RAPPORT. Utvärdering av infrastrukturavtal med lokalförvaltande organisationer inom kultursektorn i Nacka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Utvärdering av infrastrukturavtal med lokalförvaltande organisationer inom kultursektorn i Nacka kommun"

Transkript

1 RAPPORT Utvärdering av infrastrukturavtal med lokalförvaltande organisationer inom kultursektorn i Nacka kommun STOCKHOLM I MAJ

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och uppdrag 3 2 Swecos utvärderingsmetodik 3 3 Rollen som lokalhållare Älta kulturförening Fisksätra folkets hus Boo folkets hus Nacka kulturcentrum/dieselverkstaden 5 4 Översiktlig bedömning av styrdokument, avtal mm 6 5 Vad anser kommunens nuvarande fyra samarbetsparter? Skilda djupintervjuer Lokalhållarnas synpunkter på avtalens riktlinjer, allmänna funktion mm Lokalhållarnas synpunkter på hur man lyckas nå olika hyresgäster Lokalhållarnas synpunkter på kommunens uppföljning samt möjligheter att förbättra systemet 9 6 Vad anser brukarna? Tidigare brukarenkät Swecos intervjustudie bland brukare/hyresgäster 10 7 Swecos sammanfattande bedömning Övergripande synpunkter Mer detaljerade iakttagelser och synpunkter Rekommendationer 19 8 Bilaga 1 Intervjufrågor till lokalhållande organisationer 20

3 1 Bakgrund och uppdrag Nacka kommun har lagt ut uppgiften att hyra ut kultur- och fritidslokaler till fyra fristående aktörer. Dessa lokalförvaltande organisationer är Boo och Fisksätra Folkets husföreningar, Älta kulturförening för Kulturknuten i Älta samt Nacka Kulturcentrum (kommunal produktion) för delar av Dieselverkstaden i Sickla 1. Ett syfte är att vitalisera det lokala kulturoch fritidsutbudet genom fler aktörer. I någon mening innebär beslutet att delar av kulturverksamheten har decentraliserats till olika kommundelar. I s.k. infrastrukturavtal med respektive aktör har kommunen försäkrat sig om att verksamheten ska överensstämma med de mål och prioriteringar som kommunen har på kultur- och fritidsområdet. Tanken är att öka möjligheterna att använda de olika kulturlokalerna. Att ge föreningar tillgång till funktionella lokaler är tänkt att öka möjligheten till mångfald av kulturverksamhet och till ökat samarbete. Medborgarna ska få tillgång till fler och bättre lokaler för kulturverksamhet i alla kommundelar. Avtalen rörande kulturlokaler i Nacka innebär en ny finansieringsmodell som ska främja ett utbud av ändamålsenliga mötesplatser och arenor för det lokala föreningslivet och kulturen. Bland förutsättningarna för infrastrukturavtalen gäller att kommunen fastställer årligen taxan för hyresnivåerna för respektive lokalhållare. Avtalet och hyresintäkterna ska bl a kompensera för prioritering av lokalupplåtelse till föreningslivet och särskilt viktiga målgrupper, för marknadsföring av lokalerna samt för drift och underhåll av lokaler, inventarier mm. Med olika metoder genomförs kontinuerliga uppföljningar av hur aktörerna lyckas med sina uppdrag. Sweco har fått i uppdrag att mer samlat utvärdera om infrastrukturavtalen hittills har gett det resultat som önskats enligt det beslut som kommunfullmäktige fattade hösten 2010 på grundval av Kulturnämndens beslut Swecos utvärderingsmetodik Uppdraget har genomförts på följande sätt och har tagit fasta på såväl process som resultat och påverkan liksom även förbättringsmöjligheter. Materialinsamlingen, som ligger till grund för analysen, har haft följande inslag. 1. Sweco har efter ett inledande möte med uppdragsgivaren gått igenom vissa dokument som är relevanta för utvärderingen. Det gäller kommunens och Kulturnämndens mål- och styrdokument som de framgår av bl a kommunens protokoll och tjänsteskrivelser. Till detta kommer också riktlinjer för lokalbokningar och villkor för brukare som hyr lokaler genom kommunen. Av stor vikt är också de fyra gällande infrastrukturavtalen. Vi har också fått del av adressuppgifter för brukare/hyresgäster i de aktuella lokalerna liksom av en tidigare enkätundersökning bland brukarna. 1 Beslut i Kulturnämnden

4 2. Sweco har även genomfört strukturerade djupintervjuer med ledningarna för de fyra lokalförvaltande organisationerna. Dessa samtal har skett på plats i Nacka. Vi har också talat med, utöver uppdragsgivaren, ytterligare några nyckelpersoner i kommunen. 3. Ytterligare ett utvärderingsmoment innebar telefonintervjuer med brukare. Ur erhållna förteckningar med mailadresser till lokalhyresgäster har telefonnummer spårats. Det har varit svårt att nå dessa hyresgäster, men de som har kunnat nås har gärna medverkat. Antalet genomförda sådana samtal uppgår till 38, jämnt fördelat mellan de fyra lokalhållarna. Det motsvarar ca 25 procent av populationen, vilket visserligen kan ge tydliga indikationer på brukarnas inställning men utan att på något sätt vara statistiskt säkerställt. I detta moment ingick också en översiktlig genomgång av den skriftliga enkät till brukarna/lokalanvändarna som genomfördes år Slutligen har Sweco gjort en samlad analys och redovisat vissa synpunkter och rekommendationer inför framtiden. Utvärderingen har genomförts under april maj 2013 med Swecos Markus Burman och Lars Häggmark som ansvariga konsulter. 3 Rollen som lokalhållare De fyra lokalförvaltande organisationerna uppvisar både likheter och skillnader. Tre av dem kan sägas vara satelliter medan en är en större och mer centralt belägen enhet i Stockholms närhet. Taxor och ersättningar är olika beroende på lokal och verksamhet.. I detta avsnitt lämnas en mycket kort beskrivning av de berörda organisationerna och deras arbete i enlighet med infrastrukturavtalen. Det kan också nämnas att ytterligare en organisation Föreningen Mötesplats Järlahuset i slutet av år 2012 ansökte om att få teckna ett liknande avtal med kommunen. Något beslut om tillägg för nya avtal finns inte i dagsläget 3.1 Älta kulturförening Älta kulturförening är en äldre organisation som från år 2011 verkar i ett nytt kulturhus, Älta Kulturknut, vilket tillkom med stöd av bl a Boverket, efter en ansökan från föreningen. Denna hade inte varit lokalhållare i det tidigare systemet, före infrastrukturavtalens dagar. Området har ca invånare från 16 nationer, men många brukare kommer också från grannarna Stockholms stad och Tyresö. Kommunen slöt avtal med föreningen när det nya huset hade tillkommit. Föreningen hade vissa administrativa problem när avtalet ingicks. Dess ideella fokus krockade med det kommersiella och man valde att i början av 2013 anställa en professionell ledare på deltid. I styrelsen ingår bl a yrkesverksamma producenter och musiker. Man har ett flertal egna kulturarrangemang, vilka framgår av ett samlat årsprogram som kan hämtas från hemsidan. Bland hyresgästerna märks skolor, förskolor, fritidsgårdar och privatpersoner. Föreningen uppger att en rad olika kostnader

5 täcks av kommunens bidrag och att medelsfördelningen i stort avgörs enligt föreningens egna beslut. 3.2 Fisksätra folkets hus Fisksätra Folkets Hus Förening är religiöst och politiskt obunden och bildades 2003, med en styrelse som speglar mångfalden i området, vilket rymmer ca 100 olika nationaliteter. Sedan 2009 finns lokalerna i anslutning till en skola. Lokalerna har en ungdomlig prägel och en tydligt social funktion såsom mötesplats och nav för en positiv utveckling i lokalsamhället. Barn och ungdom har klar prioritet, och verksamheterna rymmer musikstudio, dansverksamhet, barnteater och skapande verkstad. Basfinansieringen från kommunen bidrar till en bred verksamhet, och Kulturnämndens mål stämmer i hög grad med föreningens egna grundläggande syften. Bidraget täcker bl a del av ledningsfunktion, städning och administration. 3.3 Boo folkets hus Föreningen Boo Folkets Hus bedriver en rad olika verksamheter och har i 30 år varit lokalt förankrad i Nacka med egna lokaler i Orminge. Bland syftena märks att vara ett Öppet hus, Kulturhus, Växthus och Lusthus. I lokalerna sker uthyrning och drift med stöd av bl a infrastrukturuppdraget från kommunen. Hyresgästerna är föreningar, musik- och kulturskolor, företag, privatpersoner mm. Där sker dans och teater, rockkonserter, privata fester etc. Genom uthyrning till föreningar, skolor, förskolor och fritidsgårdsverksamhet uppnår man med råge kommunens krav på minst 70 procent uthyrning till prioriterade grupper. Man ser klara fördelar med infrastrukturavtalet eftersom det ger ekonomisk ersättning för arbetet vilket ökar beläggningen totalt. Kommunens generella ersättning för det avtalade uppdraget används för att täcka kostnader för värdskap, drift och städning av lokalerna mm. 3.4 Nacka kulturcentrum/dieselverkstaden Kommunens organisation Nacka Kulturcentrum (NKC) driver sin verksamhet i Dieselverkstaden i Sickla, nära gränsen till Stockholms stad. Där finns också ett flertal andra aktörer, mer eller mindre fristående från kommunen. Sådana grannar till NKC är t ex Friskis & Svettis, Stockholms länsmuseum, ett folkbibliotek som drivs av Dieselverkstadens bibliotek AB, en restaurang samt Klätterverket. Bland NKC:s hyresgäster märks förskola, skola och en rad andra intressenter. NKC hade motsvarande roll även före tiden för infrastrukturavtalet. NKC har avtal med förskolorna/skolorna och det finns även enskilda skolor som hyr in sig med olika arrangemang. En betydande del av den ekonomiska omslutningen gäller hyra till den privata fastighetsägaren, som sköter skalet. Aktörerna i huset har ansvar för städning och annan inre skötsel, vilket skapar vissa gränsdragningsproblem mellan dem. Medlen i infrastrukturavtalet bekostar även hyra och personal samt till en mindre del också inköp av utrustning. 5

6 4 Översiktlig bedömning av styrdokument, avtal mm Sweco har översiktligt gått igenom några relevanta dokument som styr eller belyser systemet med infrastrukturavtalen. Det gäller främst mål och riktlinjer för verksamheten samt de gällande infrastrukturavtalen. Syftet har varit att bedöma om dokumenten är tydliga och relevanta för verksamheten. De måldokument som ligger till grund för kulturverksamheten är Nacka kommuns övergripande vision om Öppenhet och mångfald samt grundläggande värderingar och styrprinciper. Kommunen betonar bl a god service, effektivt resursutnyttjande samt medborgarinflytande och valfrihet. Medborgarna ska ha tillgång till kommunal service av hög kvalitet. Kulturnämnden har brutit ned de allmänna kommunprinciperna och ställt upp vissa mål inom sitt eget ansvarsområde. Det finns övergripande nämndmål om att medborgarna ska ha tillgång till en kvalitativ kulturverksamhet och dessutom till ett lokalt kulturutbud av god kvalitet. enligt vår mening är de aktuella mål- och styrdokumenten tydligt formulerade men av nödvändighet ganska allmänt hållna. När det sedan gäller avtalen med de fyra lokaluthyrarna kan konstateras att dessa har delvis olika förutsättningar, vilket återspeglas i de skilda avtalen. Ett grundläggande skäl är att Nacka Kulturcentrum (NKC) delar lokalen Dieselverkstaden med en rad andra aktörer (se ovan). Allmänt kan sägas att infrastrukturavtalen inledningsvis återger kommunens/nämndens mål samt de fyra utförarnas verksamhetsuppgifter. Avtalen är sedan ganska specifika när det gäller lokalhållarnas olika skyldigheter. Det gäller exempelvis uthyrningsgrader som ska uppnås och det regelverk som ska tillämpas av uthyrare och hyresgäster. I avtalen finns också vissa föreskrifter om uppföljning och redovisningar. Avtalen innebär enligt vår mening både en stor frihet för aktörerna och en viss detaljreglering om vad som ska uppnås och vilka principer som ska tillämpas. 5 Vad anser kommunens nuvarande fyra samarbetsparter? 5.1 Skilda djupintervjuer Sweco har genomfört intervjuer med kommunens fyra avtalsparter när det gäller infrastrukturavtalen och hur dessa tillämpas. De ca 25 frågor som har ställts till den fyra lokalhållande organisationerna framgår av Bilaga 1. I huvudsak avser frågorna bl a: Om kommunens förväntningar och målsättningar med systemet/avtalet är tydliga liksom riktlinjer/regelverk, ansvarsförhållanden mm Hur man allmänt tycker att systemet och avtalet fungerar i praktiken I vilken utsträckning systemet/avtalet bidrar till att tillhandahålla mötesplatser och arenor för hyresgäster inom kultur och fritidsliv samt hur det bidrar/påverkar förutsättningarna för att tillhandahålla ändamålsenliga funktionella lokaler

7 Hur man arbetar, som lokalhållande organisation, för att bidra till politiska visioner/mål såsom Öppenhet och mångfald, Mångsidighet och kvalitet liksom om samma värden och effekter kunde ha uppnåtts med en annan typ av system Hur uthyrarna lyckas prioritera de särskilda grupper som kommunen pekar ut, d.v.s. barn/unga och funktionshindrade och nå en uthyrningsgrad på 70 % för dessa grupper samt hur själva avtalssystemet påverkar tillgängligheten för dem Om man når ut till båda könen + olika åldrar + inrikes/utrikesfödda Om det finns grupper av hyresgäster som man borde, men inte lyckas, nå ut till Hur lokalerna marknadsförs ev. i samarbete med lokala föreningar och organisationer samt om kulturaktiviteterna i resp. lokaler är välbesökta och efterfrågade Hur bokningssystemet (via fungerar Hur man upplever att kommunens uppföljning och löpande samråd fungerar, liksom de administrativa rutinerna Hur nuvarande ordning med infrastrukturavtal kan ytterligare förbättras främst med nuvarande grundförutsättningar Utöver att svara på dessa frågor har lokalhållarna redovisat synpunkter på den ekonomiska ersättningen från kommunen, vilken samtliga anser otillräcklig. Detta kommenteras inte ytterligare i rapporten. 5.2 Lokalhållarnas synpunkter på avtalens riktlinjer, allmänna funktion mm Både frihet och detaljkrav Gemensam för de fyra lokala avtalsparterna är att de uppfattar kommunens krav, ambitioner och förväntningar som relativt långtgående och anses vara svåra att uppnå i praktiken. Avtalen ger en stor (och uppskattad) frihet i själva utförandet av uppgiften. Samtidigt finns detaljerade krav på vad som ska uppnås i form av exempelvis uthyrningsgrad till vissa grupper, marknadsföring, öppethållande/tillgänglighet, nöjdhet med service och städning mm. Några upplever detaljkraven som en bristande tillit från kommunens sida. Å andra sidan kan anordnaren ganska fritt kategorisera brukartyperna och ta ställning till om exempelvis ungdomsledare räknas in i kvoten Barn och unga. Vissa lokalhållare efterlyser något slag lista från kommunen, där kategorierna preciseras mer noggrant. I praktiken fungerar avtalet ganska bra enligt några lokalhållare, och basfinansieringen (även om den inte är flerårig) ger en grund för att ytterligare jobba med att öka den lokala kulturverksamheten och därmed beläggningen i resp. kulturhus. Nacka kulturcentrum (NKC) jämför dessutom sin situation med andra aktörer i Dieselverkstaden, som har andra villkor för städning mm. Just NKC hyr ut på i huvudsak två sätt dels löpande till caféet, med ett ganska otydligt ansvar för skötseln, dels tillfälliga dagsuthyrningar av scener mm, där NKC själva kan reglera villkoren på ett tydligt sätt. Andra jämförelser gäller utrustningen som i vissa lokaler/kommundelar är mer bristfällig än i andra. 7

8 Transparensen kan förbättras En synpunkt som framkom vid intervjuerna är att avtalet inte är tillräckligt transparent. Enligt intervjupersonerna saknas nyckeltal för fördelningen av medel. Frågan är i viss mån kopplad till uppföljningen som på pappret är relativt omfattande men inte knyts till några tydliga indikatorer. Flera lokalhållare efterlyser också en mer systematisk dialog med Kultur- och utbildningsenheten, även om det informella samrådet fungerar hyggligt. Någon talade om ett baklängesavtal, där fördelningen av nämndens medel för ändamålet tycks ha tillkommit på delvis andra grunder än de rent rationella. Mer stringenta indikatorer kunde, enligt intervjupersonerna, utgå från antal invånare, antal brukare, lokalernas storlek och grundkostnader etc. Det som uppfattas som vaga grunder för medelstilldelning leder till onödig oro hos personalen. Det skulle ge en större trygghet om den årliga ersättningen kunde knytas till tydligare kriterier. Vidare redovisar några synpunkten att uppgiften som lokaluthyrare skulle kunna upphandlas i friare konkurrens (jämför nedan). Andra lokaluthyrare påpekar dock att det finns en grundläggande transparens så tillvida att det klart framgår vad som i slutändan ska presteras för att få det kommunala bidraget. Avtalen bidrar till kommunens målsättningar I avtalen sägs att lokalförvaltarna ska tillhandahålla mötesplatser och arenor för hyresgäster inom kultur och fritidsliv och bl a medverka till att Kulturnämndens olika mål uppnås. Intervjupersonerna anser att systemet i betydande utsträckning bidrar till dessa ändamål, även om resurserna är knappa. Detta skedde även i tidigare ordning, men var då klart mer beroende av tillfälliga projektpengar. Kommunen har en vision om öppenhet och mångfald, mångsidighet och kvalitet samt möjlighet att påverka. Detta överensstämmer delvis med vissa av de lokalhållande föreningarnas egna grundmål, och andra har nyligen gjort målarbeten som ligger i linje med dessa tankar. Funktionella lokaler är dock beroende av vettig utrustning, vilket saknas på vissa håll. Kraven på städning minskar också möjligheten att investera i materiel. Dessutom uppges det finnas en oklarhet ifråga om ansvaret för ev. olycksfall i lokalerna till följd av bristfälliga redskap mm. 5.3 Lokalhållarnas synpunkter på hur man lyckas nå olika hyresgäster Prioriterade grupper dominerar När det gäller grupperna barn och unga samt funktionshindrade så anser samtliga att man klart når upp till målsättningen om minst 70 procent. Där ingår förskolor och skolor som stora målgrupper. Man har breda program, särskilt inriktade på barn och unga. En lokalförvaltare anser man att skola och ungdomar fortfarande hyr i alltför liten grad. Det har delvis att göra med lokalhållarens (styrelsens) traditioner och egna prioriteringar. Även relationen flickor/pojkar uppges vara relativt jämn. Mångfalden i verksamheten uppges spegla befolkningens skiftande geografiska bakgrund såväl i Fisksätra som i Boo, Älta och Nacka centrum/sickla. Även i övrigt anser man att man når ut till en stor mängd olika grupper i behov av kulturlokaler. Flera scener är väl använda. En eftersatt grupp är på något håll sådana unga

9 som inte är organiserade i någon förening. Ytterligare någon anser sig ha för få flickor i lokalerna. Det s.k. fritidsgårdssyndromet gör också ibland att vissa gäng utesluter andra individer. Marknadsföring på bred front Man marknadsför lokaler och kulturutbud på en rad olika sätt hemsidor, annonsering, pressmeddelanden, redaktionell plats i Nacka/Värmdöposten, men även direktutskick av program mm. NKC samverkar i sin marknadsföring med andra aktörer i Dieselverkstaden, men syns inte lika tydligt under Någon efterlyser en kommungemensam strategi för att marknadsföra alla fyra lokalerna och deras utbud. När det gäller bokningssystem via nacka.se är bilden samstämmig: man anser överlag att denna väg varken är tekniskt enkelt eller särskilt ändamålsenlig. Betydligt bättre är att kunderna ringer och bokar in sig. Man kan då diskutera vilken teknik hyresgästerna kan behöva men även ägna sig åt viss merförsäljning, såsom förtäring mm som dessa kan behöva men inte har tänkt på. En bokning över Internet skulle dessutom kunna skapa krockar så att t ex en yogagrupp kom att disponera en lokal i anslutning till en rockgrupp. 5.4 Lokalhållarnas synpunkter på kommunens uppföljning samt möjligheter att förbättra systemet Man efterlyser mer aktiv uppföljning I avtalen talas om tertialvis redovisning till uppdragsgivaren/kommunen. Intervjupersonerna hävdar att de uppfyller detta, men att kommunen agerar något passivt och inte kommenterar dessa redogörelser. Å andra sidan finns en informell kontakt, man fångar folk i dörren, och hälsan tiger still. Dessutom finns andra typer av redovisningar, t ex när det gäller kursverksamhet som baseras på särskilda kommunbidrag. Årliga rapporter är också ett stående inslag i kommunikationen mellan avtalsparterna utöver de enkäter till brukare som kommunen svarar för. Den bästa av världar eller mot en friare upphandling? En intervjufråga gällde om samma värden och effekter kunde ha uppnåtts med en annan typ av system/avtal. En av bedömarna svarar nekande och anser att det är svårt att se en bättre grundmodell än dagens även om man efterlyser större rättvisa i form av tydliga indikatorer vid själva medelsfördelningen. Ett par av de andra betonar möjligheten att upphandla mer fritt och/eller att ge resurser med större frihet och tillit från kommunens sida. En annan synpunkt gäller en bättre samordning mellan kulturhus och skolorna, som ju har en särskild peng per elev för kulturändamål. När det gäller NKC finns önskemål om ett bidrag för endast innehåll och personal och inte för lokalskötsel, städning mm. Gränserna mot andra aktörer i Dieselverkstaden är svåra att dra, och uppgifter hamnar mellan stolarna och blir ibland inte gjorda alls. 9

10 6 Vad anser brukarna? 6.1 Tidigare brukarenkät År 2012 genomfördes en skriftlig enkät till brukarna/lokalanvändarna. Där kartlades bl a vilken typ av verksamhet man hyrde lokal för och hur ofta. Tillfredsställelsen med servicen vid lokalbokningen, möjligheten få önskad tid, atmosfär och miljö i lokalerna, teknisk utrustning och städning av lokalerna efterfrågades. De som hyrt lokal fick också uttala sig om bemötande och service, priset för lokalerna och ge ett helhetsomdöme om hur nöjda de var generellt. Det kan vara av intresse att kortfattat referera denna undersökning före redogörelsen för Swecos egen intervjustudie. Av dem som svarat på 2012 års enkät om de fyra kulturhusen har mellan ca 50 och ca 90 procent angett att de har hyrt lokaler för verksamhet som vänder sig till barn och unga. I två av kommundelarna hade en majoritet av respondenterna hyrt lokaler fler än tre gånger det senaste året, i övriga delar var det mindre vanligt med återkommande uthyrningar till samma kunder/hyresgäster. Andelen hyresgäster som var nöjda eller mycket nöjda med service resp. bemötande låg över 50, och man var överlag också nöjd med möjligheterna att få lokal den önskade tiden. När det gäller miljön var man också överlag nöjd. Men flera var kritiska rörande lokalernas tekniska utrustning, dock var man mer nöjd i Boo och Dieselverkstaden. När det gäller städning var mellan ca 40 och 70 procent mycket nöjda och ytterligare ett antal ganska nöjda. Bemötandet upplevdes som särskilt positivt i Boo folkets hus. Sammantaget var mellan 50 och 75 procent av hyresgästerna mycket nöjda med att hyra lokaler på de fyra olika ställena. Som kan ses nedan finns en generell samstämmighet mellan resultatet av förra årets undersökning och den som Sweco har genomfört, även om frågorna var delvis annorlunda. 6.2 Swecos intervjustudie bland brukare/hyresgäster Genomförande Årets telefonintervjustudie med brukarna kan i någon mån ses som en fortsättning och fördjupning av förra årets enkät. Fokus ligger här dock mer på hur systemet för uthyrning av lokaler genom olika fristående aktörer uppfattats, om bokningssystemen fungerar, om god tillgänglighet finns samt om tillräcklig information om lokalutbudet sprids. Uppfattar lokalanvändarna att verksamheterna i lokalerna leder till möten mellan människor från olika föreningar och organisationer och mellan amatörer och professionella? Har man några synpunkter på om de administrativa rutinerna vid lokaluthyrningen fungerat och om det påverkat deras verksamhet att nya aktörer sedan ett par år övertagit uthyrningen av lokalerna för kultur- och fritidsverksamheter i Nacka?

11 Telefonintervjuerna med brukare har genomförts under veckorna 18 och 19 år Ur de förteckningar med mailadresser till lokalhyresgäster som vi erhållit har telefonnummer spårats. För Boo Folkets hus kunde 15 telefonnummer spåras av de 36 adresser som fanns. Motsvarande för Nacka kulturcentrum var 33/56, Älta Kulturknut 15/18 och Fisksätra folkets hus 16/17. Ambitionen var att genomföra ett tiotal intervjuer per utförare/aktör. Efter genomringning av samtliga tillgängliga telefonnummer (en eller flera gånger) uppnåddes följande antal svarande. Antal svarande hyreskunder per uthyrande förening Utförare Antal Andel % Nacka kulturcentrum/dieselv Älta Kulturknut Boo Folkets hus 9 24 Fisksätra folkets hus 9 24 Alla Det har alltså inte varit helt lätt att nå respondenterna per telefon, men när de väl nåtts har villigheten att medverka varit stor. Inte någon enda av de personer som kontaktats har nekat att redovisa sina synpunkter. Det insamlade materialet lämpar sig bäst för att studera svaren från samtliga svarande tillsammans. För att skillnader mellan de olika utförarna ska vara någorlunda tillförlitliga och värda att notera måste de vara klart större än i det nedbrutna materialet. Det är ändå rimligt att försiktigtvis dra vissa generella slutsatser av intervjumaterialet, särskilt där svaren är samstämmiga och i kombination med andra källor. Resultat I detta avsnitt lyfter vi fram och ger korta kommentarer till några av de resultat som återfinns i tabellerna och brukarkommentarerna. De lokaler som aktörerna hyr ut är lokalt centralt belägna och lätta att nå med allmänna kommunikationer. 36 av de 38 svarande instämmer i att de använda lokalerna finns på en plats i kommunen som deras målgrupp/ föreningsmedlemmar har lätt att ta sig till. 11

12 Lokalerna finns på en plats i kommunen dit det är lätt för vår målgrupp/våra föreningsmedlemmar att ta sig Stämmer helt 34 Stämmer i hög grad 2 Stämmer i liten grad 2 Stämmer inte alls 0 Vet ej 0 Ett annat tydligt resultat som framkommer är att lokalbokningen i mycket stor utsträckning sker utanför Nacka kommuns bokningssystem (nacka.se). I stort sett samtliga lokalhyresgäster uppger att de bokar lokaler genom direktkontakt eller via mail till uthyrarna. När de tillfrågas om kommunens bokningssystem är lätt att använda svarar därför 36 av 38 vet ej. Av de två som har synpunkter på bokningssystemet är en kritisk. Någon påpekar i en kommentar att bokning via systemet skulle kunna bidra till större klarhet vid fakturering än lösare överenskommelser per telefon. Bokningssystemet för lokaler är lätt att förstå och enkelt att använda Stämmer helt 0 Stämmer i hög grad 1 Stämmer i liten grad 1 Stämmer inte alls 0 Vet ej 36

13 Även om man inte använder kommunens bokningssystem tycker de flesta brukarna att det är lätt att hitta information om vilka lokaler som finns att hyra och är lediga. Drygt 2/3 av de svarande instämmer helt eller i hög grad i detta. Många kommenterar också att det fungerar bra och smidigt att ha mer personlig kontakt med uthyrarna. För oss som användare (föreningar, företag och organisationer) är det lätt att hitta information om vilka lokaler som går att hyra och om lokalerna är lediga Stämmer helt 11 Stämmer i hög grad 15 Stämmer i liten grad 3 Stämmer inte alls 3 Vet ej 6 På en allmän fråga om de villkor och regler som gäller för uthyrningen av lokaler är rimliga tycker 31 st (drygt 80 %) av de svarande att det stämmer. Av de som är mindre nöjda och även en del nöjda framhåller priset för lokalerna som främsta anledning till missnöje. 13

14 De villkor och regler som gäller för uthyrning av lokalerna är fullt rimliga Stämmer helt 28 Stämmer i hög grad 3 Stämmer i liten grad 4 Stämmer inte alls 0 Vet ej 3 Vi har också frågat om det råder rättvisa mellan olika aktiviteter och föreningar resp. mellan pojkar och flickor vid lokalbokningen. De flesta av de som hyr lokaler tycker inte de kan ta ställning till detta. En klar majoritet svarar följdriktigt vet ej inte sällan med kommentaren att de hoppas att så är fallet. Andra kommentarer är av typen: Jag har vassa armbågar och ställer krav det har nog bidragit till bra tider för vår verksamhet Äldre invandrarkvinnor är inte bra på att hålla sig framme i dessa sammanhang Vi har nog lättare få tider för vi är inarbetade och trogna kunder En fråga gällde i vilken utsträckning det uppkommer möten mellan människor från olika föreningar/organisationer respektive mellan professionella kulturutövare och nackabor i de aktuella kultur-och fritidslokalerna. Detta gav de svarande visst huvudbry. Några svarande utgår helt från den egna verksamheten i lokalerna, medan andra gör en mer allmän bedömning. Drygt 2/3 instämmer i att möten uppkommer mellan människor från olika föreningar och organisationer i lokalerna. Ungefär samma andel anser att möten sker mellan professionella kulturutövare och nackabor. Samtliga användare av lokaler i Dieselverkstaden tycker att lokalerna där bidrar till möten både mellan olika föreningar och mellan nackabor och professionella kulturutövare.

15 I XX lokaler uppkommer möten mellan människor från olika föreningar och organisationer Stämmer helt 16 Stämmer i hög grad 10 Stämmer i liten grad 6 Stämmer inte alls 0 Vet ej 6 Man kan också få ett indirekt svar genom att se på vilka lokalanvändarna är och vad de hyr lokal till. Det är flera typer av brukare som hyr lokaler och bedriver de mest skiftande slag av verksamheter. Förskolor hyr in sig och bjuder in teatersällskap som uppträder för barnen på hemmaplan. Politiker vill hålla sina möten i olika delar av kommunen. Det förekommer barnrytmik, dans och drama, boende som vill fira 50-årsdagar etc. Musikevenemang och teater i professionell tappning och uppvisningar av barn, ungdomar och elever varvas med konstutställningar av yrkesverksamma konstnärer och vårsalong för gymnasieelever. Dessutom ordnas personalträffar, events, föreläsningar, kurser, konsthantverk, hyresgästträffar, trygghetsmöten mm. Merparten ger godkänt för de administrativa och ekonomiska rutinerna runt uthyrningen. Men förbättringsmöjligheter anges när det gäller felaktig fakturering, missar av bokade tider, dåliga avbokningsvillkor/rutiner mm. 15

16 De administrativa och ekonomiska rutinerna runt uthyrningen av lokalerna har fungerat bra Stämmer helt 29 Stämmer i hög grad 1 Stämmer i liten grad 5 Stämmer inte alls 3 Vet ej 0 Som nämnts är lokalanvändarna i rätt hög grad nöjda med sina kontakter och upplysningar om vilka lokaler som går att hyra och när de är lediga. Drygt 1/3 av de svarande instämmer i det mer allmänna påståendet att det idag finns nackabor och tänkbara lokalanvändare som kommunen inte når med info och erbjudande om lokaler. Flera anser sig inte kunna ta ställning till frågan Man pekar ofta på brister i den information som ges och efterlyser t ex mer samlad och lättillgänglig information, mer offensiv marknadsföring och aktiv upplysning information till specifika målgrupper. Det räcker inte med passiv information på en hemsida. Det finns idag Nackabor/föreningar tänkbara lokalanvändare som kommunen borde nå ut till med erbjudanden om lokaler som man inte når Stämmer helt 2 Stämmer i hög grad 12 Stämmer i liten grad Stämmer inte alls 4 4 Vet ej 16

17 Tycker då de som hyr lokaler att det haft någon betydelse för deras verksamhet att det sedan ett par år är nya aktörer (med nya avtal) som har hand om och hyr ut lokalerna? Ca 2/3 anser inte att det inneburit någon märkbar skillnad. Men ca 1/3 uppger att det förändrat förutsättningarna för deras verksamhet till det bättre. De hänvisar då oftast till att nya lokaler tillkommit i samband med omorganisationerna (Kulturknuten och Fisksätra Folkets hus). En hyresgäst tycker att systemet med fristående aktörer som uthyrare har inneburit bl a ett otydligare ansvar för lokalunderhåll, utrustning, prissättning mm. I ett par avslutande frågor får lokalanvändarna framföra synpunkter på vad lokaluthyrarna respektive Nacka kommun kan göra för att ytterligare utveckla uthyrningen av kultur- och fritidslokaler. Synpunkterna handlar ofta om vikten av att anpassa lokalerna, begränsa kostnaderna, informera om och marknadsföra lokalerna etc. Uppmaningarna till kommunen gäller bl a att man ska fortsätta att bygga lokaler för kultur- och fritid nu när befolkningen växer och bristen på lokaler redan är stor. Idrottsfolket efterlyser fler idrottsanläggningar medan musikutövarna vill ha ett Musikens hus. 7 Swecos sammanfattande bedömning 7.1 Övergripande synpunkter Sweco konstaterar att infrastrukturavtalen nu har verkat i ca två år, att verksamheten med lokaluthyrande organisationer i stora drag fungerar så som det var tänkt bl a rent processmässigt samt att verksamheten täcker Nackas olika geografiska delar. Kommunens basfinansiering tycks utgöra en grund för att lokalhållarna ska kunna arbeta med de kärnverksamheter som ligger i både kommunens och berörda organisationers gemensamma intresse och utifrån detta sedan utöka den lokala kulturverksamheten och beläggningen i resp. kulturhus. Andra mer övergripande resultat av utvärderingen gäller tillgänglighet, öppenhet och konkurrensneutralitet. Det är tydligt att systemet med denna typ av avtal medverkar till dessa värden upprätthålls, eftersom alla typer av föreningar och privatpersoner har möjlighet att hyra in sig i lokalerna. Kommunens måluppfyllelse i denna del stöds av systemet. Som angetts nedan kan transparensen förbättras liksom kommunikationen ut mot brukarna. På längre sikt kan övervägas om det går att vidga kretsen av lokalförvaltare något eller åstadkomma en mer öppen upphandling av uppgiften att hyra ut kulturlokaler mm i olika kommundelar, möjligen kopplat till någon form av pengsystem. Det är många faktorer som måste beaktas inför en sådan eventuell förändring, bl a fastighetsfrågor samt avvägningen mellan föreningslivet eller kanske rena eventföretag som utförare. Mycket talar för att de nu berörda föreningarna mm är de som främst skulle komma ifråga för uppgiften även i ett sådant öppnare system. Men ett öppnare förfarande skulle medföra ett incitament att fundera igenom krav och ersättningsmodeller i ett nytt ljus. Verksamheten skulle kunna vässas ytterligare, samtidigt som större konkurrensneutralitet skapades. 17

18 7.2 Mer detaljerade iakttagelser och synpunkter Det kan också slås fast att avtalen och övriga relevanta styrdokument är tydliga men allmänt hållna i sina målformuleringar. Å andra sidan är själva verksamheten som de fyra avtalsparterna ska bedriva och inte minst resultat och restriktioner noga reglerad i avtalen, något som flertalet av dem upplever som svårt att leva upp till. Dessa krav tycks sedan inte följas upp i detalj av kommunen. I vart fall saknar parterna en mer löpande kommunikation och reaktion från uppdragsgivaren. Helt klart är att de fyra lokaluthyrarna anser sig lyckas prioritera särskilda grupper av hyresgäster som kommunen vill gynna, d.v.s. barn och unga samt funktionshindrade. Även i övrigt bidrar avtalen till att kommunens målsättningar ska kunna uppnås. Det handlar bl a om att tillhandahålla mötesplatser och arenor för hyresgäster inom kultur och fritidsliv. Det gäller också förutsättningarna för att tillhandahålla ändamålsenliga och funktionella lokaler, även om en knapp ekonomi leder till brister ifråga om teknisk utrustning mm. Dessutom påpekar några aktörer att dessa målsättningar till viss del kunde nås också inom ramen för det gamla systemet, utan dagens infrastrukturavtal. Det kan konstateras att brukarna/hyresgästerna är nöjda, i allt väsentligt, med de tjänster de har tagit del av genom de fyra lokalförvaltarna. Det framkommer såväl vid Swecos telefonintervjuer som i den tidigare enkäten under Även om brukarna är nöjda överlag upplever flertalet (föreningar mm) inte någon större skillnad gentemot tiden före infrastrukturavtalen. Men ca en tredjedel tycker att förutsättningarna för deras verksamhet har förbättrats, vilket talar för att reformen var riktig. Å andra sidan tycks det spela in att Älta och Fisksätra har fått nya lokaler. Ett annat ämne för ett ev. sådant möte skulle kunna vara att diskutera gemensamma satsningar på att marknadsföra de olika kommundelarnas kulturmöjligheter. Sådana möten kan ske med eller utan Kultur- och utbildningsenhetens deltagande. Klart är att bokningssystemet via nacka.se inte har fungerat som det vara tänkt, bl a av rent tekniska skäl. Å andra sidan tycks detta inte skapa några stora problem för varken uthyrare eller hyresgäster. Det är ofta praktiskt att på telefon diskutera både lokaltillgång och praktiska arrangemang i övrigt. Möjligen saknar kommunen en källa till uppföljning och kontroll. Det är önskvärt att kommunen, om möjligt, försöker utarbeta mer tydliga kriterier eller indikatorer för hur de samlade medlen för ändamålet ska fördelas på de olika avtalsparterna. Det är också viktigt att man balanserar mellan tillit och olika detaljkrav och dessutom aktivt följer upp att parterna verkligen lever upp till de ställda kraven. NKC har sina speciella svårigheter och möjligheter, såsom en av flera aktörer i ett stort kulturhus, och de övriga tre organisationer tycks uppfatta att denna kommunens egenregiverksamhet på något sätt är mer gynnad ekonomiskt. Det finns skäl att lämpligen i kommunens regi, och om detta inte redan görs samla alla fyra avtalsparterna till ett informationsmöte för att bringa större klarhet i dessa förhållanden.

19 7.3 Rekommendationer Sweco har tagit fram följande rekommendationer för framtiden: 1. Arbeta för att stärka transparens och generell regeltillämpning i avtalsarbetet gentemot de lokalhållande organisationerna. Det är önskvärt att kommunen försöker utarbeta mer tydliga kriterier eller indikatorer för hur de samlade medlen för ändamålet ska fördelas på de olika avtalsparterna. 2. Ompröva kontinuerligt de krav som ställs på lokalhållarna så att inga överflödiga sådana tillämpas. 3. Se över balansen mellan tillit och olika detaljkrav, och följ aktivt upp att parterna verkligen lever upp till de ställda kraven. Stärk kommunens återkoppling till de lokalhållande organisationerna i samband med uppföljning och redovisning. 4. Utvärderingen har inte kunnat påvisa någon större efterfrågan på (el behov av) bokning genom kommunens bokningssystem. Kanske bör kommunen ta ställning till om och varför lokalerna i framtiden bör bokas den vägen. Finns det andra skäl till att systemet bör användas etc. Kanske stärker den manuella bokningen delvis den lokalhållande organisationen som spindel i nätet i föreningslivet. 5. Utveckla också en förteckning där olika typer av hyresgäster preciseras något tydligare. 6. En framtidsfråga att diskutera tycks beröra vilken teknisk utrustning som hyresgästerna kan förvänta i lokalerna. 7. Informationsinsatser i termer av marknadsföring av lokalerna gentemot hyresgäster och föreningsliv kan stärkas ytterligare för framtiden. Möjligen görs detta mest effektivt som en större gemensam satsning. 8. Tre lokalhållande organisationer tycks uppfatta att kommunens egenregiverksamhet är mer gynnad ekonomiskt. Samla gärna de fyra avtalsparterna till ett möte för att reda ut förhållandena. 9. Undersök också möjligheten att i framtiden upphandla lokaluthyrare mer brett eller på annat sätt vidga kretsen till något fler lokalförvaltare. Vilken konsekvens skulle detta få för hyresgäster och för berörda lokalförvaltare? 19

20 8 Bilaga 1 Intervjufrågor till lokalhållande organisationer ALLMÄNNA FRÅGOR OM ER ORGANISATION OCH SYSTEMET Beskriv kort er egen grundläggande verksamhet? Länk? Var er organisation också tidigare lokalhållare i det gamla systemet? Är kommunens förväntningar och målsättningar med systemet tydliga? Är kommunens riktlinjer/regelverk för systemet tydliga och ändamålsenliga? Är det även i övrigt tydligt och transparent, liksom själva avtalet med er? Framgår till exempel klart vilket ansvar som olika parter har: kommunen, ni själva resp. hyresgästerna? Hur tycker ni allmänt att systemet och avtalet fungerar i praktiken? Om ni jämför förut och idag vad är för- resp. nackdelarna med den nya ordningen? Varför vill ni vara lokalhållande organisation? Påverkar systemet er egen kärnverksamhet positivt eller negativt? MER SPECIFIKA FRÅGOR Vilka typer av hyresgäster använder lokalerna? I stort: hur skiljer sig behoven mellan olika grupper? Finns det grupper av hyresgäster/föreningar som ni borde nå ut till med lokalerna men som ni inte når? Varför? I vilken utsträckning bidrar själva systemet till att tillhandahålla mötesplatser och arenor för hyresgästerna inom kultur och fritidsliv? I vilken utsträckning bidrar/påverkar själva systemet förutsättningarna för att tillhandahålla ändamålsenliga funktionella lokaler? Kunde samma värden/ effekter ha uppnåtts med en annan typ av system? Bland politiska visioner/mål finns Öppenhet och mångfald, Mångsidighet och kvalitet, Möjlighet att påverka. Hur arbetar ni för detta, som lokalhållande organisation? Påverkar systemet hyresgästernas verksamhet, positivt eller negativt? Når ni ut till båda könen + olika åldrar + inrikes/utrikesfödda? Hur kan ni prioritera de särskilda grupper som kommunen pekar ut: barn/unga + funktionshindrade? Når ni en uthyrningsgrad på 70 % för dessa grupper och påverkar det nya systemet tillgängligheten för dem? Hur marknadsför ni lokalerna och hur fungerar övrig kommunikation? Sker det i samarbete med föreningar och organisationer i närområdet Är kulturaktiviteterna i era lokaler välbesökta och efterfrågade? Har ni synpunkter på bokningssystemet (via nacka.se)? Lättillgängligt och transparent? Vilka typer av kostnader hos er är det som kommunen täcker med sitt verksamhetsbidrag? Hur fungerar kommunens uppföljning och löpande samråd med er? Hur fungerar de administrativa rutinerna, bl a ekonomiadministration och redovisning till kommunen? Hur kan systemet ytterligare förbättras med nuvarande grundförutsättningar? (I en framtid: vilket system kan fungera bättre? Bör t ex fler aktörer kunna bli lokalhållare?)

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Bilagor Dnr. Mesta möjliga rättvisa mellan olika aktiviteter och föreningar/anordnare ska råda.

Bilagor Dnr. Mesta möjliga rättvisa mellan olika aktiviteter och föreningar/anordnare ska råda. Bilagor Dnr Bilaga 3, generella riktlinjer för lokalbokningar Verksamhet för barn och ungdomar samt personer med funktionsnedsättning ska prioriteras när det gäller tilldelning av tider i lokaler. Mesta

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun www.pwc.se Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3.

Läs mer

samhällsinformation öppnar hösten 20

samhällsinformation öppnar hösten 20 samhällsinformation öppnar hösten 20 Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen och samverkan med lokala kulturföreningar, bildningsförbund, kulturella nätverk och övriga fria utövare ska utvecklas.

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät Södermöres Medborgarpanel 17-23 oktober 2012 Tema: Demokrati Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 75 av 121 har svarat, 62 % svarsfrekvens 6 har påbörjat enkät, men ej skickat in 30 personer har ej sett enkäten

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Organisation och drift av Messingen

Organisation och drift av Messingen Tjänsteutlåtande Utvecklingsstrateg 2015-01-04 Per-Ola Lindahl 08-590 970 35 Dnr: Per-Ola.Lindahl@upplandsvasby.se KS/2014:449 31774 Organisation och drift av Messingen Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Kundundersökning Fastigheter Resultat och jämförelser

Kundundersökning Fastigheter Resultat och jämförelser Kundundersökning Fastigheter Resultat och jämförelser Form för jämförelser Skellefteå Kraft har genomfört undersökningar om kundtillfredsställelse vid fyra tillfällen (2, 23, 21, 214). År 2 var frågeformuläret

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Kvalitetsundersökning för föreningsservice i Falkenberg

Kvalitetsundersökning för föreningsservice i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning för föreningsservice i Falkenberg Enkätundersökning hösten 4 Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Anders Bengtsson

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Kultur- och fritidsnämnden. Datum Dnr 2013-09-18 KFN13/78

Kultur- och fritidsnämnden. Datum Dnr 2013-09-18 KFN13/78 Kultur- och fritidsnämnden Datum Dnr KFN13/78 Internöverenskommelse Kultur- och fritidsnämnden Nyköpings Arenor 2014 Internöverenskommelse Dnr KFN13/78 2/5 1. Formalia 1.1. Parter/kontaktpersoner Kultur-

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

UTREDNING KULTURLOKALER KVARNHOLMEN OCH ÄLTA. Rapport 2008-12-01

UTREDNING KULTURLOKALER KVARNHOLMEN OCH ÄLTA. Rapport 2008-12-01 UTREDNING KULTURLOKALER KVARNHOLMEN OCH ÄLTA Rapport 2008-12-01 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i Mål och budget 2008 2010 tagit beslut om att utreda möjligheterna för framtida kulturlokaler på Kvarnholmen

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Utvärdering av förändrad organisation av utbildnings- och kultur-kontoret

Utvärdering av förändrad organisation av utbildnings- och kultur-kontoret 1(5) KFN 2009/0124 Utvärdering av förändrad organisation av utbildnings- och kultur-kontoret mm Bakgrund En översyn av gjordes i början av år 2010 av två konsulter från Pricewaterhouse Coopers. Syftet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Resultat Invånardialog. Tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar

Resultat Invånardialog. Tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar Resultat Invånardialog Tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar 1 Panelfråga om tillgänglighet i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar I Kungsbacka kommun arbetar vi aktivt med

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-02-01 UBN 2010/20-630 Utbildningsnämnden Kundundersökning på öppna förskolor Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning En

Läs mer

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av åtgärder du fått stöd för. Blanketten finns att ladda ner

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013

Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013 2013-11-13 RAPPORT 1 (11) Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013 Sammanfattning I Nacka kommun är fritidsnämnden ansvarig för mål, uppdrag, finansiering och uppföljning av

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebostäder AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 kommunens fordonshantering Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och avgränsning 4. Metod 5. Policys och styrdokument 5.1 Fordonshantering 5.1.1 Iakttagelser

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013 Föreningsträff Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013 Beredningen för Kultur och Fritid i Svedala kommun har fått i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens stöd till föreningar inom

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

I-Forum 1 2015-02-26

I-Forum 1 2015-02-26 I-Forum 1 2015-02-26 Sammanställning Ledord för dagen Visionärt Personligt Öppenhet Diskussionsfrågor 1. Hur ska sektionen skapa medlemsnytta? Vad vill du att sektionen ska göra? Hur ska vi spendera/investera

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

OBS! För Idrottshallen/Bollhallen gäller särskild ordning beträffande prioritering (bilaga 1).

OBS! För Idrottshallen/Bollhallen gäller särskild ordning beträffande prioritering (bilaga 1). Policy för uthyrning av Töreboda kommuns lokaler Töreboda kommun har lokaler som utanför ordinarie verksamhet kan hyras ut för olika aktiviteter och arrangemang. Föreningslivet i Töreboda kommun är ett

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Kulturutskottet 2006-09-20

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Kulturutskottet 2006-09-20 SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 45 Skrivelser angående ansökan om bidrag till kulturarrangemang och lån av lokal på Folkets Hus, Öppna förskolan i Svedala Styrelsen för Öppna förskolan i Svedala

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Sundsvalls kommun vill genom sitt bidragssystem stödja kommunens föreningsliv så att möjlighet skapas för en omfattande och stimulerande fritid för alla på ett både jämlikt och jämställt

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Aktiv Fritid Vallentuna

Aktiv Fritid Vallentuna Aktiv Fritid Vallentuna Föreningsmöte 14 april 2015 Fritidsnämnden Aktiv Fritid 14/4 2015 Kvällens hållpunkter 19.00 Fritidsnämnden ny mandatperiod Nämndens uppgift och planer för perioden 19.20 Kultur-

Läs mer

ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER

ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Granskning av IT:s nytta ur ett verksamhetsperspektiv

Granskning av IT:s nytta ur ett verksamhetsperspektiv Revisionsrapport* Granskning av IT:s nytta ur ett verksamhetsperspektiv Finspångs kommun 15 maj 2009 Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer