Former för samhällsengagemang En jämförande studie av gamla och nya rörelser. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Former för samhällsengagemang En jämförande studie av gamla och nya rörelser. Slutrapport 2006-06-01"

Transkript

1 Former för samhällsengagemang En jämförande studie av gamla och nya rörelser Slutrapport

2 Förord En del av den här studien vilar på samtalsintervjuer med personer i lokal ledarställning i tretton organisationer. De har spelats in på band. Banden har transkriberats i intervjuprotokoll om vardera ca sidor. Band och protokoll finns arkiverade. Intervjuerna har genomförts av pol. mag. Erik Lundberg, som också deltagit som sparring-partner i analysen av intervjudata. En annan del av studien baseras på frågor i SOM-undersökningen Data finns arkiverade på Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst på Göteborgs universitet. Pol. mag. Mathias A. Färdigh har bistått med statistiska bearbetningar av svaren. Både Erik och Mathias vill jag tacka för ett alldeles utmärkt, lyhört och kreativt samarbete. Från det här uppdraget har jag gjort en muntlig delrapportering till Justitiedepartementet/ Folkrörelseforum den 21 september En skriftlig lägesrapport lämnades den 1 april I och med denna rapport är uppdraget slutfört. Erik Amnå 1

3 SAMMANFATTNING I den här studien presenteras analyser av både kvantitativa och kvalitativa data om samhällsengagemangets organisering i yngre och äldre rörelser. I korthet följer här de tio viktigaste slutsatserna, vilka på grund av studiens begränsade omfattning har karaktären av hypoteser: 1. Likheterna mellan gamla och nya rörelser är fler och större än skillnaderna dem emellan. 2. De nya rörelserna traderar i mycket stor utsträckning det svenska folkrörelseidealet. De är handlingsorienterade i den betydelsen att de reagerar på yttre politiska händelser med tidplanering utanför deras kontroll, medan de äldre rörelserna är mer rutiniserade och präglade av interna logiker, exempelvis i form av egengenererade, planerbara års- och föreningsmöten. De äldre reagerar i viss mån också på yttre politiska händelser dock inte lika kvickt utan med fördröjning. 3. Bland såväl gamla som nya rörelser finns det i långa stycken också en relativt positiv hållning till civil olydnad. 4. Hos de yngre finns en mindre grad av formalisering av verksamhetens inre styrningsprocesser, vilket kan förstås som en strävan att förstärka de deliberativa momenten av verksamheten. De äldre är nästan undantagslöst demokratiskt organiserade med styrelse och valda ledamöter som beviljas ansvarsfrihet. Respondenter ur de nya rörelserna ger ingen tydlig bild av hur beslutsfattandet faktiskt fungerar. Någon säger att den som är mest engagerad, kunnig och har "tyngd" har mer inflytande. En annan har någon form av styrelse där beslut om rörelsens inriktning fattas samtidigt som stor handlingsfrihet och beslutsfattande erbjuds medlemmarna själva. Hos andra åter är makt- och ansvarsfördelningen ännu mer höljd i dunkel. Utifrån vår studie kan naturligtvis inte de nya rörelsernas organiseringsformer kategoriskt avfärdas som odemokratiska eller kritiseras generellt för att lida brist på demokrati. 5. Den största avvikelsen mellan de gamla och somliga av de nya rörelserna gäller de förras medlemskapsbaserade interna demokrati, som utgår från den lokala föreningen och sträcker sig via representativa organ på läns-/regionnivå upp till den nationella nivån, eventuellt också vidare därifrån. En strikt hierarki som förbinder det lokala med det nationella. 6. Rörelserna är, oavsett ålder, djupt inbäddade i den svenska politiska kulturen, vilket yttrar sig i en påfallande tilltro till politiska institutioner, svensk representativ demokrati och den svenska staten. Likheterna gäller idéer om och attityder till representativ demokrati och vikten av att rösta i allmänhet. Både gamla och nya rörelser ser sig själva som ett komplement. Möjligen avspeglar engagerade i nya och gamla rörelser en något skiljaktig uppfattning om politik. Frånsett någon enstaka ledare ger de nya rörelserna uttryck för en vidare uppfattning av vad politik är. Exempelvis svarar någon av dem helt enkelt liv. Att politik går utöver den institutionaliserade, representativa konfliktlösningsproceduren, framgår också när en annan definierar politik som att leva sitt mål. Men om det finns en skillnad, kan den möjligen ha mer med generation och kanske utbildning att göra än vilken rörelse man väljer att engagera sig i. Däremellan kan också finnas ett samband. 7. Det pågår ett dubbelriktat lärande mellan äldre och yngre rörelser. Det gäller idéer, inre organisering och yttre relationer. Det yttrar sig också i form av samarbete emellan dem, även om rörelserna vanligtvis tycks befinna sig i två olika kluster; ett folkrörelsekluster och ett nya rörelse-kluster. 8. De nya rörelsernas numerära storlek är svår att uppskatta, bland annat på grund av en betydande fluktuation i aktivt engagemang över tid. Gissningsvis är de via mailinglistor registrerade, mobiliserbara sympatisörernas numerär betydande, inte bara i förhållande till antalet formella medlemmar. Även bland de gamla, som framgår av ULF-undersökningen, finns det förmodligen en dold samling engagerade även om deras medlemskap möjligen är ännu mer slumrande, bland annat på grund av att det är länge sedan man tog ställning till sitt medlemskap. Men detta ska givetvis inte undanskymma det faktum att människor förvisso även tillfälligt besöker äldre rörelsers utåtriktade samlingar eller ger pengar inom ramen för deras insamlingsverksamhet. 9. Ett annat drag som tycks skilja äldre och yngre rörelser åt är att antalet aktiva medlemmar i de förra inte alltid eller längre värderas som något avgörande för rörelsen. Hos de nya däremot, tilldelas antalet aktiva sympatisörer en mer avgörande betydelse. Litet hårdraget kan man säga att engagerade medlemmar/ sympatisörer är större angelägenhet för nya rörelser än för de äldre. Sympatisörerna är/utgör rörelsen på ett mer direkt sätt hos de nya rörelserna än bland de gamla. 10. Ett genomgående tema i de nya rörelserna är deras rop på deliberation. Samfällt kritiserar de det politiska etablissemanget för oviljan att samtala, att mötas öppet för debatt och att ta emot ny kunskap. Det är en till synes obesvarad lust att komma till tals. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Studiens bakgrund, syfte och metod 4 2. Den globala dimensionen Svenskt föreningsliv Rörelser Rörelsernas framväxt De nya rörelsernas karaktäristika Jämförelser med de gamla Sammanfattande analys 69 Referenser 73 3

5 1. Studiens bakgrund, syfte och metod Håller något viktigt på att hända med formerna för det politiska deltagandet, framför allt i de äldre demokratierna? Sedan några årtionden tillbaka finns i flertalet västländer i varje fall ett utbrett bekymmer över att medborgarna bryr sig allt mindre om samhällsfrågor. De är bara, och mer och mer, intresserade av sitt eget väl och ve, påstås det. De skyr de former deras förfäder och förmödrar lyckades tillkämpa sig efter hårda politiska strider. De unga är allra värst (Putnam 2000; Putnam 2002). Röstandet sjunker liksom förtroendet för förtroendevalda och partier (Demokratiudvalget 2005). De politiska ledarna är oroade (Amnå 2006b). Fler medborgare borde ställa upp, anser de. Jag tycker folk borde engagera sig litet mer, säger en av våra informanter som är ledare för ett lokalt politiskt parti. Folk kommer inte på mötena. Det är svårt att hitta kandidater i nomineringsarbetet inför valen. Ledamöter hoppar av mitt under mandatperioderna. Partier, brukarstyrelser, folkrörelser, nya sociala rörelser och Svenska kyrkan alla ondgör sig. Det var bättre förr, hävdar de. Därför blir också förvåningen stor inför uppenbara tecken på motsatsen. Flodvågskatastrofen Julen 2004 är ett näraliggande exempel. Journalisterna, prästerna, kungafamiljen och statsråden häpnade över svenskarnas engagemang. Över en miljard svenska kronor samlades in. Vem hade kunnat ana en sådan medkänsla och en sådan offervilja? Var kom den ifrån? Var hade den hållit hus? De ställde frågor som om de inget sett eller hört av det flöde av frivilligarbete och nätverk för medmänsklighet som genomströmmar det svenska välfärdssamhället (Olsson, Svedberg, and Jeppsson-Grassman 2005). Som om de inte tagit till sig uppgifterna om kontinuiteten i den höga nivån på medlemskap och aktivitet i svenskt föreningsliv, där ungdomens tvekan att göra entré förvisso påkallar uppmärksamhet (Amnå 2006a). Nu finns det de som bestämt tillbakavisar uppgifterna om att engagemanget skulle vara på tillbakagång. De påstår istället att det nu bara tar sig andra former till följd av den stora samhällsomvandling som globaliseringen och individualisering utbreder (Dalton 2000). 4

6 Bilden av samhällsengagemanget är alltså omtvistad. En del av tvisten gäller hur omfattande engagemanget egentligen är och huruvida det minskar eller ökar. Finns det skäl till oro? är en fråga som ofta ställs. Ja definitivt, menar de som hänvisar till statistik med sjunkande tal för särskilt föreningsmedlemskap och valdeltagande. De larmar om symptom på tilltagande svaghet ifråga om det så kallade sociala kapitalet kittet av mellanmänskligt förtroende och uppslutningen bakom de medborgardygder som håller samhället samman. Det gör det utifrån en förförståelse av folkrörelse-sverige och som betecknar en bottenlös, ganska obekymrad tilltro till demokratiskt organiserad föreningsverksamhet som huvudväg fram till en stark demokrati av aktiva medborgare. Men, invänder somliga, när allt kommer omkring kanske det ändå inte gör så mycket, i det här sammanhanget; statistiken över föreningsmedlemskap och studiecirkeldeltagarna kanske inte säger särskilt mycket om de faktiska medborgarkvaliteterna. De beprövade, hyllade och delvis skattefinansierade deltagandeformerna kanske bara förstärker den politiska ojämlikheten? Det har nämligen visat sig svårt att belägga ett direkt samband mellan den typen av deltagande och demokrati (Rothstein and Stolle 2003; Theiss-Morse and Hibbing 2005). Idén till den här studien föddes år När SCB presenterade 2000 års upplaga av sin stora levnadsnivåundersökning ULF, väckte den frågor om vad den offentliga statistiken fångar av medborgerligt engagemang (Vogel and Amnå 2003a; Vogel and Amnå 2003b; Vogel and Amnå 2003c). Gav den verkligen det solida underlag för diskussion och beslut som statsmakter och andra kan förvänta sig? Fanns det inte risk att man bara ger en skev bild som framför allt avspeglar de gamla formerna av engagemang som representeras av folkrörelser och föreningar med en traditionell demokratisk organisationsidé? Med en metafor kan man säga att hypotesen var att via SCB daterade man bara upp kunskapen om de gamla formerna medan själva innehållet (engagemanget) kanske hade sökt sig nya vägar som inte uppmärksammades. Förvisso var det ingen farhåga som var gripen ur luften. Den forskning som bland andra Demokratiutredningen presenterat strax dessförinnan hade gjort påståenden i samma riktning (Amnå 1999; Demokratiutredningen 2000; Sörbom 2002; Sörbom 2005). Regeringen/Justitiedepartementet formulerade därför ett uppdrag åt Göteborgs universitet/cefos att borra djupare, för att få fram en mer allsidig bild av samhällsengagemanget i Sverige. Statsmakternas intresse är naturligtvis inte bara av 5

7 principiellt och allmänbildande slag. De har alldeles särskilda skäl att få veta vad som händer, eftersom de själva är djupt involverade i styrningen av det svenska samhällsengagemanget. Det sker finansiellt genom riksdagens, landstingens och kommunernas stöd till de politiska partierna, folkbildningen, kvinno-, ungdoms- och invandrarorganisationerna liksom via kommunernas och landstingens omfattande föreningsstöd. Det är ju så att stat och kommun i betydande utsträckning avlönar dessa delar av civilsamhället. Det sker också organisatoriskt genom att de politiska beslutsfattarna i myndigheters, nämnders och departements styrelser, råd eller fora låter en del organisatörer av samhällsengagemanget få tillgång till och del av den offentliga beslutsmakten. Det sker också ideologiskt. När stat och kommun väljer att avstå från samröre med somliga medan man odlar relationer till andra skapar man standarder för hur ett engagemang ska formeras för att vara bra i statsmakternas ögon. Metod Till vårt förfogande har vi framför allt data som vi samlat in genom dels en enkätundersökning till ett representativt befolkningsurval (SOM-undersökningen 2004), dels samtalsintervjuer. I SOM-undersökningen ställde vi två frågor. Den ena syftade till att få veta om man under de senaste tolv månaderna försökt att få någon samhällsförändring till stånd och, i så fall, vilken form det försöket hade tagit. Den andra efterfrågade vilket politiskt område aktiviteten hade handlat om. När det gäller samtalsintervjuerna, vände vi oss till medborgare som tillhör gamla folkrörelser, etablerade politiska partier, nya sociala rörelser och protestgrupper för att jämföra hur de resonerar om sitt samhällsengagemang och dess organisering. Intresset var för det första inriktat på att förstå vad det är som skiljer de gamla organisationerna och de som kallas nya. Den andra frågan som behandlas här gällde varför somliga medborgare föredrar att gestalta sitt samhällsengagemang som ledare i dessa så kallade nya rörelser; vad är det för fel på de gamla? Varför duger inte de? Utöver dessa två huvudsakliga metoder har vi också använt data från Statistiska Centralbyråns levnadsnivåundersökning (Bennulf and Hedberg) och den så kallade Civic-studien vid 6

8 Internal Organisation for Evaluation of Educational Achievement (IEA). Ytterligare internationella, jämförande sekundärdata har vi också haft tillgång till genom olika forskningsrapporter. Den allmänna utgångspunkten för den här studien är att det skulle finnas en skillnad mellan gamla och nya rörelser eller organisationer. Den skillnaden skulle kunna gälla flera faktorer. Här kommer följande tio att analyseras närmare: 1. Rekrytering 2. Organisering 3. Resursmobilisering 4. Arbetsmetoder 5. Samverkan med staten 6. Attityd till representativ demokrati 7. Samverkan med andra organisationer 8. Förhållningssätt till medierna 9. Föreställningar om samhällsnytta 10. Fokusering och varaktighet För var och en av dessa faktorer kommer intervjudata att analyseras. Först för de så kallade nya rörelserna. Resultaten därifrån kommer sedan att jämföras med uppgifterna som lämnats om de gamla. Urvalskriterier För att få en jämförelsemöjlighet har organisationerna valts ut på grundval av både olikheter och likheter: - Olikhet i. Ålder på organisationen 1. Äldre än 10 år 2. Yngre än 10 år ii. Politisk syftning 1. Primär politisk syftning 2. Annan primär syftning - Likhet: intervjupersonen i. Lokalt verksam ii. Förtroendevald, t.ex. ordförande, styrelseledamot, talesperson eller motsvarande 7

9 Organisationer Följande tretton organisationer har undersökts: 1. Attac en ny social rörelse 2. Centerpartiet ett gammalt politiskt parti med folkrörelsebakgrund 3. Folkpartiet dito 4. Fältbiologerna en gammal folkrörelse 5. Föreningen Elupproret proteströrelse efter stormen Gudrun 6. Ingen människa är illegal en ny social rörelse 7. Kampsportklubben Mifuné en ny klubb inom en gammal folkrörelse 8. Mariestadspartiet ett nytt lokalt politiskt parti 9. Miljöförbundet Jordens vänner en halvgammal social rörelse 10. Röda korset en gammal folkrörelse 11. Röda korsets ungdomsförbund ett ungdomsförbund inom en gammal folkrörelse 12. Sjukvården inte till salu (SITS) en ny social rörelse 13. Ungdomens nykterhetsförbund ett ungdomsförbund inom en gammal folkrörelse Organisationerna kan delas in utifrån hur gamla de är. Men de kan också sägas befinna sig i olika positioner på en skala som handlar om huruvida man primärt har en politisk syftning eller ej. Vi är medvetna om att detta inte är helt enkelt att fastställa, eftersom alla rörelser och organisationer ju kan sägas ha något slags samhällsmål. Men här betonas alltså huruvida politiken utgör en primär orientering eller ej. Syftet med denna indelning är att få en uppfattning om det kan vara något annat än själva åldern som kan förklara den eventuella skillnaden mellan rörelserna. En hypotes är att förändringarna sammanhänger mer med politiken och dess tilltagande globalisering än själva åldrandet. Såväl nya som gamla, politiskt syftande rörelser skulle i så fall vara berörda Tabell 1 Urvalsgrupper Primär politisk syftning Annan primär syftning Äldre än 10 år Centerpartiet Folkpartiet Miljöförbundet Jordens vänner Ungdomens nykterhetsförbund Fältbiologerna Röda korset Röda korsets ungdomsförbund Yngre än 10 år Attac Föreningen Elupproret Ingen människa är illegal Mariestadspartiet Sjukvården inte till salu Kampsportklubben Mifuné Vi utgår från att de sju äldre rörelserna är relativt bekanta för läsaren. I korthet kan de sex nya rörelserna presenteras på följande sätt: 8

10 Attacs medlemsantal uppgick nationellt till , varav mellan 20 och 60 var aktiva. Till årsmötet kom personer. Välutbildade medlemmar, ca 40% studenter. Rekrytering främst via föreläsningar och egna rekryteringsaktiviteter. Finansieras genom medlemsavgifter och projektbidrag från exempelvis Forum Syd. Inga principiella invändningar mot statsstöd. El-upproret hade inga medlemmar men det beräknas att man hade ca presumtiva var aktivt engagerade som stöd åt ledaren. Man hade bara en sak gemensam: drabbad av stormen. Dock hade man en styrelse med människor som inte kände varandra tidigare: två var kommunalpolitiker, som inte tyckte att den kommunala ramen var tillräcklig. En kommun erbjöd kontorsrum. Ingen människa är illegal (IMI) har inga medlemmar utan sympatisörer, som är registrerade på mailinglistorna. Sympatisörerna kanske uppgår till i landet men tusentals sägs vara engagerade på olika sätt. Först mest ungdomar, sedan tillströmning av äldre, oftast med medelklassbakgrund och högutbildade estniska svenskar. Rekrytering genom fester, vänner, föreläsningar och introduktionsmöten. Hyr lokal på Folkets bio. Inga principiella betänkligheter mot statsstöd. Mariestadspartiet (MAP) emanerar ur missnöje med sjukvården i Västra Götaland men vill framför allt utveckla Mariestad vad gäller såväl näringsliv och turism som social service. Kandiderade för första gången i valet 2002 och blev landets näst största lokala parti. Sitter nu i kommunstyrelsens arbetsutskott. Av de femtio medlemmarna är 17 aktiva och har nämnduppdrag. Det är de som kommer på mötena. Partiet är organiserade på traditionellt sätt men har inga medlemsavgifter utan lever helt på kommunalt partistöd. Miljöförbundet jordens vänner (MJV) har lokalt cirka 200 medlemmar, varav hälften är aktiva. Flest kvinnor men jämn åldersfördelning. Både högutbildade och andra. Rekryterar främst genom egna aktiviteter. Hög omsättning av medlemmar. Finansiering till hälften av medlemsavgifter, gåvor och materialförsäljning. Resten utgör bidrag från Forum Syd, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Samarbetar med Svenska kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen, Attac och Forum Syd. Inga principiella problem med statsstöd. Sjukvården inte till salu (SITS) sägs vara helt oorganiserad även om, naturligtvis, möten och stormöten förekommer. 10 personer är aktiva men man har som mest varit 30 och samlat 500 personer. Blandad bakgrund: student, läkare, metallarbetare, programmerare och ett äldre par. Fler kvinnor än män. Både yngre och rullatorsgänget, de sistnämnda radikalast (ockupation). Håller mestadels till i diverse församlingshem inom Svenska kyrkan. Möten förläggs kvällstid inom Göteborgs universitet, till vars byggnad man råkar ha kod. Attac bidrog en gång med pengar till lokalhyra och kopiering. Eljest finansieras verksamheten av de aktivt engagerade. Inga principiella problem med statsstöd. Samarbetar med bland andra kyrkan, vänsterpartiet, PRO och Attac. 9

11 2. Den globala dimension en Som en följd av globaliseringen organiserar sig allt fler sociala rörelser i nätverk som överskrider nationsgränserna. Detta gäller särskilt miljörörelser och humanitära organisationer vars intresseområde kräver ett transnationellt samarbete. Globala rörelser har därmed blivit en viktig del av vad som kallas medborgerlig världspolitik, World Civic Politics (Wapner 2003). Hittills är det ju annars de politiska partierna som varit de huvudsakliga kanalerna mellan medborgarnas kollektiva identiteter och de representativa institutionerna i nationalstaterna. Nationalstaterna har i långa stycken strukturerat, utformat och riktat de politiska möjligheter som stått dessa rörelser till buds. Redan de svenska folkrörelsernas organisationstablåer avbildar nationalstatens organisering i tre nivåer. Men utöver ekonomins fortsatta globalisering och framväxten av internationella politiska regimer och institutioner för olika sektorer, kan man i vår samtid skönja några nya speciella utvecklingsdrag som ytterligare skakar nationalstaterna i grunden: Utifrån utmanas de av terrorism och protesterna mot en pluralistisk och sekulär styrning från en betydande del av världens befolkning; Inifrån av ett utspritt missnöje med vanliga former för politik och en besvikelse över den aktiva staten; Vad som länkar samman dessa externa och interna utmaningar är osäkerheten med de nya formerna för internationalisering och globalisering som ansluter medborgarna till en global marknad men reducerar deras kontroll över sina egna öden (della Porta and Tarrow 2005, sid. 1 ff). Det är alltså ingalunda så att nationalstaten försvunnit men under den senare hälften av talet skedde sociala, kulturella och geopolitiska förändringar som utmanade tänkandet. Forskarna tvingades utveckla nya, mer adekvata begrepp och teorier; flernivåstyrning och globalt civilsamhälle är några exempel. På det sättet hoppas man kunna förstå och förklara utvecklingsdrag i politiken som handlar om exempelvis det politiska samtalet och konkurrensen mellan partierna i riktning mot mindre av stabila massrörelser, fritidspolitiker och folkrörelser men mer av valmaskiner, nya partier och professionalism. Europeiska unionens och andra övernationella och mellannationella organ har fått en växande betydelse. Dessa förhandlingsorganisationer har också förstärkt en generell maktförskjutning från den lagstiftande till den verkställande makten, alltså från riksdag till regering och regeringsanknutna, kvasi-offentliga nätverk med frivilligorganisationer och professionella 10

12 grupper (della Porta och Tarrow 2005). Man kan för övrigt notera att rötterna till även denna radikalisering kan sökas i tredje världen, precis som på sextio- och sjuttiotalen (Östberg 2002). Talet om till exempel ett globalt civilt samhälle eller blotta begreppet globalisering kan emellertid vara vilseledande eller rentav förföriskt. Implicit har de en positiv laddning, som i vart fall antyder möjligheter och utveckling. Men allt som dessa uttryck fångar har sannerligen inte varit liktydigt med en demokratisk inriktning under den här historiska perioden. Visserligen har stora framgångar skördats när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och miljö. Ett exempel är att världens länder har kommit överens om en politik för att uppfylla de femton millenniemålen i samarbete med bland andra sociala rörelser och företag. Samtidigt ökar exempelvis den internationella handeln med människor och droger. I stor utsträckning står marknadsaktörernas skövling av naturtillgångar utom politisk kontroll. Så bilden är långtifrån entydig. I denna så kallade komplexa internationalism (della Porta and Tarrow 2005, sid. 2) har också de sociala rörelserna förändrat sig. della Porta och Tarrow utskiljer tre processer som idag länkar samman den transnationella politiken med den sociala rörelsetraditionen. För det första sprids sociala rörelsernas idéer, praktiker och agendor från land till land. Inte minst med hjälp av Internet kan man larma om orättvisor men också lösningar även på avlägsna platser mycket snabbt och enkelt. Men bara till dem som känner eller kan känna till varandra via nätet. De andra ställs utanför. Kanske handlar det egentligen mindre om teknologin. När det kommer till kritan tycks skillnaden mellan dem som lyckas väl och dem som lyckas mindre väl handla om vilken tillgång de har till den sociala kod som kan utgöra grunden för en politisk mobilisering. När traditionella frivilligorganisationer inte förmår attrahera engagerade medborgare eller samla både nördar och aktivister, kan det bland annat ha med detta att göra. De signalerar i och för sig bra idéer men de andas också något annat, nämligen gamla, centralistiska beslutsstrukturer (Bennett 2005; Bennett 2003). För det andra kan konflikter som har sina rötter utanför nationalstaten ympas in i nationalstaterna. Exempelvis kan olika grupper importera konflikter inom EU och göra om dem till inrikespolitiska tvistefrågor, till exempel alkoholpolitiken eller ett förslag om snusförbud. För det tredje kan de övernationella institutionerna utmanas att mer direkt involveras i inrikespolitiska konflikter. Aktivisterna kan helt enkelt försöka förmå aktörer som 11

13 är starka på den internationella arenan att förstärka de egna nationella positionerna. För att kunna föra fram sin sak med ett större nationellt eftertryck kan man skapa starka allianser inom exempelvis EU och på det sättet koppla ett stadigare grepp om den nationella regeringen än ens inrikespolitiska maktresurser skulle möjliggöra (della Porta and Tarrow 2005). En sådan komplexitet innebär att globaliseringen vidgar det politiska handlingsrummet. En särskilt intressant och betydande aktivitet i samtida politik utgörs av vad man kallar transnationella kollektiva handlingar, dvs. samordnade internationella kampanjer av nätverk av aktivister mot internationella aktörer, andra stater eller internationella institutioner eller nätverk av aktivister (della Porta and Tarrow 2005, sid 2f). Sådana stödnätverk har sina historiska förlagor, av vilka bara några kan nämnas: den anglo-amerikanska rörelsen mot slaveriet i USA , internationella kvinnorörelsen , västliga missionärers och inhemska reformatorers kampanjer mot det kvinnliga fotlindandet i Kina samt försöken av västmissionärer och brittiska kolonialmyndigheter att få ett slut på kvinnlig omskärelse i Kenya Det som var den gemensamma hemligheten bakom deras framgångar var att de lyckades få till stånd en alldeles avgörande mental förskjutning, nämligen att: göra det oföreställbara möjligt genom att föra fram problemen på ett sådant sätt att deras lösning framstod oundviklig / sådana förändringar är varken uppenbara eller linjära. De är ovissa resultat av strider kring mening och resurser av specifika aktörer i ett specifikt historiskt sammanhang. (Keck and Sikkink 1998, sid 40 resp. 41). Vår tids globala stödnätverk består huvudsakligen av internationella och inhemska NGOforskare och stödgrupper, lokala sociala rörelser, stiftelser, medier, kyrkor, fackliga organisationer, konsumentorganisationer, intellektuella, delar av regionala och internationella mellanstatliga organisationer samt delar av de förvaltande och lagstiftande myndigheterna. Det tycks finnas flera skillnader mellan dessa gamla nätverk och de nya. De historiska aktionerna bars upp av frivilligorganisationer kring en enda fråga. Det rörde sig om centralt organiserade kampanjer av mäklande koalitioner med huvudsakligt syfte att åstadkomma politiska reformer. De samtida är däremot mycket mer sammansatta. De består av lösare aktivistnätverk som har sina egna kommunikationskanaler (Internet framför allt) som driver flera frågor med många mål på basis av flera olika identiteter (Bennett 2005). De uppstår som en bumerangeffekt när 12

14 inhemska rörelser gör ett slags bypass-operation på den stat som antingen inte kan garantera eller rentav våldför sig på exempelvis mänskliga rättigheter för att skapa press utifrån på sin nationalstatsregering. Hur arbetar dessa nätverk? Naturligtvis genom övertygelse och socialisation, som ingalunda utesluter kommunikation med motståndarna. Men man använder också press och påtryckning i form av att man, bildligt uttryckt, vrider armen på dem eller uppmuntrar sanktioner och spelar på skamkänslor. Keck och Sikkink har delat in detta breda verksamhetsregister i fyra delar: 1. Informationspolitik: man binder exempelvis samman nätverkets aktörer genom informationsutbyte eller informerar om saker som ingen annan skulle informera om till människor långt borta. Medierna är viktiga. Det gäller bland annat att lokalisera och identifiera sympatiserande journalister och göra dem till vinnare i ett informationsutbyte. 2. Symbolpolitik: man identifierar och tillhandahåller övertygande förklaringar av viktiga symbolhändelser. 3. Uppgraderingspolitik: man lobbar för att lyfta frågan högre upp i hierarkierna för att få politisk effektivitet. Genom ett sådant samarbete får man indirekt en större styrka än man skulle ha fått på egen hand. Om man exempelvis lyckas knyta världsbankslånen till kriterierna för mänskliga rättigheter eller FN:s millenniemål. 4. Ansvarighetspolitik: man tvingar ansvariga att leva upp till principer som är uppfodrande/legitima (Keck and Sikkink 1998, sid. 16 ff.) Inflytande uppnås ifall man genom nätverken lyckas skapa en fråga och en agenda, dvs. man arbetar genom att påverka de diskursiva positioner som stater och internationella organisationer har. Man påverkar också de institutionella procedurerna. Det är skickligheten i dessa båda avseenden som avgör om de får något inflytande i termer av politikförändringar hos huvudaktörerna vare sig de nu är statliga eller privata. Keck och Sikkink ger ett exempel från den process där kvinnors rättigheter omdefinierades till mänskliga rättigheter. Tack vare att de internationella MR-regimerna kom samtidigt från å ena sidan universalistiska, individualistiska och voluntaristiska idéer och å andra sidan en uttrycklig kritik mot hur västvärlden hade organiserat sina kontakter med tredje världen, blev det möjligt att mötas inom en vidare ram än man hade kunnat ana: 13

15 På ett mycket obestämt sätt ledde kritiken till att en MR-politik upprättades; senare 1900-talsteoretiker ska inte anta att the den banan var förutbestämd av några homogeniserande globala kulturkrafter. (Keck och Sikkink, sid. 212) Kanske är det så, som den så kallade World Polity-skolan menar, att en rad kulturella normer och praktiker har uppstått och spridits i kraft av internationella NGOs (INGOs) och mellanstatliga organisationer (IOs). Ur en synvinkel kan vi betrakta dessa rörelser och organisationer som bärare av grundläggande världskulturprinciper kring universalism, individualism, rationellt oberoende beslutsfattande, humanism och ett världsmedborgarskap (Boli and Thomas 1999). Även politiska beslut och ekonomiska transaktioner måste nämligen motsvara moraliska rimlighetsbedömningar för att uppfattas som legitima. Ifall vidare moralen är kollektiv till sin natur och om det finns en moral, som är relativt allmän också i vår samtid, då kännetecknas samhället inte endast av pluralism och konflikt, utan också av ett visst mått av konsensus och sammanhållning, lyder resonemanget. Men håller den harmoniläran i ett globalt perspektiv? Är inte framväxten av ett våldsbenäget globalt civilsamhälle den globala terrorismen ett tecken på motsatsen? Det bör dock påpekas att dessa nätverk inte alltid bärs upp av aktörer med vare sig enhetligt eller särskilt självständigt syfte. I själva verket kan de ha tämligen vitt skilda strävanden. Man får inte glömma att det faktiskt handlar om en kamp kring makt och resurser. Men vi ska heller inte överskatta deras autonomi. Tvärtom kan nätverken (eller nätverksorganisationerna) ibland snarast liknas vid ett slags transportband för västliga liberala normers spridning ut över världen. För snart ett år sedan hade New African en artikel med rubriken NGOs: a tainted history (Manji and O Coill 2005). NGOs, om aldrig så formellt självständiga och kritiska till sina stater, skulle alltså faktiskt kunna vara de nya missionärerna från Väst. Även rörelserna, om än aldrig så globala, är i betydande utsträckning faktiskt inbäddade i sina nationella politiska kulturer på ett eller annat sätt (Amnå 2005; Amnå 2006c). Ett sådant kritiskt perspektiv är viktigt, inte minst i forskningen, för att undvika den eurocentrism (Beck 2000) som exempelvis suddar ut ett nord syd-perspektiv. Partnerskap och governance kan lätt dölja att det på olika nivåer handlar om konflikter och motsättningar (Peters and Pierre 2004; Sterling 2005). Man ska till sist inte anta att den här typen av nätverk skulle vara särskilt demokratiska till sin natur lika litet som de ska betraktas som odemokratiska per definition. De kanske goda syftena får inte förleda oss att tro att också metoderna skulle vara särskilt goda. Dessutom, 14

16 menar bland andra forskare som Florini och Ibarra, måste man vara observant på den risk som det kan ligga i att överlåta styrningen av den globala allmänningen till i värsta fall fanatiska aktivister, vilka vare sig valts eller kan avsättas på demokratisk väg. De lever inte alltid de öppenhetskrav de själva riktar mot stater och företag. De krav på immunitet de ibland kan utbe sig om i kraft av sin strävan att kanalisera vårt dåliga samvete måste därför avspisas för att i någon mån minska det demokratiska underskottet i den globala samhällsstyrningen (Florini 2003; Ibarra 2003). 15

17 3. Svenskt föreningsliv Det svenska föreningslivet åtnjuter en stor legitimitet som demokratiskola. Historiskt betraktas rentav folkrörelserna arbetarrörelsen, fackföreningsrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen som den svenska folkstyrelsens förelöpare (Lundkvist 1977). Jämlikhetsprincipen fanns inte bara i deras politiska krav utan uttrycktes också i deras egna arbetsformer. Internationellt väcker de alltjämt både förundran och beundran för sin förmåga att konkurrera om medborgarnas fritid (Putnam 2002). På senare tid har dock föreningarnas universalkvaliteter ifrågasatts. Att deras medlemmars politiska deltagande i flera avseenden överträffar dem som står utanför föreningslivet kanske mer handlar om vilka föreningarna rekryterar än egenskaper i själva föreningslivet (Teorell 2003). Dessutom finns det skäl att skilja olika föreningar från varandra när man ska värdera dem från demokratisk synpunkt (Amnå 2006a). Men likväl är det så i den svenska kontexten; att ställa sig utanför föreningslivet har under stundom ansetts som en social provokation; den föreningslösa ungdomen har stigmatiserande betecknat ett problem av politisk betydelse (Olson 1992). Som framgår av följande figur, finns det ett samband mellan de som står utanför, de som är passiva föreningsmedlemmar och de som är aktiva föreningsmedlemmar vad gäller deras politiska kapital, dvs. deras politiska deltagande såväl som deras förmåga att författa en skrivelse och överklaga en myndighets beslut. Men, som sagt, vi vet inte riktningen på orsakssambandet. Som så ofta med de ganska primitiva samhällsvetenskapliga förklaringsteorierna. Här kan vi inte utesluta att det är den skeva rekryteringen av medlemmar som spelar ett spratt. De som redan är rikligt försedda med politiskt kapital har blivit aktiva föreningsmedlemmar, inte tvärtom. 16

18 Figur 1 Förenings- och samhällsengagemang 80 Procent av befolkningen 16-84år Aktiv medlem Passiv medlem Utanför föreningslivet 0 Diagram ID Munck/Amnå YCP 2003:16 lågt Medborgarengagemang och politiskt kapital Kan överklaga, Diskuterat, Talat på möte, Agera kollektivt - demonstrerat, undertecknat upprop, kontaktat förtroendevald Källa: SCB ULF 2000 högt Att såväl föreningsaktivitet som samhällsengagemang (i betydelse av politiskt kapital i vår analys) skiljer sig mellan olika livsfaser är inget onaturligt. Statistiskt är det inte helt enkelt att ytterligare belysa detta. När vi bearbetat den offentliga statistiken får vi fram en antydan till ett svar. Men vi kan ju inte veta säkert om de yngres svar kommer att se annorlunda ut när de blir vuxna eller hur de som nu har uppnått medelåldern kommer att bete sig som äldre eller äldre äldre. Följande figur visar bara hur fördelningen av föreningsaktivitet och politiskt kapital var år

19 Figur 2 Föreningsaktivitet och politiskt kapital i olika åldersgrupper år Index skala medelvärde = Föreningsaktivitet Politiskt kapital Besvärsförmåga Diskuterat politik Talat på möte Agerat kollektivt Ålder Källa: SCB ULF 2000 Diagram ID Munck/Amnå YCP 2003:14 Av figur 2 kan vi sluta oss till att förhållandet år 2000 i de båda avseendena vi undersökt åtminstone har ett bestämt och parallellt mönster likt en normalfördelningskurva med de lägsta aktivitets- och kapitalnivåerna hos den yngsta och den äldsta delen av befolkningen medan de högsta nivåerna återfinns i åldersgrupperna däremellan. I allt väsentligt har det inte skett några dramatiska förändringar av föreningsmedlemskap i Sverige under de senaste årtiondena om man ser till hur många som är med i någon förening. Ungefär nio av tio är alltfort medlem i åtminstone en förening. Däremot förlorar föreningarna medlemmar på grund av att fler är med i färre föreningar än tidigare. Den politiskt mest intressanta förändringen består dock i att de yngsta (16-24 år gamla) i stigande utsträckning väljer att ställa sig utanför föreningarna. Både bland de unga kvinnorna och de unga männen är nedgången tio procentenheter mellan åren 1992 och

20 Tabell 2 Föreningsliv i Sverige , procent Trend Medlemmar 92,2 90,2-2, åringar 86,6 76,5-10,1 Pojkar 89,8 79,6-10,2 Flickor 83,2 73,3-9,9 Aktiva ,2-8, åringar 57,6 42,3-15,3 Pojkar 64,6 43,0-21,6 Flickor 50,1 41,5-8,6 Förtroendevalda 28,7 26,9-1, åringar 22,4 16,8-5,6 Pojkar 25,6 17,7-7,9 Flickor 18,9 15,8-3,1 Source: ULF-data, Statistics Sweden Diagram ID Munck/Amnå YCP 2002:13 Medlemmarna har alltså blivit något färre i de allra flesta föreningstyperna. Antalet föreningsmedlemskap per individ har blivit färre. De passiva medlemmarna har också blivit fler, de aktiva alltså färre, liksom de som har förtroendeuppdrag. De aktiva utgör nu ca 44 procent av medlemmarna och fler än var fjärde har ett förtroendeuppdrag. Mer än varannan har talat på offentligt möte. Var tionde medlem kan tänka sig att arbeta mer än för närvarande. Den mycket måttliga nedgången i medlemsantal under nittiotalet och svårigheten att rekrytera människor när de är unga får dock inte skymma vare sig den stora räckvidd eller den höga interna aktivitetsnivå som utmärker svenskt föreningsliv ännu i början på 2000-talet (Figur 2). 19

21 Figur 3 Medlemskap, intensivitet och politisk aktivitet medlem -1,7 90,2 ej medlem 1,7 9,8 passiv medlem 5,8 46,0 aktiv medlem -7,5 44,2 förtroendeuppdrag förtroendeuppdrag, tim/mån intresse att arbeta mer -1,2-1,1 1,7 8,6 9,6 26, trend med i 4 f öreningar talat på möte -5,1 2,0 25,1 50,9 försökt påverka -1,8 43, Men i förhållande till 1978 är anslutningen i stort sett oförändrad. Snarast är det åttio- och nittiotalen som framstår som exceptionella. För år 2000 är det fortfarande fler som är medlemmar och fler som är aktiva än det var 1978 (Amnå and Munck 2003). Figur 4 Medlemskap och aktivitet (Kvinnor år, % med minst ett medlemskap) Pct Medlemskap alla kv. Medlemskap år Aktiva medlemskap alla kv. Aktiva medlemskap år 20

22 Ideellt arbete Att nedgången ifråga om aktivt medlemskap fortsätter i början av 2000-talet, framgår också av en studie av frivilligarbetet, vilken eljest framhäver att under tiden är det frivilliga arbetet påfallande, även vid internationell jämförelse. Cirka hälften av medborgarna har utfört någon form av frivilligt arbete, dvs. sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden (Olsson, Svedberg, and Jeppsson Grassman 2005, sid. 6). Organisationsarbete för förändring Långt ifrån allt föreningsliv har en instrumentell politisk syftning. Man är inte medlem för att bidra till ett specifikt samhällstillstånd (men det kan ändå vara bra som en demokratisk skolning). Man kan vara med i en förening av helt andra skäl, till exempel för det ger värdefulla sociala kontakter, bra underhållning eller åtråvärda rabatter. Från en mer statsvetenskaplig synpunkt kan svaren på frågor om man tillhör någon förening eller varit aktiv i en sådan eller innehaft något förtroendeuppdrag vara alltför vitt formulerade, ifall man vill veta huruvida medlemskapet har något att göra med ett särskilt politiskt syfte. Inom ramen för SOM-undersökningen försökte vi därför spetsa till frågorna något. Vi ville veta svaret på följande litet mer preciserade fråga Det finns olika sätt att som medborgare försöka åstadkomma förbättringar eller motverka försämringar i samhället. Har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande?. 21

23 Tabell 3 Frekvens över medborgaraktiviteter i politiskt syfte (procent) Medborgaraktiviteter Skrivit under namninsamling Deltagit i demonstration Deltagit i partiarbete Arbetat i organisation, rörelse eller nätverk Kontaktat eller medverkat i press, radio eller TV Deltagit i kampanj på Internet, upprop via e-post Bojkottat eller medvetet köpt viss produkt av politiskt, etiskt eller miljömässigt skäl Ekonomiskt stött ideell verksamhet Flera gånger En gång Nej, ingen gång Antal personer Svarsalternativet som gällde huruvida man arbetat i organisation, rörelse eller nätverk för att påverka i någon samhällsfråga en enda gång under det sista året markerades av 3 procent, medan 11 procent rapporterade att man gjort det flera gånger. Organisationer, rörelser eller nätverk används alltså av var sjunde medborgare som ett medel för att påverka i någon eller några samhällsfrågor. Ekonomiskt stöd åt ideell verksamhet Organisationerna kan emellertid också användas som instrument av andra än medlemmarna. Att stödja dem ekonomiskt är en möjlighet som står alla till buds. Nära varannan av den svenska befolkningen, 48 procent, säger sig ha försökt att åstadkomma en förbättring eller motverka en försämring i samhället under den senaste tolvmånadersperioden. 36 procent hade gjort det flera gånger. Det var därmed det allra vanligaste sättet att aktivt försöka påverka en samhällsfrågas utgång mellan valen bland alla de former vi undersökt. 22

24 Figur 5 Rapporterade former av politiskt deltagande Alla Ekonomiskt stöd 48 Namninsamling 42 Konsumtion 37 Kollektiv organisering 14 Internet 13 Mediakontakt 11 Demonstration 6 Partiarbete åringar Ekonomiskt stöd 42 Namninsamling 41 Konsumtion 37 Internet 17 Mediakontakt 16 Kollektiv organisering 14 Demonstration 8 Partiarbete 4 Men däremot hade det varit synnerligen anmärkningsvärt om frågorna som ungdomarnas engagemang gällde var identiska med de äldres. Att skolfrågor engagerar mer, sjukvård mindre förefaller inte orimligt utifrån deras livscykelposition. Men deras deltagande gällde också högre grad fred och mänskliga rättigheter och miljöpolitik, i mindre utsträckning trafik. Figur 6 Rapporterade politiska områden för politiskt deltagande Alla 1. Sjukvård 2. Fred/MR Skola 3. Bistånd 4. Barnomsorg Djurrättigheter 5. Miljö Trafik 6. Utrikespolitik åringar 1. Fred/MR 2. Skola 3. Miljö 4. Sjukvård 5. Bistånd 6. Djurrättigheter 7. Utrikespolitik 8. Barnomsorg Trafik 23

25 Internationell utblick Överlag verkar det vara så att deltagandeformerna hänger ihop med varandra. Undantaget är valdeltagande. Det tycks i mindre utsträckning vara förknippat med de andra formerna. Men i övrigt tycks regeln vara att den som vill delta, gör det i vilken form som helst. Man är inte en gång för alla aktivist och bara aktivist eller bara och varaktigt en politisk konsument. Är man aktiv, så är man det över hela skalan. Inte ens soffliggarna utgör någon avskild grupp av medborgare i den meningen. Även de tycks vara beredda att stiga upp och använda andra vägar för att driva igenom sin vilja, när så behövs. Intressant att notera är också att Internet, som en del trodde skulle bli ett hjälpmedel för huvudsakligen de kollektiva protestaktiviteterna, mer tycks ha blivit en teknik för att skapa andra kontakter med de styrande. Det finns för övrigt också en svag tendens till ett samband mellan Internetanvändningen och politisk konsumtion (Teorell, Torcal, and Montero 2005). Skandinavien har de högsta deltagandenivåerna i de flesta avseendena, därefter kommer ett kontinentalt kluster och sist ett Östeuropeiskt medan Portugal hamnar emellan de båda sistnämnda. Det tycks vidare inte vara så att länder som kommer högt i en viss deltagandeform kommer lägre ut i en annan. Nationer där medborgare har ett högt valdeltagande är också nationer där många medborgare deltar i protestverksamhet. Länder med medborgare som har många kontakter för att påverka politiken är också länder med hög partiaktivitet och med en hög nivå av politisk konsumtion. Vad som generellt sett tycks förklara varför ett land har högre nivåer än ett annat tycks i olika grad vara dels landets ekonomiska moderniseringsnivå (mätt i BNP per capita), dels hur många år det har varit en demokrati (Teorell, Torcal, and Montero 2005). Om vi jämför svenskarnas politiska deltagande med andra européers, står sig bilden av svenskarnas allmänt höga nivå. Särskilt gäller det partiaktivitet, kontakter med beslutsfattare, namninsamlingar, bojkott, stödköp och donationer. Däremot anger svenskarna i lägre utsträckning än andra européer att de använt juridiska kanaler för politisk påverkan. En inomskandinavisk jämförelse bekräftar danskarnas höga valdeltagande men uppmärksammar också att norrmän i betydande utsträckning avstår från att rösta som en protesthandling, liksom att de deltar i partiarbete, demonstrationer, aktionsgrupper och både samlar in och donerar pengar som ett slags påverkansförsök. I likhet med danskarna har norrmännen en högre nivå än svenskarna när det gäller arbete i andra organisationer för att försöka påverka. Däremot 24

26 TP PT använder danskarna i mindre utsträckning Internet och massmedier i sådana syften. Mer än danskar och norrmän använder svenskarna namninsamlingar men till skillnad från dem säger de sig inte ta till strejkvapnet (Teorell, Torcal, and Montero 2005). Utifrån en annan, jämförbar undersökning vet vi också att den formella anslutningsgraden till föreningar är mycket hög i Skandinavien. I Sverige säger sig bara 20 procent, i Norden 25 procent och i 1 Danmark 23 procent sakna medlemskaptpf FPT. En skandinav är i genomsnitt med i 1,7 antal föreningar (Demokratiudvalget 2005). Tabell 4 Rapporterade politiska handlingar i europeiska länder Danmark Norge Sverige Europa Val Röstat i nationella val Avstått som protest Partiarbete Medlem i parti Deltagit i partiaktivitet Gett pengar till parti Frivilligt partiarbete Påverkansförsök Politikerkontakt Organisationskontakt Tjänstemannakontakt Arbetat i parti Arbetat i aktionsgrupp Arbetat i annan organisation Burit kampanjmärke Skrivit under namninsamling Demonstrerat Strejkat Bojkottat Stödhandlat varor Donerat pengar Samlat in pengar Använt massmedierna Kontaktat juridisk instans Protesterat olagligt Deltagit i politiskt möte Annat Internet Använt Internet för angivna påverkansförsök Kommentar: Det europeiska värdet är ett medelvärde för de tre nordiska länderna samt Tyskland, Moldavien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien, Spanien och Schweiz (Källa: Teorell, Torcal, and Montero 2005) 1 I jämförelse med den svenska ULF-undersökningen är differensen hela 10 procent i angett medlemskap. Förmodligen beror en del av den skillnaden på att ULF-undersökningen genom en omfattande uppräkning av olika slags föreningar aktualiserar medlemskap som de tillfrågade inte omedelbart associerar till när de får den allmänna frågan om de tillhör någon förening. 25

27 Även om det finns vissa skillnader mellan de skandinaviska demokratierna, som dessutom möjligen ökar för närvarande, är skandinaverna fortfarande bland de mest aktiva i världen när det gäller särskilt politisk konsumtion och deltagande i den så kallade lilla demokratin kring vardagslivet, både på arbetsplatsen och som brukare av offentliga tjänster (Andersen 2006a, sid. 45 f). Sverige skiljer dock ut sig i några avseenden: den allra stabilaste socialistiska/socialdemokratiska förankringen bland arbetare, den lägsta partiidentifikationen och en nästan konstant växande politisk misstro. Mäktar inte riksdagen med att representera det svenska folket? Eller är det tal om en sen inverkan av Sveriges allvarliga ekonomiska problem och krisingrepp på 1990-talet? (Andersen 2006a, sid. 45), är de frågor som avslutar en analys av det politiska deltagandet i Norden som Goul Andersen nyligen presenterat. Goul Andersen betonar att deltagandet inte utvecklats entydigt i positiv eller negativ riktning men det har ändrat karaktär i fyra olika avseenden: - från institutionaliserade, permanenta och förpliktande deltagandeformer till icke förpliktande, ad hoc präglade former - från påverkansformer, som siktar mot input-sidan i det politiska systemet till påverkansformer, som siktar mot outcome-sidan / / - från kollektiva till mer individuella påverkansformer - från påverkansformer med kollektivt sikte till påverkansformer med mera individuellt sikte (Andersen 2006a, sid. 45 f; Andersen 2006b; se även Dalton 1996; Dalton 2000; Dalton and Wattenberg 2000; Norris 2002). Låt oss då se på några av dessa så kallade nya rörelser för att se huruvida de avviker från det mer etablerade svenska föreningslivet i några centrala avseenden. 26

28 4. Rörelser Det vore ohistoriskt att tala om de nya, sociala rörelserna utan att ett ögonblick stanna upp för de gamla svenska folkrörelserna, alltså framför allt arbetarrörelsen, bonderörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Även de utmärktes av ett konfliktdrag gentemot stat och överhet såväl idémässigt som organisatoriskt. Striderna gällde de stora politiska och ekonomiska frågorna men också vardagskultur, beteende och värderingar. De var massrörelser med stor geografisk spridning över landet. De var demokratiskt organiserade med frivilligt medlemskap. De stod också självständiga gentemot staten (Axelson and Pettersson 1992; Lundkvist 1977). I den nu pågående teoribildningen kring sociala rörelser, framför allt förknippad med Alberto Meluccis namn och hans teorier om samtidens nomader, betraktas sociala rörelser som komplicerade nätverkssystem som tillfälligt satts samman för specifika handlingar för förändring. Kännetecknande för dem är också att deras främsta förankring inte kan återfinnas i några kollektiva handlingar i offentligheten utan just i de nätverk som opererar mer eller mindre fördolt i medborgarnas vardagsliv men som ganska snabbt kan mobiliseras. Sammansättningen är brokigare än hos den svenska folkrörelsen, som baserade sig på relativt entydiga värden och klasser. Men de har, precis som den klassiska folkrörelsen, en hög inre sammanhållning, en tydlig motståndare och en alldeles bestämd politisk syftning genom att de kritiskt prövar gränserna för det politiska systemet (Melucci 1989; Thörn 2002). De definitioner av en social rörelse som förekommer erinrar också om idealbilden av den svenska folkrörelsen till vissa delar: En social rörelse är en kollektiv, organiserad, varaktig, och icke-institutionell utmaning mot myndigheter, makthavare, eller kulturella föreställningar och praktiker. (Goodwin and Jasper 2003a, sid. 3) Sociala rörelser är medvetna, sammanhållna, och varaktiga försök av vanligt folk att förändra någon del av samhället genom att använda utom-institutionella medel. De är mer medvetna och organiserade än modefluga och stil. De varar längre än en enskild protest eller ett uppror. De innehåller mer än formella organisationer, även om sådana organisationer spelar en roll. De komponeras huvudsakligen av vanligt folk, inte officerare, politiker eller ekonomiska eliter. De behöver inte vara uttryckligen politiska men många är det. De protesterar mot någonting, antingen explicit som antikrigsrörelsen eller implicit som gröna vågen-rörelsen som upprörs av stads- och förortslivet. 27

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Samhällsengagemang och ideellt arbete

Samhällsengagemang och ideellt arbete Samhällsengagemang och ideellt arbete Johan von Essen och Johan Hvenmark har disputerat på avhandlingar om det ideella arbetets betydelse och om hur ledare och tjänstemän på toppnivå ser på medlemskap.

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag?

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag? FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Moderater har alltid haft rykte om sig att vara idémässigt trygga, kunniga, pålästa och ha gott omdöme och har på så sätt vunnit stor respekt hos väljare, politiska

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER 339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2355 Kansalaiskeskustelu ydinvoimasta 2006 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

PROPOSITIONER 2016-2017

PROPOSITIONER 2016-2017 1 PROPOSITIONER 2016-2017 Proposition 1 - Medlemsavgifter till KFUK-KFUM Sverige Medlemskap handlar bland annat om tillhörighet. Att vara en KFUM-förening innebär att man är med i en global familj. Medlemskapet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

BILDA SPORTFISKEKLUBB

BILDA SPORTFISKEKLUBB BILDA SPORTFISKEKLUBB Bilda sportfiskeklubb Mer än 2,5 miljoner svenskar tycker om att sportfiska. I Sverige ägnar man sig åt att sportfiska i runda tal ca 35 miljoner dagar. Mot den bakgrunden är det

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Tillsammans är vi både glada och starka

Tillsammans är vi både glada och starka Sida 1 av 6 Tillsammans är vi både glada och starka Vi som bor i Göteborgsregionen och har gemensamt kulturell och historisk bakgrund sammanträffades i maj 2012 i Mölndal för att prova vårt behov av en

Läs mer