Förord. Älvsjö mars Lars Sonde Projektledare KC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Älvsjö mars 2004. Lars Sonde Projektledare KC"

Transkript

1 Förord Det här är ett arbete som inte bara belyser hemtjänstarbetet ur vårdbiträdets perspektiv. Det är också ett viktigt inlägg i den aktuella debatten kring hemtjänsten, dess organisation och uppgifter. Författarna skriver; Det stora privilegiet med att jobba i hemtjänsten är att få vara med om vardagens mirakel. Varje dag får man dela en annan människas glädje och sorg och vara en del av hennes liv. Men vår erfarenhet är att tiden och utrymmet för det mänskliga mötet har krympt och fortsätter att krympa. Tendensen är att det arbete som vi har tyckt så mycket om håller på att bli ett löpandebandarbete där pensionären och vårdbiträdet får mindre och mindre tid att möta varandra. Förutom en bakgrund där organisationen och de förutsättningar som styr vårdbiträdets arbete redovisas, beskrivs med hjälp av korta noveller de möten och relationer som är dolda för de flesta av dem som varit med och beslutat om ramar, villkor och lagar för hemtjänsten. Resultat är, som det brukar stå i vissa recensioner, en läsfest men också mycket tänkvärt. KC startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Senare har även Hägerstens, Liljeholmens och Skärholmens stadsdelar kommit med i projektet. Verksamheten får ekonomiskt stöd från regeringen och är en av de satsningar på regionala äldrecentra och försöksområden som beskrivs i den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs av riksdagen i juni Arbetet vid KC syftar till att stödja regional och lokal forsknings- och utvecklingsverksamhet men ska också utgöra en länk mellan utbildning, forskning och praktik. En sådan länk är publiceringen av slutförda projekt genomförda vid KC. Älvsjö mars 2004 Lars Sonde Projektledare KC En lista på tidigare publicerade rapporter vid Kompetenscentrum finns i slutet av rapporten. Samtliga rapporter kan läsas via hemsidan: 1

2 Den undanskymda vrån Mötet mellan vårdbiträdet i hemtjänsten och pensionären Kjell Engblom och Åsa Hellberg Kjell Engblom och Åsa Hellberg arbetade vid tiden för projektet som vårdbiträden inom hemtjänsten. De har handletts av Anja Saletti, dietist och doktorand vid Neurotec, Karolinska Institutet. Korrespondens Kjell Engblom, Åsa Hellberg KC Kompetenscentrum Box Älvsjö 2

3 Innehållsförteckning FÖRFATTARNAS FÖRORD... 4 BAKGRUND... 6 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR... 6 BISTÅNDSBEDÖMNING... 6 MYNDIGHETSUTÖVNING... 7 STYRNING AV HEMTJÄNSTEN... 7 VISIONER FÖR STADSDELEN... 8 VISIONER FÖR ENHETEN... 8 HEMTJÄNSTENHETEN... 9 ARBETSLEDNING... 9 VÅRDBITRÄDESGRUPPEN VÅRDBITRÄDENAS ARBETSVILLKOR MORGONMÖTET PENSIONÄRSGRUPPEN MÖTET I DEN UNDANSKYMDA VRÅN MÖTEN I DEN UNDANSKYMDA VRÅN MÖTEN DÄR DE BISTÅNDSBEDÖMDA UPPGIFTERNA OCH DE MÄNSKLIGA BEHOVEN KOLLIDERAR Hemma hos en välstädad Madam SVÅRA OCH BESVÄRLIGA MÖTEN God morgon. Hur är det? Kaaataaariiinaaa MÖTEN MED DEPRIMERADE OCH DEMENTA Allt på ett kort - en kort femkortspoker Farväl Angelina OFÖRGLÖMLIGA MÖTEN OCH RELATIONER Berättelsen om Alfred REFLEKTIONER ÖVER DET SOM PÅVERKAR MÖTET OCH HJÄLPENS KVALITET BUM ÅTSKILLNAD MELLAN FÖRVALTNING OCH DRIFT. FAKTA, HISTORIK OCH EGNA REFLEKTIONER EKONOMIN DEN STORA ORGANISATIONEN OCH DE OLIKA SPRÅKEN VÅRDIDEOLOGI, OMSORGSETIK OCH VÅRDBITRÄDESMORAL MÖTESARENAN OCH DET MÄNSKLIGA MÖTET. ETIK OCH MORAL I PRAKTIKEN TID OCH STRESS KVALITET ARBETSINSTRUMENT EN LITEN ÖNSKELISTA FÖR FÖRÄNDRINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR VÄGER SOPPÅSEN MER ÄN SJÄLEN? TACK Alfred...45 BILAGA: FÖRSLAG PÅ DISKUSSIONSFRÅGOR

4 Författarnas förord När vi efter en lång erfarenhet som vårdbiträden inom hemtjänsten fått möjlighet att beskriva vårt arbete från vårt perspektiv har vi valt att lägga tonvikten vid det som vi tycker är det viktigaste och mest givande i vårt arbete och det som samtidigt är mest okänt för utomstående, nämligen mötet och relationen mellan vårdbiträdet och pensionären. Vår rapport gör inga anspråk på att vara vetenskaplig, men vår förhoppning är att både vårdbiträden och hjälptagare kan känna igen sig i vår spegling av vår erfarenhet av möten och relationer och att våra insikter skall kännas lite tydligare och angelägnare även för dem som befinner sig utanför mötesarenan. Det är mycket som har förändrats under de mer än tjugo år som vi har arbetat i hemtjänsten. De människor som vi möter idag är sämre och ännu mer beroende och utelämnade till oss. Därför är vårt sätt att bemöta dem och ta hand om dem viktigare än någonsin. Tyvärr ställs inte nödvändig tid och tillräckliga resurser till vårt förfogande. Vårdbiträdena kläms mellan arbetsgivarnas krav på effektivitet, de biståndsbedömda praktiska behoven och de mänskliga behoven hos dem vi hjälper och som varierar från individ till individ och från dag till dag. Finns det inte tid till mänsklig kontakt förlorar vårt arbete sitt djup och sin mening. Vi har alltid älskat vårt arbete - alla människor som vi har mött under årens lopp har givit oss så mycket och utvecklat oss som människor men vi är rädda för att vårt arbete är på väg att förändras mot ett löpandebandarbete utfört av utbytbara vårdbiträden. Vi har svårt att gå en sådan framtid till mötes, där strikt reglerade arbetsuppgifter blir viktigare än individerna och de vardagliga mänskliga behoven. Många forskare har uppmärksammat de olika villkoren och de olika världarna som de olika aktörerna inom omsorgshierarkin lever i och hur svårt de har att hitta ett gemensamt språk för att förstå varandra. Vi vårdbiträden och våra pensionärer har ingen insyn i sammanträdesrummen där reglerna och ramarna utformas som reglerar tiden och utrymmet i vårt mötesrum d.v.s. pensionärens hem. De som står över oss i hierarkin har lite insyn och kunskap om vad som händer i mötet mellan vårdbiträdet och pensionären och hur viktig relationen är för dem båda. Monica Nordström har skrivit om dessa två olika världar och konflikten mellan de biståndsbedömda behoven och den reella omsorgen och de vardagliga omedelbara behoven som vårdbiträdet och pensionären löser och improviserar fram tillsammans utifrån de situationer som uppstår i ögonblicket de möts utan insyn för andra än dem själva. Nordström menar att denna personliga relation mellan vårdbiträdet och pensionären kan strida mot organisationens regler och att det finns en strävan från organisationens sida att stävja vårdbiträdenas mänskliga agerande" och utveckla deras organisatoriska agerande för att komma åt det som sker i den undanskymda vrån 1. I pensionärens hem möts pensionären och vårdbiträdet. Ett möte och en relation som är dolt och osynligt för de flesta av dem som har varit med och beslutat ramarna, villkoren och lagarna. Det är dessa ramar som bestämmer och reglerar handlings- och tidsutrymmet när vårdbiträdet möter pensionären. I första delen av vår rapport har vi beskrivit hur vi uppfattar att yttre och inre ramar påverkar mötet mellan vårdbiträdet och pensionären. I andra delen har vi försökt visa hur vi upplever mötet från vårt vårdbiträdesperspektiv och göra det mer begripligt för utomstående genom att 1 Nordström, M (1998). Yttre villkor och inre möten. Hemtjänsten som organisation, (Avh) Göteborgs Universitet 4

5 illustrera med sex verklighetsbaserade berättelser för att göra mötet mer levande och mångdimensionellt. Berättelserna är omarbetade för att förhindra identifikation. I den tredje och avslutande delen har vi sammanfattat våra reflektioner över de två första delarna. Vi har låtit våra enhetschefer och vårdbiträdena i de tre enhetsgrupperna ta del av vår rapport och i gruppintervjuer tillsammans med vår handledare har vi lyssnat på och noterat våra kollegers synpunkter. Vissa gemensamma tveksamheter har vi korrigerat, men i stort sett har vi fått ett överväldigande entydigt positivt gensvar. Vi hoppas att denna rapport från vår verklighet skall göra vårt arbete och våra villkor tydligare både för oss själva och våra vårdbiträdeskolleger, men också för våra olika samarbetspartners och alla dem inom vård och omsorgshierarkin som bestämmer ramarna och villkoren för vårt arbete. Men framför allt skulle vi vilja nå ut till de beslutsfattare och politiker som bestämmer de ekonomiska villkoren. Vi har formulerat vissa frågor för att få igång en diskussion om det som påverkar mötets kvalitet; vårdbiträdet, organisationen, ekonomin, biståndsbedömning, tid och stress, syn på etik och människovärde osv. Se figur 1! Dessa frågor finns som en bilaga i slutet på vår rapport. Själva tycker vi att det är på tiden att vårdbiträdesyrket erkänns som ett viktigt relationsbaserat arbete och att vårdbiträdena tilldelas den tid och de resurser som ett sådant arbete kräver. Stockholm, mars 2004 Å. Hellberg Figur 1: Yttre och inre villkor i mötet mellan vårdbiträdet och hjälptagaren. 5

6 Bakgrund Lagar och förordningar I paragraf 4 i socialtjänstlagen 2 står det: Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att bo och leva självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Det understryks att den grundläggande inriktningen för äldreomsorgen innebär att äldre människor bör ges förutsättningar att bo kvar i sitt eget hem så långt det är möjligt. Paragrafen lyfter fram att i arbetet med äldre, skall man beakta deras behov av trygga förhållanden och av en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Rätten till trygg vård och omsorg är grunden för allt vård- och omsorgsarbete. För att den enskilde skall kunna uppleva trygghet krävs att insatserna utformas flexibelt efter de individuella behoven. Det förutsätter att olika behov vägs samman och att en helhetssyn präglar bedömningen. För att uppfylla lagen behövs hemtjänsten. I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken behandlas hemtjänstens betydelse och där betonas också de sociala aspekterna 3. Man anser att hemtjänsten kan förebygga ohälsa och att den ska ses som ett folkhälsoarbete för äldre. Man fastslår att regelbundna besök av hemtjänsten kan ha ett stort socialt värde och ge den äldre människan en ökad trygghet. När hemtjänsten tillgodoser sociala behov, kan det bidra till att behovet av mer omfattande insatser eller flyttning till särskilt boende skjuts upp. I samarbete mellan Socialstyrelsen och länets länsstyrelser gjordes en tematillsyn av det sociala innehållet i hemtjänsten 4. Undersökningen genomfördes i 16 län och totalt deltog 23 kommuner. Man granskade mål- och policydokument, riktlinjer för äldreomsorgen och de mallar som används vid handläggning av biståndsärenden och biståndsbeslut. Man genomförde enskilda intervjuer med pensionärer, biståndsbedömare och enhetschefer samt gruppintervjuer med vårdbiträden. Det framkom att en majoritet av den personal som intervjuades ansåg att hemtjänsten hade ett stort ansvar för de enskildas behov av sociala insatser. Den uppfattningen återspeglades dock ej i motsvarande grad i vad som utretts, beviljats eller genomförts. En tredjedel av biståndshandläggarna uppgav att de beviljade samtliga ansökningar av sociala insatser. Två tredjedelar av hemtjänstpersonalen ansågs sig ha små möjligheter att verkställa dessa beslut Man prioriterar livsnödvändiga insatser som personlig hygien, mat mm. Biståndsbedömning Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att personer som vistas i kommunen får den hjälp och stöd som de behöver. En behovsbedömning skall göras när en person själv söker om hjälp eller när det kommer en anmälan från annat håll t.ex. från anhöriga, grannar eller sjukvården. När det gäller biståndsbedömningen är det viktigt att den grundar sig på den äldres behov och inställningen till hjälpbehovet och att handläggaren har professionell kompetens 5. 2 Bergstrand, B-O. (2002). Den nya socialtjänstlagen. Med lagtext och kommentarer avseende 2002, Bokförlaget Kommunlitteratur 3 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken prop. 1997/1998:113 4 Är det skäligt att bry sig om själen? Kartläggning av det sociala innehållet i hemtjänsten i 23 kommuner Socialstyrelsen (2002). 5 Clevesköld, L., Lundgren, L & Thunved, A (2000). Handläggning inom socialtjänsten, Stockholm, Norstedts Juridik AB. 6

7 Sedan en ansökan om behovsbedömning inkommit, skall det följas av en utredning, bedömning, beslut, bifall eller avslag och sedan till verkställighet, uppföljning och utvärdering. Behovsbedömningen sker i den äldres hem, på sjukhus eller på annan plats där den äldre befinner sig. Det kan gälla ärenden som varit aktuella förut eller som är helt nya för handläggaren. När ett behov ej längre föreligger eller om den äldre avtackar sig hjälpen skall ärendet avslutas. Myndighetsutövning Gemensamt för all myndighetsutövning är att det handlar om åtgärder och beslut som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenhet i förhållande till medborgarna. Beställar- utförarmodellen (BUM) innebär att man skiljer på de två huvuduppgifterna, beställararbetet respektive utförararbetet inom förvaltningen. Beställarrollen har de personer som är handläggare och utreder, bedömer och fattar beslut i ärenden som rör den enskildes behov av stöd och hjälp. Dessa personer arbetar med myndighetsutövning och är därmed myndighetspersoner. De gör en beställning till utövarna av de insatser som skall utföras. Utövarrollen har de personer som är arbetsledare/enhetschefer/resultatenhetschef, som ansvarar för att de beställda sociala insatserna utförs på ett bra sätt. Enligt Socialtjänstlagen skall det i socialtjänstens arbete ingå samverkan med berörda parter eftersom ett viktigt mål är att överbrygga gränser inom arbetet 6. Styrning av hemtjänsten Stadsdelsnämndernas övergripande mål i Stockholm för åren är att stärka den lokala demokratin och delaktigheten, öka kvaliteten i verksamheterna, förbättra servicen till stockholmarna och effektivisera verksamheten. Kommunens politiker, politiska ideologier är en del av det som bestämmer de yttre förutsättningarna och ramarna som påverkar omfattningen och inriktningen på hjälpen. Kommunens ekonomi påverkar också t.ex. generositeten i biståndsbedömningen. Trenden under 1990-talet har varit att färre äldre får hjälp men de som fått hjälp har desto fler hemtjänsttimmar, dvs. att omvårdnad prioriteras framför service 7, även om tendensen under de senaste åren har avstannat 8. Hjälpinsatserna är formulerade konkret i vilken eller vilka sysslor som pensionären behöver hjälp med och är mycket exakta i sina tidsangivelser. I Stockholms stad används en kundvalsmodell dvs. pensionären har rätt att välja mellan den kommunala hemtjänsten och den privata. Den kommunala hjälpen konkurrerar på kundmarknaden med olika privata vårdföretag och kunden får välja det företag som verkar mest lockande. Kunden dvs. den gamla människan får sin information via de konkurrerande företagens marknadsföring och profileringsbroschyrer och av biståndsbedömarna. Hjälpen målstyrs, kontrolleras och kvalitetssäkras och följs upp med hjälp av dokumentation som utvärderas. Figur 2 visar en schematisk bild av organisationen. 6 Rönnerfält, M & Henrikson, L (2003). Behovsbedömningsprocessen. Ett implementeringsarbete med biståndsbedömarna i Botkyrka kommun, KC-rapport 17. KC-Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård. 7 Äldreuppdraget. Årsrapport Socialstyrelsen (1998). 8 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Slutrapport. Socialstyrelsen (2002). 7

8 STADSDELSNÄMND STADSDELSDIREKTÖR ÄLDREOMSORG Beställare Biståndsbedömare ENHETER Utförare Brukare/kund Figur 2. Den organisation som påverkar hemtjänsten och brukaren/kunden Visioner för stadsdelen I broschyren Verksamhet och budget för vår stadsdelsnämnd finns visioner för den stadsdel som vi arbetar i. Inriktningen och formen på hjälpen till de gamla människorna är i stort sett formulerade enligt socialtjänstlagens intentioner. Det som uttrycks i äldreomsorgens inriktningsmål är att personer som får hjälp med vård och omsorg skall erbjudas stöd för att upprätthålla sin livskvalitet. Vidare att all verksamhet skall präglas av trygghet, delaktighet och respekt för den enskilde. I stadsdelens åtaganden för äldreomsorgen sägs att äldre inom våra verksamheter skall känna sig trygga och respekterade. De ska också med vård och omsorg erbjudas stöd för att upprätthålla sin livskvalitet, d.v.s. sina fysiska funktioner och sitt sociala liv. Det framgår också att vård och omsorg skall utformas utifrån den äldres behov och önskemål. Visioner för enheten För att uppnå mål och åtagande arbetar varje stadsdel med kvalitetsgarantier. I vår enhets åtaganden till pensionärerna står det att vi åtar oss; Att bemöta dig med respekt och utföra din hjälp så att du skall känna dig trygg i ditt hem. Att du som har hjälp regelbundet får din hjälp utförd av ett begränsat antal vårdbiträden under dagtid Att för din trygghet alltid meddela dig när och av vem du får din hjälp Att du får hjälpen utförd på det sätt som du önskar. Att arbeta för en växande miljömedvetenhet. Att utveckla och fördjupa kontaktmannaskapet. Kvalitetsuppföljning Kvaliteten följs upp på vår enhet genom att varje pensionär får svara på en enkät i en nöjdhetsundersökning och betygsätta hjälpen på en femgradig skala och även svara på några frågor vad som är viktigast i hjälpen för dem. En del hemtjänstenheter deltar i stadens årliga kvalitetstävling och 2002 vann vår enhet. En av hemtjänstgrupperna i vår enhet avstod från att delta i tävlingen därför att den ansåg att man inte kan tävla i kvalitet. Marta Szebehely 9 10 ställer sig frågande till om olika 9 Szebehely, M & Gustavsson, R Å. (2003). Vad kunden inte vet om kundval. Tidskriften Äldre i centrum 3. 8

9 kundvalsmodeller och kvalitetssäkring bidrar till att höja kvaliteten i mötet mellan pensionären och vårdbiträdet. Hon menar bl.a. att frågorna och svaren i olika nöjdhetsundersökningar kan vara dåliga instrument att mäta kvalitet med. Frågan är om man inte rent av skadar verksamheten om man mäter kvalitet med ett instrument som mäter något annat än det man tror man mäter och sedan ändrar verksamheten efter dessa otillförlitliga mätningar. Enligt vår erfarenhet är hjälptagarna ibland för dåliga eller för rädda för att föra fram kritik och då blir det istället omöjligt att vidta åtgärder för att förbättra hjälpen. Mia Vabö beskriver sina möten med den nordiska hemtjänsten som möten med en tvåspråkig värld. En värld där administratörer och planerare talar ett språk och personal och arbetsledare ett helt annat 11. Policydokument, reformförslag och marknadsföringsmaterial är författade på ett kontextlöst styrningsspråk och får hemtjänsten att framstå som en strömlinjeformad, modern serviceverksamhet som styrs uppifrån av beställningar, kontrakt, arbetsscheman och standarder. Vårdbiträdet framstår som en lydig, underordnad servicearbetare och mottagaren av hjälpen som en konsument med klart fastställda rättigheter och krav. Men i praktiken är hemtjänstarbetet präglat av en växling mellan rutiner och spontan anpassning. Vårdbiträdet rör sig från bostad till bostad, mellan ständigt skiftande personer och situationer. Strikta tidsbegränsningar och bestämmelser uppifrån anger vissa ramar för arbetet, men i verkligheten måste vårdbiträdet anpassa sitt arbete till vardagslivets skiftande omständigheter. De två språken, styrningsspråket och vardagsspråket, ger två vitt skilda versioner av vad hemtjänst är och vad som krävs för att den skall vara av god kvalitet. Vabö undrar hur vårdbiträden och arbetsledare klarar av att fungera i denna till synes schizofrena organisation och hur hon och andra samhällsforskare skall förstå vad som äger rum, när det traditionella omsorgsarbetet i allt ökande grad hämtar modeller och begrepp från marknadstänkande och näringsliv. Hemtjänstenheten Den enhet i vilken vi ingår har två chefer som leder vår hemtjänstgrupp plus två andra grupper. Vår grupp är ganska ny i enheten bytte vi distrikt och slogs ihop med de två andra grupperna i enheten. I och med att vår grupp arbetar i ett annat område har vi mindre vardagskontakt med våra chefer och de två andra hemtjänstgrupperna. Cheferna träffar vi endast på morgonen, då arbetet delas ut, och under de obligatoriska mötena. Vid dagens slut åker ett av vårdbiträdena upp till cheferna för att lämna nycklarna till de hjälptagare som inte kan öppna själva. Dessa nycklar förvaras i ett kassaskåp. Arbetsledning Våra chefer är bundna av sin chefsroll och är ansvariga inför sina chefer. De är ansvariga för att ekonomin fungerar tillfredsställande och är skyldiga att vidta åtgärder om den försämras. De intervjuar och anställer ny personal, leder arbetsplatsträffar och den årliga planeringsdagen. De informerar om ekonomi, nyheter och förändringar och försöker leda, styra och förankra i gruppen. De försöker bidra med att lösa konflikter när de är medvetna om dem. Om ett vårdbiträde har personliga bekymmer som kan påverka arbetet kan hon vända sig till sina chefer. I chefernas arbete ingår även att ta kontakt med biståndbedömarna när vårdbiträdena rapporterar om förändringar hos pensionärerna. 10 Szebehely, M. (1997). Kvalitetssäkring- ett hot mot hemtjänstens ideal? Tidskriften Äldre i centrum Vabö, M., Szebehely, M., Eliasson Lappalainen, R., Höeg, D., Swane, C E.,Thorsen, K. & Sipilä, J. (2003). Hemhjälp i Norden - illustrationer och reflektioner. Studentlitteratur, Lund. 9

10 Däremot har de mindre kännedom om pensionärerna som individer då de sällan har direkt kontakt med dem. Detta gör det svårt för dem att stödja vårdbiträden om de har problem i kontakten med någon pensionär och det kan även komplicera diskussionerna med biståndsbedömarna om pensionärerna. Det blir en kontakt med andrahandsinformation. Om ett vårdbiträde känner att hon har problem med någon av sina pensionärer och behöver prata om det, är det oftast både enklare och lättare för henne att prata med någon annan i gruppen. Trots att cheferna är de som står vårdbiträdena närmast i omsorgshierarkin så talar de inte alltid samma språk. Vårdbiträdets värld är ofta fullt av diffusa känslor som det är svårt att sätta ord på medan chefernas språk är mer formaliserat och uppgiftsfokuserat. Vårdbiträdena och cheferna rör sig till en stor del i skilda världar. Pensionären och vårdbiträdet i den undanskymda vrån är osynliga för cheferna och beslutsfattarna och ramsättarna i sammanträdesrummen är osynliga för vårdbiträdena. Vårdbiträdesgruppen Vår grupp består av 12 vårdbiträden och 2 gruppledare. Gruppen leds av två gruppledarna som gått en speciell gruppledarutbildning för det ändamålet. De styr fördelningen av arbetet på morgonen och har hand om vissa administrativa uppgifter och planläggning tillsammans med cheferna. Annars arbetar de som de andra vårdbiträdena. Mer än hälften av vårdbiträdena i gruppen har arbetat länge inom yrket och nära hälften har arbetat mer än 14 år i samma grupp (Tabell 1). Tabell 1. Vårdbiträdesgruppens sammansättning Ålder Kön År på År inom vården Utbildning arbetsplatsen 62 K Handelsskolan 59 K 4 24 Undersköterska Mentalskötare 57 K Vårdbiträdesutbildning 57 M Mentalskötare 53 K Gruppledarutbildning 50 K 6 7 Socialservice 2 år 50 K 3 3 Barnskötarutbildning 47 K 3 6 Vårdbiträdesutbildning 44 K 2 3 Barnskötarutbildning 43 K 4 4 Vårdlinjen Barn o Ungdom 43 K 3 26 Vårdbiträdesutbildning 41 K Gruppledarutbildning 39 K Gruppledarutbildning 36 K 6 15 Socialservice 2 år m K= kvinna, M= man Elva av vårdbiträdena arbetar enligt ett fyra veckors schema. Var fjärde helg arbetar man tillsamman med ett eller två av de andra ordinarie vårdbiträdena och tillsammans med några helgvikarier. Ingen av den ordinarie personalen arbetar kväll och natt. Vi har även ansvar för att ta hand om de personer som larmar och att dokumentera förändringar hos hjälptagarna. Dock finns ingen avsatt tid och ekonomisk ersättning för dokumentation och den tid det tar att förflytta sig mellan de olika hjälptagarna. 10

11 Det finns en man i gruppen i detta kvinnodominerade yrke. Några i gruppen har tidigare arbetat i en kommunal hemtjänst som konkurrerades ut av ett privat vårdföretag och de valde då att byta hemtjänst för att få vara kvar inom den kommunala verksamheten. Det finns en stor stabilitet och kontinuitet i gruppen. Vi tror att så många har stannat kvar så länge i gruppen och inom yrket beroende på att de antingen har trivts mycket bra eller på att de nu har nått en ålder då de inte har så mycket annat att välja på. Det är 14 vårdbiträden med mer eller mindre starka viljor som befinner sig i olika faser i livet och som har olika bakgrunder, personligheter, förhållningssätt, arbetsmetoder, strategier och som vare sig man gillar varandra eller inte, skall försöka komma överens och arbeta mot ett mål som man kanske själv inte ens har varit med och bestämt. Speciellt när personalgruppen av olika anledningar är underbemannad under en längre tid kan det blossa upp konflikter och bli en irriterad stämning som smittar av sig i gruppen och som kan påverka det enskilda vårdbiträdet negativt. Alla i gruppen är överens om att arbetet försämrats och är eniga om att ramarna har krympt så mycket att det är svårt att hinna med den sociala kontakten. Det är det medmänskliga mötet och den goda omsorgen som ger den djupaste meningen och är det viktigaste för den stora majoriteten av vårdbiträdena. Fungerar den tillfredsställande känner vårdbiträdena att de har utfört ett arbete med hög kvalitet och då känner de sig i allmänhet nöjda och tycker att arbetet känns meningsfullt och mödan värt. Vårdbiträdenas arbetsvillkor Vårdbiträdenas arbetsvillkor har beskrivits som ett fysiskt och ofta psykiskt tungt arbete. Det är lågavlönat och ensamt, med få möjligheter till kontakt med arbetskamrater och ofta med bristande stöd från arbetsledare i svåra situationer. Arbetsskador och arbetsrelaterad sjuklighet är vanligare än i de flesta andra yrken och från många håll rapporteras ökad stress och försämrade arbetsvillkor. Den tillfredställelse som ändå många vårdbiträden upplever i arbetet kommer i de flesta fall från kontakten med hjälptagarna - under förutsättningar att arbetet inte upplevs som alltför tidspressat och vårdbiträdets handlingsutrymme inte är alltför begränsat. Känslor av otillräcklighet i förhållande till hjälptagarnas behov är vanliga och upplevs som mycket belastande. Många vårdbiträden sträcker sig därför långt för att överbrygga knappa resurser, ofta på bekostad på den egna hälsan 12. Ädel- och psykiatrireformerna på 1990-talet innebar förändringar i vårdbiträdesyrket eftersom ansvaret för en stor vård och omsorgsgrupp försköts från landstinget till kommunen. Samtidigt med de reformerna har kommunerna utsatts för besparingskrav som resulterat i personalminskningar som även påverkat kriterierna i hjälptilldelningen. Enligt Socialstyrelsen 13 kännetecknades 1990 talets äldre och handikappomsorg av en mer restriktiv hjälptilldelning som utgick från tillgängliga resurser snarare än befintliga behov. Kommunerna har också påverkats av ekonomiska åtstramningar och effektiviseringskrav inom landstingen. Vårdtiderna på sjukhusen har blivit allt kortare och de äldre vårdas mer och mer i hemmen vare sig de vill eller inte. Äldreomsorgen är idag en bransch i kris. Svenska kommunförbundet 14 beskriver kommunernas omfattande rekryteringsbehov som en exceptionell utmaning. Antalet elever som väljer gymnasieskolans omvårdnadsprogram har halverats sedan 1990 talets början. Ett annat problem är att långtidsjukskrivningarna inom sektorn ökar dramatiskt. Den ökade sjukfrånvaron gäller framförallt stressrelaterade 12 Szebehely, M. (2003). Hemhjälp i Norden- illustrationer och reflektioner. 13 Socialstyrelsen (2001). Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Lägesrapport Stockholm Socialstyrelsen. 14 Svenska Kommunförbundet (2001). Rekrytera och behålla - en utmaning. Stockholm i Svenska kommunförbundet. 11

12 belastningssjukdomar, vilket pekar på de psykiskt påfrestande arbetsförhållandena som vård och omsorgspersonalen verkar under. De senaste årens neddragningar av personal, konkurrensutsättningar, ständiga förändringar och omorganisationer och motstridiga budskap har påverkat arbetsron och arbetsglädjen för vård och omsorgspersonalen. Många duktiga vårdbiträden har valt att lämna vårdyrket på grund av den försämrade arbetsmiljön och villkoren för vårdtagarna. De många vårdskandalerna och den allt mer restriktiva hjälpen har inte direkt förbättrat hemtjänstens rykte och attraktionskraft utan skrämt iväg både vårdbiträden och hjälptagare. De stränga kraven för att få hjälp har hindrat det förebyggande arbete som bidrar till att uppskjuta försämringar hos hjälptagarna. Dessutom finns det ett stort mörkertal gällande dem som av olika anledningar inte söker hjälp. Sammanfattningsvis kan man konstatera att man nu retroaktivt betalar priset för de stora besparings- och effektiviseringskraven under de senaste tio åren. De många sjukrivningarna har gått från att ha varit ett individuellt problem till att bli ett gigantiskt ekonomiskt samhällsproblem. Frågan är vilka slutsatser man har dragit av det och hur det kommer att påverka villkoren och innehållet i dagens, morgondagens och framtidens omsorg? Morgonmötet På morgonen samlas alla vårdbiträdena och under ledning av en av gruppledarna går man igenom dagens arbete. Varje vårdbiträde har ett handskrivet schema där dennes fasta pensionärer är uppskrivna och på schemat finns det lediga disponibla tider. På en tavla skrivs namnen upp på de oplacerade pensionärerna d.v.s. de som inte finns på något av de närvarande vårdbiträdenas scheman. Sedan börjar samarbetet och ibland även trätorna. Det är inte så lätt alla gånger. Varje vårdbiträde är som kontaktman sin pensionär närmast. När det är för ont om vårdbiträden måste alla hjälpas åt för att jämka så att pensionärerna med de största omsorgsbehoven får hjälp. Kontinuiteten spricker och vissa pensionärer är tvungna att avstå från hjälp. Pågår sådana krissituationer under en längre tid är det lätt att en del pensionärer känner sig svikna och att deras förtroenden rubbas både för de enskilda vårdbiträdena och för hemtjänsten i stort. Det blir svårt för vårdbiträdena att orka med att utföra arbetet när man känner att man inte gör det på ett tillfredsställande sätt. Relationer som arbete Wanja Astvik 15 understryker hur viktigt det är för arbetets kvalitet och vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse och hälsa att de får ramar och resurser och stöd att utföra sitt arbete och att det är en fara om arbetets svåra sidor och krav osynliggörs. Hon betraktar omsorgsarbetet som ett relationsarbete och anser att det ställer stora psykologiska krav på vårdbiträdena att finnas i och hantera relationer utifrån de särskilda och i många avseenden gränslösa villkor som omsorgsarbetet innebär. Det finns höga samhälliga förväntningar på kvaliteten i äldreomsorgen uttryckta i socialtjänstlag och i kommunala mål. Olika slag av organisationer och styrsystem utformas för att nå målen. Såväl omsorgsforskning och psykologisk forskning tyder på att vägen till ökad omsorgskvalitet och samtidigt goda arbetsvillkor går över decentralisering av beslutsfattande till mötet och vårdens och omsorgens frontpersonal. Hon betonar att om inte vårdbiträdena får stöd i sitt arbete och tillräckliga resurser kan det leda till två strategier med allvarliga konsekvenser. 15 Astvik, W. (2003). Relationer som arbete. Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten. Arbete och hälsa. Arbetslivsinstitutet. 12

13 1. Vårdbiträdet kompenserar med individuella ansträngningar som på sikt kan leda till utmattning och ökad utslagning från yrket genom långtidssjukskrivningar och förtidspension. 2. Vårdbiträdena skyddar sig själva genom strategier som allvarligt skadar kvaliteten i arbetet de förväntas utföra. Pensionärsgruppen Vår grupp har runt 80 vårdtagare i snitt men antalet varierar i och med att många är sjuka och periodvis får vård och omsorg av annan vårdgivare. Tabell 2 visar de olika nivåerna av hjälp och antalet pensionärer i varje grupp. Den visar också vilka tidsaspekter som finns inlagt i ersättningsnivåerna och vad som ingår i hjälpen. Tabell 2. Antalet pensionärer i de olika nivåerna och hjälpinsatsen vid respektive nivå. Nivå Antal pensionärer Timmar/månad 0-3,4 3,5-32,4 32,5-52,8 52,9-98,3 98,4-227,2 Hjälpfrekvens Varannan v. Var 3:e v Var 4:e v 1-3 g. / v. En gång / dag 2-3 ggr / dag 3 ggr / dag Ersättningsnivå kr/månad Hjälpinsats Städ Städ Handling Dusch Städ Handling Dusch Matlagning Städ Handling Dusch Frukost Middag Omsorg Städ Handling Dusch Frukost Middag Omsorg dag kväll och natt En fjärdedel av alla pensionärerna har enbart hjälp med städning varannan, var tredje eller var fjärde vecka. Av pensionärerna är 70 % kvinnor och lika många har hjälp 1-3 gånger i veckan eller mindre. Den beviljade sammanlagda tiden för de 20 pensionärerna som enbart har hjälp ett par gånger i månaden motsvarar den sammanlagda månadshjälptiden för en enda pensionär som tillhör nivå 9-10, d.v.s. en som har hjälp en gång om dagen. Skillnaden i omsorgstyngd gör det svårare att tolka olika nöjdhetsundersökningar. De borde rimligtvis väga tyngre vad 10 vårdtagare som har hjälp minst en gång om dagen tycker än vad 10 mindre omsorgskrävande vårdtagare tycker, eftersom de mest vårdkrävande är mer utelämnade och beroende av vårdbiträdenas omsorgsorgsskicklighet och närhet, men statistiskt sett är de lika många. Forskningen om hur äldre hjälpmottagare uppfattar hemtjänsten är ganska samstämmig. Viktigt för de flesta hjälptagare är att få hjälp av så få vårdbiträden som möjligt och på så fasta tider som möjligt, samtidigt som man vill ha goda möjligheter att påverka vad som 13

14 vårdbiträden ska göra vid varje hjälptillfälle. Med andra ord vill man att hjälpen ska vara möjlig att förutse och att påverka. De flesta äldre hjälpmottagare är nöjda med hjälpen i stort och med de enskilda vårdbiträdenas kompetens och personliga egenskaper. De är mindre nöjda med hjälpens organisering och omfattning, och framför allt med hur förutsägbar hjälpen är. På senare tid framstår stress och tidsbrist inte bara som ett arbetsmiljöproblem, utan minst lika mycket som ett kvalitetsproblem ur de äldres perspektiv 16. Under det sista året har biståndsbedömningen blivit mer och mer uppgiftsorienterade d.v.s. tiderna för att utföra uppgifterna utgår från en standardiserad datoriserad mall. Det innebär att uppgifter som dusch, handling, städning och matlagning skall ta samma tid hos varje pensionär fastän de är olika och en syssla kan ta mycket olika tid hos var och en. Pensionärerna får inte reda på hur lång tid varje vårdbiträde har till sitt förfogande, vilket kan ställa till med problem. Om pensionären t.ex. inte vet att vårdbiträdet har 45 minuter på sig att utföra en handling kan det bli fullständigt obegripligt varför vårdbiträdet aldrig ger sig tid för att stanna och prata. Tiden för att utföra de olika sysslorna är mycket knappt tilltagen och det ställer stora krav på effektiviteten hos vårdbiträdena som ju också är olika som personer och har olika kompetens och erfarenhet. De som inte är så snabba och effektiva får svårt att hänga med och det kan i värsta fall leda till så svåra belastningar att vissa vårdbiträden inte orkar med sitt arbete utan är tvungna att sjukskriva sig. Tidspressen försämrar naturligtvis kvaliteten i mötet mellan vårdbiträdet och pensionären och ställer vårdbiträdet i svåra valsituationer och lojalitetskonflikter. Det är bara några få pensionärer som har tid för social kontakt beviljad. Mötet i den undanskymda vrån Man kan hitta beröringspunkter men också saker som skiljer människor åt vad det gäller t. ex. kön, ålder, civiltillstånd, livshistoria och bakgrund, fysiskt och psykiskt status, personliga drag och temperament, kulturella aspekter, språk, socialt kontaktnät och fritidsintressen. Allt detta påverkar mötet mellan vårdbiträdet och den äldre. Naturligtvis påverkas också relationen av hjälptagarens inställning till att överhuvudtaget behöva ta emot hjälp, under hur lång tid hon har tagit emot hjälp och hur väl hon känner och vilket förtroende hon har för vårdbiträdet. Det går aldrig att bortse från att mötesarenan är pensionärens hem och där är hon alltid mycket mer sig själv som individ än någon annanstans. Vårdbiträdet och pensionärens villkor och förutsättningar är olika. Vårdbiträdet är en anställd som får betalt för att inom vissa bestämda ramar utföra vissa bestämda arbetsuppgifter i en annan människas hem. Vårdbiträdet är där för pensionärens skull och får akta sig för att moraliskt värdera den som får hjälp. Pensionären är den som betalar för att få vissa arbetsuppgifter utförda av ett vårdbiträde som hon tycker mer eller mindre om. En viktig skillnad mellan vårdbiträdet och pensionären är att för vårdbiträdet är det bara ett av många möten medan det för pensionären kan vara den enda mänskliga kontakten den dagen eller den veckan. Vårdbiträdet går vidare till andra människor och möten och lämnar pensionären ensam kvar. Det är viktigt att mötet och avskedet blir bra så att pensionären inte blir lämnad kvar ensam med oklara känslor och tankar. Något som vårdbiträdet uppfattar som en bagatell, kan pensionären sätta under ett förstoringsglas. Vårdbiträdet har alltid någon annan som hon kan prata av sig hos om något går fel. 16 Szebehely, M. (2003). Hemhjälp i Norden - illustrationer och reflektioner. 14

15 Möten i den undanskymda vrån I den undanskymda vrån möts vårdbiträdet och pensionären. I det mötet har ingen annan än de inblandade en direkt insyn. Det är bara de som möts som vet vad som händer dem emellan. Vi och många av våra vårdbiträdeskolleger har lång erfarenhet av många olika slags möten och det viktigaste för oss är att göra det så bra som möjligt för dem vi hjälper utifrån de ramar som vi har och trots olika villkor och förutsättningar. På vår lärorika och spännande ballongfärd ner genom hierarkin- se fig. 1- har vi träffat på och använt många olika ord för hjälptagarna; pensionärer, gamla, äldre, brukare, kunder, klienter men när vi möter och lär känna dem i deras hem blir de oundvikligen människor och det blir även vi vårdbiträden. När två olika människor möts händer saker som är svåra att förklara och beskriva i ord för utomstående. Vi har skrivit sex berättelser för att försöka illustrera djupet, komplexiteten, stämningen och känslorna i det mänskliga mötet. Fem av dem är verklighetsbaserade men omarbetade för att förhindra identifikation. Den sjätte och sista berättelsen skiljer sig från de övriga. Vi har koncentrerat oss på fyra olika typer av möten: 1. Möten där de biståndsbedömda uppgifterna och de mänskliga behoven krockar. 2. Svåra och besvärliga möten. 3. Möten med deprimerade och dementa. 4. Oförglömliga möten och relationer. Människorna som möts är både män och kvinnor och det sätter naturligtvis en viss prägel på mötena. Varje möteskategori har en inledning; en presentation av området vi vill beskriva. 1. Möten där de biståndsbedömda uppgifterna och de mänskliga behoven kolliderar De flesta pensionärerna får städat var tredje vecka. Övriga får det varannan eller var fjärde vecka. Den vanligaste biståndsbedömda tiden är en och en halv timme per gång. Det är stor skillnad på hur hemmen ser ut och på pensionärernas syn på städningen. Ibland är det de pensionärer som redan har det fint och välstädat som lägger den största vikten vid städningen. För andra kan städningen bli så känslig att den blir en skamfylld och smärtsam påminnelse om både den egna otillräckligheten och hemmets förfall. Därför vill de ha den så snabbt undanstökad som möjligt. Handlingshjälp två gånger i veckan är vanligast. En del har en gång i veckan och någon eller några har varannan vecka. Majoriteten av de äldre har en beviljad tid på 45 minuter. Det tas lite hänsyn till om de är makar, hur omfattande handlingen är, avståndet till affären eller deras fysiska eller psykiska tillstånd eller personlighet. I praktiken blir det knappt om tid för resonemang om vad som ska inhandlas. Några pensionärer har följe till affären. Då beviljas de mer tid. Matlagning beviljas i allmänhet de mest vårdkrävande pensionärerna och då rör det sig oftast om frukost, lunch/middag och att bre några smörgåsar till kvällen. Ungefär en halvtimme beviljas för matlagning. De flesta hemtjänsterna lagar inte mat. De lämnar en uppvärmd matlåda istället. Mat är både vardagligt och livsnödvändigt och vi tycker att det ökar pensionärens livskvalitet om hon får vara med att bestämma vad hon skall äta. Mat borde vara lika viktigt som mediciner. Dessutom främjar matlagningen den sociala samvaron. Den biståndsbedömda tiden för duschhjälp är cirka 30 minuter men i praktiken varierar tiden mycket beroende på individuella olikheter och psykisk och fysisk status hos de äldre. Inget är 15

16 så känsligt som att visa upp sig naken i all sin skröplighet inför en annan människa. I det egna hemmet är pensionären sig själv och inte en sjukhuspatient och det är stor skillnad. Många av damerna känner sig generade om ett manligt vårdbiträde duschar dem och en del av herrarna kan blygas inför de kvinnliga vårdbiträdena. Vi tar hänsyn till det och respekterar att i sina egna hem är den privata integriteten viktig. Många pensionärer måste känna stort förtroende för vårdbiträdet innan de vågar klä av sig. Vissa går aldrig med på att låta sig duschas. För andra kan det ta mycket lång tid innan något favoritvårdbiträde lyckas övertala dem och får det stora förtroendet. Men då brukar det ta längre tid än de beviljade 30 minuterna. Med de inkontinenta pensionärerna är det svårt att hålla sig till en bestämd duschdag i veckan. Det går dessutom åt mycket extra tid för renbäddning, tvätt av lakan, filtar och smutskläder. Dessa pensionärers allmäntillstånd kan vara så dåligt att bara förflyttningen till badrummet är ett företag i sig. Det egna hemmet kan aldrig bli riktigt sjukhusanpassat. Badrummet kan vara en osäker miljö för både vårdbiträde och pensionär. I de biståndsbedömda uppgifterna ingår även hjälp med tvätt, medicinutdelning, följe till läkare, post och apoteksärenden och diverse mindre uppgifter som att kasta soppåsar. Några få pensionärer är beviljade promenad och social kontakt. När det är ont om personal koncentreras hjälpen till de livsnödvändigaste uppgifterna. Den biståndsbedömda tiden beräknas i timmar och minuter per månad och skrivs med tre decimaler. Vårdbiträdena skall hålla tiden hos varje hjälptagare, men hjälptagaren får inte reda på hur lång tid hon är beviljad. För vissa pensionärer läggs grunden för hur bra relationen och mötet med vårdbiträdet skall bli av hur väl vårdbiträdet utför de biståndsbedömda sysslorna. För andra är det tvärtom. Först när de känner sig trygga och litar på vårdbiträdet så får hon fritt fram att utföra de biståndsbedömda sysslorna på ett tillfredsställande sätt. Att skapa och bibehålla förtroende i relationen är något grundläggande även för det praktiska arbetet. Förutom generositeten i de yttre ramarna underlättar helhet och kontinuitet i arbetet kontakten med dem som är beroende av oss. Hur ofta och hur länge pensionären och vårdbiträdet träffas och hur länge de har känt varandra har stor betydelse för relationen och kvaliteten i mötena. Naturligtvis spelar även vårdbiträdets personlighet, erfarenhet, kompetens samt personkemin en avgörande roll. Följande text beskriver det nyanställda vårdbiträdet Lisas syn på sitt första möte med en äldre dam och hennes reflektioner över arbetet i hemtjänst överhuvudtaget. Ellen Stark är 87 år och är änka. Hon har en son och en dotter som bor i Stockholm och med vilka hon har en god kontakt. Ellen har vissa hjärtproblem och rörelsesvårigheter. Hon är pigg för sin ålder. Hon har beviljats hjälp med handling 2 gånger i veckan, 45 minuter per gång, samt städning med damning varannan vecka, en och en halv timme per gång. Hemma hos en välstädad Madam Jaha, så håller man på att avsluta ytterligare en städning med lite finputs. Hon som jag hjälper är en fin och prydlig gammal dam. Hon är jättesöt med sina vakna ögon och sitt självlockiga hår och sin vita välstrukna blus och en enkel blå klänning som verkligen är fin och passar henne. Hon har dragit sig tillbaka och sitter i köket och virkar så att hon inte skall vara i vägen när jag drar fram med dammsugaren. Hon verkar så snäll men hon vet vad hon vill. Nu dammar du ordentligt. Det brukar bli lite si och så med det. Och glöm inte att hänga ut 16

17 mattorna på balkongen och dammsuga i soffan, hann hon säga innan jag ens hade fått fram dammsugaren. Hon blev riktigt syrlig när vi gick igenom handlingen. Hon ville ha kanelhjärtan och två hekto drömmar från konditoriet. Jag kunde inte låta bli att skoja lite så jag sade: Varken hjärtan eller drömmar är till salu. Hon visade sig vara kvicktänktare än jag trodde och svarade med sin ovanligt ljusa stämma: Är de inte? Varför byter man då ut hjärtan och har du inte hört talas om drömfabriken? Jovisst hade jag det, men det här var ingen Hollywoodfilm utan mer en rapport från en skurhink och den diskbänksrealistiska verkligheten i hemtjänsten, så jag hade ingen bra motreplik. Jag mumlade något om biståndsbedömningen och tid när hon bad mig även att slinka in till tobaksaffären och apoteket. Hon behövde Alvedon därför hon hade en sån förskräcklig huvudvärk. Hon snoppade av mig med ett surt och kort: Det brukar Alva alltid göra Jag var ställd. Jag hade inget val. Det var bara att lyda order. Man vill ju inte ta risken att hon skall ringa och klaga. Vem skulle dom då tro på? Har man bara jobbat knappt två veckor har man inte mycket att sätta emot. Kunden i centrum. Det är vad dagens moderna hemtjänst går ut på. Så man får ta det lite försiktigt med vad man säger till pensionärerna trots att cheferna har sagt att man skall följa biståndsbedömningarna. Jag är ambitiös av mig. Jag har läst lite om varje pensionär som jag skall gå till och jag har läst hemtjänstens kvalitetsgarantier också, så jag vet vad det är för löften som jag skall försöka hålla, men det hjälpte inte så mycket när jag vid morgonmötet påpekade att jag fick inte den tid på mig som den här damen skulle ha. Vi hinner inte hålla tiderna idag, det är så mycket att göra var det svar som jag fick. Det sa dom igår också. Vad skall en nybörjare som jag svara på det? Biståndsbedömningarna stämmer inte riktigt och är svåra att följa. Det har min korta erfarenhet lärt mig. Många av pensionärerna har inte riktigt klart för sig vad de har hjälp med och ber om en massa andra småsaker istället. Sånt som inte finns med i biståndsbedömningen. Och det är ju mänskligt. Allt kan ju inte biståndsbedömas men var går gränserna? Det är inte så lätt att säga nej när de ber en om att sätta i en ny lampa eller skruva i en propp. Man vill ju inte lämna någon i totalt mörker. Man vill lysa upp tillvaron för de gamla. Man vill visa att man bryr sig och skämma bort dem lite. Många sitter ju ensamma hela dagarna och det enda de har att se fram emot är att hemtjänsten skall komma. Jag skulle då inte vilja vara i deras kläder. De har det värre än fångarna på fängelserna. De kommer i alla fall ut en gång om dagen. Det värsta är när pensionärerna är ledsna och vill att man skall stanna och man är tvungen att ge sig iväg. Det är inte heller så lätt att göra det som egentligen skall göras. Det är åtminstone två pensionärer som jag inte har fått duscha och i måndags tog det mer än en timme att duscha en dam istället för den halvtimme som man har på sig. Hon var så nervös och omständlig att jag nästan var på väg att bryta ihop. Jag var alldeles slut efteråt. Och när jag lagade mat senare på eftermiddagen vägrade hon att äta. Det här är oätligt sade hon och sköt tallriken ifrån sig och tittade på mig som om jag var något som katten hade släpat in. Som tur är, är de flesta jättegulliga och förstående. Men vilken tid det kan ta med handlingen. Bara att få färdig handlingsnotan. Det skall tänkas och diskuteras och vägas för och emot och vridas och våndas och vändas på pengar och rabattkuponger. För att inte tala om redovisningen. Gud nåde vad krånglig det 17

18 kan bli. I förrgår var jag hos en dam där jag hade köpt både fel ägg och ost och glömt tomaterna och strösockret och så var fiskgratängerna, som det var extrapris på, slut och de skulle få in nya först på eftermiddagen. Dessutom hade affären inte dragit av för rabatterna och då stämde det inte med kvittot. Det blev för mycket på en gång och det tog mycket mer tid än de 45 minuterna, som en handling skall ta, att reda upp allt. Det är synd att man inte har längre tid på sig. Det är så mysigt att sitta och småprata om mat med pensionärerna och komma med förslag och tips. Det är fint att de fortfarande lagar mat på den här hemtjänsten. Jag skulle då inte vilja ha matlådor om jag fick välja och valfrihet har man ju talat så mycket om de sista åren. I går fick jag ett erbjudande om äta tillsammans med en herre, en riktig gentleman av den gamla sorten. Han tyckte att det var så tråkigt att äta ensam. En vacker kvinna vid min sida får maten att kännas godare sade han chevalereskt och insmickrande och det var nästan att jag föll för hans locktoner. För att inte verka oartig och för att inte såra honom sade jag att jag nyss hade ätit. Jag är alldeles slut och känner mig helt tom i huvudet efter en arbetsdag. Det är ett himla pysslande för att hinna med allt och alla och det är typiskt att det skulle komma så mycket snö just nu. Det tar på krafterna att släpa sig upp för de tunga, branta backarna med alla matkassarna som hänger och slänger på cykelns styre. Och långt är det mellan pensionärerna. Det är svårt att veta hur man ska vara mot pensionärerna. De är ju alla olika. Ett av vårdbiträdena sa något som lät klokt och tänkvärt: Det gäller att lära känna pensionären så att man vet hur hon fungerar men samtidigt alltid våga vara sig själv. Man får försöka hitta någon del av sig själv som pensionären känner igen sig i och som man kan använda som kontaktyta Den här välstädade madammen har också damning beviljad. Jag kan inte riktigt förstå varför. Hur mycket jag än spanar och spejar kan jag inte hitta ett endaste dammkorn. Likadant var det med städningen. Det var inte mycket som rasslade in i dammsugaren. Det doftar gott om såpa från golven och en svag arom av kaffe ringlar sig in till vardagsrummet och in i mina näsborrar. Oh vad gott det skulle smaka! Lite blå Mocka skulle pigga upp. Jag känner igen doften, men jag vet också vilket kaffe det är därför att jag har köpt det själv. Det är konstigt med städningarna. Varför jag skall damma hos den här prydliga damen när det finns så många andra som skulle behöva det bättre men inte har det beviljat. Men det är kanske så enkelt som att människor är olika. För vissa är det oerhört viktigt med ordning och reda och ha det rent och snyggt omkring sig. Andra bryr sig inte. Det är inte min sak att döma. Var och en blir lycklig på sitt sätt och det är ändå deras hem. Den här damen till exempel, där det egentligen inte skulle behövas städas, har städning varannan vecka medan andra har var tredje och till och med var fjärde. Den här damen går det inte att snabbstäda hos. Förra veckan var jag på en städning där det inte hade räckt med en månad för att det skulle bli snyggt och rent. Det tog inte mycket mer än en halvtimme. Tanten var så plågad och besvärad av min närvaro att hon inte visste hur fort hon ville bli av med mig. Annars kan det vara skönt och riktigt avkopplande att städa, om man inte gör det för ofta förståss, och om dammsugaren inte har tappat sugen och vägrar att göra någon nytta. Det finns vissa skräcködlor till dammsugare som man släpar runt med i lägenheterna som känns som olydiga hundar. Sådan herre sådan hund huvudsaken är att det blir en nöjd kund. Hursomhelst så har jag inget emot att städa och damma. 18

19 Man struttar runt i lägenheten och får vara lite för sig själv. Och samtidigt som man får en överblick av hemmet så får man en inblick i en annan människas liv och lär känna henne lite utan att hon är medveten om det. När man dammar ser man allt på närhåll. Det är som tingen lever sitt eget liv och varje sak har sin historia att berätta samtidigt som de berättar något om den man går hos. Jag blir nyfiken på damen och frågar för mig själv när, var, hur och varför och undrar om hon fortfarande är sur. Det är mycket som man skulle vilja fråga om. Vem är mannen med den stora, svarta slokmustaschen som tittar ner så strängt från bokhyllan och vem är mannen med sjömansmössan och vilka är alla barnen i olika åldrar? Man skulle vilja fråga för att veta mera, men man har inte hjärta. Det skulle vara så förolämpande om hon började prata om sitt liv och sedan skulle man börja titta oroligt på klockan och vara tvungen att ta henne bort från hennes minnen och tillbaks till nuet och verkligheten. Det skulle kännas hemskt att bara gå och lämna henne ensam med all glädje och sorg och längtan och saknad som man har väckt och rört upp och som man inte kan damma bort med någon vanlig dammtrasa. Jag har dammat färdigt och går in i köket. Den söta lilla damen har dukat så fint med sina finaste kaffekoppar och fat och sirliga små silverskedar. Hon vänder sig om mot mig där hon sitter, gör en liten graciös gest med den porslins vita handen och ler varmt när hon säger: Välkommen till drömfabriken. Får jag bjuda på lite drömmar och hjärtan? Slå dig ner och känn dig som hemma. Jag sneglar på bonaden som hon antagligen sytt själv. Borta bra men hemma bäst. Hemma hos dig själv är du ingen gäst står det skrivet svart på vitt. Dofterna av kanel och kaffe blandas som små aningar eller löften om något himmelskt gott. Vad har jag att välja på? Jag kan inte annat än att säga: Ja tack. Det skall bli himla gott. Fastän jag borde vara någon annanstans vi det här laget. Hemma hos någon annan. 2. Svåra och besvärliga möten Det är inte alltid som mötet mellan vårdbiträdet och pensionären blir bra. Vissa möten kan bli svåra och besvärliga. Det kan bero på många olika saker; tidspress, personkemin, vårdbiträdet eller att pensionären är negativ till att ta emot hjälp. En del pensionärer är som enmanshundar. De fäster sig bara vid enstaka vårdbiträden. Då kan de hamna i symbiotiska förhållanden där de tar allt syre och utrymme från varandra. Det gäller att hitta lösningar som gör mötet så bra som möjligt både för vårdbiträdet och pensionären. Ibland kan det underlätta att någon kommer utifrån och släpper in lite frisk luft och ljus i den undanskymda vrån. Det behövs ljus och utsikt för att få insikt. Alla besvärliga möten behöver inte bli dåliga om det finns lite god vilja, tålamod, eftertanke, framförhållning och stöd. Saga är 73 år och skild sedan många år. Hon har en son och en dotter som hon har lite kontakt med. Saga är nästan helt blind och är även diabetiker. Hon är deprimerad men har också andra psykiska besvär. Saga har hjälp två gånger per dag med hygien, dusch, matlagning, handling, städning, bäddning och tvätt. Hjälpen får hon av fyra olika vårdbiträden som kommer på sin bestämda dag i veckan. Hjälpen är en timme per gång. 19

20 God morgon. Hur är det? God morgon. God morgon. Hör alla fåglar sjunga god morgon för dig. Hur är det? Det behöver du inte fråga om. Du vet att jag bara vill dö. Hjälp mig till badrummet nu! Bädda sängen ordentligt. Förra veckan blev det inte bra. Vet du hur du skall vika filtarna? Den blå skall vara överst. Hjälp mig upp nu! Var är vi någonstans? I hallen Var ställde du skorna när du kom in? Är dom blöta? Nej det är torrt ute och dom står på dörrmattan Men du vet väl att du inte kan ställa dom där, du vet ju att jag inte ser. Jag vill inte snubbla på dom och bryta nåt ben. Det räcker som det är Ja ja, jag ska flytta dom Har du tvättat händerna? Nej jag gör det nu Vänta jag måste gå med dig för ni drar alla åt kranarna för hårt så jag kan inte få upp dom sen. Ta strumporna och koftan som hänger på stolen och håll mig ordentligt i handen. Vattnet är för varmt. Är det den rosa handduken? Den är för ansiktet. Häng den på elementet. Tänd lamporna i köket. Det är alldeles mörkt. Jag ser ingenting Det är bara en tidsfråga innan jag är helt blind. Sluta att fråga så mycket. Du vet hur jag vill ha det. Har du lagt russinen i blöt? Var försiktig med salt i gröten. Mjölken ska vara lagom varm. Stoppa inte fingrarna i den som du gjorde sist. Jo jag ser fastän jag inte ser. Du har tagit rätt socker va? Det är för lite vitlöksost på det ena kexet och för mycket pepparrot på det andra. Att du aldrig kan lära dig hur jag vill ha det med kexen. Det är bättre att du frågar om du inte vet. Du har väl tagit rätt sked? Jag vill inte ha den stora. Att ni aldrig kan lägga sakerna på rätt plats. Jag har sagt tusen gånger att jag inte hittar om inte allt ligger där det ska. Det blev inte mycket juice av apelsinerna. Har du pressat dem ordentligt? Dom är dyra nu så det gäller att ta till vara på varenda droppe. Hur är det med Pernilla? Jag hoppas att hon är frisk så att hon kan komma i morgon. Skicka inte hit den här karln igen som var här i förgår. Att ingen kan lyssna på mig. Jag har sagt tusen gånger att jag vill ha er flickor som jag känner och att jag för allt i världen inte vill ha någon karl. Jag skall väl inte behöva lida för att ni är sjuka. Hoppas att hon kommer i morgon Pernilla. Hon är den enda av er som kan laga mat. Jag förstår inte det. Dagens flickor kan ingenting. Ja, jag var yrkesarbetande också, men nog kunde jag sköta ett hushåll. Får inte ungarna någon riktig mat nu för tiden. Mina fick det i alla fall trots att jag jobbade. Och karlsloken fick man passa upp Du tror väl inte att han gjorde ett handtag. Jag förstår inte hur det har blivit. Nu gör kvinnorna ingenting. Det är min son som lagar maten hemma hos sig. Stackarn han har aldrig en lugn stund. Har du torkat disken ordentlig? Du tog väl den blå handuken på elementet och du har väl lagt allt i rätt låda? Har du stängt av plattorna? Prata inte så mycket. Jag förstår att du oroar dig för dina barn men jag har nog med mitt. Kan du göra mig en tjänst? Varför jag vill ha en råttfälla? Vad tror du? Jag är helt säker på att det finns en råtta i lägenheten. Ja eller en mus. Kan du titta på mina tår. Ser det inte ut som om det är någon som har bitit i dem kanske. Du kan passa på att smörja dom. Nu får du hjälpa mig att borsta tänderna, men skynda dig att bädda först. Jag måste lägga mig ett tag. Jag sov knappt en 20

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen.

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen. Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen. Magdalena Elmersjö Lektor Socialt arbete, Linnéuniversitetet Forskare Socialhögskolan, Stockholms universitet magdalena.elmersjo@socarb.su.se Avhandlingen Kompetensfrågan

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Från Ord till Handling

Från Ord till Handling Från Ord till Handling FRÅN ANSÖKAN TILL UTFÖRD HEMTJÄNST EN STUDIE PÅ KUNGSHOLMEN 2007-2008 SNAC-K rapport nr 16 Äldrecentrum rapport 2010:5 Rose-Marie Hedberg & Eva Norman 2011-04-28 R-M Hedberg 1 Metod

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen

Meddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.

Läs mer

Framtidens hemtjänst?

Framtidens hemtjänst? Framtidens hemtjänst? Om valfrihet, inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller 1 FoU i Väst/GRs utvärdering av Askimsmodellen kortversion 2 Vem som helst kan städa ett golv, men vem som

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga

Läs mer

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BESTÄLLARAVDELNING ÄLDREOMSORG SID 1 (6) 2007-04-23 SDN 2007-05-14 Handläggare: Eva Lindström Telefon: 508 06 321 Till Bromma stadsdelsnämnd Uppdraget som biståndshandläggare

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Intervjuer med brukare inom Farsta Södra Hemtjänst och vid Edö servicehus

Intervjuer med brukare inom Farsta Södra Hemtjänst och vid Edö servicehus FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-27 Handläggare: Thomas Kultti Telefon: 08-508 19 101 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-01-22 Intervjuer med brukare

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005

Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005 Äldre- och handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1 Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005 Enkätundersökning till boende inom Rågsveds Äldrecentrum,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Brukarundersökning 2012

Brukarundersökning 2012 Brukarundersökning 2012 Hemtjänsten i Håbo Uppdrag enligt verksamhetsplan Genomföra brukarundersökning årligen Höja svarsfrekvensen Målet att minst 90 % ska vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT?

BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? BEHOVSBEDÖMER VI BRUKARNA I HEMTJÄNSTEN JÄMSTÄLLT? Ett jämtegreringsprojekt om hur vi bedömer behovet för kvinnor och män i hemtjänsten November 2000 Göteborgs stad Backa Mona Grönberg Raila Hjelmroth-Carlberg

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005 Äldre- och handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1 2005-11-23 Kvalitetsundersökning inom en i Vantör 2005 Enkätundersökning till i Vantör med insatser från Undersökning

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Misskött omorganisation. servicebaser

Misskött omorganisation. servicebaser Uppsala 2016-04-11 Misskött omorganisation av servicebaser En rapport av Liberalerna om majoritetens hantering och konsekvenserna för brukarna. Vad är en servicebas? Varför en rapport? Omsorgsnämnden (OSN)

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer