Slutrapport. Bygdegården mötesplats för lokal service

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Bygdegården mötesplats för lokal service"

Transkript

1 1 Slutrapport Bygdegården mötesplats för lokal service

2 2 Bygdegården mötesplats för lokal service, slutrapport del 2 1. Inledning och sammanfattning Bygdegården mötesplats för lokal service är ett serviceprojekt inom Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) som möjliggjorts med medel från Tillväxtverket. Projektet har varit i två delar. I denna del har huvudinriktningen varit att coacha åtta bygdegårdar till att utveckla service. Dessa bygdegårdar är: Lauker i Arvidsjaur kommun, Norrmjöle i Umeå kommun, Rämmen i Filipstad kommun, Norrboda, Gräsö i Östhammars kommun, Bäckegården i Bengtsfors kommun, Runtuna i Nyköpings kommun, Östergarn, Gotlands kommun samt Kåremo i Kalmar kommun. Utveckling av servicen har skett i olika grad och varierat slag i bygdegårdarna. Bäckegården är den som kommit längst och har öppnat ett servicecenter dit allmänheten kan vända sig för att få hjälp. I projektet har det anordnats seminarier och studieresor för att lära av andra. En servicetidning har producerats och sänts ut till landets alla bygdegårdar. Ett nätverk för servicebygdegårdar har skapats under projekttiden. Genom projektet har servicefrågorna fått en framträdande roll inom hela bygdegårdsrörelsen. 2. Syfte och mål Syfte Syftet med projektet har varit att utöka servicen på landsbygden, både den kommersiella och offentliga, för att ge kvalitet i boende och arbete. Vi har velat ge åtta bygdegårdar förutsättningar för utveckling genom serviceverksamhet. Vi har också arbetat för att bygdegårdarna i framtiden ska kunna bygga ut sin service med kommunala och statliga tjänster. Vi har även uppmärksammat de fem föreningar som har eller där projekt pågår kring utvecklad service: Möklinta i Västmanland, Ljustorp i Västernorrland, Gideå i Västernorrland, Trångsviken i Jämtland och Gafsele i Västerbotten. Syftet har också varit att sprida erfarenheter och ge råd till alla de bygdegårdsföreningar som ingår i nätverket runt servicebygdegårdar. Mål med projektet Målet har varit att utveckla åtta mötesplatser för lokal service samt att skapa stabilitet i nätverket Servicebygdegårdar som nu har cirka 100 bygdegårdsföreningar anslutna. Att minst åtta föreningar genomför arbetsmetoden Ett steg till har varit ytterligare ett mål. Vi har arbetet med att ge coachning till de åtta föreningar som är utvalda som projektbygdegårdar och som vill utöka sin service.

3 3. Organisation 3 Styrgrupp Styrgrupp för projektet har varit: Monica Eriksson och Carina G. Hördegård projektledare Bygdegårdarnas Riksförbund (BR), Claes Becklin Hela Sverige ska leva och representant för Tillväxtverket och Camilla Jägerhem under senaste perioden. Styrgruppen har träffats på Bygdegårdarnas Riksförbunds kansli samt haft telefonmöten. Coacher Coacher i projektet: Carina G. Hördegård och Monica Eriksson BR, Bengt Söderström och Karin Rebelius Mellerud, Ulrika Johansson Väse, Stefan Holmqvist Arvidsjaur och Peter Hogeby Västerhejde Gotland. Bygdegårdarna har fått coachning genom besök, telefon och mailkontakt. Projektledarna Monica Eriksson och Carina G. Hördegård har under projekttiden haft kontinuerlig kontakt med coacherna. Här en beskrivning av de olika coachernas arbete för respektive bygdegård: Östergarn, Carina G. Hördegård och Peter Hogeby coacher Östergarn bygdegård var i någon mening en servicepunkt redan i starten med sitt bibliotek, bio och museum. Utifrån detta ville man utveckla mer service. Carina startade med att göra processen Ett steg till med styrelsen. Sedan har vi haft tät kontakt med dem vi mail och telefon. Först med förra ordföranden Margareta Garpe och sedan med Christer Lövgren. Det har blivit ytterligare tre besök till dem. Carina har bidragit med kontakter till distriktets byggansvarige samt till BR:s byggkonsult. Frågan om samverkan lyftes och Östergarn anordnade ett stormöte för bygdens folk och föreningar om bygdegårdens fortlevnad. Alla var där överens om att bygdegården är navet på orten. Detta har gett dem kraft att arbeta vidare. Östergarn har ett mycket bra kulturutbud vad det gäller film och framför allt vad det gäller högklassiga föreläsningar. Detta har vi diskuterat att utveckla. Att utgå från något som är bra och arbeta vidare med detta är en fördel. Vi har även arbetat med att ta bättre betalt för de evenemang som man har. Det är nödvändigt för att kunna utveckla. Peter Hogeby som arbetar som utvecklingskonsult och har ett eget engagemang i Hejde bygdegård har också på senare delen av projektet varit med och berättat om utveckling och service hos styrelsen i Östergarn. För att de skulle ha en person nära att kontakta. Under de kurser och studieresor som vi har haft har Östergarns bgf varit representerade. Vid dessa har vi även diskuterat deras situation och serviceförutsättningar. Monica Eriksson, coachat Gräsö bygdegårdsförening På första besöket arbetade vi med arbetsmetoder Ett steg till. Vi mejslade fram vad föreningen ville satsa på, på kort sikt och på lång sikt. Utifrån detta tog föreningen sedan fram en handlingsplan. På besök 2 gick vi igenom handlingsplanen, gjorde en del justeringar och diskuterade också praktiskt hur vi kunde genomför en del av det man hade på agendan på kort sikt. Vi kunde också bocka av några mindre punkter som åtgärdats.

4 Efter detta har vi haft en rad mail och telefonkontakter. Föreningens ordförande har också deltagit på de träffar vi haft i projektet där vi stämt av. 4 På Gräsö har man satsat på ökad information och på att skapa träffar i anslutning till det föreningsdrivna bibliotekets öppettider för att därigenom fånga upp det stöd och den hjälp människor på norra Gräsö är i behov av. Ytterligare en fysisk träff kommer att ske efter projekttiden för att stämma av och uppdatera handlingsplanen. Bengt Söderström coach Bäckegården Bengt har i ett tidigare projekt hjälpt Bäckegården, där de har gjort en upprustning av lokalerna, utvecklat en ungdomsgård mm. Inledningsvis gjorde de en analys över behovet av service. Som tredje del i utvecklingen av Bäckegården stod därför skapandet av ett servicekontor. Bengt engagerades som coach för detta. Han har haft täta kontakter med föreningen och varit den samlande kraften i deras möten runt serviceutvecklingen. Han har även haft en nyckelroll i kontakten med myndigheterna för Bäckegårdens räkning. Bengt Söderström har varit en engagerad och kunnig kraft i utvecklingen och har varit en viktig resursperson för Bäckegården och för att de lyckats etablera ett servicekontor. Se vidare Bengts fakturor och redovisning från Bäckegården. Carina G. Hördegård coach Kåremo I Kåremo startade vi med en informationskväll om projektet för styrelsen. Den andra träffen genomförde vi processen Ett steg till. Sedan har vi haft några träffar till där vi jobbat med servicefrågorna. Vi hade en informationsträff i vintras där Bo Lönnkvist HSSL berättade om deras serviceprojekt i Kalmar län. På distriktsstämman i Södra Kalmars distrikt i våras deltog ordförande Helena Mallin och Carina G. Hördegård och berättade om Serviceprojektet. Nu i höst har kulturförvaltning och politiker besökt Kåremo. De har fått en bra kontakt med kommunen som även har hjälpt dem och betalat hela deras investering i kommunalt vatten och avlopp. Carina har haft tät, regelbunden kontakt med föreningen via besök, mail och telefonkontakt. Hela styrelsen i Kåremo har deltagit i arbetet. Ulrika Johansson coach i Rämmen Ulrika har jobbat som verksamhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan och har lång erfarenhet av bygdegårdsarbete. Hon är distriktsordförande i Värmland. Hon startade i Rämmen med Ett steg till där man från föreningens sida valde att bjuda in till ett stormöte. Utifrån resultaten har man tagit fram en plan och Ulrika har coachat dem i deras utvecklingsarbete med service. Hon har hjälpt dem med information och kontakter. Hon har haft kontakt med föreningen via mail och telefon samt besökt dem. Ulrika medverkade också till deras Turistbyrå kom till stånd och den festliga invigningen med landshövding Kennerth Johansson. Ulrika finns även framgent som resurs för Rämmen genom närheten till dem och kan hjälpa dem vidare i sitt arbete. Norrmjöle, Carina G. Hördegård coach I Norrmjöle har vi på likande sätt gjort Ett steg till i föreningen. De har sedan noga följt sin aktivitetsplan. Vi har haft kontakt hela tiden och jag har följt dem i deras arbete med att få bättre och utvecklad service i Norrmjöle. Carina har personligen besökt dem vid fyra tillfällen.

5 Vid ett tillfälle initierade Carina en träff med kultur och fritidsansvarig i Umeå kommun. Detta har sedan resulterat i att de har fått en god kontakt och besökt Norrmjöle med kulturnämnden. Carina informerade dem om möjligheten att få projektmedel via Leader (som de inte hade kunskap om). Detta blev inte aktuellt eftersom de genom den kontakt som skapats med kommunen gjorde att kommunen betalar för friggeboden som ska bli reception till campingen. Carina har hjälpt dem med kontakter och information om utemiljön som de har rustat upp. Norrmjöle har varit drivande och även själva tagit kontakt samt informerat om vad de har hållit på med. Här hade vi även en träff med närliggande företag och föreningar som har resulterat i utvecklade kontakter dem emellan. 5 Lauker coachar Carina G. Hördegård/ Stefan Holmqvist Fösta besöket till Lauker var informationsmöte och Ett steg till där styrelsen samt ytterligare ett tjugotal bybor deltog. På denna träff var Stefan Holmqvist med, det var sedan tänkt att han skulle coacha dem men han fick ett annat utvidgat arbetsområde på SV där han arbetar och hade inte riktigt tid. Carina G. Hördegård har istället gått in och coachat Lauker. Stefan kommer fortsättningsvis att vara ett viktigt stöd för Lauker, han arbetar på SV bl.a. i Arvidsjaur kommun och har personlig kontakt med dem i Lauker. Carina har varit dem behjälplig med de frågor som har kommit upp runt service, uppmanat och hjälpt dem med kontakter med kommunen. Vi det senaste mötet i Lauker gjordes ett besök hos kommunen vilket resulterade i att flera kommuntjänstemän kom ut till byastugan i Lauker och informerade om kommunens tjänster. Detta har lett till kontakt och hjälp för byastugan. Så har även Lauker deltagit i de kurser och studieresor som vi har haft. Då har vi där vi har haft möjlighet att personligt kunna diskutera deras serviceutveckling. Lauker har en egen projektledare i Marita Hägglund som varit den drivande kraften där. Marita och Carina har mycket god kontakt via telefon och mail där vi har diskuterat deras serviceutveckling. Glädjande just nu är att Lauker fick Arvidsjaurs kommuns kulturpris som mottogs den 16:e november. Detta är en del av serviceutvecklingen, deras arbete med kulturutveckling. En mycket positiv bieffekt av arbetet i projektet. Runtuna bygdegård, coach Carina G. Hördegård Även i Runtuna startade vi med att göra Ett steg till. Carina har besökt dem ett flertal gånger. En träff var stormöte med bygdens människor. Vi har tittat på idéer för utveckling och upprustning av bygdegården. En framgångsfaktor för Runtuna bgf är de samverkansträffar som varit med idrottsföreningen och hembygdsföreningen för serviceutveckling. Detta eftersom alla tre föreningarna ligger på samma område. Här har man nu gemensamt stora planer för serviceutveckling med uppbyggnad av stugor för lägerverksamhet, konstgräsplan mm. Carina har också här informerat och haft kontakt med Runtuna och deras ordförande Kent Gustavsson kontinuerligt. Hjälpt dem att föra samverkan med övriga föreningar framåt. För att ge tips och pusha dem i arbetet och med samverkan runt serviceutveckling.

6 6 Vad har coacherna givit? Det har betytt mycket för de enskilda föreningarna att de haft en coach. Coacherna ledde den inledande processen med Ett steg till. Utifrån detta upprättades en handlingsplan för föreningen. Vad ska vi göra på kort sikt och på lång sikt när det gäller serviceutveckling. De har därefter givit inspiration och kunnat delge erfarenheter från andra delar i landet. Eftersom våra funktionärer arbetar ideellt har det också varit ett stöd för dem att ha någon som hör av sig och någon som givit inspiration och råd i arbetet. Fört dem framåt i olika steg i serviceutvecklingen i bygdegården. I några fall har man hjälpt till med att bredda nätverket, bl. a vad gäller kontakter med kommunen och i några fall andra myndigheter. Administration Administration i serviceprojektet har utförts av projektledarna Monica Eriksson och Carina G. Hördegård och BR:s kansli samt Anders Saxén som är ekonomiansvarig på BR. 4. Aktiviteter under projekttiden Tids- och aktivitetsplan Projektet har genomförts efter en projektplan, och tidsplanen har följts. En kurs har blivit framflyttad för att bättre passa deltagarna i tid. Genom första delen av projektet har ett antal bygdegårdsföreningar visat intresse för att öka servicen i sina bygdegårdar. Vilken service som ges skiljer sig från bygdegård till bygdegård, beroende på var de ligger och hur den allmänna servicen ser ut i närområdet. Vårt arbetssätt har skapat ringar på vattnet. Konferens den 16 mars Konferensen hölls på LRF i Stockholm, 16 mars 2012 med tolv deltagare från nio föreningar. Presentationer av organisationer och verksamheter gjordes av Catarina Lundström, Tillväxtverket, Claes Becklin, Hela Sverige ska leva och Jan Alsander, Civilförsvarsförbundet. Deltagarna fick också ta del av erfarenheter från två servicebygdegårdar som kommit en bit på väg, Möklinta i Sala och Gafsele i Åsele. Dessa berättade hur de jobbat med att forma sina bygdecentra/bygdekontor. Under dagen fördes även samtal i grupper runt lokal service. Nyhetsbrev I projektet har vi sänt ut nyhetsbrev till nätverket för lokal service i bygdegården för att förmedla inspiration, idéer och kunskap. Fem nyhetsbrev har levererats till nätverket för servicebygdegårdar. Del av resultat av Ett steg till

7 7 Ett steg till Sju av de åtta bygdegårdarna har arbetat utifrån arbetsmetoden från Studieförbundet Vuxenskolan Ett steg till. I Bäckegården i Bengtsfors kommun har man tidigare arbetat med utveckling av bygdegården och kommit en längre bit på väg och hade redan kommit så långt i processen att man redan klarat av den första delen med att sätta mål och ta fram en genomförandeplan. De åtta projektbygdegårdarna från norr till söder Under projekttiden har åtta bygdegårdar fått extra hjälp att diskutera och utveckla service i form av coacher. Dessa bygdegårdar är: Lauker-Lövviken i Arvidsjaur kommun i Norrbotten, Norrmjöle i Umeå Västerbotten, Norrboda/Gräsö i Östhammar Uppsala, Rämmen i Filipstad Värmland, Bäckegården i Bengtsfors Västra Götaland, Runtuna i Nyköping Södermanland, Östergarn på Gotland och Kåremo i Kalmar kommun, Kalmar. Hur gjordes urvalet? Förväntningar Hösten 2011 gjorde vi en omfattande enkät till våra föreningar med en rad olika frågor bl. a frågan om man ville satsa på utökad service i sin bygdegård. Över 100 föreningar svarade att man var intresserad av detta. Dessa drygt 100 föreningar fick ytterligare en fråga, om de ville vara med i ett projekt och vad de då främst ville utveckla. Utifrån dessa svar valdes 8 bygdegårdar ut, dels utifrån föreningarnas svar, men också utifrån olika förutsättningar och geografisk spridning. Vi förväntade oss att föreningarna aktivt skulle ta tag i frågan och göra en plan för sin satsning. Vi förväntade oss också att man inom projekttiden skulle ta några första steg, En första åtgärd i 7 av 8 föreningar var att ta fram en plan. Det gjordes med arbetsmetoden Ett steg till som handlingsplan för vidare arbete med att utveckla service. Alla föreningar har tagit fram en plan på vad man ville satsa på, på kort och på lång sikt. Den åttonde, Bäckegården, hade redan tidigare tagit fram en plan och hade just kommit fram till momentet att göra verklighet av ett servicekontor. Stödet har bestått i coachning och ett flertal konferenser av de medverkande bygdegårdarna där kunskapspåfyllning och erfarenhetsutbyte stått på agendan. De uppgjorda planerna har följts upp vid träffarna. Val av coacher, vad har coachningen inneburit? I tre av bygdegårdarna valde vi coacher som geografiskt ligger nära och som hade erfarenhet av coaching. Fem bygdegårdar har coachats av oss projektledare. Det senare har varit viktigt för att öka våra kunskaper och för möjligheterna att ta med erfarenheterna till kommande satsningar. I en av de fem kompletterade vi med ytterligare en lokal person en bit in i projektet, för att stärka upp inför uppföljningen (Gotland). Det finns en klar koppling. Mellan coachernas arbete och resultat. Vi är övertygade om att man inte kommit så långt i sina projekt utan coachning. I några fall har det också varit nödvändigt för stöd med kunskaper och kontakter med kommunen m.fl.

8 8 Presentation av de medverkande bygdegårdsföreningarna Kåremo Kåremo, som ligger två och en halv mil norr om Kalmar, är den minsta bygdegården i projektet. Ett steg till har genomförts då man bland annat gjorde en plan för satsningar på kort och lång sikt. Detta tyckte styrelsen var bra, så att man kunde genomlysa verksamheten. De har satsat på att förbättra marknadsföringen av bygdegården både genom foldrar och hemsidan och Facebook där de är aktiva. Den yttre miljön vill man förändra så att bygdegården blir inbjudande och mer utnyttjad; man skulle kunna ordna en uteplats, en grillplast och en boulebana. Ett informationsställ har satts in i entrén. En ökad satsning på barn- och ungdomsverksamhet stod på prioriteringslistan från början av projektet. Under projekttiden har kommunen öppnat ett allaktivitetshus i Rockneby som ligger bara fem kilometer bort. Där håller ungdomarna till numera. I mars hade man en träff där Bo Lönnkvist, Hela Sverige ska leva berättade om Hela Sverige ska levas serviceprojekt och projektorterna i Kalmar län. Carina G. Hördegård har coachat Kåremo och i april informerade Carina tillsammans med ordföranden Helena Mallin på Södra Kalmars bygdegårdsdistrikts stämma i Långasjö om serviceprojektet och Kåremo. Kommunens kulturförvaltning har varit på besök under hösten och det var ett mycket givande möte menar styrelsen. Huset som fyllde hundra år firades nyligen med en fest där det kom hundra personer, vilket var glädjande. Till detta hade de också gjort ett nytryck av Kåremoboken som var uppskattat. Under året har styrelsen kommit underfund med att man inte kan eller vill bli någon servicebygdegård i den meningen att utveckla en servicepunkt. På avslutningsträffen poängterade man att projektet har varit nyttigt och lärorikt och att de har fått visioner. De har genomlyst sin verksamhet och ser nu vad de vill. De kommer att vara lyhörda för behov som kan komma vad det gäller verksamhet och de vill satsa på att renovera kök, bygga altan samt utveckla utemiljön framöver.

9 9 Digital bio i Östergarn Östergarns bygdegård ligger i Katthammarsvik på östra sidan av Gotland cirka fyra och en halv mil från Visby. Här har man redan en del service bland annat ett av kommunens bibliotek, som är öppet två gånger/vecka. Bygdegården har biograf, ett biografmuseum och ett albatrossmuseum. Den är känd för många bra kulturarrangemang. Bland idéerna för service: en anslagstavla med bygde- och kommuninformation, ett ställ med information för turister, bredband/data, uppkoppling och digital utrustning för bio, konserter och konferenser. Föreningsservice/kopiator vill man även införskaffa, utöver att man nu vill göra en riktig upprustning av bygdegården. Östergarn har genomfört Ett steg till. I april hade man ett stormöte där man bjudit in alla föreningar i området. Där diskuterade man bygdegården och framtiden. Detta möte var mycket bra och alla var överens om att bygdegården är det viktiga navet och mötesplatsen för bygden. Förra vintern hade man praktiska problem med att två värmepumpar slutade fungera samt att taket läckte. Detta gav också ekonomiska bekymmer som tar tid att lösa. Östergarn arbetar aktivt med kultur och kulturträffar på sommaren som är mycket välbesökta. Kulturen vill man vidareutveckla. Biografen har i höst digitaliserats, en av tre på Gotland. Detta ger en möjlighet till utökad service både på vintern och på sommaren. Carina Hördegård har coachat Östergarns bygdegårdsförening, som också har fått hjälp av Peter Hogeby, Västerhejde. Samverkan i Runtuna

10 Runtuna bygdegård ligger två mil från Nyköping. På första planeringskvällen önskade man en hemsida. Genom Bygdegårdarnas Riksförbunds nya satsning på hemsidor fanns en ny hemsida klar redan veckan därefter. I Runtuna trycker man mycket på samarbete och utveckling av bygdegården tillsammans med idrotts- och hembygdsföreningen. I detta ingår planer på en total upprustning av bygdegården. På åtgärdslistan finns att skaffa en hjärtstartare, ordna en informationstavla inomhus, ha föreningsservice/kopiator, inköpt kopiator är nu installerad i bygdegården, anlägga en boulebana, uppmärksamma sevärdheterna i bygden, ordna en rastplats/pausplats, en informationstavla utomhus och ställplatser för husbilar samt skaffa ett enkelt säkerhets-kit med exempelvis lampor, spritkök och elaggregat. En informationsbroschyr om bygdegården har färdigställts. Runtuna jobbar på bred front med närliggande föreningar för att utöka service och rusta och bygga ut området. Bygdegårdsföreningens bygdegård, idrottsföreningens fotbollsplan och hus med omklädningsrum och hembygdsföreningen hus ligger på samma område i Runtuna. I och med serviceprojektet har en samverkan och gemensamma utvecklingsplaner kommit tillstånd. Ett stormöte hölls den 27 mars dit hela bygden var kallad. På detta deltog Carina G. Hördegård som coachar föreningen. Bygdegårdsföreningen, idrottsföreningen och hembygdsföreningen har under maj tillsatt en grupp på sex personer, två från varje förening som ska jobba vidare med utveckling av servicen och området runt bygdegården. De har fått en utvecklingscheck från Leader för att göra en förstudie inför ett stort projekt som vi hoppas och håller tummarna för att det ska kunna realiseras under kommande landsbygdsprogram. 10 Norrboda utgår från biblioteksfilialen Norrboda bygdegård ligger på norra delen av Gräsö cirka två och en halv mil från färjan över till Öregrund i norra Uppland. Ön har cirka 800 fast boende varav cirka 300 i bygdegårdens närområde. På sommaren kan så många som personer vara på ön samtidigt. I bygdegården finns ett ideellt drivet bibliotek som hålls öppet en timme per vecka året runt. Böcker fylls på från kommunens huvudbibliotek en gång/månad. Inom ramen för serviceprojektet tänker föreningen att biblioteket skulle kunna vara basen. För att kunna utveckla servicen gäller det att få in bredband i huset. På kort sikt ville man göra ny hemsida, öka informationen genom fler anslagstavlor och göra en ny folder. Och flera informationsinsatser har skett. Ny hemsida, framställning av informationsfolder, ny skylt på huset, uppgradering av anslagstavlorna har nu genomförts. Kontakter har tagits med vandrarhem och cateringservice för att öka uthyrningen. Kontaktuppgifter finns inlagda på hemsidan.

11 11 Under hösten 2012 genomfördes extra aktiviteter i anslutning till bibliotekets öppettider. Detta slog väl ut. Detta vill man utveckla för att öka kontakten mellan de boende på den norra delen av ön. Norrboda-Gräsö bygdegårdsförening är en aktiv förening med några stora viktiga arrangemang under året. Dit hör midsommarfirande, marknad varje sommar och julmarknaden i november. Det är stora åtaganden för en liten förening. Därför får arbetet med att utveckla servicen ta tid. Viktigt för det fortsatta arbetet är att få bredbandsuppkoppling till bygden. Detta kommer att öppna för fler möjligheter. Monica Eriksson har coachat genom två besök, telefon och mailkontakter. Rämmen har öppnat Sveriges minsta turistbyrå Rämmens bygdegård har en vacker utsikt över sjön Näsrämmen. Föreningen arbetar målinriktat och driver aktiviteter för att erbjuda medlemmar och bygdens folk en attraktiv bygdegård göra insatser för att hålla landsbygden levande. Man erbjuder också vandringsleder. För att kunna utveckla servicen måste man skaffa bredband till byn. Detta har man gjort under projekttiden och investerat i ADSL-bredband med tillhörande utrustning. Föreningen har bjudit in alla bybor till ett öppet möte där de fick föreslå hur de vill fortsätta att utveckla bygden och servicen i bygdegården. Det var ett välbesökt möte som också blev mycket uppmärksammat i pressen och där även Ulrika Johansson, som varit coach, blev intervjuad i lokalradion. Den 24 maj 2013 hade Rämmen invigning av sin turistbyrå, Sveriges minsta, där Ulrika Johansson medverkade. Invigningen gjordes av Kenneth Johansson, landshövding i Värmland. Ulrika har haft tät kontakt med Rämmen och har genomfört Ett steg till med dem och under 2013 har de tagit ytterligare ett steg vad det gäller serviceutveckling. De har en diger verksamhetsplan som innefattar en hel del service. Rämmen hade stormöte i oktober och har nu en handlingsplan för serviceutveckling i bygdegården. I Rämmen har de mycket kulturverksamhet som de har utvecklat ytterligare under projekttiden. De har god kontakt med kommunen och samarbetar bl.a. med kyrkan.

12 12 Norrmjöle styrelse framför sin fina rundloge Campingen central i Norrmjöle Norrmjöle är ett gammalt fiskeläge, som ligger vid havet två och halv mil söder om Umeå, med 250 invånare. Föreningen driver en camping med 43 platser, varav 33 är säsongsplatser. Här vill man utveckla turismen. Man har en bred verksamhet i bygdegården, som innebär träffpunkter för bygdens folk. En aktiv studiecirkelverksamhet bedrivs i gott samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. I serviceprojektet har en utbyggnad av en reception hög prioritet kombinerat med en kiosk. Här hoppas man kunna utveckla olika servicefunktioner där bredband till bygdegården står högt på listan. Man har redan utökat bokbussens stopp vid bygdegården till en hel timme. Föreningen har en nyinköpt skrivare som trycker Bygdegårdsbladet, som är en informationsfolder producerad i projektet. Bladet delar de i alla brevlådor och via mail. Bygdegårdsbladet utkommer fyra gånger om året. De har även dator och internet på gång. De kommer sedan att ha bemannat cirka en gång/vecka som servicepunkt med datorservice bl.a. I vinter har de haft barnverksamhet tillsammans med en kommunal sektion. Just nu diskuterar man utökning av lekredskap på lekplatsen. Förra året byggde föreningen en grillplats och rustade utemiljön. På vintern har man en isbana vid bygdegården som man spolar. Samarbete med andra föreningar och kommunen har etablerats och fungerar bra. Närliggande föreningar/företag har varit inbjudna till träffar vid flera tillfällen och man samarbetar nu runt evenemang och aktiviteter. Kommunen har också etablerat ett gott samarbete med bygdegårdsföreningen och kommunen har upptäckt vad föreningen kan bidra med. Kulturoch fritidsförvaltningen i Umeå har förlagt en konferens i Norrmjöle bygdegård. Samarbetet med kommunen har lett till att kommunen betalar en friggebod som man ska ha som reception till campingen. I Norrmjöle har man tryckt på knappen för samarbete och service och det fungerar. Carina G. Hördegård har coachat dem genom besök, mail och telefonkontakt.

13 13 Onsdagskaféerna ett nav i Lauker-Lövviken Lauker-Lövviken är beläget fyra mil från Arvidsjaur och är en by med 80 invånare. Utöver byastugan finns det ett kulturområde med bagarstuga, vagnslider med jordbruks- och skogsredskap, kolmila och tjärdal. Samt ett hus Antes som är ett timrat byamuseum. Ett viktigt mötestillfälle i byn är onsdagskaféet klockan Under våren 2012 träffades man 15 gånger till detta diskussionsforum. Det är både pensionärer och andra daglediga som träffas. Det brukar vara personer varje gång och har ökat hela tiden. Två gånger under våren har man även haft lunchservering, detta är en service som efterfrågas. De funderar på hur de ska kunna utöka detta med lunchservering. Man kommer också att arbeta för att få bredband till byn och byastugan, och detta är när som helst ett faktum. Informationsställ för broschyrer, biblioteksfilial, fotbollsplan och barn- och ungdomsverksamhet är sådant som Laukerborna vill få till stånd på kort sikt. De hade framtidsträff den 23 april där man diskuterade det som ligger i Laukers framtida service och utveckling. Stefan Holmqvist (som är coach för Lauker hade inte möjlighet att närvara). Han har personlig kontakt med dem men inte tillfullo den tiden som behövs för att närvarande coacha, och Carina G. Hördegård har haft kontakt med Lauker, besökt dem och coachat dem. Lauker arbetar med många olika servicefrågor och har haft besök från kommunbiblioteket med information om boklån och postboken etc. En informationsbroschyr är klar. Fotbollsplan är under utredning och planeras, kommunen kommer att bistå med en del material. En massör från Arvidsjaur har anlitats och kommit ut till bygdegården, vilket varit mycket uppskattat. Filmvisning, man har ansökt om licens hos Swedish Film i Stockholm och första filmen hade premiär i Laukers bygdegård den 24 maj. Rusta upp fångststigen en riktig turistattraktion jobbas det med. En studiecirkel i detta pågår. De har även haft middagar som har slagit väl ut och planerar för byamiddagar en gång per månad. Just nu håller de på med att installera fiber i bygdegården. När detta är klart planerar man för att visa fullmäktiges sammanträden i bygdegården. Lauker är en byastuga där det händer mycket och där det finns visioner för framtiden och utökad service.

14 14 Bäckegården har öppnat ett servicekontor Bäckegården i Bengtsfors kommun är den bygdegård som har kommit längst i projektet. Bäckegården har drivit projektet i tre steg. Dessa åtgärder genomfördes under steg 1 och 2: Man rustade upp lokalerna och öppnade en ungdomsgård. Utbyggnaden av servicen, steg 3, har varit en del av detta projekt. Bäckegården, som ägs och drivs av Bäckefors Hembygds- och Framtidsförening, hotades av nedläggning år 2010 då en stängning av biblioteket aktualiserades. Men sedan kommunen och föreningen kommit överens om att istället satsa på utveckling av gården har mycket åstadkommits. Genom stöd från Bygdegårdarnas Riksförbund, Bengtsfors kommun och Boverket har en omfattande upprustning av gården genomförts. Genom en viss omdisponering av lokalerna har det även blivit möjligt att inrymma en ungdomsgård som ungdomarna själva har varit med att utforma och inreda. I februari kunde därför ett s.k. servicekontor öppnas, där enskilda och föreningar kan få hjälp med t.ex. myndighetskontakter, utskrifter och kopiering, datoranvändning m.m. Servicekontoret är öppet samma tider som biblioteket, dvs. två halvdagar i veckan. Det är bemannat, vilket har möjliggjorts genom en sysselsättningsplacering via Arbetsförmedlingen. I servicekontoret finns, förutom två vanliga datorer som kan användas av allmänheten, även två särskilt anpassade dataterminaler som kommunen har installerat och försett med en portalsida från vilken man enkelt kan nå Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Bengtsfors kommun. Det är gratis för besökaren att använda datorerna, men de får betala en liten slant för utskrift och kopior. Idag finns i Bäckegården bibliotek, fritidsgård, servicekontor och kaféverksamhet. Gården är nu en förstklassig resurs för små och stora möten och tillsammans med andra föreningar i Bäckefors diskuteras nu möjligheterna att utöka öppethållandet genom olika nya verksamheter. I samband med att servicekontoret öppnades tog man fram en folder som presenterar Bäckegården och den service som kan erbjudas i bygdegården. Bengt Söderström och Karin Rebelius har varit coacher. De har lång erfarenhet av utveckling av mötesplatser i samverkan mellan ideella organisationer och myndigheter. Coachningen har inneburit att föreningen fått stöd i att utveckla verksamheterna i gården, bl.a. genom myndighetskontakter och genom återkommande planeringsmöten med främst representanter för föreningen och representanter för Bengtsfors kommun.

15 Fler genomförda aktiviteter 15 Bussresa I anslutning till förbundsstämman i Säffle 2012 anordnades det en bussresa med tema Service och värdskap. Ett seminarium runt service hölls i Värmlandsbro. 60 deltagare besökte fyra bygdegårdar. Landsbygdsriksdagen i Ronneby Under landsbygdsriksdagen 6-9 september 2012 hade vi ett serviceseminarium tillsammans med Hela Sverige ska levas serviceprojekt i Norrbotten och i Kalmar län. Vi presenterade vårt projekt för ett fullbokat seminarium. Adressuppgifter för denna grupp samlades in och sedan har vi sänt dem vår servicetidning. Servicetidning Ett specialnummer av tidningen Bygdegården med tema Service utkom i oktober Den tidningen har distribuerats till alla landets bygdegårdar samt till ett antal andra nätverk som vi har inom rörelsen. Denna tidning har även sänts till våra kontakter i Vasa, Finland som är mycket intresserade av vårt serviceprojekt. Vi sprider de goda exemplen I tidningen Bygdegården sprider vi information om de goda exemplen från projektet och coachbygdegårdarna, i nr: 2, 2012 skrev vi om Serviceprojektet och om de båda bygdegårdarna, Norrboda- Gräsö och Runtuna vilka båda genomförde processen Ett steg till under våren (s. 16). I bygdegården nr: 3, 2012 är framsidesbilden från Lauker, en av de åtta coachbygdegårdarna, artikel s. 23. I nr kommer en artikel om Bäckegården samt exempel på bygdegården som mötesplats för dagledigträffar. Delge varandra i projektet Att delge varandra när det händer något kan inspirera andra. Detta har Norrmjöle bidragit med till övriga coachbygdegårdar i sin överskådliga tidsplan för serviceutveckling. Planen följs upp kontinuerligt. Bussresa till Harads Den 31 maj 2013 genomförde vi en bussresa i Norrbotten i anslutning till förbundsstämman, den här gången med 100 deltagare. I Edeborgs bygdegård, Harads, genomfördes ett seminarium kring service med bl.a. besök från Harads servicepunkt. Definitionen Servicepunkt har arbetats fram inom Hela Sverige ska leva. 50 personer deltog på seminariet (s. 5 tidningen Bygdegården nr , bifogas). Tidningen 2700 mötesplatser Tidningen (bifogas) har producerats i exemplar och förmedlas främst till kommun och landstingspolitiker. På sidan står att läsa om servicepunkten i Bäckegården i Bengtsfors kommun. Gafsele konferens Konferensen hölls i Gafsele den november. Sju av åtta coachbygdegårdar var närvarande vilket var positivt. Gafsele jobbar aktivt med service och har ett bygdecenter som man nyligen invigt (se bifogad dokumentation över kursen). Utöver att se en servicepunkt i funktion fick deltagare rika tillfällen till erfarenhetsutbyten. På denna resa besöktes även Norrmjöle bygdegård, en av de åtta projektbygdegårdarna. Serviceträff i Ydre

16 16 Tillsammans med Ydre kommun och pilotprojektet Ydre pilotkommun för serviceutveckling anordnades en träff för alla bygdegårdar/samlingslokaler i Ydre kommun den 29 januari 2013 i Tullerum. Ett tjugotal personer från sju bygdegårdar deltog. Carina G. Hördegård berättade om bygdegårdarnas serviceprojekt och förmedlade vad som kan finnas av olika service. Malin Gumaelius, projektledare på Ydre kommun, berättade att man just nu håller på med att inventera och kartlägga den service som finns i kommunen. De olika bygdegårdarna presenterade sina verksamheter för varandra (se artikel tidningen Bygdegården nr ). Serviceträff den 1 mars En serviceträff var planerad till den 1 mars. Tyvärr fick vi ställa in denna på grund av att den kolliderade med många andra arrangemang. Vi mailade ut och frågade och fick svaret att det förhoppningsvis fanns mer tid att komma till hösten. Träffen i Bäckegården blev i stället den 27 september i samband med projektets avslutning. Avslutningsseminarium i Bäckegården 27 september Avslutningsseminariet hölls i Bäckegården den 27 september Detta anordnades så att alla skulle få möjlighet att se hur ett fungerande servicekontor är uppbyggt. Seminariet blev välbesökt med 39 deltagare (läs vidare bifogat dokument). Det finns många positiva reflektioner från avslutningskonferensen. En av dessa var att vi lyckades samla alla aktörer på ett och samma ställe. Detta var mycket berikande. 5. Resultat och effekter Vi redovisar den service som finns i de åtta bygdegårdar, som vi coachat, här ovan, samt ytterligare ett antal bygdegårdar som svarat på den enkät vi gjort. Sammanställningen bifogas som bilaga i detta dokument. Projektorternas utvärdering av projektet Projektstart: Här säger man att det var viktigt med upptaktsmöte, brainstorming gav många olika utvecklingsmöjligheter. Det var bra att gå igenom: vad gör vi nu? vad ska vi göra? Framgångsfaktorer i projektet: Fokusering och centrering till service, nya perspektiv och nya idéer. Bra coachning, stöd av BR, stöd av kommunen, engagemang från bybor, nära samarbete med andra föreningar. Vad som gått mindre bra, erfarenheter: Ideella resurser har inte räckt till, det kan vara svårt att nå ut till allmänheten, bättre nyttjande av servicen, det behövs mer hjälp från flera, vi kunde varit mera strukturerade avseende tid, många kommer med idéer utan att ta ansvar sedan. Kontakt med kommunen: Här svarar sex ja och två nej. Kommunkontakter: Mycket goda kontakter, bra erfarenhet de har ställt upp med bidrag för att komma igång med investeringar, beviljades kronor till en friggebod/servicehus, fritidskontorets vårmöte hölls i bygdegården, vi ser möjligheter att utnyttja kommunens resurser, kommunen ser vad vi i bygdegården kan bidra med. Det viktigaste av allt i vårt erbjudande om service är mötesplatsen. Kan bygdegårdsföreningar dessutom erbjuda fasta punkter för möten, exempelvis dagledigträffar, så är detta mycket värdefullt. Exempel på övriga servicefunktioner i de åtta bygdegårdarna 5 erbjuder föreningsservice, kopiator, 1 planerar

17 3 erbjuder bredband/data, 5 ska skaffa 1 erbjuder myndighetskontakter, 3 är på gång 5 erbjuder bibliotekstjänster, 1 bokbusstopp 8 hyr ut bord och stolar 1 erbjuder gym/friskvårdsanläggning 3 bedriver kaféverksamhet 3 har kontakt med kyrkan och erbjuder service 3 erbjuder sopstation, 1 planerar 4 erbjuder konferensutrustning/videokanon 1 har ungdomsgård 1 har digitaliserad biograf 17 Detta vill vi delge andra projekt: Börja med inventering, bjud in andra föreningar, tidsplanera och dela upp arbetet, viktigt med samverkan med myndigheter, nyttigt att besöka andra, planera och förankra, ha god kontakt med media, ge aldrig upp! Känner ni att ni behöver fortsatt stöd i serviceutveckling: Det är alltid bra med stöd, vi behöver fortsatt ekonomiskt stöd, ja, absolut det är nödvändigt, vi klarar att arbeta vidare på egen hand, ja tack. En svarar nej. (Vi bifogar enkäten från de åtta plus ett antal andra.) Nätverk Nätverket som vi har byggt upp under projekttiden upplever vi som värdefullt för att få så mycket erfarenheter som möjligt från olika föreningar och för att sprida kunskap och erfarenheter. Vi kommer att upprätthålla kontakten om att informera deltagarna även fortsättningsvis från BR runt aktuella serviceangelägenheter bl.a. genom vårt nyhetsbrev Service. Effekter efter projekttidens slut Genom att vi arbetat med detta serviceprojekt och tydliggjort och synliggjort det för hela vår organisation är vi övertygade om att det kommer att skapa ringar på vattnet så att servicen kommer att vidareutvecklas i bygdegårdsrörelsen. Vi ser att bygdegården är en naturlig mötesplats och har potential att på många platser utveckla lokal service. 6. Framgångsfaktorer och svårigheter Vi är mycket nöjda med att kunna presentera en bygdegård, Bäckegården, som har skapat och nu driver ett fungerande servicecenter. Det finns en viktig förklaring: Bäckegården startade sitt utvecklingsprojekt 2011 med en överenskommelse mellan föreningen och kommunen om att skapa ett fungerande servicecentrum. Genom upprustning av gården och samordning mellan bibliotek, ungdomsgård, servicekontor och ideell verksamhet har alla parter gjort vinster. Gemensamma ambitioner fanns från början och konkreta mål, planer och ansvarsfördelning har redan från start utarbetats utifrån en tydlig etappindelning. Gemensamma arbetsmöten med kontinuerlig uppföljning har varit viktiga för att driva arbetet framåt. Övriga sju har inte kommit lika långt men har gjort betydande framsteg på vars och ens egen bygdegård. Alla hade och har skiftande förutsättningar och det ser olika ut på de åtta platserna. Att det ser olika ut kan vara både en tillgång och en nackdel. Demografin skiftar och därmed underlaget för att tillgängliggöra service. Bygdegårdens lokalisering har också

18 betydelse. Ligger den där människor passerar naturligt dagligdags eller upplevs den som den naturliga mötesplatsen. Det vi sett hos alla när vi gjort processen Ett steg till är att det samtidigt med servicefrågorna också uppkommit diskussioner om standardhöjande åtgärder i bygdegården. Samtliga bygdegårdar har sett detta behov. Detta har varit en tillgång samtidigt som det fordrat att framhäva service specifikt. Vi skulle ha haft ett annat urval av bygdegårdar, vi skulle ha sett till att alla hade haft fungerande, snabb internetuppkoppling när vi gjorde vårt urval av bygdegårdar. Ideella krafter har svårt med att få tiden att räcka till. Samtidigt som vi sett ett fantastiskt engagemang från de flesta och vilja till utveckling från de ideella personer, föreningar som deltagit i projektet. En svårighet som vi är väl medvetna om är att det i alla föreningarna är ideellt arbetande människor och detta gör att tiden som man har möjlighet att avsätta för projekt som detta är begränsad. Därför skulle det varit bra att det varit ett lite längre projekt, och det kunde ha varit ytterligare tid om vi skulle ha att nått längre Slutsatser Bygdegårdens grunduppgift, att hyra ut bygdegården är en service i sig. Genom projektet har vi spridit kunskap och erfarenheter till hela bygdegårdssverige om servicefrågor. Bygdegården mötesplats för lokal service har varit en god marknadsföring runt service som alla har fått ta del av genom att vi har spridit ut informationen via alla våra kanaler. Att se den service man ger utifrån servicebegreppet och inte enbart utifrån de aktiviteter som man tillhandahåller, visar hur viktig bygdegården är. Förutsättningarna Förutsättningarna är helt beroende av bygdegårdens geografiska läge och hur det ser ut i omvärlden. På vissa platser kan det finnas andra aktörer som är bättre lämpade att vara servicepunkten. Det är människorna i bygden som avgör om behov finns i bygden och det är bygdegårdsföreningens styrelse (som arbetar ideellt) som avgör om man kan/orkar ta på sig uppgiften att utveckla bygdegården till en servicepunkt. Vår sammanställning över servicefunktioner i de 8 projektbygdegårdarna samt ytterligare svar från 18 bygdegårdsföreningar visar den stora mångfalden av servicefunktioner. Där finns 93 olika servicefunktioner inrapporterade (bilaga). Vilken service lämpar sig? Den metod, Ett steg till, som vi använt har varit en bra utgångspunkt. I inledningen på processen ställs frågorna: Vilken service finns i bygden? Vilken service utförs av annan aktör? Vilken service kan/vill bygdegårdsföreningen ge på kort sikt och på längre sikt. Denna process har givit bra svar på frågan om servicebehov och vad som lämpar sig. Sex föreningar valde att genomföra processen Ett steg till tillsammans med styrelsen. En förening valde att göra ett stormöte där man bjöd in bygdens folk (Rämmen i Värmland) Utmaningar Om man går in i ett projekt med utökad service måste man tänka långsiktigt. Det är nödvändigt att man utgår från bygdens förutsättningar och behov.

19 Den stora utmaningen för framtiden är att bemanna en utökad service. På de platser vi har bemannade service med betalda tjänster att erbjuda sker det genom kortsiktiga lösningar, projektanställning och/eller fas 3 anställning. 19 Ska bygdegården kunna utgöra en servicepunkt med samhällsservice i framtiden krävs mera långsiktiga lösningar från samhällets sida. Det krävs en snabba och fungerande internetuppkopplingar. Att tillhandla hålla en mötesplats, erbjuda ex dagledigträffar och andra sociala mötesformer kan den ideella föreningen bistå med. Det är nog så viktig serviceåtgärd. Den typen av service är basen. Men ska den byggas ut, så måste det ske i samverkan med kommun och olika statliga myndigheter. Detta är en fråga inte bara för bygdegårdsrörelsen. Det är en större samhällsfråga som måste få sin lösning. Ska fler bygdegårdar kunna utveckla service krävs stöd från såväl centralt som regionalt håll. Det får ta tid När vi startade var vi medvetna om att det tar tid att jobba med ideella krafter. Men vi anser att det måste få ta tid för att det ska bli bra. Det är många pusselbitar som ska sammanföras och man måste arbeta fram rätt saker för just den orten. Hur går man vidare i föreningarna? Varje förening har upprättat en plan. Det är upp till varje bygdegårdsförenings styrelse och årsstämma att besluta om och hur man går vidare med serviceutveckling. I några fall kan det vara aktuellt med nya projekt med exempelvis stöd från Landsbygdsprogrammet. För dagen är denna lösning mycket osäker. Vad krävs för att driva en servicepunkt? Vad som krävs för att driva en servicepunkt är en fråga som det inte går att ge ett entydigt svar på. Det skiljer sig stort mellan olika orter och mellan föreningarna. Alla medlemmar i BR tillhandahåller en allmän samlingslokal och erbjuder per automatik en viss service genom att erbjuda en mötesplats. Just vikten av mötesplatser är något som vi tydligt sett att man lyft fram när vi arbetat med serviceprojektet. Tillgång till mötesplats står överst på listan när rangordningen görs på de olika orterna. Exempel: Östergarn där man hade ett stormöte för bygdens föreningar och invånare där alla tydliggjorde behovet av bygdegården som mötesplats. Lauker mötesplats för daglediga där man träffas varje onsdag är av stor betydelse för människorna i den lilla byn. För utökad service krävs en långsiktig plan och samverkan med samhällets olika aktörer. Behov framöver Genom projektet har vi sett att det finns ett behov av att arbeta med service i bygdegårdar och att detta kommer att fortsätta och öka är vår uppfattning. Vi hoppas på att i framtiden ytterligare kunna befästa och vidareutveckla detta. För det första ska vi sprida kunskaper och erfarenheter från projektet. Det gör vi dels med vår slutrapport som sprids till många aktörer och genom tidningen Bygdegården som går ut i 7000 ex. samt på vår hemsida. Under projekttiden har vi skapt ett nyhetsbrev som nu gått ut 6 ggr. Vi har beslutat att fortsätta med detta servicebrev till de ca 100 föreningarna som igår i nätverket. Genom detta sprider vi erfarenheter och goda exempel.

20 20 I Bygdegårdarnas Riksförbund plan för 2014, som antogs av förbundsstyrelsen den 8 november, står: Vi vill se samlingslokaler som en resurs för att utveckla servicen i lokalsamhället. Samverkan mellan kommun, samlingslokaler och andra aktörer. Servicebygdegårdar Uppföljning av projektet Bygdegården mötesplats för lokal service. Nyhetsbrevet kring servicefrågor, som går ut till ett nätverk med cirka 100 bygdegårdar, fortsätter under året. Exakt hur denna uppföljning ska ske utöver Nyhetsbrevet är ännu inte klart. Klart är dock att vi kommer att fortsätta arbeta för att fler bygdegårdar öppnar upp för utökad service. Vi kommer även centralt att ge ett visst stöd till de föreningar som behöver hjälp i sin fortsatta serviceutveckling. Bygdegårdarnas Riksförbunds roll är att bidra med inspiration, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Dock sker mycket av den verksamheten ute i våra distrikt på ideell basis. Allt kommer att ta tid men det får ta tid. Avslutningsvis: Vi är mycket nöjda med projektet Bygdegården mötesplats för lokal service med relativt små medel har vi startat upp processer i 8 bygdegårdar. Vi har även spridit kunskaperna till fler. Vi har skaffat oss ökade kunskaper på vårt kansli och rustat oss för att kunna coacha framgent. Vi har dock inte resurser att göra några större projekt för närvarande. Bygdegårdarnas Riksförbund Stockholm den 30 november 2013 Carina G Hördegård Monica Eriksson

21 21 Bygdegårdarnas Riksförbund Box Stockholm Tfn Fax Besök oss Eriksbergsgatan 8A Hemsida:www.bygdegardarna.se Sammanfattning enkät servicebygdegårdar Bilaga Svar från 8 projektbygdegårdar Dessutom svar från 18 föreningar som driver någon form av service Samtliga föreningar driver en allmän samlingslokal. Grundservice är därför att tillhandahålla lokaler. Grundservice, Kan erbjuda av 8 projekten av de 18 Föreningsservice/kopiator 5, en ska skaffa 12 Bredband/data med uppkoppling 3, 5 ska skaffa 13 Enkelt säkerhetskitt 2, 2 ska skaffa 6 Gemensamma angelägenheter Arkiv 1 (Lauker) 7 Bastu en planerar 7 Bagarstuga 1, en på g 2 Gym/friskvårdsanläggning 1 (Lauker) 3 och en planerar Tvättstuga 1, en planerar 3 Grovtvättstuga 1, 1 planerar 3 Uthyrning bord o stolar 8 16 Tillgång till dagstidningar 1 (Bäckegården) 1 (Ljustorp) Vävstuga 1 (Rämmen) Samordning av resor 1 (Ljustorp) Hämta och lämna varor 2, 1 planerar Myndighetskontakter * Möjlighet att nå Arbetsförmedlingen 1 (Bäckegården) 5, en på gång Möjlighet att nå försäkringskassan 1 (Bäckegården) 5 en på gång Möjlighet att nå Skatteverket 1 (Bäckegården) 5 en på gång Möjl. att nå förvaltningarna på kommunen 1 (Bäckegården) 7, en på gång Finna, fylla i och sända in kommunala blanketter 1 (Bäckegården) 5 Annan samhällsservice Anslagstavla inne, allmän info 8 18 Anslagstavla inne med kommunal info 0 3 Bankservice *Idre, W Evertsberg, W och Möklintagården U Grevie M och Gafsele, AC 1 (Vrångö) Postservice 1 (Lauker) 1 (Trångsviken) Apotekstjänster 2 (Ljustorp, affär, Trångsv.) Utlämning systembolag 1 (Ljustorp, affär) Lunchservering 1 3 Kafé 3 8 Bagarstuga 2 Hyra ut kök till entreprenör 1 10 Fixarservice med tjänsteförmedling 1 (Gafsele)

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner.

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Växtkraft Östervåla Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Projektägare: Östervåla utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Viktoria Landén Kommun:

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:203-0-2 Diarienummer:200-06 AF Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck BiB Bastu i byn Checkens namn Gula Huset i Uddebo Sökande (Namn/Förening) 76969-7438

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Detaljplan Glommen/Hamnen

Detaljplan Glommen/Hamnen Sammanställning av de punkter och åsikter som diskuterades och föreslogs på Samhällsföreningens möte den 12 April 2014. (totalt deltog ca: 90-100 personer på mötet) Detaljplan Glommen/Hamnen Punkter och

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:202-0-23 Diarienummer:200-06 I Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Förstudie - Fiberförening i Sjötofta Checkens namn Stiftelsen Bygärde G P Sökande

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Lokala hållbara servicelösningar

Lokala hållbara servicelösningar Lokala hållbara servicelösningar om projektet lokala hållbara servicelösningar Syften att identifiera framgångs- och nyckelfaktorer i arbetet med att skapa livskraftig lokal service i landsbygd och glesbygd

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden Leader Falun-Borlänge Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden 1. STÖDMOTTAGARE Sökande: Rämshyttans bygdegårdsförening Postadress: Rämshyttan 364, 781 99 Idkerberget Organisationsnummer: 802433-3570

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Hantverksrundan 13-14/10, Tranemo-Svenljunga kl. 10-16 Datum:20121205 Journalnummer: 2008-008 BX Projekttid: 20120906-20121231 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26 2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd Datum: 2012-06-21 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2010-5574 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2012-03-12 Diarienummer:2010-061 M Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Fiber i Fotskäl Checkens namn Fotskäls bygdegårdsförening Sökande (Namn/Förening)

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp Sid1/6 Slutrapport för öppet hus i Ljustorp 1. Vilket projekt? Utökning av öppet hus i Ljustorp Paraplyprojekt under byutveckling Projektägare: Ljustorp socken ek förening 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Rapport från workshop i Grillby 2011-01-30

Rapport från workshop i Grillby 2011-01-30 Rapport från workshop i Grillby 2011-01-30 Plats: Rosa Huset, Grillby Tid: 09-15.00. Deltagare: 24 engagerade Grillbybor från föreningar, allmänhet och företag. Metod: Workshop med processarbete och diskussioner

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen

Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Närvarande: Yvonne Nilsson Gauffin Flens Hembygdsförening, Krister Karlsson och Mats Frankenberg Vadsbro-Blacksta

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Protokoll nr 8 Lauker- Lövvikens Byastugeförening 2013-11-19. Sid. 1 (5). Lars-Åke Grönlund. Per-Erik Karlsson

Protokoll nr 8 Lauker- Lövvikens Byastugeförening 2013-11-19. Sid. 1 (5). Lars-Åke Grönlund. Per-Erik Karlsson Protokoll nr 8 Lauker- Lövvikens Byastugeförening 2013-11-19. Sid. 1 (5). Närvarande: Ordförande Tommy Berglund Kassör Ann-Marie Enberg Sekreterare Hjördis Eklund Lars-Åke Grönlund Anna Lindblom Bernt

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Dokumentation från föreningsträffen den 25 april 2013 på Sankt Olof Hotell & Krog i Malung.

Dokumentation från föreningsträffen den 25 april 2013 på Sankt Olof Hotell & Krog i Malung. Dokumentation från föreningsträffen den 25 april 2013 på Sankt Olof Hotell & Krog i Malung. Närvaro enligt separat närvarolista. 48 personer deltog. Eva Renström från Radio Dalarna var på plats och intervjuade

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Strategiska gruppen Falerum

Strategiska gruppen Falerum Datum Sida 1(5) 2015-03-31 Strategiska gruppen Falerum Anteckningar från mötet 24/3 2015 på Café Nyfiket. Närvarande. Från Åtvidabergs Kommun: Johan Gustafsson Raymond van der Heijden Från Falerum: Christer

Läs mer

2015-02-09 1 (5) Cafeterian i Storbrunn, Östhammar Måndagen den 9 februari 2015, kl. 18.30 20.00

2015-02-09 1 (5) Cafeterian i Storbrunn, Östhammar Måndagen den 9 februari 2015, kl. 18.30 20.00 2015-02-09 1 (5) Plats och tid Deltagande Cafeterian i Storbrunn, Östhammar Måndagen den 9 februari 2015, kl. 18.30 20.00 Gräsö Skärgårdsråd Alunda utvecklingsgrupp Norrskedika utvecklingsgrupp Österbybruks

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Slutrapport. Marknadsföring av rese- och turistarrangemang i samband med. Hallsta Sprint-SM i Triathlon 2009

Slutrapport. Marknadsföring av rese- och turistarrangemang i samband med. Hallsta Sprint-SM i Triathlon 2009 Slutrapport LNM 2008-10 Marknadsföring av rese- och turistarrangemang i samband med Hallsta Sprint-SM i Triathlon 2009 Författare Sida 1(8) 2009-10-21 Bilder från Hallsta Triathlon 2008 Författare Sida

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Södra Härene Fiber Datum: 20140104 Journalnummer: 2010-061 AV Projekttid: 2013-04-10-2013-12-31 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

1 INLEDNING 1.1 Projektets namn. 1.2 Projektidé

1 INLEDNING 1.1 Projektets namn. 1.2 Projektidé PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT INOM LEADER BERGSLAGEN Projektplanen ska bifogas blanketten Ansökan om projektstöd inom Leader som ni hittar på under Ansöka. Ni kan alltid kontakta för att få hjälp med projektplan

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport Bo på Bygdegård (Lundsberg, Köla)

Slutrapport Bo på Bygdegård (Lundsberg, Köla) Bilaga 2 Slutrapport Bo på Bygdegård (Lundsberg, Köla) 1. Journalnummer 2009-3465 Projektägare: Lundsbergs Bygdegårdsförening, Lunden, 670 41 KOPPOM 2. Kontaktpersoner Projektledare: Kjell Olofsson, Lunden,

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Länsbygderådet Sörmland

Länsbygderådet Sörmland Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-03-18 Diarienummer:2010-061 AM Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Lokal utvecklingscheck Checkens namn Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Bilaga 3. Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Slutrapport Förstudien: Drivkrafterna i Skelleftebygden Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Mona

Läs mer

16 Föregående mötes protokoll. 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete. 23 Ansökan från Korpen om extra ledarutbildningsbidrag

16 Föregående mötes protokoll. 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete. 23 Ansökan från Korpen om extra ledarutbildningsbidrag 16 Föregående mötes protokoll 17 Bokslut för år 2011 18 Investeringsuppföljning 2011 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete 20 Plan för intern kontroll 2012 21 Hälsoplan för kultur-

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Från projektledarens horisont Det har varit en tid med många olika aktiviteter, redovisning av projektår tre och planering av projektår fyra. Den

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-11-21 Diarienummer:2010-061 BN Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Fiber i Hällstad Checkens namn Hällstad Fiberförening ekonomisk förening

Läs mer