Former för samhällsengagemang En jämförande studie av gamla och nya rörelser. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Former för samhällsengagemang En jämförande studie av gamla och nya rörelser. Slutrapport 2006-06-01"

Transkript

1 Former för samhällsengagemang En jämförande studie av gamla och nya rörelser Slutrapport

2 Förord En del av den här studien vilar på samtalsintervjuer med personer i lokal ledarställning i tretton organisationer. De har spelats in på band. Banden har transkriberats i intervjuprotokoll om vardera ca sidor. Band och protokoll finns arkiverade. Intervjuerna har genomförts av pol. mag. Erik Lundberg, som också deltagit som sparring-partner i analysen av intervjudata. En annan del av studien baseras på frågor i SOM-undersökningen Data finns arkiverade på Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst på Göteborgs universitet. Pol. mag. Mathias A. Färdigh har bistått med statistiska bearbetningar av svaren. Både Erik och Mathias vill jag tacka för ett alldeles utmärkt, lyhört och kreativt samarbete. Från det här uppdraget har jag gjort en muntlig delrapportering till Justitiedepartementet/ Folkrörelseforum den 21 september En skriftlig lägesrapport lämnades den 1 april I och med denna rapport är uppdraget slutfört. Erik Amnå 1

3 SAMMANFATTNING I den här studien presenteras analyser av både kvantitativa och kvalitativa data om samhällsengagemangets organisering i yngre och äldre rörelser. I korthet följer här de tio viktigaste slutsatserna, vilka på grund av studiens begränsade omfattning har karaktären av hypoteser: 1. Likheterna mellan gamla och nya rörelser är fler och större än skillnaderna dem emellan. 2. De nya rörelserna traderar i mycket stor utsträckning det svenska folkrörelseidealet. De är handlingsorienterade i den betydelsen att de reagerar på yttre politiska händelser med tidplanering utanför deras kontroll, medan de äldre rörelserna är mer rutiniserade och präglade av interna logiker, exempelvis i form av egengenererade, planerbara års- och föreningsmöten. De äldre reagerar i viss mån också på yttre politiska händelser dock inte lika kvickt utan med fördröjning. 3. Bland såväl gamla som nya rörelser finns det i långa stycken också en relativt positiv hållning till civil olydnad. 4. Hos de yngre finns en mindre grad av formalisering av verksamhetens inre styrningsprocesser, vilket kan förstås som en strävan att förstärka de deliberativa momenten av verksamheten. De äldre är nästan undantagslöst demokratiskt organiserade med styrelse och valda ledamöter som beviljas ansvarsfrihet. Respondenter ur de nya rörelserna ger ingen tydlig bild av hur beslutsfattandet faktiskt fungerar. Någon säger att den som är mest engagerad, kunnig och har "tyngd" har mer inflytande. En annan har någon form av styrelse där beslut om rörelsens inriktning fattas samtidigt som stor handlingsfrihet och beslutsfattande erbjuds medlemmarna själva. Hos andra åter är makt- och ansvarsfördelningen ännu mer höljd i dunkel. Utifrån vår studie kan naturligtvis inte de nya rörelsernas organiseringsformer kategoriskt avfärdas som odemokratiska eller kritiseras generellt för att lida brist på demokrati. 5. Den största avvikelsen mellan de gamla och somliga av de nya rörelserna gäller de förras medlemskapsbaserade interna demokrati, som utgår från den lokala föreningen och sträcker sig via representativa organ på läns-/regionnivå upp till den nationella nivån, eventuellt också vidare därifrån. En strikt hierarki som förbinder det lokala med det nationella. 6. Rörelserna är, oavsett ålder, djupt inbäddade i den svenska politiska kulturen, vilket yttrar sig i en påfallande tilltro till politiska institutioner, svensk representativ demokrati och den svenska staten. Likheterna gäller idéer om och attityder till representativ demokrati och vikten av att rösta i allmänhet. Både gamla och nya rörelser ser sig själva som ett komplement. Möjligen avspeglar engagerade i nya och gamla rörelser en något skiljaktig uppfattning om politik. Frånsett någon enstaka ledare ger de nya rörelserna uttryck för en vidare uppfattning av vad politik är. Exempelvis svarar någon av dem helt enkelt liv. Att politik går utöver den institutionaliserade, representativa konfliktlösningsproceduren, framgår också när en annan definierar politik som att leva sitt mål. Men om det finns en skillnad, kan den möjligen ha mer med generation och kanske utbildning att göra än vilken rörelse man väljer att engagera sig i. Däremellan kan också finnas ett samband. 7. Det pågår ett dubbelriktat lärande mellan äldre och yngre rörelser. Det gäller idéer, inre organisering och yttre relationer. Det yttrar sig också i form av samarbete emellan dem, även om rörelserna vanligtvis tycks befinna sig i två olika kluster; ett folkrörelsekluster och ett nya rörelse-kluster. 8. De nya rörelsernas numerära storlek är svår att uppskatta, bland annat på grund av en betydande fluktuation i aktivt engagemang över tid. Gissningsvis är de via mailinglistor registrerade, mobiliserbara sympatisörernas numerär betydande, inte bara i förhållande till antalet formella medlemmar. Även bland de gamla, som framgår av ULF-undersökningen, finns det förmodligen en dold samling engagerade även om deras medlemskap möjligen är ännu mer slumrande, bland annat på grund av att det är länge sedan man tog ställning till sitt medlemskap. Men detta ska givetvis inte undanskymma det faktum att människor förvisso även tillfälligt besöker äldre rörelsers utåtriktade samlingar eller ger pengar inom ramen för deras insamlingsverksamhet. 9. Ett annat drag som tycks skilja äldre och yngre rörelser åt är att antalet aktiva medlemmar i de förra inte alltid eller längre värderas som något avgörande för rörelsen. Hos de nya däremot, tilldelas antalet aktiva sympatisörer en mer avgörande betydelse. Litet hårdraget kan man säga att engagerade medlemmar/ sympatisörer är större angelägenhet för nya rörelser än för de äldre. Sympatisörerna är/utgör rörelsen på ett mer direkt sätt hos de nya rörelserna än bland de gamla. 10. Ett genomgående tema i de nya rörelserna är deras rop på deliberation. Samfällt kritiserar de det politiska etablissemanget för oviljan att samtala, att mötas öppet för debatt och att ta emot ny kunskap. Det är en till synes obesvarad lust att komma till tals. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Studiens bakgrund, syfte och metod 4 2. Den globala dimensionen Svenskt föreningsliv Rörelser Rörelsernas framväxt De nya rörelsernas karaktäristika Jämförelser med de gamla Sammanfattande analys 69 Referenser 73 3

5 1. Studiens bakgrund, syfte och metod Håller något viktigt på att hända med formerna för det politiska deltagandet, framför allt i de äldre demokratierna? Sedan några årtionden tillbaka finns i flertalet västländer i varje fall ett utbrett bekymmer över att medborgarna bryr sig allt mindre om samhällsfrågor. De är bara, och mer och mer, intresserade av sitt eget väl och ve, påstås det. De skyr de former deras förfäder och förmödrar lyckades tillkämpa sig efter hårda politiska strider. De unga är allra värst (Putnam 2000; Putnam 2002). Röstandet sjunker liksom förtroendet för förtroendevalda och partier (Demokratiudvalget 2005). De politiska ledarna är oroade (Amnå 2006b). Fler medborgare borde ställa upp, anser de. Jag tycker folk borde engagera sig litet mer, säger en av våra informanter som är ledare för ett lokalt politiskt parti. Folk kommer inte på mötena. Det är svårt att hitta kandidater i nomineringsarbetet inför valen. Ledamöter hoppar av mitt under mandatperioderna. Partier, brukarstyrelser, folkrörelser, nya sociala rörelser och Svenska kyrkan alla ondgör sig. Det var bättre förr, hävdar de. Därför blir också förvåningen stor inför uppenbara tecken på motsatsen. Flodvågskatastrofen Julen 2004 är ett näraliggande exempel. Journalisterna, prästerna, kungafamiljen och statsråden häpnade över svenskarnas engagemang. Över en miljard svenska kronor samlades in. Vem hade kunnat ana en sådan medkänsla och en sådan offervilja? Var kom den ifrån? Var hade den hållit hus? De ställde frågor som om de inget sett eller hört av det flöde av frivilligarbete och nätverk för medmänsklighet som genomströmmar det svenska välfärdssamhället (Olsson, Svedberg, and Jeppsson-Grassman 2005). Som om de inte tagit till sig uppgifterna om kontinuiteten i den höga nivån på medlemskap och aktivitet i svenskt föreningsliv, där ungdomens tvekan att göra entré förvisso påkallar uppmärksamhet (Amnå 2006a). Nu finns det de som bestämt tillbakavisar uppgifterna om att engagemanget skulle vara på tillbakagång. De påstår istället att det nu bara tar sig andra former till följd av den stora samhällsomvandling som globaliseringen och individualisering utbreder (Dalton 2000). 4

6 Bilden av samhällsengagemanget är alltså omtvistad. En del av tvisten gäller hur omfattande engagemanget egentligen är och huruvida det minskar eller ökar. Finns det skäl till oro? är en fråga som ofta ställs. Ja definitivt, menar de som hänvisar till statistik med sjunkande tal för särskilt föreningsmedlemskap och valdeltagande. De larmar om symptom på tilltagande svaghet ifråga om det så kallade sociala kapitalet kittet av mellanmänskligt förtroende och uppslutningen bakom de medborgardygder som håller samhället samman. Det gör det utifrån en förförståelse av folkrörelse-sverige och som betecknar en bottenlös, ganska obekymrad tilltro till demokratiskt organiserad föreningsverksamhet som huvudväg fram till en stark demokrati av aktiva medborgare. Men, invänder somliga, när allt kommer omkring kanske det ändå inte gör så mycket, i det här sammanhanget; statistiken över föreningsmedlemskap och studiecirkeldeltagarna kanske inte säger särskilt mycket om de faktiska medborgarkvaliteterna. De beprövade, hyllade och delvis skattefinansierade deltagandeformerna kanske bara förstärker den politiska ojämlikheten? Det har nämligen visat sig svårt att belägga ett direkt samband mellan den typen av deltagande och demokrati (Rothstein and Stolle 2003; Theiss-Morse and Hibbing 2005). Idén till den här studien föddes år När SCB presenterade 2000 års upplaga av sin stora levnadsnivåundersökning ULF, väckte den frågor om vad den offentliga statistiken fångar av medborgerligt engagemang (Vogel and Amnå 2003a; Vogel and Amnå 2003b; Vogel and Amnå 2003c). Gav den verkligen det solida underlag för diskussion och beslut som statsmakter och andra kan förvänta sig? Fanns det inte risk att man bara ger en skev bild som framför allt avspeglar de gamla formerna av engagemang som representeras av folkrörelser och föreningar med en traditionell demokratisk organisationsidé? Med en metafor kan man säga att hypotesen var att via SCB daterade man bara upp kunskapen om de gamla formerna medan själva innehållet (engagemanget) kanske hade sökt sig nya vägar som inte uppmärksammades. Förvisso var det ingen farhåga som var gripen ur luften. Den forskning som bland andra Demokratiutredningen presenterat strax dessförinnan hade gjort påståenden i samma riktning (Amnå 1999; Demokratiutredningen 2000; Sörbom 2002; Sörbom 2005). Regeringen/Justitiedepartementet formulerade därför ett uppdrag åt Göteborgs universitet/cefos att borra djupare, för att få fram en mer allsidig bild av samhällsengagemanget i Sverige. Statsmakternas intresse är naturligtvis inte bara av 5

7 principiellt och allmänbildande slag. De har alldeles särskilda skäl att få veta vad som händer, eftersom de själva är djupt involverade i styrningen av det svenska samhällsengagemanget. Det sker finansiellt genom riksdagens, landstingens och kommunernas stöd till de politiska partierna, folkbildningen, kvinno-, ungdoms- och invandrarorganisationerna liksom via kommunernas och landstingens omfattande föreningsstöd. Det är ju så att stat och kommun i betydande utsträckning avlönar dessa delar av civilsamhället. Det sker också organisatoriskt genom att de politiska beslutsfattarna i myndigheters, nämnders och departements styrelser, råd eller fora låter en del organisatörer av samhällsengagemanget få tillgång till och del av den offentliga beslutsmakten. Det sker också ideologiskt. När stat och kommun väljer att avstå från samröre med somliga medan man odlar relationer till andra skapar man standarder för hur ett engagemang ska formeras för att vara bra i statsmakternas ögon. Metod Till vårt förfogande har vi framför allt data som vi samlat in genom dels en enkätundersökning till ett representativt befolkningsurval (SOM-undersökningen 2004), dels samtalsintervjuer. I SOM-undersökningen ställde vi två frågor. Den ena syftade till att få veta om man under de senaste tolv månaderna försökt att få någon samhällsförändring till stånd och, i så fall, vilken form det försöket hade tagit. Den andra efterfrågade vilket politiskt område aktiviteten hade handlat om. När det gäller samtalsintervjuerna, vände vi oss till medborgare som tillhör gamla folkrörelser, etablerade politiska partier, nya sociala rörelser och protestgrupper för att jämföra hur de resonerar om sitt samhällsengagemang och dess organisering. Intresset var för det första inriktat på att förstå vad det är som skiljer de gamla organisationerna och de som kallas nya. Den andra frågan som behandlas här gällde varför somliga medborgare föredrar att gestalta sitt samhällsengagemang som ledare i dessa så kallade nya rörelser; vad är det för fel på de gamla? Varför duger inte de? Utöver dessa två huvudsakliga metoder har vi också använt data från Statistiska Centralbyråns levnadsnivåundersökning (Bennulf and Hedberg) och den så kallade Civic-studien vid 6

8 Internal Organisation for Evaluation of Educational Achievement (IEA). Ytterligare internationella, jämförande sekundärdata har vi också haft tillgång till genom olika forskningsrapporter. Den allmänna utgångspunkten för den här studien är att det skulle finnas en skillnad mellan gamla och nya rörelser eller organisationer. Den skillnaden skulle kunna gälla flera faktorer. Här kommer följande tio att analyseras närmare: 1. Rekrytering 2. Organisering 3. Resursmobilisering 4. Arbetsmetoder 5. Samverkan med staten 6. Attityd till representativ demokrati 7. Samverkan med andra organisationer 8. Förhållningssätt till medierna 9. Föreställningar om samhällsnytta 10. Fokusering och varaktighet För var och en av dessa faktorer kommer intervjudata att analyseras. Först för de så kallade nya rörelserna. Resultaten därifrån kommer sedan att jämföras med uppgifterna som lämnats om de gamla. Urvalskriterier För att få en jämförelsemöjlighet har organisationerna valts ut på grundval av både olikheter och likheter: - Olikhet i. Ålder på organisationen 1. Äldre än 10 år 2. Yngre än 10 år ii. Politisk syftning 1. Primär politisk syftning 2. Annan primär syftning - Likhet: intervjupersonen i. Lokalt verksam ii. Förtroendevald, t.ex. ordförande, styrelseledamot, talesperson eller motsvarande 7

9 Organisationer Följande tretton organisationer har undersökts: 1. Attac en ny social rörelse 2. Centerpartiet ett gammalt politiskt parti med folkrörelsebakgrund 3. Folkpartiet dito 4. Fältbiologerna en gammal folkrörelse 5. Föreningen Elupproret proteströrelse efter stormen Gudrun 6. Ingen människa är illegal en ny social rörelse 7. Kampsportklubben Mifuné en ny klubb inom en gammal folkrörelse 8. Mariestadspartiet ett nytt lokalt politiskt parti 9. Miljöförbundet Jordens vänner en halvgammal social rörelse 10. Röda korset en gammal folkrörelse 11. Röda korsets ungdomsförbund ett ungdomsförbund inom en gammal folkrörelse 12. Sjukvården inte till salu (SITS) en ny social rörelse 13. Ungdomens nykterhetsförbund ett ungdomsförbund inom en gammal folkrörelse Organisationerna kan delas in utifrån hur gamla de är. Men de kan också sägas befinna sig i olika positioner på en skala som handlar om huruvida man primärt har en politisk syftning eller ej. Vi är medvetna om att detta inte är helt enkelt att fastställa, eftersom alla rörelser och organisationer ju kan sägas ha något slags samhällsmål. Men här betonas alltså huruvida politiken utgör en primär orientering eller ej. Syftet med denna indelning är att få en uppfattning om det kan vara något annat än själva åldern som kan förklara den eventuella skillnaden mellan rörelserna. En hypotes är att förändringarna sammanhänger mer med politiken och dess tilltagande globalisering än själva åldrandet. Såväl nya som gamla, politiskt syftande rörelser skulle i så fall vara berörda Tabell 1 Urvalsgrupper Primär politisk syftning Annan primär syftning Äldre än 10 år Centerpartiet Folkpartiet Miljöförbundet Jordens vänner Ungdomens nykterhetsförbund Fältbiologerna Röda korset Röda korsets ungdomsförbund Yngre än 10 år Attac Föreningen Elupproret Ingen människa är illegal Mariestadspartiet Sjukvården inte till salu Kampsportklubben Mifuné Vi utgår från att de sju äldre rörelserna är relativt bekanta för läsaren. I korthet kan de sex nya rörelserna presenteras på följande sätt: 8

10 Attacs medlemsantal uppgick nationellt till , varav mellan 20 och 60 var aktiva. Till årsmötet kom personer. Välutbildade medlemmar, ca 40% studenter. Rekrytering främst via föreläsningar och egna rekryteringsaktiviteter. Finansieras genom medlemsavgifter och projektbidrag från exempelvis Forum Syd. Inga principiella invändningar mot statsstöd. El-upproret hade inga medlemmar men det beräknas att man hade ca presumtiva var aktivt engagerade som stöd åt ledaren. Man hade bara en sak gemensam: drabbad av stormen. Dock hade man en styrelse med människor som inte kände varandra tidigare: två var kommunalpolitiker, som inte tyckte att den kommunala ramen var tillräcklig. En kommun erbjöd kontorsrum. Ingen människa är illegal (IMI) har inga medlemmar utan sympatisörer, som är registrerade på mailinglistorna. Sympatisörerna kanske uppgår till i landet men tusentals sägs vara engagerade på olika sätt. Först mest ungdomar, sedan tillströmning av äldre, oftast med medelklassbakgrund och högutbildade estniska svenskar. Rekrytering genom fester, vänner, föreläsningar och introduktionsmöten. Hyr lokal på Folkets bio. Inga principiella betänkligheter mot statsstöd. Mariestadspartiet (MAP) emanerar ur missnöje med sjukvården i Västra Götaland men vill framför allt utveckla Mariestad vad gäller såväl näringsliv och turism som social service. Kandiderade för första gången i valet 2002 och blev landets näst största lokala parti. Sitter nu i kommunstyrelsens arbetsutskott. Av de femtio medlemmarna är 17 aktiva och har nämnduppdrag. Det är de som kommer på mötena. Partiet är organiserade på traditionellt sätt men har inga medlemsavgifter utan lever helt på kommunalt partistöd. Miljöförbundet jordens vänner (MJV) har lokalt cirka 200 medlemmar, varav hälften är aktiva. Flest kvinnor men jämn åldersfördelning. Både högutbildade och andra. Rekryterar främst genom egna aktiviteter. Hög omsättning av medlemmar. Finansiering till hälften av medlemsavgifter, gåvor och materialförsäljning. Resten utgör bidrag från Forum Syd, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Samarbetar med Svenska kyrkan, Svenska Naturskyddsföreningen, Attac och Forum Syd. Inga principiella problem med statsstöd. Sjukvården inte till salu (SITS) sägs vara helt oorganiserad även om, naturligtvis, möten och stormöten förekommer. 10 personer är aktiva men man har som mest varit 30 och samlat 500 personer. Blandad bakgrund: student, läkare, metallarbetare, programmerare och ett äldre par. Fler kvinnor än män. Både yngre och rullatorsgänget, de sistnämnda radikalast (ockupation). Håller mestadels till i diverse församlingshem inom Svenska kyrkan. Möten förläggs kvällstid inom Göteborgs universitet, till vars byggnad man råkar ha kod. Attac bidrog en gång med pengar till lokalhyra och kopiering. Eljest finansieras verksamheten av de aktivt engagerade. Inga principiella problem med statsstöd. Samarbetar med bland andra kyrkan, vänsterpartiet, PRO och Attac. 9

11 2. Den globala dimension en Som en följd av globaliseringen organiserar sig allt fler sociala rörelser i nätverk som överskrider nationsgränserna. Detta gäller särskilt miljörörelser och humanitära organisationer vars intresseområde kräver ett transnationellt samarbete. Globala rörelser har därmed blivit en viktig del av vad som kallas medborgerlig världspolitik, World Civic Politics (Wapner 2003). Hittills är det ju annars de politiska partierna som varit de huvudsakliga kanalerna mellan medborgarnas kollektiva identiteter och de representativa institutionerna i nationalstaterna. Nationalstaterna har i långa stycken strukturerat, utformat och riktat de politiska möjligheter som stått dessa rörelser till buds. Redan de svenska folkrörelsernas organisationstablåer avbildar nationalstatens organisering i tre nivåer. Men utöver ekonomins fortsatta globalisering och framväxten av internationella politiska regimer och institutioner för olika sektorer, kan man i vår samtid skönja några nya speciella utvecklingsdrag som ytterligare skakar nationalstaterna i grunden: Utifrån utmanas de av terrorism och protesterna mot en pluralistisk och sekulär styrning från en betydande del av världens befolkning; Inifrån av ett utspritt missnöje med vanliga former för politik och en besvikelse över den aktiva staten; Vad som länkar samman dessa externa och interna utmaningar är osäkerheten med de nya formerna för internationalisering och globalisering som ansluter medborgarna till en global marknad men reducerar deras kontroll över sina egna öden (della Porta and Tarrow 2005, sid. 1 ff). Det är alltså ingalunda så att nationalstaten försvunnit men under den senare hälften av talet skedde sociala, kulturella och geopolitiska förändringar som utmanade tänkandet. Forskarna tvingades utveckla nya, mer adekvata begrepp och teorier; flernivåstyrning och globalt civilsamhälle är några exempel. På det sättet hoppas man kunna förstå och förklara utvecklingsdrag i politiken som handlar om exempelvis det politiska samtalet och konkurrensen mellan partierna i riktning mot mindre av stabila massrörelser, fritidspolitiker och folkrörelser men mer av valmaskiner, nya partier och professionalism. Europeiska unionens och andra övernationella och mellannationella organ har fått en växande betydelse. Dessa förhandlingsorganisationer har också förstärkt en generell maktförskjutning från den lagstiftande till den verkställande makten, alltså från riksdag till regering och regeringsanknutna, kvasi-offentliga nätverk med frivilligorganisationer och professionella 10

12 grupper (della Porta och Tarrow 2005). Man kan för övrigt notera att rötterna till även denna radikalisering kan sökas i tredje världen, precis som på sextio- och sjuttiotalen (Östberg 2002). Talet om till exempel ett globalt civilt samhälle eller blotta begreppet globalisering kan emellertid vara vilseledande eller rentav förföriskt. Implicit har de en positiv laddning, som i vart fall antyder möjligheter och utveckling. Men allt som dessa uttryck fångar har sannerligen inte varit liktydigt med en demokratisk inriktning under den här historiska perioden. Visserligen har stora framgångar skördats när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och miljö. Ett exempel är att världens länder har kommit överens om en politik för att uppfylla de femton millenniemålen i samarbete med bland andra sociala rörelser och företag. Samtidigt ökar exempelvis den internationella handeln med människor och droger. I stor utsträckning står marknadsaktörernas skövling av naturtillgångar utom politisk kontroll. Så bilden är långtifrån entydig. I denna så kallade komplexa internationalism (della Porta and Tarrow 2005, sid. 2) har också de sociala rörelserna förändrat sig. della Porta och Tarrow utskiljer tre processer som idag länkar samman den transnationella politiken med den sociala rörelsetraditionen. För det första sprids sociala rörelsernas idéer, praktiker och agendor från land till land. Inte minst med hjälp av Internet kan man larma om orättvisor men också lösningar även på avlägsna platser mycket snabbt och enkelt. Men bara till dem som känner eller kan känna till varandra via nätet. De andra ställs utanför. Kanske handlar det egentligen mindre om teknologin. När det kommer till kritan tycks skillnaden mellan dem som lyckas väl och dem som lyckas mindre väl handla om vilken tillgång de har till den sociala kod som kan utgöra grunden för en politisk mobilisering. När traditionella frivilligorganisationer inte förmår attrahera engagerade medborgare eller samla både nördar och aktivister, kan det bland annat ha med detta att göra. De signalerar i och för sig bra idéer men de andas också något annat, nämligen gamla, centralistiska beslutsstrukturer (Bennett 2005; Bennett 2003). För det andra kan konflikter som har sina rötter utanför nationalstaten ympas in i nationalstaterna. Exempelvis kan olika grupper importera konflikter inom EU och göra om dem till inrikespolitiska tvistefrågor, till exempel alkoholpolitiken eller ett förslag om snusförbud. För det tredje kan de övernationella institutionerna utmanas att mer direkt involveras i inrikespolitiska konflikter. Aktivisterna kan helt enkelt försöka förmå aktörer som 11

13 är starka på den internationella arenan att förstärka de egna nationella positionerna. För att kunna föra fram sin sak med ett större nationellt eftertryck kan man skapa starka allianser inom exempelvis EU och på det sättet koppla ett stadigare grepp om den nationella regeringen än ens inrikespolitiska maktresurser skulle möjliggöra (della Porta and Tarrow 2005). En sådan komplexitet innebär att globaliseringen vidgar det politiska handlingsrummet. En särskilt intressant och betydande aktivitet i samtida politik utgörs av vad man kallar transnationella kollektiva handlingar, dvs. samordnade internationella kampanjer av nätverk av aktivister mot internationella aktörer, andra stater eller internationella institutioner eller nätverk av aktivister (della Porta and Tarrow 2005, sid 2f). Sådana stödnätverk har sina historiska förlagor, av vilka bara några kan nämnas: den anglo-amerikanska rörelsen mot slaveriet i USA , internationella kvinnorörelsen , västliga missionärers och inhemska reformatorers kampanjer mot det kvinnliga fotlindandet i Kina samt försöken av västmissionärer och brittiska kolonialmyndigheter att få ett slut på kvinnlig omskärelse i Kenya Det som var den gemensamma hemligheten bakom deras framgångar var att de lyckades få till stånd en alldeles avgörande mental förskjutning, nämligen att: göra det oföreställbara möjligt genom att föra fram problemen på ett sådant sätt att deras lösning framstod oundviklig / sådana förändringar är varken uppenbara eller linjära. De är ovissa resultat av strider kring mening och resurser av specifika aktörer i ett specifikt historiskt sammanhang. (Keck and Sikkink 1998, sid 40 resp. 41). Vår tids globala stödnätverk består huvudsakligen av internationella och inhemska NGOforskare och stödgrupper, lokala sociala rörelser, stiftelser, medier, kyrkor, fackliga organisationer, konsumentorganisationer, intellektuella, delar av regionala och internationella mellanstatliga organisationer samt delar av de förvaltande och lagstiftande myndigheterna. Det tycks finnas flera skillnader mellan dessa gamla nätverk och de nya. De historiska aktionerna bars upp av frivilligorganisationer kring en enda fråga. Det rörde sig om centralt organiserade kampanjer av mäklande koalitioner med huvudsakligt syfte att åstadkomma politiska reformer. De samtida är däremot mycket mer sammansatta. De består av lösare aktivistnätverk som har sina egna kommunikationskanaler (Internet framför allt) som driver flera frågor med många mål på basis av flera olika identiteter (Bennett 2005). De uppstår som en bumerangeffekt när 12

14 inhemska rörelser gör ett slags bypass-operation på den stat som antingen inte kan garantera eller rentav våldför sig på exempelvis mänskliga rättigheter för att skapa press utifrån på sin nationalstatsregering. Hur arbetar dessa nätverk? Naturligtvis genom övertygelse och socialisation, som ingalunda utesluter kommunikation med motståndarna. Men man använder också press och påtryckning i form av att man, bildligt uttryckt, vrider armen på dem eller uppmuntrar sanktioner och spelar på skamkänslor. Keck och Sikkink har delat in detta breda verksamhetsregister i fyra delar: 1. Informationspolitik: man binder exempelvis samman nätverkets aktörer genom informationsutbyte eller informerar om saker som ingen annan skulle informera om till människor långt borta. Medierna är viktiga. Det gäller bland annat att lokalisera och identifiera sympatiserande journalister och göra dem till vinnare i ett informationsutbyte. 2. Symbolpolitik: man identifierar och tillhandahåller övertygande förklaringar av viktiga symbolhändelser. 3. Uppgraderingspolitik: man lobbar för att lyfta frågan högre upp i hierarkierna för att få politisk effektivitet. Genom ett sådant samarbete får man indirekt en större styrka än man skulle ha fått på egen hand. Om man exempelvis lyckas knyta världsbankslånen till kriterierna för mänskliga rättigheter eller FN:s millenniemål. 4. Ansvarighetspolitik: man tvingar ansvariga att leva upp till principer som är uppfodrande/legitima (Keck and Sikkink 1998, sid. 16 ff.) Inflytande uppnås ifall man genom nätverken lyckas skapa en fråga och en agenda, dvs. man arbetar genom att påverka de diskursiva positioner som stater och internationella organisationer har. Man påverkar också de institutionella procedurerna. Det är skickligheten i dessa båda avseenden som avgör om de får något inflytande i termer av politikförändringar hos huvudaktörerna vare sig de nu är statliga eller privata. Keck och Sikkink ger ett exempel från den process där kvinnors rättigheter omdefinierades till mänskliga rättigheter. Tack vare att de internationella MR-regimerna kom samtidigt från å ena sidan universalistiska, individualistiska och voluntaristiska idéer och å andra sidan en uttrycklig kritik mot hur västvärlden hade organiserat sina kontakter med tredje världen, blev det möjligt att mötas inom en vidare ram än man hade kunnat ana: 13

15 På ett mycket obestämt sätt ledde kritiken till att en MR-politik upprättades; senare 1900-talsteoretiker ska inte anta att the den banan var förutbestämd av några homogeniserande globala kulturkrafter. (Keck och Sikkink, sid. 212) Kanske är det så, som den så kallade World Polity-skolan menar, att en rad kulturella normer och praktiker har uppstått och spridits i kraft av internationella NGOs (INGOs) och mellanstatliga organisationer (IOs). Ur en synvinkel kan vi betrakta dessa rörelser och organisationer som bärare av grundläggande världskulturprinciper kring universalism, individualism, rationellt oberoende beslutsfattande, humanism och ett världsmedborgarskap (Boli and Thomas 1999). Även politiska beslut och ekonomiska transaktioner måste nämligen motsvara moraliska rimlighetsbedömningar för att uppfattas som legitima. Ifall vidare moralen är kollektiv till sin natur och om det finns en moral, som är relativt allmän också i vår samtid, då kännetecknas samhället inte endast av pluralism och konflikt, utan också av ett visst mått av konsensus och sammanhållning, lyder resonemanget. Men håller den harmoniläran i ett globalt perspektiv? Är inte framväxten av ett våldsbenäget globalt civilsamhälle den globala terrorismen ett tecken på motsatsen? Det bör dock påpekas att dessa nätverk inte alltid bärs upp av aktörer med vare sig enhetligt eller särskilt självständigt syfte. I själva verket kan de ha tämligen vitt skilda strävanden. Man får inte glömma att det faktiskt handlar om en kamp kring makt och resurser. Men vi ska heller inte överskatta deras autonomi. Tvärtom kan nätverken (eller nätverksorganisationerna) ibland snarast liknas vid ett slags transportband för västliga liberala normers spridning ut över världen. För snart ett år sedan hade New African en artikel med rubriken NGOs: a tainted history (Manji and O Coill 2005). NGOs, om aldrig så formellt självständiga och kritiska till sina stater, skulle alltså faktiskt kunna vara de nya missionärerna från Väst. Även rörelserna, om än aldrig så globala, är i betydande utsträckning faktiskt inbäddade i sina nationella politiska kulturer på ett eller annat sätt (Amnå 2005; Amnå 2006c). Ett sådant kritiskt perspektiv är viktigt, inte minst i forskningen, för att undvika den eurocentrism (Beck 2000) som exempelvis suddar ut ett nord syd-perspektiv. Partnerskap och governance kan lätt dölja att det på olika nivåer handlar om konflikter och motsättningar (Peters and Pierre 2004; Sterling 2005). Man ska till sist inte anta att den här typen av nätverk skulle vara särskilt demokratiska till sin natur lika litet som de ska betraktas som odemokratiska per definition. De kanske goda syftena får inte förleda oss att tro att också metoderna skulle vara särskilt goda. Dessutom, 14

16 menar bland andra forskare som Florini och Ibarra, måste man vara observant på den risk som det kan ligga i att överlåta styrningen av den globala allmänningen till i värsta fall fanatiska aktivister, vilka vare sig valts eller kan avsättas på demokratisk väg. De lever inte alltid de öppenhetskrav de själva riktar mot stater och företag. De krav på immunitet de ibland kan utbe sig om i kraft av sin strävan att kanalisera vårt dåliga samvete måste därför avspisas för att i någon mån minska det demokratiska underskottet i den globala samhällsstyrningen (Florini 2003; Ibarra 2003). 15

17 3. Svenskt föreningsliv Det svenska föreningslivet åtnjuter en stor legitimitet som demokratiskola. Historiskt betraktas rentav folkrörelserna arbetarrörelsen, fackföreningsrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen som den svenska folkstyrelsens förelöpare (Lundkvist 1977). Jämlikhetsprincipen fanns inte bara i deras politiska krav utan uttrycktes också i deras egna arbetsformer. Internationellt väcker de alltjämt både förundran och beundran för sin förmåga att konkurrera om medborgarnas fritid (Putnam 2002). På senare tid har dock föreningarnas universalkvaliteter ifrågasatts. Att deras medlemmars politiska deltagande i flera avseenden överträffar dem som står utanför föreningslivet kanske mer handlar om vilka föreningarna rekryterar än egenskaper i själva föreningslivet (Teorell 2003). Dessutom finns det skäl att skilja olika föreningar från varandra när man ska värdera dem från demokratisk synpunkt (Amnå 2006a). Men likväl är det så i den svenska kontexten; att ställa sig utanför föreningslivet har under stundom ansetts som en social provokation; den föreningslösa ungdomen har stigmatiserande betecknat ett problem av politisk betydelse (Olson 1992). Som framgår av följande figur, finns det ett samband mellan de som står utanför, de som är passiva föreningsmedlemmar och de som är aktiva föreningsmedlemmar vad gäller deras politiska kapital, dvs. deras politiska deltagande såväl som deras förmåga att författa en skrivelse och överklaga en myndighets beslut. Men, som sagt, vi vet inte riktningen på orsakssambandet. Som så ofta med de ganska primitiva samhällsvetenskapliga förklaringsteorierna. Här kan vi inte utesluta att det är den skeva rekryteringen av medlemmar som spelar ett spratt. De som redan är rikligt försedda med politiskt kapital har blivit aktiva föreningsmedlemmar, inte tvärtom. 16

18 Figur 1 Förenings- och samhällsengagemang 80 Procent av befolkningen 16-84år Aktiv medlem Passiv medlem Utanför föreningslivet 0 Diagram ID Munck/Amnå YCP 2003:16 lågt Medborgarengagemang och politiskt kapital Kan överklaga, Diskuterat, Talat på möte, Agera kollektivt - demonstrerat, undertecknat upprop, kontaktat förtroendevald Källa: SCB ULF 2000 högt Att såväl föreningsaktivitet som samhällsengagemang (i betydelse av politiskt kapital i vår analys) skiljer sig mellan olika livsfaser är inget onaturligt. Statistiskt är det inte helt enkelt att ytterligare belysa detta. När vi bearbetat den offentliga statistiken får vi fram en antydan till ett svar. Men vi kan ju inte veta säkert om de yngres svar kommer att se annorlunda ut när de blir vuxna eller hur de som nu har uppnått medelåldern kommer att bete sig som äldre eller äldre äldre. Följande figur visar bara hur fördelningen av föreningsaktivitet och politiskt kapital var år

19 Figur 2 Föreningsaktivitet och politiskt kapital i olika åldersgrupper år Index skala medelvärde = Föreningsaktivitet Politiskt kapital Besvärsförmåga Diskuterat politik Talat på möte Agerat kollektivt Ålder Källa: SCB ULF 2000 Diagram ID Munck/Amnå YCP 2003:14 Av figur 2 kan vi sluta oss till att förhållandet år 2000 i de båda avseendena vi undersökt åtminstone har ett bestämt och parallellt mönster likt en normalfördelningskurva med de lägsta aktivitets- och kapitalnivåerna hos den yngsta och den äldsta delen av befolkningen medan de högsta nivåerna återfinns i åldersgrupperna däremellan. I allt väsentligt har det inte skett några dramatiska förändringar av föreningsmedlemskap i Sverige under de senaste årtiondena om man ser till hur många som är med i någon förening. Ungefär nio av tio är alltfort medlem i åtminstone en förening. Däremot förlorar föreningarna medlemmar på grund av att fler är med i färre föreningar än tidigare. Den politiskt mest intressanta förändringen består dock i att de yngsta (16-24 år gamla) i stigande utsträckning väljer att ställa sig utanför föreningarna. Både bland de unga kvinnorna och de unga männen är nedgången tio procentenheter mellan åren 1992 och

20 Tabell 2 Föreningsliv i Sverige , procent Trend Medlemmar 92,2 90,2-2, åringar 86,6 76,5-10,1 Pojkar 89,8 79,6-10,2 Flickor 83,2 73,3-9,9 Aktiva ,2-8, åringar 57,6 42,3-15,3 Pojkar 64,6 43,0-21,6 Flickor 50,1 41,5-8,6 Förtroendevalda 28,7 26,9-1, åringar 22,4 16,8-5,6 Pojkar 25,6 17,7-7,9 Flickor 18,9 15,8-3,1 Source: ULF-data, Statistics Sweden Diagram ID Munck/Amnå YCP 2002:13 Medlemmarna har alltså blivit något färre i de allra flesta föreningstyperna. Antalet föreningsmedlemskap per individ har blivit färre. De passiva medlemmarna har också blivit fler, de aktiva alltså färre, liksom de som har förtroendeuppdrag. De aktiva utgör nu ca 44 procent av medlemmarna och fler än var fjärde har ett förtroendeuppdrag. Mer än varannan har talat på offentligt möte. Var tionde medlem kan tänka sig att arbeta mer än för närvarande. Den mycket måttliga nedgången i medlemsantal under nittiotalet och svårigheten att rekrytera människor när de är unga får dock inte skymma vare sig den stora räckvidd eller den höga interna aktivitetsnivå som utmärker svenskt föreningsliv ännu i början på 2000-talet (Figur 2). 19

21 Figur 3 Medlemskap, intensivitet och politisk aktivitet medlem -1,7 90,2 ej medlem 1,7 9,8 passiv medlem 5,8 46,0 aktiv medlem -7,5 44,2 förtroendeuppdrag förtroendeuppdrag, tim/mån intresse att arbeta mer -1,2-1,1 1,7 8,6 9,6 26, trend med i 4 f öreningar talat på möte -5,1 2,0 25,1 50,9 försökt påverka -1,8 43, Men i förhållande till 1978 är anslutningen i stort sett oförändrad. Snarast är det åttio- och nittiotalen som framstår som exceptionella. För år 2000 är det fortfarande fler som är medlemmar och fler som är aktiva än det var 1978 (Amnå and Munck 2003). Figur 4 Medlemskap och aktivitet (Kvinnor år, % med minst ett medlemskap) Pct Medlemskap alla kv. Medlemskap år Aktiva medlemskap alla kv. Aktiva medlemskap år 20

22 Ideellt arbete Att nedgången ifråga om aktivt medlemskap fortsätter i början av 2000-talet, framgår också av en studie av frivilligarbetet, vilken eljest framhäver att under tiden är det frivilliga arbetet påfallande, även vid internationell jämförelse. Cirka hälften av medborgarna har utfört någon form av frivilligt arbete, dvs. sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden (Olsson, Svedberg, and Jeppsson Grassman 2005, sid. 6). Organisationsarbete för förändring Långt ifrån allt föreningsliv har en instrumentell politisk syftning. Man är inte medlem för att bidra till ett specifikt samhällstillstånd (men det kan ändå vara bra som en demokratisk skolning). Man kan vara med i en förening av helt andra skäl, till exempel för det ger värdefulla sociala kontakter, bra underhållning eller åtråvärda rabatter. Från en mer statsvetenskaplig synpunkt kan svaren på frågor om man tillhör någon förening eller varit aktiv i en sådan eller innehaft något förtroendeuppdrag vara alltför vitt formulerade, ifall man vill veta huruvida medlemskapet har något att göra med ett särskilt politiskt syfte. Inom ramen för SOM-undersökningen försökte vi därför spetsa till frågorna något. Vi ville veta svaret på följande litet mer preciserade fråga Det finns olika sätt att som medborgare försöka åstadkomma förbättringar eller motverka försämringar i samhället. Har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande?. 21

23 Tabell 3 Frekvens över medborgaraktiviteter i politiskt syfte (procent) Medborgaraktiviteter Skrivit under namninsamling Deltagit i demonstration Deltagit i partiarbete Arbetat i organisation, rörelse eller nätverk Kontaktat eller medverkat i press, radio eller TV Deltagit i kampanj på Internet, upprop via e-post Bojkottat eller medvetet köpt viss produkt av politiskt, etiskt eller miljömässigt skäl Ekonomiskt stött ideell verksamhet Flera gånger En gång Nej, ingen gång Antal personer Svarsalternativet som gällde huruvida man arbetat i organisation, rörelse eller nätverk för att påverka i någon samhällsfråga en enda gång under det sista året markerades av 3 procent, medan 11 procent rapporterade att man gjort det flera gånger. Organisationer, rörelser eller nätverk används alltså av var sjunde medborgare som ett medel för att påverka i någon eller några samhällsfrågor. Ekonomiskt stöd åt ideell verksamhet Organisationerna kan emellertid också användas som instrument av andra än medlemmarna. Att stödja dem ekonomiskt är en möjlighet som står alla till buds. Nära varannan av den svenska befolkningen, 48 procent, säger sig ha försökt att åstadkomma en förbättring eller motverka en försämring i samhället under den senaste tolvmånadersperioden. 36 procent hade gjort det flera gånger. Det var därmed det allra vanligaste sättet att aktivt försöka påverka en samhällsfrågas utgång mellan valen bland alla de former vi undersökt. 22

24 Figur 5 Rapporterade former av politiskt deltagande Alla Ekonomiskt stöd 48 Namninsamling 42 Konsumtion 37 Kollektiv organisering 14 Internet 13 Mediakontakt 11 Demonstration 6 Partiarbete åringar Ekonomiskt stöd 42 Namninsamling 41 Konsumtion 37 Internet 17 Mediakontakt 16 Kollektiv organisering 14 Demonstration 8 Partiarbete 4 Men däremot hade det varit synnerligen anmärkningsvärt om frågorna som ungdomarnas engagemang gällde var identiska med de äldres. Att skolfrågor engagerar mer, sjukvård mindre förefaller inte orimligt utifrån deras livscykelposition. Men deras deltagande gällde också högre grad fred och mänskliga rättigheter och miljöpolitik, i mindre utsträckning trafik. Figur 6 Rapporterade politiska områden för politiskt deltagande Alla 1. Sjukvård 2. Fred/MR Skola 3. Bistånd 4. Barnomsorg Djurrättigheter 5. Miljö Trafik 6. Utrikespolitik åringar 1. Fred/MR 2. Skola 3. Miljö 4. Sjukvård 5. Bistånd 6. Djurrättigheter 7. Utrikespolitik 8. Barnomsorg Trafik 23

25 Internationell utblick Överlag verkar det vara så att deltagandeformerna hänger ihop med varandra. Undantaget är valdeltagande. Det tycks i mindre utsträckning vara förknippat med de andra formerna. Men i övrigt tycks regeln vara att den som vill delta, gör det i vilken form som helst. Man är inte en gång för alla aktivist och bara aktivist eller bara och varaktigt en politisk konsument. Är man aktiv, så är man det över hela skalan. Inte ens soffliggarna utgör någon avskild grupp av medborgare i den meningen. Även de tycks vara beredda att stiga upp och använda andra vägar för att driva igenom sin vilja, när så behövs. Intressant att notera är också att Internet, som en del trodde skulle bli ett hjälpmedel för huvudsakligen de kollektiva protestaktiviteterna, mer tycks ha blivit en teknik för att skapa andra kontakter med de styrande. Det finns för övrigt också en svag tendens till ett samband mellan Internetanvändningen och politisk konsumtion (Teorell, Torcal, and Montero 2005). Skandinavien har de högsta deltagandenivåerna i de flesta avseendena, därefter kommer ett kontinentalt kluster och sist ett Östeuropeiskt medan Portugal hamnar emellan de båda sistnämnda. Det tycks vidare inte vara så att länder som kommer högt i en viss deltagandeform kommer lägre ut i en annan. Nationer där medborgare har ett högt valdeltagande är också nationer där många medborgare deltar i protestverksamhet. Länder med medborgare som har många kontakter för att påverka politiken är också länder med hög partiaktivitet och med en hög nivå av politisk konsumtion. Vad som generellt sett tycks förklara varför ett land har högre nivåer än ett annat tycks i olika grad vara dels landets ekonomiska moderniseringsnivå (mätt i BNP per capita), dels hur många år det har varit en demokrati (Teorell, Torcal, and Montero 2005). Om vi jämför svenskarnas politiska deltagande med andra européers, står sig bilden av svenskarnas allmänt höga nivå. Särskilt gäller det partiaktivitet, kontakter med beslutsfattare, namninsamlingar, bojkott, stödköp och donationer. Däremot anger svenskarna i lägre utsträckning än andra européer att de använt juridiska kanaler för politisk påverkan. En inomskandinavisk jämförelse bekräftar danskarnas höga valdeltagande men uppmärksammar också att norrmän i betydande utsträckning avstår från att rösta som en protesthandling, liksom att de deltar i partiarbete, demonstrationer, aktionsgrupper och både samlar in och donerar pengar som ett slags påverkansförsök. I likhet med danskarna har norrmännen en högre nivå än svenskarna när det gäller arbete i andra organisationer för att försöka påverka. Däremot 24

26 TP PT använder danskarna i mindre utsträckning Internet och massmedier i sådana syften. Mer än danskar och norrmän använder svenskarna namninsamlingar men till skillnad från dem säger de sig inte ta till strejkvapnet (Teorell, Torcal, and Montero 2005). Utifrån en annan, jämförbar undersökning vet vi också att den formella anslutningsgraden till föreningar är mycket hög i Skandinavien. I Sverige säger sig bara 20 procent, i Norden 25 procent och i 1 Danmark 23 procent sakna medlemskaptpf FPT. En skandinav är i genomsnitt med i 1,7 antal föreningar (Demokratiudvalget 2005). Tabell 4 Rapporterade politiska handlingar i europeiska länder Danmark Norge Sverige Europa Val Röstat i nationella val Avstått som protest Partiarbete Medlem i parti Deltagit i partiaktivitet Gett pengar till parti Frivilligt partiarbete Påverkansförsök Politikerkontakt Organisationskontakt Tjänstemannakontakt Arbetat i parti Arbetat i aktionsgrupp Arbetat i annan organisation Burit kampanjmärke Skrivit under namninsamling Demonstrerat Strejkat Bojkottat Stödhandlat varor Donerat pengar Samlat in pengar Använt massmedierna Kontaktat juridisk instans Protesterat olagligt Deltagit i politiskt möte Annat Internet Använt Internet för angivna påverkansförsök Kommentar: Det europeiska värdet är ett medelvärde för de tre nordiska länderna samt Tyskland, Moldavien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien, Spanien och Schweiz (Källa: Teorell, Torcal, and Montero 2005) 1 I jämförelse med den svenska ULF-undersökningen är differensen hela 10 procent i angett medlemskap. Förmodligen beror en del av den skillnaden på att ULF-undersökningen genom en omfattande uppräkning av olika slags föreningar aktualiserar medlemskap som de tillfrågade inte omedelbart associerar till när de får den allmänna frågan om de tillhör någon förening. 25

27 Även om det finns vissa skillnader mellan de skandinaviska demokratierna, som dessutom möjligen ökar för närvarande, är skandinaverna fortfarande bland de mest aktiva i världen när det gäller särskilt politisk konsumtion och deltagande i den så kallade lilla demokratin kring vardagslivet, både på arbetsplatsen och som brukare av offentliga tjänster (Andersen 2006a, sid. 45 f). Sverige skiljer dock ut sig i några avseenden: den allra stabilaste socialistiska/socialdemokratiska förankringen bland arbetare, den lägsta partiidentifikationen och en nästan konstant växande politisk misstro. Mäktar inte riksdagen med att representera det svenska folket? Eller är det tal om en sen inverkan av Sveriges allvarliga ekonomiska problem och krisingrepp på 1990-talet? (Andersen 2006a, sid. 45), är de frågor som avslutar en analys av det politiska deltagandet i Norden som Goul Andersen nyligen presenterat. Goul Andersen betonar att deltagandet inte utvecklats entydigt i positiv eller negativ riktning men det har ändrat karaktär i fyra olika avseenden: - från institutionaliserade, permanenta och förpliktande deltagandeformer till icke förpliktande, ad hoc präglade former - från påverkansformer, som siktar mot input-sidan i det politiska systemet till påverkansformer, som siktar mot outcome-sidan / / - från kollektiva till mer individuella påverkansformer - från påverkansformer med kollektivt sikte till påverkansformer med mera individuellt sikte (Andersen 2006a, sid. 45 f; Andersen 2006b; se även Dalton 1996; Dalton 2000; Dalton and Wattenberg 2000; Norris 2002). Låt oss då se på några av dessa så kallade nya rörelser för att se huruvida de avviker från det mer etablerade svenska föreningslivet i några centrala avseenden. 26

28 4. Rörelser Det vore ohistoriskt att tala om de nya, sociala rörelserna utan att ett ögonblick stanna upp för de gamla svenska folkrörelserna, alltså framför allt arbetarrörelsen, bonderörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Även de utmärktes av ett konfliktdrag gentemot stat och överhet såväl idémässigt som organisatoriskt. Striderna gällde de stora politiska och ekonomiska frågorna men också vardagskultur, beteende och värderingar. De var massrörelser med stor geografisk spridning över landet. De var demokratiskt organiserade med frivilligt medlemskap. De stod också självständiga gentemot staten (Axelson and Pettersson 1992; Lundkvist 1977). I den nu pågående teoribildningen kring sociala rörelser, framför allt förknippad med Alberto Meluccis namn och hans teorier om samtidens nomader, betraktas sociala rörelser som komplicerade nätverkssystem som tillfälligt satts samman för specifika handlingar för förändring. Kännetecknande för dem är också att deras främsta förankring inte kan återfinnas i några kollektiva handlingar i offentligheten utan just i de nätverk som opererar mer eller mindre fördolt i medborgarnas vardagsliv men som ganska snabbt kan mobiliseras. Sammansättningen är brokigare än hos den svenska folkrörelsen, som baserade sig på relativt entydiga värden och klasser. Men de har, precis som den klassiska folkrörelsen, en hög inre sammanhållning, en tydlig motståndare och en alldeles bestämd politisk syftning genom att de kritiskt prövar gränserna för det politiska systemet (Melucci 1989; Thörn 2002). De definitioner av en social rörelse som förekommer erinrar också om idealbilden av den svenska folkrörelsen till vissa delar: En social rörelse är en kollektiv, organiserad, varaktig, och icke-institutionell utmaning mot myndigheter, makthavare, eller kulturella föreställningar och praktiker. (Goodwin and Jasper 2003a, sid. 3) Sociala rörelser är medvetna, sammanhållna, och varaktiga försök av vanligt folk att förändra någon del av samhället genom att använda utom-institutionella medel. De är mer medvetna och organiserade än modefluga och stil. De varar längre än en enskild protest eller ett uppror. De innehåller mer än formella organisationer, även om sådana organisationer spelar en roll. De komponeras huvudsakligen av vanligt folk, inte officerare, politiker eller ekonomiska eliter. De behöver inte vara uttryckligen politiska men många är det. De protesterar mot någonting, antingen explicit som antikrigsrörelsen eller implicit som gröna vågen-rörelsen som upprörs av stads- och förortslivet. 27

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016

Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark Allt färre svenskar uppger att de har förtroende för regeringens

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Sida i svenskarnas ögon 2010

Sida i svenskarnas ögon 2010 Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Rekryteringsstrategier hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet Frågor som styrelser bör ha fastställt - Vilken typ av organisation är vi? - Har vi fler engagerade idag än för 5

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Stefan Dahlberg Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet stefan.dahlberg@pol.gu.se Svenska valforskningsprogrammet

Läs mer

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]

Ungdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Den 29 augusti år 2010 samlas ett trettiotal ideellt engagerade personer på Tällberg foundations En dag för Framtiden mitt i centrala

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Tabell- och diagramförteckning

Tabell- och diagramförteckning Bilaga 4 Tabell- och diagramförteckning Förteckning över tabeller och diagram i sammanfattning, kapitel 2 8 samt i bilaga 1 2. Sammanfattning Tabell 1 Medlemskap och aktiviteter i olika organisationer

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Demokrati utan partier?

Demokrati utan partier? S Slutsatser och sammanfattning Demokratirådets rapport 2000 Demokrati utan partier? SNS Demokratiråd Demokratirådet består av fristående forskare som på SNS uppdrag presenterar begrepp, analyser och resultat

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Demokratisatsning med ungt inflytande

Demokratisatsning med ungt inflytande Demokratisatsning med ungt inflytande Stadsledningskontoret i samverkan med Kulturförvaltningen Barnkonventionen Artikel 12-14 & 31. (2 & 6). 1989 antog FN barnkonventionen. Sverige ratificerade 1990,

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen. 2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer