar och fortsatt behandling får patienten gå hem på permission över helgen. Patienten behöver hjälp med injektioner 1 gång/dag under permissionen. Det är bedömt att det inte är egenvård. Patientens hälsotillstånd medger inte att han åker till jourcentralen för

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Framtidens hemsjukvård 2015

Framtidens hemsjukvård 2015 Framtidens hemsjukvård 2015 Innehållsförteckning Inledning... 2 Person som vårdas av anhöriga och inte kan ta sig till vårdcentralen... 3 Person som har fått urinvägskateter... 4 Person med behov av enstaka

Läs mer

Framtidens hemsjukvård 2015

Framtidens hemsjukvård 2015 Framtidens hemsjukvård 2015 Innehållsförteckning Inledning... 2 Person som har daglig verksamhet... 3 Person med behov av stöd med läkemedelsintag... 4 Person med långa resvägar... 5 Person med ordinerade

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S)

Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S) Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 (M och S) Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte? Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Resursteamet Socialförvaltning Historik Organisation Uppdrag 2014-11-07 2 Historik Omsorgsnämnd nedlagd 1994 Kommunen får ansvar för LSS boende Hsl regleras av principöverenskommelse,

Läs mer

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

AVGIFTER ÅR 2015. Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN

AVGIFTER ÅR 2015. Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN AVGIFTER ÅR 2015 Avgifter gällande hemtjänst och hemsjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Centrala begrepp är: förbehållsbelopp, minimibelopp, individuellt tillägg, avgiftsutrymme, inkomst, boende-kostnad, hemtjänst,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Hemtjänstinsatser och särskilt boende

Hemtjänstinsatser och särskilt boende Hemtjänstinsatser och särskilt boende i Svalövs kommun SVALÖVS KOMMUN Joan Wikander och Lotta Ekstrand hälsar välkommen till Åsgården i Kågeröd. Innehåll Stöd och hjälp i hemmet 3 Hemtjänst 4 Särskilt

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Hemtjänstinsatser och särskilt boende. i Svalövs kommun

Hemtjänstinsatser och särskilt boende. i Svalövs kommun Hemtjänstinsatser och särskilt boende i Svalövs kommun Joan Wikander och Lotta Ekstrand hälsar välkommen till Åsgården i Kågeröd. Innehåll Stöd och hjälp i hemmet 3 Hemtjänst 4 Särskilt boende 5 Ansöka

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer